Så tar vi hand om ensamkommande
din personaltidning från örgryte-härlanda stadsdelsförvaltning nr 3 – 2015 Detta händer i hemtjänsten just nu Läs mer på sidorna 10–11 Så tar vi hand om ensamkommande flyktingungdomar Läs mer på sidorna 6–7 Certifierat gäng De är först i Sverige med kurserna i förflyttningskunskap. Läs mer på sidorna 4–5 Redaktör Elenor Nilsson Telefon 031-365 63 03 V Grafisk form och produktion Göteborgs Stad Grafiska gruppen Tryck: Lenanders Grafiska AB Omslagsfoto: Marit Lissdaniels Att det påverkar oss här och nu, och för lång tid framöver, är otvetydigt. Många praktiska frågor måste lösas - vi behöver tänka med både hjärta och med hjärna och ”utanför boxen”, för att hantera de frågor som behöver lösas. Redaktionsråd Anna-Lena Grahn, Individ- och familjeomsorg samt funktionshinder Margareta Bolin-Olsson, Äldreomsorg samt hälso- och sjukvård Inger Månson, Kultur Karin Kärrby, kommunikationschef Elenor Nilsson, redaktör Ing-Mari Skoog, HR Marnie Reusser Levin, Utbildning Just nu dammsugs staden på lokaler som går att använda som tak över huvudet för vuxna och barn på flykt. I skrivande stund har Qvidings fotbollsklubb öppnat sina lokaler för ett transitboende för ensamkommande ungdomar, som drivs av social resursförvaltning. Redbergskyrkan har öppnat för att ta emot nyanlända flyktingar som behöver en sovplats. Diskussioner förs om andra lokaler i vår stadsdel såväl som i övriga stadsdelar. elenor.nilsson@orgryteharlanda.goteborg.se Telefon 031-365 63 07 Ansvarig utgivare Karin Kärrby karin.karrby@orgryteharlanda.goteborg.se innehåll 12 14 20 Friskvårdsförmåner Kommunikation i ny kostym Resestidendiet bar till England – Att få jobba med kvalitetsutveckling och samverkan ser jag fram emot. Förhållningssätten en nyckel i en orolig tid ärlden har förändrats på ett högst påtagligt sätt under väldigt kort tid. Den flyktingsituation som råder kan nog närmast, för Sveriges del, jämföras med flyktingströmmarna under krigsåren 1939–44, då drygt 70 000 finska krigsbarn blev placerade i fosterhem i svenska familjer. Annika Thorén, ny Medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS). FOTO: ELENOR NILSSON Vad har du gjort tidigare? – Jag kommer närmast från Härryda Kommun där jag arbetat sedan 2007 som enhetschef och sjuksköterska i Hemsjukvården. Under merparten av mina yrkesverksamma år har jag jobbat inom geriatrik, medicin och den kommunala hälso och sjukvården. Jag har haft olika chefsuppdrag men även arbetat som sjuksköterska i den direkta patientvården eftersom jag tycker det är viktigt att hålla sig ajour med sin profession. Samtidigt ser vi en mobilisering av civilsamhället som inte liknar någonting vi sett sedan andra världskriget i Sverige. En enorm våg av frivillig kraft och stora hjärtan öppnar upp för möjligheter vi knappt trodde fanns. Vad ser du fram emot? – Då jag kommer från en mindre kommun så är det spännande att få arbeta i en storkommun som Göteborg och Örgryte-Härlanda. Att få lära känna alla nya människor och verksamheter i stadsdelen. Att få jobba med kvalitetsutveckling och samverkan ser jag fram emot. Nu gäller det att staden kan bidra med allt den förmår och även ta vara på alla dessa fantastiska krafter. Vi behöver snabbt kunna rigga oss och här, i Örgryte-Härlanda, gör vi det förstås utifrån vår vision: Vilken blir den största utmaningen? Tillsammans skapar vi möjligheter i Örgryte-Härlanda. – Eftersom jag inte arbetat som MAS tidigare är den första utmaningen att komma in i den rollen så fort som möjligt så jag kan utföra det uppdrag jag har fått förtroendet för, att patienterna i Örgryte-Härlanda får en fortsatt god och säker vård. I stadsdelen skapar vi möjligheter till ett självständigt liv och förutsättningar för ett hållbart samhälle. Vi är engagerade, öppna och en del av omvärlden. Människors resurser och egen kraft är utgångspunkten i vårt arbete och delaktighet skapar ömsesidigt förtroende och trygghet. Vi arbetar utifrån de fyra förhållningssätten: • Vi vet vårt uppdrag och vem vi är till för Vad vill du läsa om? Om du har förslag på reportage till kommande nummer av Hör Här får du gärna höra av dig. Du kan även bidra med egna texter. Kontakta Elenor Nilsson, elenor.nilsson@ orgryteharlanda.goteborg.se eller 031-365 63 07. • Vi tänker nytt • Vi samarbetar • Vi bryr oss Katarina Othelius, stadsdelsdirektör Örgryte-Härlanda 2 hör här nr 3 2015 hör här nr 3 2015 3 Hjälpmedelcenter Sverige som håller utbildningar vid Järntorget i Göteborg. • Manuella förflyttningar • Förflyttning med personlyft • Den pedagogiska vägen • Smärta – förflyttning • Rörelseförmåga vid demenssjukdom • Extrem fetma – förflyttning Lena Eklöf, Azita Daneshpazhouh och Josefin Jarl demonstrerar hjälpmedel som kan användas vid förflyttningar. Utbildar i säker förflyttning Monica Pettersson, enhetschef för rehabenheten i Örgryte-Härlanda, har valt att satsa extra på en fördjupad kompetens inom området förflyttning. Fyra av hennes medarbetare är först i Sverige med att ha genomgått de sex kurser som krävs för att certifieras på den högsta nivån i förflyttningskunskap. Nu arbetar de med att vidareutbilda andra inom området. TEXT: ELENOR NILSSON FOTO: MARIT LISSDANIELS Alla som idag arbetar med förflyttningar inom vården behöver få tillgång till den kunskapsutveckling och de hjälpmedel, som finns inom förflyttningsområdet då det är en marknad under ständig utvecklig. På rehabenheten i Örgryte-Härlanda arbetar Josefin Jarl, legitimerad arbetsterapeut och Lena Eklöf, Azita Daneshpazhouh och Towa Omnéus, legitime4 rade sjukgymnaster. De har alla fyra ett fördjupningsuppdrag i arbets- och förflyttningsteknik och har tillsammans utvecklat förflyttningsutbildningar under 2013 och 2014. – Det är ett väldigt roligt och givande uppdrag. Vi ser att behovet av utbildning på området är större än vi har möjlighet att erbjuda i dagsläget, säger Josefin Jarl. hör här nr 3 2015 Utbildningarna riktar sig i första hand till undersköterskor och vårdbiträden. Utbildningarna kallade: ”Steg 1 Manuella tekniker” och ”Steg 2 Förflyttningar med lyft och lyftsele” hålls kontinuerligt under höst- och vårtermin med max 12 deltagare/gång. Kurserna hålls i utbildningslokalen på Morängatans äldreboende (gamla matsalen). Utbildarna påtalar vikten av att kunna utbilda i en lämplig lokal med tillgång till bland annat sjukhussängar, hjälpmedel och teorisal för att deltagarna i kursen ska få möjlighet att öva praktiskt på förflyttningsmomenten. Utbildarna har även skräddarsytt utbildningar utifrån specifika grupper, exempelvis nattpersonal och sjuksköterskor. Dessutom har enhetscheferna på äldreboendena i stadsdelen fått en specialutbildning, ett resultat av arbetsmiljöverkets inspektion på ett av våra äldreboenden. Olika kurser i förflyttningstekniker Kurserna gav bland annat förståelse för att vi oberoende av funktionsnedsättning ska kunna bemöta och anpassa förflyttningarna efter individens olika behov och förutsättningar. Det är viktigt att ha kunskap om grundprinciperna och det naturliga rörelsemönstret samt vilka övriga faktorer som påverkar alla förflyttningar. Som ett led i ökad patientsäkerhet och säker arbetsmiljö i samband med förflyttningar ska arbetsgruppen i förflyttningsteknik fortsätta utveckla sitt arbete med förflyttningsutbildningarna. – Det är viktigt att vi inte bara är kunskapsbärare utan att vi också använder det vi lärt oss för att få ut kunskapen i verksamheten, förklarar Towa Omnéus. Alla sjukgymnaster och arbetsterapeuter inom Rehabenheten har en