TJÄNSTESKRIVELSE Remiss förfrågan att sälja skogsmark
TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-10-16 2015/0815-2 REM Remiss förfrågan att sälja skogsmark KS 2015/0403 Dnr 2015/0815 Sammanfattning Lilla Edets Industri och Fastighets AB, LEIFAB, har inkommit till kommunen med fråga om att få sälja ”skogsmark”. Frågan har skickats till bland andra Miljö- och byggnämnden på remiss. Underlaget är mycket knapphändigt och är inte sådant att det kan värderas. Ärendet Lilla Edets Industri och Fastighets AB, LEIFAB, har inkommit till kommunstyrelsen med fråga om att få sälja ”skogsmark”. Underlaget som skickats på remiss till Miljöoch byggnämnden med flera nämnder består av ett antal kartillustrationer med. rödmarkerade markområden som beskrivs vara i LEIFAB:s ägo. Ingen analys eller text som utvecklar motiven för försäljningen finns i det remitterade materialet. Den önskade försäljningens förhållande till beslutad eller möjlig ortsutveckling framgår inte. Förvaltningen bedömer det inte möjligt att bedöma situationen och efterlyser ett klargörande av motiv för önskemålet och vilka överväganden som legat till grund för denna tanke. Utan närmre kunskap härom kan Miljö- och byggnämnden inte värdera frågan eller ta ställning till LEIFAB:s önskan. Beslutsunderlag Remiss från kommunstyrelsen, dnr 2015/0815, med fråga från LEIFAB om att få sälja skogsmark. Finansiering Frågans ekonomiska rimlighet eller lämplighet kan inte värderas. Förslag till beslut Miljö- och byggnämnden beslutar att inte ta ställning till remissen då underlag saknas att behandla och värdera frågeställningen. Anna Stenlöf Samhällsbyggnadschef anna.stenlof@lillaedet.se 0520-65 96 60 Beslutet expedieras till Kommunchefen Lena Palm Ekonomichefen Peter Jimmefors REMISS Datum Dnr Dpl 2015-09-16 2015/KS0403-3 000 Remiss angående förfrågan om att få sälja skogsmark Dnr 2015/KS0403 Ärendet överlämnas till samtliga nämnder för möjlighet att yttra er. Eventuella yttringar skall inkomma till kansliavdelningen senast 2015-12-31. Var vänligen åberopa kommunstyrelsens diarienummer. Vänliga hälsningar Annika Mändlo ank 59514 Garns Brygga Lödöse Kersbacken Hjärtum Ström Strömsparken Hanström öster om 45:an. Sparar gröna rutror Diverse norr om Lödöse TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-15 Datum Dnr 2015/0922 «Arendekod» Dpl Effekter av bemanningsproblem Singel responder verksamhet i Lilla Edet under 2015 Dnr 2015/0922 Sammanfattning Under 2015 har otillfredsställande störningar i Singel Responder verksamheten förekommit. Som en följd av detta har Räddningstjänsten inom Lilla Edet haft fler IVP ”i väntan på ambulans” - insatser än vad som är rimligt. Utöver de olägenheter som de som larmar om hjälp upplever så innebär detta också kostnader för Lilla Edet. Lilla Edets kommun vill därför se att Singel Responder verksamheten utan dröjsmål så att negativa effekter av långa insatstider minimeras. Ärendet Bakgrund: Single Responder (SR) är ett projekt inom sjukvårdens ambulansverksamhet och är ett alternativ till ambulans, det är en akutbil utan bår som bemannas av en väl utbildad sjuksköterska. Single Responder-verksamheten startade 2013 i Lilla Edets kommun för att Lilla Edet hade de längsta insatstiderna i Västra Götaland, 24 min. Verksamheten bedrevs hela dygnet 7 dagar i veckan, under projekttiden de första 6 månaderna. Nuläge: När projektet blev permanent kunde NU-sjukvården inte hålla igång verksamheten hela dygnet p.g.a. personalbrist. Därför drogs verksamheten ner till att omfatta tiden 11.00 – 21.00, 7 dagar i veckan, vilket så är, även idag. Under semesterperioden 2014 stängdes verksamheten helt 2,5 månad också p.g.a. personalbrist. Denna trend har fortsatt under 2015, och i februari månad stängdes SR vissa dagar, den stängdes helt vecka 8-10. Fr.o.m. vecka 14 t.o.m. vecka 35 har den varit helt stängd, alltså 22 veckor sammanhängande under hela våren och sommaren. Konsekvens: Lilla Edets kommuns invånare har under de dagar samt tid på dygnet, SRverksamheten varit stängd, inte tillgång till akutsjukvård i den omfattning man annars har. Önskad framtid: Säkerställa att SR-verksamheten fungerar fullt ut inom Lilla Edets kommun, 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan, 365 dagar om året. Beslutsunderlag Bilaga 1 - Logg IVPA insatser utförda av Lilla Edets Räddningstjänst Bilaga 2 - Kriterier för IVPA insatser i Lilla Edet sid- 2 - Finansiering Om antalet IVPA insatser minskar medför det kostnadsbesparingar för räddningstjänsten i Lilla Edet. Huvudman för Singel Responder verksamheten är Västra Götalandsregionen. Förslag till beslut Miljö och byggnämnden hemställer att kommunstyrelsen tar erforderliga kontakter med ansvariga för Singel Responderverksamheten i Västra Götalandsregionen. Anna Stenlöf Förvaltningschef Samhällsbyggnadsförvaltningen Lilla Edet Anna.stenlof@lillaedet.se 0520-659660 Beslutet expedieras till Kommunstyrelsen Folkhälsosamordnare Eva-Lena Julin Räddningschef Carl-Ian Bissmarck sid 2/2 Datum Dnr Dpl 2015-10-20 BILAGA TILL TS - INSTRUKTION TILL MEDARBETARE TILL SAMTLIG PERSONAL IVPA (i väntän pä ämbuläns) IVPA – uppdrag är ett sjukvårdsuppdrag som ingår i arbetet som brandman i Lilla Edets kommun. IVPA bryter ej LSO-uppdrag. IVPA innebär att ett avtal har tecknats med VGR (västra Götalandsregionen) att räddningstjänsten kan ge första hjälpen med enkla hjälpmedel, ge den vårdbehövande trygghet, och hålla kontakt med sjukvårdspersonalen i ambulansen. Den livräddande behandlingen skall ges enligt principerna: A – Airways B – Breathing C – Cirkulation Larmkriterier för utlarmning av IVPA: Medvetslöshet (potentiellt hjärtstopp) Uttalade andningssvårigheter Större yttre blödning som inte kunnat stoppas Drunkning På ambulansens egen begäran Räddningstjänstpersonal får efter utbildning utföra behandling med syrgas och defibrillator. Vid IVPA-larm skall anspänningstiden alltid beaktas, för att få fram hjälp på kortast möjliga tid: Dagtid vardagar 06.oo – 18.oo = 90 sekunder. Nattetid vardagar 18.oo – 06.oo och helg = den personal som anses ha snabbaste anspänningstiden. Fastställd 131113 Göran Andersson Räddningstjänsten Lilla Edets kommun 463 80 Lilla Edet Besöksadress: Mårten Torsgatan 23 Internet: www.lillaedet.se Tel: 0520-65 98 52 Fax: E-post:goran.andersson@lillaedet.se raddning@lillaedet.se sid 1/1 Bilaga 2 till TS om Singel Responder 2015-10-16 Logg över IVPA uppdrag räddningstjänsten Lilla Edet. 2012 start 14/6 48 st. 2013 65 st. 2014 84 st. 2015: 9 mån. 88 st. Januari 10 st. Februari 12 st. Mars 9 st. April 15 st. Maj 11 st. Juni 5 st. Juli 8 st. Augusti 10 st. September 8 st. Detta är det faktiska utfallet IVPA-uppdrag t.o.m. september månad i Lilla Edet sedan starten 2012-06-14. Prognosen för året ligger på 110 larm vilket är långt över den första prognosen på 20-25 larm som gjordes av NU-sjukvården vid uppstart. Detta belastar räddningstjänstens budget då vi inte får betalt för dessa uppdrag. Göran Andersson Verksamhetschef Räddningstjänsten Lilla Edet MÅL- OCH RESURSPLAN Mål- och resursplan 2016 samt flerårsplan för 2017-2018 EKONOMI Dnr 2015/KS0271-2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING ........................................................................................ 3 BAKGRUND ........................................................................................ 3 KONJUNKTURLÄGET OCH KOMMUNSEKTORNS EKONOMI ............. 3 NULÄGE ............................................................................................. 4 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING ........................................................... 6 STYRMODELL .................................................................................... 6 VISION 2020....................................................................................... 7 STRATEGISKA OMRÅDEN .................................................................. 7 INRIKTNINGSMÅL OCH PRIORITERADE MÅL ................................... 8 FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV ................. 8 MÅL FÖR GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING ..................................... 9 EKONOMISKA DIREKTIV ................................................................... 9 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - DE VI ÄR TILL FÖR ............ 11 EKONOMI ......................................................................................... 17 EKONOMIN I LILLA EDET ............................................................... 17 SKATTESATS, TAXOR OCH AVGIFTER ............................................ 18 SKATTEINTÄKTER OCH STATSBIDRAG .......................................... 19 RESULTATBUDGET 2016 - 2018 ...................................................... 19 BALANSBUDGET .............................................................................. 20 FINANSIERINGSBUDGET.................................................................. 20 INVESTERINGS- OCH EXPLOATERINGSVERKSAMHETEN .............. 