SMAKA PÅ SKÅNE - Livsmedelsakademin

2010–2015
SMAKA
PÅ SKÅNE
Om våra satsningar och erfarenheter
av att utveckla en kulinarisk region
SMAKA PÅ SKÅNE
2015-09-03
VERSION 1.0
PRODUKTION:
Smaka på Skåne,
Livsmedelsakademin
ANSVARIG UTGIVARE:
Jannie Vestergaard
REDAKTION:
Jannie Vestergaard
Håkan Jönsson
Cecilia Franck
REDAKTÖR:
Cecilia Franck
TEXT:
Håkan Jönsson
Jannie Vestergaard
Anna Teresia Berg
Cecilia Franck
FOTO:
Jannie Vestergaard
Anna Teresia Berg
Cecilia Franck
Kennet Ruona
Meredith Andrews
Malin Palm
Russel Talbot
sexton:nio
LAYOUT:
Ola Isaksson
Cecilia Franck
KONTAKTA OSS:
www.smakapaskane.se
www.livsmedelsakademin.se
FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK,
INSTAGRAM & TWITTER:
/smakapaskane
Under Eurovision Song Contest 2013
i Malmö lanserade Smaka på Skåne konceptet
”Taste of Skåne – Street Food Corner”. Isabell Seger
arbetade då på Gastro i Helsingborg, som var en
av åtta skånska restauranger som serverade sin tolkning av skånsk street food. Foto: Meredith Andrews
PÅ OMSLAGET.
INNEHÅLL
INTRODUKTION: EN KULINARISK RESA BAKGRUND: DET KULINARISKA SKÅNE I SIFFROR 2
4
SMAKA PÅ SKÅNE Uppdrag och organisation Kommunikation och varumärke Tidslinje Kompetensutveckling och konceptualisering Engagemang på nationell och internationell nivå Ekonomi Reflektioner och rekommendationer 6
14
16
18
22
24
26
SMAKA PÅ SKÅNE – NÄRPRODUCERAT OCH NOGA UTVALT 28
38
46
52
56
62
66
70
74
82
84
KULINARISK TURISM NYA SKÅNSKA KÖKET SKÅNSKA DRYCKER EXPORT FÖRPACKNING & DESIGN UNDANRÖJA HINDER FÖR SMÅSKALIGA LIVSMEDELSFÖRETAG LOKAL MAT OCH DRYCK I OFFENTLIGA KÖK SKÅNSK STREET FOOD EVENT- OCH ARENAMAT SKÅNES MATFESTIVAL APPENDIX Fullständig lista över Smaka på Skånes aktiviteter Medarbetare Samarbetspartners 90
90
96
97
INTRODUKTION
En kulinarisk resa
800
DELTAGARE har
genomgått de drygt 50
kompetensutvecklingsaktiviteter som Smaka
på Skåne arrangerat
mellan 2010 och
2015.
6 700
PERSONER h
ar
deltagit
i de sammanlagt mer
än 200 events och
aktiviteter som Smaka
på Skåne arrangerat
hittills.
M
ycket har hänt sedan vi fick uppdraget att leda
utvecklingen av Smaka på Skåne för fem år sedan.
För första gången på länge, har positiva visioner
formulerats om utvecklingen av småskalig mat- och dryckesproduktion och kulinariska upplevelser. Den nationella
visionen om Matlandet Sverige har kompletterats med en
regional vision om Matlandet Skåne. Själva arbetar vi med
visionen om Skåne som en kulinarisk frontregion 2025.
Men visioner behöver mål, strategier och insatser för att
förverkligas.
UNDER PROJEKTPERIODEN HAR Smaka på Skåne arrangerat
PÅ MÅNGA OMRÅDEN har vi arbetat i medvind. Suget efter
närproducerat, det växande intresset för kulinarisk turism
bland företag, den ökade efterfrågan på hållbarhet i
samhället i stort och behovet av autenticitet och transparens
i livsmedelskedjan, har bekräftat att arbetet som sker inom
Smaka på Skånes är viktigt. I en tid då klyftorna mellan stad
och landsbygd ökar har den lokalt producerade maten och
drycken blivit en viktig fråga där de två kan mötas och ha
gemensamma utvecklingsintressen.
Den nordiska maten har blivit ett allt mer etablerat
begrepp i den internationella gastronomin, och vi har
upplevt ett klart ökat intresse från utländska aktörer i vårt
arbete med utvecklingen av det kulinariska Skåne. Att öka
synligheten och tillgängligheten av skånsk mat och dryck
utanför landskapsgränserna är starkt knutet till Smaka på
Skånes syfte om att också öka kunskapen och skapa identitet
och stolthet kring det skånska köket bland de aktörer och
konsumenter som lever och verkar i vår region.
VI HAR UPPNÅTT en rad konkreta resultat som vi är stolta över.
Till de största framgångarna hör framtagningen av varumärket ”Smaka på Skåne” och etableringen av en plattform
2 SMAKA PÅ SKÅNE
för samverkan för alla som vill vara med och utveckla Skåne
till en kulinarisk frontregion. Smaka på Skånes butikskoncept, Handlarnätverket med sina 40 medlemmar och
leverantörslistan med mer än 200 skånska företag som har
produkter som uppfyller konceptets kriterier har blivit något
av en succé. Smaka på Skåne har målmedvetet arbetat med
att lyfta den skånska drycken och att vi idag har en skånsk
dryckesstrategi, den första i sitt slag i Norden, ser vi som en
stor framgång.
mer än 50 kompetensutvecklingsaktiviteter med mer än
800 deltagare, och sammanlagt mer än 200 events och
aktiviteter med över 6 700 deltagare. Detta har vi gjort i
samverkan med andra aktörer – och tillsammans med
dem har vi byggt plattformen Smaka på Skåne. Smaka på
Skåne har, oftast i samverkan med andra aktörer, genomfört
lyckade arrangemang där den skånska maten och drycken
lyfts fram på nya och innovativa sätt, vilket i sin tur har lett
till konceptualiseringar, som nu kan vidareutvecklas i Skåne
och implementeras i andra kulinariska regioner. Ett stort och
viktigt arbete har varit att ställa krav på och också säkerställa
skånsk mat, och inte minst dryck, i samband med events.
DET HAR IBLAND varit en hård kamp att få med drycken.
Fördomarna kring svenska drycker är många och okunskapen stor. Men vi har sett en positiv utveckling. Om Skåne
och Sverige ska utvecklas vidare som mat- och dryckesland
med besöksmål i världsklass, måste offentliga myndigheter
och aktörer föregå med gott exempel när de serverar mat
och dryck, både internt i sina egna organisationer och
externt vid events.
UTVECKLINGEN AV SMAKA PÅ SKÅNE har lett till att färre idag
KULINARISK UTVECKLING HANDLAR om att driva en process
ifrågasätter lämpligheten i att små och stora mat- och
dryckesföretag ingår i samma klusterorganisation –
Livsmedelsakademin. Den ömsesidiga misstron mellan
mathantverkare och livsmedelsindustri är inte lika påtaglig
längre. Nu råder en känsla av att likheterna är större än skillnaderna och att det finns möjligheter för alla typer av företag
att utvecklas genom samverkan. Det manifesterades inte
minst under Skånes Matfestival, som Livsmedelsakademin
och Smaka på Skåne arrangerade för första gången i maj
2014. Att Pågen stod sida vid sida med bageriet Olof Viktors
sågs som den självklaraste sak i världen. En av Smaka på
Skånes senaste framgångar är resultatet av ett långvarigt
arbete som ännu inte nått sitt slut. Efter vårt engagemang
kring skånsk street food beslöt Malmö Stad, i april 2015, att
ändra villkoren så att food trucks kan börja rulla på stadens
gator. Det är fortfarande lång väg kvar, men det har såtts ett
frö till utvecklingen av en ny bransch med enorm potential.
framåt där många måste samverka för att nå resultat. Det
krävs samverkan i hela värdekedjan, och bättre samsyn
mellan företag, myndigheter och kunskapsaktörer. Mycket
utvecklingsarbete stupar på att ingen äger hela frågan i
sin dagliga verksamhet, men många har nödvändiga delar
att bidra med. Därför krävs att någon eller några åtar sig
och har resurser att driva hela den komplexa utvecklingsfrågan och vara ett nav för den nödvändiga samverkan.
Livsmedelsakademin fortsätter gärna i den rollen genom att
driva och vidareutveckla plattformen Smaka på Skåne.
VÅRT ARBETE HAR inte alltid varit helt enkelt. Vad gäller utveck-
lingen av kulinarisk turism och förenkling av regelverk hade
vi hoppats nå längre än vad vi har gjort. Det hänger delvis
ihop med politiska beslut. Den gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker som hade kunnat bli ett så kraftigt draglok
för kulinarisk turism i Skåne infördes aldrig som planerat.
På grund av politiska låsningar känns den om möjligt längre
bort idag än för fem år sedan. Inte mycket har hänt med
regelverken heller. Det är fortfarande alldeles för krångligt
att tillverka och sälja mat och dryck i liten skala i Sverige.
Just därför behövs en plattform som Smaka på Skåne, som
kan samla företag och andra utvecklingsaktörer för att driva
frågor underifrån.
DET ÄR INGET lätt arbete, och allt görs inte på fem år. Mycket
har gjorts tidigare, och mycket behöver göras i framtiden.
Men tack vare den kraftsamling som gjorts i Skåne med
en satsning på tre stora övergripande projekt (Smaka på
Skåne, TransforMAT och Centrum för Innovativa Drycker)
har vi kommit en bra bit på vägen. Därför gäller det att även
i fortsättningen kunna arbeta långsiktigt och strategiskt
för att inte fastna i enskilda projekt riktade till enstaka
målgrupper med kortsiktig finansiering. I DENNA PUBLIKATION vill vi berätta vad som går att åstad-
komma om man faktiskt satsar, som man gjort i Skåne. Det
är vår förhoppning att du som småskalig livsmedelsföretagare, handlare, kock, aktör inom kulinarisk turism och
offentlig sektor förutom att få inblick i våra resultat också
får ny kunskap och inspiration.
Håkan Jönsson, verksamhetsansvarig 2010–2012
Jannie Vestergaard, verksamhetsansvarig 2013–
SMAKA PÅ SKÅNE 3
BAKGRUND
En stark
kulinarisk region
För att utveckla Skåne
som kulinarisk region
behöver vi känna
till hur den ser ut.
Under 2014 gav
Livsmedelsakademin
och Smaka på Skåne ut
rapporten ”Skåne – en
stark kulinarisk region”,
som utarbetats på
bakgrund av rapporten
”Från gröna till föda
– skånsk livsmedels­
produktion i siffror” [1].
Här intill presenteras
ett utdrag ur ”Skåne
– en stark kulinarisk
region” och ”Skånsk
Dryckesstrategi
2013-2020”.
Foto: iStockphoto
Källa: [1] Jörgensen,
C (2013) Från gröda
till föda – skånsk
livsmedelsproduktion i
siffror, Lund: AgriFood
Economics Centre,
Rapport 2013:3.
Data är hämtade från
Företagsdatabasen
och Lantbruksregistret.
För områdena dryck,
restauranger och
offentlig måltid har
även uppgifter från
branschorganisationer
använts.
4 SMAKA PÅ SKÅNE
Det kulinariska
Skåne är unikt genom sin bredd på mat- och dryckes­
området. Här finns stora delar av landets primär­
produktion, förädling, livsmedelshandel, forskning
och utbildning på området. Dessutom finns här ett stort
utbud av restauranger och kulinariska besöksmål.
I begreppet kulinarisk region
innefattas inte bara restauranger och
kulinarisk turism, utan också den
offentliga måltiden, vardagsmaten
och kunskapsutvecklingen. Inte
minst är det viktigt att ge redskapen
för att stärka känslan av Skåne som
kulinarisk region hos alla som bor
eller verkar i regionen.
Primärproduktion
I Skåne finns knappt 9 000 lantbruk,
som tillsammans har 450 000 hektar
åkermark. De skånska jordbruksföretagen är relativt stora jämfört med
resten av Sverige, men det finns stora
variationer.
Drygt hälften av all svensk trädgårdsodling sker i Skåne,
nästan 90 procent av
svenska sockerbetor odlas
här, och mer än en tredjedel
av alla potatisar. Även
andelen spannmål
och oljeväxter samt
svin, höns och
slaktkycklingar är
stor i Skåne.
Den ekologiska
produktionen är
förhållandevis låg, bara
drygt 5 procent av den
svenska ekologiska odlingen
sker i Skåne.
1400
lantbruk har försvunnit i Skåne under
de senaste tio åren. Liksom i övriga
landet sjunker antalet lantbruk i
snabb takt. Samtidigt är värdet på
produktionen i stort sett oförändrat.
Trädgårdsodlingen ökar, medan framför allt svinproduktionen minskar.
Även antalet mjölkkor minskar, om än
inte i samma takt som svinen.
Förädlad mat
Den skånska livsmedelsindustrins
omsättning är drygt 38 miljarder
kronor (2010), vilket är 24 procent
av den svenska livsmedelsindustrin.
Nästan två tredjedelar av industrin för
frukt, bär och grönsaker är förlagd till
Skåne.
12 000
personer (knappt) är anställda i
skånsk livsmedelsindustri. I Skåne
finns drygt 600 företag i livsmedelsindustrin, och antalet ökar. Skånska
livsmedelsföretag är förhållandevis
stora jämfört med övriga Sverige.
Men det finns en stor spridning
och de flesta företag har färre än
10 anställda. Det finns cirka 850
mathantverkare i Skåne, vilket är
överlägset flest i jämförelse med
landets övriga regioner.
Skånska livsmedelsföretag
exporterar varor för närmare 10
miljarder kronor per år. Det är nästan
en tredubbling på tio år. De största
företagen står för mer än hälften av
exportvärdet, men även mikroföretag
står för en väsentlig andel (13 procent) av exporten. Störst är exporten
till Danmark, USA, Finland, Tyskland
och Norge.
Dryck
Ett av Skånes profilområden är
dryck. Under de senaste tio åren
(1999–2010) har omsättningen inom
den skånska dryckesbranschen ökat
med mer än 50 procent och överstiger
idag 3 miljarder kronor (2010). I Skåne
ligger två tredjedelar av Sveriges drygt
40 kommersiella vingårdar och 85
procent av landets fruktodlingar. När
Skånsk Dryckesstrategi utarbetades
2013 fanns 11 mikrobryggerier i
Skåne, idag finns mer än 20. Exporten
inom dryckestillverkning ökar stadigt.
Drycker till ett värde av över en miljard
kronor exporteras varje år från Skåne.
En stor del av exporten består av
Absolut Vodka, men de senaste åren
syns en tydlig uppgång av export från
mindre och medelstora företag.
Handel
Livsmedelsförsäljningen
i Skåne inom
handeln är cirka 27
miljarder kronor.
Skåne är en
viktig nod för
flera av de stora
dagligvaruaktörerna, såsom Ica
och Bergendahls,
liksom för Ikea
Food Service, Sveriges största
livsmedelsexportör.
Nästan en femtedel av grossistverksamheten i livsmedel är förlagd till
Skåne i siffror
Skåne och andelen växer. Partihandeln
är förhållandevis stor jämfört med
övriga Sverige.
9 000
procent. Så stor var andelen ekologisk
mat i det skånska offentliga hushållet
2012. I Skåne är försäljningen av
ekologiska livsmedel relativt stor, både
jämfört med dagligvaruhandeln och
den offentliga upphandlingen i övriga
Sverige.
Restaurang
Det finns drygt 4 000 hotell och
restauranger i Skåne som sysselsätter
runt 17 000 personer. Vad gäller
det absoluta toppskiktet har Skåne
en stark ställning framför allt på
23
procent av den totala gårdsförädlingen i Sverige kommer från Skåne.
Motsvarande andel för skånsk
turismverksamhet bland lantbruksföretag är cirka 18 procent. Lantbruk
med trädgårdsodling är framför allt
framgångsrika i att bedriva gårdsförädling och turismverksamhet.
Skånska lantbruk lägger förhållandevis mycket tid på både gårdsförädling och turism jämfört med lantbruk
i Sverige som helhet. Besöksmål
kopplade till dryck har ökat markant,
liksom antalet evenemang (festivaler,
marknader med mera) som fokuserar
på mat och dryck.
ell
orrs
26,5
Skåne har ett stort och brett utbud av
turistupplevelser kopplade till mat och
måltid. Här finns fler än 180 gårdsbutiker, över 1 000 restauranger och caféer
(varav 19 gästgiverier), som fungerar
som besöksmål, och 26 vingårdar.
Skånskt lantbruk står för en viktig del
av den kulinariska turismen.
N
rs
de
An
Den offentliga sektorn i Skåne
spenderar årligen cirka 1,25 miljarder
kronor på livsmedel. Antalet serverade
måltider inom skola, äldrevård och
sjukhus är cirka 89 miljoner till en
genomsnittskostnad av 14 kronor per
måltid.
Turism
I Skåne finns forskning och utbildning
kring mat och livsmedel främst
vid Lunds Universitet
(inkluderande Campus
Helsingborg), Sveriges
Lantbruksuniversitet
Alnarp och Högskolan
Kristianstad. Även
Malmö Högskola
har forskning
och utbildning i
gränslandet till mat
och måltid, framför allt
med koppling till hälsa.
Därutöver bedrivs industrinära forskning och utvecklingsprojekt
vid SP (före detta SIK) i Lund.
Forskning kring mat och måltid
finns vid samtliga lärosäten, och
inom det största lärosätet, Lunds
universitet, finns det vid samtliga
fakulteter. Specialiserade utbildningar
inom mat och måltidssektorn finns
främst vid SLU Alnarp, Högskolan
Kristianstad samt vid Lunds Tekniska
Högskola. Därutöver finns sedan 2012
en ettårig yrkeshögskoleutbildning i
mathantverk med entreprenörskap
vid Folkuniversitetet i Kristianstad,
som Smaka på Skåne varit med och
utvecklat.
:
to
Offentlig
måltid
Forskning och
utbildning
Fo
personer är sysselsatta i detaljhandeln
(cirka). Den svenska grossist- och
detaljhandeln har internationaliserats
de senaste åren. Butikerna har blivit
färre och större, framförallt genom att
stormarknader har ersatt mellanstora
butiker. Utbudet i butikerna består
allt mer av importerade livsmedel,
samtidigt som flera butiker och kedjor
framgångsrikt fokuserat på närproducerade livsmedel.
cafésidan. Bland krogarna har framför
allt Daniel Berlin i Skåne Tranås
uppmärksammats med utnämningen
Young chef of the Year 2011 av
”The Diners Club World’s 50 Best
Restaurants Academy”, och 2015 blev
Daniel Berlin rankad som den näst
bästa restaurangen i Sverige av White
Guide. År 2015 delade Guide Michelin
ut vars en stjärna till tre restauranger i
Malmö – Bloom in the Park, Vollmers
och Ambiance à Vindåkra.
Flera av de riktigt bra krogarna
ligger numera på den skånska landsbygden, vilket bildar en bra bas för
vidareutvecklingen av den kulinariska
turismen i Skåne.
TIPS!
en djupare
insikt i Skåne som kulinarisk region kan du ladda
ner samtliga rapporter
på Livsmedelsakademins
hemsida,
livsmedelsakademin.se
VILL DU FÅ
8
science parks/inkubatorer fokuserar helt eller delvis på livsmedel i
regionen. Precis som en rad andra
aktörer i gränslandet mellan akademi
och näringsliv.