grundkompetens inom detta område för att kunna handleda och kvalitetssäkra sitt arbete i samband med förflyttningar. Även om utbildningarna tar mycket tid i anspråk så ser de nyttan av det i det dagliga arbetet. Förståelsen hos omvårdnadspersonalen om vad som krävs för att man ska få till en säker förflyttning har ökat, därmed också kvaliteten på omvårdnaden. Nu går det att söka äldreboende direkt på webben Från 1 oktober finns det i staden en ny e-tjänst där det går att ansöka om plats på äldreboende (särskilt boende för personer över 65). Hittills har ansökningarna endast skett via blankett till respektive biståndsenhet i stadsdelarna. Du som är handläggare har redan fått eller kommer att få utbildning i hur e-tjänsten fungerar. Jobbar du inom hemtjänst, på träffpunkt eller på annat jobb i äldreomsorgen, behöver du också känna till tjänsten och kunna visa de äldre hur man gör för att ansöka. Tjänsten kommer att nås via goteborg.se under Omsorg och hjälp, Äldre, Boenden för äldre samt via direktlänken http://www.goteborg.se/ ansokaldreboende Den sökande loggar in i etjänsten med bank-ID/e-legitimation. Detta beställer den sökande själv från sin bank. Den som hellre vill det kan fortfarande fylla i en pappersblankett och skicka in. Om du känner dig osäker och behöver veta mer innan du hjälper någon med e-tjänsten, kontakta biståndsenheten. Anledningen till att e-tjänsten lanserats är att medborgarna blir allt mer digitala och kraven och förväntningarna på stadens service ökar. Digitalisering och e-tjänster bidrar till en enklare vardag för boende, besökare och företagare och med digital teknik används stadens resurser mer effektivt. För att själva få djupare kunskaper inom förflyttningsområdet gick Josefin, Lena, Azita och Towa följande kurser hos hör här nr 3 2015 5 lända asylsökande i några dagar i väntan på kommunplacering av Migrationsverket. Fram till nyligen fanns bara fem transitboenden i hela landet. Under hösten har situationen förändrats och blivit så akut att det bara inom Göteborgs Stad öppnat flera temporära transitboenden, bland annat i fotbollsklubben Qvidings lokaler på Härlanda Park. Inga boende i stadsdelen Pia Waltersson, enhetschef för socialkontorets barn- och ungdomsenhet, Terese Lindholm, handläggare på barn- och ungdomsenheten. Att möta ensamkommande – jobbigt men givande Det kan tyckas att allt handlar om ensamkommande flyktingbarn just nu – både i media och i Göteborgs Stads olika kanaler. Och det är inte konstigt. Situationen är unik och allt händer mycket snabbt. TEXT OCH FOTO: MALIN WINALD När Pia Waltersson började som enhetschef för socialkontorets barn- och ungdomsenhet i Örgryte-Härlanda för ett och ett halvt år sedan fanns en och en halv handläggartjänst för ensamkommande. I skrivande stund arbetar fem handläggare med ensamkommande och enheten har gått från att ha ansvar för 25 unga till 97. Antalet är stigande, med en prognos på 6 uppåt 135 i år. Handläggarna utreder varje individs situation och behov och samordnar allt kring personen upp till och med 20 års ålder. Det kommer ett fax På morgonen den 16 september kommer ett fax från flyktingsamordningen på Social resursförvaltning till mottaghör här nr 3 2015 ningsgruppen på barn- och ungdomsenheten i stadsdelen. Faxet säger att två pojkar nu finns på Migrationsverkets transitboende i Mölndal, att de fått placering i Göteborg och att de härmed är under stadsdelsförvaltningen Örgryte-Härlandas ansvar. Det är så det går till varje gång förvaltningen får nya ensamkommande tilldelade till sig. På transitboendet bor nyan- Terese Lindholm är den medarbetare på barn- och ungdomsenheten, som blir just de här två pojkarnas handläggare. Pojkarna har ingen anknytning i staden – någon släkting eller bekant där de kan bo – utan blir placerade på ett HVB-hem (hem för vård och boende). Terese berättar: – Alla vi tagit hand om hittills är 15 år och uppåt. Barn yngre än 14 år blir placerade i familjehem. I dagsläget har vi alltså varken familjehemsplacerade eller något HVB-hem för asylsökande här i stadsdelen, utan jag får åka och träffa pojkarna på boendet i den stadsdel eller den ort där de hamnar. gång och eventuell vård. Terese träffar ungdomarna ett par gånger för utredning av deras behov, innan beslut kan tas av nämndpolitikerna i individutskottet. – När jag träffar ungdomarna tar jag reda på deras bakgrund – familj, flykt. En del har fysiska problem och behöver sjukvård, men oftast handlar det om psykiska men, säger Terese. – Självklart är det tufft ibland, att höra ungdomarnas historier. Men det är också roligt, berättar Terese. – Många av de unga som kommer hit är väldigt driftiga. Vissa har aldrig gått i skolan, andra har gått i 9 år – men alla vill utbilda sig och vill framåt med sitt liv. Det är givande att få del av och bidra till deras framtidstro. Ökande behov Transitboenden och HVB-hem blir nu fler och behöver bemannas. De yngre barnen ökar också i antal, vilket gör att fler familjehem behövs. – Behovet är stort, både av gode män och av hushåll som vill fungera som familjehem eller kontaktfamilj, bekräftar Pia Waltersson. Vem är ensamkommande? Barn och unga, under 18 år, som kommer till Sverige och söker asyl utan någon förälder eller annan legal vårdnadshavare räknas som ensamkommande flyktingbarn. Det gäller även om barnet kommer i sällskap av en släkting. Syrien, Somalia, Afghanistan och Eritrea är de länder som barnen oftast kommer ifrån. Ensamkommande i siffror Sverige: Migrationsverkets prognos för antal ensamkommande barn 2015 var tidigare 8 000 men har efter sommaren höjts till 12 000. 2016 års prognos ser likartad ut. Göteborg: Prognosen för antal ensamkommande till Göteborg var tidigare 500 för 2015, men då det överskridits redan i september har siffran räknats upp till 900 och det kan bli fler. SDF Örgryte-Härlanda: Tar hand om en sjundedel av de ensamkommande barnen i Göteborg, som inte har någon släkting eller annan anhörig att bo hos. Hälften av de ensamkommande är över 15 år. Källor: Vårt Göteborg, 28 aug och 8 Jobbigt men roligt sep 2015 samt information från SDF Terese har kontakt med personal på boendet, med tolk och god man och samordnar skol- Örgryte-Härlanda 25 aug 2015 God man Kontakt En god man för ett ensamkommande barn, företräder barnet som både Vill du engagera dig i flykting- vårdnadshavare och förmyndare. Den gode mannen ska se till att barnet frågan, exempelvis genom att får det stöd som hen behöver och har rätt till under sin första tid i Sve- bli familjehem, kontaktfamilj, rige. Den gode mannen ansvarar dock inte för den dagliga omvårdna- god man eller särskilt förord- den av barnet och har inte någon försörjningsplikt. En god man är inte nad vårdnadshavare? heller någon myndighetsperson. Se goteborg.se/flyktinghjalp Källa: goteborg.se/overformyndarforvaltningen hör här nr 3 2015 7 EU-projekt för bättre integration av nyanlända elever I juni avslutades EU-projektet ”Making an Impact Together” (MAIT) som varit ett samarbete mellan stadsdelarna Majorna-Linné, Örgryte-Härlanda och Centrum sedan april 2013. Projekt har syftat till att bidra till att nyanlända elever får en likvärdig skolgång och möjlighet till en rik fritid genom att utgå från deras behov och förmågor, ta tillvara på deras olika kompetenser och hitta sätt för deras vårdnadshavare att bli delaktiga i barnens skolgång. TEXT: MALIN BLIDKVIST ”Språk är en social färdighet och måste läras socialt” Att eleverna känner sig sedda är viktigt för Maria Larsson som jobbar som lärare i svenska