1. No category

FÖR OSS SOM JOBBAR I LKAB – NR 6 OKT 2015
125 ÅR
AV ENGAGEMANG,
NYTÄNKANDE OCH ANSVAR.
LKAB 1890-2015.
06
08
14
18
B7:an vässas och återställs
Materiallaboratoriet utreder problem
Tekniksprång med framtida borrsystem
Träffsäker familjedag
Laddningen
driver sig djupare
Ny hemort på 1 070 meter
Sid 16-17
an
r
g
l
Belktionen
caför produ
i
n
2
# 6 2015 1
MFoorskning VECKOBLADET
sid
Vad ser du fram emot inför vinterhalvåret?
NÄR JAG STÖTER PÅ FOLK i olika externa sammanhang får jag ofta frågan vad vi på
forsknings- och utvecklingsenheten, FoU, gör i ett bolag som LKAB. I korthet brukar
jag förklara verksamheten utifrån vilka avdelningar vi har inom FoU.
Produktionsnära forskning och utveckling
V
år enhet består av sex avdelningar;
Gruvteknik, Miljö- och mineralteknik, Pelletisering, Metallurgi, Produktionsutveckling samt sedan den 1
september avdelningen för Energi- och
Klimatsystem. Avdelningarnas inriktning följer rätt väl produktionsflödet
med tillägg för produktions- och energiutveckling som går tvärs över flödet.
Vi stödjer produktionen inom hela
koncernen, några intressanta exempel
kan du läsa mer om i detta nummer.
Leankonceptet OpEx II ägs idag också
av FoU, men det viktiga genomförandet
sker gemensamt med övriga enheter.
Speciellt Mining. FoU jobbar direkt
mot driften men också med helt nya
strategiska utvecklingsprojekt som
handlar om att öka produktionskapaciteten eller ta fram nya produkter eller
processer. Det experimentella arbetet i
experimentmasugnen, materiallaboratoriet och agglomereringslaboratoriet
är här extremt viktiga verktyg för att
säkra våra produkters fortsatta konkurrenskraft. Både om det handlar om
driftstöd eller nya utvecklingsprojekt
är FoU-verksamheten kopplad till den
röda linan.
Förutom den forskning och utveckling
som vi bedriver inom enheten finns
det också ett och annat forskningsprojekt på LKAB som drivs av universitet
direkt i samarbete med någon annan
enhet, utan att någon från FoU deltar.
Oberoende av typ av forskningsprojekt,
eller hur de har startats så vill vi från
FoU ha kontroll på alla projekt så att vi
kan koordinera forskningsportföljen.
Det blir kaos i systemet om det startas
forskningsprojekt hur som helst.
SVARAR
Stefan Aspemo, guide, Malmberget:
Jonas Larsson, IT-driftingenjör, Malmberget:
Grete Solvang Stoltz, personaldirektör, Luleå:
– Att det blir ljusare
när snön kommer.
Det blir bra motion
att hugga i med
snöräven efter plogbilen.
– Jag ser fram
emot att den nya
IT-organisationen
börjar verka. Och så
längtar jag efter snön.
– Skidåkning,
mörker och kyla.
Jag ser fram emot
bra serier på Netflix,
att tända ljus och att läsa.
LKAB:s nya innovationsråd
…... för LKAB Wassaras TUMMEN UPP
framtida skarvlösa borrsystem med borrstålet upplindat på en trumma.
LKAB. LKAB har upprättat ett innovationsråd.
Rådets uppdrag är att fatta beslut i IP-frågor, exempelvis avtalsfrågor som rör teknisk know-how
och patent. Teknisk know-how är ett uttryck för
hur kunskap realiseras i praktiken. Rådet består
för närvarande av representanter från LKAB FoU,
LKAB Wassara FoU och Juridik.
När det gäller samarbete med externa
partners styr vi hårt mot att det ska ge
tydlig nytta för LKAB för att vi ska gå in
i nya forskningssamarbeten. Vi ser en
möjlighet att framöver jobba än mer
aktivt för att skaffa EU-finansiering till
projekt för att kunna bedriva nödvändig långsiktig forskning som vi inte kan
finansiera med egna medel. Vi samlar
därför våra interna resurser till ett
virtuellt EU-office där vi koordinerar
både administrativ och forskningsmässig kompetens riktat mot EU-projekt
där LKAB deltar.
I tuffare tider blir också utvecklings-
samarbete med strategiska allianser
allt viktigare, exempelvis att vi kan
dela utvecklingsarbetet med viktiga
leverantörer som ABB, Atlas Copco och
Sandvik för att nämna några.
Oavsett hur viktiga och strategiska
forskningsprojekt eller dyra och avancerade laboratorier vi än har, är det
till sist ändå kompetensen hos våra
forskare som är det absolut viktigaste.
Här har vi vår styrka.
JOSEFINE EJEMALM
FOTO: TINA BENSON
Konsten i centrum
LKAB. LKAB:s konstförening Kiruna-Narvik har fyllt 54 år, men nytänkandet inom
föreningen fortsätter. Ett nytt grepp är
”Månadens konst” som visas i entrén på
förvaltningskontoret i Kiruna.
– Genom Månadens konst vill vi uppmärksamma föreningen, öka intresset för konst och
locka ännu fler medlemmar, men vi vill också
påminna om att konsten alltid varit en del av
LKAB, säger Patricia Boeg-Jensen, ordförande i
föreningen.
Årets höjdpunkt i föreningen är konstutlottningen. I år sker den på Förmansklubben i
Kiruna den 28 oktober. Omkring 150 vinster
i form av tavlor, bruksföremål, smycken och
skulpturer lottas ut bland de drygt 1 200 medlemmarna. Vill du få en förhandstitt hittar du
all konst i korridoren på andra våningen på
förvaltningskontoret i Kiruna.
TINA BENSON
CITATET
Experimentella arbeten är av största vikt
för att säkra fortsatt konkurrenskraft.
MONICA BELLGRAN, FORSKNINGSDIREKTÖR, LKAB
2 VECKOBLADET # 6 2015
OMSLAG: Marie Keskitalo, laddare i Kirunagruvan.
”Efter den småskaliga brytningen i Leveäniemi
har vi tillräckligt med rågods för att genomföra
fullskaleförsök. Produktionsökningen utgör 28
procent av materialet till pelletsverken.”
FOTO: FREDRIC ALM
FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
MARIA LARSSON, KVALITETSINGENJÖR, LKAB
50 000 båtar senare
NARVIK. Bolagets största hamn står för en
historisk utlastning. Skeppslast nummer
50 000 är nu på väg till Tyskland.
Efter 1,1 miljarder ton fraktade produkter står sig
Narviks hamn solid. Torsdagen den 24 september
klockan 14.00 ankom fartyget Weser Stahl för att
skeppa last nummer 50 000 till kunden Arcelor
Mittal i Bremen, Tyskland.
– Denna båt har ankommit hamnen 182 gånger.
Vi har bjudit in lokalmedia och kommer överräcka en utmärkelse till kaptenen på fartyget.
Sedan blir det förstås lite extra fint fika för medarbetarna. Bolagets första utlastning från Narviks
hamn ägde rum i november år 1902, säger Jacob
Steinmo, vd för LKAB Norge.
FREDRIK BJÖRKENWALL
Enklare inrapportering
LKAB. Nu kan externa företag rapportera
in risker, tillbud och olyckor i IT-systemet
Synergi.
Synergi används till att rapportera arbetsmiljö-,
miljö- och kvalitetsavvikelser som inträffar inom
LKAB:s verksamheter. Externa företag ansöker
om behörighet i Synergi via sin kontaktperson på
LKAB. Läs mer på: http://arena/organisation/SafetyAndHealth
ÅSA HAAPASAARI
VECKOBLADET # 6 2015 3
Ett AU-stopp (avhjälpande underhållsstopp) är ett oplanerat stopp medan ett
FU-stopp (förberett
underhållsstopp) är
planerat. AU-stopp är
kostsamma och kan
motverkas bland annat genom systematiskt underhållsarbete.
NYTÄNKANDE
Ann-Charlotte Johansson Dunbäck, driftsoperatör på LKAB.
FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL
Rutiner ger effekt
arbetsdagens olika moment.
– Vi har förstått att medarbetarna inte vill ha rutinerna digitalt. Filosofin var att materialet
skulle se proffsigt ut i tryck
och vara lätt att ta till sig, säger
Stefan Andersson.
KIRUNA. Hur fungerar en
bandtransportör? Var tillförs
bränsle till brännaren? Det
berättar rutinhäftena snabbt
och enkelt om man arbetar i
KK2 och KK3.
Att så frön av systematik och
rutiner har gett skörd i kulsinterverket. Antalet avhjälpande
underhållsdagar har inte varit
så få sedan 2007 i KK2 i Kiruna,
cirka 14 stycken till antalet.
Produktionsteknikerna Stefan
Andersson och Mikael Åström
arbetar sedan två år tillbaka
med att tydliggöra arbetsdagar
och inhämta information från
medarbetarna.
– Vi har tagit fram enkla
rutiner med bilder, steg för steg,
tillsammans med personalen.
Många sommarvikarier har
särskilt bett om att få jobba i
”kulis” och många som tidigare
jobbat här vill tillbaka, säger
Mikael Åström.
200
4 VECKOBLADET # 6 2015
Tidigare låg icke uppdaterade
rutiner i gamla verksamhetssystemet och databasen Lotus
Notes. De upplevdes svåra att
hitta och missvisande om de
inte var aktuella.
– Ofta tror man att det finns
rutiner till allt. Men det gör det
inte. Någon behöver skriva och
synliggöra dem, säger Stefan
Andersson.
Rullhuset spolar bort olyckor
KIRUNA. Rullhuset i KK4 har fler
risker, tillbud och olyckor än
övriga delar av pelletsverket.
Därför undersöker en förbättringsgrupp om bättre spolning
av golven kan vara en lösning
på problemen.
Förbättringsgruppen på anriknings- och pelletsverken KA3/
KK4 ingår i OpEx II. De arbetar
tillsammans under tolv veckor.
Tidsgränsen innebär att de behöver avgränsa sig för att lösa
problemen i rullhuset.
– Det är många halkningar
och snubbelolyckor i rullhuset.
Därför har vi riktat in oss på
golvet, säger Martin Alavaara,
produktionschef vid KA3/KK4
och teamledare för förbättringsgruppen.
I rullhuset, där slig förvandlas
till råkulor, samlas slig snabbt
på golvet.
– Vi skulle kunna titta på att
minska spillet av slig på golvet
men tolv veckor är kort tid. Vi
fokuserar därför på hur vi ska
få bort sligen från golvet, säger
Veronica Qrunell, smörjare vid
KA3/KK4 och medlem i förbättringsgruppen.
Gruppen har bland annat kommit fram till att vattentrycket
Placering av spolslangarna och enklare in- och utrullning av dem kan också underlätta golvspolningen. Martin Alavaara och Veronica Qrunell. FOTO: ÅSA HAAPASAARI
i slangarna som golvet spolas
med är avsevärt lägre än i KA3.
Med en hårdare vattenstråle
skulle det gå snabbare och
lättare att få golvet rent från
slig. Nu ska de göra tester av
slangarna.
– I stället för en helt ny
lösning som att köpa en större
pump börjar vi med att återställa trycket till standard. Det kan
vara så att det har blivit strypt
tidigare men inte återställts,
säger Martin Alavaara.
Förbättringsgruppen består
även av en mekaniker och
processoperatörer. I november
ska arbetet vara klart. Efter
ett halvår görs en utvärdering.
– Det är roligt att arbetet
pågår under en längre tid
och att vi får mer kunskap
om varandras områden när vi
jobbar tillsammans, avslutar
Veronica Qrunell.
ÅSA HAAPASAARI
Om OpEx II
OpEx II är baserat på ett etablerat leankoncept för industrin. Med en gemensam systematik skapas bättre förutsättningar för att producera störningsfritt och fokusera på förbättringar.
Projekttiden går mot sitt slut
Mikael Åström och Stefan Andersson.
