Krisplan 2015-16 Klastorp- Essinge skolor (1 MB

Krisplan
Klastorp Essinge skolor
2015/16
Klastorpsskolan
Atterbomsvägen 1
112 58 Stockholm
08-508 08 280
Essingeskolan
Essingestråket 24
112 66 Stockholm
08-508 08 275
1
Innehållsförteckning
1 INLEDNING
6
1.1 Inledning av rektor
6
1.2 Pärminnehavare
7
1.3 Allmänna anvisningar
8
2 VIKTIGA TELEFONNUMMER
9
2.1 Telefonlista – akuta situationer
9
2.2 Telefonlista – skolans krisgrupp
13
3 KRISGRUPPEN
14
3.1 Krisgruppens funktion
14
3.2 Ansvarsfördelning
15
3.3 Arbetsfördelning inom krisgruppen
16
4 HANDLINGSPLANER
18
4.1 Allvarlig olycka/akut sjukdom – elev
18
4.2 Allvarlig olycka/akut sjukdom/dödsfall –
20
elevs nära anhörig
2
4.3 Dödsfall – elev
22
Elev avlider under skoldagen
Elev avlider efter skoldagen
22
25
4.4 Självmordsförsök/självmord – elev
26
4.3.1
4.3.2
4.4.1 Självmordsförsök – elev
4.4.2
Självmord – elev
26
27
4.5 Elev som försvinner
28
4.6 Hämtningsrutiner av elev
30
4.7 Allvarlig olycka/dödsfall – personal
32
4.7.1
4.7.2
Under personalens arbetstid
Under personalens ledighet
32
34
4.8 Matförgiftning
35
5 BRAND, MILJÖOLYCKA MM
36
5.1 Brand
36
5.2 Explosion
38
5.3 Miljöolycka
39
6 BOMBHOT
40
6.1 Bombhot – handlingsplan
40
6.2 Bombhot – checklista
42
3
7 KATASTROF
43
7.1 Större olycka i skolan eller dess närhet –
43
handlingsplan
7.2 Större olycka på annan ort – handlingsplan
46
8 HOT OCH VÅLD
47
8.1 Hot och våld – handlingsplan
48
8.1.1
8.1.2
Pågående situation av hot/våld
Akut grövre/väpnat våld
50
52
9 OBEHÖRIGA BESÖKARE
54
9.1 Obehöriga besökare – handlingsplan
55
9.2 Massmedia
57
10 RÅD OCH STÖD I KRISSITUATION
58
10.1 Klassrumssamtal – debriefing
58
10.2 Rutiner vid polisförhör av barn
61
10.3 Kriser och deras förlopp
62
10.4 Barns reaktion på sorg
65
10.5 Sorg hos barn – riktlinjer för omsorg
67
10.6 Emotionell första hjälp
68
4
10.7 Anmälan – misstanke om att barn far illa
69
10.8 Begravning – minnesstund
71
11 KRISKOMMUNIKATION
73
12
HUVUDMOMENT O AKTIVITET EFTER KRIS
13 LITTERATURTIPS
74
13 REFERENSER MM
75
73
5
1 Inledning
1.1 Inledning av rektor
Någon gång kan vi på skolan vara tvungna att hantera händelser som är
svåra och oförutsägbara och som innebär sorg, oro och förtvivlan. När det
oväntade sker behöver vi vara rustade för att kunna agera snabbt och
professionellt.
I en krissituation är det nödvändigt att snabbt skapa ordning. Därför är det
viktigt att skolan har en krisplan, där det står hur personalen ska agera vid
olika händelser. Det ska också finnas en krisgrupp/krisledningsgrupp som
organiserar arbetet.
Handlingsplanerna i denna krisplan är tänkta att fungera som stöd för oss,
skolans personal. Det har visat sig att en viss mental förberedelse och en
tydlig ansvars-fördelning avsevärt underlättar både för den som ska hjälpa
och den som är drabbad eller närmast berörd.
När krisen inträffar




Ta reda på vad som hänt
Ge snabb och korrekt information
Ta hjälp utifrån vid behov
Mediakontakter ansvarar rektor för
Vid kriser/katastrofer av större omfattning gäller Stadens krisplan.
Synpunkter på förbättringar av krisplanen/handlingsplanerna kan lämnas
till någon i krisgruppen.
Klastorp Essinge skolor
Sandie Sandquist
rektor
6
1.2 Pärminnehavare
Rektor ........................................................................................ 1
Expedition ................................................................................. 2
Vaktmästare .............................................................................. 3
Skolsköterska ........................................................................... 4
Skolpsykolog ............................................................................. 5
Biträdande rektor ...................................................................... 6
Biträdande rektor ...................................................................... 7
Lärararbetsrum ........................................................................ 8
Lärararbetsrum. ........................................................................ 9
Fritids ...................................................................................... 10
Fritidsklubb ............................................................................. 11
Övrigt....................................................................................... 12
Övrigt....................................................................................... 13
Administrativt nätverk…………………………………………/helaskolan/
7
1.3 Allmänna anvisningar
1. Varje höst aktualiseras krisplanen av rektor i samband med
planeringsdagarna.
2. Krisplanen ska uppdateras varje år.
3. När planen har använts ska den följas upp.
4. Denna krisplan ska finnas på känd plats, pärminnehav se 1.1
5. Vid alla utflykter/lägerskolor ska en kopia på anhöriglista finnas med samt
en mobiltelefon. Kopia på elevförteckning och övriga deltagare till
skolexpeditionen.
6. Kontinuerlig fortbildning i Fösta hjälpen ska genomföras vartannat år.
7. Aktualisera uppgifter:



Elevers och personals anhörighetslistor ska revideras med aktuella
telefonnummer
Maillistor till vårdnadshavare
Listorna ska förvaras på skolexpeditionen. Platsen ska vara känd för
alla medarbetare.
8. Krisplanen ska läsas igenom av alla medarbetare innan höstens första
arbetsplatsträff.
8
2 Viktiga telefonnummer
2.1 Telefonlista – akuta situationer
Kontaktuppgifter till anhöriga
o Vårdnadshavare. Kontaktuppgifter finns på skolexpeditionen.
o Anhöriga till skolans personal. Kontaktuppgifter finns på skolexpeditionen.
Alla adressändringar som gäller elev och personal lämnas till Ginny Falk på
skolexpeditionen.
Akuta telefonnummer
SOS-alarmering, larmnummer
Giftinformationscentralen
Ambulans, brandkår, polis
Akut situation begär giftinformation
Mindre akut
Vårdguiden, sjukvårdsupplysning
Stockholm
http://www.1177.se/
Socialjouren
Akut situation
(Brännkyrkagatan 123)
Stöd- och krisjour
112
112
33 12 31
11 77
112
508 40 000
Vid larm var beredd på att svara på följande frågor:



Vad har hänt?
Var ligger olycksplatsen?
Essingeskolan
Essingestråket 24
112 66 Stockholm
Klastorpsskolan
Atterbomsvägen 1
112 58 Stockholm
Vilket telefonnummer ringer du ifrån?
Med hjälp av telefonnumret kan larmcentralen räkna ut ungefär var du finns och
direkt sända ambulans, brandkår eller polis i rätt riktning.
9
Akutmottagningar
Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska, Solna
akut/barn
517 70 000
Sachsska barnsjukhuset, SÖS, medicinsk
akut/barn
616 40 50
616 40 00
akut kirurgi över 15 år
616 10 00
må-to 8.00-16.00
616 37 60
Södersjukhuset
Södersjukhusets ögonmottagning - jour
ögonakut dagtid, ej tidsbeställning
fre 9.00-14.00
S:t Eriks ögonsjukhus – ögonakuten
kvällar och helger
672 31 00
BUP, Kungsholmen
dagtid 8.00-16.00
514 52 500
BUP, Bromma
dagtid 8.00-16.00
514 52 350
BUP, Globen
dagtid 8.00-16.00
514 52 650
kvällar, nätter och helger
616 69 00
må-to 7.00-20.30
123 15 680
Barnpsykiatrisk akutmottagning
(Sachsgatan 10, bakom SöS)
Akut tandvård
Folktandvården, Kungsholmen
lö-sö 7.45-20.30
S:t Eriks sjukhus, specialisttandvård
må-to 7.45-17.30
123 15 600
fr 7.45-16.45
Vårdcentraler
Essinge vårdcentral, Primusgatan 112
8.00-17.00
123 39 700
S:t Eriks vårdcentral, Fleminggatan 24
8.00-17.00
519 86 060
Förskolor
Förskolor
10
Skolor mm
Eiraskolan
skolexpedition
skolsköterska
skolexpedition
skolsköterska
508 08 240
508 08 245
508 32 403
508 32 422
Kungsholmens grundskola
skolexpedition
skolsköterska
508 08 200
508 08 182
Rålambshovsskolan
skolexpedition
508 08 700
skolsköterska
508 08 716
skolexpedition
508 38 000
växel
508 460 00
Brandförsvaret
växel
Polisen
huvudväxel
Närpolisen, Kungsholmen
Norrmalm basstation (polis)
Jourhavande präst, Svenska kyrkan
Västermalms församling, Arbetargatan 21
Moskén, Stockholm
Katolska kyrkan, Stockholm
Stadsdelsförvaltningen Kungsholmen
växel
Barn och Ungdom Kerstin Emriksson Wallin, avdelningschef
Social omsorg
Susanna Kiesel, avdelningschef
Socialjouren Stockholms stad
dygnet runt hela året
Maria Ungdom
rådgivning
akutbesök
454 87 00
114 14
114 14
114 14
112
650 49 00
509 10 900
462 66 00
508 08 000
508 08 000
508 08 000
508 40 000
123 47 410
123 47 415
Kristinebergsskolan
Kungsholmens gymnasium
SISAB, skolans fastighetsvärd
Övriga telefonnummer
11
Övriga telefonnummer (forts)
Stockholms stad, stadshuset/SLK
växel
508 29 000
Utbildningsförvaltningen
Håkan Edman, avdelningschef
Grundskoleavdelningen
Gunnar Wohlin, grundskolechef
Ingela Brimberg, verksamhetssekreterare
508 33 920
508 33 043
508 33 635
Avdelning för uppdrag kring lärande och elevhälsa:
Skolstöd
växel
Skolhälsan
1:a skolsköterska
skolöverläkare
Psykologenheten
psykolog
508 32 800
508 33 670
508 33 672
508 33 561
Rädda Barnen
BRIS, vuxentelefon om barn
698 90 00
077-150 50 50
Apotek, jour
0771-450 450
Arbetsmiljöverket
010-730 90 00
Taxi Stockholm
Taxi Kurir
Lokaltrafiken SL
Nummerupplysningen
upplysningen
www.sl.se
15 00 00
30 00 00
600 10 00
118 118
12
2.2 Telefonlista – skolans krisgrupp
Namn
Befattning
Telefon, arbete
Mobil
Sandie Sandquist
Rektor, pressansvarig
08-508 08 277
076-12 08 277
Vakant
Biträdande rektor
08-508 08 281
076-12 08 281
Anna Bergman
Biträdande rektor
08-508 08 285
076-12 08 285
Lena Hurkmans
Intendent
08-508 08 282
076-12 08 282
Ginny Falk
Skolkanslist
08-508 08 280
076-12 08 280
)
Jan Svensson
Vaktmästare
Lisbeth Johansson
Skolsköterska
Roger Sitbon
Skolpsykolog
08-508 08 274, E
08 -508 08 284, K
08-444 90 82, hem
Special pedagog
08-508 08 270
Fritids
08-508 08 342/529
Siv Larsson
Lärare
08-508 08 280
Jonny Röön
Fritids
08-508 08 280
Marina Sandell
Special pedagog
08-508 08 274
070-059 75 18
070-770 04 32 (priv)
Essingeskolan
Louise Elfström
Kindberg
Elfström
Katarina Milic
Klastorpsskolan
13
3 Krisgruppen
Rektor sammankallar krisgruppen och leder arbetet. Deltagare i
skolans krisgrupp se under punkt 2.2. Krisgruppen har regelbundet
möten 1-2 gånger per termin, förutom vid en krissituation då
gruppen akut sammankallas.
Krisgruppens följer Atle Dyregrovs policy enligt följande:
Vi vill ha en öppen hållning i krissituation. Skolan ska vara en plats
där eleverna kan uttrycka sina tankar känslor på olika sätt.
Målsättning ska vara att återgå till vardagliga rutiner så snart som
möjligt men med möjlighet att avsätta tid för ritualer och samtal med
eleverna. Personalen ska få hjälp att bearbeta sina upplevelser och
stöd i sitt arbete med eleverna. Vi ska vara aktiva i vår relation med
föräldrar och ge upplysning om vad som hänt, om vilka reaktioner
som är vanliga hos barn i kris samt vägleda föräldrarna om vad de
kan göra för att hjälpa till.
3.1 Krisgruppens funktion
Gruppens funktion är att
-
Skapa en bild över vad som har hänt, fakta.
Organisera och planera vilka insatser som ska göras.
Stödja och handleda personalen.
Koppla in resurser utanför skolan, såsom
sociala myndigheter, kyrkan, vårdcentral m fl.
Informera anhöriga om vilken hjälp och vilket stöd som går att få.
Följa upp situationen kontinuerligt med personalen.
Fortlöpande dokumentera alla insatser.
Ansvara för att nyanställd personal informeras om krisplanen.
Hålla krisplanen uppdaterad.
14
3.2
Ansvarsfördelning
Ledningsansvar
Rektor
eller den rektor utsedd
I rektors frånvaro
Biträdande rektor
Anna Bergman
Kontakt med media
Rektor
Ta emot samtal från föräldrar
Skolexpeditionen omdirigeras till den som tar
föräldraansvaret
Flaggning
Vaktmästaren
Uppdatera telefonnummer
till elever och föräldrar
Klasslärare
sedan till skolexpeditionen,
Ginny Falk
Krispaket
Skolexpeditionen
Lena Hurkmans
15
3.3 Arbetsfördelning inom krisgruppen
Rektor/biträdande rektor
o Samla information om händelsen
o Samla/kontakta/informera krisgruppen
o Samla/kontakta/informera personalen
o Organisera åtgärder och delegera uppgifter
o Underrätta om dödsfall
o Informera/ta emot massmedia
o Besluta om flaggning
o Kontakt med polis och räddningstjänst
o Kontakta skolpsykolog vid behöv
Intendent/skolassistent
o Ordna telefonlinjer
o Svara i telefon
o Hålla elev- och personaldata aktuell
o Revidera krisplan/pärm
o Samla in och förvara information om vidtagna åtgärder
kommande utvärdering
o Införskaffa och ordna en krislåda, som ska finnas på
skolexpeditionen
Krispaket/sorgelåda. Den ska innehålla hjälpmedel och
rekvisita, som t ex stearinljus, tändstickor, foto-ram, duk,
sorgmusik, dikter, uppslag till morgonsamling, pappersnäsdukar mm
Vaktmästare
o Flagga
o Ordna samtalsrum/lokaler
o Brandlarmsansvarig
Skolsköterska
o Medicinsk bedömning. Första hjälpen!
o Kontakta akut/sjukvårdspersonal
o Kontakta jourhavande präst
16
Övriga medlemmar
o Stödjande insatser till elever och föräldrar
o Vid behov inkommande telefonsamtal
o Övriga uppgifter
17
4 Handlingsplaner
4.1 Allvarlig olycka/akut sjukdom – elev
Akuta åtgärder på platsen
o Ge första hjälpen
 Trösta och lugna
 Undvik att lämna den skadade ensam
 Skolsköterskan tillkallas till platsen
 Hålla obehöriga borta
o Tillkalla ambulans/polis/brandkår – ring 112
o Kontakta elevens vårdnadshavare eller annan nära anhörig
o Se till att någon vuxen som känner eleven och vet vad som
hänt följer med till sjukhuset
o Ta särskilt hand om de som kan känna skuld till händelsen
o Vid dödsfall underrättas anhöriga av polis
Information till rektor
Ansvarig rektor meddelas omedelbart
Information till anhörig
Informera om olyckan samt förse föräldrarna med upplysningar de
behöver.
o Plats, där eleven befinner sig
o Namn på läkare eller kontaktperson
o Telefonnummer, t ex sjukhuset
o Kom överens med föräldrarna om ev information till syskon. Ta
reda på om någon bekant, annan anhörig kan ta hand om
syskonen
Krisgruppen
o Rektor sammankallar krisgruppen
o Rektor tillsammans med krisgruppen ansvarar för övriga
kontakter med elevens föräldrar
o Lärare och krisgruppen ansvarar för dokumentation av och
omsorg om elev som varit inblandade/vittne till olyckan
o Kamratstöd – debriefing till de inblandade, ej samma dag
18
Information till eleverna
o Lärarna samlar respektive klass och informerar om vad som
hänt
o Var saklig. Säg hellre att du inte vet om du är osäker på en
uppgift.
o Håll klassen samlad resten av skoldagen.
o Krisgruppen ordnar så att elever som vill, har möjlighet att
stanna på skolan för att prata. Om möjligt ordna fika…..
o Läraren kontaktar vårdnadshavare så barnen ges möjlighet
att mötas upp av någon vuxen hemma.
Information till övriga föräldrar
o Personalen ansvar att övriga elevers föräldrar får den
information de behöver.
o Det kan vara bra med ett föräldramöte någon av de närmaste
dagarna.
Övrigt
o Rektor samlar personalgruppen för information och diskussion
om ytterligare åtgärder.
o Rektor ansvarar för ev mediakontakt.
o Anmälan till arbetsmiljöverket görs av rektor. Även anmälan i
RISK till huvudman ska göras.
o Krisgruppen samt kontaktpersonerna samlas vid dagens slut.
Uppföljning
o Morgonen efter samlar rektor personalen för uppföljning och
information.
o Läraren följer upp elevernas frånvaro noga de närmaste
dagarna efter olyckan.
o Läraren diskuterar åter igen olyckan med klassen. Eleverna bör
få tydlig information om vad som hänt. Bjud in polis eller annan
person vid behov.
o Vid skador som leder till längre sjukhusvistelse eller en längre
tids frånvaro från skolan håller läraren eller annan utsedd
kontaktperson kontakt med hemmet och sjukhuset.
19
4.2 Allvarlig olycka/akut sjukdom/dödsfall –
elevs nära anhörig
Den personal som fått informationen om olyckan/dödsfallet kontaktar
rektor.
Rektor
o Rektor kontaktar krisgruppen
Krisgruppen
o Fördelar och utser den som ska ha en fortsatt kontakt med
förälder.
o Var inte rädd att ringa hemmet för att få information om det
som har hänt.
o Med föräldrarnas medgivande kan vi informera övrig personal
och eventuellt andra föräldrar.
o Vid allvarlig olycka eller dödsfall informeras den drabbade
eleven i första hand av förälder eller nära anhörig. Om detta
inte är möjligt, kontakta rektor och ev krisgrupp.
o Skolpsykologen erbjuder eleven stödsamtal i samråd med
förälder.
Lärare
o Ta dig tid att visa eleven uppmärksamhet kring det som
händer.
o Det är betydelsefullt för eleven att känna att
läraren/personalen vet och förstår.
o Kontakta förälder eller nära anhörig för att prata om hur eleven
mår.
o Samråd med dem drabbade familjen om hur informationen till
övriga kamrater ska genomföras.
o Det är en fördel om kamraterna får reda på vad eleven vill att
de ska säga eller göra när de kommer tillbaka.
Tänk på
- Barn som mist nära anhörig mår oftast bäst av att börja skolan så
fort som möjligt.
- Sorgearbete hos barn tar också tid, och kan ta sig många uttryck.
- Det är viktigt att vara öppen i kontakten med barnet kring det som
hänt.
20
-
Ta några minuter då och då för att fråga och lyssna. Visa att du inte
har glömt. Var extra uppmärksam på hur eleven mår vid
födelsedagar och helger.
Straka sorgeupplevelser ger koncentrationssvårigheter under
mycket längre tid än man tror. Det kan handla om år.
21
4.3 Dödsfall – elev
4.3.1 Elev avlider under skoldagen
Den som får kännedom om dödsfallet informerar rektor omgående.
Polis informerar föräldrarna
Polisen ansvarar för att föräldrarna får dödsbudet.
Krisgruppen utser en person som ansvarar för kontakt med hemmet.
Om situationen medger kan skolans representant närvara när
föräldrarna får dödsbudet, annars får den ansvariga ta kontakt med
föräldrarna så snart som möjligt.
Föräldrarna
o Kondoleanser till hemmet.
o Efter samråd med anhöriga informera krisgruppen som sedan
informerar vidare till elever, personal och övriga föräldrar om
hur de vill att skolan ska berätta om det som inträffat.
o Efter ett par dagar kontaktar ansvariga de anhöriga för att ta
reda på hur de vill ordna inför begravningen. Skolans
deltagande och medverkan i samråd med föräldrarna eller
annan närstående.
Rektor
o Sammankallar krisgruppen.
o Rektor ansvarar för kontakt med polis och massmedia.
o Kontaktar anhöriga eller den som rektor har utsett som
ansvarig för kontakt med familjen.
o Kondoleanser ska skickas till hemmet.
o Minnesstund ska hållas dagen efter dödsbudet, präst
kontaktas.
o Blommor ordnas till begravningen.
o Närvara vid begravningen.
Krisgruppen
o Sammankallar berörd personal, informerar och ger tillfälle till
frågor.
o Några ur krisgruppen för vidare information till berörd klass.
o Kontakta präst för assistans vid behov.
o Informera klasskamraterna.
Tänd ljus. Tala om vad som hänt. Se till att fler vuxna är i
närheten för att ge akt på elevernas reaktioner. Våga visa sorg
men tappa inte kontrollen.
o Informera övrig personal som berättar vidare för övriga elever.
22
o Ordna en plats i skolan dit elever och lärare kan vända sig för
att få stöd och för att få vara ifred. Personal från krisgruppen
bör finnas där samt ett bord där elever kan lämna eventuella
teckningar och blommor.
o Uppföljning.
Klasslärare/fritidspersonal
o Samla klassen efter information om det inträffade under resten
av skoldagen och gör något tillsammans.
o Hämta stödmaterial ur krispaket, som finns på
skolexpeditionen, för att använda i klassrummet.
o Kontakta föräldrar till de elever som inte är på skolan den
dagen. Ge aldrig dödsbud till elev per telefon.
o Elever som behöver stöd ska erbjudas samtal hos skolpsykolog.
o Uppföljning. I alla situationer då klasskamrat avlider är
uppföljning av största vikt. Reaktionsmönstren varierar från
elev till elev. Tänk på att många av de som inte omedelbart
verkar reagera kan drabbas av reaktioner längre fram.
Skolvaktmästare
o Hissa flaggan på halv stång efter att elever och personal
informerats och sedan under begravningen.
o Ordna lokal för minnestund för elever och personal.
Råd vid dödsfall
Öppen och ärlig kommunikation:
- Ge förklaring som passar för olika åldrar.
- Undvik abstrakta förklaringar.
- Minska förvirring och oklarhet.
- Använd inte omskrivningar som ”resa” eller ”sömn” för döden.
Ge tid för tankemässig hantering av problem:
- Tillåt frågor och samtal, det behövs troligen flera samtal, helst i
mindre grupper.
- Var beredd att samtalen kan bli korta.
- Det kan vara bra att besöka kyrkogården.
Gör förlusten verklig:
- Visa egna känslor.
- Efter samråd med föräldrarna kan klasskamraterna ev vara med på
begravningen.
- Låt minnen av den döde få vara framme, låt bänken stå kvar.
- Markering i skolan, t ex flagga, foto.
- Markering i arbetsrummet t ex ljus.
23
-
Besök på platsen vid olyckan.
Besök den dödes föräldrar efter samråd.
Markera minnet på lång sikt, t ex efter 1 år.
Uppmuntra känslomässig bearbetning:
- Låt skolan fungera som vanligt så långt det är möjligt.
- Bevara kontinuitet i hem och skola.
- Undvik onödiga separationer.
- Prata med eleverna om rädslan för att de själva eller föräldrarna ska
dö.
- Prata med eleverna om deras eventuella skuldkänslor.
24
4.3.2 Elev avlider efter skoldagen
Förälder
Anhörig informerar skolan om elevs dödsfall.
Mottagande av information
Ta reda på så mycket fakta kring händelsen som familjen vill ge.
Rektor
Den på skolan som får kännedom om dödsfallet informerar omgående
rektor.
Övrigt
Följ handlingsplan enligt elev avlider under skoldagen.
25
4.4 Självmordsförsök, självmord – elev
4.4.1 Självmordsförsök av elev
I skolan:

Akutåtgärder vidtas. Första hjälpen under ledning av skolsköterska.
Ambulans tillkallas.

Anhöriga kontaktas. Eleverna hålls borta från den drabbade.

Rektor informeras omgående och sammankallar krisgruppen.

Vuxen följer med eleven till sjukhus om anhöriga ej hunnit komma.

Rektor informerar personalen.

Ansvarig klassföreståndare informerar sina elever eventuellt med
stöd från krisgruppen.

Uppföljning viktig.
Utanför skolan:

Rektor informeras och sammankallar krisgruppen.

Kontakt med anhöriga för att diskutera vilka som bör ha information
om det inträffade bland elever och personal och på vilket sätt
informationen skall ges.

Förbered klassen på att eleven kan vara känsligare då han/hon
kommer tillbaka till skolan igen.

Uppföljning viktigt, framför allt av den drabbade eleven.
Respektera eleven och dennes anhörigas önskemål.
26
4.4.2 Självmord – elev

Rektor informeras om dödsfallet.

Rektor sammankallar krisgruppen.

Rektor eller krisgruppen tar kontakt med elevens familj.
Ta reda på hur familjen vill att skolans personal och berörda elever
ska informeras.

Handlingsplanen kan följas till stor del enligt ovan under punkt 4.3
(Dödsfall – elev).
Om budet om självmord inte får framföras så respektera detta.
Beskedet om dödsfall får istället framföras med kommentarer att
man inte vet vad som orsakat dödsfallet.

Information till personal och elever.
OBS! Självmord väcker djupa existentiella frågor om liv och död,
livets mening, skuld och skam. Många funderar kring om de kunde
ha gjort någonting för att förhindra självmordet. En annan vanlig
reaktion är ilska över att ha blivit lämnad kvar och att den döda
aldrig bad om hjälp på ett tydligt sätt. Det är alltid viktigt att ge
utrymme för alla tankar och reaktioner. Det är därför extra viktigt
att tänka igenom hur budskapet om dödsfallet/dödsorsaken skall
framföras.

Här kan församlingsprästen vara behjälplig.
27
4.5 Elev som försvinner
Akut åtgärd
o
o
o
o
Mobilisera alla vuxna som kan hjälpa till att leta
Sök av den närmaste omgivningen först
Fördela letandet både inne och ute
2-3 personer börjar utanför skolgården inom 15 minuter
Inne:
Börja i huset, klassrummet, närliggande klassrum, matsalen och andra
gemensamma utrymmen.
Ute:
Leta på skolgården och i förråden.
Utanför skolgården:
Kan eleven ha gått hem eller till någon kompis?
Leta i närområdet där faror finns, ex Mälaren, bilvägarna.
Därefter efter elevens färdväg till och från skolan (gång- och
cykelbanan).
Avsätt direkt 1 person som åker till elevens hem, tills kontakt upprättats
med föräldrar eller annan vuxen. Obs! Ta med mobiltelefonen.
Föräldrar kontaktas i tidigt skede
Den som först får veta att eleven försvunnit är ansvarig för att
informera elevens föräldrar. När letande börjar utanför skolgården tas
kontakt med föräldrarna.
Polis kontaktas i samråd med förälder
o Polisen kontaktas efter samtal med förälder ca 20 min efter
försvinnandet.
o Håll koll på tidpunkten när letandet börjat.
o Elevens personnummer och hemadress
Kontakta rektor
o Informera rektor så fort som möjligt.
o Rektor kontaktar polisen om inte annan personal fått
uppdraget.
o Rektor skriver ev pressmeddelande om det som inträffat.
Gäller om kontakt tagits med polisen.
o Meddela direkt rektor när eleven hittats.
28
Krisgruppen
o Rektor sammankallar krisgruppen om det dröjer innan eleven
hittas
o Uppföljning av händelsen.
Lärare/fritidspersonal
Berörda lärare/fritidspersonal informerar eleverna. Ge så konkret
information som möjligt. Tänk på att noga ta reda på vilken information
som får spridas, tala alltid med den försvunna elevens föräldrar om hu
de vill att de andra eleverna ska informeras.
Vid utflykt
o Ha alltid med mobiltelefon och aktuell närvaro- och
anhörighetslista vid utflykter.
o Om en elev försvinner avdelas en i personalen som ansvarar för
övriga elever, en som börjar leta och en som ansvarar för
kontakt med föräldrar och för att skaffa hjälp. Om detta inte är
möjligt, ring genast efter hjälp från skolan.
o Föräldrarna kontaktas om en elev inte återfunnits inom senast
15 minuter.
o I samråd med föräldrarna kontaktas polisen.
o Informera rektor
29
4.6 Hämtningsrutiner av elev
Hämtning av okänd person
o
o
o
o
o
Lämna aldrig ut en elev till någon okänd person
Förälder ska ha meddelat i förväg vem som ska hämta eleven
Ge akt på elevens reaktion
Fråga rutinmässigt efter namn
I tveksamma fall kontrollera med förälder att det är okey innan
du lämnar över eleven
Hämtning då förälder är alkohol- och/eller drogpåverkad
o Om förälder är alkohol och/eller drogpåverkad när eleven ska
hämtas måste varje personal bedöma om föräldern är kapabel
att ta hand om sitt barn
o Informera om att du inte får låta elev gå hem med en kraftigt
påverkad förälder. Bemöta dig om att prata lugnt och sansat
för att undvika att situationen spårar ur eller blir hotfull. Tala
om vad du ser utan att lägga in några moraliska värderingar.
Elevens trygghet ska vara i fokus
o Utsätt dig inte för onödiga risker! Lämna i så fall eleven till
förälder och agera efteråt
o Försök om möjligt få föräldern att gå med på att du kontakter
den andre föräldern eller någon släkting. Försök få kontakt
med rektor/biträdande rektor
o I absoluta nödfall kontakta Socialjouren som då tar över
ansvaret. Klargör för föräldern att det är din skyldighet att
kontakta dem om inget annat alternativ finns
o Händelsen rapporteras till rektor
30
Om en elev inte blir hämtat
o Ring föräldrarna (hem, arbete, mobilnummer)
o Om du inte får tag i föräldrarna, kontakta den person som
angivits som extra kontaktperson
o Kontakta rektor/biträdande rektor
o Om du trots upprepade försök inte når förälder/kontaktperson
eller någon i skolledningen ring i så fall socialjouren och i
samråd med dem kommer fram till vad som är lämpligast att
göra. När ni kommit överens om en åtgärd har Socialjouren
ansvaret.
Du kan komma överens med dem att ta hand om eleven eller
att en person från jouren kommer och hämtar eleven. Ta aldrig
hem en elev utan att låta Socialjouren ta ansvar för denna
handling. Alla vidare kontakter med föräldrarna efter att du
tagit eleven med dig hem sker via Socialjouren
o Rapportera händelsen till rektor
31
4.7 Allvarlig olycka/dödsfall – personal
4.7.1 Under personalens arbetstid
Akuta åtgärder på olycksplatsen
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Ge första hjälpen
Tillkalla ambulans/polis/brandkår – ring 112
Kontakta närmast anhörig
Person som vet vad som hänt följer med i ambulansen
Håll obehöriga borta från olycksplatsen
Trösta och lugna
Ta särskilt hand om de som kan känna skuld till händelsen
Polis underrättar anhöriga vid dödsfall
Kontakta rektor
Rektor
o Kontaktar krisgruppen
o Rådgör med anhöriga om hur elever, personal och föräldrar ska
informeras
o Skriva ett informationsbrev till vårdnadshavare med en
beskrivning av vad som hänt
o Tar hand om massmedia. Var noga med att skydda eleverna
från massmediakontakter. Informera och gör eleverna
uppmärksamma på vad det eventuellt kan innebära att uttala
sig i media
o Vid dödsfall ansvarar för kondoleanser till hemmet
o Blommor skickas till begravningen
o Skolledningen deltar på begravningen
Krisgruppen
o Planerar fortsatt handläggning av det inträffade
o Gruppen utser en person som ansvarar för den första
kontakten med hemmet. Om situationen medger kan skolans
representant närvara när anhöriga får dödsbudet, annars får
den ansvarige ta kontakt med anhöriga så snart som möjligt
o Informerar personalen och de direkt berörda eleverna om vad
som har hänt. Det är viktigt att vara så konkret och tydlig som
32
o
o
o
o
o
o
o
möjligt, för att undvika spekulationer. Ge efter informationen
tid för samtal
Planerar eventuell stängning av skola hel- eller del av dag. I
möjligaste mån sker undervisning enligt planering resten av
dagen
Ordna en plats i skolan dit elever och lärare kan vända sig för
att få stöd och för att få vara ifred. Där bör finnas personal
från krisgruppen
Bedömer och tar kontakt om annan hjälps behövs, t ex
jourpräst
Informerar/samlar föräldrarna om vad som har hänt. Samråd
med anhöriga innan
Vid dödsfall ordnas ett bord med en bok för kondoleanser,
teckningar och blommor
Minnesstund. Ta hjälp av församlingspräst. Underrätta familjen
Någon ur krisgruppen samråder med familjen om begravning
Information till eleverna
o Läraren samlar respektive klass och informerar om vad som
hänt
o Om den anställde avlider och är klasslärare ansvarar
krisgruppen för den klassen i den akuta fasen, om möjligt
tillsammans med någon lärare eller fritidspersonal som känner
klassen
o Var saklig. Säg hellre att du inte vet om du är osäker på en
uppgift
o Eleverna eventuell möjlighet att gå till en lokal för att prata
o Lärare kontaktar vårdnadshavare så eleverna ges möjlighet att
mötas upp av någon vuxen hemma
o Vid dödsfall hålls minnesstunder i klasserna. Ta reda på vilken
information skolan fått av anhöriga kring minnesstundens
utformning
Skolvaktmästare