De flesta kommuner erbjuder
gymnasieutbildningar med inriktning
mot restaurang, storhushåll och/eller
livsmedelsindustri.
SMAKA PÅ SKÅNE 5
UPPDRAG OCH ORGANISATION
Vikten av en
stark plattform
Smaka på Skåne arbetar strategiskt med att utveckla
Skåne som kulinarisk region. I det arbetet ingår att bygga
infrastrukturen för innovation genom hela livsmedels­
kedjan – från primärproduktion och förädling, via handel
och offentlig sektor, till konsument.
STUDIERESOR, KURSER OCH
workshops är olika typer av
kompetensutveckling som
Smaka på Skåne har arrangerat. Under 2014 arrangerades
en studieresa för mathantverkare, kockar och entreprenörer
inom kulinarisk turism till River
Cottage i England. Foto: Russel
Talbot
UPPDRAG OCH ORGANISATION
har
stöttat flera existerande nätverk som
Regional Matkultur,
Skånska matupplevelser, Ekorundan och
Matrundan (bilden).
Foto: Jannie
Vestergaard
SMAKA PÅ SKÅNE
ÅR 2010 FATTADE Region Skåne beslut om att föra över Smaka
på Skåne till Livsmedelsakademin, med uppdraget att
utveckla den småskaliga livsmedelsförädlingen och den
kulinariska turismen i Skåne. Beslutet fattades efter flera års
diskussioner om behovet att kraftsamla kring utvecklingen
i Skåne. Tidigare hade verksamheten varit uppdelad i olika
delar med olika huvudmän.
Samtidigt söktes och beviljades två stora projekt inom
EU:s landsbygdsprogram som tillsammans med Region
Skånes finansiella stöd varit den ekonomiska basen i Smaka
på Skåne. De två projekten handlade om utvecklingen av
kulinarisk turism respektive utvecklingen av småskalig
matproduktion.
Men eftersom utveckling inom det ena området förutsätter
utveckling inom det andra, har projekten haft stor inverkan
på varandra och synergieffekterna varit påtagliga.
SMAKA PÅ SKÅNE är ett verksamhetsområde inom
Livsmedelsakademin, och har därmed tillgång till en
gemensam plattform för hela mat- och dryckesnäringen,
oavsett företagsstorlek och branschtillhörighet. Detta är
unikt i Sverige, och ovanligt också när det gäller satsningar
på lokal och regional mat i andra länder.
Till skillnad från många andra utvecklingsorganisationer
har Livsmedelsakademin inte ett begränsat uppdrag för enbart
mathantverkare, småskaliga livsmedelsföretag, restauranger,
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
Foto: Cecilia Franck
”Att Smaka på Skåne blev en del av Livsmedelsakademin har
bidragit till att vi blivit ett alldeles unikt kluster som samlar hela
näringen – från den lilla entreprenören till de stora företagen
och handeln. Det fanns tidigare ett motsättning mellan den
små och stora företagen, men den klyftan har vi tack vare
Smaka på Skåne lyckats överbrygga. Det är i gränslandet mellan
olika delar av måltids- och dryckesnäringen som den mest spännande utvecklingen sker, och det är Smaka på Skåne ett bevis på.”
Lotta Törner, vd Livsmedelsakademin
8 SMAKA PÅ SKÅNE
livsmedelsföretag och
storskaliga livsmedelsproducenter
har mycket att vinna på att samarbeta. Här Livsmedelsakademins
vd Lotta Törner i samtal med
Jörgen Andersson från Öspab
fruktodling. Foto: Cecilia Franck
SMÅSKALIGA
kulinarisk turism, offentliga måltider eller storskalig
livsmedelstillverkning. Istället verkar Livsmedelsakademin i
gränslandet mellan olika delar av mat- och dryckesnäringen,
och i det organisatoriska mellan­rummet mellan offentlig
sektor, akademi och näringsliv.
SMÅSKALIGA PREMIUMTILLVERKARE OCH storskaliga
livsmedelsproducenter har mycket att vinna på att
samarbeta om allt från koncept och produktkvalitet
till distribution, förpackning och exportsatsningar.
Råvaruleverantörer och producenter behöver ofta både
offentliga och privata kunder för att få ut den fulla potentialen av produktionen. Och kockar och producenter har
mycket att vinna på att utbyta kunskaper om koncept,
marknadsföring, affärsmodeller och produktutveckling.
Som en del av Livsmedelsakademin har Smaka på
Skåne kunnat dra nytta av synergieffekterna med andra
verksamhetsområden. Det är en av anledningarna
till att Smaka på Skåne har kunnat skapa ett koncept
för lokal mat i butik utifrån handelns förutsättningar.
Det har också bidragit till att Smaka på Skåne kunnat
hjälpa mikroföretag att arbeta med förpackningar på
Organisation och styrgrupp
är ett verksamhetsområde inom
Livsmedels­akademin och leds av en verksamhetsledare
(Jannie Vestergaard, från och med 2013, och Håkan
Jönsson, 2010–2012).
SMAKA PÅ SKÅNE
Livsmedelsakademins
ledningsgrupp som leds av vd, Lotta Törner.
Livsmedelsakademin har i sin tur en styrelse med representanter från företag, region och akademi. Idagsläget har
Livsmedelsakademin 140 partners och medlemmar.
VERKSAMHETSLEDAREN SITTER I
SMAKA PÅ SKÅNE har även en egen styrgrupp med externa
representanter. Den har bestått av representanter från
Länsstyrelsen (Henrik Andersson/Kerstin Rietz), Region
Skåne (Pia Jönsson Raijgård), LRF (Ewa-Marie Rellman/
Anita Persson), TransforMAT/tidigare Smakplats Skåne
(Helena Ullmark/Hannes van Lunteren) och en representant från företagarsidan (Rolf-Axel Nordström, Ängavallen,
som tillika varit Skånes Matlandetambassadör). Som
verksamhetsområde inom Livsmedelsakademin lyder
Smaka på Skåne under Livsmedelsakademins styrelse och
ledningsgrupp. Styrgruppens roll har därför framför allt
varit att tillföra extern kompetens och att godkänna de
årliga aktivitetsplanerna.
Uppdrag
vill bygga
vidare på och integrera
tidigare matsatsningar inom
regionen. Våra projekt har
haft som mål att utveckla
framtidens livsmedelsnäring
genom att understödja
utveckling av högkvalitativ
mat med lokal prägel som
sätter skånsk mat på världskartan. Genom att satsa på
ökad tillgänglighet, ökad
kvalitet, ökad synlighet och
ökad samverkan skall Skåne
utvecklas till en internationell
spjutspets inom området
högkvalitativ, nära, hållbar
och upplevelserik mat.
SMAKA PÅ SKÅNE
en
tydlig och stark plattform
som håller ihop aktiviteterna
och kontinuerligt arbetar
med kunskapsinhämtning,
kunskapsöverföring och
omvärldsspaning. Smaka på
Skåne har arbetat för att ta
ett helheltsgrepp på området
och för att utöka integrationen och samarbetet mellan
aktörerna.
FÖR DETTA BEHÖVS
SMAKA PÅ SKÅNE 9
UPPDRAG OCH ORGANISATION
Uppdragsgivare
Av REGION SKÅNE har
Smaka på Skåne fått
uppdraget att koordinera
och verkställa viktiga
delar av arbetet för att
förverkliga visionen om
Matlandet Skåne om
att utveckla Skåne till
norra Europas ledande
matregion 2025.
Av
ett sätt som annars bara varit möjligt för större företag.
Och det har också bidragit till att vi idag kan se fram emot
utvecklingen av en skånsk livsmedelsstrategi. Dessutom
har det varit en av de främsta framgångsfaktorerna för att
Livsmedelsakademin och Smaka på Skåne lyckats skapa en
skånsk matfestival där små och stora företag samarbetar
sida vid sida.
långsiktigt strategiskt arbete. Smaka på Skåne har understött existerande nätverk som Regional Matkultur, Skånska
Matupplevelser, Ekorundan och Matrundan så att de har
kunnat vidareutvecklas.
Smaka på Skåne har också initierat nätverk för målgrupper som saknat sådana, som till exempel Handlarnätverket,
och varit aktiv i samverkan med angränsande branscher.
MED SITT GEOGRAFISKA läge, långa historia som mat- och
I FLERA FALL har Smaka på Skåne tagit ledningen i strate-
dryckesregion och sin kombination av livsmedelsföretag,
mathantverkare och restauranger av hög kvalitet har Skåne
goda förutsättningar att bli en kulinarisk frontregion.
För att utnyttja denna potential har Smaka på Skåne
skapat en arbetsmodell som går ut på att ta fram långsiktiga
strategier och hållbara koncept, tillsammans med våra
nätverk och samarbetspartners. Utifrån identifierade behov
hos våra målgrupper genomför vi sedan aktiviteter på egen
hand eller i samarbete med andra.
giska utvecklingsarbeten. Bland annat ledde vi arbetet
att tillsammans med en rad aktörer ta fram ”Skånsk
dryckesstrategi 2013-2020” med visionen om att Skåne ska
bli Nordens ledande dryckesregion 2020. För att få ett statistiskt underlag för mat- och dryckesnäringen i Skåne tog
Livsmedelsakademin och Smaka på Skåne fram rapporten
”Skåne – en stark kulinarisk region” som tog ett samlat
grepp om primärproduktion, förädling, detaljhandel och
konsument, offentlig sektor, restaurang, turism, forskning
och utveckling.
Smaka på Skåne har varit aktiv i dialogen om utvecklingen av Matlandet Sverige på nationell nivå. Att
området Handel infördes som ett sjätte område inom
Matlandssatsningen var en indirekt följd av vår medverkan
i det nationella samtalet. Internationella utbyten har givit
ny input till Smaka på Skånes utvecklingsarbete samtidigt
som utvecklingsorganisationer från allt från de nordiska
länderna till Sydkorea, Australien och Chile inspirerats av
vår skånska modell.
LÄNSSTYRELSEN I
SKÅNE,
som också varit
huvudfinansiär under
projektperioden, har
Smaka på Skåne fått
uppdraget att bidra
till att uppfylla målen i
Landsbygdsprogrammet
vad gäller utveckling av
mikro­företag och turism
på landsbygden. Smaka
på Skåne har varit ett
av de största regionala
utvecklings­projekten
inom mat och dryck i
landet, med uppdraget att både utföra
utvecklingsarbete och att
vara den koordinerande
aktören för insatserna
i Skåne. Inom ramarna
för Smaka på Skåne
fick Livsmedelsakademin
2012 uppdraget att ta
fram Skånsk dryckesstrategi 2013–2020.
SMAKA PÅ SKÅNE är troligen den största regionala satsningen
på utveckling av mat och dryck som genomförts i Sverige
under Landsbygdsprogrammet 2007-2013. Förutom att
genomföra enskilda utvecklingssatsningar och koordinera
dessa har uppdraget varit att medverka till samordning
mellan aktörer och att delta i nationellt och internationellt
samarbete.
Tack vare långsiktigheten och omfattningen av
finansieringen har det varit möjligt att synkronisera ett
Fo t
o: A
klund
nna E
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Det är en stor styrka att de tre största matinitiativen i Skåne
samarbetar. Vi har hela tiden letat samarbeten där vi kan
komplettera varandra. Tillsammans erbjuder vi målgruppen
en väldigt bred palett av olika former av stöd. Det gynnar
utvecklingen att det finns flera aktörer som samverkar.
Enligt mig krävs det en mångfald av synsätt, metoder och
inriktningar bland aktörerna för att skapa utveckling. Genom
att bygga in samverkan, öppenhet och lärande i projekten
utnyttjar man resurserna bäst.”
Hannes van Lunteren, business designer, TransforMAT, Krinova
10 SMAKA PÅ SKÅNE
Våra fyra ledord
SMAKA PÅ SKÅNE ska vara den bästa plattformen för samverkan
för alla som vill vara med och utveckla Skåne till en kulinarisk
frontregion.
Smaka på Skåne arbetar för att utveckla Skåne till en framstående mat- och dryckesregion, även vid en internationell
jämförelse, som kännetecknas av mat och dryck av hög
kvalitet baserat på regionens natur, kultur och historia. I det
arbetet satsar vi på ökad tillgänglighet, synlighet, kvalitet och
samverkan. Smaka på Skånes vision är att Skåne ska vara en
kulinarisk frontregion 2025.
Synlighet.
Tillgänglighet.
Vi vill öka synligheten för bra mat och
dryck med skånsk profil genom att
arbeta med evenemang och nya och
gamla medier.
Vi vill öka tillgängligheten av bra mat och
dryck med regional profil. Det ska bli enklare att handla och äta lokala råvaror och
måltider i butiker, på restauranger och i
den offentliga måltidsnäringen.
Kvalitet.
Samverkan.
Vi vill öka kvaliteten genom att satsa
på kompetensutveckling för nya och
etablerade företag som vill utveckla sin
verksamhet, förbättra tillverkningen
eller hitta nya marknader.
Vi vill öka samverkan mellan företag av
olika storlek i alla delar av livsmedelskedjan och mellan matföretag och
företag i angränsande branscher, som
turism, logistik och förpackning.
SMAKA PÅ SKÅNE 11
ett intressant föredrag om den skånska
äppelmustens terroir under
temadagen Skåne – en stark
kulinarisk region i november
2014. Foto: Cecilia Franck
KIMMO RUMPUNEN HÖLL
”Smaka på Skåne har haft en viktig
funktion som övergripande samordnare av olika initiativ och aktiviteter
inom livsmedelsområdet vilket varit
en nödvändighet både för att nå
synlighet och för att hushålla med
ekonomiska resurser. Detta har
projektet Centrum för Innovativa
Drycker också dragit nytta av och
härigenom kunnat fokusera huvudmålet att bidra med utvecklingstjänster och faciliteter för konkret
dryckestillverkning.”
Kimmo Rumpunen, projektledare,
Centrum för Innovativa Drycker/SLU Balsgård
SMAKA PÅ SKÅNE 13
KOMMUNIKATION OCH VARUMÄRKE
har haft en fin synlighet i media de senaste fem åren.
I samband med konferensen ”Let the
Nordic Street Food revolution begin”
intervjuades verksamhetsledare
Jannie Vestergaard av SVT:s Sydnytt.
Foto: Cecilia Franck
SMAKA PÅ SKÅNE
Skånsk mat ska synas
Att sprida bilden av Skåne som mat- och
dryckesregion är en viktig faktor för att
kunna förverkliga visionen om Skåne som
kulinarisk frontregion 2025.
Under de senaste åren har Smaka
på Skåne fokuserat mer och mer på
att sprida information om skånsk
mat och dryck, främst utifrån våra
egna projekt och aktiviteter men
även genom att förmedla kunskap
om andra initiativ som kan gynna
utvecklingen.
Målet med alla kommunikationsinsatser är att synliggöra bra mat och
dryck med skånsk profil. Smaka på
Skånes hemsida är navet i kommunikationen, här samlas den senaste
informationen om våra satsningar.
14 SMAKA PÅ SKÅNE
Sociala medier har gett oss möjlighet
att nå ut och interagera med våra
målgrupper på ett helt annat sätt än
tidigare.
Att medierna ser värdet i att lyfta
fram och berätta om Skåne i samman­
hang kopplade till mat och dryck är
också viktigt för att turister ska få
upp ögonen för Skåne som kulinarisk
region och för att invånarna som bor
här ska känna stolthet inför mat- och
dryckeskulturen som finns här. Därför
arbetar Smaka på Skåne också med
pressbearbetning.
Smaka på Skåne har i snitt 2 000 unika
besökare på hemsidan varje månad
och över 1000 gillare på Facebook
(från januari 2014). Sedan juni 2014
finns Smaka på Skåne också på Twitter
(450 följare) och Instagram (245
följare).
Men Smaka på Skåne kommunicerar inte enbart online. Att synas
där människor fysiskt rör sig är också
viktigt för att skapa igenkänning och
fördjupa relationerna med våra målgrupper. Smaka på Skåne deltar därför
återkommande på mässor, events
och i möten med syfte att utveckla det
kulinariska Skåne. I samband med
det har Smaka på Skåne tagit fram
inspirationsmaterial, som recept och
utflyktsförslag, för att öka kunskapen
om och förenkla för människor
att ta del av den skånska mat- och
dryckeskulturen.
Följ Smaka
på Skåne...
På Facebook, Twitter
och Instagram:
smakapaskane
På hemsidan:
www.smakapaskane.se
Varumärkesundersökning
2014 (2013)
ANTAL RESPONDENTER:
1270 personer (1326)
SPONTAN ­­IGENKÄNNINGSGRAD
22,6% (20,5%)
VANLIGASTE ORDEN
SOM SMAKA PÅ SKÅNE
FÖRKNIPPAS MED
Mat/matvaror/
mathandel
38,0% (58,5%)
Livsmedel
13,6% (12,9%)
Lokal/närproducerat
8,0% (0%)
Skånsk mat
6,3% Matregion
3,5% (0%)
DEN GRAFISKA PROFILEN
innehåller en logotyp
med flera olika deviser. I
butikskonceptet används
devisen ”Närproducerat
och noga utvalt”.
Foto: Jannie Vestergaard
(4,8%)
Kampanj/matkampanj
0% (2,6%)
SMAKA PÅ SKÅNE
FÖRKNIPPAS MED DESSA
OMDÖMESORD
En god upplevelse
21,6% (14,6%)
Hög kvalitet
9,5% (6,8%)
Bra sortiment
7,5% (2,7%)
Prisvärd
4,0% Dåligt sortiment
1,5% (2,7%)
(0%)
Vet ej 52,3% (65,8%)
SÅ OFTA ANVÄNDER
RESPONDENTERNA SMAKA
PÅ SKÅNES TJÄNSTER
Ibland/ofta/alltid
29% (15%)
Aldrig
59% (73%)
Aldrig men kan tänka sig
11% (8%)
Källa: Metros
varumärkes­barometer
2014 och 2013
Ett varumärke som
förknippas med kvalitet
I samband med utvecklingen av
Smaka på Skånes butikskoncept
blev det tydligt att Smaka på Skåne
behövde en egen genomtänkt och
utarbetad grafisk profil, med en
logotyp som skulle fungera bra som
varumärke för både butikskonceptet
och Smaka på Skånes övriga projekt.
Målet var att ta fram en profil med
grafisk stringens och renhet, som
kunde användas i flera olika sammanhang och storlekar.
Grafiskt illustrerar varumärket
det skånska landskapet, både havet,
åkrarna och skogen, med färgerna
blått, gult och grönt. Med gaffelns
framträdande roll ska tankarna gå
till maten på tallriken och hela resan
från ”jord till bord” illustreras. Den är
tänkt att ge en positiv känsla, väcka
nyfikenhet och visa på utveckling.
TILL DEN ÖVERGRIPANDE devisen
”Smaka på Skåne”, lades ett antal
budskap eller ”taglines” för olika
sammanhang. I butikskonceptet
användes ”Närproducerat och noga
utvalt”, för den kulinariska turismen
”En kulinarisk upplevelse”, för
restaurangsidan ”Nya skånska köket”,
och för att förtydliga den organisatoriska tillhörigheten devisen ”En del av
Livsmedelsakademin”.
FÖR ATT UNDERSÖKA kännedom,
omdömen och lojalitet kopplade
till varumärket har Smaka på Skåne
genomfört två undersökningar,
SweMa varumärkesbarometer, 2013
och 2014. Undersökningen 2013
var en så kallad nollmätning som
följdes upp med en mätning 2014.