22 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 2 INLEDNING Bakgrund Detta dokument är kommunfullmäktiges övergripande styrdokument för Lilla Edets kommun och syftar till att styra utvecklingen i kommunen och dess bolag. Målgruppen för dokumentet är främst kommunens nämnder och bolag, vilket innebär att företrädarna för dessa härigenom får instruktioner för årets verksamhet. För att säkerställa att en god ekonomisk hushållning uppnås ska, enligt kommunallagen, mål och riktlinjer för verksamheten samt finansiella mål anges. För att kommunen ska vara så effektiv som möjligt är det viktigt att alla nämnder, styrelser, förvaltningar och medarbetare strävar mot samma mål. Den styrmodell som Lilla Edets kommun implementerat innebär att kommunfullmäktige styr nämnder och styrelser via ett antal prioriterade mål. Dessa mål ska konkretiseras i nämndernas verksamhetsplaner och på detta sätt går det en röd tråd genom hela organisationen utifrån kommunfullmäktiges beslut. Samtliga nämnder skall lyfta sina blickar över den egna verksamheten och se behoven för kommunens brukare ur ett ”fågelperspektiv”. Syftet med detta är att inom givna ekonomiska resurser få ut så mycket service och kvalitet som möjligt till de vi är till för. Med detta begrepp menar vi då de som bor, verkar eller vistas i kommunen. Konjunkturläget och kommunsektorns ekonomi Den internationella tillväxten återhämtar sig gradvis, efter några år av långsam utveckling. Samtidigt som euroområdets BNP-tillväxt lyfter något fortsätter den relativt starka utvecklingen i både USA och Storbritannien. I år fortsätter det att gå trögt för den för svensk export så viktiga nordiska marknaden, först nästa år förväntas en något bättre utveckling. Exportvägd BNP i vår omvärld beräknas öka med drygt 2 procent i snitt per år 2015 och 2016. Vilket, med tanke på att världen befinner sig i en återhämtningsfas inte kan betraktas som en särskilt stark tillväxt. Ökningen av den internationella tillväxten, tillsammans med en svag krona, är dock tillräcklig för att stärka exporten. Den svenska tillväxten får ytterligare fart av att hushållens konsumtionsutgifter fortsätter öka. Det är en följd av att hushållen i ingångsläget har ett högt sparande och att inkomsterna fortsätter att öka betydligt snabbare än priserna. Först runt 2017 räknar vi med ett något lägre sparande, som en följd av att inkomsterna inte ökar lika snabbt. Exportökningen och stark inhemsk efterfrågan påverkar näringslivets investeringar som beräknas öka i relativt stark takt fram till 2016. Efter hand som kronan stärks påverkas dock exporten, som viker något. Det finns potential i efterfrågan för en relativt snabb tillväxt och Sveriges kommuner och landsting, SKL, räknar med att svensk BNP ökar med 3,2 respektive 3,3 procent i år och nästa år. Därefter kommer tillväxten åter igen att utvecklas långsammare. Efter ett antal år med extremt låg produktivitetsökningstakt räknas det med en viss uppgång i produktiviteten. Det innebär att antalet arbetade timmar inte ökar i paritet med tillväxten. Utbudet av arbetskraft hålls tillbaka av att den inrikes födda befolkningen minskar och att den befolkningsökning som ändå sker till stor del utgörs av flyktinginvandring med lägre arbetskraftsdeltagande. Totalt sett kommer där igenom arbetskraftsdeltagandet därför att sjunka något. När utbudet av ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 3 arbetskraft inte ökar så kraftigt längre blir sysselsättningsökningen tillräcklig för att arbetslösheten successivt ska kunna minska till nivån 6,6 procent vid mitten av år 2016, en nivå som bedöms vara förenlig med Riksbankens inflationsmål. Detta medför också att löneökningarna efter hand kommer att öka mot nivån 3,5 procent. Som en följd av sysselsättningsökningen, att den automatiska balanseringen i pensionssystemet släpper och relativt små höjningar av grundavdragen ökar skatteunderlaget kraftigt i år och nästa år. Ökningen är också en effekt av att avdragsrätten för pensionssparande trappas ned och tas bort. Denna effekt motsvaras dock av en lika stor minskning av statsbidraget. Justerat för detta ökar skatteunderlaget med 4,5 respektive 5,2 procent 2015 och 2016. Ett av skälen till den höga ökningstakten av skatteunderlaget är att befolkningen nu ökar snabbare i antal än vad som varit vanligt. Mätt per invånare har skatteunderlaget realt sett ökat i genomsnitt knappt en halv procent per år under 2000talet. I år och nästa år är ökningstakten mer än dubbelt så hög. Åren därefter faller dock ökningen av skatteunderlaget per invånare till en nivå som ligger ungefär på 2000-talets genomsnitt. SKL räknar med att kommuner och landsting måste höja skatten för att klara sin framtida ekonomi. Trots antaganden om ökade statsbidrag med två procent i reala termer per år från och med 2017 räknar de med att kommunerna måste höja skatten med 40 öre och landstingen med 48 öre, jämfört med dagens nivå, fram till år 2018 för att klara ett resultat som motsvarar 1 procent av skatter och statsbidrag. Antagandet om ökade statsbidrag kräver nya beslut av riksdagen. Ändå förutsätts en ökning av statsbidragen eftersom oförändrad statsbidragsnivå är ohållbart på sikt. Ett resultat på nivån 1 procent som andel av skatter och statsbidrag är betydligt lägre än det mål för god ekonomisk hushållning som sektorn bör ha och innebär att soliditeten minskar och att kommunsektorns låneskuld ökar. Den period som kommunerna och landstingen nu går in i ställer betydligt högre krav på kommunernas och landstingens ekonomi. Enligt en långsiktig trend har kostnaderna i kommunerna och landstingen ökat med cirka 1 procent utöver vad demografin kräver. Sektorn går nu dessutom in i en period som blir alltmer ekonomiskt ogynnsam när det gäller hur fördelning mellan åldersgrupperna i befolkningen utvecklas. Kostnaderna för demografin ökar betydligt snabbare än de gjort under de senaste tjugotal åren. Barn och gamla är de personer som föranleder de högsta kostnaderna i kommuner och landsting. Fram till 2030 ökar antalet personer som är 80 år och äldre med drygt 60 procent. Samtidigt ökar andelen personer i åldern 20–64 år, som föranleder de lägsta kostnaderna, bara med 3 procent. Regeringen har i sin vårproposition avsatt ekonomiska medel för att stärka utbildningsverksamheten, likväl som äldreomsorgen. Denna avsättning sker via riktade statsbidrag som får eftersökas av kommunerna. En höjning av ungas sociala avgifter aviseras och kompensation kommer att lämnas för det. Nuläge Lilla Edet är en del av Göteborgsregionen, där Göteborg är den stora tillväxtmotorn. Vi är en utpendlingskommun, vilket innebär att det är fler som reser från kommunen till sitt arbete än vad det är som reser in till kommunen för att arbeta. De flesta pendlingsrörelser sker söderut genom Götaälvdalen mot Göteborg och norrut till Trollhättan. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 4 Under 2014 hade Lilla Edets kommun en befolkningsökning med 1,6 %. Vid utgången av året fanns det 13 031 invånare, vilket är en ökning med 202 stycken. Lilla Edet är en del av Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, vilket är en samarbetsorganisation för 13 kommuner i Västsverige, med Kungsbacka i söder, Lilla Edet i norr, Tjörn i väster och Alingsås i öster. Samverkan sker även mellan några kommuner i närområdet, de så kallade SOLTAK- kommunerna. Genom dessa samverkansformer kan många frågor hanteras på ett effektivare sätt än vad en kommun i Lilla Edets storlek själv kan klara. Dessutom är det ett bra forum för samverkan över gränserna, där vi kan lära mycket av varandra. I kommunen finns det grundskolor som har svårt att bedriva en effektiv och hög kvalitativ verksamhet. Därför har utbildningsnämnden beslutat om en omstrukturering av verksamheten. Utgångspunkten för detta beslut har varit att förbättra förutsättningarna för eleverna att nå de uppsatta kunskapsmålen. Standarden på det kommunala vägnätet är i stort behov av ny beläggning och nyanlagda vägar är i behov av en toppbeläggning för att få en långvarig slityta på vägbanan. Mängden gator, GC-vägar och grönområden ökar, bland annat genom att exploateringsområden färdigställs. Omfattningen av omhändertagna barn och ungdomar är större än vad den varit på flera år och arbetssituationen inom individnämndens verksamhetsområde är mycket pressat. Kommunen har stora investeringsbehov. Dels avser detta återinvesteringar i uttjänt utrustning, inte minst inom VA-verksamheten, men även nyinvestering i till exempel nya exploateringsområden, IT-utrustning samt gator och vägar. Bland annat finns ett ingånget avtal med Trafikverket om anläggande av en cirkulationsplats, som innebär bidrag till statlig infrastruktur. Självfinansieringsgraden av investeringarna är låg, vilket innebär att kommunen måste låna upp kapital för att kunna utföra dessa åtgärder. Räntenivåerna på upplånat kapital bedöms ligga på en förhållandevis stabil nivå ännu en tid. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 5 FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ARBETET MED MÅLSTYRNING OCH RESURSTILLDELNING Styrmodell Vision 2020 Strategiska områden Inriktningsmål Prioriterade mål MoR- plan Den styrmodell som gäller i Lilla Edets kommun kan beskrivas med följande bild: KF/KS KF/KS Nämnd Nämnd Verksamhetsplan Nämndens egna mål Uppföljning och analys Förvaltning Förvaltning Verksamhet Verksamhet Detaljbudget Enhet Enhet De vi är till för Arbetsplan Kommunfullmäktige fastställer kommunens: o Vision, som är en kortfattad beskrivning över önskvärt framtida tillstånd. Under 2006 fastställdes visionen för år 2020. o Strategiska områden, som övergripande beskriver hur visionen skall uppnås. o Inriktningsmål, som på en övergripande nivå fastställer vad som är viktigast att uppnå under den närmaste mandatperioden. o Prioriterade mål, som anger vad som är viktigast att uppnå under det kommande året för att på sikt kunna nå inriktningsmålen och den fastställda visionen. o Mål- och Resursplan, är det övergripande politiska dokumentet. Det utgör kommunfullmäktiges långsiktiga uppdrag till de politiska nämnderna och innehåller således ovan beskrivna delar samt fördelning av ekonomiska resurser. Nämnderna fastställer: o Verksamhetsplan, vilket är en övergripande beskrivning hur nämnden tänker arbeta för att uppnå de av kommunfullmäktiges prioriterade mål som berör verksamheten samt en övergripande fördelning av de ekonomiska resurserna mellan nämndens verksamheter. o Nämndspecifika mål, vilka företrädesvis ingår i verksamhetsplanen. Förvaltningschefen fastställer: o Detaljbudget, vilket innebär en nedbrytning av de av nämnden beslutade ekonomiska resurserna. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 6 Enheten/respektive ansvarsområde fastställer: o Arbetsplaner, vilka innehåller en beskrivning av hur verksamheten ska bedrivas under året för verkställande av aktuella uppdrag samt uppfyllande av mål, konkretiserade till den specifika enheten. Vision 2020 Kommunfullmäktige beslutade under 2006 om en vision för kommunens framtida tillstånd. Visionen består av fyra tillstånd som kommunen ska präglas av år 2020. Växtkraft | Välbefinnande | Stolthet | Identitet Strategiska områden För att komma till de framtida tillstånd som beskrivs i Visionen har kommunfullmäktige identifierat sex strategiska områden som bildar hävstänger för att nå visionen. De strategiska områden som fastställts för att sträva mot en uppfylld vision, hävstängerna, anges nedan. Medborgarkraft får vi genom att: • • • • uppmuntra medborgarnas initiativkraft skapa utrymme för medborgarnas inflytande skapa förutsättningar för ett aktivt föreningsliv öka integrationen och ta till vara dess möjligheter Samarbete över gränserna får vi genom att: • • skapa aktiva nätverk både inne i, och utanför den egna organisationen hitta fasta samarbetspartners Attraktiv livsmiljö – goda boenden får vi genom: • • • ett aktivt miljöarbete att återskapa utsikterna att kombinera boende med intressen Goda kommunikationer får vi genom att: • • identifiera medborgarnas behov och kämpa för att de tillgodoses påverka Västtrafik och Trafikverket ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 7 Rätt kommunal service får vi genom att: • • • erbjuda kommunal service som inte kostar mer än det smakar skapa ordning & reda aktivt arbeta med omvärldsbevakning Högre utbildningsnivå får vi genom att: • • väcka lusten till ökat lärande och inspirera elever i grundskolan till fortsatt utbildning locka nya kommuninvånare genom att erbjuda attraktivt boende Inriktningsmål och prioriterade mål För att kommunfullmäktige på ett tydligt sätt skall ange viljeinriktningen för den verksamhet som skall bedrivas inom organisationen används en form av målstyrning. En god ekonomisk hushållning av kommunens resurser uppnås bland annat då dessa mål är ledstjärnan i det dagliga arbetet. Målen utgår från visionen och de strategiska områdena. Flera av de fastställda inriktnings- & prioriterade målen har den karaktär att flertalet nämnder kan arbeta inom sitt verksamhetsområde för att uppnå dem. Nämnder och styrelser ska arbeta med mål som är SMARTA, det vill säga Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska, Tidsatta och Ansvarsfördelade. Målen kräver särskilt fokus och kommer att följas upp under året. Varje nämnd/styrelse (även bolagsstyrelser där kommunen äger mer än 50 %) skall kommentera sitt ställningstagande och ange hur den arbetar för att uppnå målen, genom att konkretisera fullmäktiges prioriterade mål. FINANSIELLA MÅL OCH EKONOMISKA DIREKTIV En stabil ekonomisk utveckling är en förutsättning för kommunens framtida verksamhet samt för att nå de mål som anges i Mål- och Resursplanen. Finansiella mål finns också för att de framtida generationerna inte ska belastas med kostnader som förbrukas av dagens generation. För att få en utveckling i rätt riktning fastställs ekonomiska/finansiella mål i form av inriktningsmål och prioriterade mål. För att bygga upp en ekonomisk stabilitet, och därigenom bl.a. minska riskerna för en allt för ryckig styrning samt minska behovet av att låna kapital till bl.a. investeringar, krävs ett ekonomiskt överskott. Verksamhetens nettokostnad, i resultaträkningen, omfattar summan av samtliga intäkter och kostnader som genereras i verksamheten. Däri ingår alltså inte intäkter och ersättningar i det kommunala utjämningssystemet samt finansiella poster. Kommunens redovisade resultat omfattar kommunens samtliga intäkter och kostnader. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 8 Mål för god ekonomisk hushållning Att ha kontroll över sin ekonomi är av yttersta vikt och därför krävs det goda kunskaper om vad vi gör och hur vi gör det. För att säkerställa denna kunskap behöver vi fördjupa arbetet och kommunstyrelsen får ansvar för att genomföra och följa upp prioriterat mål a. Inriktningsmål Lilla Edets kommun ska ha en långsiktig och hållbar ekonomi. a Prioriterat mål Utveckla uppföljning och analysarbete avseende det ekonomiska utfallet. Mätning/målet uppfyllt När särskilda uppföljningar och analyser påbörjats inom någon av kommunens nämnder (controllerfunktion). För att kommunen ska ha ett handlingsutrymme vid svängningar av intäkterna samt skapa förutsättningar att minska låneskulden krävs ett starkare resultat än vad de senaste åren bjudit på. Inriktningsmål Redovisat resultat är lägst 1 % av verksamhetens nettokostnad. b Prioriterat mål Redovisat resultat är lägst 0,5 % av verksamhetens nettokostnad. Mätning/målet uppfyllt När kommunens ekonomiska redovisning visar att målet uppfyllts. En absolut förutsättning är att de fördelade resurserna och de ekonomiska direktiven följs av hela organisationen. Därför är nedanstående direktiv oavvisliga krav på nämnder och förvaltningar: Ekonomiska direktiv 1. Anvisade resurser skall hållas Varje nämnd har ansvaret inför kommunfullmäktige och kommunstyrelse att hålla verksamheten inom anvisade ekonomiska resurser. Nämnden är alltså skyldig att vidta och/eller initiera förändringar i kommunens målsättning, verksamhetsutbud och servicenivåer om så erfordras. Inför respektive nämnd har förvaltningen ansvar för att bedriva verksamheten så att resurstilldelningen inte överskrids. Förvaltningen skall fortlöpande hålla nämnden underrättad om den ekonomiska utvecklingen. Kommunstyrelsen kommer att ha regelbundna träffar med nämnderna för uppföljning av dess verksamhet. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 9 2. Större strukturella verksamhetsförändringar Alla beslut om större strukturella verksamhetsförändringar eller förändringar som är principiellt viktiga för kommunens utveckling och ekonomi fattas av kommunfullmäktige. Detta innebär att nämnder har stort ansvar och frihet inom sitt område och först då beslut får mycket stora konsekvenser för kommuninvånarnas service ska beslut lyftas till kommunfullmäktige. Beslut fattas efter yttrande eller förslag från ansvarig nämnd. På motsvarande sätt fattas investeringsbeslut av fullmäktige. Nya verksamheter skall finansieras genom omprövning av befintliga verksamheter. Vid alla beslut om ny eller utökad verksamhet skall finansiering redovisas. 3. Nämnderna får inte spara på varandras bekostnad Ifall en nämnds sparförslag leder till ökade kostnader för annan nämnd skall berörd nämnd och kommunstyrelsen informeras före beslutet. Den totala nettobesparingen och dess konsekvenser blir vägledande om förslaget skall genomföras. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 10 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL - de vi är till för Vi vill att Lilla Edet skall vara det naturliga valet att slå sig ner på när någon söker sig ett bra och prisvärt boende med god tillgång till barnomsorg och skola. Kommunen har ett gott läge i Göteborgsregionen. Trafikstråken, med både fyrfältsväg och järnväg med stopp i Lödöse, innebär en möjlighet till snabba och miljömässiga resor både norrut mot Trollhättan, men kanske framför allt söderut mot Göteborg, som är den stora tillväxtmotorn i regionen. Oavsett var människor arbetar eller söker sina aktiviteter så kan de säga att ”det är nära hem”. Med utbyggd infrastruktur och insatser för nybyggnation ges möjligheter till en fortsatt befolkningsökning. Nedan redovisas de sex strategiska områdena och de inriktningsmål och prioriterade mål som vi anser ska vara prioriterade under året. För att det ska ligga mer kraft bakom genomförande och uppföljning av målen så utses en nämnd som ansvarar för respektive mål. Då ett mål omfattar fler nämnder än den ansvariga anges det särskilt. Medborgarkraft Kommunen ska arbeta med utveckling och förnyelse av det demokratiska arbetet. Dialogen med medborgarna behöver förstärkas och nya former för information, dialog och möten måste utvecklas för att öka samspelet mellan politiker, kommuninvånare och kommunens förvaltningsorganisation. Möten behöver göras intressantare för att bättre ta till vara den mångfald av synpunkter och kompetens som deltagarna har. Inriktningsmål Utveckla de demokratiska processerna så att medborgarna känner sig delaktiga. 1. 2. Prioriterat mål Vidareutveckla en aktiv medborgardialog som ökar möjligheten för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Mätning/målet uppfyllt KKIK mått 14 ”Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling”. Ansvar: Kommunstyrelsen Skapa en attraktiv, modern och När en utredning genomförts avseende tillgänglig mötesplats och ett hur en tillgänglig mötesplats och ett kunskapscentrum med biblioteket som en kunskapscentrum kan utformas. central ingående del. Ansvar: Kultur- och fritidsnämnden Lilla Edets kommun ska vara en kommun som skapar förutsättningar för att kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Utgångspunkten är de nationella målen för jämställdhetsarbete. Kommunen har också undertecknat CEMRdeklarationen - den europeiska deklarationen för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Deklarationen uppmanar Europas kommuner och regioner att använda sina befogenheter och partnerskap för att uppnå jämställdhet för sina invånare. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 11 Inriktningsmål I Lilla Edet kommun ska flickor och pojkar, kvinnor och män ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. 3. Prioriterat mål Kommunen ska arbeta för en jämställd service till medborgarna. Mätning/målet uppfyllt När åtgärder utförts i nämnderna i enlighet med det prioriterade målet och med utgångspunkt från kommunens jämställdhetsstrategi. Ansvar: Kommunstyrelsen Samarbete över gränserna Kommunerna i Sverige står i sitt välfärdsuppdrag inför en avsevärd utmaning. Demografin utmanar - andelen äldre kommer att öka kraftigt. Vi som lever i en region av tillväxt får också nya behov från såväl inflyttare som familjebildare bland vår nuvarande befolkning. Kraven på våra tjänster ökar, både från våra invånare men även från tillsynsmyndigheter likväl som staten. Alla dessa nya behov kan inte mötas med nya pengar. Vi måste därför se till att de tjänster vi utför görs på ett hushållande sätt, vilket varit en väsentlig orsak till att arbetet inom SOLTAK:s-kommunerna uppstått. Att arbeta vidare i soltaksanda är av största vikt för oss. Inriktningsmål Samverka över kommungränserna. 