Hissa flaggan på halv stång efter att personal och elever informerats
och sedan under begravningen
Ordna lokal för minnesstund för personal
33
4.7.2 Under personalens ledighet
Den som fått informationen om olyckan/dödsfallet kontaktar rektor.
Rektor
o Kontaktar krisgruppen
Krisgruppen
o Kontakta personalen för information
o Informera berörda föräldrar och elever
o Skriftlig information skickas till alla föräldrar
Övrigt
o I övrigt följ informationen under rubriken personalens arbetstid
(4.7.1)
34
4.8 Matförgiftning
Om sjukdom inträffar som skulle kunna misstänkas vara orsakat av
matförgiftning från skolmaten eller någon annan källa gäller följande
handlingsplan:
Miljöförvaltningen
Akut åtgärd
508 28 800
o Ta hand om akut drabbade. Skolsköterska tillkallas
o Larma 112 om mycket allvarligt
o Omgående informera rektor
Rektor
o
o
o
o
Kontaktar snarast miljöförvaltningen
Sammankallar krisgruppen
Pressansvarig
Informationsbrev hem till alla elever
1. Snarast, med sakligt innehåll om det inträffade, så här är
det/detta misstänks), för att förhindra ryktesspridning
2. Ny information när orsaken är fastställd
o Tillbudsanmälan till Arbetsmiljöverket
via web www.av.se eller tel 08-475 22 22
o Anmälan via RISK, Stockholms stads skade- och
incidentrapportering
Krisgruppen
o Utse kontaktperson till för miljöförvaltningen
o Ta reda på hur många drabbade. Ta hjälp av skolsköterska
o Ta reda på vilken mat som har serverats. Ta hjälp av husmor
Miljöförvaltningen är ansvarig för att göra en utredning som kan fastslå
vilka faktorer som kan ligga bakom utbrottet av matförgiftning för att på
så sätt stoppa vidare ryktesspridning
35
5 Brand, miljöolycka mm
5.1 Brand
När branden har upptäckts
Rädda
Rädda
Larma
Släcka
o
o
o
o
o
o
Se till att skolan utryms
Försök att skapa en lugn stämning
Kontrollera att ditt klassrum är tomt när du går
Stäng fönster och dörrar, men lås inte
Läraren utser en elev som går först. Läraren går själv ut sist
Ta med aktuell klasslista med elevernas hemtelefonnummer och
föräldrarnas telefonnummer till arbete, mobilnummer
o Om brandlarmet inte utlösts, kontakta vaktmästaren som
sätter igång larmet
Uppsamlingsplats:
o Använd vanliga vägen till uppsamlingsplatsen, om den är
framkomlig, i annat fall annan utgång
o Samling på uppsamlingsplatsen sker klassvis enligt
utrymningsplanen
o Undervisande lärare tar hand om sin grupp och kontrollerar
närvaron
o Därefter rapport till utrymningsledaren
o Ingen får lämna uppsamlingsplatsen förrän rektor gett tillstånd
Larma, ring 112
Begär brandkår till
Essingeskolan, Essingestråket 24
Klastorpsskolan, Atterbomsvägen 1
Släcka
o Möt räddningstjänsten och visa vägen
o Räddningstjänsten ansvarar för släckningsarbetet
36
o Dokumentera händelsen (plats, datum, klockslag, inblandade
personer)
Om branden är ett faktum
o Ta kontakt med utbildningsförvaltningen
o Inga elever släpps hem utan någon vuxen hemma, alla föräldrar
måste kontaktas
o Information till personalen om händelseförloppet samt hur de
skall berätta för eleverna
o Eleverna bör snarast möjligt få tillfälle att tillsammans med
klasslärare prata igenom vad som hänt
Rektor
o
o
o
o
Sammankallar krisgruppen
Kontaktar utbildningsförvaltningen
Skriftlig information till vårdnadshavare
Pressmeddelande i lokaltidning och dagspressen via
informationsansvarig på grundskoleavdelningen
Krisgruppen
o
o
o
o
Organisera och planera det fortsatta arbetet
Bedöma behov av alternativa lokaler
Kontakta närliggande enheter angående behov av lokaler
Dokumentera händelse (plats, datum, klockslag, inblandade
personer)
o Uppföljning av händelsen
37
5.2 Explosion
Akut åtgärd
o För undan eventuellt skadade och ge Första hjälpen
o Utrym lokalen enligt utrymningsplanen
o Larma 112, brandkår och ambulans
Tala om vilken typ av skada, skadans omfattning samt vilket ämne
som är verksamt
o Spärra av området.
o Ta reda på om det finns fler gasbehållare i närheten
Utrymning
o
o
o
o
Utrymning enligt utrymningsplanen
Klasslärare genomför närvarokontroll
Frånvaro rapporteras till Brandpersonal
Ingen får lämna uppsamlingsplatsen utan rektors medgivande
Övrigt
I övrigt följ instruktioner för brand under punkt 5.1.
38
5.3 Miljöolycka
Olyckor som till exempel, utsläpp i luft och mark eller kärnkraftutsläpp.
Akuta åtgärder
o Ring giftinformationen 08-33 12 31, vid brådskande larm ring 112
o Alla barn tas in och samlas under uppsikt
o Fastighetsskötare på SISAB kontaktas som stänger all insugventilation, dörrar och fönster
o Lyssna på radio, TV och andra media Ring giftinformationen 08-33
12 31, vid brådskande larm ring 112
o Skolvaktmästare kontrollerar att alla dörrar och fönster är
stängda
o Fastighetsskötare på SISAB kontaktas som stänger all insugventilation
o Lyssna på radio, TV och andra media
o Rektor kontaktas snarast
Rektor
o Leder och fördelar arbetet
o Sammankallar krisgruppen
Krisgruppen
o Planerar och organiserar arbetet
o Uppföljning av händelsen
Information till eleverna
o Ta upp närvaron i klassrummet/fritids
o Informera om vad som hänt. Låt eleverna tala om sina tankar och
känslor
o Noter hur eleverna mår
o Om inte andra direktiv ges, fortsätt verksamheten som vanligt
inomhus
Information till föräldrarna
o Ansvarig personal meddelar elevernas föräldrar
o Meddela telefonnummer dit anhöriga kan ringa
Samråd med räddningstjänst sker innan eventuell evakuering
39
6 Bombhot
6.1 Bombhot - handlingsplan
Om du tar emot ett bombhot i telefon. Tänk på följande:
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Var lugn och vänlig
Avbryt inte den som hotar
Ta hotet på allvar
Försök hålla samtalet igång
Om det finns fler personer i närheten överväg om
högtalarfunktionen på telefonen ska aktiveras
Försök att få den som hotar att lämna så mycket upplysning
som möjligt
Notera skriftlig det hot som framförts samt dokumentera
handläggningen
Dokumentera händelsen (ditt telefonnummer, plats datum,
klockslag, inblandade personer) helst under pågående samtal
Meddela omgående rektor
Försök om möjligt att spåra samtalet. Gör i enligt följande:
o
o
o
o
Lägg inte på luren/stäng inte av telefonen
Anteckna telefonnumret
Ta en annan telefon/mobil
Ring 112, polisen och begär spårning av telefonhotet
Rektor
o I samråd med polis vidtas fortsatta åtgärder
o Rektor sammankallar krisgruppen
Krisgruppen
o Planera och organisera arbetet
o Undersök alternativa platser för utrymning
40
Vid eventuell utrymning
o
o
o
o
o
Utrymning enligt utrymningsplanen eller annan lämplig plats
Kom ihåg aktuell närvaro- och anhörighetslista
Närvarorapportering
Informera föräldrarna
Väntan kan bli lång. Ge eleverna dryck och eventuellt något att
äta
o Ingen får lämna uppsamlingsplatsen utan rektors medgivande
41
6.2 Bombhot – checklista
Tidpunkt
o Datum
o Klockslag
o Spårning igångsatt
Meddelande
o Anteckna noggrant hotarens meddelande
o Försök att få hotaren att upprepa sig genom att låtsas att du
inte uppfattat
o Till vilket nummer inkom samtalet
Samtal
o Var lugn och vänlig
o Avbryt inte den som hotar
o Försök hålla samtalet igång
Tala om för den som hotar att
oskyldiga människor kan komma
till skada om bomben exploderar
Frågor
o
o
o
o
o
o
o
o
o
Varför gör du det här?
När skall hotet verkställas?
Var finns bomben nu?
Vad är det för slags bomb?
Hur ska bomben detoneras?
Vem har placerat ut den?
Tillhör du någon organisation, vilken?
Vem ringer?
Varifrån ringer du?
Iakttagelser
o Lokalkännedom
o Identitet
o Attityd
o Röstläge
o Språkstruktur, fackuttryck
o Tal
o Dialekt/språk
Bakgrundsljud
42
7 Katastrof
Definition av katastrof i detta sammanhang är en större olycka där
flera av skolans elever/personal har skadats eller omkommit,
masseffekt.
7.1 Större olycka i skolan eller dess närhet –
handlingsplan
Akuta åtgärder
o Larma, ring 112
o Informera rektor
Den som kan
Den som ringt
Räddningstjänsten tar över ansvaret så fort de kommit till platsen.
Rektor
o Sammankallar krisgruppen
o Upprätta informationscentral på skolexpeditionen
o Ge polisen ett telefonnummer, direktnummer där de kan nå
rektor
o Meddela omgående närmaste chef, grundskolechef på
utbildningsförvaltningen
o Informera personal och elever som är i skolan men inte är
drabbade
o Hålla kontinuerlig kontakt med polisen om räddningsarbetet
o Informera föräldrar/anhöriga på skolan
o Kontakt med massmedia
Inom ett dygn
o
o
o
o
Samla den personal som deltagit i arbetet med krishantering
Ordna minneshögtid
Ge elever och personal tid att tala om det som hänt
Ge all personal som så önskar möjlighet till stödjande samtal
43
Årsdagen
o Uppmärksamma årsdagen av olyckan
Skolexpeditionen
o Upprätta en informationscentral (blädderblock, pennor, radio)
o Bemanna telefonerna och ta emot alla telefonsamtal
o Alla inkomna samtal ska registreras
Krisgruppen
o Ta reda på vilka elever/personal som är direkt inbegripna
o Kontrollera fakta: Vad har hänt, när hände detta, vilka är
inblandade, och vem är ansvarig på olycksplatsen
o Kontakta föräldrar/anhöriga efter samråd med
räddningsledningen
o De drabbade föräldrarna/anhöriga erbjuds stöd av sjukhusens
krisgrupper
o Allt ska dokumenteras
o Arbetet avslutas när alla föräldrar fått besked om sitt barn
o Om någon elev/personal avlidit följ planerna för detta enligt
punkt 4
Skolvaktmästare
o
o
o
o
Anvisa P-platser, hålla tillfarten till skolan öppen
Låsa ytterdörren till skolexpeditionen
Avvisa obehöriga från skolan
Inom ett dygn hala flaggan på halv stång
Biträdande rektor
o Ta hand om eventuella föräldrar/anhöriga som kommer till
skolan
o Ta in fler personal om det behövs
o Upplåta personalrum åt föräldrar/anhöriga
Lärare/fritidspersonal, personal som känner eleven/eleverna
o Ta hand om de av polisen uppsamlade ”icke skadade” eleverna
o
44
o Hjälpa till att återförena dem med sina föräldrar
o Dokumentera varje återförening skriftligt
o Ge varje förälder ”Krisinformation”
Polisen
o Registrerar alla döda och skadade samt till vilket sjukhus de
förts
o De tar också hand om de ”icke skadade”
o Informerar – i samråd med sjukhuspersonal – skadade och
döda elevers föräldrar, liksom skadade och döda vuxnas
anhöriga
45
7.2 Större olycka på annan ort – handlingsplan
Om olyckan skett på annan ort (större avstånd), följ även anvisningar
under punkt 7.1 och väntan på besked från räddningstjänsten blir lång:
Skolexpeditionen
o Koka te/choklad åt anhöriga och personal eventuellt smörgås
o Ordna fram filtar
Krisgruppen
o Upprätta ett samlingsrum för föräldrar/anhöriga
o Ge föräldrar/anhöriga ”Krisinformation”
o Ta in stödpersoner skolsköterska, skolpsykolog, kyrkan etc,
som tar hand om elever, anhöriga och personal i kris
o Arbetet avslutas när alla föräldrar fått besked om sitt barn och
transporten ordnats
o Om någon elev/personal avlidit följ planerna för detta enligt
punkt 4
Rektor
o Omgående meddela närmaste chef, grundskolchef på utbf
o Ordna transporter från olycksplatsen. Ta emot förslag från
olycksplatsen
o Ta reda på juridiska förhållanden
o Ta in personal som avbytare vid behov
Klassföreståndare/fritidspersonal
o Stödja de ”Icke skadade” eleverna
46
8 Hot och våld
Alla elever och medarbetare ska ha en god arbetsmiljö och känna sig
trygga och säkra i sin skola/på sin arbetsplats. Därför måste situationer
där hot och våld förekommer tas på allvar. Många hot- och
våldssituationer kan undvikas genom förebyggande åtgärder och bra
rutiner. Det är också viktigt att alla vet vad som ska/kan göras
Händelser som kan vara:
o
o
o
o
o
Elev hotar elev
Elev hotar medarbetare
Medarbetare hotar elev
Vuxen hotar medarbetare
Hot mot arbetsplats/skola
Följande situationer skulle kunna inträffa:
o Fysiskt våld till exempel sparkar, slag eller knuffar.
Tillhyggen, vapen kan förekomma
o Psykiskt/verbalt våld till exempel tillmälen, sexuella
trakasserier
o Text- och bildburna hot/kränkningar via t ex sms, e-post,
sociala medier
47
8.1 Hot och våld – handlingsplan
Bedömning av hot och våld
o Den som får kännedom om hot och våld gör en första
bedömning av om hotet är allvarligt/mycket allvarligt eller ett
tomt hot
o Om en medarbetare får kännedom om reellt/allvarligt hot som
framförs av någon inom skolan ska rektor omedelbart
kontaktas
Rutiner då hotet bedöms som allvarligt/mycket allvarligt
o Om möjligt – prata med den som uttalat hotet
o Prata eventuellt med andra vuxna och/eller elever, som kan ha
hört eller känner till något om hotet
o Hotbedömningen görs av rektor i samråd med nyckelpersoner
o Rektor sammankallar krisgruppen om situationen är mycket
allvarlig
o Kontakt med polis ska övervägas
o I hotbedömningen behandla och bedöm källan till hotet
ingående
Rutiner vid hot via sms, mms, e-post
o
o
o
o
Kopiera meddelandet
Notera när meddelandet kom
Meddela rektor
Överväga polisanmälan I samråd med rektor
Rutiner vid hot via sociala medier
o
o
o
o
Kopiera meddelandet/ kopiera adressen på websidan
Notera när meddelandet kom
Meddela rektor
Överväg polisanmälan i samråd med rektor
Rutiner vid telefonhot
Se även handlingsplan och checklista för bombhot under punkt 6.
o Lägg inte på luren/stäng inte av telefonen
48
o Om det finns fler personer i närheten överväg om
högtalarfunktionen på telefonen ska aktiveras
o Var lugn och vänlig
o Avbryt inte
o Anteckna telefonnummer
o Försök att få personen som hotar att lämna så mycket
upplysningar som möjligt
o Dokumentera telefonhotet helst under pågående samtal
o Meddela omgående rektor
o Ring polisen 112, och begär spårning av telefonhotet
Informera om vilket telefonnummer som du vill ha spårat och
ungefärlig tidpunkt när samtalet kom
o Överväg om polisanmälan ska göras i samråd med rektor
49
8.1.1 Pågående situation av hot/våld
Akuta åtgärder:
Varje uppkommen situation är unik och behöver bedömas i varje enskilt
fall. Gör en uppskattning av den uppkomna situationen och bedöm om
du själv om möjligt kan bryta den eller om någon hjälp/annan
medarbetar finns i närheten som kan tillkallas.
Om du bedömer att det är möjligt att bryta situationen tänk på:
o Var lugn. Iaktta försiktighet för att undvika att en situation blir
hotfull
o Bryt den akuta situationen
o Påkalla hjälp om möjligt
o Försök vara lugn och lyssna aktivt
o Ta den aggressive på allvar