Undersökningarna visar på en så
kallad spontan igenkänningsgrad på
drygt 20% och en tendens till ökning
av kännedomen mellan de båda åren.
Det är tydligt att Smaka på Skåne
förknippas med omdömen som ”en
god upplevelse” och ”hög kvalitet”.
UNDERSÖKNINGEN VISAR ATT knappt en
tredjedel använder Smaka på Skånes
tjänster, vilket är en klar ökning i
förhållande till nollmätningen. Med
utgångspunkt i de vanligaste orden
som Smaka på Skåne förknippas
med är det stor sannolikhet för att
butikskonceptet spelar en betydlig
roll i igenkänningen av varumärket.
En tredje mätning behövs för att
visa riktningen för uppfattningen av
varumärket.
SMAKA PÅ SKÅNE 15
TIDSLJINE
Fem år med
Smaka på Skåne
OKTOBER 2012.
Smaka på Skånes
första folder med
kulinariska utflykter
lanseras, tema
skånska drycker.
Smaka på
Skånes första kurs arrangeras. ”Fiskhantering” i samarbete med TransforMAT.
Foto: Cecilia Franck
Smaka på
Skåne förstärks med
Andreas Larsson som
blir ambassadör för
Nya Skånska Köket.
MARS 2012.
Smaka på
Skåne arrangerar ett dryckessymposium i samarbete med
Framtidsbygd.
DECEMBER 2011.
Foto: Cecilia Franck
1 JUNI 2010.
Exportsatsningen
FoodExport inleds i samarbete med Exportrådet.
APRIL 2011.
SOMMAREN 2010. R
ekrytering
2010
2011
Foto: Jannie Vestergaard
off för
de tre skånska satsningarna Smaka på Skåne,
TransforMAT (tidigare
Smakplats Skåne) och
Centrum för Innovativa
Drycker.
2012
Foto: Jannie Vestergaard
SEPTEMBER 2010. K
ick
Butikskonceptet
”Smaka på Skåne –
Närproducerat och noga
utvalt” lanseras.
JUNI 2011.
1 NOVEMBER 2010.
Projektledare
Helene
Reintjes anställs.
1 OKTOBER 2010. P
rojektledare
Jannie Vestergaard anställs.
16 SMAKA PÅ SKÅNE
Kommunikationsarbetet förstärks
med kommunikatör Cecilia
Franck.
Projektet Nya
Skånska Köket initieras.
APRIL 2011.
av projektledare inleds.
För
första gång arrangerar Smaka på Skåne
en skånsk dryckesbar
på Älska Mat & Vinmässan i Malmö.
OKTOBER 2012.
MARS 2012.
Arbetet
med butikskonceptet och
kompetensutvecklingsaktiviteter förstärks med
projektmedarbetare
Anna Eklund.
OKTOBER 2011.
Broschyren Nya
Skånska Köket lanseras på
Livsmedelsakademins stämma
(första upplagan på 10 000
exemplar).
APRIL 2012.
Det första stora
arrangemanget där Smaka på
Skåne synliggör skånsk mat och
dryck för en internationell målgrupp
– 600 tyska researrangörer besöker
Kiruna i samverkan med bland annat
Tourism in Skåne.
Foto: Cecilia Franck
Foto: Cecilia Franck
MARS 2011.
Smaka på
Skåne blir en del av
Livsmedelsakademin.
Håkan Jönsson utses till
verksamhetsansvarig.
Smaka på Skåne
får i uppdrag att
ta fram en skånsk
dryckesstrategi av
Länsstyrelsen.
Foto: Jannie Vestergaard
Foto: Jannie Vestergaard
JANUARI 2012.
OKTOBER 2012.
Smaka på Skåne
arrangerar den
första regionala
delfinalen i
Gastronomiska
Matverk 2013.
DECEMBER 2011.
Arbetet med
kulinarisk turism och kompetensutvecklingsaktiviteter
förstärks med projektmedarbetare Monica Åquist.
AUGUSTI 2012.
Foto: Meredith Andrews
Jannie
Vestergaard tar över
som verksamhetsledare för Smaka på
Skåne.
Koncepten ”Taste of Skåne – Street Food
Corner” för restauranger och ”Taste of Skåne – Food
Market” för arenor tas fram och arbetet med att säkerställa närproducerat mat och dryck under Eurovision
Song Contest 2013 genomförs med Smaka på Skåne
som officiell event supplier.
JANUARI 2013.
MAJ 2013.
Projektet
Förpackning och design
inleds med projektledare
Maria Schmidt Larsson.
MARS 2013.
Pilotprojekt:
Upphandla närproducerat påbörjas i
samarbete med LRF
och Region Skåne.
Foto: Anna Teresia Berg
100 butiksanställda har genomgått
Smaka på Skånes webbdiplomering.
DECEMBER 2012.
Skånes Matfestival arrangeras för första
gången i Brösarp – 8 500 besökare kommer.
MAJ 2014.
OKTOBER 2013. Bjärhus Gårdsbutik
vinner SM i Mathantverk för bästa
förpackning efter coachning och
rådgivning av Smaka på Skåne.
Bovetenudlar från
Österlen vinner tredje pris vid den
nationella finalen i Gastronomiska
Matverk 2015 efter coachning och
rådgivning av Smaka på Skåne.
JANUARI 2015.
Smaka på
Skånes temadag ”Skåne –
en stark kulinarisk region”
arrangeras för första
gången, i samarbete
med TransforMAT.
Foto: Cecilia Franck
MARS 2014.
JANUARI 2014.
Första handlar- &
producentträffen med speeddejting äger rum.
MARS 2013.
Kompetensutveckling av
Smaka på Skånes personal – alla medarbetare
genomgår projektledarutbildning i samarbete
med Länsstyrelsen.
Foto: Jannie Vestergaard
Foto: Anna Teresia Berg
MARS 2013.
Skånska
företag inom Smaka på
Skånes exportprojekt
deltar för första gången
utomlands på världens
största mathantverksmässa
”Salone del gusto & Terra
Madre” i Turin, Italien, i
Sveriges samlingsmonter
under Try Swedish.
OKTOBER 2014.
2014
2013
Det nationella arbetet
med Gastronomiska Regioner
kommer till Skåne, och ingår
härefter som ett viktigt element
i Smaka på Skånes strategiska
utvecklingsarbete.
Foto: Cecilia Franck
MAJ 2013.
Smaka på Skåne
arrangerar den första nordiska street
food-konferensen tillsammans med Ny
Nordisk Mat, Let the Nordic Street
Food Revolution Begin.
Projektet
”Undanröja hinder för småskaliga livsmedelsföretag” tar
ny form med anställning av
projektledare Pär Tegnander.
APRIL 2014.
MARS 2015. Skånsk
handbok för
livsmedelsupphandling färdigställs
som avslut på projektet Upphandla
närproducerat.
MAJ 2015.
Skånes
Matfestival
arrangeras
för andra
gången
– 10 000
besökare.
2015
Temadagen
”Skåne – en stark kulinarisk region”
arrangeras för andra gången, i
samarbete med TransforMAT och
Centrum för Innovativa Drycker.
NOVEMBER 2014.
Foto: Cecilia Franck
Foto: Cecilia Franck
Matlandetkonferens
på Öland där Smaka på Skåne
ansvarar för att ta fram en skånsk
dessert – ”Nya skånska köket med
äppeltema” och säkerställer att
svensk dryck serveras.
OKTOBER 2012.
Foto: Cecilia Franck
FEBRUARI 2013.
Kick-off för skräddarsydd exportsatsning mot Danmark,
i samarbete med TransforMAT och
Green Seed Nordic.
SEPTEMBER 2014.
Skånsk dryckesstrategi 2013-2020 lanseras på
Livsmedelsakademins stämma.
APRIL 2013.
Genomslag
för skånsk street food när
den första food trucken får
parkera på offentlig mark i
Malmö Stad efter påtryckningar från Smaka på Skåne.
APRIL 2015.
SMAKA PÅ SKÅNE 17
KOMPETENSUTVECKLING OCH KONCEPTUALISERING
Fokus på kompetens och
koncept skapar långsiktighet
FÖR ÖVERSIKT AV
samtliga aktiviteter
som gjorts inom ramen
för Smaka på Skåne
se appendix.
För att visionen om Skåne som kulinarisk region ska bli verklighet krävs
det att aktiviteter och projekt sätts i en
större kontext. För att uppnå långsiktiga och hållbara resultat har Smaka på
Skåne tagit fram en arbetsmodell som
bygger på kompetensutveckling och
konceptualisering.
Under projektperioden har Smaka på Skåne genomfört
mer än 50 kompetensutvecklingsaktiviteter med drygt 800
deltagare, och totalt 200 aktiviteter och events med mer än
6 700 deltagare.
En av drivkrafterna inom Smaka på Skåne varit att
utarbeta en hållbar arbetsmodell. Grundidéen har varit att
våra aktiviteter och projekt inte bara ska synliggöra skånsk
mat och dryck och gynna de deltagande företagen på kort
sikt, utan bidra till positiv utveckling på lång sikt.
Ett event kan få stor effekt och publicitet under själva
genomförandet, men egentligen är det bara toppen på
isberget. Det stora utvecklingspotentialen ligger i arbetet
som görs inför och efter ett event. Insikten om vikten av
kompetensutveckling och konceptualisering har varit
betydelsefulla faktorer i utvecklingen av Smaka på Skånes
arbetsmodell.
18 SMAKA PÅ SKÅNE
Från att framför allt ha arbetat med att öka synligheten
av skånsk mat och dryck genom events och erbjuda
fristående kurser började Smaka på Skåne under 2013
att arbeta med kompentensutveckling på strategisk
nivå. Sedan dess är kompetensutveckling en standard
inför ett event och i samband med större projekt.
Kompetensutvecklingsaktiviteterna fyller flera funktioner.
Dels får de deltagande företagen utbildning och inspiration
i ämnen specifikt kopplade till eventet, dels får de möjlighet
att utöka sina nätverk genom kontakt med andra företag i
samma situation, och dels är kompetensutvecklingen viktig
för att företagen ska få den kunskap som krävs för att kunna
anpassa sig till framtida konsumentbehov.
Efter en genomförd aktivitet eller ett projekt är det viktigt
att både göra en extern och intern utvärdering för att kunna
avgöra hur vi kan dra nytta av våra lärdomar. Ett lyckat
genomförande kan leda till att ett nytt koncept tar form.
Genom att konceptualisera våra idéer och erfarenheter blir
det lättare att återanvända och vidareutveckla konceptet
vid ett senare tillfälle, och det blir även enklare att sprida
konceptet vidare så att andra aktörer kan inspireras och dra
nytta av våra kunskaper.
Smaka på Skånes främsta koncept, som nu kan
vidareutvecklas i Skåne och implementeras i andra
kulinariska regioner, är butikskonceptet Smaka på Skåne
– Närproducerat och noga utvalt, Nya Skånska Köket och
Event- och arenamat.
arrangerades Smaka på
Skånes första kompetensutvecklingsaktivitet – en kurs i fiskhantering i
samarbete med TransforMAT. Sedan
dess har målgrupperna erbjudits
totalt 50 tillfällen till kompetensutveckling. 800 deltagare har tagit
tillfället i akt genom åren. Foto:
Jannie Vestergaard
I MARS 2011
1 SMAKA PÅ SKÅNE MATMAGASIN
KOMPETENSUTVECKLING OCH KONCEPTUALISERING
Vår arbetsmodell
GENOMFÖRANDE
JA ELLER NEJ?
Så har Smaka på Skåne arbetat för att skapa en plattform som bygger på öppenhet och samverkan – från idé till resultat.
BEHOV HOS
MÅLGRUPPEN
FÖRFRÅGAN
UTIFRÅN
Vi identifierar ett behov
hos målgruppen
Vi får en förfrågan om att engagera
oss i ett event eller projekt utifrån
UPPDRAGET
Stämmer idéen överens
med vårt uppdrag?
MÅL
Bidrar idéen till att uppfylla våra mål?
TREND I TIDEN
Vi snappar upp en trend i tiden
som vi kan dra nytta av
SMAKA PÅ
SKÅNES LEDORD
SYNERGIEFFEKTER
Hur ska ledorden genomsyra genomförandet
av idéen?
Synlighet
Tillgänglighet
Kvalitet
Samverkan
Hur kan vi skapa synergieffekter med
andra projekt inom Smaka på Skåne och
Livsmedelsakademin?
SAMVERKAN
Med vem kan vi samarbeta för att
få störst genomslagseffekt?
UTVECKLINGSARBETE
ENSTAKA AKTIVITET
PROJEKT
Om det är för tidigt att initiera ett nytt
projekt eller en enskild aktivitet kan vi välja
att fortsätta driva frågan vidare på flera
andra sätt.
Genom att arrangera en enstaka aktivtet,
t.ex. ett event, kan vi stämma av intresset
innan vi initerar ett nytt projekt.
Om idéen ligger i linje med vårt uppdrag
och det finns ett stort behov hos målgruppen kan vi välja att initeria ett nytt projekt.
SAMVERKAN PÅ
REGIONAL, NATIONELL ELLER
INTERNATIONELL NIVÅ
KOMPETENS­UTVECKLING
Kompetensutveckling är standard i alla projekt och inför alla enstaka aktiviteter
som Smaka på Skåne genomför. De deltagande företagen erbjuds olika former av
komptetenshöjande aktiviteter beroende på behov och förutsättningar.
WORKSHOP | KURS | STUDIERESA
OPINIONSBILDNING
STRATEGISKT ARBETE
UPPFÖLJNING & UTVÄRDERING
SPRIDNING
Ett lyckat genomförande kan leda till att ett nytt koncept tar form som vi sedan
återanvänder och vidareutvecklar för att skapa långsiktighet. Vi kan också välja att sprida
våra erfarenheter externt genom föreläsningar, tryckt material och i övrig kommunikation.
Malmöfestivalen
Workshop inför ”Smaka på Skåne – Street Food Fika”
på Malmöfestivalen 2013 med fokus på samförsäljning
och att inspirera företagen till att utveckla gemensamma
produkter. Foto: Anna Teresia Berg
Älska Mat
Workshop för dryckesproducenter inför mässan
Älska Mat 2012 med
fokus på försäljning
och kommunikation av
samspelet mellan dryck
och mat. Foto: Cecilia
Franck
Malmö
Cooking
Workshop för kockar
och dryckesproducenter
inför event med Malmö
Cooking 2013 för att
öka kunskapen kring
skånsk dryck och skapa
nätverk mellan kockar
och dryckesproducenter.
Foto: Andreas Larsson
Eurovision Song Contest
Workshop med restauranger inför ”Taste of Skåne – Street Food
Corner” under Eurovision Song Contest 2013 för att diskutera koncept, recept och sätta fokus på utmaningarna kring street food. Att
servera gatumat kräver bland annat enkelhet i tillberedningen inför
servering för att undvika kö och förpackningen har en viktig roll för
att göra det enkelt för kunden att äta maten. Foto: Cecilia Franck
SMAKA PÅ SKÅNE 21
ENGAGEMANG PÅ NATIONELL OCH INTERNATIONELL NIVÅ
skrev under det
gastronomiska manifestet som
formulerades under Gastronomiska Samtal i Nyköping
2013. Foto: Jannie Vestergaard
SMAKA PÅ SKÅNE
Engagemang bidrar till
bredare helhetsperspektiv
En viktig del av Smaka på Skånes
plattformsarbete har varit att arbeta
i nationella och internationella
forum för att flytta fram positionerna
i de frågor som är viktiga för våra
målgrupper. Som enskilt företag är
det svårt att driva övergripande frågor.
Därför behövs en instans som kan ta
ett helhetsperspektiv. Här presenteras
de sammanhang där Smaka på Skåne
varit som mest aktiva.
GASTRONOMISKA REGIONER
Som led i Matlandetsatsningen gav
Regeringen 2014 Jordbruksverket i
uppdrag att utarbeta en strategi och
ett kunskapsunderlag för utvecklingen
av svenska gastronomiska regioner.
Då hade Smaka på Skåne redan varit
aktiva i förarbetet genom att stå
som värd för ett av de dialogmöten
22 SMAKA PÅ SKÅNE
som resulterade i en kartläggning av
erfarenheter av pågående arbete med
gastronomiska regioner.
Under 2014 har arbetet fortsatt med
inspel från Smaka på Skåne både vad
gäller skånska produkter och råvaror
som kan komma ifråga för ursprungsmärkning och det övergripande
arbetet. Inte minst den skånska dryckesstrategin har fått mycket uppmärksamhet och framhävts som modell för
regionalt arbete. Håkan Jönsson har
även arbetat med att sammanställa
forskningsläget för gastronomiska
regioner. Det nationella arbetet med
gastronomiska regioner kan följas på
portalen Smaka Sverige.
2014 initierade Länsstyrelsen
i Skåne en terroirkartläggning av
skånska drycker i relation till både
nutida och historisk odling och
livsmedelsförädling. I Länsstyrelsens
arbetsgrupp ingick förutom Smaka
på Skåne även SLU, TransforMAT och
Tourism in Skåne.
GASTRONOMISKA SAMTAL
Ett viktigt forum för dialog på nationell nivå har varit Gastronomiska
samtal. Under ledning av Hans Naess
samlas gastronomiskt intresserade
från olika områden (odlare, uppfödare, förädlare kockar och andra
gastronomiskt intresserade) för
att utbyta tankar om erfarenheter
om mat och dryck i Sverige. Jannie
Vestergaard, Håkan Jönsson, Andreas
Larsson och Charlotta Ranert samt
Livsmedelsakademins studentambassadör Andreas Nicolaidis har deltagit
i flera av samtalen som går att lyssna
på via www.gastronomiskasamtal.se.
Skåne – en stark
kulinarisk region
har också
bidragit till att skapa
vitkiga mötesplatser. Under
2014 arrangerade Smaka
på Skåne två temadagar
för att samla kompetens
inom branschen och utifrån
olika perspektiv diskutera
hur Skåne kan utvecklas till
att bli en stark kulinarisk
region. Dagarna, som
arrangerats tillsammans
med TransforMAT och
Centrum för Innovativa
Drycker, har bjudit på föreläsningar, debattpaneler
och kompetensutvecklande
workshops. Ämnen som
tagits upp har varit alltifrån
utvecklingen av kulinariska
regioner på nationell
och regional nivå och
livsmedelsexport till terroir
och värdskap. Vid båda
tillfällena, 19 mars och 13
november, deltog omkring
100 personer. Det stora
intresset från aktörernas
sida ger förtroende för
framtiden och för Smaka
på Skåne som den samlande plattformen.
SMAKA PÅ SKÅNE
Smaka på Skåne arrangerade
också gastronomiska samtal under
sina temadagar 2014. Föreningen
Gastronomiska Samtal är även
arrangörer av den nationella produkt­
utvecklings­tävlingen Gastronomiska
Matverk, där Smaka på Skåne
2013–2015 har varit arrangör av den
skånska deltävlingen.
INITIATIV FÖR KULINARISK TURISM
I samband med arbetet med dryckesstrategin väcktes frågan om behovet av en strategi för kulinarisk turism
i Skåne. Under ledning av Tourism in
Skåne har under 2013-2015 en sådan
tematisk handlingsplan utarbetats.
Smaka på Skåne har deltagit aktivt i
arbetet som har resulterat i en viktig
plattform för kommande utvecklingsarbete inom den kulinariska turismen
i Skåne.