4. Prioriterat mål Arbeta för en effektiv räddningstjänst och för en övergång till Räddningsförbund tillsammans med Tjörns och Stenungsunds kommuner. Mätning/målet uppfyllt När arbete genomförts så att kommunens räddningstjänst strukturerats för att övergå i ett gemensamt räddningstjänstförbund 2017. Ansvar: Kommunstyrelsen & Miljöoch byggnämnden Arbetslösheten är relativt hög och det är av stor vikt att medborgarna kommer in i någon sysselsättning om de inte lyckas etablera sig på arbetsmarknaden. Genom denna sysselsättning kan man skapa rutiner och få en god inblick i vad som krävs i arbetslivet, vilket ger dem större förutsättningar att konkurrera om anställningar framöver. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 12 Inriktningsmål Medborgarnas möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden ska öka. 5. Prioriterat mål Kommunens arbetsmarknadsavdelning ska utöka sina sysselsättningsskapande åtgärder. Mätning/målet uppfyllt När fler åtgärder skapas kring t ex caféverksamhet, trädgårds- och parkskötsel. Ansvar: Individnämnden Arbetsformer ska utvecklas för att effektivisera verksamheterna. Ett område där det är viktigt att ha en tydlig helhetssyn är för att tidigt upptäcka barn i behov av stöd. Kommunen ska därför tydligt fokusera på ett övergripande barnperspektiv för att förebygga utanförskap genom en utvidgad samverkan och helhetssyn inom skolans, socialtjänsten och kultur- och fritidens ordinarie verksamheter. Men även samarbete genom att verksamheterna tillsammans fortsätter inriktningen i pågående projekt för att stödja familjer med bekymmer. Andra alternativ kan vara projekt där vuxna och ungdomar kan genomföra olika aktiviteter och insatser tillsammans. Inriktningsmål Ge förutsättningar för goda uppväxtvillkor för barn och unga. 6. Prioriterat mål Fokusera på ett övergripande barn- och ungdomsperspektiv för att förebygga utanförskap och ohälsa. Mätning/målet uppfyllt När samverkan och helhetssyn utvidgats inom ordinarie verksamheter och projektarbete. Ansvarig: Individnämnden Berörda: Utbildningsnämnden, Kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen Attraktiv livsmiljö – goda boenden Kommunen ska vara en attraktiv kommun att leva, bo och verka i. Genom goda kommunikationer via motorväg och järnväg stärker utvecklingen och ger goda förutsättningar för att kommunen ska växa. Boenden ska upplevas stimulerande och trygga med närhet till service och fritidsaktiviteter. Kommunens ska vara väl rustad med planer för bebyggelse av både bostäder och verksamhetsområden. För att tillskapa både arbetstillfällen och marknadsföring av kommunen bör turistbesöken öka. Fler människor ska säga ”vi åker till Lilla Edet på semester”, och därigenom gynnas även våra egna invånare. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 13 Inriktningsmål Det ska vara attraktivt att bo i Lilla Edets kommun. 7. 8. Prioriterat mål Kommunen ska ha en långsiktig planering dels för att tillhandahålla mark för bostäder i livets olika skeden, dels för att tillhandahålla mark för verksamhetsområden. Kommunen ska arbeta med att på bästa sätt ta tillvara lokala förutsättningar för att främja turism i kommunen. Mätning/målet uppfyllt När arbete bedrivs med utgångspunkt från bostadsförsörjningsprogrammet samt med utgångspunkt från en långsiktig planering med inriktning på boenden för den ökande äldregruppens behov, LSSboenden m fl. Ansvarig: Kommunstyrelsen Berörd: Omsorgsnämnden När en översyn och en förändring genomförts av turismfrågornas organisation i kommunen. Ansvarig: Kommunstyrelsen Berörd: Kultur- och fritidsnämnden Det är oerhört viktigt att de som bor och vistas i Lilla Edet kan känna sig trygga i sin närmiljö. Ingen ska vara rädd för att vistas där de måste vistas. Att få tillgång till rätt stöd vid rätt tillfälle kräver bland annat att kommunen samarbetar med andra organisationer, men också att det interna samarbetet över gränserna utvecklas ytterligare. Inriktningsmål Äldre och funktionsnedsatta ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande över sin vardag. 9. Prioriterat mål Undersöka möjligheten att satsa på it -och teknikstöd inom äldreomsorgen för att öka möjligheterna för äldre att leva tryggt i hemmet så länge de önskar. Mätning/målet uppfyllt När en utredning genomförts avseende vilka områden som kan vara aktuella för införande av IToch teknikstöd för kommunikation inom äldreomsorgen samt förslag presenterats på möjliga stödfunktioner. Ansvarig: Omsorgsnämnden En hållbar miljö är något som inte bara Lilla Edets kommun måste arbeta med, utan det är ett globalt ansvar. I syfte att minska utsläpp av klimatpåverkande gaser behöver energianvändningen totalt och framförallt användandet av fossila energikällor minskas. Kommunen har under lång tid gjort en hel del för att förbättra förutsättningarna för en god miljö, men det finns mycket kvar att göra. Särskilt bör beaktas miljöaspekterna vid planering av bostadsbyggande. Kommunen har antagit lokala miljömål samt en handlingsplan för kommunens arbete men en hållbar miljö. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 14 Inriktningsmål Kommunen ska bedriva ett långsiktigt och hållbart miljöarbete med de nationella miljömålen som ledstjärna. 10. Prioriterat mål Fortsätta arbetet för att nå de miljömål som ska uppnås utifrån antagna miljömål samt handlingsplan. Mätning/målet uppfyllt När nämnderna redovisar att de genomfört ytterligare åtgärder i enlighet med handlingsplanen jämfört med föregående år. Ansvarig: Kommunstyrelsen Goda kommunikationer Lilla Edet är en del av Göteborgsregionen, där Göteborg är den stora tillväxtmotorn. Vi är en utpendlingskommun, vilket innebär att det är fler som reser från kommunen till sitt arbete än vad det är som reser in till kommunen för att arbeta. De flesta pendlingsrörelser sker söderut genom Götaälvdalen mot Göteborg och norrut till Trollhättan. Utbyggnaden av järnväg och bilväg i norr-/södergående riktning har minskat restiden till/från både Göteborg och Trollhättan. Utbyggnaden ger ökade möjligheter att åka kollektivt. Inriktningsmål Utveckla kollektivtrafikresandet utifrån medborgarnas behov. 11. Prioriterat mål Verka för att öka andelen resande i kollektivtrafiken. Mätning/målet uppfyllt Genom att antalet resande ökat i Västtrafiks mätningar jämfört med föregående år. Ansvarig: Kommunstyrelsen Rätt kommunal service Det är viktigt att kommunen använder de tillgängliga resurserna på rätt sätt. En stor del av våra kostnader avser lokaler. Är det rimligt att vi använder en så stor andel till lokaler, eller går detta att effektivisera? För att få svar på den frågan måste ett arbete med kartläggning och planering genomföras. Inriktningsmål Kommunkoncernens lokalförsörjning ska tillgodose verksamheterna med kostnadseffektiva och ändamålsenliga lokaler för att uppnå verksamhetens fastställda mål. 12. Prioriterat mål Ta fram en lokalförsörjningsplanering i syfte att uppnå en ändamålsenlig och kostnadseffektiv lokalanvändning. Mätning/målet uppfyllt När arbete påbörjats i enlighet med framtagen lokalförsörjningsplan för kommunkoncernen. Ansvarig: Kommunstyrelsen Berörd: Leifab ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 15 Medelåldern hos kommunens anställda är hög, samtidigt som det inom vissa yrkeskategorier är stor omsättning och svårrekryterat. För att bygga en framtida service så krävs det att det finns personal på plats och detta är en fråga som måste komma högt upp på dagordningen framöver. Inriktningsmål Lilla Edets kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare. 13. Prioriterat mål Lilla Edets kommun ska ha en personalpolitik som syftar till att behålla och utveckla sina medarbetare. Mätning/målet uppfyllt Förbättrat resultat i medarbetarenkäten 2016. Ansvarig: Kommunstyrelsen Antalet unga som engagerar sig mer aktivt i någon verksamhet på fritiden måste öka. Det är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv likväl som i att ge bättre förutsättningar att klara skolgången. Vuxenidrotten bör bära sina kostnader själv, medan det krävs stöd till barn och unga för att ge goda förutsättningar för deras engagemang. Inriktningsmål Verksamheten inom kultur och fritid ska skapa bästa möjliga förutsättningar för ett rikt kultur-, fritids- och idrottsliv. 14. Prioriterat mål Kommunens bidragsgivning ska främst rikta sig till barn- och ungdomsverksamhet. Mätning/målet uppfyllt När en kartläggning genomförts och arbete påbörjats avseende fördelningen av föreningsbidrag i kommunen. Ansvarig: Kultur- och fritidsnämnden Högre utbildningsnivå Utbildningsnivån är en av de viktigaste faktorerna för att den enskilde ska kunna hävda sig i arbetslivet men även för kommunens utveckling som helhet. Även de arbeten som tidigare varit relativt enkla att få kräver idag ofta en eftergymnasial utbildning. Lilla Edet har en utbildningsnivå som är låg jämfört med kommunerna inom Göteborgsregionen. En fortsatt satsning på en attraktiv skola med goda resultat är en prioriterad fråga för kommunen. Vi ska fortsätta det arbete som pågår med kompetensutveckling av lärare. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 16 Inriktningsmål Alla barn och ungdomar ska, oberoende av ekonomiska och sociala villkor, ha tillgång till en god utbildning samt vara behöriga till gymnasieskolan. 