som andraspråk på Torpaskolan. Hon menar att det är de vuxnas ansvar att försöka skapa en relation med de nyanlända eleverna genom individuella möten, så att de kan känna sig trygga. Från och med denna termin har hon fått i uppgift att vara samordnare för nyanlända efter projektet MAIT, Making an Impact Together, i stadsdelen. TEXT OCH FOTO: MERHAWIT HABTE 8 De senaste åren har antalet nyanlända elever i svenska skolor ökat. I samband med detta har skolorna behövt hitta nya arbetssätt för att kunna bemöta dessa elever, kartlägga vilka kunskaper de har med sig sedan tidigare och säkerställa att deras skolgång blir likvärdig andra elevers. MAIT har arbetat med att ta fram modeller för hur detta arbete ska genomföras. Projektet MAIT kom till efter att Skolinspektionen 2009 konstaterade att det fanns alarmerande brister i utbildningen för nyanlända elever i flera kommuner. Bristerna innebär att nyanlända elever inte får likvärdiga möjligheter att nå skolans mål och att de inte blir delaktiga i och kan bidra till skolans och samhällets gemenskap. mans”, antyder krävs samarbete mellan flera olika parter för att skapa bra förutsättningar för de nyanlända eleverna. – Att vi kunnat samarbeta mellan olika sektorer och områden har gjort att det skapats nya forum för dialog, vilket skapar bättre förutsättningar för oss att få en helhetsbild av varje elev, säger Stefan Osla, områdeschef IKT och elevhälsa, som varit ansvarig för projektet i ÖrgryteHärlanda. ”Att göra skillnad tillsammans” Kartläggning av kunskaper Projektet, som finansierats av EU:s integrationsfond, har främst varit riktat till grundskolan men även involverat sektor Kultur och fritid och socialtjänsten i respektive stadsdel. Även Center för skolutveckling och olika föreningar och organisationer har varit delaktiga. Precis som projektets namn, som ungefärligt kan översättas till ”Att göra skillnad tillsam- Skolverket konstaterade att nyanlända elevers ämnes- och språkkunskaper är viktiga resurser för både samhälle och individ, men att dessa resurser ofta inte tas tillvara. Det leder i sin tur till att elevernas kunskapsutveckling bromsas upp, studietiden förlängs och segregeringen riskerar att öka ytterligare. En viktig del i arbetet med MAIT har därför varit att hitta sätt att – Att vi kunnat samarbeta mellan olika sektorer och områden har gjort att det skapats nya forum för dialog, vilket skapar bättre förutsättningar för oss att få en helhetsbild av varje elev. Stefan Osla hör här nr 3 2015 kartlägga elevens tidigare kunskaper på. – Många har med sig ett eller flera språk från sitt hemland, men även kunskaper i ämnen som exempelvis matematik, naturkunskap och samhällskunskap, förklarar Stefan. Kartläggningen har bland annat gjorts med hjälp av olika mallar och flödesscheman som arbetats fram under projektet. Dessa konkretiserar och underlättar introduktionen av nyanlända elever. Arbetet fortsätter Även om projektet är över fortsätter arbetet. Projektet ska implementeras i den ordinarie verksamheten och resultaten ska spridas till övriga stadsdelar i Göteborgs Stad men också till andra kommuner inom regionen och i övriga landet, som är intresserade. Du hittar materialet från MAIT-projektet på: Maria Larsson är lärare i svenska som andraspråk på Torpaskolan och har sedan en tid tillbaka jobbat mycket med barn och ungdomar som pratar fler språk än svenska hemma. Tack vare sina erfarenheter har hon fått en inblick i hur olika kulturer kan fungera, vilket har hjälpt henne i hennes fortsatta arbete. Maria blev inkopplad i MAITprojektet i mitten av processen och arbetar, förutom med att undervisa elever, också som en länk mellan projektet och verksamheterna. – I början hörde jag bara talas om att det skulle startas ett projekt i stadsdelarna ÖrgryteHärlanda, Majorna- Linné och Centrum av den enkla anledningen att man inte haft lika många nyanlända i just dessa områden, förklarar Maria. Hon beskriver att projektet ska fung- Maria Larsson, lärare i svenska som andraspråk på Torpaskolan. era som en modell för att hjälpa verksamheterna att komma igång med ett arbete som inte alltid varit självklart. Direktintegrering i klasserna Till skillnad från tidigare arbetsätt omfattar projektet en mer direkt integrering i klasserna istället för de klassiska förberedelseklasserna. Genom att integrera nyanlända direkt är det tänkt att de lättare ska lära sig språket genom det sociala, samt få hjälp i ämnena via studiehandledning. – Det har funkat väldigt bra måste jag säga, menar Maria, och förklarar att direktintegrering främst stödjer nyanlända som kommer med tidigare skolbakgrund. Det finns också elever med bristfällig skolbakgrund, till exempel de som kommer som analfabeter i sitt egna modersmål. I dessa fall kan en förberedelsegrupp vara på sin plats så att eleverna kan få grundläggande kunskaper i svenska, men också i sitt eget modersmål, innan de kan gå vidare med sin utbildning - Därför finns det ingen riktig struktur för ”så här gör man”, istället byggs strukturer upp utefter de nyanländas behov och skolans verksamhet, poängterar Maria. hör här nr 3 2015 Kartlägga elevens bakgrund När skolan tar emot eleven sker en kartläggning utefter den struktur som arbetats fram genom MAIT. Till exempel tittar man på gamla betyg om det finns, samt föräldrarnas bakgrund för att få en bild av familjen. Redan i första samtalet kopplas flera vuxna in, klassläraren, mentorn, föräldrarna, en tolk. Det är viktigt, tycker Maria som anser att det är nödvändigt att flera vuxna bär den nyanlände så att han eller hon betraktas som en elev på skolan, och inte som en del av en grupp som vid ett senare skede ska integreras till skolans resterande verksamheter. På Torpaskolan fungerar det oftast så att de nyanlända tillsammans med Maria har undervisning i svenska på morgonen för att sedan jobba ute i klasserna tillsammans med sin klasslärare eller ämneslärare. Maria jobbar med eleverna varje dag och finns till som stöd för klassföreståndaren vid behov. Ett kontinuerligt samarbete är en framgångsnyckel. Maria tycker att projektet är en bra uppstart och nyttigt för stadsdelen eftersom både personalen och eleverna blir mer förberedda. – Det är trots allt ett väldigt aktuellt ämne, tydliggör Maria. 9 etsgarantier.indd ÄHS Värdigh 2014-09-11 16:14:40 1 Uppdrag granskning sände nyligen ett program om hemtjänsten, med fokus på Östra Göteborg. Programmet tog upp exempel där det brast i omsorg, kontinuitet och uppfyllande av värdighetsgarantierna. Hur ser det då ut med hemtjänsten i vår stadsdel? Hör Här frågar sektorschef Anette Johannesson och områdeschef Marie Nyström. TEXT: SUZANNE DAHLIN Kontinuiteten har visat sig vara en viktig faktor för att en person ska må bra och känna sig trygg med sin hemtjänst. Hur ser den ut hos oss? Hur många personer ska en människa behöva acceptera hjälp från? – För den som har stort omsorgsbehov som sköts av hemtjänsten innebär det alltid besök av många olika personer eftersom olika arbetslag arbetar under dag, kväll och natt. Har personen även hemsjukvård innebär det ännu fler, säger Marie Nyström, områdeschef för hemtjänst- och förebyggandeenheten. Detta betyder självklart inte, att vi inte kan bli bättre på att planera för att minimera det antal som kommer. Men att omsorgstagaren redan från början känner till förutsättningarna för den hjälp de ska få, gör att förväntningarna blir rimliga. – Det är också viktigt att hitta rätt insats för omsorgstagaren. Ett äldreboende kan ibland vara ett tryggare alternativ för den med mycket stort omsorgsbehov, säger Anette Johannesson, sektorschef för äldreomsorgen. Men även de med medelstort behov av stöd och hjälp kan uppleva att kontinuiteten brister. Något som hemtjänstgrupperna jobbar för att förbättra. – I de stora hemtjänstområdena har vi börjat med mindre kontaktmannagrupper för geografiska områden, säger Marie Nyström. Det fungerar i grunden bra. Det nya e-planeringssystemet hjälper till att öka kontinuiteten. Systemet har bara varit igång ett kort tag men ger större möjlighet till bättre planering. – När som helst är det numera möjligt att gå in och titta på hur kontinuiteten varit hos den – För den som har stort omsorgsbehov som sköts av hemtjänsten innebär det alltid besök av många olika personer eftersom olika arbetslag arbetar under dag, kväll och natt. Marie Nyström 10 hör här nr 3 2015 enskilde omsorgstagaren, säger Marie. Värdighetsgarantierna – hur arbetar vi med dem? Värdighetsgarantierna finns samlade i en folder och ska vara kända av både omsorgstagare och medarbetare. De ska göra det tydligare för både äldre och medarbetare vad som förväntas av äldreomsorg och hälso- och sjukvård i Göteborgs Stad. Värdighetsgarantierna utgår från den nationella värdegrunden i socialtjänstlagen och innebär att alla medarbetare ska arbeta för att äldre ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande. I praktiken handlar det om att äldre ska få veta sådant som vem som kommer hem till dem och få reda på, så snart det går, om förändringar sker. Det handlar också i hög grad om att få vara med och bestämma om den hjälp och stöd man ska ha. – Vi vet att vi behöver arbeta mer med några av värdighetsgarantierna, säger Marie Nyström. Alla medarbetare har tjänstelegitimationer, men vi behöver se till att de syns bra och att omsorgstagarna får se dem vid varje besök. Vi arbetar Attraktiv hemtjänst – ska ge bättre omsorg och goda arbetsplatser Satsningen på programmet Attraktiv hemtjänst, som tidigare beskrivits i Hör Här (nr 2/2015), kommer att skapa bättre förutsättningar för att uppfylla värdighetsgarantierna. Det innebär större möjligheter för omsorgstagaren att bestämma om vad man behöver hjälp med just den dagen. – Vi har anställt omsorgshandledare som ska hjälpa till att göra individuella genomförandeplaner för varje omsorgstagare. Alla medarbetare i hemtjänsten ska också gå en utbildning i hur rambesluten fungerar. Attraktiv hemtjänst är också en satsning på medarbetarna. Flytt till nya, fräscha och ända- 16 15 Örgryte-Härlanda Positiv utveckling För Örgryte-Härlanda har kontinuiteten blivit något bättre med siffrorna 16 (2013) till 15 (2014). Snittet för Göteborg är 13 (2014), en sänkning från 14 (2013). Siffran anger hur många personer som varit hos en omsorgstagare under två veckor. Urvalet är bland de som har minst två insatser/dag mellan klockan 7 och 22. I hela staden görs regelbundet så kallade koladamätningar, för sådant som kontinuitet, och resultaten för de som gjordes under vecka 37 och 38 är på väg. 14 13 2014 140902-002-010 målsenliga lokaler är på gång. Här kommer cheferna att befinna sig nära medarbetarna och det blir lättare att samarbeta mellan lagen. Profilkläder (ytterkläder, skor, regnkläder) har köpts in till alla och hygienkläder kommer år 2016. I de nya lokalerna kommer det att finnas plats att byta om och klädskåp. – Vi fokuserar också på frisknärvaron på jobbet för att minska korttidsfrånvaron – en viktig nyckel för en väl fungerande verksamhet, säger Marie Nyström. Mycket resurser satsas i staden för att göra hemtjänsten till en bättre arbetsplats. Alla chefer och medarbetare i och omkring hemtjänsten är viktiga länkar i det arbetet. Här behövs dialog och delaktighet från många håll. 2013 Vad är det som händer i hemtjänsten? mycket med att hitta bra rutiner som fungerar när det gäller att ringa upp vid nybesök eller förändringar i planeringen. Vi har tillsatt planerare i varje lag som lägger scheman och får bättre överblick på sådant som kontinuiteten vid besöken. Ytterligare en av värdighetsgarantierna handlar om avlösning i hemmet. Den är biståndsbeslutad, ska vara avgiftsfri och individuellt anpassad. – Avlösningen i hemmet fungerar mycket bra, redan nu, säger Marie. 2014 ran Värdighetsga h sjukvård och hälso- oc 2013 r vi dig Det här lotiervai äldreomsorg Göteborg Stadens verksamheter får nytt utseende på goteborg.se Under hösten och en bit in på nästa år pågår arbetet med att uppdatera alla stadens verksamheters sidor på goteborg.se, bland annat för att göra det lättare för besökare att hitta den information de söker. Att ha korrekt och uppdaterad information på webben, goteborg.se, är viktigt då allt fler väljer denna väg för att hitta den information de söker. Antalet besök på sidan har ökat de senaste åren och förra året (2014) hade goteborg.se för första gången över 6,5 miljoner besök på ett år. Det är en ökning med nästan en miljon besök sedan året dessförinnan. En stor förändring har skett när det gäller hur besökarna går in på goteborg.se. För bara något år sedan använde nästan 100 procent av besökarna en dator för att besöka sidan. Den siffran har nu minskat och allt fler besöker istället sidan med sin mobil eller en läsplatta. Förra året kom hela 42 procent av besökarna till sidan med hjälp av sina mobiler eller läsplattor. Med anledning av detta kommer det nya utseendet på goteborg.se vara responsivt, vilket innebär att sidan automatiskt anpassas till den mindre skärmen på en mobil eller läsplatta. Då slipper du zooma eller scrolla åt olika håll för att kunna ta del av sidans innehåll. Att ha uppdaterad information på webben kan också underlätta för verksamheten som kan slippa telefonsamtal om sådant som besökarna själva enkelt kan läsa sig till. Siffran anger hur många personer som varit hos en omsorgstagare under två veckor. hör här nr 3 2015 11 z z z Hela Hälsan Som anställd har du möjlighet att köpa träningskort till rabatterade priser, bland annat prisreducerade 30-gångerskort (träna 30 gånger för 1 500 kronor). Du får även rabatt på årskort dag eller årskort dag och kväll. Hela Hälsan erbjuder både gymträning och gruppträning. Hela Hälsan finns på Torpagatan 8, telefon: 031-707 32 32. www.helahalsan.com Hälsoteket i Kulturhuset Kåken Friskvård för medarbetare i Örgryte-Härlanda 2015 Arbetsgivaren subventionerar individuell friskvård med 1 000 kronor per medarbetare och år. Subvention ges oavsett anställningsform. Men för både månadsavlönade och timavlönade gäller att man ska ha varit anställd i minst tre månader under kalenderåret för att få del av friskvårdssubventionen. Subventionen utbetalas endast inom det kalenderår då friskvården är inköpt och för anställd som inte arbetat hela året utges subvention i förhållande till hur stor del av året man arbetat. Subventionen gäller motion eller annan friskvård av mindre värde och enklare slag, och grundar sig på Skatteverkets regler. Exempel på vad som subventioneras är motionsgymnastik, simning, styrketräning, racketsporter, skridskoåkning, lagidrotter som till exempel volleyboll, fotboll och innebandy. Även yoga, tai chi och qi gong, kostrådgivning, rökavvänjningskurser, massage som motverkar stelhet i axlar, armar, nacke och rygg samt enklare fotvård subventioneras. På Skatteverkets hemsida under rubriken ”Motion och annan friskvård” i kapitlet ”Vad är enklare slag” finns en fullständig uppräkning av motionsformer och friskvård, som arbetsgivaren kan subventionera utan att förmånen blir skattepliktig. Sporter som kräver