Nationellt har Smaka på Skåne
haft en fortlöpande dialog med
Visit Sweden om kommunikationsplattformen för Matlandet.
På inbjudan av Tourism in Skåne
deltog vi i VisitSwedens pilotstudie
”Mötesplats Måltidupplevelse
2013”. Arbetet resulterade i ett utkast
till handlingsplan som ett första
steg till hur Sveriges regioner och
VisitSweden kan arbeta vidare för att
utveckla en strategisk handlingsplan
för måltidsturism i Sverige. En
nationell handlingsplan har ännu inte
förverkligats.
Smaka på Skåne deltog tillsammans med Tourism in Skåne som
samarbetspartner till World Food
Travel Association i World Food
Travel Summit i Göteborg 2013.
EN GEMENSAM NORDISK AGENDA
Med ett stort nätverk i Norden
och verksamhetsledare Jannie
Vestergaards erfarenheter från andra
nordiska länder har det varit naturligt
att stärka samverkan med våra grannländer. Mycket av det som pågår
kring utvecklingen av småskalig
livsmedelsproduktion och kulinarisk
turism pågår också i övriga Norden.
Ett starkt nordiskt samarbete stärker
därför också utvecklingen av Skåne
som kulinarisk region.
Smaka på Skåne har varit aktiv
inom Nordiska Ministerrådets satsning på Ny Nordisk Mat genom hela
projektperioden. Speciellt genom
vårt samarbete kring Nordens första
street food-konferens i februari 2013.
Konferensen blev samtidigt Smaka
på Skånes första aktivitet inom vårt
nya fokusområde street food.
Tillsammans med Ny Nordisk Mat
och danska Madkulturen initierade
vi ett nätverk för gränsöverskridande
tvärsektoriell samverkan kring
offentlig upphandling. Samarbetet
började med en workshop i Malmö
januari 2014 och följdes upp med
ett internationellt seminarium i
Helsingfors i oktober samma år.
Upphandling inom offentliga kök är
ett område där de nordiska länder
har mycket gemensamt och enorm
potential i kollektiv utveckling.
Som avslutning på satsningen Ny
Nordisk Mat under slutet av 2014,
som också var 10-års jublieet för
manifestet för det Nya Nordiska
Köket, arrangerades visionsworkshops inom ett antal fokusområden för framtidens nordiska mat
år 2024. Smaka på Skåne deltog
när framtidens hållbara gastronomiska regioner och framtidens
offentliga måltid diskuterades.
Den sista visionsworkshopen
om framtidens måltidskultur var
Livsmedelsakademin värd för.
Arbetet har lett till rekommendationer till Nordiska Ministerrådet för det
framtida arbetet.
Vi har via våra nätverk märkt att
det finns ett stort intresse för vår
verksamhet i övriga Norden. Under
projektperioden har vi tagit emot ett
tiotal grupper med nordiska aktörer.
Speciellt har det varit stort intresse
för vårt butikskoncept ”Smaka på
Skåne – Närproducerat och noga
utvalt”. Vårt arbete med utvecklingen
av den kulinariska turismen och
kulinariska besöksmål i Skåne har
också skapat nyfikenhet och intresse.
Med danska nätverk har vi diskuterat
”terroir”, alltså hur karakteristiska
kvalitéer kring en specifik plats så
som geografi, geologi och klimat
påverkar framställningen av mat och
dryck. Vi har tagit upp hur terroir kan
”mätas” och hur det kommuniceras
för att därmed skapa mervärde
för landsbygdsföretag – ett arbete
som passat bra in med Smaka på
Skånes motsvarande arbete med
Skånsk Dryckesstrategi och inom
Gastronomiska Regioner.
Foto
:K
en
n
et
Ro
un
a
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Smaka på Skåne har gett oss viktiga kontaktytor. Genom dem fick
vi medverka i street food-satsningen under Malmöfestivalen och
det var Smaka på Skåne som gjorde så att vi kom med i tävlingen
Gastronomiska Matverk. En resa till slow food-mässan Salone
del Gusto i Italien gav massor av inspiration, kunskap och nya
kontakter. Och så känner vi att vi är en del i ett nätverk där vi kan
dela med oss av erfarenheter och möjligheter. Det ger en styrka
som man inte har på egen hand.”
Adriana Zonari, Brunslövs mejeri, vinnare av Gastronomiska Matverk 2014
SMAKA PÅ SKÅNE 23
EKONOMI
Så har resurserna fördelats
Så har Smaka på Skåne
finansierats
LANDSBYGDSPROGRAMMET,
LÄNSSTYRELSEN I SKÅNE:
16,1 miljoner kronor
REGION SKÅNE:
7,5 miljoner kronor
DELTAGARAVGIFTER:
h
Foto
: Pa
trik
Trä
gå
rd
0,1 miljoner kronor
UNDER PROJEKTTIDEN JUNI 2010 till mars 2015 har Smaka på
Skåne finansierats av Europeiska landsbygdsprogrammet
genom Länsstyrelsen i Skåne och Region Skåne. En mindre
del av intäkterna har kommit från deltagaravgifter. Smaka
på Skånes totala budget har varit 23,7 miljoner kronor
fördelad med 17 miljoner kronor på projektet ”Smaka
på Skåne – Mikroföretag” och med 6,7 miljoner kronor
på projektet ”Smaka på Skåne – Kulinarisk Turism”.
Sommaren 2014 gjorde Länsstyrelsen i Skåne en undersökning för att bland annat analysera hur resurserna inom
Landsbygdsprogrammet och Matlandets sex fokusområden fördelats mellan olika insatsområden (inspiration,
affärsutveckling, innovation, investeringsstöd, marknadsbearbetning och kompetensutveckling). Vi har därför valt
samma modell för att visualisera hur Smaka på Skånes
projektresurser har fördelats.
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Matlandet Sverige bygger på regionalt och lokalt engagemang. Engagemanget ger jobb och utveckling i hela
landet. Jag är glad över allt det som gjorts inom ramen för
Smaka på Skåne. Jag hoppas att mindre men också större
verksamheter fortsätter att utvecklas till gagn för oss alla.
Det ger oss nämligen allt från jobb till mer svensk mat.”
Eskil Erlandsson (C), landsbygdsminister 2010-2014
24 SMAKA PÅ SKÅNE
Fördelning mellan fokusområden
25%
Inspiration
20%
Affärsutveckling
Innovation
15%
Investeringsstöd
10%
37%
35%
5%
Marknadsbearbetning
Kompetensutveckling
28%
rä
g
ur
an
Re
s
dl
ta
Ha
ad
nd
at
m
at
Fö
M
O
ål
ffe
tid
nt
stu
lig
ris
m
m
n
tio
uk
od
pr
Pr
im
är
el
0%
FÖRDELNING AV RESURSER INOM PROJEKTET ”SMAKA PÅ SKÅNE – KULINARISK TURISM” FÖRDELAT INOM MATLANDETS SEX FOKUSOMRÅDEN.
Diagrammet visar vilka målgrupper som fått ta del av projektets resurser och till hur stor del. Inom ”Kulinarisk Turism” är
det i första hand aktörer inom måltidsturism (35%), förädlad mat (28%) och restaurang (37%)som gynnats av projektet.
10%
33%
9%
Inspiration
8%
Affärsutveckling
7%
Innovation
6%
25%
5%
17%
7%
4%
15%
3%
Marknadsbearbetning
Kompetensutveckling
5%
2%
Investeringsstöd
1%
Re
s
ta
ur
an
g
el
Ha
nd
at
ad
rä
dl
Fö
nt
lig
ffe
O
m
m
at
m
ris
stu
tid
M
ål
Pr
im
är
pr
od
uk
tio
n
0%
FÖRDELNING AV RESURSER INOM PROJEKTET ”SMAKA PÅ SKÅNE – MIKROFÖRETAG” FÖRDELAT INOM MATLANDETS SEX FOKUSOMRÅDEN.
Diagrammet visar vilka målgrupper som fått ta del av projektets resurser och till hur stor del. Inom ”Mikroföretag” är
det i första hand aktörer inom förädlad mat (33%), handel (25%) och måltidsturism (17%) som gynnats.
SMAKA PÅ SKÅNE 25
Foto: Glorias Äppelgård
REFLEKTIONER OCH REKOMMENDATIONER
Vägen framåt
U
nder de senaste årens arbete med Smaka på Skåne
har vi märkt att förutsättningarna för att utveckla
Skåne som kulinarisk region har blivit mycket bättre.
Vi har bildat en plattform med förtroende bland våra intressenter – och känner att de också i framtiden förväntar sig att
plattformen Smaka på Skåne är navet för utvecklingen av
Skåne som kulinarisk region.
Med större och genomgripande satsningar som butikskoncept, export och våra konceptualiseringar av mat och
dryck i olika sammanhang har vi lyckats öka både synlighet,
tillgänglighet och kvalitet på skånsk mat och dryck samt
samverkan mellan aktörer. Vi har tagit fram en skånsk
dryckesstrategi som snabbt fick efterföljare ute i landet. I
arbetet med strategin blev det också extra tydligt för oss att
det finns ett stort behov av statistiska underlag och strategier att arbeta efter, både i Skåne och med tanke på det stora
intresset utifrån, också i andra regioner. Förhoppningen
är nu att en framtida regional livsmedelsstrategi kan leda
utvecklingen framåt.
Baserat på erfarenheterna från våra projekt vill vi så
sammanfatta våra rekommendationer i det fortsatta arbetet
med att utveckla Skåne (och andra platser) som kulinariska
regioner.
• Skapa och konsolidera en gemensam transparent
plattform med olika nätverk och samverkansformer där
överordnade regionala visioner och handlingsplaner
förankras.
• Skapa innovativa koncept för arbetet med regional mat
och dryck och utveckling av den kulinariska turismen som
kan användas av många aktörer för bättre spridning av
både synlighet och tillgänglighet.
• Utforma skarpa upplägg för kompetensutveckling som
integreras med övriga aktiviteter, till exempel evenemang,
mässor och festivaler.
• Öka aktiviteter inom affärsutveckling för de småskaliga
företagen för att ha flera ben i verksamheten.
• Öka kompetenserna kring värdskap, marknadsföring,
försäljning, paketering av erbjudande, kundrelationer
med mera.
• Fortsatt arbete för att förenkla regelverk för småskaliga
livsmedelsföretag.
• Öka kompetensen för småskaliga livsmedelsförädlare,
grossister/distributörer samt aktörer inom offentlig
sektor (beslutsfattare, kostchefer, inköpare/upphandlare)
för att mätta den växande marknaden för närproducerad
mat och dryck inom offentlig sektor.
Håkan Jönsson, verksamhetsansvarig 2010–2012
Jannie Vestergaard, verksamhetsansvarig 2013–
SMAKA PÅ SKÅNE 27
NÄRPRODUCERAT OCH NOGA UTVALT
Skånsk mat ska
synas i butiken
Hur kan man göra det lättare för människor att hitta ­skånska
matvaror av hög kvalitet ute i butik? För fyra år sedan
lanserade Smaka på Skåne ett butikskoncept som förutom
konsumenterna, också gynnar producenter och handlare.
har
40 butiker gått med i ”Smaka
på Skåne – Närproducerat
och noga utvalt” (mars 2015)
och 141 butiksanställda
har diplomerats efter att ha
genomfört Smaka på Skånes
webbutbildning. Foto: Jannie
Vestergaard
SEDAN LANSERINGEN 2011
NÄRPRODUCERAT OCH NOGA UTVALT
I OKTOBER 2012
arrangerade Smaka på
Skåne en studieresa till
London med Handlarnätverket. Foto: Jannie
Vestergaard
HISTORIEN BAKOM BUTIKSKONCEPTET “Smaka på Skåne –
Kriterierna
Närproducerat och noga utvalt” började redan 2007, då
Livsmedelsakademin genomförde en framsynsprocess för
att identifiera viktiga utvecklingsområden. Behovet av att
öka handelns integration med övriga delar av värdekedjan
hade sedan en tid varit påtaglig, men då det inte fanns
några utarbetade samarbetsformer hade tidigare initiativ
inte utvecklats i önskad riktning.
– Butikerna har en nyckelposition, då det är där som
konsumenter får argument för att köpa eller inte köpa
olika varor och tjänster, säger Håkan Jönsson, som då var
verksamhetsledare för Smaka på Skåne.
För att skapa förtroendefulla relationer krävdes ett
nätverk där handlarna själva kunde känna att de ägde
frågorna. Thomas Andersson, ICA-handlare i Bromölla, var
med från början.
Varor som exponeras
under ”Smaka på
Skåne – Närproducerat
och noga utvalt” uppfyller följande kriterier:
Be
rg
Foto
:A
nn
a
Te
re
sia
• Råvaran har sitt
ursprung i Skåne.
Eventuell bearbetning äger rum i
Skåne.
• Förädling och
bearbetning är av
hantverksmässig
karaktär.
• Producenten
dokumenterar hur
produktionen skett
och att den ägt rum
i Skåne.
– På den tiden jobbade alla handlare var och en för sig, efter
sin egen förmåga och sitt eget huvud, för att få in lokala
leverantörer och på så vis särskilja sig som butik. Ingen
samarbetade och det fanns ingen support att få någonstans
ifrån. Många producenter var inte mogna för att ta steget
och börja sälja i butik, de flesta sålde bara hemma på sin
gård och till någon exklusiv restaurang, säger Thomas
Andersson.
– I grunden handlade det om att hitta ett smart och
enkelt sätt att synliggöra de lokala producenterna i butik
och i vår marknadsföring som kändes bekvämt både för
producenterna och för oss handlare.
Med hjälp av honom och Jan Persson, som hade goda
relationer med de flesta handlare i regionen sedan sin tid
som marknads- och försäljningschef på Skånemejerier,
tillfrågades fler handlare om de ville delta i arbetet med att
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Enkelheten är den röda tråden. Det är lätt att gå med,
använda, beställa skyltmaterial och förstå strategin
bakom. Som butik får man bra stöd i leverantörs­
kontakter, utbildningar och hjälpmedel. Att kriterierna
är tydliga är ett måste för att konceptet ska vara långsiktigt hållbart, det gör att leverantörerna känner sig
trygga och våra medarbetare stolta.”
Thomas Andersson, ICA-handlare i Bromölla
30 SMAKA PÅ SKÅNE
UNDER SKÅNES MATFESTIVAL
har Smaka på Skåne bjudit
in besökarna till Framtidens
butik för att tillsammans
med handlare diskutera
just hur en mataffär kan
komma att se ut i framtiden. På bilden Anna
Eklund, projektledare.
Foto: Cecilia Franck
utveckla regionen inom matområdet. Som en följd av det
etablerades Livsmedelsakademins handlarråd sommaren
2010.
HANDLARE FRÅN ICA, Axfood och Bergendahls visade
intresse. Redan i ett tidigt skede kom alltså representanter
från tre av de fyra stora detaljhandelsblocken med i arbetet
tillsammans med delikatessbutiker, med en övervikt av
självständiga ICA-handlare. Det visade sig snart att handlarnas engagemang framför allt rörde lokal mat – närproducerade råvaror och produkter av hög kvalitet.
– Vi utgick ifrån vår minsta gemensamma nämnare när
vi började konceptualisera våra tankar. ICA har aldrig varit
den gemensamma nämnaren, utan istället har det varit alla
handlares vilja och engagemang i att utveckla det lokalt producerade som fört oss samman. Under åren som gått har
vi investerat mycket tid och energi i projektet. Jag känner att
jag verkligen jobbat för att vi ska lyckas och jag är stolt över
att ha varit med i utvecklingen, säger Thomas Andersson.
FÖR ATT FÅ en ökad dynamik i rådet tillfrågades de ursprung-
liga medlemmarna om det kunde vara av intresse att även
inkludera aktörer som säljer livsmedel utanför den traditionella dagligvaruhandeln. Detta uppfattades som positivt
och delikatesshandlaren Peter Mårtensson från Möllans
ost, och Charlotte Norrman-Oredsson, från Bondens Egen
Marknad, valdes in i Handlarrådet.
– Den ekologiska och närproducerade maten växer sig
allt starkare hos konsumenterna, och därför är det viktigt
att bygga broar mellan primärproducenter, förädlare
och handlare. Så att man får en förståelse för varandras
branscher och kan skapa bra affärer med korta avstånd,
säger Charlotte Norrman-Oredsson.
– Smaka på Skåne har gett den närproducerade maten
en tydligare avsändare i butikerna. Jag tycker att det är
ett viktigt och väl genomtänkt projekt som resulterat i ett
koncept som knyter ihop konsumenter och de småskaliga
producenterna i Skåne. Det betyder jättemycket för
producenterna att kunna sälja sina produkter direkt till olika
utvalda butiker och jag tror att det gör att fler producenter
vågar satsa på sin verksamhet.
Antal butiker
per år
Juni 2011
7
Januari 2012
15
Juni 2012
25
Januari 2013
30
Juni 2013
35
Januari 2014
39
Juni 2014
40
Januari 2015
40
HANDLARRÅDETS HUVUDFOKUS HAR hela tiden varit att arbeta
med att öka tillgängligheten av lokala varor i handeln. Efter
att Smaka på Skåne integrerades i Livsmedelsakademin
sommaren 2010 blev kopplingarna till den småskaliga
produktionen och matupplevelseföretagen än mer
naturliga, och arbetet med ett butikskoncept för lokal mat
kunde intensifieras. Sommaren 2011 lanserade ett antal
testbutiker, där handlarna var deltagare i Handlarrådet,
butikskonceptet ”Smaka på Skåne – Närproducerat och
noga utvalt”.
– När vi lanserade butikskonceptet var sex butiker med.
Nu deltar över 40 butiker i vårt Handlarnätverk. Det har
varit en fantastisk uppslutning från hela Skåne på så kort
tid, säger Anna Eklund, som tog över projektledningen av
butikskoncpetet 2013.
Antal
diplomerade
butiksanställda
Vår 2011
Höst 2011
5
11
Vår 2012
90
Höst 2012
101
Vår 2013
114
Höst 2013
124
Vår 2014
139
Höst 2014
141
SYFTET HAR VARIT att skapa ett koncept som både kan öka
försäljningen av de lokala produkterna och höja butikernas
omsättning. Det ska dessutom ge butikerna en tydlig profil
och öka interaktionen med butikskunderna. Idag står
SMAKA PÅ SKÅNE 31
NÄRPRODUCERAT OCH NOGA UTVALT
delar
ut äpplen som odlats
på gården utanför Lund
under en speed­dejting
mellan handlare
och producenter på
Höganäs Saluhall.
Foto: Cecilia Franck
GLORIA NORDLUND
HANDLARRÅDET
Charlotte NorrmanOredsson, Bondens Egen
Marknad, 2011–
Michal Wieloch, ICA
Supermarket Fäladstorget,
Lund, 2010–2014
Thomas Andersson, Maxi
ICA Stormarknad Bromölla,
2010–2014
Stefan Wieloch,
ICA Kvantum Eslöv,
2010–2014
Peter Mårtensson, Möllans
Ost, Malmö, 2010–
Richard Singbrant, ICA
Nära Ödåkra, 2013–2014
Michael Riedel, Bergendahslgruppen, 2013–2014
Jerry Rosengren, ICA
Malmborgs Mobilia,
Malmö, 2010–2014
TIDIGARE MEDLEMMAR
Magnus Holm, Hemköp
Dalby, 2013–2014
Bengt Dowler, Bergendahlsgruppen, 2010–2013
32 SMAKA PÅ SKÅNE
Handlarrådet, som den inre kärnan av Handlarnätverket,
för den fortsatta utvecklingen av butikskonceptet.