15. Prioriterat mål Stödja alla elever så att de kan fortsätta sina studier på gymnasienivå. Mätning/målet uppfyllt KKIK mått 18 ”Andelen behöriga elever till något nationellt program”. Ansvarig: Utbildningsnämnden EKONOMI Ekonomin i Lilla Edet I bokslutet för 2014 redovisade Lilla Edets kommun ett underskott med 8,6 mkr. Flera nämnder klarade inte av att bedriva verksamheten med de ekonomiska resurser som de hade tillgängliga. Även inledningsvis under 2015 ser det ansträngt ut för att uppnå det budgeterade resultatet, vilket är en förutsättning för de budgeterade resurserna 2016. Stora ekonomiska resurser har hittills lagts i exploateringsområden för bostäder, vilket ger förutsättningar för en befolkningsökning. Eftersom befolkningen ligger till grund för både inkomster och utgifter så är det en mycket viktig parameter i den kommunala ekonomin. Under 2014 ökade befolkningen med 202 personer. Under 2015 bedöms det ske en inflyttning, som fortsätter under 2016. Bedömningen inför 2016 är att antalet kommuninvånare i både förskole- och grundskoleåldern ökar något, medan det minskar inom gymnasieåldern. Åren därpå kommer ökningen att tillta ytterligare bland förskoleåldrarna, medan ökningen i grundskoleåldrarna mattas av något och gymnasieåldrarna ökar igen. Antalet i de äldsta åldrarna ökar något, och det kommer de att fortsätta med några år framöver. Det finns stora upprustningsbehov inom verksamheterna gator/vägar och vatten/avlopp. Kommunens ekonomiska ställning är svag. Summan av skatteintäkter och generella statsbidrag beräknas ökar med 4,2 % inför 2016. Intäkterna inom avgiftskollektivet behöver öka något mer än index för att undvika skattefinansiering. Ett flertal behov har inte kunnat inarbetas i de ekonomiska förutsättningarna och det krävs att kommunens verksamhet anpassas till de intäkter som finns. Nämnderna måste också kunna anpassa verksamheten och omfördela resurser snabbt då behoven förändras. I beräkningen av nämnder och styrelses ekonomiska utrymme för kommande år så har index för prisförändringar satts till 1,6 % och index för löneutvecklingen är satt till 2,7 %. När det gäller köpt/såld verksamhet så används en mix av dessa och där landar indexet på 2,48 %. En effektiviseringsfaktor med 0,25 % är utlagd, likväl som riktade resursminskningar till miljö---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 17 och byggnämnden, tekniska nämnden, kultur- och fritidsnämnden samt kommunstyrelsen. Behoven överstiger de tillgängliga resurserna. Kommunen måste uppvisa ett positivt resultat för att kunna finansiera investeringar så att inte framtida generationer ska betala för dagens konsumtion. Ett flertal prioriteringar och effektiviseringar är nödvändiga. Summan av exploaterings- och investeringsutgifterna har det senaste året varit förhållandevis höga. Försäljningen av färdigställda tomter rullar på och det är dags att slutföra vissa områden likväl som det är dags att påbörja nya. Investeringsverksamheten håller även 2016 en hög nivå, och då är det främst VA-verksamheten som är i stort behov av både ny- och reinvesteringar, men även anskaffande av fritidsanläggningar. Då kommunen själv inte har likviditet att klara av dessa åtgärder så kommer kapital att lånas upp under 2016 och upplåningslånebehovet maximeras till 380 mkr. Både ränteläget och volymen på det upplånade kapitalet påverkar hur stora resurser som kommunen måste lägga på räntekostnader. En bedömning är att ränteläget kommer att ligga relativt konstant de närmsta åren, då det kapital som redan är upplånat till stor del är räntesäkrat. Trots att det ekonomiska utrymmet är begränsat så innehåller Mål- och Resursplanen ett antal resurstilldelningar för att uppnå måluppfyllnad. Här kan nämnas att resurser avsätts för att kommunen ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare, utvecklad uppföljning och analys, jämställd service till våra medborgare och en bättre service till de som nyttja kommunens tjänster. De ekonomiska förutsättningarna har satt stora begränsningar för vad som är möjligt att åstadkomma. Vår ambitionsnivå är högre än vad intäkterna medger men vi är övertygade om att nämnderna kommer att göra kloka prioriteringar med tillgängliga resurser. Skattesats, taxor och avgifter Skattesatsen lämnas oförändrad på 22,37. Taxorna redovisas i särskilt dokument och behandlas i samband med kommunfullmäktiges möte i november. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 18 Skatteintäkter och statsbidrag Utjämningssystemen påverkas bland annat av storleken och sammansättningen på kommunens befolkning. Budgeterade intäkter i form av utjämningssystem, generella statsbidrag och skatteintäkter för åren 2015 – 2018 framgår av tabellen nedan. Belopp i tkr 2015 2016 2017 2018 Skatteintäkter 542 772 565 298 590 737 616 138 Inkomstutjämning 119 062 132 645 138 175 144 653 -9 081 -9 974 -10 073 -10 174 Regleringsbidrag/-avgift 1 185 -4 977 -6 841 -9 593 Strukturbidrag-/avgift 1 345 1 367 1 380 1 394 LSS-utjämning -1 435 -1 754 -1 771 -1 789 Fastighetsavgift 25 677 25 672 25 672 25 672 Summa intäkter 676 525 708 277 737 277 766 301 Kostnadsutjämning Resultatbudget 2016 - 2018 Belopp i tkr 2016 2017 2018 130 415 131 148 131 904 -814 890 -842 801 -872 157 -10 617 -11 279 -11 563 -695 092 -722 932 -751 816 Skatteintäkter 590 970 616 408 641 810 Kommunalekonomisk utjämning 117 307 120 769 124 291 3 875 3 845 3 853 -11 560 -12 890 -13 938 5 500 5 200 4 200 0,79 % 0,72 % 0,56 % Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Resultat i % av verksamhetens nettokostnad Förutsättningarna för år 2017 och 2018 är att befolkningen ökar med 1 % varje år, vilket har inneburit volymförändringar i förskole-/skolåldern samt till viss del även inom omsorgerna. Utöver helårskonsekvenser av verksamheten 2016 så ingår indexförändringar baserade på prognoser gjorda av Sveriges Kommuner och Landsting. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 19 Balansbudget Belopp i tkr 2016-12-31 2017-12-31 2018-12-31 Tillgångar Anläggningstillgångar/långfristiga fordringar 400 183 425 504 450 241 3 356 2 979 2 602 Omsättningstillgångar 203 703 200 280 206 024 Summa tillgångar 607 242 628 763 658 867 Eget kapital 123 732 128 932 133 133 Långfristiga skulder & avsättning för pension 307 929 307 929 307 929 Kortfristiga skulder 175 580 191 901 217 806 Summa eget kapital och skulder 607 242 628 763 658 867 Statlig infrastruktur Eget kapital och skulder Finansieringsbudget Belopp i tkr 2016 2017 2018 5 500 5 200 4 200 Avskrivningar som belastar resultatet 10 617 11 279 11 563 Minskning omsättningstillgångar -1 798 3 423 0 Summa tillförda medel 14 320 19 902 15 763 46 600 36 600 36 300 0 0 5 744 46 600 36 600 42 044 -32 280 -16 698 -26 281 Tillförda medel Årets resultat Använda medel Nettoinvesteringar Ökning av omsättningstillgångar Summa använda medel FÖRÄNDRING AV RÖRELSEKAPITAL * Upplåningsvolymen är i budget 2015 380 mkr, men utnyttjandet är mycket lägre, vilket innebär ett minskande rörelsekapital här. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 20 Ekonomiska resurser per nämnd och styrelse år 2017 En fördelning av resurser till respektive nämnd görs endast för år 2017. Kommunfullmäktige beslutar om nedanstående kommunbidrag, alltså det nettokostnadsutrymme som respektive nämnd/styrelse har till sitt förfogande under året. Nämnd/styrelse Belopp i tkr KF Rev KS ÖFN TN MBN ON IN UN KFN Vht nettok. Finans RESULTAT Budget 2015 800 500 55 600 1 000 19 400 16 100 193 900 78 300 272 400 22 700 660 700 665 700 5 000 Index Volym Mål Anpassn. Övrigt 16 0 9 0 1 306 -1 620 27 0 458 798 503 0 5 606 4 150 2 056 3 000 7 044 1 859 452 -880 18 210 7 307 0 0 -18 210 -7 307 0 0 1 355 0 0 0 200 2 300 0 0 3 855 0 -3 855 -2 -1 -1 141 -3 -852 -242 -509 -215 -704 -1 056 -4 724 0 4 724 -14 -8 600 -24 795 339 -147 158 302 984 2 253 27 400 25 148 Budget 2016 Förändring 800 500 56 100 1 000 20 600 16 700 203 200 85 600 280 900 22 200 687 600 693 100 5 500 Belopp anges i tusentals kronor Kolumnen index avser de indexförändringar som ligger med i beräkningarna, 1,6 % för prisförändringar, 2,7 % för lönerevision och 2,48 % avseende köpt/såld verksamhet. I Volymkolumnen återfinns de förändringar som orsakats av just beräknade förändringar i efterfrågan och befolkningsförändringar. För att satsa på måluppfyllnad avsätts resurser till detta i kolumnen benämnd mål. Kolumnen anpassning innehåller effektiviseringsfaktorn och riktad återhållsamhet, medan kolumnen övrigt främst omfattas av förändrad kapitaltjänst, förändrade skatteintäkter, finansnetto och pensioner samt tusentalsavrundningar. Det kommunbidrag som nämnd och styrelse tilldelats är det utrymme som den har att förhålla sig till. Kommer det ett läge där valet mellan nämndens måluppfyllelse och ekonomiskt utrymme ställs mot varandra, så är det ekonomiska utrymmet överordnat. Samtliga nämnder förutsätts att vidta åtgärder för att uppnå en ekonomi i balans. Detta kan då leda till att nämnden måste besluta om förändrade målsättningar. I ovanstående redovisning av resurser per nämnd har bland annat följande beräkningsförutsättningar förelegat: Kompensation för beräknad förändring av kapitaltjänstkostnader ingår. En effektiviseringsfaktor läggs på samtliga nämnder, med 0,25 % av omsättningen. Kommunstyrelsen erhåller resurser för kostnader kopplade till ett ökat fastighetsinnehav, viss samordning och utveckling samt bidrag till statlig infrastruktur. Dessutom avsätts 1 355 tkr för arbete med av kommunfullmäktige beslutade ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 21 0 0 500 0 1 200 600 9 300 7 300 8 500 -500 26 900 27 400 500 prioriterade mål. Resurser avsatta för implementation av verksamhet i Soltak AB minskas med 2 000 tkr och en dedikerad anpassning finns med 1 000 tkr. Tekniska nämnden erhåller resurser för utökade skötselområden, men samtidigt en riktad åtstramning med 800 tkr. Miljö- och byggnämnden åläggs en anpassning av verksamheten med 200 tkr. Omsorgsnämnden tilldelas resurser för volymförändringar inom både boenden, hemtjänst och hemsjukvård. 