Häftena liknar lättanvända
verkstadsmanualer till fordon
från förr med bilder som illustrerar arbetet och beskriver
kronor per år kostar det
att vara medlem i LKAB:s
konstförening.
3
i årsskiftet och planer på uppföljande arbete pågår i denna
stund.
– Vi hoppas detta arbete fortsätter, säger Stefan Andersson.
pilgrimsfalksungar föddes inom LKAB:s gruvområden sommaren 2015.
FREDRIK BJÖRKENWALL
7
kilometer är den nya
sträckningen av väg
870, mot Nikkaluokta.
Pensionsdialoger har nu inletts
LKAB. Innan slutet av första
kvartalet 2016 ska LKAB
minska bemanningen med
400 tjänster. En av lösningarna är att LKAB erbjuder
riktade pensionslösningar.
LKAB och de fackliga representanterna nådde i september en
uppgörelse gällande villkoren för
pensionslösningar. Alla pensionslösningar är individuella och
berörda personer kommer att
kontaktas av sin chef. LKAB erbjuder även pensionsrådgivning
till de som omfattas. Processen
beräknas pågå 2-3 veckor.
TINA BENSON
FOTO: FREDRIC ALM
VECKOBLADET # 6 2015 5
Maritha Mossberg:
Tider av förändring
M
ina tankar går till en höst
för många år sedan. Snön
var tidig och envisades med
att lägga sig på bilens baklucka trots
att vi styrde söderut. I Tjeckoslovakien, som det hette då, snöade det
rejäla flingor. Vi passerade många
gränser i Europa den hösten. Vid en
del gränsstationer fick vi be om att
få visa våra pass, för vi ville ha en
stämpel. Ja, passen stämplades då. I
de forna öststaterna blev vi tvärtom
uppmanade att visa passet och bilen
söktes igenom minutiöst.
Försöksprojekt med ny raiseborr i LKAB:s
underjordsschakt. FOTO: FREDRIK BJÖRKENWALL
Efter demontering ska ett nytt bergspel byggas upp.
FOTO:FREDRIC ALM
Nu ska B7:an återställas
KIRUNA. I april havererade ett av
bergspelen, B7, i Kirunagruvan.
Haveriet innebar totalstopp
av spelet och en omfattande
ombyggnation. Just nu pågår
demonteringsarbeten.
– Alla inom uppfordringen
och projektet gör ett otroligt
bra jobb. Vi ligger
tre veckor före
tidplan och
har avklarat
68 procent av
demonteringsarbetet, säger
Per Brännman,
sektionschef
för uppfordringen.
Motvikten,
en balansvikt
på 52 ton och 15,5 meter lång,
har precis forslats bort. Allt arbete sker i ett 800 meter djupt
schakt.
– Det är ett tufft anläggningsarbete som kräver samordning.
Vi får göra en del modifieringar
och hitta nya lösningar, men
för det krävs noggranna riskanalyser. Arbetet måste vara
säkert och väl genomtänkt,
säger Per Brännman.
Nu återstår arbetet med att
börja riva neråt i schaktet och
demontera övrigt material.
Efter det ska ett nytt bergspel
byggas upp. Återställningen
av bergspelet sköts av LKAB:s
projektavdelning.
Hittills i år har haveriet resulte-
rat i cirka 200 000 ton råmalm
i förluster.
– Har vi alla sju bergspel igång
blir vi inte störningskänsliga
av våra underhållsstopp. Det
är när vi utför underhållsstopp
och övriga renoveringsarbeten
på bergspelen, och samtidigt
står med B7:an på grund av
haveriet, som vi blir väldigt
känsliga, säger Per Brännman.
Utredningar har visat på
brister i arbetssättet och en
åtgärdslista har tagits fram i
syfte att säkerställa driften av
bergspelet. En av åtgärderna
är ett utbildningspaket för
operatörerna.
– Det är ett allvarligt haveri
men vi ska vara tacksamma
över att det inte slutade värre.
Maskinella delar går alltid att
åtgärda och ersätta, säger Per
JOHANNA FOGMAN
Brännman.
Gigantisk borr
nu hos LKAB
KIRUNA. Med en dragkraft på 630 ton
och en diameter på över 6,6 meter är
den en av gruvbranschens giganter.
Nu finns den i Kiruna.
Det traditionella schaktarbetet har
alltid varit förenat med arbetsmiljörisker. Nu är riskerna på väg att närmast
elimineras. Om försöken med Atlas
Copcos jättelika raiseborr slår väl ut
skulle betydligt mindre efterarbete
med schakten behövas. Just nu är
borren i ett försöksprojekt där ett 250
meter långt skipschakt borras från avvägningsnivå 700 meter och ner.
Borrkronan ensam väger 46 ton och
genererar 100 ton borrkax per meter.
Blir projektet lyckat kommer borren
börja användas för att driva bolagets
underjordsschakt.
– Det som är speciellt med denna
raiseborr är storleken. Förhoppningsvis är det här framtiden, säger Jonas
Bjurholt, projektledare.
FREDRIK BJÖRKENWALL
På Vaclavplatsen i Prag samlades
människorna i tyst protest mot regimen. Polisen sprutade vatten med
vattenkanoner och drev bort folket
från gatorna med batonger. Mina
tankar går till hösten då jag sprang
undan för militärpolisen i Prag, I
Berlin, i slutet av 1980-talet, där
muren skiljde den östra och västra
delen, skulle vi försöka köpa bananer till vår vän i Prag men det fanns
helt enkelt inte. Vår vän var rädd
och vågade inte skriva sitt namn
som avsändare på brev hon skickade
till vänner i väst. Ja, det var då vi
skrev brev, för hand med penna på
brevpapper. Gränserna luckrades
upp, murar och staket revs. Min
brevskrivande vän tjöt av glädje när
hon sedan äntligen vågade skriva
sin avsändaradress på breven hon
skickade.
Nu liksom då
är det människors rädsla
för förändring
som reser
stängsel.