Till skillnad från andra initiativ, som ofta handlar om att
lyfta lokal mat genom en speciell märkning av produkter
eller certifiering, går Smaka på Skånes butikskoncept ut på
att ge handlarna rätt verktyg för att exponera och motivera
sitt sortiment.
Eftersom det är handlarna som själva ansvarar för konceptet i sina respektive butiker kan sortimentet skilja sig åt
från butik till butik. På så sätt kan varje handlare säkerställa
sin konkurrenssituation, vilket har lett till ett fritt och öppet
forum i Handlarnätverket, där man gärna delar med sig och
utbyter erfarenheter.
Men oavsett var man som konsument handlar kan man
lita på att varorna framställts i närområdet och är av hög
kvalitet. Alla produkter som uppfyller tre enkla kriterier kan
exponeras under ”Smaka på Skåne – Närproducerat och
noga utvalt”:
1.
2.
3.
Råvaran har sitt ursprung i Skåne. Eventuell bearbetning äger rum i Skåne.
Förädling och bearbetning är av hantverksmässig
karaktär och utan onödiga tillsatser.
Producenten dokumenterar hur produktionen skett
och att den ägt rum i Skåne.
som de själva använder i sina butiker står de själva för. Alla
aktörer har varit införstådda med att konceptet även kan
användas i andra butiker och detaljhandelskedjor, och har
inga invändningar mot detta.
– En poäng med att satsa på butiksledet och låta
handlaren stå för det ”noga utvalda” har visat sig vara
att det ger effekter bakåt i värdekedjan. Handlarna har
utvecklat samarbetet med lokala leverantörer genom att
initiera produktutveckling, det gäller allt från tillverkning av
äppelchutney till kalkonuppfödning, säger Anna Eklund.
Som stöd för handlarna har Smaka på Skåne tagit fram
en lista med producenter som uppfyller kriterierna. Men det
är inget krav att enbart använda sig av produkterna på listan
– alla produkter som uppfyller kriterierna kan få exponeras
under varumärket. Vid tveksamheter kan butikerna vända
sig till Smaka på Skåne för vägledning.
– Jag pratar ofta om Smaka på Skåne när jag besöker
nya butiker. Det ger oss mer kött på benen. Jag berättar
att vi lever upp till kriterierna och att de kan använda
butikskonceptet för att skylta upp våra produkter. Handlare
som är anslutna tycker att det är positivt, och de som inte
är anslutna blir nyfikna på konceptet. Jag har också fått
beställningar från handlare, som jag aldrig fått kontakt med
annars, för att de hittat oss på listan. Så för oss är butikskonceptet jättebra, säger Lena Andersson, Bondens bästa i
Svalöv, som säljer kött och charkuterier.
SATSNINGEN HAR REDAN från början varit konkurrensneutral.
De deltagande handlarna har fått stöd och hjälp med
konceptutveckling, men direkta kostnader för material
UNDER BUTIKSKONCEPTETS FÖRSTA år steg antalet medver-
kande butiker fort. De senaste två åren har målet snarare
varit att konsolidera och säkerställa konceptet i butikerna,
bland annat genom att fokusera på utbildning i butik och
samverkan mellan producenter och handlare.
DET HAR BLAND annat arrangerats flera träffar, så kallad
speeddejting, mellan handlare och producenter för att
öka kontakterna, kunskapen om varandra och inte minst
affärerna.
– Jag måste erkänna att jag var väldigt tveksam första
gången jag var med på en speeddejting. Men nu har jag
varit med på några stycken och de har varit väldigt givande.
De är väl genomförda och det är många intressanta ämnen
som kommit upp. Jag har fått visa upp våra produkter och
fått kontakt med nya butiker och restauranger, säger Lena
Andersson.
FÖR ATT INVOLVERA personalen i butikerna arrangerar Smaka
på Skåne återkommande butiksutbildningar. Dessutom
måste minst en person i varje ansluten butik ha genomgått
en kort webbutbildning om konceptet för att säkerställa
kvaliteten. På så vis har det skett en kompetensuppbyggnad
om vad som är närproducerat, vilka producenter som finns,
vilka tillsatser som är ”onödiga” och vad Smaka på Skåne
menar med hantverksmässig kvalitet.
Utöver det har studieresor arrangerats till bland annat
Bornholm och London där handlare och producenter
tillsammans kunnat hämta inspiration för att utveckla
konceptet.
DEN GRAFISKA PROFILEN har gjorts tillgänglig för alla
handlare som är anslutna till konceptet. De kan därför
själva enkelt trycka ut nya etiketter, skyltar eller skapa
annonsmaterial via ett intranät. Givetvis på egen bekostnad. Gemensamt har kampanjmaterial och en broschyr
som beskriver konceptet tagits fram. Två veckor om året
arrangeras även gemensamma kampanjer då alla butiker
uppmanas marknadsföra och skylta upp produkter som
uppfyller kriterierna extra mycket.
Ett uppskattat inslag under dessa kampanjveckor har
varit matvandringar i butik, då kocken Andreas Larsson,
även ambassadör för Nya skånska köket, har guidat
konsumenter att hitta produkter som kan användas till hela
måltider med närproducerade och noga utvalda varor.
UNDER RESANS GÅNG har det också slagits hål på flera
myter. En sådan är att det finns risk för att den småskalige
producentens varumärke urholkas om det finns i en stor
ICA-butik, därför att det drunknar i hyllorna bland de större
varumärkena och att man som småskalig producent inte får
betalt för sina produkter. En annan myt är att landsbygdsföretagen inte kan dra kunder till sin egen gårdsbutik om
produkterna finns i detaljhandeln i stan. För många handlare har det tidigare varit en utmaning att få till affärer med
lokala leverantörer. Gloria Nordlund, på Glorias Äppelgård
utanför Lund, tackade nej två år i rad när handlaren Michal
Wieloch, utöver att köpa hennes äpplen, också ville köpa
hennes marmelader, såser och chutneys.
– Tredje gången han hörde av sig sa jag ja för att inte vara
oartig. Jag var rädd att varumärket skulle urholkas om mina
unika produkter såldes i en vanlig ICA-butik. På den tiden
såg alla ICA-butiker likadana ut och det fanns inga kvalitets­
produkter. Dessutom trodde jag att kunderna skulle stanna
i stan om mina produkter gick att köpa där. Men det blev
tvärtom, försäljningen i butik fungerade som ett extra
skyltfönster. Tre kunder, alla delikatessbutiker, backade ur
direkt när jag började sälja till ICA, men däremot fick jag
många fler besökare till gården.
Antalet
produkter
ökar efter
inträde
EN ENKÄT­UNDERSÖKNING
bland butikerna
(svarsprocent 30)
visade att vid inträde i
butikskonceptet har 60
procent av butikerna
i genomsnitt 0–10
artiklar som uppfyller
butikskonceptets
kriterier (oavsett vilket
år man har gått med).
I april 2015 har 50
procent av butikerna
mer än 40 artiklar
och två tredje­delar av
butikerna har mer än
20 artiklar. Enstaka
butiker har upp mot
200 artiklar.
FÖR ATT BUTIKSKONCEPTET ska leva vidare och utvecklas i
rätt riktning tror handlaren Thomas Andersson att det är
viktigt att hålla fast vid de tydliga kriterierna och enkelheten
i att använda det. Att det hela tiden funnits ett ekonomiskt
incitament för handlare att vara med tror han också är en
stor framgångsfaktor.
– Om det inte funnits någon business i det för oss
handlare hade vi aldrig lagt ner all det engagemang och all
den tid som krävs, säger han.
Projektledaren Anna Eklund tror att en annan viktig
framgångsfaktor är den öppna kulturen som växt fram i
gruppen av engagerade handlare och det faktum att det är
handlaren själv som är garanten för vilka varor som säljs
under varumärket och för att kriterierna uppfylls.
– Butikskonceptet har blivit en stor succé för att vi fått
med oss ett nätverk av engagerade handlare som sporrar
varandra. Dessutom spelar det stor roll att konceptet är
öppet för alla, men ändå ger en unicitet till de butiker som
är med. Och så klart är vi lyckligt lottade som verkar i Skåne,
eftersom här finns en uppsjö av produkter som uppfyller
kriterierna.
Foto: Pressfoto
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Vi tycker att det är viktigt med ett starkt lokalt sortiment i ICAbutikerna. Arbetet med lokala leverantörer genom Smaka på
Skåne är inspirerande och intressant för ICA. Alla initiativ som
stärker lokal produktion tycker vi är bra eftersom vi märker ett
starkt intresse för närproducerat hos våra kunder.”
Anders Svensson, vd ICA Sverige
SMAKA PÅ SKÅNE 33
tillsammans
med Malin Rosberg, ansvarig
för inspiration och exponering på ICA Kvantum Eslöv.
Foto: Anna Teresia Berg
STEFAN WIELOCH
”Det har varit en fantastiskt bra resa.
Jag är oerhört glad och nöjd över att
vi tidigt bestämde kriterier och att
det är Skåne som gäller. Jag tror det
kommer bli ännu viktigare med
spårbarhet och ursprung i framöver.
Det handlar om trovärdighet och vi
har otroligt duktiga producenter
och odlare i Skåne.”
Stefan Wieloch, ICA Kvantum Eslöv
SMAKA PÅ SKÅNE 35
NÄRPRODUCERAT OCH NOGA UTVALT
Handlarnätverket
Butiker som är med i ”Smaka på Skåne –
Närproducerat och noga utvalt” i mars 2015.
1. City Gross Höganäs
2. ICA Kvantum Höganäs
3. Höganäs Saluhall
4. ICA Kvantum Oj! Helsingborg
5. ICA Nära Ödåkrahallen, Helsingborg
6. ICA Kvantum Oj! Åstorp
7. ICA Kvantum Klippan
8. ICA Supermarket Örkelljunga
9. ICA Supermarket Osby
10. Maxi ICA Stormarknad Bromölla
8
1
2
3
11. ICA Kvantum Landskrona
12. ICA Supermarket Svalöv
13. ICA Kvantum Eslöv
14. ICA Supermarket Höör
7
6
4
5
15. ICA Kvantum Hörby
16. ICA Supermarket Bjärred
17. ICA Kvantum Mobilia Lund
18. ICA Supermarket Fäladstorget
19. ICA Kvantum Malmborgs Clemenstorget, Lund
12
11
1
13
20. ICA Kvantum Malmborgs Tuna, Lund
21. ICA Kvantum Södra Sandby
22. ICA Supermarket Lomma
17 18
23. Hemköp Dalby
24. ICA Supermarket Staffanstorp
25. ICA Kvantum Malmborgs Erikslust, Malmö
19 20
16
22
26. Mästerlivs Tessinsväg, Malmö
23
27. Mästerlivs Engelbrektsgatan, Malmö
28. ICA Kvantum Malmborgs Caroli, Malmö
29. ICA Kvantum Malmborgs Limhamn
30. ICA Kvantum Emporia
31. ICA Supermarket Söder
36
32. Möllans Ost
33. ICA Kvantum Malmborgs Mobilia
34. ICA Kvantum Sjöbo
35. ICA Kvantum Svedala
36. ICA Kvantum Vellinge
37. ICA Kvantum Toppen, Höllviken
38. ICA Kvantum Tomelilla
39. ICA Supermarket Simrishamn
40. ICA Kvantum Ystad
36 SMAKA PÅ SKÅNE
24
25 26 27 28 29
30 31 32 33
37
21
35
14
Tips till handlare som vill
synliggöra närproducerat
att hitta det du redan har – skylta upp det
befintliga sortimentet av närproducerat.
1. HJÄLP DINA KUNDER
på starka samarbeten – utöka inköpen från befintliga
leverantörer, håll tät kontakt, ge feedback om försäljning och
berätta om era behov.
2. BYGG VIDARE
– ta hjälp av Smaka på Skånes leverantörslista,
sätt upp målsättningar som går att mäta och dra nytta av personalens personliga kontakter och lokalkännedom.
3. UTÖKA SORTIMENTET
9
Tips till företag som vill leverera
närproducerat till butik
Smaka på Skånes butikslista när du söker butiker som
kan vara intresserade.
1.UTGÅ FRÅN
att det är du själv som bestämmer hur många butiker du vill
leverera till.
2.TÄNK PÅ
10
3.BESTÄM VOLYM,
hur ofta du ska leverera och pris tillsammans med
handlaren.
till att framhäva produkterna, men kom
ihåg att det fortfarande är väldigt viktigt att du har ett eget varumärke. Det är förpackningen, produktens utseende och storytelling
som säljer din produkt i butik.
4.BUTIKSKONCEPTET HJÄLPER
15
Och nu då?
UTVECKLINGSPOTENTIAL OCH VÅRA REKOMMENDATIONER:
ÎÎ Stärk samarbetet mellan producenter och handlare
– det handlar om att förstå varandras vardag och
utmaningar för att få till en bra affär.
34
ÎÎ Är framtiden fortsatt exponering eller ska konceptet
utvecklas som eget produktvarumärke?
38
40
39
ÎÎ Det öppna nätverket är en framgångsfaktor – en
konkurrensneutral mötesplats där alla typer av
butiker platsar, från den lilla delikatessbutiken till
stormarknaden.
ÎÎ Smaka på Skåne har bara ett minimumkrav på
skyltning i butik. Framtiden får visa om vi ska ställa
fler krav på exempelvis ett minimumkrav på antalet
produkter inom butikskonceptet.
SMAKA PÅ SKÅNE 37
KULINARISK TURISM
Mat och dryck som
anledning till att resa
Vad är
kulinarisk
turism?
Kulinarisk turism är strävan efter att få unika och
minnesvärda mat- och
dryckesupplevelser.
Källa: Lisa Chase, Robert
Manning, and William
Valliere. Agricultural
and Culinary Tourism
Literature Review:
Summary of Findings and
Annotated Bibliography.
Vermont Tourism Data
Center Park Studies
Laboratory, University of
Vermont.
Mat och dryck har under den senaste
tiden blivit en allt större anledning till
att folk reser till en viss plats. Genom
att synliggöra skånsk mat och dryck,
framhäva lokala producenter och
kockar, och erbjuda möjligheter till
kompetensutveckling arbetar Smaka
på Skåne för att främja den kulin­
ariska turismen i Skåne.
Med sina korta avstånd och sitt breda utbud av mat- och
dryckesföretag inom både mathantverk, restaurang och
evenemang har Skåne stor potential att utvecklas till
en stark kulinarisk region. Att utveckla den kulinariska
turismen har varit ett av Smaka på Skånes viktigaste
projekt. Sedan 2010 har Smaka på Skåne arbetat med
att identifiera utmaningar och hitta nya lösningar för att
utvecklingen ska gå i rätt riktning.
EN AV DE främsta utmaningarna är att många av de företag
som idag driver företag inom kulinarisk turism inte har
startat sin verksamhet för att driva det som ett kulinariskt
besöksmål. Det har växt fram som en biverksamhet till ett
lantbruksföretag, butik, restaurang, livsmedelsförädling
eller någon annan verksamhet. På motsvarande sätt
finns det traditionella företag inom besöksnäringen som
vill satsa mer på mat och dryck utan att ha den bakgrundskunskap som krävs.
– I båda fallen behövs kompetensutveckling för att
kunna ta tillvara potentialen som kulinariskt besöksmål,
säger Jannie Vestergaard, verksamhetsledare för Smaka
på Skåne.
En annan utmaning är att synliggöra den kulinariska
turismen för olika aktörer. Statistiska centralbyrån och
Skatteverket använder sig av så kallade SNI-koder för
att kategorisera företag i olika näringsgrenar. Men det
finns ingen kod för kulinarisk turism, vilket gör att fältet
osynliggörs i den officiella statistiken.
– Frånvaron av en tydlig bransch gör att det är svårt
att få en översikt över den kulinariska turismen omfång
och betydelse. Dessutom kan det leda till att inte ens
företagen själva ser sig som kulinariska besöksmål och
därmed inte kan dra nytta av potentialen i marknadsföring
och samverkan med varandra.
SMAKA PÅ SKÅNE har under de senaste fyra åren arbetat
både med kompetensutveckling och att öka synligheten
inom kulinarisk turism. Kompetensutveckling för att
hjälpa företagare att utveckla sin verksamhet, och ökad
synlighet, både gentemot besökare och gentemot myndigheter och utvecklingsaktörer, för att uppmärksamma
potentialen för den skånska kulinariska turismen.
Foto: Pressfoto
SAGT OM SKÅNE SOM KULINARISK REGION
”TCI Research uppskattar det totala antalet matbesökare
i Europa till 122 miljoner människor. Detta är en enorm
potentiell målgrupp för Skåne att attrahera till sitt rika utbud
av restauranger, caféer och gårdsbutiker. I Skåne finns en
mångfald av upplevelser för matintresserade besökare.
Skåne är hela Sveriges skafferi. Restauranger i hela landet
hämtar några av sina bästa ingredienser från regionen.”
Ami Hovstadius, projektledare, Visit Sweden
38 SMAKA PÅ SKÅNE
utveckla kulinariska
rutter kan man göra det lättare
för besökare att hitta fram
till våra skånska kulinariska
upplevelser. Smaka på Skåne
har tagit fram två broschyrer
med kulinariska utflyktsmål.
Foto: Anna Teresia Berg
GENOM ATT
KULINARISK TURISM
generellt
ett bra sätt att inspirera
till utveckling och
belöna innovativa
förmågor, vid sidan
av all den uppmärksamhet som skapas.
Falsterbo Golfklubb
utsågs till Skånes bästa
golfrestaurang 2012
och Årets Skånska
Matupplevelse året
därpå – två tävlingar
som genomförts i
samarbete med Smaka
på Skåne. Foto: Cecilia
Franck
TÄVLINGAR ÄR
40 SMAKA PÅ SKÅNE
– Sedan 2013 arrangerar vi kompetensutvecklingsaktiviteter
inför alla våra events. Det är det enda sättet att skapa
långsiktighet. Utvecklingen av företagen måste gå hand i
hand med den ökade synligheten, för utan dem blir bilden
av Skåne som kulinarisk region bara ett luftslott.
Ett nyckelord för utveckling av kulinarisk turism är samverkan. Den kulinariska turistupplevelsen under en resa är
en kombination av produkter och tjänster som levereras
av olika aktörer; restauranger, handel, matproducenter och
besöksnäring. Om en del av kedjan fallerar riskerar hela
upplevelsen att raseras för besökaren. Dessutom kräver
kulinariska turistupplevelser ofta olika kompetenser om
mat som sensorik, historia, kultur, tillagning och presentation som en ensam aktör sällan kan leverera. Därför
behöver samverkan mellan olika aktörer fungera.
I Smaka på Skånes ursprungliga projektplan ingick att
etablera ett nätverk av kulinariska aktörer i Skåne. Men man
insåg ganska snabbt att det bästa var att understödja de
nätverk som redan fanns.
– Vi tyckte att det fanns många bra nätverk och vår roll
blev istället att stötta upp och öka samverkan i gränslandet
mellan nätverken, säger Jannie Vestergaard.
Ett exempel där Smaka på Skåne stöttat ett redan
existerande nätverk är Matrundan på Österlen. Under de
senaste fyra åren har Smaka på Skåne bland annat bistått
med kompetens­utveckling till de deltagande företagen
inför eventet och framtagning av kommunikationsmaterial
för att höja initiativet ytterligare en nivå i samverkan med
aktörerna.