dyrare redskap eller kringutrustning som golf, segling och ridning omfattas inte av subventionen. Blankett för ansökan om friskvård finns på personalingången ”Ersättning för utlägg via lön”. Lämna blankett och orginalkvitto till din chef. Hälsoteket anordnar föreläsningar, drop in-verksamhet, prova på-aktiviteter och mycket mera. De flesta aktiviteter är kostnadsfria. Hälsoteket fungerar som en informationscentral där du själv har möjlighet att söka och få kontakt med olika föreningar och organisationer. För mer information om Hälsotekets verksamhet kontakta Lina Goncalves, hälsoinformatör, telefon: 031-365 51 84, e-post: halsoteket@orgryteharlanda.goteborg.se, www.goteborg.se/kaken. Hälsoteket finns även på Facebook. Idrott & förening Som anställd får du 20 procent rabatt på gymkort, kombikort och bad på 13 olika gym: Lundbybadet, Slottskogsvallen, Länsmansgården, Skatås, Ruddalen, Tuvevallen, Askim, Kärra, Påvelund, Backavallen, Hammarbadet, Rannebergen och Angered. Telefon: 031-368 20 25. www.goteborg.se/kultur/fritid Nordic Wellness Som anställd får du 30 procent rabatt på årskort på alla anläggningar. Nordic Wellness har 55 anläggningar i region Göteborg, Bohuslän, Borås samt Halland och totalt 100 anläggningar i hela Sverige. På Nordic Wellness Exclusive får du 15 procent rabatt. Nordic Wellness har ett komplett träningsutbud. www.nordicwellness.se Valhallabadet Som anställd har du möjlighet att köpa årskort på Valhallabadet till rabatterade priser. För att se aktuella rabatter gå in på: http://www.gotevent.se/ valhallabadet/grupper.asp eller kontakta Valhallabadet på tel: 031-368 45 31. World Class Fitness och Spa Som anställd får du 30 procent rabatt på årskort eller två-årskort. World Class Fitness och Spa erbjuder gym, gruppträning/vattenträning, bad, relax och personlig träning. Adressen är Östra Larmgatan 4. www.worldclass.se Hur gör du? Active Wellness AB Som anställd får du 30 procent rabatt vid köp av personligt träningskort till ordinarie pris. Adressen är S:t Pauligatan 9, telefon: 031-19 50 22. www.activewellness.se 12 hör här nr 3 2015 Du visar att du är anställd och har rätt till rabatterade erbjudanden genom att visa upp din lönespecifikation där din anställning framgår. hör här nr 3 2015 13 Karin Kärrby, Suzanne Dahlin, Malin Winald, Merhawit Habte, praktikant, samt Jessica Ohliw. Kommunikation i ny kostym Kommunikation är ett område som fått större betydelse i Göteborgs Stad, men också i omvärlden, under de senare åren. I Örgryte-Härlanda har det till exempel inneburit att alla chefer fick en särskild kommunikationsutbildning härom året. Nu har Kommunikation blivit en egen stödavdelning, på samma sätt som HR, Ekonomi och Utveckling. TEXT: KARIN KÄRRBY FOTO: ELENOR NILSSON En väl fungerande kommunikation är en förutsättning både för god arbetsmiljö och för en effektiv verksamhet med kvalitet för dem vi är till för. Som chef är man förstås navet för kommunikationen inom och utifrån sitt ansvarsområde. Oavsett om det gäller intern eller extern kommunikation, förändrings- eller kriskommunikation kan chefer ibland behöva stöd och hjälp i kommunikationsarbetet. På kommunikationsavdelningen finns stöd för att skapa mer nytta med planerad kommunikation: 14 • Stöd i kommunikationsplanering • Stöd i val av kommunikationskanaler, till exempel trycksaker, intranät, webb, eller sociala medier • Stöd i produktion av informationsmaterial • Råd och stöd i kvalitetssäkring av nyheter, texter och presentationer • Omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom kommunikationsområdet • Stöd vid mediekontakter, hör här nr 3 2015 förändringskommunikation och krishantering Dessutom arbetar kommunikationsavdelningen strategiskt med förvaltningens övergripande kommunikation och ansvarar för samordning, utveckling och drift av förvaltningens kanaler. En gemensam logotyp för hela staden Kommunfullmäktige fattade i september beslut om en tydligare grafisk profil. Beslutet innebär att stadens samtliga förvaltningar i fortsättningen kommer att använda logotypen med stadsvapnet och namnet Göteborgs Stad. Det innebär att logotyper med texten ÖrgryteHärlanda inne i logotypen, kommer att försvinna på sikt. – Tack vare den nya grafiska profilen blir Göteborgs Stad en tydlig och enhetlig avsändare. Det blir helt enkelt lättare för boende, besökare och företag att känna igen Göteborgs Stad, säger kommunikationsdirektör Helena Mehner. Den nya grafiska profilen utgår från Göteborgs Stads gemensamma kommunikationsstrategi. Den innehåller förutom en gemensam logotyp också ett gemensamt grafiskt manér och kommer nu att införas successivt i dokumentmallar, trycksaker, skyltar och annat material. Det innebär att Grafiska gruppen behöver göra om gamla trycksaker till den nya profilen, när trycksaker behöver uppdateras. – Det kan vara bra att tänka på att det tar lite extra tid att göra en uppdatering nu när profilen har ändrats, säger Karin Kärrby, kommunikationschef i Örgryte-Härlanda. – Det finns många samordningsfördelar, många trycksaker kan ju användas i hela staden istället för i bara en förvaltning och avsändaren Göteborgs Stad blir tydligare för mottagaren. När det gäller budskap för Använd nya mallar Nya power-pointmallar finns framtagna. Du hittar dem un- – Tack vare den nya grafiska profilen blir Göteborgs Stad en tydlig och enhetlig avsändare. Helena Mehner staden, finns det genomarbetade budskap för en mängd olika områden som staden arbetar med, även för tre av våra sektorer. De gemensamma budskapen ska underlätta när vi kommunicerar som en stad – även om vi är tio olika stadsdelar eller andra kommunala förvaltningar som arbetar tillsammans. Hör gärna av dig till någon av oss på kommunikationsavdelningen om du vill veta mer om kommunikationsstrategin och budskapen för staden. Grafiska gruppen som förvaltare Det är Grafiska gruppen i Örgryte-Härlanda som förvaltar och utvecklar Göteborgs Stads nya grafiska profil, på uppdrag av stadens kommunikationsdirektör. Nu i september fattade kommunfullmäktige beslut om att Grafiska gruppen vid årsskiftet ska överföras till Intraservice. Dit har flera andra verksamheter som ger stadens förvaltningar någon form av service, överförts deenheten Förebyggan landa Örgryte-Här ppet 2015 Seniorlo ärlanda Örgryte-H Örgryt e- Härla nda hur du vill, ”Ta dig runt har kul n är att du huvudsake rör på dig!” medan du der Mina Mallar, när du öppnar ett nytt power point-dokument, eller via intranätet> Hela staden > Kommunika- maj Lördag 2 tion i staden > Grafisk profil > Skatås kl. 12.00 i mallar och trycksaker. I mallen finns Göteborgs Stads huvud- gote borg .se/o rgry teha rlan da HÄ LS Höstp OT E K E rogram 2015 T budskap inlagt: ”Hållbar stad – öppen för världen”. www. go te bo rg .se hör här nr 3 2015 från andra håll det senaste året. Intraservice har nämligen fått ett utökat uppdrag, som innebär att samla sådan gemensam service under sitt tak. – Det är bra att det nu finns en logisk placering för enheter som vår. Det gynnar både verksamheten och medarbetarna att befinna sig i rätt sammanhang, säger enhetschef Anna Holmberg Björk. Grafiska gruppen startade med en handfull medarbetare för nio år sedan, i dåvarande Örgryte stadsdelsförvaltning. Förhoppningen var att de sex förvaltningar som då delade på produktionstiden skulle utökas allt eftersom, och precis så blev det. Sedan några år tillbaka servar Grafiska gruppen hela Göteborgs Stad med produktion av grafiskt material, formger, skapar tryckfärdiga original och anlitar