Överallt sker ständiga förändringar,
som skapar en ny framtid. En blick
i min backspegel ger bilden av att
jag har förändrats liksom världen
utanför. Vi lär för framtiden av vår
historia. I dag kan du köpa bananer
i hela Berlin. I dag kan du passera
många gränsstationer nästan fritt. I
dag byggs nya murar och staket mellan andra länder. Nu liksom då är
det människors rädsla för förändring
som reser stängsel. Mina tankar går
till den höst när murar revs och
gränser öppnades i Europa.
Lev väl!
VECKOBLADET # 6 2015 7
Produktionsnära
forskning prioriteras
Staffan Hedvall, laboratorietekniker på Materiallaboratoriet.
Material studeras in i minsta detalj.
Laboratoriet med
stor materialkunskap
FOTO: JOSEFINE EJEMALM
LULEÅ. Materiallaboratoriet
riktar fokus på LKAB:s produktion. En viktig prioritering mot
det övergripande målet om ett
resurs- och kostnadseffektivt
LKAB.
– Vi fungerar som en stöttande
instans, utreder haverier och
kvalitetssäkrar material, säger
Lars-Olof Nordin, sektionschef vid Materiallaboratoriet
i Luleå.
Omkring 150 uppdrag kommer
årligen in till Materiallaboratoriet i Luleå. Frågeställningarna varierar men syftet är
detsamma, att
utreda roten till
problemen.
–Vi genomför
metallografiska
undersökningar. Det innebär
att vi kan se
defekter
i material,
440
8 VECKOBLADET # 6 2015
mäta hårdheten och analysera
material utifrån produktspecifikationen, säger Lars-Olof
Nordin.
materialet inte med produktspecifikationen, säger Lars-Olof
Nordin.
De metallografiska undersökningarna genomförs som en del
har hanterats under året, däribland stållinor till skipparna
från bergspelen i Kirunagruvan,
bärringen från pelletsverket
KK4 samt förstärkningsbultar
från Kirunagruvan.
– Vi har analyserat en väldigt
liten del av bärringen, trots det
kan vissa slutsatser dras. Vi kan
exempelvis se att sprickorna
propagerat på grund av utmattning och uppskatta tillväxthastigheten, säger Lars-Olof
Nordin.
När stållinorna undersöktes
visade det sig att roten till
problemet var en del defekta
trådar.
– Linorna brast i förtid. Vi
kunde se defekter i materialet
som troligtvis redan fanns där
när linorna tillverkades, säger
Staffan Hedvall.
i haveriutredningar men också
för att kvalitetssäkra material i
förebyggande syfte. Uppdragen
varierar i tid och omfattning
men även i storlek. Allt från
bristfälliga häftklamrar till bärringar hamnar under luppen.
– Ett uppdrag kan handla om
allt ifrån några timmars arbete
till månader, säger Staffan Hedvall, laboratorietekniker.
Att ställa en diagnos på en
materialskada är lättare sagt
än gjort. En hel del detektivarbete ligger bakom rapporten
eftersom materialet kan behöva
spåras, från ax till limpa.
– Materialet kan ha använts
fel, monterats felaktigt, vara
underdimensionerat, felbelastat eller så överensstämmer
miljoner kronor har
investerats i den nya
bentonitanläggningen
i Luleå.
30
Flera produktionsnära uppdrag
JOSEFINE EJEMALM
procent har kapaciteten på Ofotbanen ökat med nu när de nya mötesspåren i Rombak, Bjørnfjell, Katterat
och Straumsnes är i full drift.
LKAB. Forsknings- och utvecklingsenheten riktar fokus mot LKAB:s
produktion. I Svappavaara är det dags att koppla in rökgasreningens
sista etapp och i Malmberget rustar man för fullskaliga försök av
Leveäniemimalm. I Kiruna fortsätter utvecklingen av skivrasbrytningen och i Malmberget har en snävare siktanalys
visat sig vara framgångsrik. TEXT: JOSEFINE EJEMALM, FOTO: FREDRIC ALM
VECKOBLADET # 6 2015 9
– Projekten är viktiga prioriteringar
Xxx.
FOTO: XXX
Maria Larsson.
FOTO: KAJSA LINDMARK
MALMBERGET: För att möjlig-
Anette Rönnebro och Ola Eriksson.
FOTO: JOSEFINE EJEMALM
Anders Nordqvist och Matthias Wimmer.
KIRUNA: Matthias Wimmer,
förste forskningsingenjör, och
Anders Nordqvist, specialist,
arbetar vid avdelningen för
Gruvteknik. Under drygt
tre år har de arbetat intensivt med att kartlägga och
utveckla skivrasbrytningen.
Projektet, som syftar till att
undersöka fragmenteringen
och utveckla rasflödet, genererar kunskap om hur malmutbytet kan öka och gråbergsinblandningen kan minska. Till
sin hjälp har det bland annat
en 3D-laserscanner och en
kamera som tar panoramabilder för dokumentation av
störda rasflöden i samband
med häng. Malmflödet mäts
under pågående lastning med
så kallade smarta markörer
baserade på RFID- teknik
(Radio Frequency Identification). Markörerna installeras
10 VECKOBLADET # 6 2015
FOTO: FREDRIC ALM
i borrhål, i malmskivan som
skall sprängas. De använder
sig även av sensorer och
mätutrustning som registrerar
sprängningar i realtid.
Just nu pågår analys och
avrapportering av det första
försöket i den så kallade
Sjömalmen. Dessutom pågår
detektering av markörer på
underliggande nivå, på nivå
849, vilket ger ytterligare
värdefull information om
malmflöden. Närmast rustar
man inför nästa försök, i
block 26 på nivå 1 051.
– Här förväntas en grövre
fragmentering jämfört med
sjömalmen vilket troligen
påverkar malmflödet. Markörhålen är borrade sedan
tidigare och inmätningen av
hålen precis klar, nästa steg
blir att installera markörer,
säger Anders Nordqvist.
SVAPPAVAARA: Anette Rön-
nebro, forskningsingenjör,
och Ola Eriksson, specialist vid
avdelningen för pelletisering,
stöttar produktionen i Svappavaara inför den stundande
inkopplingen av rökgasreningens sista etapp.
Genom att bistå med bland
annat processtöd ska idrifttagningen övervakas, främst
för att slå vakt om produktkvaliteten. Rökgasreningen är
en förutsättning för produktionen och skräddarsydd för
Svappavaaras specifika behov.