– Matrundan är ett unikt och väldigt bra koncept. Vi
behöver fler sådana initiativ där restauranger och producenter samarbetar om vi ska lyfta Skåne som kulinarisk region.
UNDER SMAKA PÅ Skånes första år lades stor vikt vid att
etablera kontakter och utveckla samarbetet med Tourism in
Skåne, det officiella marknadsbolaget för att marknadsföra
och utveckla Skåne som destination. I samband med att
Tourism in Skåne arrangerade aktiviteter för att marknadsföra regionen som besöksmål säkerställde Smaka på Skåne
att maten och drycken som serverades var skånsk.
Ett av de första samarbetena skedde i samband med
Dertour Academy i november 2011, då 600 tyska rese­
aktörer besökte Sverige. Smaka på Skåne säkerställde då att
maten och drycken som serverades under galamiddagen
endast bestod med skånsk mat och dryck från småskaliga
livsmedelsföretag.
– Den feedback vi fick var helt fantastisk. För många
deltagare var det första gången de fick smaka skånskt vin,
och de flesta hade inte någon aning om att man ens kunde
odla vin i Sverige.
Sedan dess har Smaka på Skåne samarbetat med
Tourism in Skåne vid ett tiotal stora events. En viktig
del i arbetet har varit att låta fler företag få möjlighet att
representera Skåne. Inte bara genom att leverera råvaror
och produkter, utan också genom att närvara på plats under
ett event.
– När vi inledde vårt samarbete använde sig Tourism in
Skåne ofta av samma leverantörer, men med hjälp av vårt
kontaktnät har vi breddat synfältet. Vi vill visa upp producenterna och restauratörerna i Skåne, dels för att synliggöra
mångfalden och dels för att besökarna ska få ett ansikte på
människorna som utgör det kulinariska Skåne. Det är en
viktig del av storytellingen, säger Jannie Vestergaard.
INTERNATIONELLA JÄMFÖRELSER VISAR att framgångsrika
kulinariska regioner ofta har just drycken som motor
i turismutvecklingen. Provence, Kalifornien, Toscana,
Skottland, Baskien och Kapprovinsen är några exempel.
Även Skåne har goda förutsättningar att ta en position och
utvecklas i samma riktning. I regionen har fruktdrycker,
maltdrycker och vodka potential att fungera som draglok
för den kulinariska turismen. Även drycker med hälso­
mervärden och de senaste årens utveckling inom vin­
tillverkning attraherar nya grupper av turister.
Under två dagar i maj 2012 arrangerade Visit Sweden
Swedish Workshop tillsammans med Malmö Turism och
Tourism in Skåne. Smaka på Skåne säkerställde att maten
och drycken som serverades var skånsk och samordnade
kontakten med leverantörerna. Researrangörer från 14
länder besökte då Malmö för att möta turistföretag och
regioner.
– Vi har hela tiden kämpat för att lyfta den skånska
drycken. Att maten ska vara skånsk ses som en självklarhet,
men att få med den skånska drycken har varit problem­
atiskt. Swedish Workshop blev ett genombrott på hemma­
plan. Då fick dryckerna äntligen ta den plats de förtjänar på
större events, säger Jannie Vestergaard.
MED ERFARENHETERNA OM hur man kan arbeta med skånsk
mat och dryck för att stärka ett evenemang i ryggen
initierade Smaka på Skåne under 2014 projektet Event- och
arenamat.
– Genom att konceptualisera våra erfarenheter har vi
tagit fram en handbok och en checklista för hur kommuner och arrangörer kan arbeta för att skapa ett hållbart
evenemang som samtidigt bidrar till att lyfta Skåne som
kulinarisk region, säger Jannie Vestergaard.
I SMAKA PÅ Skånes projektplan har ingått att initiera, stötta
och utvärdera minst tre innovativa koncept inom kulinarisk
turism. Målet har varit att öka samverkan mellan olika
typer av aktörer och att underlätta för besökare att ta del av
kulinariska upplevelser.
Under 2011 initierade Jesper Aspegren och Tourism
in Skåne tävlingen ”Skånes bästa golfrestaurang 2012”.
Smaka på Skåne delfinansierade projektet tillsammans
med Tourism in Skåne och var engagerade i utvecklingen
av konceptet. Syftet med tävlingen var att höja kvaliteten
på golfkrogarnas utbud och samtidigt främja de skånska
livsmedelsproducenterna som levererar råvaror till
golfkrogarna. Eftersom golfkrogar ofta ligger nära större
vägar var syftet också att synliggöra dem som ett alternativ
till vanliga vägkrogar. Tävlingen gick ut på att göra två
rätter – klassikern ”Fläsk med löksås” och en innovativ rätt
gjord på skånska råvaror. Genom att betygsätta rätterna
utefter smak, utseende och pris, krogens bemötande och
miljö engagerades också gästerna i tävlingen. Krogarna
som kvalificerade sig till finalen bedömdes av en jury med
bland andra kockarna Leif Mannerström och Tareq Taylor.
Tävlingen, som Falsterbo Golfrestaurang vann, var en succé
med 23 skånska golfkrogar som deltagare och 3 000 gäster
som provade tävlingsrätterna.
Följande år utökades tävlingen till Småland och bytte
namn till Sydsveriges bästa golfkrogar. Nu tävlade
deltagarna med en rätt gjord på en skånsk råvarukorg med
specifika säsongsråvaror. Även andra året deltog ett 20-tal
krogar med Maderiet på Bokskogens Golfklubb som lycklig
vinnare. Båda åren premierades vinnarna med en studieresa till River Cottage i England.
F
:
oto
An
Te
na
resia
Berg
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Golfkrogar har potential att locka kulinariska turister och är
ett bra komplement till vägkrogar. Tävlingen har bidragit till
att skånska golfrestauranger har lyft sig ytterligare. Genom
Smaka på Skåne fick golfrestaurangerna både ny kunskap och
krav på sig att utgå från lokalt producerade och närodlade
råvaror, en spännande utmaning i sig.”
Jesper Aspegren, initiativtagare till Sydsveriges bästa golfkrog
SMAKA PÅ SKÅNE 41
KULINARISK TURISM
Ett krav var att man var tvungen att ha en öppen verksamhet som turister kunde besöka året om.
– Vi märkte av en stor efterfrågan när vi delade ut de
kulinariska utflykterna för första gången under Älska Mat
& Vin-mässan. Även turistbyråerna visade ett mycket stort
intresse för broschyren. Året därpå, följde vi upp med en
broschyr med barn- och familjevänliga utflyktsmål i samarbete med Barnens bästa bord samtidigt som vi arbetade
vidare med att förankra idén om ett långsiktigt hållbart
koncept om kulinariska rutter i samarbete med Tourism in
Skåne, berättar Monica Åquist, projektledare på Smaka på
Skåne, som arbetade med framtagning av broschyrerna.
I SAMBAND MED Eurovision Song Contest 2013 utvecklade
Smaka på Skåne ett koncept för att synliggöra restauranger
från olika delar av Skåne när besökare från hela Europa
besökte Malmö. I ”Taste of Skåne – Street Food Corner”
medverkade åtta restauranger och serverade sina tolkningar av street food. Under tre dagar serverades 4 500
portioner och succén för Skånes första street food-event var
ett faktum.
– Vi ville visa att det finns en efterfrågan på street food av
närproducerade råvaror av hög kvalitet och att det går att
skapa en mångfald i utbudet. Svensk gatumat behöver inte
per definition betyda fabrikstillverkad korv med bröd, säger
Jannie Vestergaard.
SKÅNES MATFESTIVAL ÄR också ett innovativt koncept
BONNARPS HJORTGÅRD
ATT SMAKA SIG genom Skåne är ett av de bästa sätten av
var en av flera aktörer
som under 2013
deltog på Nordic Taste
i Köpenhamn under
Smaka på Skånes
varumärke. Foto: Jannie
Vestergaard
uppleva och lära känna regionen. 2012 initierade Smaka på
Skåne ett pilotprojekt på temat kulinariska utflykter för att
lyfta de skånska besöksmål som redan finns och har öppet
för turister året om.
– Just då pågick det diskussioner på flera håll om
utvecklingen av kulinariska rutter i Norden och hur man
genom ett bättre värdskap kunde skapa tillväxt i branschen.
Vi hämtade inspiration från den danska sidan där Visit
Denmark stöttat utvecklingen av mobilappen Smagen af
Danmark, säger Jannie Vestergaard.
– Eftersom det inte var helt lätt att förankra tankarna om
en app bestämde vi oss för att göra en broschyr för att visa
vad kulinariska utflykter kan betyda för att öka tillgängligheten och synligheten av de kulinariska besöksmålen.
Eftersom pilotprojektet initierades samtidigt som arbetet
med den skånska dryckesstrategin pågick och utvecklingen
av konceptet med en skånsk dryckesbar på Älska Mat & Vin,
föll det sig naturligt att den första broschyren med kulinariska utflyktsförslag också handlade om skånska drycker.
Transparensen var viktig i framtagningen av vilka kriterier
som skulle gälla för att få vara med som dryckesproducent.
42 SMAKA PÅ SKÅNE
framtaget av Smaka på Skåne. Festivalen, som initierades
av Anders Cederberg, krögare på Brösarps Gästgifveri, och
Charlotta Ranert, Pink Chili Consulting, har drivits som
ett projekt inom Smaka på Skåne med egen finansiering
och har utvecklats till en mötesplats för matintresserade.
Genom samverkan mellan stora och små aktörer inom
livsmedelsbranschen och turistnäringen synliggörs Skåne
som en kulinarisk region. Skånes Matfestival arrangerades
för första gången i maj 2014 och för andra gången i maj
2015.
– Vår ambition är att matfestivalen ska bli en årligen
återkommande mötesplats för bransch och konsument
som bidrar till utvecklingen av det kulinariska Skåne och att
det så småningom blir ett koncept som andra regioner kan
inspireras och använda sig av, säger Jannie Vestergaard.
Utvecklingen av Skåne som kulinariskt turistmål är än
så länge bara i sin linda. Mycket finns kvar att göra för att
regionen ska stå sig i en internationell konkurrens. Smaka
på Skåne har under de senaste fyra åren haft i uppdrag att
föra processen framåt, vilket tidvis varit en utmaning då det
inte funnits någon regional handlingsplan.
– När vi påbörjade vårt uppdrag var det svårt att se den
röda tråden i det arbete som redan pågick. Det fanns ingen
officiell strategi för hur Skåne skulle bli en region känd för
sin kulinariska turism, säger Jannie Vestergaard.
Men under våren 2015 har Tourism in Skåne presenterat
en tematisk handlingsplan för hur regionen ska arbeta med
mat och dryck.
– Vi har stora förhoppningar på handlingsplanen och tror
att den kommer underlätta förankringen av våra satsningar
i framtiden.
Och nu då?
UTVECKLINGSPOTENTIAL OCH
VÅRA REKOMMENDATIONER:
ÎÎ Minska avståndet
mellan turismnäringen
och mat/dryckesproducenter. Arbetet med
kulinarisk turism ställer
krav på kunskaper både
inom turism och om mat
och dryck. Det vill säga
ökad samverkan mellan
aktörerna, men också
ökade kunskaper kring
turism för personer som
arbetar med utveckling av
mat och dryck och ökade
kunskaper kring mat och
dryck för personer som
arbetar med utveckling
av måltidsturismen. Det
har blivit bättre under
projektperioden, men
det är fortfarande lång
väg att gå. Detta är en
generell utmaning i hela
Norden.
ÎÎ Vår erfarenhet är att
det ofta är en utmaning
att få mindre företag
att se sig själva som en
del av turismnäringen.
Detta har vi försökt
bearbeta vid till exempel
workshops och coachning
inför specifika events, där
man i mindre grupper
kan skapa förtroende och
länka sin verksamhet till
upplevelser och turism.
ÎÎ Det finns en stor
potential i att utveckla
kulinariska rutter och det
måste generellt bli lättare
för besökare att hitta
fram till våra skånska
kulinariska upplevelser;
en app och/eller
mobilanpassad webbsida
bör utvecklas – samtidigt
som man skräddarsyr
kompetensutvecklingsaktiviteter med fokus på
värdskap, paketering
och samverkan mellan
aktörer.
ÎÎTill stöd för de skånska
spjutspetsarna inom måltidsturismen måste skiktet
av företag därunder
samt inte minst nätverken
fortsatt utvecklas och bli
mogna för export.
De har fått smaka på
skånsk mat och dryck
Urval av events som Smaka på Skåne
arrangerat eller medverkat på för att
säkerställa och synliggöra skånska
mat och dryck.
Malmö
MALMÖFESTIVALEN, 16–23 AUGUSTI 2013
KULTURNATTEN, 11 OKTOBER 2013
”Smaka på Skåne – Street Food
Fika”,
skånsk fika och dryck i ”ekoreko-zonen” samt programpunkter i köket.
Street food, fika och öl från skånska matföretag. 11 000 personer besökte området
och 4 000 portioner mat serverades.
Samarrangemang med Sveriges ambassad
och Nordiska Ministerrådet.
Brösarp
SKÅNES MATFESTIVAL, 23–25 MAJ 2014 OCH
SWEDISH WORKSHOP, 14–15 MAJ 2013
22–24 MAJ 2015
Galamiddag på Luftkastellet och goodiebags med skånska produkter, cirka 200
gäster och deltagare, arrangerades av
VisitSweden, Tourism in Skåne och Malmö
Turism.
En skånsk matfestival som två år i rad
engagerade 100 stora och små aktörer
från olika delar av branschen och lockade
8 500 besökare första året och 10 000
andra året.
Göteborg
WORLD FOOD TRAVEL SUMMIT 2013,
COPENHAGEN COOKING/NORDIC TASTE,
25–26 AUGUSTI 2012 OCH 24–25 AUGUSTI 2013
Nio producenter och tio restauranger
deltog på Nordic Taste under Smaka på
Skånes varumärke 2012. Året därpå 8
restauranger, 9 producenter och skånsk bar
med 6 dryckesproducenter. Drygt 6000
besökare/år. I samarbete med Tourism in
Skåne.
21–24 SEPTEMBER 2013
Öl, whiskey, must och desserter från Skåne
på Try Swedish-mingel. Samarbete med
Tourism in Skåne.
Stockholm
EVENT PÅ TORVEHALLERNE, 5 MAJ 2013
Fem skånska producenter och en restaurang
deltog i samarrangemang med Tourism in
Skåne och Visit Sweden.
MIDDAG PÅ SVERIGES AMBASSAD, 23 APRIL 2013
60 inbjudna ambassadörer, samarrangemang med Tourism in Skåne och Skånska
Matupplevelser.
ÄLSKA MAT & VIN,
OKTOBER 2011, 2012,
2013 OCH 2014
Officiell partner 2012–2014 med bland
annat monter, skånsk dryckesbar, scenprogram, workshops och Gastronomiska
Matverk. Tusentals besökare har, bland
annat genom Älska Mat & Vin, fått ta del av
recept från Nya Skånska Köket och Smaka
på Skånes guider till kulinariska besöksmål
i Skåne.
EUROVISION SONG CONTEST, MAJ 2013
Skånsk mat och dryck på invigningsceremonin på Malmö Opera, semifinalfesterna
och i en helskånsk kiosk på Malmö Arena,
i presscentret på Malmö mässan och i vårt
eget event ”Taste of Skåne – Street Food
Corner” på Södertull. I samarbete med
Malmö Stad.
LIVSMEDELSAKADEMINS DAG, 2011, 2012,
2013 OCH 2014
Skånsk mat och dryck, vissa år inspirerad
av Nya skånska köket, har årligen serverats
på Livsmedelsakademins dag – en mötesplats med föredrag för livsmedelsbranschen.
Omkring 200 personer deltar årligen.
MÖDEDAGEN, 3 MARS 2011
Mötesevent där skånsk mat och dryck serverades. Samarbete med Tourism in Skåne,
Visit Sweden och Skånska Matupplevelser.
Samarbete med Tourism in Skåne.
SKÅNE:STOCKHOLM, 16 OKTOBER 2013
Event arrangerat av Region Skåne för
beslutsfattare, opinionsbildare och
näringslivsrepresentanter. Skånsk meny
med fokus på innovation, unika råvaror
och producenter, samt storytelling. Eventet
besöktes av 300 personer.
Kiruna
Event på Sveriges ambassad i Köpenhamn
med cirka 100 deltagande uppköpare,
researrangörer och journalister. I samarbete
med Exportrådet, Tourism in Skåne, Visit
Sweden och Skånska Matupplevelser.
London
DERTOUR ACADEMY, 27 NOVEMBER OCH
1 DECEMBER 2011
600 researrangörer från Tyskland deltog
i galamiddag med skånsk mat och dryck.
48 personer deltog i pretour i Skåne med
bland annat middag på Häckeberga slott.
Arrangerades av Dertour Academy och
Visit Sweden, i samverkan med bland annat
Tourism in Skåne.
Köpenhamn
LET THE NORDIC STREET FOOD REVOLUTION BEGIN,
SUSTAINABLE FASHION, 23 APRIL 2014
5–6 FEBRUARI 2013
Event på temat hållbarhet och mode i
samarbete med Sveriges ambassad. Skånsk
mat och dryck serverades under middagen
med 150 deltagare.
Konferens i samarbete med Ny nordisk mat,
avstamp för hur Norden kan arbeta med
street food. 65 deltagare från hela Norden
deltog med internationellt kända föreläsare.
SMAG PÅ SVERIGE, 29 MARS 2011
SWE-DISH, 6 SEPTEMBER 2011
Matevent med skånsk buffé för 200
deltagande researrangörer, inköpare och
journalister. I samarbete med Visit Sweden,
Exportrådet, Tourism in Skåne och Skånska
Matupplevelser.
SMAKA PÅ SKÅNE 43
inviger
Matrundan på Österlen
2012 på Karlsfälts gård
utanför Ystad. Foto:
Jannie Vestergaard
INGALILL THORSELL
”Sedan Matrundan bildades har vi
märkt ett klart ökat intresse för äkta
lokal mat med hög kvalitet både
hos besökare och lokala aktörer. I
Matrundan samverkar företag som
erbjuder kulinariska upplevelser på
Österlen. Verksamheterna ser olika
ut, men alla har samma stolthet för
maten och platsen. Smaka på Skåne
har gett oss viktigt stöd med både
kompetensutveckling och synlighet,
vilket har hjälpt oss att stå på egna
ben.”
Ingalill Thorsell, Drakamöllan, verksam inom Matrundan
sedan starten och ansvarig för genomförandet de första åren
SMAKA PÅ SKÅNE 45
NYA SKÅNSKA KÖKET
Hur smakar Skåne?
Med begreppet Nya Skånska Köket
har Smaka på Skåne tillsammans med
skånska kockar och mathantverkare
arbetat med att förtydliga och uppda­
tera Skånes kulinariska profil.
Inspirationen till Nya Skånska Köket
kommer från Nya Nordiska Köket – en
filosofi om att låta nordiska råvaror
och mattraditioner utgöra grunden för
ett innovativt kök med tydlig profil. En
av filosofins mest kända anhängare
är Noma, vid flera tillfällen utsedd till
världens bästa restaurang.
FÖR ATT LYCKAS i den internationella
konkurrensen om kräsna restaurangbesökare och turister krävs en tydlig
profil som både är unik och attraktiv.
Men vad är egentligen unikt och
attraktivt med skånsk mat och dryck?