leverantörer av olika slag för att verksamheterna runt om i staden ska få sitt behov av tryckt material, monterinredningar, bildspel med mera tillgodosett. Enheten är med andra ord Göteborgs Stads grafiska inhouseproducent och har idag tio tillsvidareanställda som är grafiska formgivare, kommunikatörer och projektledare. Grafiska gruppens medarbetare ser fram emot flytten och de spännande förändringar som står för dörren. – Det känns inspirerande och som en naturlig förflyttning för oss till en mer central placering i staden, säger Claes Johansson medan han lägger sista handen på layouten av just detta nummer av Hör Här. 15 Anna Hellgren, Anna Ekstrand, Camilla Hyllert samt Eva Svensson, stöttar chefer i rekryteringsprocesser. Ny enhet för strategisk rekrytering Hur väljer vi rätt medarbetare? Hur behåller vi våra medarbetare i Örgryte-Härlanda? Det är frågor som den nya enheten för strategisk rekrytering kommer att arbeta och hjälpa till med. FOTO: LO BIRGERSSON I september tillträdde tre nya HR-specialister till den nya enheten för strategisk rekrytering. Enheten har skapats för att kunna avlasta chefer vid rekryteringar. Självklart är det fortfarande respektive chef som har ansvaret för sin rekryteringsprocess, men den nya enheten fungerar som ett stöd. De hjälper till med att få en övergripande bild och på så sätt 16 säkras kvaliteten vid rekryteringar. Kvalitetssäkringen av rekryteringsprocessen är också ett krav från tidigare revisioner som gjorts. En av enhetens uppgifter är exempelvis att förbättra dokumentationen. Enheten kommer även att stötta enhets- och områdeschefer i frågor gällande strategisk bemanning, så kallad resursplanering. Tidigare kontaktade enhetshör här nr 3 2015 cheferna HR-supporten när en ny rekrytering skulle påbörjas. Detta stöd har sedan början av oktober flyttats över till enheten för strategisk rekrytering. Stödet i rekryteringsprocessen utvecklas nu mer och mer och i november kommer enheten att kunna erbjuda ett utökat stöd i flera steg av rekryteringsprocessen. Utrullningsprocessen sker områdesvis inom varje sektor. Samtliga områden beräknas innefattas av det utökade stödet innan sommaren nästa år. Mer information om i vilken ordning sektorerna och respektive område prioriteras kommer framöver i bland annat HR-brevet. En del av den nya enhetens uppdrag innebär att tillsammans med rekryterande chef vara delaktig i dokumentering och kvalitetssäkring av rekryteringsprocessen samt hantering av tidsbegränsat anställda (LAS-hantering). Det ingår också i enhetens uppdrag att arbeta för att Örgryte-Härlanda ska vara en attraktiv arbetsgivare i ett långsiktigt perspektiv genom det som kallas employer branding, det vill säga att förvaltningen ska kunna rekrytera och behålla rätt medarbetare. Fram till år 2023 behöver Göteborgs Stad rekrytera 3 500 förskolelärare, och detta är bara ett exempel av flera prioriterade yrkesgrupper. – Det innebär att vi inte bara kan fokusera på att släcka bränder här och nu, utan att vi också måste ha ett långsiktigt tänk och ett strategiskt arbete, säger Camilla Hyllert, enhetschef. Camilla ser också en utmaning i att skapa realistiska förväntningar kring enhetens arbete och vikten av att skapa förtroende och ett samarbete med cheferna. – Vi ser fram emot att kunna komma ut och presentera oss i verksamheterna och berätta vad vi kan göra för cheferna, säger hon. Kontakta oss E-post:rekrytering@ orgryteharlanda.goteborg.se Anna Ekstrand, 031-365 51 72 Anna Hellgren, 031-365 51 53 Eva Svensson, 031-365 51 52 Akutboende för ensamkommande ungdomar öppnar på Härlanda Park 6 Antalet ensamkommande flyktingungdomar som kommer till Göteborg har ökat kraftigt den senaste tiden. För att lösa den akuta boendesituationen öppnade Social resursförvaltning den 16 september ett tillfälligt transitboende på Härlanda Park. Fotbollsklubben Qviding hörde av sig till Göteborgs Stad och erbjöd sig att ställa upp med lokal, sängar med mera i klubbhuset vid Härlanda Park. Hundratals barn och ungdomar har tagit sig till Göteborg de senaste månaderna och Göteborgs Stad har haft ett tufft arbete med att hitta boende. Just nu finns ett mycket stort akut behov av kortvariga placeringar, så kallade transitplatser, för ensamkommande flyktingungdomar i Göteborg. Därför öppnade staden med kort varsel ett nytt boende på Härlanda Park 6. Boendet är tänkt som en tillfällig lösning. Plats för 30 ungdomar Boendet har plats för 30 ungdomar. Ungdomarna har precis anlänt till Sverige. De bor i transitboendet medan de väntar på Migrationsverkets besked om i vilken kommun de ska bo medan deras asylansökan behandlas. Därför stannar de unga bara i transitboendet något eller några dygn. hör här nr 3 2015 Personal på plats dygnet runt Boendet är bemannat dygnet runt och ha en gruppchef. Personalen stöttar ungdomarna till ett självständigt liv och hjälper dem att skapa hållbara rutiner och strukturer i deras nya land. Varför just på Härlanda Park? Få lokaler i staden är lediga och lämpliga som boende. Samtidigt är läget med att ta emot de ensamkommande flyktingbarnen akut. Fotbollsklubben Qviding hörde av sig till Göteborgs Stad och erbjöd sig att ställa upp med lokal, sängar med mera i klubbhuset vid Härlanda Park. Boendet kunde därför öppnas med mycket kort varsel den 16 september. 17 - Jag ser fram emot att få motivera och inspirera med kunskap och verktyg så att måltiden verkligen blir en njutning och dagens höjdpunkt för de äldre. Sofia Azami, ny måltidsutvecklare i Örgryte-Härlanda inom sektor äldreomsorg. TEXT: ELENOR NILSSON FOTO: LO BIRGERSSON Vad har du gjort tidigare? – Mitt första jobb var som hemsamarit för 29 år sedan. Då fick jag en stor inblick i de äldres vardag och behov. Jag har sedan jag var barn haft ett stort intresse för mat och matlagning och det är alltid trevligt att umgås kring mat, exempelvis när vi firar olika traditioner. Jag utbildade mig till kostekonom och dietist. Under min utbildningsperiod jobbade jag delvis i köket på Östra sjukhuset och Hammarhus. Under nio år har jag jobbat som lärare inom dietetik och specialkoster vid institutionen för mat och hälsa vid Göteborgs universitet och därefter flera år på vårdcentraler med behandling av undernäring hos äldre som bor hemma. Vad ser du fram emot? – Min uppgift är att implementera måltidsordningen som idag finns på Kaggeleds äldreboende till övriga äldreboenden här i stadsdelen. En utvärdering har gjorts som visade att risken för undernäring var betydligt mindre med det arbetssätt som finns där. Jag ska arbeta fram en dokumentation och standardisering i arbetssättet så att all personal på alla avdelningar på alla äldreboenden jobbar på samma sätt för en jämlik omsorg i stadsdelen. – Jag ser fram emot att få motivera och inspirera med kunskap och verktyg så att måltiden verkligen blir en njutning och dagens höjdpunkt för de äldre. Det finns flera saker som är av stor betydelse för detta. Till exempel ska det vara lugn och ro kring måltiden och portionerna ska vara lagom stora med tuggvänlig mat. Bemötandet från personalen är förstås också oerhört viktigt. Många äldre vill inte vara till belastning så därför är det viktigt att vi verkligen går runt med maten och visar att det finns mera och att vi bjuder mera sås, som 18 hör här nr 3 2015 är något äldre verkligen gillar. De finns äldre gärna äter potatis och sås men lämnar köttet, då är det bättre att servera exempelvis paté och mjuk mat. Vilken blir den största utmaningen? – Största utmaningen för att öka antalet måltider i