200 tkr avsätts även för att arbeta med av kommunfullmäktige beslutade prioriterade mål. Individnämndens resurser avseende beslutade prioriterade mål förstärks med 2 300 tkr likväl som resurserna för den ökade volymen placeringar/alternativa åtgärder. Utbildningsnämnden erhåller resurser som motsvarar den bedömda befolkningsförändringen. I och med den organisationsförändring som utbildningsnämnden beslutat om bedöms ett ekonomiskt utrymme för utveckling kunna tillskapas inom befintliga resurser. Regeringen har även angivit att riktade statsbidrag inom utbildningsområdet kommer att införas. Kultur & fritidsnämnden har haft resurser för projekt som är avslutade, och därför återförs resurserna. Utöver detta ligger det en dedikerad anpassning med 1 000 tkr på nämnden. Finans innehåller ökade intäkter från skatte- och utjämningssystemen, sämre räntenetto samt ökande pensioner. Investerings- och exploateringsverksamheten Investeringar Kommunen planerar investeringar år 2016 för 46,6 mkr. Huvuddelen av investeringarna görs inom tekniska nämnden. Det är främst åtgärder inom vatten/avlopp samt gator och vägar samt utökning av GC-väg. Miljö- och byggnämndens utrymme avser till största delen reinvestering av bruksfordon. Kultur- & fritidsnämndens utrymme omfattar främst anskaffning av den konstgräsplan som Leifab har anlagt på kommunens fastighet men även att den upprättade plan som finns kan följas och inom kommunstyrelsen handlar det främst om ersättning av uttjänta IT-system. Övriga nämnders utrymme avser främst inventarier. Nämnderna betalar ränta på investeringarna, internränta som erläggs till finansenheten, vilken för år 2016 fastställs till 2,4 %. NÄMND Kommunstyrelsen Tekniska nämnden - skattekollektiv Tekniska nämnden - avgiftskollektiv Miljö- och byggnämnden Kultur- & fritidsnämnden Omsorgsnämnden Individnämnden Utbildningsnämnden SUMMA 2016 2 800 14 900 19 400 600 7 500 800 300 300 46 600 2017 800 14 300 20 000 300 300 300 300 300 36 600 2018 800 14 300 20 000 300 300 300 300 300 36 300 ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 22 Belopp anges i tusentals kronor Exploatering Exploateringsverksamhet är nödvändigt för att skapa nya områden för folk att bosätta sig i och för att företagare ska ha någonstans att bedriva sin verksamhet. Tanken med ett exploateringsområde är att det ska ligga till grund för en försäljning, men i inledningsskedet måste kommunen finansiera de utgifter som krävs för att färdigställa områdena. Det finns idag några områden där antalet tomter till försäljning snart är slut och nya områden måste exploateras. Samtidigt krävs det att de försålda områdena färdigställs med slutasfalteringar. Tabellen nedan visar vilka områden och åtgärder som prioriteras under år 2016. Exploateringsobjekt Ekeberg, asfaltstopp Ekeberg, Rådjursvägen, asfaltstopp Gossagården vägar till skol- och bostadsområde Gossagården, Genomförande Detaljplan Ryboholmsvägen, Skaftgatan, asfaltstopp Stallgärdet, Vildängsvägen, asfaltstopp Sålda tomter Ekeberg Såld tomter skolområdet, markanvisning flerbostadshus Övriga områden DP Gossgården södra Skaven 6:5 infrastruktur SUMMA Inkomst Utgift -700 -270 -800 -500 -160 -270 1 300 1 600 1 000 3 900 -1 500 -1 500 -5 700 Netto -700 -270 -800 -500 -160 -270 1 300 1 600 1 000 -1 500 -1 500 -1 800 Belopp anges i tusentals kronor ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------Sida 23 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-10-14 2015/0672-5 FHB Låcktorp 8:7. Ansökan om FÖRHANDSBESKED för två tomter avseende uppförande av enbostadshus Dnr 2015/0672 Sammanfattning Ansökan avser avstyckning från rubricerad fastighet. De tilltänkta fastigheternas area avses bli 2500 kvm. På de avstyckade fastigheterna skall uppföras enbostadshus om 160 kvm. Fastigheten är belägen utanför detaljplanerat område samt utom sammanhållen bebyggelse. Enligt översiktsplanen (ÖP 2012) för Lilla Edets kommun markeras området som ”Område med endast generella rekommendationer” samt definieras Jordbruk/Skogsmark. Förslaget Byggnationen avses ske på ängsmark delvis omgiven av skogsmark, något förhöjt med utsikt över åkermark och bebyggelse. Föreslagen åtgärd bedöms inte inverka negativt på naturvärdena på platsen. Åtgärden bedöms heller inte påverka landskapsbilden negativt. Remisser Miljöavdelningens yttrande: Miljöavdelningen har inget att erinra om placeringen. Avloppstillstånd har beviljats för den tänkta byggnationen. Sakägaryttranden Ingen sakägare har yttrat sig i frågan avseende avstyckning och ny bebyggelse i detta nya förslag. Bedömning Enligt 2 kap. 6 § skall bebyggelse och byggnadsverk utformas och placeras på den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och landskapsbilden, natur- och kulturvärdena på platsen och intresset av en god helhetsverkan. sid- 2 - Den planerade bebyggnationen placeras i anslutning till befintlig bebyggelse med förlängning av befintlig väg. Förvaltningen anser att marken är lämplig för den planerade åtgärden. Vidare att husets placering synes lämplig utifrån den redan omkringliggande bebyggelsen. Bebyggelsen skall bestå av enbostadshus och tillhörande komplementbyggnad. Förvaltningen bedömer således att positivt förhandsbesked kan ges. Bedömningen görs att den planerade åtgärden uppfyller kraven i plan- och bygglagen (PBL 2010-900) 2 kap. 5 §. Positivt förhandsbesked kan meddelas med tillhörande villkor och upplysningar med stöd av plan- och bygglagen 9 kap. 17 §, 2 kap. 4, 5 §§ samt MB 3 och 4 kap. Beslutsunderlag Följande handlingar ligger till grund för beslutet: Ansökan, dnr 2015/0672-1 Situationsplan, dnr 2015/0672-2 Avloppstillstånd dnr 2015/0811-7 Upplysningar/villkor till sökanden Fastighetsreglering/avstyckning söks hos Lantmäteriet i Vänersborg. Som tomt får tas i anspråk definierad mark inom fastigheten, markerad på situationsplan Förhandsbeskedet gäller endast om bygglov för åtgärden söks inom två år efter det att beslutet om förhandsbesked vunnit laga kraft enligt plan- och bygglagen 9 kap. 39 §. Förhandsbesked innebär inte att åtgärden får påbörjas enligt plan- och bygglagen 9 kap. 39 §. Bygglov skall sökas. Avloppstillstånd erfordras innan bygglov medges och söks hos miljöenheten i Lilla Edets kommun. Beslutet kan överklagas. Hur sådant överklagande går till framgår av den bifogade anvisningen härom. sid 2/3 sid- 3 - Förslag till beslut Miljö- och byggnadsnämnden i Lilla Edets kommun beslutar att bevilja förhandsbesked för avstyckning och byggnation enligt ansökan på fastigheten Låcktorp 8:7. Avgift Enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige utgör avgiften för förhandsbesked, inklusive kostnad för sakägaryttrande och kungörelse, 6438 kronor. Fakturan på avgiften sänds separat. Beslutet expedieras till Sökanden Peter Ramhage sid 3/3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-09-24 2015/0470-7 FHB Beslut om avslag för FÖRHANDSBESKED för bebyggelse Dnr 2015/0470 Sammanfattning Ivarslund 1:32 är en jordbruksfastighet med en total yta av 56 ha. I anslutning till brukningscentrum är fastigheten bebyggd förutom med bostadshus och stugor för uthyrning också med ekonomibyggnader som används för stall och ridverksamhet. Ansökan om förhandsbesked har inkommit för avstyckning och uppförande av ett enbostadshus på ett ca 10 ha stort skogs- utmarksområde, som är beläget drygt 4 km från brukningscentrum men som tillhör fastigheten. Grustäktverksamhet har tidigare förekommit. Täkten är avslutad och besiktigad 2002 enligt beslut från länsstyrelsen. Området bär tydliga spår av tidigare verksamhet bl. a genom att det uppkommit stora vattendammar i groparna efter täkten. Mellan dessa ligger obevuxna grusytor och flera arbetsvägar löper genom området. På grusytorna står rester av skrotade maskiner och annat kvarlämnat som ställts upp under åren vilket ger en industrikaraktär åt området. Den mesta skog av värde är borta i och med täktverksamheten, och någon återplantering har inte skett. Förslaget Lantmäteriet avstyrker i yttrande daterat 2015-09-15 avstyckning med motiveringen att en 10 ha stor fastighet inte är lämplig som enbart bostadsfastighet om det inte finns något annat uttalat syfte än bostad. En avstyckning enligt ansökan strider därför mot grundläggande principer i fastighetsbildningslagen som säger att fastigheter ska vara lämpliga för sitt ändamål. Sökanden har inte angivit något annat syfte än bostad i sin ansökan. Det saknas också tillgångar på fastigheten som t ex betes- och skogsmarker och ekonomibyggnader som skulle kunna motivera att en så stor bostadsfastighet bildas. Tvärtom kan det finnas risk för att området i nuvarande skick är farligt att vistas i och att det därför är mycket olämpligt som bostadstomt. Miljö- och byggförvaltningen delar lantmäteriets uppfattning att området inte är lämpligt som tomt för ett bostadshus och föreslår att ansökan avslås. Remisser Lantmäteriets yttrande sammanfattningsvis: Sökande behöver ändra sitt yrkande gällande vad man ska använda området till. Enbart bostad är inte tillräckligt. sid- 2 - Sakägaryttranden En sakägare har yttrat sig. denne påtalar bland annat att det förekommit utvinning ur grusgropen i omfattande mängd, varav närboende fick problem med dricksvattenbrunnen. Bedömning Enlig 2 kap 2 § PBL ska prövningen av lov och förhandsbesked syfta till att mark- och vattenområden används för det eller de ändamål som områdena är mest lämpade för med hänsyn till beskaffenhet, läge och behov. Enligt 2 kap 4 § PBL får mark tas i anspråk för att bebyggas endast om marken från allmän synpunkt är lämplig för ändamålet Enligt 2 kap 5 § PBL ska också bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bla människors hälsa och säkerhet, och riskerna för olyckor, översvämning och erosion. Beslutsunderlag Följande handlingar ligger till grund för beslutet: Ansökan dnr 2015/0470-1 Situationsplan dnr 2015/0470-6 Yttrande berörd sakägare dnr 2015/0470-9 Yttrande från sökanden dnr 2015/0470-11 Yttrande Lantmäteriet dnr 2015/0470-8 Förslag till beslut Miljö- och byggnadsnämnden i Lilla Edets kommun beslutar att inte bevilja förhandsbesked för avstyckning och byggnation enligt ansökan på fastigheten Ivarslund 1:32. Upplysningar/villkor till sökanden Beslutet kan överklagas. Hur sådant överklagande går till framgår av den bifogade anvisningen härom. sid 2/3 sid- 3 - Avgift Enligt taxa fastställd av kommunfullmäktige utgör avgiften för förhandsbesked, inklusive kostnad för sakägaryttrande och kungörelse, 6438 kronor. Fakturan på avgiften sänds separat. Beslutet expedieras till Sökanden sakägare sid 3/3 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Dnr Dpl 2015-10-14 2015/0770-21 