o Avstå från att själv hota eller komma med verbala
motargument
o Försök hålla samtalet på en saklig nivå
o Undsätt nödställd elev eller medarbetare
o Den som är angripare avskiljs från situationen och förs till
annan plats
Vid slagsmål mot/mellan elever
Försök att stoppa slagsmålet med en bestämd tillsägelse. Höj rösten om
det behövs. Om inte den muntliga tillsägelsen fungerar har du rätt enligt
nödvärnsrätten att ingripa fysiskt för att stoppa slagsmålet. Bedöm
eventuella skador och ta hjälpa av skolsköterska som också kan
dokumentera skadorna. Ta namn på vittnen
o Föräldrar ska alltid kontaktas och informeras. Om situationen
bedöms som allvarlig tas direkt kontakt med förälder som
uppmanas att komma till skolan
o Meddela berörd/berörda klassföreståndare om elever är
inblandade
o Meddela rektor vid allvarliga fall
o Larma polisen om det bedöms som nödvändigt
o Hotad eller slagen elev/medarbetare erbjuds samtalsstöd
o Polisanmälan avgörs från fall till fall
50
Elev som hotar/angriper – allvarligt/mycket allvarligt
Rektor tar skyndsamt kontakt med föräldrarna för att planera elevens
skolgång i avvaktan att ärendet hanteras. Följande alternativ kan
undersökas:
1. Samtal med elev och förälder/föräldrar
2. Samtal med elev och berörd vuxen, först samtal var för sig,
för att sondera möjligheten till en normalisering
3. Annan klassplacering
4. Hemundervisning under avgränsad tid
5. Ansökan om tillfällig placering i annan skola
6. Ansökan om placering i Skolakuten
Vuxen som hotar/angriper – allvarligt/mycket allvarligt
Rektor tar skyndsamt kontakt med den vuxne för samtal kring
händelsen. I vissa alternativ ska de fackliga organisationerna involveras.
Följande alternativ kan bli aktuella beroende på bedömning av
situationen:
1. Lyssna på vad som har hänt. Även ta del av den drabbades
version.
Försöka få tillstånd ett gemensamt möte för att sondera
möjligheten till en normalisering
2. Schemaändring omgående så den vuxne inte har berörd
elev i undervisning eller i verksamheten eller arbetar
tillsammans med berörd annan vuxen
3. Medarbetare ska så snart som möjligt besöka
Företagshälsovården och påbörja samtalsstöd hos dem
4. Coachning i sin lärarroll
5. Handledning av medarbetare angående sitt förhållningssätt
till elev/vuxna
6. Vid allvarligt inträffande kan det bli
a. Skriftlig varning
b. Medarbetare försättas ur tjänstgöring
c. Avstängning 30 dagar åt gången
51
8.1.2 Akut grövre/väpnat våld
Akut grövre våld avser situation/händelser där till exempel vapen
används. I dessa situationer kan det handla om att fatta egna personliga
beslut om hur situationen ska/kan hanteras. Det är därför viktigt att du
som medarbetare har god kännedom om skolans plan/rutiner vid
krissituationer inklusive kart-läggning av skolans lokaler,
utrymningsvägar, larm- och låssystem.
Akuta åtgärder
o Ha kontroll över lokalerna, fönster, dörrar och bedöm var det
är tryggt
o Om till exempel vapen är inblandade ska medarbetarna
fokusera på att få bort alla övriga personer från den som
hanterar vapen
o Elever och skolpersonal tar sig till ett tryggt
utrymme/område/uppsamlingsplats utanför skolgården
o Stäng eventuellt av ljudet på telefoner/andra ljudkällor och
släck avslöjande ljus
o Om det är möjligt - larma - ring skyndsamt polisen 112
o Följ polisens anvisningar
o Kontakta rektor
Utanför skolbyggnaden
o Elever och medarbetare stannar kvar inomhus och de som
vistas på skolgården förflyttas omedelbart in i skolbyggnaden
o Lås dörrar som leder in till skolbyggnaden, utestängning
o Larma - ring polisen 112
o Bedöm situationen utifrån skolans kartläggning av lokaler,
utrymningsvägar, larm- och låssystem
o Vistas inte vid fönster
o Dra ner persienner, dra för gardiner
o Förflytta elever mellan utrymmen under kontrollerade former
o Bedöm om det är möjligt att fortsätta undervisningen som
vanligt
52
Inom skolan
o Elever och medarbetare stannar kvar i klassrummet och låser in
sig, inrymning
o De som befinner sig utanför skolbyggnaden ska inte gå in utan
omedelbart lämna området, utrymning
o Lås inte dörrar som leder till skolbyggnaden
o Larma - ring polisen 112
o Bedöm situationen utifrån skolans kartläggning av lokaler,
utrymningsvägar, larm- och låssystem
o Om möjligt förflytta elever och medarbetare snabbt och under
tystnad till säkrare plats
o Släck lampor
o Slå av mobilens ljud
o Var tyst
53
9 Obehöriga besökare
Skolas lokaler eller skolgård är inte en plats där allmänheten har rätt
att vistas efter eget godtycke. Den kommunala skolan är inte en
allmän plats så länge skolverksamhet pågår. Rektor avgör vad som ska
gälla för tillträde till skolans lokaler och skolgård. Skolan har rätt att
avvisa personer som man bedömer som obehöriga.
o Obehöriga som saknar ärende på skolan
o Förälders oönskade besök – enskilt samtal med elev utan
tillstånd
o Förälders oönskade besök – uppfattat som hotfull/våldsam
mot vuxen
o Massmedia
54
9.1 Obehöriga besökare – handlingsplan
När obehöriga besökare kommer till skolan försök att handla enligt
fölande:
 Fråga vad personen vill och vem personen söker
 Bedöm om personen/personerna skall avvisas eller om
du får en godtagbar förklaring
 Hänvisa besökaren till skolexpeditionen för att
registrera/anmäla sig
 Om besökaren inte har en godtagbar förklaring – be
denne avlägsna sig från platsen. Upplys om att skolan
inte är en offentlig plats. Ifråga om journalister hänvisa
till rektor eller dennes företrädare
 Sök hjälp av andra medarbetare om du inte kan avvisa
personen/personerna själv
Förälders oönskade besök på skolan – elev
Förälder får aldrig, utan tillåtelse, komma till skolan och ha enskilda
samlat med elev/elever. Om denna situation ändå inträffar gör om
möjligt på följande sätt:
o Uppmana omedelbart föräldern att avbryta sin aktivitet
o Vid allvarliga hot, tillkalla polis
o Informera omedelbart rektor/biträdande rektor eller
krisgruppens medlemmar
o Rektor/biträdande rektor tar kontakt med berörda parter och
ordnar ett möte så fort som möjligt
o Elev erbjuds samtalsstöd
o Det inträffade anmäls till Arbetsmiljöverket (rektor)
o Överväg polisanmälan (rektor)
Förälders oönskade besök på skolan – vuxen
Detta avser endast situationer som uppfattas som hotfull/våldsam och
riktad mot vuxen på skolan. Om denna situation skulle uppstå kan du
göra enligt följande:
o Uppmana föräldern att omedelbart avbryta sin aktivitet
55
o Vid allvarliga hot, tillkalla polis
o Informera omedelbart rektor/biträdande rektor eller
krisgruppens medlemmar
o Den utsatte medarbetaren erbjuds möjlighet att gå
hem/uppsöka akut vård/ samtalsstöd. Någon i krisgruppen
håller kontakt med den utsatte
o Rektor/biträdande rektor tar kontakt med berörda parter och
ordnar ett möte så fort som möjligt
o Det inträffade anmäls till Arbetsmiljöverket (rektor)
o Händelsen anmäls till skolans skyddsombud
o I förekommande fall görs arbetsskadeanmälan. Blankett finns
på skolexpeditionen
o Den utsatte medarbetaren erbjuds besök hos
företagshälsovården
56
9.2 Massmedia
På skolan gäller följande kring kontakter med massmedia:
o Massmedier ska ha rektors tillstånd för att vistas i skolans
lokaler och skolgård
o Rektor ansvarar för kontakterna med massmedia
o Lärare har tystnadsplikt vilket innebär att de inte kan svara på
journalisternas frågor
o Minderåriga elever kan uppmanas att inte lämna vissa
uppgifter
o Elever har aldrig någon skyldighet att tala med journalister
o Vid massmedieuppbåd kan skolan låsa dörrarna och låta
eleverna stanna kvar i skolan. Detta för att skydda eleverna
från påträngande intervjuer i känsliga frågor
57
10 Råd och stöd i krissituation
En kort sammanställning på stödmaterial från olika skrivelser och
böcker som vägledande hjälp vid en krissituation. Detta för att snabbt
vid behov kunna ta till sig information och förmedla det vidare till
berörda. Det är också tänkt som en inledande hjälp för de vuxna som
är ansvariga för att stötta och hjälpa elev som drabbats av sorg.
10.1 Klassrumssamtal – debriefing
Det är viktigt att du ger eleverna tid att samtala om det som hänt.
Klassrums-samtalet bör hållas inom 2-48 timmar efter det att allvarlig
händelse inträffat. När samtalet väl påbörjas avbryter man inte med
några pauser. Om du tycker att det är svårt att vara ensam i samtalen
ta hjälp av någon på skolan som är känd av eleverna.
o Var gärna fler vuxna
o Ta reda på fakta som ska delges eleverna
o Saklig information om vad som hänt
Försök skapa en stämningsfull atmosfär i klassrummet. Var inte rädd
för symboliska handlingar. Genom att tända ljus som minne markeras
sorg och saknad på ett fint sätt. Tänk på att elever kan ha olika
kulturell och religiös bakgrund. Fråga eleven/eleverna om de önskar
att vuxna från deras kultur ska vara med vid klassrumssamtal.
Syftet med klassrumssamtal är att hjälpa eleverna att
o förstå vad som hänt
o hantera krisreaktion
o stödja varandra
Klassrumssamtalet kan ha följande struktur:
Inledning
o Berätta vad som hänt så konkret som möjligt och varför.
58
Regler
o Eleverna informeras om att de efter samtalet, inte får berätta
för andra vad klasskamrater sagt
o Ingen får efter samtalet reta någon för det de sagt eller gjort
under samtalet, därför att inga känslor är fel
o Var och en talar för sig själv. Ingen talar för någon annan
o Alla ges möjlighet, men ingen ska tvingas att säga något om
sina känslor
Fakta fasen
Den här punkten är till för att ge en gemensam bild på det som
inträffade. Det är också ett tillfälle att klara upp eventuella missförstånd
och förhindra ryktesspridning.
Frågeställningar
o Vad gjorde du när olyckan inträffade?
o Hur fick du reda på det som hänt?
o Vem var det som berättade för dig?
o När fick du reda på det?
o Vad fick du veta?
Känslofasen
Många tankar och reaktioner kan komma när någonting allvarligt har
hänt och det är viktig att få prata och ge uttryck för sina känslor.
Känslofasen kan indelas i en tanke- och reaktionsdel:
Tankedelen
Frågeställningar
o Vad tänkte du när du fick reda på det?
Reaktionsdelen
Tala om att det är vanligt med reaktioner, betona likheter i känslor och
reaktioner och att man kan reagera på många olika sätt.
Frågeställningar
o Vad har du sett?
o Vad har du hört?
59
o Vad har det luktat?
o Vad var det värsta med händelsen för dig?
Om någon berättar om en reaktion kan frågan ställas om någon annan
reagerat på liknade sätt. Eleverna kan behöva ta till papper, penna och
målarfärg för att kunna uttrycka vad de känner genom att teckna, måla
och/eller skriva.
Avslutningsfasen
Sammanfattning
Den vuxne sammanfattar vad som sagts och informerar om
krisreaktioner.
o Ge eleverna ytterligare en chans att komma med egna frågor
och funderingar
o Eventuellt en tyst minut, musik, dikt eller liknande
Hur går vi vidare
o Planering för den närmaste tiden, schema, mat
o Uppmana eleverna att ta kontakt med dig om de behöver
samtala ytterligare om vad som hänt
o Behöver någon elev särskilt stöd, stödsamtal
o Ge eleverna rådet att prata med föräldrar och vänner
o Uppföljning. Avsluta samlingen med att boka tid för nästa
sammanträffande, 1-5 dygn senare beroende på
omständigheter och situation
60
10.2 Rutiner vid polisförhör av barn
Vårdnadshavare bör om det är möjligt vara närvarande vid förhör av
barn under 18 år. Det är polisens uppgift att informera vårdnadshavare
om att förhör ska hållas. Om polisen bedömer det som olämpligt att
vårdnadshavare närvarar bör annan vuxen person närvara, exempelvis
från skolan eller socialtjänsten.
I samband med polisens utredningsarbete är det skolans skyldighet att
underlätta för polisens arbete samt att medverka så att nödvändigt
förhör kan hållas. Om skolan anser att det är olämpligt att förhör hålls
på skolan kan vi föreslå att förhören hålls på polisstationen. Om polisen
vill fortsätta förhören på skolan efter skoldagens slut är det polisens
uppgift att informera vårdnadshavare om detta.
61
10.3 Kriser och deras förlopp
Kriser är något som alla upplever i olika livsskeden. En del av dem, och det är
sådana kriser som detta handlar om, förorsakas av olika yttre händelser, t ex
någon avlider eller är med om en olycka. Reaktionssättet vid kriser följer ett
visst förlopp, som är viktigt att känna till:
Chockfasen
Denna fas varar från ett kort ögonblick upp till några dygn.
Overklighet. De drabbade har en känsla av overklighet. Man kan inte
riktigt förstå vad som hänt, det hela är som en ond dröm eller något
man ser på film.
Okänslig. De drabbade förefaller okänsliga, bedövade. Även om de på
ytan kan verka lugna upplever de ett inre kaos och har i efterhand svårt
att redogöra för vad som hänt. Detta tillstånd är lätt att missförstå,
utanförstående kan tolka reaktionen ”Han tar det så bra” när
verkligheten är att personen befinner sig i ett chocktillstånd.
Förvirring. I andra fall kan den drabbade reagera genom förtvivlan,
förvirring.
Panik. Det är sällan de drabbade grips av panik, men det kan inträffa vid
hög grad av livs hot kombinerat med tidspress, som t ex vid en brand.
Man skall då isolera dem som drabbats av panik, så att de inte kan
”smitta” övriga i gruppen. Det är också mycket viktigt att bekämpa
rykten och sprida sann information för att minska risken för panik.
Tidsuppfattning. Många drabbas av förändrad tidsuppfattning. Man
tycker att händelseförloppet tar oändligt lång tid, när det i själva verket
kanske rör sig om minuter. Detta motverkas om de drabbade, t ex vid
en bussolycka, får så tät information som möjligt om räddningsarbetet.
”Nu är ambulanserna på väg”, ”Era föräldrar är på väg hit” etc.
Fysiska reaktioner. Olika fysiska reaktioner under chockfasen inträffar:
man kan få hjärtklappning och hög puls, drabbas av muskelspänningar,
darrningar och skakningar, svettas, kan inte hålla urin och avföring,
kräks, man blir yr, känner sig matt eller svimfärdig.
Ofta är det känslor och tankar inför sin egen reaktion som gör att
människor har svårt att komma över kriser. ”Varför kände jag inte
sorg?”, ”Är det fel på mig eftersom jag inte blir tillräckligt ledsen?”.
62
Svaret är att kroppen mobiliserar alla krafter och försvar för att klara
situationen eftersom man är i chock.
Reaktionsfasen
Denna fas pågår oftast någon eller några månader. Den drabbade har nu