Flera parametrar måste tas
i beaktande och anpassas
för att kunna garantera en
produkt med god standard
och kvalitet. Därför kommer
flera mätningar att genomföras samtidigt som processbeskrivningen ska uppdateras.
I november är det dags att
koppla in produktionen mot
rökgasreningens sista etapp.
göra processeffektiviseringar
arbetar FoU med en lång rad
projekt genom hela värdekedjan, däribland M15- projektet
som syftar till att rusta Malmberget för en ökad produktion.
Inom ramen för projektet driver Maria Larsson,
kvalitetsingenjör på LKAB i
Malmberget, M15 process- och
produktprojektet som handlar
om att utveckla processerna
och produktanpassa malmerna
från de nya gruvorna. Den första, av totalt två försöksperioder med Leveäniemimalm, har
precis avslutats. Nu väntar en
tre veckor lång försöksperiod
där omkring 150 000 ton anrikningsrågods ska förädlas till
MPBO. Efter laboratorieförsök
och pilotförsök är det slutligen
dags att sätta Leveäniemimalmen på prov i full skala.
– Efter sommarens småskaliga brytning i Leveäniemi
har vi äntligen tillräckligt
med rågods för att genomföra fullskaleförsök. Med
produktionsökningen kommer
Leveäniemimalmen att utgöra
28 procent av materialet till
pelletsverken, säger Maria
Larsson.
Seija Forsmo och Martin Waara.
MALMBERGET: Lägre oljeförbrukning, tack vare en
snävare siktanalys, kan bli
verklighet. Just nu pågår
försök i Malmberget och först
ut är Bandugnsverket. I nära
samarbete med produktionen
har arbetet för en snävare
siktanalys, inom ramen för
det övergripande målet om en
kapacitetsökning i pelletsverken, gått in i en intensivare
fas. Rullhuset har varit föremål
för studien där en snävare
siktanalys i rullkretsarna visat
sig vara framgångsrik.
– Genom en snävare sikt-
FOTO: JOSEFINE EJEMALM
ning är det möjligt att uppnå
en jämnare pelletskvalitet och
att reducera svängningarna i
produktionen. Det ger i sin tur
lägre oljeförbrukning, säger
Seija Forsmo, expert vid FoU.
Projektet är resultatet av
ett nära samarbete mellan
produktionen och FoU mot
det gemensamma målet om
en ökad produktion, kvalitet
och sänkta kostnader. Närmast väntar utvärdering av
projektet men redan nu finns
det mycket som tyder på att
en snävare siktanalys är en
lyckosam satsning.
VECKOBLADET # 6 2015 11
MED ANSVAR FÖR
8 400 TON JÄRNMALMSPRODUKTER
KIRUNA. För en lokförare är ingen dag den andra lik. I ur och skur, sommar som vinter och 365 dagar
om året trafikerar de Malmbanan. Det ställer krav på ett stort engagemang, nytänkande och ansvar.
– I mitt arbete kommer säkerheten alltid först. Rutinerna måste sitta i ryggmärgen, säger Peter
Björnström, lokförare vid LKAB Malmtrafik.
1– Det ligger i generna. Min pappa, två 3– Det viktigaste i mitt arbete är
Hur kommer det sig att du blev
lokförare?
farbröder och en kusin har arbetat
som lokförare och trivdes väldigt
bra. Jag visste vad jobbet innebar och
tyckte att det passade mig. Efter tio
år inom serviceyrket kändes det som
om det var dags att göra något nytt.
År 2007 påbörjade jag lokförarutbildningen och har arbetat
som lokförare sedan dess.
Jag trivs väldigt bra.
2– Det första jag gör när
Hur ser en vanlig dag
på jobbet ut?
FOTO: JOSEFINE EJEMALM
12 VECKOBLADET # 6 2015
Vilka utmaningar möter du i ditt
arbete?
linjekännedomen och utifrån det kan
jag planera min körning för att köra
så effektivt som möjligt. Det handlar
om att bromsa eller öka farten vid
rätt tidpunkt. En gång förbrukade jag
3 600 kilowatt på vägen till Narvik
men återmatade 4 000 kilowatt.
Det blir nästan som en sport,
att försöka köra så effektivt
som möjligt.
Rutinerna måste
sitta i ryggmärgen och
säkerheten går alltid
först.
jag kommer till jobbet
är att kolla mitt postfack,
där finns alla nya ordrar.
Då får jag information
om eventuella ändringar på
spåren. Nästa steg är att skriva ut
körordern, den får jag inte köra utan.
När allt fungerar är det ett enkelt arbete men så fort det blir något krångel,
ett hinder på vägen, strömavbrott eller
om något annat oförutsett inträffar,
så måste man arbeta tillsammans med
trafikledningscentralen för att lösa
problemen. Rutinerna måste sitta i
ryggmärgen och säkerheten går alltid
först. Det kan handla om att gå ut
i snöstormen och skruva fast handbromsen på vagnarna eller reparera
tåget ute på spåret.
4
– Jag blev LKAB-anställd
Vad tycker du om LKAB
som arbetsgivare?
den 1 juli 2015 och dessförinnan arbetade jag på
Green Cargo. Än så länge
är jag är nöjd med LKAB
som arbetsgivare. Den största
förändringen är den så kallade
kvartstiden. Tidigare hade jag en lång
vilotid i Narvik men fick bara betalt
för 25 procent av den tiden. Nu har jag
kortare vilotid men får betalt för 100
procent av arbetstiden. Jag kommer
hem tidigare och det blir mycket effektivare.
Namn: Peter
Björnström.
Familj: Fru och
familjens hund.
Yrke: Lokförare
vid LKAB Malmtrafik.
Bakgrund: Tio
år inom databranschen, bangårdsarbetare
och taxichaufför.
Fritidsintressen: Standard
för en Kirunabo.
Skoter, fiske
och att vistas i
husvagnen.
Bästa
egenskaper:
Lugn.
Favoritsträcka:
Efter Bergfors,
då fjällvärlden
uppenbarar sig.