BLN Hålbacka 1:4. Ansökan om BYGGLOV för uppförande av kommunikationsmast med tillhörande teknikbodar Dnr 2015/0770 Sammanfattning Ansökan avser nyetablering av torn för telekommunikation 72 meter hög, samt tre stycken tillhörande teknikbodar om 5 kvm. Platsen har lägeskoordinaterna RT90 2,5 gonV X= 6446320 Y= 1292363. Fastigheten är belägen utom detaljplanerat område Förslaget Åtgärden avses ske i område som enligt ÖP är markerat som jord- och skogsmark, området är inte på särskilt sätt markerat med särskilda intressen exempelvis enligt naturvårdsplanen. Sökanden har inkommit med yttranden från Länsstyrelsen, Försvarsmakten, Luftfartsverket och Landvetter Airport. Samtliga meddelar att de inte har något att erinra över åtgärden. Sakägaryttranden Allmänheten har beretts möjlighet att yttra sig över ansökan genom en kungörelse härom. Rågrannar till Hålbacka 1:4 har tillsänts brev med möjlighet att yttra sig. Inga yttranden har inkommit. Bedömning Idag utgör telemaster och teknikbodar en del av det nationella mobilnätet som tillgodoser samhällets behov av goda telekommunikationer. Med sin konstruktion för väl fungerande funktion kan sådan anläggning inte helt undvika intrång till boende miljön med närheten till befintlig bebyggelse. Strålning från telemasten som några boenden i närheten är oroliga för, har inte något vetenskapligt belägg idag. sid- 2 - Länsstyrelsen godtar från allmän naturvårdssynpunkt lokaliseringen av masten vid samråd i frågan. Vidare bedömer Länsstyrelsen att masten är förenlig med kraven på ett långsiktig god hushållning med naturresurserna (3-4 kap miljöbalken), och att den inte strider mot kommunens ÖP. Beslutsunderlag Följande handlingar ligger till grund för beslutet: Ansökan dnr 2015/0770-1 Anmälan KA dnr 2015/0770-10 Ritning mast dnr 2015/0770-9 Ortofoto placering dnr 2015/0770-2 Kontrollplan dnr 2015/0770-21 Remiss, Länsstyrelsen dnr 2015/0770-19 Remiss, Försvarsmakten dnr 2015/0770-20 Remiss, Luftfarts verket dnr 2015/0770-18 Remiss, Landvetter Airport dnr 2015/0770-17 Upplysningar till sökanden För att genomföra åtgärden kravs en kontrollansvarig. Som kontrollansvarig beslutas Per Fläckman, SP Sitac. Observera att byggnadsverket inte får tas i bruk i de delar som omfattas av startbesked förrän byggnadsnämnden gett sitt skriftliga slutbesked. Bygglovet har inte vunnit laga kraft och kan överklagas. Eventuella överklaganden meddelas sökanden. Bygglovet upphör att gälla om åtgärden inte påbörjats inom två år och avslutats inom fem år från det att beslutet vunnit laga kraft. Vid eventuella avsteg från beviljat bygglov under arbetets genomförande, skall samhällsbyggnadsförvaltningen kontaktas för godkännande. Beslutet kan överklagas. Hur sådant överklagande går till framgår av den bifogade anvisningen härom. Utsättning och lägeskontroll skall utföras. sid 2/3 sid- 3 - Förslag till beslut Miljö- och byggnadsnämnden i Lilla Edets kommun beslutar att bevilja bygglov för torn för telekommunikation med tillhörande teknikbod på fastigheten Hålbacka 1:4 i enlighet med 9 kap. 31 § i plan- och bygglagen. Åtgärderna får inte påbörjas innan startbesked meddelats. Avgift Bygglovsavgiften fastställs till 16037 kronor. I avgiften för bygglov ingår avgift för start- och slutbesked, fastställande av kontrollplan och kontrollansvarig, slutsamråd och avgift för kungörelse. Avgifterna är tagna i kommunfullmäktige och baseras på handläggaravgift, storlek och prisbasbelopp. Fakturan på avgiften sänds separat. Peter Ramhage Bygglovschef peter.ramhage@lillaedet.se 0520-65 95 63 Beslutet expedieras till sid 3/3 BESLUT 2015-10-01 Naturavdelningen Robert Knubb Naturvårdshandläggare, Biolog 010-224 55 39 vastragotaland@lansstyrelsen.se Delg.kvitto Diarienummer 525-28682-2015 Net4Mobility c/o Telenor Sverige AB Att: Jonas Ilveby jonas.ilveby2@telenor.com Föreläggande om skyddsåtgärder vid uppförande av telekommunikationsmast på fastigheten Hålbacka 1:4 i Lilla Edets kommun Beslut Länsstyrelsen förelägger er med stöd av 12 kap 6 § miljöbalken att vidta skyddsåtgärder vid uppförande av telekommunikationsmast på fastigheten Hålbacka 1:4 i Lilla Edets kommun. Länsstyrelsen godtar föreslagen lokalisering, med följande villkor och anvisningar. Villkor • Fågelavvisande markörer ska fästas på mastens stag. • När masten inte längre används ska den demonteras, om Länsstyrelsen inte medger annat. Anvisningar • Körskador i terräng ska förhindras. Om körskador uppstår, ska ni laga dessa. • Om åtgärderna inte påbörjats inom två år och avslutats inom fem år, bör ni ha ett förnyat samråd med Länsstyrelsen för att utföra åtgärderna. Redogörelse för ärendet Ni har anmält att ni avser att bygga en 72 meter hög mast på fastigheten Hålbacka 1:4 i Lilla Edets kommun. Platsen har lägeskoordinaterna E: 6442175 N: 339888 (SWEREF99) X: 6446320 Y: 1292363 (RT90). Masten berör inga kända fornlämningar. Samrådsanmälan avser uppförandet av en 72 meter hög, stagad mast samt tre teknikbodar och en 20 meter lång tillfartsväg. Området där dessa åtgärder ska utföras består av blandskog där det inte finns några dokumenterade naturvärden. Platsen ligger på en höjd mellan sjöarna Vanderydvattnet, BoPostadress: 403 40 GÖTEBORG Besöksadress: Telefon/Fax: 010-224 40 00 (vxl) 010-224 40 22 (fax) Webbadress: www.lansstyrelsen.se/vastragotaland E-post: vastragotaland@lansstyrelsen.se Sida 1(3) BESLUT 2015-10-01 Diarienummer 525-28682-2015 dasjön, Iglasjön och Lillevattnet. I anslutning till dessa sjöar har fynd av bland annat fiskgjuse och sparvuggla gjorts under de senaste 5 åren. Drygt en kilometer sydost om mastsiten ligger Storemossen där det i år (2015) rapporterats fynd av tjäder. Skälen för Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen tar upp ärendet till samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken. En verksamhet eller åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i miljöbalken, och som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön, ska anmälas för samråd hos Länsstyrelsen. Länsstyrelsen får förelägga den anmälningsskyldige att vidta de åtgärder som behövs för att begränsa eller motverka skada på naturmiljön. Om sådana åtgärder inte är tillräckliga och det är nödvändigt för skyddet av naturmiljön, får myndigheten förbjuda verksamheten. Föreläggande syftar till att undvika skada på fågellivet, genom att stagen markeras minimeras risken för att fåglar kolliderar med masten. Länsstyrelsen anser att antalet master i landskapet, bland annat med hänsyn till landskapsbilden, bör vara så litet som möjligt. Det är därför angeläget att utbyggnaden av master så långt som möjligt samordnas mellan de olika mobiltelefonföretagen. Länsstyrelsen förutsätter att ni noga överväger möjligheten att utnyttja redan befintliga master. Om detta inte är möjligt är Länsstyrelsen beredd att godta den föreslagna lokaliseringen. Länsstyrelsen förutsätter att masten dimensioneras så att den kan utnyttjas även av andra mobiltelefonföretag. Länsstyrelsen bedömer att masten är förenlig med kraven på en långsiktigt god hushållning med naturresurserna (3-4 kap miljöbalken), och att den inte strider mot kommunens översiktsplan. Upplysningar Andra entreprenörer som projekterar väg eller elledning för masten ska underrättas om innehållet i detta beslut. Detta samråd avser inverkan på natur- och kulturmiljön och berör inte frågor om rådighet till marken. Även bygglov kan behövas innan masten får byggas. Länsstyrelsen påminner om att samråd behövs eller kan behövas med Försvarsmakten, Luftfartsverket och Sjöfartsverket. I närheten av allmän väg eller järnväg krävs samråd med Vägverket respektive Banverket. Reklamskyltar får inte placeras på masten utan Länsstyrelsens tillstånd (6 § lagen (1998:814) med särskilda bestämmelser om gaturenhållning och skyltning). Sida 2(3) BESLUT 2015-10-01 ./. Diarienummer 525-28682-2015 Hur man överklagar Detta beslut kan överklagas hos Vänersborgs Tingsrätt, Mark- och miljödomstolen, se bilaga (formulär O22). I detta ärende har Robert Knubb beslutat Detta beslut har bekräftats digitalt och saknar därför namnunderskrifter. Robert Knubb Bilaga: Karta Besvärshänvisning Kopia på detta beslut har skickats till: Rejlers Sverige AB, Per Fläckman, per.flackman@rejlers.se Lilla Edets kommun, kommunen@lillaedet.se Tele2, Box 62, 164 94 Kista Relacom Construction AB, Att: Håkan Karlsson, Box 2004, 421 02 Västra Frölunda 3G Infrastructure Services AB, Att: Elisabeth Grefalk, Box 7018, 121 07 Stockholm-Globen Hi3G Access AB, Erik-Jan Rood, Box 30213, 104 25 Stockholm Sida 3(3) Anteckning HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-08-26 FM2015-15284:3 Ert tjänsteställe, handläggare Ert datum Er beteckning Rejlers Sverige AB, Per Fläckman 2015-08-20 Vårt tjänsteställe, handläggare Vårt föregående datum Sida 1 (2) Vår föregående beteckning PROD INFRA Emily Larsson, 08-7889322, 2015-08-21 Emily.Larsson@mil.se Planerad telekommunikationsmast inom fastigheten Hålbacka 1:4, site N111721, Lilla Edet, Västra Götalands län Konc-775/15 Försvarsmakten har inget att erinra angående uppförandet av en mast med angivna system och tekniska data, enligt insänd remiss, på ovan nämnd fastighet och nedan angiven position (RT90 2,5 GonV) och totalhöjd. X 6446320 Y 1292363 Totalhöjd (m) 72 m Detta yttrande gäller enbart ovan angiven position. Flyttas positionen i någon riktning mer än 30 m, måste Försvarsmakten få in en ny remiss. Detta svar är inget samråd avseende bygglovsansökan enligt Plan och bygglagen (PBL). Bygglovsansökan skickas på remiss till Försvarsmakten från kommunen. Tidigast när exakt tidpunkt för resning, position och höjd är fastställd och senast 4 veckor före resningen skall en flyghinderanmälan insändas av den sökande enligt Luftfartsförordningen 6 kap 25 §. Avseende hindermarkering hänvisas till transportstyrelsens föreskrifter. Bramer, Camilla (Emily Larsson) Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post, Internet Högkvarteret 107 85 Stockholm Lidingövägen 24 08-788 75 00 08-788 77 78 exp-hkv@mil.se www.forsvarsmakten.se/hkv