Ett återkommande önskemål bland
restauranger och mathantverkare
har varit att öka sin kunskap om
regionala traditioner och specialiteter,
både för att utveckla sin verksamhet
och för att kunna kommunicera ett
större sammanhang till besökare
och kunder. Genom att återvända
till råvaror och tillagningsprocesser
som använts traditionellt och
kombinera dessa med experimentlusta och känsla för aktuella trender
har Smaka på Skåne sett att både
restauranger och mathantverkare
har möjlighet att utvecklas i sin
matlagning. Att främja innovation
baserat på tradition är hörnstenen i
det Nya Skånska Köket.
– Ett första steg i utvecklingen var
att bygga kunskap om regionens
särart och profil, säger Andreas
Larsson, ambassadör och projektledare för Nya Skånska Köket.
2010 ANLITADE SMAKA på Skåne
receptutvecklaren Pär Extor för att gå
igenom material från Folklivsarkivet i
Lund för att inventera vilken gastronomisk inspiration som kunde utvinnas
ur de handskrivna recept som förvaras
i arkivet. Resultatet blev en digitalisering av drygt hundra recept, som hade
potential att användas i restauranger,
bland mathantverkare, och i hemmakök. Antingen som recept, eller som
inspiration till eget nyskapande.
SEDAN GJORDES ETT urval av
Ladda ner alla recept från
Nya Skånska Köket på
www.smakapaskane.se.
recepten, som tolkades av Johan
Liljegren då kökschef på Thott’s
Restaurang på Radisson Blu i Malmö.
Receptbroschyren som blev resultatet,
har Smaka på Skåne sedan dess
spridit i flera olika sammanhang för
att inspirera till skånsk matlagning.
Vid Eurovision Song Contest i Malmö
Fo
to:
b
Tor
Lager wall
jörn
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Det var extremt roligt att få inblick i det gamla mathantverket under arbetet med receptfoldern Nya Skånska
Köket och resultatet blev förvånansvärt bra. Tanken på ett
skånskt matmanifest är fantastisk. Jag hoppas att idén
kommer att drivas vidare och att allt fler hakar på.”
Johan Liljegren, numera Executive Chef på Scandic Triangeln
46 SMAKA PÅ SKÅNE
Krusbärspudding
6 ugnfasta portionsformar
1 1/2 liter rensade krusbär
2 1/2 dl socker
1/2 msk potatismjöl, utrört i
1 dl vatten
6 dl grädde
8 ägg
1 1/2 dl mjöl
2 msk smält smör
1/2 dl ströbröd
Koka krusbär och socker till ett
mos. Red moset med potatismjölet
och passera detta genom en sil.
Låt svalna. Vispa ägg och grädde
för sig, smält smöret och rör ner i
krusbärsmoset tillsammans med det
smälta smöret och ströbrödet. Sikta
ner mjölet i smeten och häll upp i
smorda portionsformar. Grädda i
ca 45 minuter 175 grader. Pudra
över florsocker.
Foto: Torbjörn Lagerwall
Recept från 1888.
NYA SKÅNSKA KÖKET
2013, i samband med kampanjer för
butikskonceptet ”Smaka på Skåne
– Närproducerat och noga utvalt”,
under mässor som Älska Mat & Vin
och vid olika evenemang har broschyren nu spridits i över 60 000 exemplar
på svenska och i drygt 5000 exemplar
på engelska.
DET NYA NORDISKA Köket blev ett
begrepp när kockar från de nordiska
länderna skapade ett gemensamt
manifest 2004. Det har sedan dess
fungerat som inspiration för både
kockar, mathantverkare, offentlig
sektor och storindustri.
– Vi ville testa om ett motsvarande
manifest för Nya Skånska Köket
kunde ge energi och inspiration för en
gemensam profil som ändå gav stort
utrymme för individuella tolkningar,
säger Andreas Larsson.
för det dagliga arbetet och kommuniceras utåt, förklarar Andreas Larsson.
I FEBRUARI 2014 bjöd Smaka på Skåne in
SLUTSATSEN BLEV ATT det Nya Skånska
tjugosex personer från restaurangnäringen i Skåne till Häckeberga slott.
Syftet var att under ledning av
Hans Naess, verksamhetsledare
för Gastronomiska Samtal, som var
med när det ursprungliga manifestet
skrevs, arbeta med en skånsk tillämpning. Till sin hjälp hade de Michael
Björklund, som lett en motsvarande
satsning på Åland.
– Det framkom att det finns en
tydlig samsyn om vad som är viktigt
för god mat och matlagning bland
framstående kockar i regionen,
men att detta inte alltid är tydligt
vare sig för gäster eller ens övriga
personalgrupper.
Deltagarna var eniga om att det inte
nödvändigtvis behövdes ett detaljerat
manifest, däremot ett antal principer
som kunde användas som checklista
Kökets principer kunde sammanfattas
i fyra punkter. Matlagningen eller
förädlingen ska:
Matlandet
Under Matlandet­konferensen 2012 serverades
en buffé med tre desserter med äppeltema från
Skåne. Dessertmenyn utformades av Andreas
Larsson i samarbete med Restaurangakademin.
Foto: Jannie Vestergaard
•Avspegla den aktuella säsongen i Skåne.
•Använda råvaror som blir särskilt goda i Skånes klimat, landskap och vatten.
•Avspegla den mångfald som finns i Skåne.
•Förena skånska kulinariska tradi-
tioner med impulser utifrån.
EFTER HÄCKEBERGA TOG Thomas
Drejing initiativet till att leda det
fortsatta utvecklingsarbetet för skånsk
restaurangnäring.
Han har varit den främste uttolkaren
av den skånska matprofilen sedan
starten med krogen Petri Pumpa på
1980-talet och som mentor för de
flesta av de bästa kockarna på dagens
skånska restauranger.
I NOVEMBER 2014 gjordes ett viktigt
Och nu då?
avstamp för fortsättningen. Ledande
krögare och kockar samlades då
i Dalby för att formulera konkreta
utvecklingsbehov för restaurangnäringen i Skåne. Att ta ett gemensamt
ansvar för att locka till sig yngre
talangfulla personer till skånsk restaurangnäring och att ge möjligheter
för dessa att utvecklas kunskaps- och
yrkesmässigt framstod som den
viktigaste punkten att arbeta med.
– Nu finns det ett nätverk av engagerade restaurangmänniskor som
vill driva utvecklingen av det skånska
köket framåt, säger Håkan Jönsson,
som initierade Nya Skånska Köket
under sin tid som verksamhetsledare
för Smaka på Skåne.
UTVECKLINGSPOTENTIAL OCH
VÅRA REKOMMENDATIONER:
ÎÎ Fortsätt öka
kompetenserna kring
det skånska skafferiet;
säsongsanpassning,
nose-to-tail med mera.
ÎÎ Fortsätt nätverks­
bildande och ökad samverkan mellan skånska
kockar; inte bara maten
på tallriken, men även
kompetensförsörjning och
kompetensutveckling.
ÎÎ Nya Skånska Köket
betyder också mångfald
och att jobba för att ta
till vara på de mång­
kulturella influenserna.
Fo
to:
erg
eresia B
na T
An
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Det räcker inte att tänka på maten på tallriken om vi vill
utveckla restaurangnäringen i Skåne. Det behövs samarbete
och nätverk där vi kan ta tag i gemensamma frågor kring
profilering och hur det skall bli mer attraktivt att arbeta på
skånska restauranger.”
Thomas Drejing, kocknestor och engagerad i utvecklingen av ett skånskt manifest
48 SMAKA PÅ SKÅNE
Tolkningar
Under Eurovision Song Contest
i Malmö 2013 och Skånes
Matfestival i Brösarp 2014 har
skånska restauranger serverat
sina tolkningar av Nya Skånska
Köket. Foto: Meredith Andrews
Dashi med Yamasaki
Nya Skånska Köket är inget musealt eller exkluderande.
Alla kan tolka det på sitt eget sätt. En av de mest spännande
tolkningarna gjordes under en dashiworkshop med Junya
Yamasaki från restaurang Koya i London. Workshopen
genomfördes i samarbete med Fool Magazine. I maj 2014
träffades skånska kockar, matbloggare och andra matentusiaster för att göra dashi, japansk aromatisk buljong, på
skånska råvaror. Foto: Per-Anders Jörgensen
Matvandringar
Under vårkampanjen till ”Smaka på Skåne – När­producerat
& noga utvalt” har det under tre år genomförts demonstrationer med totalt cirka 350 smakprover ur recept­samlingen
Nya Skånska Köket. Konsumenter har under Andreas
Larssons ledning tagits med på matvandringar i butik där
skånska råvaror, primörer och produkter visats upp och inte
minst hur de kan komponeras till välsmakande måltider.
Foto: Cecilia Franck
Skåne:Stockholm
Malmö Cooking
Under hösten 2013 tog nätverket Malmö Cooking, som består av sex Malmö­krogar,
kontakt med Smaka på Skåne för att inleda ett samarbete. Inför nätverkets höstarrangemang genomförde Smaka på Skåne en kompetensutvecklingsworkshop med
fokus på två teman – fisk respektive dryck. Malmö Cooking har dessutom medverkat
tillsammans med Smaka på Skåne under Älska Mat & Vin. Foto: Jannie Vestergaard
Som ett led i arbetet med att öka synligheten för skånsk mat har
Nya Skånska Köket använts i flera olika sammanhang. Vid eventet
Skåne:Stockholm, i oktober 2013, visades en tolkning av Nya
Skånska Köket för politiker och tjänstemän i Stockholm. Förutom
att beslutsfattare fick en möjlighet att få upp ögonen för Skåne
som kulinarisk region blev detta och andra arrangemang också
en möjlighet till kompetensutveckling och nätverksbyggande för
kockar och mathantverkare. Åtta producenter och två kockar från
Skånes regionala kocklandslag deltog i arbetet med att ta fram
och utarbeta menyn. Foto: Jannie Vestergaard
med Titti
Qvarnström i spetsen var en av
de deltagande restaurangerna
i temaområdet Skånska smaker
under Skånes Matfestival 2015.
Foto: Cecilia Franck
BLOOM IN THE PARK
”Jag tycker att det är fantastiskt att
Smaka på Skåne har haft resurser
och möjlighet både att dra igång och
stötta initiativ som ökat nätverkande
och bidragit till att olika delar av det
kulinariska Skåne parats ihop. Att
skapa ett intresse för vår regions
råvaror och producenter gynnar
även restauranger.”
Titti Qvarnström, köksmästare Bloom in the Park och Sveriges
första kvinnliga stjärnkock enligt Guide Michelin
SMAKA PÅ SKÅNE 51
SKÅNSKA DRYCKER
Med drycken
som drivkraft
I arbetet med att profilera Skåne gentemot besökare har maten oftast en
självklar roll. Den skånska drycken glöms däremot ofta bort. Trots att det
är den främsta drivkraften till kulinarisk turism världen över. Och trots att
få andra regioner i Sverige kan mäta sig med Skåne när gäller den
mångfald av drycker som produceras i vårt landskap.
skånskt
vin? Vinbonden Lars
Hagerman försöker
sätta ord på de skånska
smakerna under en
sensorikkurs för vinodlare.
Foto: Jannie Vestergaard
HUR SMAKAR
SKÅNSKA DRYCKER
har Smaka
på Skåne arrangerat
en skånsk bar på
Älska Mat & Vin, där
mässbesökarna, inte
bara kunnat smaka
på flera olika skånska
drycker, utan även
möta producenterna
över bardisken. Foto:
Cecilia Franck
TRE ÅR I RAD
MUST OCH BÄRJUICER. Öl, cider och vin. Whiskey, vodka och
UNDER 2012 PÅBÖRJADE Smaka på Skåne arbetet med att lyfta
calvados. Skånes dryckesproducenter har under de senaste
åren exploderat till antalet. De har lärt sig att bruka jorden
och anpassa sig till klimatet för att ta fram nya och unika
drycker. De senaste tio åren har omsättningen i den ­skånska
dryckesbranschen ökat med över femtio procent och är nu
över tre miljarder, varav en miljard är exportdrycker.
– I vårt arbete med att säkerställa att maten som serverades
på event som profilerade regionen var skånsk insåg vi ganska
tidigt att drycken glömdes bort. Många såg potentialen i att
servera mat gjord på skånska råvaror producerade av skånska
företag och tillagade av skånska kockar. Men sedan serverades
ett franskt vin till, säger Jannie Vestergaard, verksamhetsledare
för Smaka på Skåne.
den skånska drycken på en mer strategisk nivå än tidigare.
Efter att ett nationellt dryckessymposium arrangerats i
slutet av 2011 initierade Smaka på Skåne och Länsstyrelsen
i Skåne en skånsk dryckesstrategi.
Syftet med strategin var att utveckla och definiera den
skånska unikiteten, stärka tillväxten, öka sysselsättningen
inom dryckesindustrin i Skåne och ha ett gemensamt
verktyg för prioriteringar av offentliga resurser.
– En viktig förutsättning för att Skåne ska bli erkänt för
sina drycker är att skåningarna själva ska vara stolta, känna
till och köpa skånska drycker, säger Jannie Vestergaard.
Genom att samla representanter från den skånska
dryckesbranschen drev Smaka på Skåne arbetet med att ta
Fo
to:
Ce
Fra
cilia
nck
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Den skånska dryckesstrategin som initierats och utvecklats
­tillsammans med flera olika aktörer i regionen har bidragit till
att angelägna utvecklingsprojekt har kunnat prioriteras, tilldelas
resurser och förverkligas till nytta för många. I ett regionalt och
kulinariskt perspektiv kan unika drycker både bidra till ökad
självkänsla och stolthet hos befolkningen samt bidra till att stärka
attraktionskraften på besökande.”
Kimmo Rumpunen, projektledare, Centrum för Innovativa Drycker/SLU Balsgård
54 SMAKA PÅ SKÅNE
Skånsk
dryckesstrategi
2013-2020
Strategin innehåller sex
insatsområden och tjugo
åtgärder.
var temat på
Smaka på Skånes första folder
med kulinariska utflyktsförslag.
Det finns en stor potential
i utvecklingen av skånska
drycker. Drycken kan på
många sätt bli ett signum för
regionen. Foto: Cecilia Franck
SKÅNSKA DRYCKER
INSATSOMRÅDENA ÄR:
• Skånsk unikitet
• Excellenta råvaror
• Förädlade drycker
• Skånska drycker i handel
och restaurang
• Förstklassiga besöksmål
• Skånska drycker i
offentlig sektor
MEDVERKANDE AKTÖRER:
fram riktlinjerna för strategin. Fler träffar och djupintervjuer
med utvalda aktörer följde för att slutligen kunna lansera en
förankrad strategi i april 2013.
– Att odlare, dryckesproducenter och verksamma inom
handeln, restaurang, turistnäringen och akademin var
aktiva i processen ser vi som en självklar framgångsfaktor.
– Det är väldigt bekvämt för oss småbryggerier att
kunna luta oss tillbaka i Smaka på Skånes trygga famn i
sådana här sammanhang, säger Bosse Bergenståhl från
Lundabryggeriet, som deltagit i den skånska dryckesbaren
tre år i rad.
NÄR SMAKA PÅ Skåne inledde ett pilotprojekt om kulinariska
I ANSLUTNING TILL lanseringen utlyste Länsstyrelsen
i Skåne 4,5 miljoner kronor inom ramen för
Landsbygdsprogrammet för insatser kopplade till
dryckesstrategin.
– Flera dryckesproducenter har i generationer dragit nytta
av Skånes optimala förutsättningar för att framställa unika
drycker. De senaste åren har folks intresse för de lokala
äppelmusterierna, ölbryggerierna och vingårdarna dessutom ökat. Därför vill vi vara med och ge ytterligare kraft till
den här satsningen, sa Henrik Andersson, då enhetschef på
Länsstyrelsen Skåne, i samband med utlysningen.
UNDER 2012 UTVECKLADE Smaka på Skåne också ett nytt
koncept för att uppmärksamma de skånska dryckes­
producenterna gentemot konsument. Under Älska Mat &
Vin arrangerades för första gången en helskånsk bar där
mässbesökarna, inte bara kunde smaka på flera olika ­skånska
drycker, utan även möta producenterna över bardisken.
Den skånska baren blev en succé. Och har sedan dess
arrangerats varje år med nya och återkommande deltagare
på mässan.
rutter 2012 blev det med tanke på övriga satsningar på
drycken också naturligt att temat skulle vara skånska
dryckesproducenter.
– Syftet med pilotprojektet var att visa på möjligheterna
med att utveckla den kulinariska turismen genom att göra
det enklare för besökare att hitta ut till skånska besöksmål
med fokus på mat och dryck. Att utgå från de skånska
dryckesproducenterna var perfekt, eftersom flera av dem
också är besöksmål som är öppna året om, säger Jannie
Vestergaard.
De första projekten inom dryckesstrategin avslutades
vid årsskiftet 2014/2015. Målet är att uppdatera strategin
sommaren 2015.
– Nästa steg är att ta fram underlag för att mäta fram­
gångarna enligt indikatorerna i dryckesstrategin. Inför
det nya Landsbygdsprogrammet kommer det behövas en
fortsatt mobilisering med aktörerna. Skånsk dryckesstrategi
är ett starkt verktyg som ger oss alla möjligheter att nå visionen om att Skåne ska bli en ledande dryckesregion 2020.
Kiviks musteri, Sprit of
Hven/Backafallsbyn,
Lundabryggeriet,
Helsingborgs Bryggeri,
Öspab frukt, Fruemöllan
Bär, Hällåkra vingård,
Ängavallen, Aventure,
Oatly, Klippans
kommun, Ica Kvantum
Malmborgs Tuna, Thott´s
restaurang, Svenska
Vinodlarföreningen,
Tillväxt Trädgård, SLU,
Gustibus, Centrum för
Innovativa drycker,
Krinova/TransforMAT,
Lunds universitet, Lunds
Tekniska Högskola,
Länsstyrelsen i Skåne,
Livsmedelsakademin/
Smaka på Skåne med flera.
Ladda ner ”Skånsk
dryckesstrategi 20132020” på
www.smakapaskane.se.
SMAKA PÅ SKÅNE 55
EXPORT
Export synliggör S
Export är en viktig faktor i utvecklingen
av Skåne som en kulinarisk front­region.
För skånska mat- och dryckes­företag
som vill bredda sin marknad har
Smaka på Skåne fungerat som ett stöd
på vägen.
Samtidigt som intresset för det nordiska köket växer
utomlands har allt fler småskaliga producenter och
mathantverkare börjat intressera sig för marknader utanför
landsgränserna.
Under de senaste åren har Smaka på Skåne gjort flera
exportsatsningar i samarbete med bland andra Exportrådet,
Business Sweden och TransforMAT.
– Export innebär inte bara stora möjligheter för de
enskilda företagen som vågar satsa, utan är även viktigt för
att öka synligheten och väcka intresse för Skåne utomlands,
säger Monica Åquist, projektledare på Smaka på Skåne.
I HANDLINGSPLANEN FÖR Sverige – det nya Matlandet fanns
mål om att livsmedelsexporten skulle fördubblas från cirka
50 miljarder till 100 miljarder kronor per år. I linje med
visionen om Matlandet har Smaka på Skåne gjort flera
satsningar för att småskaliga matentreprenörer ska bli
exportmogna.
– Vi har märkt av en stor positiv förändring när det
gäller företagens inställning till export. Inför vårt första
exportprogram 2011 fick vi jaga företag och övertala dem
till att anmäla sig. Vår senaste exportsatsning initierades av
företagen själva, säger Monica Åquist.