5få alla– Detengagerade
handlar om att få med alla,
i sitt arbete och
Vad betyder ENA för dig?
om att ge utrymme för nya idéer och
tankar.
ANSVAR
JOSEFINE EJEMALM
VECKOBLADET # 6 2015 13
MAF(figt) projekt i Malmberget
MALMBERGET. I takt med att
produktionen i Malmberget
ska öka har den nya delen för
tillverkning av grövre magnetitfines, MAF, varit i drift
sedan i våras.
Dennis Eriksson, teknikutvecklare, LKAB Wassara. FOTO: MARITHA MOSSBERG LKAB Wassara styr
borrningen framåt i tiden
Mikael Forslund.
LKAB. Med ett nytt skarvlöst
borrsystem, baserad på styrning och kontinuerlig inmätning, ska underjordsbrytning
av malm bli effektivare. Utvecklingen pågår just nu inom
projektet Framtida borrsystem.
Tekniken bygger på styrd borrning utifrån malmkroppens
utseende där borrstålet är upplindat på en trumma, så kallad
coiled tubing-teknik. Brytningsprocessen effektiviseras genom
minskad gråbergsinblandning,
samtidigt som rasflödet optimeras med jämnare fragmentering
som resultat.
– Projektet ligger rätt i tiden
med tanke på LKAB:s fokus på
minskade kostnader. Potentialen för kostnadsbesparing och
intäktsökning är mycket stor,
säger Mikael Forslund, projektledare för Framtida borrsystem.
Sedan ett år tillbaka har tester
utförts i Malmbergets gruva där
en funktionsprototyp av en coiled tubing-rigg finns uppställd.
14 VECKOBLADET # 6 2015
– En av utmaningarna är att
tiga vibrationer som genereutveckla en rotationshammare
ras av borrhammaren under
som är tillräckligt kort för att
borrning.
användas inom gruvmiljön.
– Vi är ett team med mycket
Inom olje- och gasborrkompetens och stark drivning används idag
kraft. Det är roligt att
långa rotationsmoarbeta tillsammans
torer som inte får
och för framtidens
plats i en gruvort,
teknik, säger MiProjektet ligger rätt
kael Forslund.
säger Mikael
i tiden med tanke på
Med tanke på
Forslund.
LKAB:s fokus på
Förutom tester
LKAB:s fokus på minminskade kostnaav rotationshamskade kostnader.
maren används
der har även projektet minskat budgeten
funktionsprototypen också flitigt för
för året. Det har lett till
att utvärdera den skarvlösa
att några aktiviteter har fått
borrtekniken.
skjutas framåt i tiden.
– Projektets slutleverans
Ett av målen är att uppnå
har flyttats till början av 2017,
kontinuerlig inmätning
istället för slutet av 2016. Detta
under borrning. För att lyckas
gör i sin tur att den långsiktiga
med det har projektgruppen
målbilden, att den första bor�riggen kan tas i drift år 2020,
utvecklat ett system för kontinuerlig inmätning. Inmätflyttas framåt motsvarande tid,
ningssystemet är en spinn-off
säger Mikael Forslund.
från projektet som ska kunna
Projektet är ett samarbete
användas till att mäta vanliga
mellan moderbolaget och LKAB
borrhål. Nästa utmaning blir
Wassara.
JOHANNA FOGMAN
att systemet ska klara de kraf-
Detta ingår i projektet att
höja den totala produktionen
i Malmberget med 3,2 miljoner ton per år. Vilket är ett
bidrag till den sammanlagda
ökningen av LKAB:s produktion. Sedan maj i år har den
nya MAF-linjen varit i drift och
klarat produktionsmålen.
– I stort sett har det gått bra.
Det finns några förbättringspunkter som vi har sett, säger
Mikael Uusitalo, byggledare på
projektavdelningen på LKAB.
Det råder en febril verksam-
het i gamla blodstensverket
och anrikningen. Inte mindre
än 50 000 meter elkabel dras i
samband med projektet. Inne
i blodstensverket har det skett
en total ombyggnad för att
kunna höja produktionen. Den
gamla byggnaden har fått en
helt ny utrustning invändigt.
Bland annat en ny kvarn samt
två lamellförtjockare, som avskiljer vattnet från partiklarna.
I delprojektet för MAF har 26
mindre separatorer bytts ut till
sex större och effektivare och
det har skett under pågående
produktion. I anrikningen
finns en ny kvarn och flera
separatorer. Den nya produktionslinjen ska kunna
producera 340 ton per timme
och planeras att tas i drift vid
årsskiftet. Tillskottet av malm
ska komma från Leveäniemigruvan i Svappavaara samt
från Malmberget.
I detta ingår flera delprojekt
som är tänkta att komma
igång till kommande årsskifte.
Det mesta arbetet med ombyggnationer och installationer har pågått parallellt med
produktionen.
– Vi har haft ett mycket bra
samarbete mellan personal
i anrikningen och projektet,
säger Mikael Uusitalo.
Huvudprojektet kallas M15
och innebär att produktionstakten ska öka i Malmberget för att bidra till LKAB:s
planerade produktionsökning.
Det gamla blodstensverket väcks till liv och har fått helt ny utrustning.
MARITHA MOSSBERG
Fem olika delprojekt ska höja
produktionen.
1. Ny anrikningsanläggning för produktion av hematitfines, MHF.
2.Ersätta hematitsovring med magnetitsovring av malm från Västra fältet.
3.Öka malkapaciteten av magnetit.
4.Öka kapaciteten av
MAF-produktion.
5.Öka kapaciteten i pelletsverken MK3 och bandugnsverket, BUV.
Den totala investeringskostnaden
beräknas till 820 miljoner kronor.
Mikael Uusitalo är byggledare för projektet.
FOTO: MARITHA MOSSBERG
Hur bidrar du till LKAB:s besparingsprogram?
Kenny Westerberg, mekaniker,
Kiruna:
SVARAR
– Bättre underhållsreparationer
ger mindre ståtid så
att maskinerna går hela tiden.
Torbjörn Hansson, reparatör,
Kiruna:
– Vi försöker reparera istället
för att köpa nytt.