syfte att minska undernäring hos äldre är att hitta nya rutiner på avdelningar och att omsorgspersonalen kan ha nytänkande. Många äldre äter mycket små portioner, därför blir mellanmål extra viktigt och måste bli näringsriktigt. Näringsbehovet hos äldre minskar inte med åldern. Med sjukdomar ökar dessutom energi- och proteinbehovet hos de äldre. Därför är det viktigt med bra mellanmål som kan förse de äldre inte bara med energi utan även med näringsämnen som protein, vitaminer och mineraler. Därför är det viktigt att strukturerat jobba med mellanmål för att hindrar den ofrivilliga nedgången. Smoothie på kvällen på sängkanten kan vara ett sätt att öka antal mål per dag och tillföra näring. Är man mätt sover man också bättre. Det krävs kompetens för att höja kunskapen om äldres behov. Äldre är ofta sköra och kan lätt dra på sig flera sjukdomar, därför är det viktigt att de får i sig tillräckligt med näring, så att de lättare håller sig friska och mår bra. Samtidigt kan de njuta av måltiden, som en av dagens höjdpunkter. I dag är matsvinnet ett stort problem, en av tre portioner slängs i staden. Detta hoppas jag komma till rätta med genom exempelvis mindre portioner som innehåller mera näring och energi. hör här nr 3 2015 19 Det viktigaste är att det ska vara lugnt i trädgården, att man hjälper varandra att sköta alla plantor samt att man visar hänsyn mot alla små djur i trädgården. RESESTIPENDIET BAR TILL ENGLAND Englands odlingstradition gör att de ligger långt före Sverige när det gäller att odla i förskolor och skolor. Genom att låta eleverna arbeta med odling vill skolan att eleverna bland annat ska lära sig att ta ansvar och samarbeta. Brittisk plantskola För tre år sedan fick Rosendalsskolan möjlighet att delta i ett pilotprojekt om pedagogisk odling. Anna-Karin Emilsson Båmstedt, Barbro Pålsson och Kattis Karlsson startade tillsammans med sina kollegor och miljöförvaltningen en pedagogisk odling på skolan. Efter tre års arbete ville Anna-Karin, Barbro och Kattis lära sig mer om pedagogisk odling – därför bar det av på en studieresa till England. Här är deras berättelse om studiebesöket. London FOTO: KATTIS KARLSSON Med högt ställda förväntningar begav vi oss i juni till England för att inspireras och lära oss mer om pedagogisk odling. Englands odlingstradition gör att de ligger långt före oss när det gäller att odla i förskolor och skolor. De har också byggt upp nätverk som stöttar skolor att odla med eleverna, exempelvis Royal Horticultural Society, som exempelvis erbjuder alla 20 skolor i Storbritannien att delta i en skolträdgårdskampanj där de kan få stöttning genom olika typer av utbildning för lärare och elever. Vackra parker Vårt första studiebesök i England var på Royal Botanic Gardens, Kew, även känt som Kew Gardens. Det är en nästan 400 hör här nr 3 2015 hektar stor botanisk trädgård som ligger en bit utanför London och består av gräsområden med stora planteringar och odlingar, träd, stora växthus, sjöar och museum. Trädgården bedriver också forskning och samlar in fröer från all världens hörn, speciellt ifrån områden och arter som kan vara hotade. När vi var där hade trädgården en utställning om örter och kryddor från alla delar av världen. En annan, permanent utställning handlar om träd och dess betydelse för mänskligheten. Vi tillbringade stora delar av dagen i denna fantastiskt vackra park med en rosenträdgård som stod i full blom och köksträdgårdar som också imponerade. Det var mycket inspirerande att få möjlighet att se all denna odlingskunskap i verkliga livet. En ”hemlig” trädgård Nästa dag var vi uppe i ottan, laddade inför nästa studiebesök. Den här dagen var det dags för besök hos rektor Colette Morris och lärare Sue Perry som arbetar på den kommunala skolan Christ Church Primary School i Battersea. Skolan har cirka 200 elever i åldrarna 3–11 år och ligger enligt lärarna i ett område med mycket kriminalitet och våld. Många av eleverna har svåra hemförhållanden vilket Vill du söka resestipendium? Läs om hur du gör och vilka regler som gäller på intranätet. Klicka på ”Styrande dokument” -> ”Personal” -> ”Lön och förmåner” -> ”Resestipendium”.. gör skolan till en fristad för barnen. På skolgården finns plats för växthus och pallkrageodling, krukodlingar, rosenbuskar, fruktträd och bärbuskar. Sue har inte ansvar för någon egen klass utan är frikopplad just för att bara kunna arbeta med trädgård och odling med alla elever och deras lärare. Tillsammans med sin volontär har hon bra förutsättningar att planera och förbereda alla veckans lektioner för skolans elever. På skolan blev vi väl omhändertagna av åtta entusiastiska elever som visade oss runt i den ”hemliga” trädgården som finns i nära anslutning till skolan och bostadsområdet där eleverna bor. Vi fick vara med på en trädgårdslektion, där de visade vad de brukar göra och de berättade också om vilka regler de har i trädgården. Det viktigaste är att det ska vara lugnt i trädgården, att man hjälper varandra att sköta alla plantor samt att man visar hänsyn mot alla små djur i trädgården. Eleverna visar stor stolthet och är mycket positiva till sin trädgård. De allra yngsta på skolan får tidigt lära sig odla med stora frön som snabbt tar sig. De får vårda dem och se dem växa. I takt med att barnen växer och utvecklas blir odlingen mer och mer avancerad. Genom att låta eleverna arbeta med odling vill hör här nr 3 2015 skolan att eleverna bland annat ska lära sig att ta ansvar och samarbeta. Vi blev mycket imponerade och inspirerade av deras fantastiska arbete. Storbritanniens näst äldsta trädgård Dagen därpå hade vi möte med Liv Paterson och Michael Holland, lärare vid Chelsea Physic Gardens som är Storbritanniens näst äldsta trädgård, grundad 1673 som en medicinalträdgård med syftet att utbilda lärlingar att identifiera växter. Trädgården bedriver sedan 1700 talet ett utbyte av växter med andra botaniska trädgårdar världen över. De tar emot klasser i sitt anpassade klassrum som ligger inne i trädgården. Klassen som var inbokad för en heldag tillsammans med Liv den dag vi hälsade på anlände tillsammans med sina lärare, volontärer och några föräldrar. Barnen satt och lyssnade och var delaktiga när Liv berättade för dem vad som skulle hända under dagen. Sedan delades barnen in i smågrupper för olika aktiviteter och övningar. Senare berättade Liv och Michael mer om deras arbete i trädgården och vi fick även möjlighet att berätta om vår verksamhet på Rosendalsskolan. Vi blev också tillfrågade om vi ville besöka en skola som de har nära samarbete med, och självklart ville vi det! Liv följde med och visade deras vackra trädgård som tidigare var en asfalterad del av skolgården, inklämd mellan husen i området. Vi fick också träffa deras trädgårdsmästare George som är anställd för att arbeta med eleverna i en speciell odlingsklubb. Dessa dagar har gett oss mycket inspiration och upplevelser som vi gärna delar med oss av till våra kollegor. 