förstått vad som hänt, har tvingats öppna ögonen för det inträffade. Nu
kommer sorgereaktionen.
Overklighet. Många får svårt att skilja mellan verklighet och det
overkliga. Man återupplever och får påträngande minnesbilder.
Man kan påminnas av syn- och hörselintryck, lukter, smaker och
beröringar. Det kan t.ex. vara helt outhärdligt att känna lukten av grillat
kött om man har varit med om en brand.
Sårbarhet. Man blir mer sårbar och är rädd för nya olyckor.
Rädsla. Man kan känna rädsla inför framtiden. Många barn tänker: ”Jag
kommer nog aldrig att bli vuxen”.
Faroberedskap. Man får ökad faroberedskap, spritter till vid minsta ljud.
Detta gäller speciellt våldsoffer.
Generell ångest. Krissituationer sätter så gott som alltid spår i
skolsituationen, t.ex. sänkta prestationer eller oförklarliga reaktioner i
klassrummet (Eleven vågar kanske inte längre sitta nära dörren etc).
Koncentrationssvårigheter. Man kan få svårt att komma ihåg och
svårigheter att koncentrera sig. Skola och arbetsgivare bör informeras
om detta.
Sömnsvårigheter. Man har svårt att somna eller vakna, mardrömmar.
Ledsenhet. Sorg, ledsenhet, depression. Många upplever en sänkt
livskvalitet.
Självförebråelser. Skuld, skam och självförebråelser. Man kan känna
skuld över att själv ha överlevt eller förblivit oskadd, likaså över sina
reaktioner eller ouppklarade situationer.
Aggressiv. Ilska och aggressivitet gentemot den döde, mot den som
försökt hjälpa, mot den skyldige.
63
Isolering. Man isolerar sig gentemot omvärlden, drar sig tillbaka.
Isolering kan också ta sig uttryck i förnekande av känslor. Man kan t.ex.
prata till synes lugnt om dödsfallet eller den egna sjukdomen och
förneka betydelsen av det inträffade. Problemet med denna typ av
reaktioner är att sorgen inte kan genomarbetas på ett riktigt sätt.
Känslorna behöver komma fram!
Fysiska reaktioner. Olika fysiska reaktioner, t.ex. nedsatt immunförsvar,
olika a sjukdomar, vilka i sin tur kan leda till sjukdomar.
Existentiella problem. Man frågar sig om meningen med livet, upplever
meningslöshet, man kan tycka sig återse den döde, överge sin tro eller
ge sig hän åt religiösa rörelser, spiritism. Självmordsförsök kan
förekomma.
Reparationsfasen
Denna fas pågår från någon till några månader efter händelsen till cirka
ett halv eller ett år senare. Nu börjar de drabbade på nytt att vända sig
utåt och se framåt. De har accepterat det inträffade och börjar se nya
möjligheter i livet. Det är viktigt att tiden före händelsen inte
skönmålas, utan att man ser på verkligheten sådan som den var – att
man orkar minnas att tiden före krisen också hade sina svårigheter och
problem.
Nyorienteringsfasen
Denna fas har inte någon avslutning. De drabbade lever nu vidare med
det förgångna som ärr som finns kvar. Ärren är dock inget hinder för ett
relativt normalt liv. Ibland upplever man korta perioder av smärta.
64
10.4 Barns reaktion på sorg
Sorgereaktionen kan se olika ut beroende på barnets ålder, vilket
släktskap eller relation barnet hade till den döde och vilket stöd barnet
får från omgivningen. Sammanställningen av olika reaktioner på sorg
gäller förutom dödsfall även vid sjukdom, olyckor och andra
separationer.
De vanligaste omedelbara reaktionerna
Barns sätt att reagera i krissituation är mycket individuella. Det är viktigt
att vuxna känner till det och därmed förstår att de flesta reaktioner är
normala på en extremt svår händelse. De vanligaste direkta
reaktionerna på att någon avlidit är följande:
o
o
o
o
Chock, tvivel och misstro
Rädsla och protester
Apati och förlamning
Fortsätter med det man håller på med
Dessa reaktioner innebär att barnet håller sanningen en bit på avstånd –
det behövs lite tid för att riktigt ta in vad som hänt.
De vanligaste efter reaktionerna
När den första chocken över det som har inträffat har lagt sig kommer
andra typer av reaktioner att märkas hos barnet. Nedstämdhet, starka
minnen och längtan är det mest framträdande dragen hos den som
sörjer. En del barn plågas av sömnstörningar under lång tid. Andra får
fysiska symptom som magsmärtor, diarré, sängvätning och huvudvärk.
Det kan vara bra att känna till följande vanliga reaktioner.
o Ångest. Rädd att vara ensam, för mörker, att bli sjuk
o Sårbarhet. Det är vanligt att barn börjar oroa sig mycket för
föräldrarna och har svårt att skiljas från dem
o Påträngande minnesbilder t ex att gång på gång i minnet höra
hur det lät när bilolyckan skedde
o Sömnsvårigheter t ex svårt att somna, mardrömmar
o Sorg och saknad. Barnet kan känna sig övergivet, ensamt och
längtar efter en gemenskap, som inte längre kan uppfyllas
65
o Lättretlighet och vrede. Aggressivitet över att ha blivit
”lämnad” av den döda
o Minnesstörningar
o Skuldkänslor, självförebråelse och skam. Barnet kan känna
skuld över att själv ha överlevt när någon annan dött, förebrå
sig något man gjort eller inte har gjort, och oklarhet över om
man på något sätt orsakat det inträffade
o Problem i skolarbetet. Svårigheter att börja skolan igen, barnet
vill inte släppa mamma eller pappa av rädsla att bli lämnad.
Svårigheter att koncentrera sig och brist på energi som
försämrar prestationsförmågan
o En del barn kräver stor uppmärksamhet och kan bli hyperaktivt
och ständigt pocka på uppmärksamhet medan andra blir tysta
och inåtvända
o Kroppsliga symtom t ex huvudvärk, magbesvär, muskelsmärtor
mm
o Förnekelser. Barn har olika förklaringar för hemska saker som
hänt, särskilt då de är små. De kan t ex säga att ”pappa har åkt
till USA”, då fadern i själva verket har avlidit. Dessa förnekelser
kan förhindra att barnets sorgebearbetning kommer igång.
o Depression
o Regressivt beteende
o Social tillbakadragenhet. Barnet vill t ex inte vara med på
rasterna eller träffa kamrater på fritiden
66
10.5 Sorg hos barn – riktlinjer för omsorg
Det är viktigt att möta barnet så att ytterligare följdverkningar kan
undvikas och processen för bearbetning underlättas. De generella råd
man kan ge är att låta livet bli så vardagligt som det går så fort som
möjligt, eftersom det ligger en trygghet i att göra vardagliga saker. Låt
barnet gå i skolan.
Ge barnet konkreta svar på funderingar som efter hand dyker upp. Var
beredd på att barnet vill tala om det som hänt i olika omgångar, men att
barnet ofta bara vill ha svar på sina frågor eller bekräftelse på sina
tankar.
I mötet med elever ät det viktigt att komma ihåg att man inte hjälper
barnet genom att inte prata om det som inträffat. Möta barns frågor
uppriktigt som möjligt, avfärda inte genom att säga saker som att ”det
ordnar sig” eller ”tiden läker alla sår”.
Öppen och ärlig kommunikation
o Ge barnet åldersriktiga förklaringar
o Ge så klara besked du kan
o Undvik abstrakta förklaringar
o Omskriv inte döden! Säg t ex inte att mamma har ”gått bort”,
”åkt på en lång resa”, eller ”sover”
Tid till tankemässig bearbetning
o Tillåt frågor och samtal
o Låt samtalen bli korta
o Se på bilder, i album mm
o Besök kyrkogården, graven
o Acceptera barnens lek
Gör förlusten verklig
o Var inte rädd att visa dina egna känslor
o Låt barnen, om möjligt, se den döde och delta i begravningen.
(Att se den döde rör främst de allra närmaste)
o Låt minnen av den döde vara framme, ta inte genast bort
bänken i skolan, låt teckningar hänga kvar etc
67
10.6 Emotionell första hjälp
Försök inte trösta. Ord som ”det är inte så farligt” blir lätt till hån i en
sorg. Hjälp den sörjande att sörja istället för att försöka trösta
Var nära och var närvarande. Visa att du finns – att du ställer upp och
att du deltar. Våga visa din egen sorg och bestörtning
Lyssna aktivt. Det finns inga, aldrig så välmenande råd som hjälper.
Men lyssna, ta in och bekräfta känslan. Var delaktig
Sök gärna kroppskontakt. När du inget kan säga, räcker det långt med
att hålla en hand eller kramas
Var inte rädd för gråten. Det är kroppens eget sätt att uttrycka en stark
känsla. Håller du tillbaka den stoppar du känslan, och den dyker upp
senare – ibland efter många år
Ge hjälp med orden. Fråga försiktigt hur det var, vad som hände, hur
det kändes. Ett sätt att få ur sig av sorgen är att klä den i ord. Samtidigt
är det första steget till en bearbetning, som senare hjälper oss vidare
Svik inte. Se till att du finns tillgänglig. Lämna ditt telefonnummer och
visa att du är beredd att fortsätta samtalet
Kom igen. Ta ansvar för att höra efter hur det är. Om det inte går att
träffas, skriv gärna ett litet kort ”Tack för samtalet senast. Jag tänker
på Dig”. I och med att du skriver finns tankar där – i konkret form
Var dig själv. Försök inte vara psykolog, läkare eller diakon – om du
inte är det. Vi gömmer oss ofta bakom våra yrkesroller. Här är det bara
medmänsklighet, medkänsla och inlevelseförmåga som gäller
68
10.7 Anmäla – misstanke att barn far illa
Alla som arbetar med barn är skyldiga att anmäla misstanke om sexuella
övergrepp och misshandel till socialnämnden. Anmälningsplikt och
uppgiftsskyldighet gäller då underårig misstänks fara illa. Detta i
enlighet med 14 kap 1§ SoL (Socialtjänstlagen). Se nedanstående text.
Klastorp-Essinge skolors policy
Om du misstänker att något barn/elev som gå i verksamheten på
Klastorp-Essinge skolor far illa rapportera det omgående till rektor
Sandie Sandquist, som skyndsamt gör en oros-anmälan till
socialnämnden. Använd skolans blankett när du rapporterar.
14 kap. Anmälan om och avhjälpande av missförhållanden m m.
1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa:
1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom,
2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk
undersökningsverksamhet, socialtjänsten, Kriminalvården, Polismyndigheten och
Säkerhetspolisen,
3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och
4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör
uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och
sjukvården eller på socialtjänstens område.
De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till
socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att ett barn utnyttjas sexuellt
eller utsätts för fysisk eller psykisk misshandel i hemmet.
Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i första stycket är
skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning
av ett barns behov av stöd och skydd.
Om anmälan från Barnombudsmannen gäller bestämmelserna i 7 § lagen (1993:335)
om Barnombudsman. Lag (2014:761).
Nedanstående ett sammandrag ur Socialstyrelsens rapport, Anmäla oro
för barn. Stöd för anmälningsskyldiga och andra anmälare.
Ibland omfattar en misstanke om att ett barn far illa också misstanke om att barnet
utsatts för ett brott. Då kan det vara aktuellt för den som gör en anmälan till
socialnämnden att också göra en anmälan till polisen. Det är rättsväsendets sak att
bedöma om ett brott mot ett barn har begåtts. Socialnämnden har ansvar för att
bedöma och tillgodose barnets behov av skydd.
69
Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla det
till socialnämnden (14 kap. 1 c § SoL).
Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom är enligt 14 kap. 1 § första
stycket SoL skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får
kännedom om eller misstänker att ett barn far illa. Det innebär att den som får
kännedom om eller misstänker att ett barn far illa har ett personligt ansvar för att
anmälan görs.
Den som omfattas av skyldigheten att anmäla enligt 14 kap. 1 § första stycket SoL är
också skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för
utredning av ett barns behov av stöd och skydd. Den som är skyldig att anmäla till
socialnämnden enligt 14 kap. 1 § SoL kan göra det utan hinder av sekretess.
Skyldigheten att anmäla och rekommendationen att anmäla gäller vid misstanke eller
kännedom om att ett barn far illa. Med barn avses varje människa under 18 år (1 kap.
2 § tredje stycket SoL).
Barn kan fara illa i många olika situationer och av en eller flera olika orsaker. Det kan
exempelvis handla om barn och ungdomar som i hemmet utsätts för fysiskt eller
psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar, fysisk eller psykisk försummelse eller
familjer där det förekommer allvarliga relationsproblem mellan barnet och övriga
familjen. Barn och ungdomar kan också fara illa på grund av sitt eget beteende,
exempelvis på grund av missbruk, kriminalitet och annat självdestruktivt beteende
eller för att de utsätts för hot, våld eller andra övergrepp från jämnåriga.
Anmälan enligt 14 kap. 1 § första stycket SoL ska göras när den anmälnings-skyldige får
kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.
De som omfattas av skyldigheten att anmäla enligt 14 kap. 1 § första stycket SoL ska
genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller
misstänker att ett barn far illa.
Anmälningsskyldigheten är absolut och får inte bli föremål för överväganden av den
anmälningsskyldige själv. Är omständigheterna sådana som anges i 14 kap. 1 § SoL ska
anmälan göras till socialnämnden.
En anmälningsskyldig person kan därför aldrig lova ett barn eller dess föräldrar att inte
anmäla uppgifter som tyder på att barnet far illa till socialtjänsten. Han eller hon kan
också komma att bli skyldig att lämna uppgifter till socialtjänsten enligt 14 kap. 1 §
tredje stycket SoL.
Det kan vara bra att tänka på att den som har gjort en anmälan till socialnämnden har
en fortsatt skyldighet att anmäla om oro för barnet kvarstår. Den som omfattas av
anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § första stycket SoL är också uppgiftsskyldig.
Det innebär att han eller hon är skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som
kan vara av betydelse för utredning av ett barns behov av stöd och skydd (se 14 kap. 1
§ tredje stycket SoL).
70
11 Kriskommunikation
När en kris eller katastrof uppkommer måste kriskommunikation få hög
prioritet, för att om möjligt minimera de negativa konsekvenser som
kan följa om t ex händelsen övergår till att bli en förtroendekris eller
brister i den interna kommunikationen.
Grundprinciper vid kriskommunikation
För att lyckas med vår kriskommunikation så finns ett antal
grundprinciper som bör följas:





Hantera både krisen och bilden av krisen samtidigt.
Kommunicera snabbt!
Tappat initiativ är en stor nackdel och leder lättare till negativ
publicitet.
Symbolhandlingar är mycket effektiva, t ex presskonferenser vid
lämpliga tillfällen.
Kom ihåg att kommunicera internt.
Medierelationer vid en kris
Det är väsentligt att vi snabbt kommunicerar och ger vår bild av
händelsen/situationen. I annat fall hamnar vi i en försvarsposition
gentemot media och därmed allmänheten. Kan vi istället ge vår bild av
situationen först, är möjligheten stor att media berättar vår version och
då även vår förklaring. Informera om situationen så fort som möjligt.
Kommentarerna bör i början vara så generella som möjligt tills vi har
mer fakta. Informera tv, radio och tidningar i nämnd ordning.
Följande aktiviteter bör ske:






Meddela förvaltningens kommunikationschef.
Utse kontaktperson för medierna.
Utse talesperson för skolan. Talespersonen bör helst ha vana vid att
uttala sig för medier. Räkna med att journalisterna vill ha ett
uttalande från högste chefen. I Essinge Klastorp skolor är det rektor
som är talesperson.
Förbered ett första uttalande om krisen respektive katastrofen.
Börja bevaka nyhetsförmedlingen, inklusive Internet.
Använd webbplatsen för kontinuerlig information till medierna.
71