Vesa Laurila, underhållsledare,
Kiruna:
– Vi ökar tillgängligheten genom att
arbeta med bättre
underhåll.
VECKOBLADET # 6 2015 15
FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
Anna-Karin Ylivainio och Christer Hammar.
Marie Keskitalo arbetar som laddare och driver just nu nya tunnlar. För att undvika arbetsskador har laddningen infört rotation på tunnel- och rasladdning. En period arbetar personalen med rasladdning, den andra perioden med tunneldrivning.
Ortdrivningen och rasladdningen förbru- I förråden är det ordning på sprängkar i snitt 35-40 ton sprängämne per dag. ämnena. Allt skannas in och ut.
En helt ny laddbilsparkering med plats för tio bilar.
Robert Nyström, planerare, och
James Pokorni, mekaniker på Nybergs Mekaniska Verkstad, i den nya
laddbilsverkstaden.
Laddningen installerade på ny ort
KIRUNA. På en ny nivå, 1 070
meter under jord, har laddningen och laddbilsrep hittat
hem. De har nu fått nya,
fräscha lokaler på en större
yta närmare verksamheten.
En nytändning som har gjort
personalen extra laddade.
När huvudnivån i Kirunagruvan flyttade ner till huvudnivå
1 365 meter under jord, behövde även laddningen se sig
om efter nya lokaler närmare
verksamheten. Dåvarande
16 VECKOBLADET # 6 2015
utrymmet på nivå 740 meter
hade gjort sitt.
– Vi ville undvika långa
transporter och minimera
exponeringstiden med sprängmedel på vägarna. Laddningen
måste ligga avskilt från övrig
verksamhet på grund av explosiva ämnen, säger Christer
Hammar, produktionschef för
laddningen.
Nya utrymmen sprängdes
fram på 1 070-metersnivån.
Utrymmen som har möjliggjort
helt nya och fräscha lokaler
med konferensrum, kontor,
verkstad, fikarum, omklädningsrum, laddbilsparkering,
sprängmedelsförråd och en
ordentlig tvätthall. Allting är
anpassat utifrån verksamhetens behov.
– Vi har fått en väl tilltagen
laddbilsverkstad, tre gånger så
stor som den förra. Verkstaden
är anpassad för framtida investeringar, säger Anna-Karin
Ylivainio, produktionschef för
laddbilsrep och tillredningsrep.
Målet är att hålla en hög
tillgänglighet på maskinerna,
där laddbilsrep samspelar med
laddningen för att undvika
onödiga stopp på maskinerna.
Förebyggande underhåll är
viktigt.
– Om möjlighet finns hjälper
även laddningspersonalen till i
verkstaden. Vi har ett bra samarbete, säger Christer Hammar.
Det är de små detaljerna som
skapar trivsel på arbetet. En av
dessa detaljer är nya toaletter.
– Tidigare hade vi bajamajor.
Nu har vi riktiga vattentoaletter. Våra nya lokaler är ett
stort lyft, säger Christer Hammar.
Och med nya lokaler föds ord-
ning och reda.
– Personalen är måna om att
hålla efter när allt är nytt. Alla
är gladare och det är roligare
att gå till jobbet. Känslan är
att alla har fått en nytändning,
säger Anna-Karin Ylivainio.
I förrådsdelen är det ordning
och reda på alla artiklar. Där
finns ett förråd för sprängmedel och ett för tändmedel.
Det är de enda förråden med
spräng- och tändmedel under
jord.
Totalt har cirka 60 anställda
flyttat till de nya lokalerna, där
även personal från skrotningen
håller till. Och av renoveringen
kvarstår några lister och luckor
innan den nya hemorten är
helt iordningställd.
JOHANNA FOGMAN
VECKOBLADET # 6 2015 17
SOVRAT
Bidra till Sovrat!
Maila: veckobladet@lkab.com Ring: 0771-76 00 00.
Tack!
Saga Apelqvist spanade in
den roliga hoppborgen.
Edvin Eriksson är pensionär sedan 1986 och
har hunnit gå på många familjedagar.
– Det är trevligt att få träffa folk, säger han.
Tack till alla medarbetare på LKAB Kimit för en fin
avtackning och den fina gåvan jag fick av er vid min pensionsavgång. Numera är jag en så kallad fritidsforskare.
Rolf Torneus
Ett stort tack till er alla för uppvaktningen på min
50- årsdag
Lars-Gunnar Uusitalo
Tack för uppvaktningen på min 50- årsdag.
Tomas Johansson
Tack till alla medarbetare i samband med min pensionering efter mina 41 år på LKAB. Tack för all uppvaktning!
Kjell Isaksson
Bungytrampolinerna tog barnen upp på högre Hoppa i Svampbob fyrkant?
höjder.
En cykel som var omöjlig att styra blev
utmaningen för de vuxna. FOTO: KAJSA LINDMARK
Tack för uppvaktningen på min 50-årsdag.
Robert Hansson
Det hände på
LKAB
Det händer på
LKAB
1/10: IT övergår till Finance
16/9: Nytt system för att ansöka om
behörigheter till LKAB driftsätts.
17/9: Invigning av mötesspår Rombak
och Bjørnfjell på Ofotenbanen.
15/9: LKAB informerar om att Östra
Malmberget berörs av samhällsomvandlingen.
8/9: PEAB får uppdraget att bygga
Kirunas nya stadshus.
1/9: Enheten Energi och klimat
upphör.
1/9: Nya väg 870 till Nikkaluokta
invigs.
9-10/10: Veteranfest i Gällivare.
Lediga jobb:
Lediga jobb inom koncernen finns
publicerade via följande länk:
http://www.lkab.com/sv/Karriar/
/homepage.nsf/ledigaPlatser44?Open
Page
För närvarande söker LKAB bland
annat:
Mekaniker, fasta anläggningar under
jord, Kiruna.
HÄLSOKICKOFF
LKAB-laget såg till att ta hem segern med 2-1. Fotboll, bungytrampoliner, tipspromenad, fika och varmkorv vid Tallbacka IP.