21 Kan spenat ge starka ungdomar? Det är inte bara Karl-Alfred* som blir stark av spenat. EUprojektet ”Spinach for Popeye” (Spenat för Karl-Alfred) ska stärka ungdomar att kunna nå sin fulla potential. Örgryte-Härlanda är med i projektet sedan över 12 år tillbaka (Härlanda innan 2011) och det har gett resultat. – Bland annat springer delar av vår Barn- och Ungdomsplan ur inspiration och lärdom som vi fått genom projektet, säger Karolina McPherson, enhetschef inom Individ- och familjeomsorg, tillika koordinator i ”Popeye”. Skolnärvaro i fokus på årets konferens Ungdomsverksamheten i projektet innebär både grupparbete på hemmaplan och läger, där ungdomar från deltagarländerna träffas för att lära känna varandra och varandras samhällen och kulturer. En konferens hålls också årligen för vuxna involverade i arbetet – det här året i Örgryte-Härlanda under vecka 44. Temat för årets konferens är skolan som hälsofrämjande arena och ökad skolnärvaro. – Vi är stolta att dela med oss av Torpaskolans arbete med trivsel, inflytande, delaktighet och anknytning, vilket har ökat skolnärvaron, säger Karolina. *) Karl-Alfred/Popeye är en amerikansk seriefigur som blir stark av spenat. 22 Gamla växelnummer tas bort Ny tjänst – tillsyn via kamera Nu kan alla i Göteborgs Stad med behov av tillsyn välja att få den via webbkamera. Den nya tjänsten Trygghetskamera är ett alternativ till traditionell tillsyn, speciellt för den som sover oroligt, är lättväckt eller inte vill ha personligt besök. TEXT OCH FOTO: LARS NEJSTGAARD Nattpersonal i hemtjänsten runtom i landet har länge vittnat om att flera av dem de besökte var lättväckta och att tillsynen ledde till ökad oro, svårigheter att somna om och med det en ökad fallrisk. Efter ett lyckat pilotprojekt med att testa tillsyn via kamera beslutade Göteborgs Stad att införa trygghetskamera som ett tillval eller komplement till traditionell tillsyn. – För några användare är det också en fråga om integritet att inte få besök i sitt hem, särskilt inte på natten när de sover, säger Max Domaradzki, projektledare för Trygghetskamera. Så här går det till Tjänsten Trygghetskamera är en ”titt-in-tillsyn” via webbkamera i cirka 30 sekunder och görs enbart vid de tillfällen som gemensamt överenskommits. Övrig tid är kameran helt avstängd. Kameratillsynen utförs av särskilt utbildad personal, med personlig inloggning, på Trygghetsjouren i stadsdelen Majorna-Linné. Det skapas inget bild-, ljudeller filmmaterial, det enda som hör här nr 3 2015 bevaras är loggtiderna för när, hur länge och vem som gjort tillsynen. Är inte användaren synlig i titt-in ögonblicket finns klara åtgärdsrutiner och vid eventuella problem med kameran eller om användaren ramlat görs ett hembesök omgående. Tjänsten är helt frivillig och kan erbjudas enbart som kameratillsyn eller i en kombination med traditionell tillsyn. Tjänsten kan när som helst avbrytas och ersättas med traditionell tillsyn om så önskas. 50-tal användare till årsskiftet Från den 14 september kan alla i Göteborgs Stad med behov av tillsyn välja att få den via webbkamera. Stadsdelarna Angered, Örgryte-Härlanda och Norra Hisingen har erbjudit tjänsten sedan i våras. I dagsläget har 15 personer tjänsten. – Fler intresserade användare är på gång och vår första prognos visar på cirka 50 personer med kameratillsyn fördelade över alla stadsdelarna vid årsskiftet, avslutar Max. Medarbetarens ansvar i Personec För att korrekt lön ska betalas ut ska du rapportera avvikelser, till exempel semester eller sjukfrånvaro, i Personec. Inför varje löneutbetalning ska du kontrollera din kommande lön, genom att logga in i Personec. Detta står i ett dokument på Personalingången som heter Manuella kontroller och finns under rubriken Internkontroller i Personec. Personalingången På Personalingången kan du göra mycket mer än bara gå in i Personec. Om du klickar på Medarbetare så kommer följande rubriker upp, se bild ovan. Tycker du det är svårt med självservice? I så fall kan du ”Öva självservice” genom att trycka på Elearningskurs för medarbetare. Du och dina arbetskamrater kan också få en information på arbetsplatsen ”Personec – visning av medarbetarrollen”. Det är utbildare från intraservice som kommer ut till arbetsplatserna och utbildar/informerar. Din chef måste göra bokningen av detta. Kvinnofridslinjen är en nationell stödtelefon för kvinnor som utsatts för hot och våld. Även närstående och yrkesverksamma kan ringa. För mer information, besök www.kvinnofridslinjen.se. Under flera år har stadsdelsförvaltningarnas gamla växelnummer funnits kvar, men varit vidarekopplade till Kontaktcenters nummer. Denna lösning gjordes för att medborgare med gamla kontaktuppgifter skulle komma fram till staden, trots ändrat växelnummer. Mätningar visar att dessa nummer används mycket sällan. I samband med bytet av telefonisystem kommer dessa nummer nu i stället att hänvisa till Kontaktcenter. Det betyder att när man ringer ett gammalt växelnummer kommer man få besked om att numret har upphört och hänvisas till att istället ringa 031-365 00 00. Beslutet att ta bort dessa nummer är taget gemensamt av konsumentoch medborgarservice och intraservice. Det är viktigt att alla ser över sitt informationsmaterial så att inte gamla telefonnummer kommuniceras. Streckkodskuvert – går inte i vanlig brevlåda Tänk på att inte posta kuvert med streckkod (där porto redan är betalt) på vanlig brevlåda. Vi får då betala extra avgift för dem. Dessa kuvert måste gå med vår interna brevservice som ser till att lämna dem på posten. Självklart ska inte kuverten användas privat. Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid på regeringens uppdrag hör här nr 3 2015 23 Boktipset Välkommen till familjen Sinclair. Ingen är kriminell. Ingen är missbrukare. Ingen är misslyckad. Så börjar ungdomsboken Kanske är det allt du behöver veta av E. Lockhart. Boken handlar om den snart artonåriga Cadence, kallad Cady, som tillhör den på ytan lyckade överklassläkten Sinclair. Kristian Schultz, bibliotekarie Örgryte-Härlanda Omslag: Hanna Larsson E Lockhart – Kanske är det allt du behöver veta Cady lider av minnesförlust sedan något fruktansvärt hände under hennes sommarlov som 15-åring när hon var på släktens egen semesterö Beechwood Island. Hon blev svårt skadad och får äta starka mediciner för att hantera den ständigt återkommande migränen. Minnet är som ett svart hål och ingen i familjen vill prata om den sommaren. Vad är det som hänt? Cady försöker spola tillbaka tiden, minnas sina somrar på Beechwood där hon varje år återförenas med kusinerna Johnny och Mirren men framför allt Gat. Gat som inte tillhör familjen, Gat som inte riktigt är accepterad och som är Cadys stora kärlek. Hur de blev äldre och hur den soliga familjefasaden sprack i kanterna när de började ifrågasätta familjens normer. Varför vet de inte vad trädgårdsmästaren och hembiträdet heter? Varför beter sig deras mammor som småflickor inför morfadern och tigger pengar? Vad hände efter den där skilsmässan egentligen? Minnesbilderna är många men sedan tar det stopp vid den där femtonde sommaren. Minnet är helt blankt. Frågan är om hon verkligen vill veta sanningen? Sagostund och Vernissage för barn Maja och Tytte häst Mänskliga rättigheter – en introduktion Söndag 8 november kl 11.30, 13.00 och 14.00 Sagorummet Torsdag den 12 november kl 18.30–20.00 Stora Salen Fri entré Fri entré Frilansfotografen Eva Brandin har under ett år följt Maja och Tytte häst i deras samspråk som resulterat i en fotoutställning och en bok om deras äventyr tillsammans. Vill du lära dig grunderna i mänskliga rättigheter för att kunna engagera dig och lära mer om vad mänskliga rättigheter faktiskt innebär? Välkommen på denna introduktion. För mer information se www.goteborg.se/kaken Föreläsning Göteborgs Stad Grafiska gruppen 141209-002-133 Foto: Eva Brandin Riktigt bra bok som börjar med soliga sommarskildringar av överklassläkten Sinclairs liv på den egna semesterön men som efter hand blir allt mörkare och utvecklas till ett familjedrama. Låna på biblioteket och streckläs!
© Copyright 2024