Anteckning HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-08-26 FM2015-15284:3 Tjf. delprocessledare Fysisk planering, Produktionsledningens infrastrukturavdelning Handlingen är fastställd i Försvarsmaktens elektroniska dokument- och ärendehanteringssystem. Sändlista Rejlers Sverige AB genom Per Fläckman per.flackman@rejlers.se För kännedom FMV AL Led Nät tillstandsarende.trv@fmv.se Sida 2 (2) 2015-08-31 Per Fläckman Rejlers Sverige AB Landvägsallén 3 852 29 Sundsvall Flyghinderanalys gällande Uppförande av telemast i Lilla Edets kommun på fastigheten Hålbacka 1:4 Ni har sänt en förfrågan om flyghinderanalys till LFV och vi återkommer nu med resultatet. Följande flygplatser är berörda1 och omfattas således av denna flyghinderanalys: Trollhättan, Såtenäs, Göteborg Landvetter samt Säve flygplatser. Sist i detta dokument hittar du mer information om vad analysen innehåller, samt en sammanfattande förklaring av LFV:s och flygplatsernas roller. Dokumentnummer D-2015-046668 Ärendenummer Ä-2015-002834 Ert datum 2015-08-20 Handläggare Andersson, Niclas 011-192051T (kl 15-16) niclas.andersson@lfv.se Analysen består av två delar; Del 1: Analys avseende CNS2-utrustning som ägs av LFV Om hindret berör LFV:s CNS-utrustning lämnar vi vår syn på etableringen av hindret i egenskap av sakägare3. Del 2: Analys avseende berörd flygplats med dess luftrum, in- och utflygningsprocedurer, CNS-utrustning samt hinderbegränsande områden. Uppsättaren uppmanas att kontakta berörd flygplats för att få dess inställning till etableringen i egenskap av sakägare. Kontaktuppgifter se www.lfv.se/sv/Om-oss/Sveriges-flygplatser Mer information om flyghinderanalyser hittar du på www.lfv.se/flyghinderanalys Intern LFV info: 707358-01-33 1 Med berörd avses att planerat byggnadsverk hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplats där civila start- och inflygningsprocedurer finns publicerade, enligt svensk civil AIP. MSA står för Minimum Sector Altitude. 2 CNS: Communication, Navigation, Surveillance (Radar) 3 Den juridiska person som saken angår brukar benämnas sakägare och har därmed rätt att föra talan och överklaga beslut och domar LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795 Förteckning över planerat/planerade byggnadsverk Beteckning N111721 Prässebo Hålbacka 1:4 RT90 2.5 gon V (X) 6446320 RT90 2.5 gon V (Y) SWEREF 99 TM (X) SWEREF Markens Bygg99 TM (Y) höjd (möh) höjd (m ö mark) 1292363 97 72 Totalhöjd (möh) 169 Yttrandet gäller för den totalhöjd som anges ovan (byggnadsverket får dock placeras inom en radie av 100 m från de i ansökan angivna koordinaterna utan att analysresultatet förändras). Om ni beställer revidering av denna flyghinderanalys, var god hänvisa till LFV Ärendenummer och Dokumentnummer enligt ovan. Enligt Luftfartslagen SFS (2010:500 6 kap 23§) ska en flyghinderanmälan skickas in före uppförandet av ett högt objekt. Anmälan skall göras till Försvarsmakten senast fyra veckor innan objektet når en höjd av 20 m (45m inom sammanhållen bebyggelse) och därmed kan utgöra fara för flygsäkerheten. Blankett och ytterligare information finns på www.forsvarsmakten.se Hindermarkering ska ske i enlighet med Transportstyrelsens föreskrifter, TSFS 2010:155. LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795 Del 1 – LFV remiss-svar - LFV är sakägare CNS-UTRUSTNING* (enl. ICAO EUR DOC 015, Svensk standard, SS 447 10 12 samt LFV intern instruktion skydd mot elektromagnetiska störningar, EMC, för LFV tjänster, anläggningar och utrustningar) Innanför skyddsavstånd Ja Nej Kommentar VOR X DME X NDB X Radaranläggning X Radioanläggning X *CNS: Communication, Navigation, Surveillance (Radar) LFV:s yttrande: LFV har som sakägare av CNS-utrustning inget att invända mot planerad etablering. LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795 Del 2 – Flyghinderanalys – BERÖRDA FLYGPLATSER - Berörd flygplats är sakägare LUFTRUM Så här läser du denna del av analysen: Denna analysen svarar bara på frågan om verket/masten/byggnadsverket hamnar inom ett luftrums sidogränser. Berörd flygplats bedömer eventuell påverkan. TMA (Terminalområde) CTR (Kontrollzon)* TIA (Trafikinformationsområde) TIZ (Trafikzon) Inom området Ja Nej X X Kommentar Inom Göteborg TMA a. X X *) Upplysningsvis är kontrollzon, CTR, det kontrollerade luftrummet närmast flygplatsen (Jmf Transportstyrelsens Airspace Policy TSL 2009-846). CTR utformas för att skydda trafiken under start- och landningsfasen. I CTR flyger luftfartygen på låga höjder och hinder i zonen kan påverka bl a flygplanens möjliga flygbanor. Karta: Planerad etableringsposition (pilen) med omkringliggande luftrum. LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795 CIVILA IN- och UT-FLYGNINGSPROCEDURER (enl. ICAO Doc 8168) Så här läser du denna del av analysen: Vi anger om hindret hamnar inom ytans sidogränser, detta markeras med ett kryss i Ja-kolumnen. Om det inte påverkar höjdmässigt finner du en grön bock i kanten. Om någon form av åtgärd krävs eller konsekvens identifieras, dvs hindret påverkar en yta höjdmässigt, markeras detta med ett rött kryss samt kommentar. Berörd flygplats skall alltid kontaktas för bedömning av påverkan. Inom ytan Ja Nej MSA X Vektoreringshöjd X Holding X Racetrack, Baseturn X Intermediate segment X Final segment X ILS X Circling X Missed approach X Utan anm. Anm. Utan anm. Anm. Kommentar Inom Trollhättan, Såtenäs, Göteborg Landvetter samt Säve flygplatsers MSA-ytor. Ingen påverkan. Inom Göteborg TMA a. Ingen påverkan. SID STAR Omnidirectional departure CNS – UTRUSTNING (enl. ICAO EUR DOC 015 och Svensk standard, SS 447 10 12) Så här läser du denna del av analysen: Vi anger om hindret hamnar innanför utrustningens skyddsavstånd, detta markeras med ett kryss i Ja-kolumnen. Om det inte påverkar utrustningen finner du en grön bock i kanten. Om någon form av åtgärd krävs eller konsekvens identifieras, dvs hindret påverkar en utrustning, markeras detta med ett rött kryss samt kommentar. Berörd flygplats skall alltid kontaktas för bedömning av påverkan. Innanför skyddsavstånd Ja Nej VOR X DME X NDB/Locator X ILS X Radioanläggning X Markrörelseradar X Kommentar LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795 FLYGPLATSENS HINDERBEGRÄNSANDE OMRÅDEN (enl. ICAO Annex 14) Så här läser du denna del av analysen: Vi anger om hindret hamnar inom ytans sidogränser, detta markeras med ett kryss i Ja-kolumnen. Om det inte påverkar höjdmässigt finner du en grön bock i kanten. Om någon form av åtgärd krävs eller konsekvens identifieras, dvs hindret påverkar en yta höjdmässigt, markeras detta med ett rött kryss samt kommentar. Berörd flygplats skall alltid kontaktas för bedömning av påverkan. Inom ytan Ja Nej Övergångsytan X Horisontella ytan X Koniska ytan X Start- stigytan X Inflygningsytan X Utan anm. Anm. Kommentar Med vänliga hälsningar Niclas Andersson För Sven Ehn Gruppchef, Externa Produkter Kopia till berörda flygplatser via epost: Trollhättan Vänersborg flygplats Såtenäs flygplats Göteborg Landvetter flygplats Göteborg Säve flygplats LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795 Allmän information, roller och flyghinderanalysens omfattning Allmän information om LFV:s och Flygplatsernas roll LFV har som huvuduppgift att tillhandahålla en säker, effektiv och miljöanpassad flygtrafiktjänst för civil och militär luftfart. LFV ska också inom och utom landet tillhandahålla flygtrafiktjänster samt 4 service- och konsulttjänster som är knutna till verksamheten . När förfrågan om flyghinderanalys kommer in till LFV kontrollerar LFV dels om hindret berör LFV:s 5 egna utrustning (sk CNS-utrustning) samt om hindret berör någon civil flygplats. 6 Om hindret berör LFV:s CNS-utrustning är LFV sakägare och lämnar då sin syn på etableringen av hindret. Om LFV finner att någon civil flygplats är berörd utför LFV flyghinderanalys inom ramen för sin konsultverksamhet. Ägaren till flygplatsen är dock sakägare och den som ska tillfrågas som sådan. Vad analysen omfattar med avseende på flygplatser Analysen omfattar publicerade instrument-, in- och utflygningsprocedurer (IFR-flygvägar), CNSutrustning, hinderbegränsande områden, vidare anger den om etableringen ligger inom flygplatsens kontrollzon (CTR) eller terminalområde (TMA). Observera att analysen endast omfattar civila procedurer (finns publicerade i svensk civil AIP). Om civila inflygningsprocedurer finns publicerade på militära flygplatser analyserar vi också påverkan på dessa, men vi analyserar aldrig påverkan på militära inflygningsprocedurer. Med avseende på publicerade IFR-flygvägar, CNS-utrustning samt hinderbegränsande områden besvarar analysen frågan om huruvida etableringen är inom ytan respektive skyddsavståndet eller inte. Om LFV finner att etableringen medför behov av förändring anges detta som en anmärkning med kommentar. Utlåtandet med avseende på kontrollzon och terminalområde är ett konstaterande i syfte att uppmärksamma frågeställare och flygplats på faktorer som utöver ovanstående analys kan medföra påverkan på flygplatsens verksamhet, med detta avses t.ex visuella in- och utflygningsprocedurer (IFR-flygvägar), kapacitet och regularitet i förhållande till flygplatsens utvecklingsplaner. Dessa konsekvenser omfattas således inte av denna analys. Ytterligare analyser kan behöva vidtas för att utreda konsekvenserna av etableringen i dessa avseenden. Analysens giltighetstid Del 1 är giltig i 2 år från utfärdandedatum. Del 2 gäller på utfärdandedatum, och LFV ansvarar ej för förändringar i luftrum, procedurer och hinderytor som förändras efter analysens utfärdande. 4 Näringsdepartementets förordning (2010:184) Med berörd avses att etableringen hamnar inom flygplatsens MSA-yta ca 60 km ut från flygplatsen. MSA är den hinderyta som är störst och står för Minimum Sector Altitude. 5 6 Den juridiska person som saken angår brukar benämnas sakägare och har därmed rätt att föra talan, överklaga beslut och domar LFV GSF Vikboplan 11 Norrköping 011-19 20 00 T, 011-19 25 75 F lfv@lfv.se www.lfv.se Org nr. 202100-0795
© Copyright 2024