Anna Bjerkefors Teknikanalys inom uthållighetsidro
Teknikanalys inom uthållighetsidrott vad, hur och varför? Anna Bjerkefors Med.dr, specialistsjukgymnast Riksidrottsförbundet Elitstöd Gymnastik- och idrottshögskolan Teknik • Kräver samordning mellan flera olika kapaciteter – styrka – rörlighet – perception – motivation Kännetecken – Automatiserad koordination – Rörelsesäkerhet – Rörelseekonomi Teknikträning • Uppmärksamhet • Rätt nivå • Skapa imitationsbilder för programmering – förstärk vissa intryck/stimuli Exempel Sätta ord på rörelsen för att lättare kunna instruera och förändra teknik https://youtu.be/fjffvt_SGKY Nyckelord • Hållning • Axlarna och höftens position • Armpendling Demonstration – för att uppfatta skillnader • Minnet är begränsat – få instruktioner • Minnet glömmer fort – repetera Vid automatisering av rörelse/ny teknik kan endast en medveten process åt gången behandlas Varför teknikanalys? • För att lära in/finjustera rörelsemönster • Förbättra prestation – ex. kraftutveckling vid rätt tillfälle • Hållbarhet – minska skaderisken • Effektivisering – minska kraftinsatsen (löpekonomi) • Utveckla ny utrustning Vad och hur gör vi? • Kvalitativ teknikanalys – observation • Nyckelfaser och positioner under en rörelse Videofilma från sidan, framifrån och bakifrån • Kvalitativ analys med videofilmning (höghastighetskamera 300 Hz) Video: Hans Rosdahl och Johnny Nilsson Kvantitativ teknikanalys – beräkning 3D rörelseanalys Data collection – 2D, 3D and Kinematics Tack till Patrik Almström och Qualisys AB Här visas tre idrottare som springer, en fotbollsspelare, en friidrottare och en orienterare. Vem är vem? 1) Orienterare 2) Fotbollsspelare 3) Friidrottare Tack till Patrik Almström och Qualisys AB Instant feedback – Training advice information feedback optimera tekniken Kajakpaddling Vad krävs för att driva kajaken effektivt framåt? Exempel på övningar för att bana in rätt rörelsemönster • Paddla med en pinne innanför flytvästen • Paddla med keps Vi fick ett uppdrag 2012 Syfte Utveckla ett evidensbaserat klassificeringssystem för parakanotister till Paralympics 2016 Vad ville vi veta? • Rörelseutslag (omfång och max/min) hos elitkanotister med full funktion och elitaktiva parakanotister under paddling • Samband mellan rörelseutslag och effektutveckling? • Skiljer sig rörelseutslaget mellan grupperna? 23 Para-kanotister med olika funktionsnedsättning Dubbelbensamputerad Enbentsamputerad Nedsatt muskelstyrka I bål och ben efter ryggmärgsskada Illustration: Johanna Rosèn Para-kanotister med olika funktionsnedsättning Dubbelbensamputerad Enbentsamputerad Nedsatt muskelstyrka I bål och ben efter ryggmärgsskada 26 Rörelseomfång och max/min hos elitkanotister under paddling Bjerkefors et al., 2015 submitted Samband mellan rörelseutslag och effektutveckling Males Females Pearson r p-value Pearson r p-value Trunk Flexion Max 0.83 <0.001 0.56 0.017 Trunk Rotation RoM 0.66 <0.001 0.83 <0.001 Hip Flexion RoM 0.71 <0.001 0.82 <0.001 Knee Flexion RoM 0.69 <0.001 0.88 <0.001 Foot Flexion RoM 0.38 0.039 0.79 <0.001 Trunk Leg 28 Skillnader mellan grupper KL1 KL2 KL3 Able-bodied athletes Trunk Flexion -13.5 -2.9 4.7 5.5 Trunk Rotation RoM 52.5 63.7 71.5 101.9 Hip RoM 8.5 8.9 15.5 31.4 Knee RoM 8.8 8.4 22.4 45.5 Ankle RoM 5.9 4.5 9.8 29.2 • Para-kajak är en ny Paralympisk gren i Rio 2016. • Evidensbaserad klassificeringssystem. • Tre grupper beroende på funktion. • Fysiologisk och teknisk klassificering. 30 Tack till Hans Rosdahl och Johnny Nilsson Samarbete! TU Delft and InnoSportLab Thialf in Heerenveen measure Lotte van Beek Tack till Patrik Almström och Qualiysis AB Tack för er uppmärksamhet!
© Copyright 2024