Familjedag med
fotbollsframgångar
MALMBERGET. LKAB Fritids familjedag
i Malmberget drog närmare 300
personer, trots regn och rusk. Barnen
höll värmen vid årets populäraste
aktivitet, bungytrampolinerna. De
vuxna fick nöja sig med en kopp
rykande hett kaffe med dopp som
temperaturhöjare.
Familjedagen bjöd på något för pratglada pensionärer, barn med överskottsenergi och fotbollsintresserade.
De som valt att försvara LKAB i årets
fotbollsmatch mot Aitik gjorde det
riktigt bra då slutsiffrorna blev 2-1.
Mellan tipsrunda och fotbollsmatch
fanns varmkorv med bröd att låta sig
smakas.
18 VECKOBLADET # 6 2015
Dagen avrundades med division 2-fot-
boll mellan Gällivare/Malmberget
FF och Härnösands FF. På papperet
skulle Härnösand vinna, men efter
en kämpainsats kunde hemmalaget
ta hem segern med 2-0. Första målet
gjordes av Stefano Baez på nick i
mitten av andra halvlek. Även Kraig
Rochester passade på att näta, det på
övertid.
Daniel Krigsman, provtagare på LKAB,
spelare i LKAB-laget och fotbollsentusiast, var nöjd med spelet.
– Det var en riktigt strong försvarsinsats hela matchen, skönt när
statistiken har fel, säger han.
KAJSA LINDMARK
Vinnare tipspromenaden:
1. Lisa Lundmalm
2. Berit Fransson
3. Irene Rutström
Kiruna
Matsalen under jord tisdag 13/10 kl. 09.00-11.00
Matsalen ovan jord onsdag 14/10 kl. 09.00-13.00
Malmberget
Matsalen under jord tisdag 13/10 kl. 08.00-11.00
Matsalen ovan jord onsdag 14/10 kl. 09.00-13.00
Svappavara
Utbildningslokalen torsdag 15/10 kl. 09.00-11.30
Lottning fick
avgöra då personer
hamnade på samma
antal rätt.
Vinnare cykeltävlingen:
1. Mikael Eriksson
3,90 meter,
2. Börje Olausson
3,55 meter,
3. Erik Kallander
3,50 meter.
ENGAGERAD
LKAB:s företagshälsovård och LKAB Fritid finns på
plats med information om arbetsmiljö och fritidsaktiviteter. Passa på att få en snabb kartläggning
av din hälsa. Fyll i en tipsrunda och vinn ett fint
pris.
Välkomna!
WWW.LKAB.COM
För oss som jobbar i LKAB. Utges av LKAB:s kommunikationsenhet,
Box 952, 971 28 Luleå. Citera oss gärna, men ange källan.
Johanna
Fogman
0980 – 714 75
070 – 342 14 75
Maritha
Mossberg
0970 – 766 44
073 – 074 36 45
Fredrik
Björkenwall
0980 – 715 44
072 – 526 15 44
Kajsa
Lindmark
0970 – 767 78
070 – 363 55 70
Tina
Benson
0980 – 710 85
070 – 342 10 85
Erika
Lindblad
0980 – 712 41
072 – 524 12 41
Josefine
Ejemalm
0980 – 649 10
070 – 673 49 10
Åsa
Haapasaari
0980 – 714 29
070 – 342 14 29
Utkommer 13/11
Manusstopp 5/11
Anders
Lindberg
0980 – 783 55
072 – 717 83 55
E-post: fornamn.efternamn@lkab.com Internet: www.lkab.com Ansvarig utgivare: Frank Hojem Produktion: YOURS Tryck: Lule Grafiska och Nortrykk Miljömärkt:
VECKOBLADET # 6 2015 19
RÅMALM, TUSEN TON
Period 1 jan - 31 augusti
MALMBERGET, TUSEN TON
Period 1 jan - 31 augusti
2014
2015
PELLETSVERK BUV............................ 2 183
PELLETSVERK MK3 ........................... 2 029
ANRIKNINGSVERK ANR .................... 1 235
2 313
2 004
1 093
NARVIK
PRODUKTKVALITET
LEVERANSER
PERIOD 1 JAN - 31 AUGUSTI
KVALITETSMÅL 96%
Ackumulerat augusti. Kr
KOMMENTARER
Period 7 september - 20 september
1. Brist på körvägar, stockning/häng,
krossproblem, fullt framåt, bergbrist.
2. Haveri spillficka.
3. Underhållsstopp.
4. Rågodsbrist.
TOTALT
5 330
KIRUNA, TUSEN TON
2014
Period 1 jan - 31 augusti
2015
PELLETSVERK KK2 .................... 2 229
PELLETSVERK KK3 .................... 2 875
PELLETSVERK KK4 .................... 3 764
ANRIKNINGSVERK SPECIAL ........ 397
2 364
2 769
3 060
145
SVAPPAVAAARA tt
PELLETSVERK SK....................... 2 255
2 420
59
(Helårsutfall)
34
2015
33
2014
ARBETSMILJÖ, LKAB-KONCERNEN
Antal olyckor med frånvaro.
Period: 1 jan - 31 augusti
Utfall augusti. Kr
558
NORRA, TUSEN TON
RÅMALM
PELLETSVERK KK2
PELLETSVERK KK3
PELLETSVERK KK4
SVAPPAVAARA
SPECIALPRODUKTER
LULEÅ
FÖRÄDLINGSVERK
90,6%
BERÄKNAD
BELÖNING
ARBETSMILJÖ | KVALITET | PRODUKTION
Värdena för arbetsmiljö, kvalitet och produktion
avser moderbolag och anslutna dotterbolag
5 107
5 007
MALMBERGET SVAPPAVAARA
FÖRÄDLINGSVERK
13 507
11 760
1 220
2 155
10 600
11 426
KIRUNA
2014
18 614
2015
16 768
2014
18 333
17 674
2015
LEVERANSER, TUSEN TON
Period 1 jan - 20 sept
-99,1 1
4,2
-109,0 2
0,0 3
10,0
0,0
SÖDRA, TUSEN TON
RÅMALM (MPBO)
FINES (MAF)
MAC-X
PELLETVERK BUV
PELLETSVERK MK3
0,0
-20,34
1,6
3,0
-1,24