Förmedla inte bara nyheter, utan även utförlig
bakgrundsinformation.
Uppmärksamma medierna på viktiga inslag i krishanteringen.
Skapa struktur i mediekontakterna, t ex genom fasta tider för
pressinformation.
Formulera några korta riktlinjer för hur mediekontakterna
ska äga rum.
Bestäm hur medierna får tillträde till ev lokaler.
För loggbok över mediekontakterna och hur de hanterats.
Överväg om presskonferens behöver hållas.
72
12 Huvudmoment och aktiviteter efter kris
Det är väsentligt att markera ett tydligt slut på krisen respektive
katastrofen både internt och vid behov också externt. Av betydelse är
även att analysera och utvärdera det kris- respektive katastrofarbete
som gjorts inklusive kommunikationsinsatser. Slutligen är det väsentligt
att använda utvärdering för att förbättra, justera och revidera kris- och
katastrofberedskapen. Utvärdering av den insatsen efter krisen består
av tre huvudmoment:
Berätta om att krisen är över och lämna över till ordinarie
organisation
 Deklarera att krisen är över – det är viktigt för alla berörda att vi
informerar om att krisen verkligen är över, så att arbetet med att
återställa tillvaron till det normala kan inledas.
 Informera internt och vid behov externt.
 Lämna tydligt över till den ordinarie verksamheten
Genomför analys och utvärdering
 Genomför en analys, d v s gå igenom och analysera vad som hänt
och resultatet (både positivt och negativt), t ex vid ett gemensamt
möte eller skriftlig redovisning från berörda.
 Efter analysen – gör en utvärdering, d v s vad kan göras bättre,
utvecklas etc.
Sammanställ erfarenheter och revidera kris och
katastrofplanen
 Revidera omgående krisplanen baserat på utvärdering och
erfarenheter från krisen/katastrofen.
 Ta reda på bilden av krisen respektive katastrofen via interna och
externa aktörer.
Övriga aktiviteter
 Utse ansvarig för uppföljning av drabbade elever och/eller personal.
 Kontrollera respektive se till att administrativa åtgärder som
exempelvis polisanmälan, arbetsskadeanmälan samt anmälan om
skador på egendom, material etc är gjort/görs.
 Se över den långsiktiga kompetensplanen vad gäller kris- och
katastrofberedskap.
73
Litteratur (Vuxna) forts
Barn i alkoholistfamiljen
Barnet och döden
Beredd på det ofattbara
Den förbjudna sorgen
En bro över mörka vatten
En gång ska vi alla dö
Gråta har sin tid – tankar om
Hoppet och vanmakten
Julie är död
Livet omkring döden
Låt oss tala om döden
Minnesstund
Mörker och ljus
Någon blir kvar
Olovligt bortförd
Sommarlandet
Sorg finns
Sorg hos barn/handledning
Sorg och omsorg
Raunda
Våga lyssna – att möta flyktingbarn
Kerstin Hägerts
Maare Tamm
Skolverket 2000
Gurli Fyhr
Jonsson & Hagström
Pär Kide – LIC förlag
Gösta Josefsson
Maria Leijonhielm
K Holm
L Sverkström
B-G Ribberfalk
Svenska Högtidsboken
Ingela Bendt
S Bohle
Socialstyrelsen
Eyvind Dyregrov
Göran Gyllenswärd
Atle Dyregrov
Atle Dyregrov och Magne
Gustafsson & Lindqvist
74
15 Referenser
Vid sammanställning av krisplanen har material hämtats från olika
dokument, skrivelser och litteratur från olika författare där bland annat
följande kan nämnas:
Att möta små barns sorg,
Rädda Barnen 1997
Barn i sorg/Rädda Barnens
beredskapsplan för skolan 1993
Barn och Ungdomspsykiatri 1986
Beredd på det ofattbara 2000
Bro över mörka vatten
Emotionell första hjälp
Första hjälpen och krisstöd
1999:7
Ledning av räddningsarbete.
SOU-rapport. Räddningsverket
Sorg hos barn. Handbok för vuxna
Stödmaterial Hot och våld i skolan
Tiden läker många sår
Våld och hot i skolan. Rapport 2001:6
Nils Andersson
Atle Dyregrov
M Cederblad
Skolverket
Johansson & Hagström
Stiftelsen Vårsta Diakonigård
Arbetarskyddsstyrelsen AFS
Gerry Larsson
Atle Dyregrov
Stockholms stad. 140618
Dagfinn Winje. Psykolog
Universitet i Bergen
Arbetsmiljöverket
Länkar
BRIS (Barnens rätt i samhället) www.bris.se
Rädda barnen: www.rb.se
Röda Korset: www.redcross.se
75