SMAKA PÅ SKÅNES exportsatsningar har skiljt sig åt från år till
år beroende på de deltagande företagens behov.
– Många företag är intresserade av export men vet inte
helt hur de tar steget dit. Frågor om språk, lagar, logistik och
prissättning har ofta kommit upp men våra erfarenheter
har visat att det absolut viktigaste är att ha en fungerande
och väl genomgången affärsplan, som fungerar både på
hemmamarknaden och utomlands. Först då har företagen
fått en känsla av att vara exportmogna.
Fo
to:
Pre
to/B
ssfo
usiness Sweden
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Smaka på Skåne är en utmärkt samarbetspartner för Business
Sweden för att lyfta unika skånska matproducenter ut på den
internationella marknaden. Smaka på Skåne har omfattande
kunskap om och ett brett nätverk bland de skånska företagen,
med tonvikt på de mindre med helt unika produkter. Deras
seminarier och kunskapshöjande nätverksträffar är ypperliga och
kompletterar på ett mycket bra sätt våra erbjudanden och tjänster.”
Maria Varnauskas, manager för Business Development Food, Business Sweden
56 SMAKA PÅ SKÅNE
Skåne utomlands
Första steget mot nya marknader
I oktober 2011 inledde Smaka på Skåne projektet Food
Export tillsammans med Business Sweden (dåvarande
Exportrådet), TillväxtTrädgård och TransforMAT. Nio
småskaliga livsmedelsföretag och primärproducenter
från Skåne och Kronoberg deltog och när projektet avslutades i maj 2012 hade företagen fått coachning av erfarna
affärsutvecklare och utbildning i hur de skulle verka
för att deras produkter skulle slå igenom utomlands.
Företagen som deltog (med stöd från Smaka på Skåne)
var Spirit of Hven, Torekows Lilla Chipsfabrik, Larsvikens
Lantbruk, Per i Viken Chark, Karlfälts gård och Vendel.
I dag har Spirit of Hven, Larsvikens Lantbruk och
Karlsfälts gård nått nya framgångar på sina exportmarknader, främst i Norden och våra närområden.
Skånska smaker på världens största
mathantverksmässa
I oktober 2014 arrangerades världens största mässa
för småskaliga mat- och dryckeshantverkare i Turin i
Italien – Salone del Gusto y Terra Madre. Smaka på Skåne
och TransforMAT fanns på plats i den svenska samlings­
montern tillsammans med fyra skånska matföretag.
Business Sweden och Visit Sweden var värd för montern
och de deltagande producenterna från Skåne marknadsfördes under det svenska konceptet ”Try Swedish”.
Företagen som deltog var Bidrottningen, Röstånga
Mölla, Spirit of Hven och Gylleneiden Naturkultur &
Mathantverk.
Skånsk mat över sundet
Under hösten 2014 gjorde Smaka på Skåne en samlad
insats med flera aktiviteter kopplade till export med fokus
på Danmark, tillsammans med TransforMAT och Jakob
True, managing director på Green Seed Group Nordic.
Flera workshops arrangerades utifrån företagens
behov för att bli redo för export mot Danmark.
Workshoparna handlade bland annat om vilka krav som
ställs på förpackningen vid export, unique selling points
(USP), realistiska mål och affärsplanens utformning
samt om hur man pitchar sitt företag för potentiell kund.
Totalt engagerade satsningen ett tjugotal företag, varav
fem företag var med under hela satsningen. De företagen
är Spirit of Hven, Skånsk chili, South Plains Brewery,
Kolsvart och Foteviks. Det drygt 8 månader långa
förloppet avslutades med en demo- och försäljningsresa
till Århus i Danmark i maj 2015.
Fo
to:
Ce
cilia
Franck
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Smaka på Skånes exportsatsning är ett nytänkande
sätt att assistera små och mellanstora företag med
att utveckla sin export till förmån för hela regionen.
Med riktade insatser visar man en väg framåt och det
skapas en känsla av gemenskap mellan entreprenörer
som ofta bara behöver bekräftas i vad de håller på
med för att utvecklas på egen hand.”
Jakob True, exportrådgivare och managing director, Green Seed Group
10
tips om export
Jakob True, managing
director på Green Seed
Group, ledde Smaka på
Skånes exportsatsning
mot Danmark 2014–
2015. Här är hans bästa
tips till producenter som
vill exportera.
1. Du har bara en chans
till att göra ett första
intryck. Att vara förberedd är därför
nyckeln till framgång.
2. Besök marknaden som
du är intresserad av.
3. Ta reda på vad du kan
göra själv och om du
behöver rådgivning
och stöd i några
frågor.
4. Beskriv gapet i
marknaden som dina
produkter kan fylla.
5. Gör en tidsplan för
beslut.
6. Gör dina första
säljsamtal.
7. Kom väl förberedd till
säljmöten.
8. Sätt dig in i kundernas
situation och fundera
på varför de behöver
din produkt.
9. Lyssna mer på
kunderna än på dig
själv.
10.Följ upp dina samtal
och möten inom kort.
SMAKA PÅ SKÅNE 57
EXPORT
Fyra erfarenheter
av export
ck
an
Fr
Fo
to:
C
ec
ilia
”Vi fick lära oss hur
”Jag fick möjlighet att
viktigt det är att ha
se våra produkter ur ett
formulerat en affärsidé” europeiskt perspektiv”
Bidrottningen var ett av fyra skånska företag som med stöd
från Smaka på Skåne fick möjlighet att delta under Salone
Del Gusto & Terra Madre i Italien under hösten 2014.
Familjeföretaget styrs av Viktoria Bassani och omfattar nio
bigårdar i sydvästra Skåne.
Hade ni klarat av en exportsatsning på egen hand?
– Nej, utan exportprojektet hade vi inte rett ut det. Vi
fick nya kunskaper och tips om export och
vi fick lära oss hur viktigt det är att ha
formulerat en affärsidé, en vision och
sina kärnvärden. Det hade vi inte
arbetat igenom på samma sätt om
vi inte hade varit med i projektet.
Idag utgör exporten en femtedel
av vår omsättning och det är vi
väldigt glada för. Eftersom vi har
en sådan speciell produkt gör
exporten att vi slipper konkurrera
ihjäl oss på hemmaplan.
Vad fick ni ut av deltagandet
på mässan?
– Jag fick möjlighet att se
våra produkter och vår
verksamhet ur ett europeiskt perspektiv. Vi fick
otroligt positiv feedback
på produkternas profil
och vi fick bekräftat att
det finns en stor nyfikenhet
på våra produkter och på
äkta mat generellt hos en
bred europeisk publik. Vi fick också
bekräftat att svensk honung är undervärderad
och underprisad som functional food.
Vart exporterar ni idag?
– Vi är nu inne på vår tredje exportmarknad.
Efter projektet började vi exportera till Norge, i november
2014 fick vi ett stipendium från Business Sweden som ledde
till att vi började exportera till Finland och under våren 2015
ska vi börja sälja till en brittisk webbutik. Vår exportsatsning
har gått rätt så fort, så nu ska vi ligga lite lågt ett tag så att vi
inte förtar oss. Det är viktigt att vi hinner följa upp och sköta
de kontakter som vi nu har.
Vilket är ditt bästa tips till andra
matföretag som funderar på export?
– Ta hjälp, och tro inte att du kan lyckas helt själv. Det är
mycket som kan gå fel, och det kan bli dyrt om man inte har
den kunskap som krävs.
58 SMAKA PÅ SKÅNE
Fo t o :
Ann
a
Lin
d
Le
wi
n
Halvvägs in i FoodExport började familjeföretaget Larsviken
i Viken att exportera chips under det nya varumärket
Larssons chips. Idag, två år senare, är de inne på sin tredje
exportmarknad. Bitte Larssons bästa tips till andra mat­
företag är att ta hjälp innan man tar sikte på utlandet.
Hade ni deltagit utan stödet från Smaka på Skåne?
– Vi hade åkt dit som besökare, men vi hade aldrig haft möjlighet att delta som utställare. Vi hade inte ens tänkt tanken
eftersom vi saknade personalresurser. Det var otroligt
värdefullt att få stödet och även hjälp på plats eftersom det
var väldigt långa dagar.
Vad är nästa steg i er satsning på export?
– Redan 2005 sa vi att vi skulle vända blickarna åt export när
vi var vi uppe i produktionsvolym och hade provat på vår
leveranssäkerhet. Och det är vad vi gör nu. Rent konkret har
vi fått kontakt med återförsäljare. Redan första veckan 2015
åker jag till England för att besökare brittiska återförsäljare
som jag fick kontakt med på mässan i Italien. Två av
våra honungssorter är uppe för godkännande hos deras
kontrollmyndighet.
”Utbildningen fick mig
att tänka till kring vad
det är vi verkligen vill”
”Jag har haft ett stort
utbyte med de andra
deltagarna i projektet”
Med en spirande nyfikenhet på nya marknader gick
Bjärechips med i Smaka på Skånes första exportsatsning
Food Export. När projektet nådde sitt slut ett halvår senare
var vd:n Göran Nordanders största och viktigaste insikt att
Bjärechips inte ska satsa på export.
Fo t o
:C
eci
lia
Fr
an
c
Vad har exportprojektet gett dig?
– Det har gett jättemycket, jag har fått stor hjälp både i
form av rådgivning och stöttning. Jag hade aldrig gått
in i en exportfas i ett så här tidigt skede utan Smaka på
Skånes hjälp. Förutom att lära mig mer om regler
och praktiska saker, har jag fått se exempel på
att det faktiskt är möjligt för småskaliga
k
livsmedels­företag att lyckas utomlands.
Jag har inte riktigt tänkt den tanken
innan. Men egentligen är det inte
svårare att sälja till Köpenhamn än till
Stockholm. På vissa sätt är det till och
med enklare. Att få utvidga mitt nätverk
och träffa andra i samma situation har
också varit väldigt givande, jag har haft
ett stort utbyte och många diskussioner
med de andra deltagarna i projektet.
Vad är nästa steg i din exportsatsning?
– Genom den här kursen har jag förstått hur viktigt det är
med ekologiskt. Inte minst i Danmark. Jag har hela tiden
legat på gränsen till att uppfylla kriterierna och håller därför
på att certifiera min odling just nu. Jag har genom projektet
också fått föraningar om att det finns danska butiker som
är intresserade av min produkt. Så fort jag hittar ett bra och
billigt sätt att frakta på kommer jag åka över till Köpenhamn
för att sälja in mina såser.
lia
Foto
:C
e ci
Varför är du nyfiken på export?
– Eftersom jag bara drivit mitt företag aktivt i två år, hade
jag egentligen inga planer på att börja med export redan
nu. Men när jag läste om det här exportprojektet väcktes
tanken och jag kände att jag ville haka på eftersom fokus
låg på Danmark. Den svenska marknaden för chilisåser är
inte så stor, och jag tror att den danska marknaden är mer
mogen för mina produkter. Dessutom ligger den ju väldigt
nära till hands. I Danmark har ”Chili-Klaus” och tv-kocken
Camilla Plum väckt intresset för chili, och i Köpenhamn
finns Chilihouse, en butik med bara chiliprodukter. Står jag
på en marknad och det kommer fram en dansk vet jag att
det blir en bra affär.
Fr a
nc
k
Sakura Holmqvist på Skånsk chili hade egentligen inte en
tanke på export. Men efter att hon läst att Smaka på Skånes
exportsatsning var inriktad på Danmark väcktes idén.
Nu håller hon på att eko-certifiera sin chiliodling utanför
Landskrona för anpassa sig till den danska marknaden, där
heta chilisåser blivit något av en trend.
Vad var det viktigaste ni lärde er?
– Det viktigaste vi lärde oss var att inte satsa på export. Jag
är jättenöjd med utbildningen, den var riktigt bra för oss.
Jag gillade upplägget och det var flera duktiga föreläsare.
Nu har vi funnits i tre år, men då var vi helt nya och under
projektets gång började vi inse att vi hade en gigantisk
marknad att bearbeta i Sverige. Utbildningen fick mig
att tänka till kring vad det är vi verkligen vill göra.
Plötsligt såg jag inte längre någon anledning
att gå över vattnet. Varför skulle vi sälja våra
chips någon annanstans om vi inte först
lyckades sälja dem här, på en marknad vi
faktiskt känner till?
Vad var det med exportprojektet
som lockade?
– Vi fick en förfrågan och i den fasen vi var
kändes det spännande att tacka ja, bland
annat för att satsningen enbart riktade sig
till skånska livsmedelsproducenter. Jag tror på
samverkan och att lära av varandra. Det kändes helt
rätt i tiden att lägga resurser på det. Jag jobbade igenom
en affärsplan för verksamheten som var jättebra och fick
flera gånger bekräftat att vi inte skulle ge oss på export.
Vissa kallar våra chips för en premiumprodukt, men sedan
exportprojektet kallar jag dem för ”tipsextrachips”. Vi vill
attrahera alla. Hela verksamheten bygger på att vi ska få
volym. Vi vill inte vara små och lokala.
Hur är er inställning till export idag?
– Vi säljer faktiskt till England, men det är av en ren tillfällig­
het. Ett företag som säljer svenska produkter tog kontakt
och började köpa våra chips under hösten 2014. Sedan har
vi levererat till en spansk grossist ett antal gånger, som vill
jobba mer med svenska råvaror. Så lite export har det blivit,
men det är ingen satsning från vår sida. Om vi skulle satsa
måste vi marknadsanpassa smakerna och förpackningarna, och det skulle ta tid och pengar från vår satsning på
hemmamarknaden.
Hur ser era framtidsplaner ut?
– Bjärechips omsatte 12 miljoner kronor 2014. Vi säljer i
en del Ica-butiker, men inte på Citygross, Willys och Coop.
Chipsmarknaden omsätter 2 miljarder kronor och vi har 4
procent av marknaden på gourmetchips. Jag är övertygad
om att vi skulle kunna omsätta 45 miljoner kronor om vi
sålde till hela Sverige, så just nu ligger mitt fokus där.
SMAKA PÅ SKÅNE 59
(till vänster)
tillsammans med Nils Tenje från
lakrits­företaget Kolsvart, som deltog
i exportsatsningen mot Danmark
2014–2015. Foto: Cecilia Franck
HANNES VAN LUNTEREN
”Samarbetet kring vårt exportprojekt
med fokus på Danmark har fungerat
väldigt bra. Smaka på Skåne har stått
för organisation, administration
och kontakter, medan TransforMAT
bidragit med rådgivning hands-on till
företagen. På så vis är vi alla viktiga
ingredienser i en lyckad satsning.”
Hannes van Lunteren, business designer,
Krinova MAT (tidigare TransforMAT)
SMAKA PÅ SKÅNE 61
FÖRPACKNING OCH DESIGN
Förpackning och design
ökar chansen att nå fram
Att öka förståelsen, förmedla kunskap
och synliggöra förpackningens roll
för ökad försäljning. Det var målet
när Smaka på Skåne bestämde sig
för att inleda ett projekt med fokus på
förpackning och design.
25
med fokus
på förpackning och design
har genomförts med skånska
mat- och dryckes­företag
inom projektperioden.
RÅDGIVNINGAR
– Vår målsättning har varit att berätta
om förpackningens försäljningsvärde
och att öka kunskapen. Som mathantverkare och producent med begränsad
ekonomi spelar förpackningen en otroligt viktig roll i att nå ut, synas och få fart
på försäljningen, säger Maria Schmidt
Larsson, rådgivare och projektansvarig.
MÅLGRUPPEN FÖR PROJEKTET har varit
producenter som har förpackade
produkter för försäljning inom
dagligvaruhandel, delikatessbutiker,
gårdsbutiker och marknader.
Genom att aktivt ta kontakt och
erbjuda en timmes inledande rådgivning där frågeställningarna rymt allt
från varumärkesstrategi till logotyp,
etiketter, material och utrustningsval
har intresset för förpackningar väckts.
Smaka på Skåne hoppas att den
långsiktiga effekten av förståelse
och nyvunnen kunskap och intresse
kommer att gynna företagen.
PROJEKTET HAR MEDVERKAT vid Skånes
Matfestival, Smaka på Skånes
temadagar, speeddejting för handlare
och producenter, produktutvecklingstävlingen Gastronomiska Matverk
och mathantverksmässan Salone del
Gusto, vid sidan av en mängd föreläsningar och workshops. Fokuserade
rådgivnings- och coachningsinsatser
har lett till flera konkreta resultat.
Vid SM i Mathantverk 2013
vann Bjärhus Gårdsbutik kategorin
Förpackning med sin innovativa förpackning för lufttorkad chark efter vår
rådgivning. I januari 2015 steg Skåne
för första gång upp på prispallen i den
nationella tävlingen Gastronomiska
Matverk då Bovetenudlar från
Österlen fick 3:e pris. Detta efter ett
coachningsförlopp av vår skånska
tävlingsledare Andreas Larsson för
att få fram produkten och av Maria
Schmidt Larsson kring förpackning
och design som fick ros av juryn.
MÖJLIGHETERNA ATT MÖTA och utbilda
Skånes mathantverkare har varit
många och under de enskilda rådgivningarna har Maria Schmidt Larsson
insett att det finns en stor efterfrågan
på tips och mer kunskap.
– Det finns otroligt många
utmaningar för att lyckas nå ut med
sin produkt, oavsett hur bra och
unikt innehållet och tillverkningen är.
Förpackningen är en viktig del, inte
minst när man vill öka produktionen
och hitta nya försäljningsställen. Vi
har kunnat guida genom den snåriga
djungeln av regler, materialval och
design.
Under projektets andra år, 2014,
har fokus legat på förpackningens
språk och exponering av produkter
på marknad. Projektet, som även
har samarbetat med bland annat
TransforMAT, Centrum för innovativa drycker, Centrum för livsmedelsutveckling i Karlshamn, Packbridge
och OpenUp, har genomsyrats av
behovstyrt kunskapsutbyte.
Fo
to:
c
ria S
Ma
hmidt Larsson
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Med mina förutsättningar duger det inte att så och harva så
som vi lantbrukare har gjort i alla tider. Om lantbruket åter
ska spira måste det drivas mer kreativt. För mig var mötet
med Maria helt avgörande. Hon hade svaret på hur jag
skulle kunna förpacka alla mina idéer i mitt företagande.”
Håkan Rasmusson, Värpinge Grön, fick förpackningsrådgivning av Smaka på Skåne
62 SMAKA PÅ SKÅNE
FÖRPACKNING & DESIGN
HAR SATSAT PÅ:
• Kompetensutvecklingsaktiviteter, kurser och
rådgivning.
• A
tt agera pådrivande
med återkontakter efter
rådgivningar.
• A
tt hjälpa företag
lansera produkter i
nya förpackningar.
• A
tt utvärdera råd­
givningen för att se
måluppfyllelse.
PRODUCENTER HAR FÅTT
ÖKAD KUNSKAP OM:
• Förpackningens viktiga
roll för försäljningen av
produkten, till butik och
konsument.
• Förpackningens roll för
att bevara kvaliteten på
produkten.
• Designaspekter på
förpackning och
etiketter.
• Leverantörer av
förpackningar.
FRÅGESTÄLLNINGAR SOM
DEN KOSTNADSFRIA OCH
PERSONLIGA RÅDGIVNINGEN
UTGÅTT FRÅN:
• Vilka krav ställer
produkten på
förpackningen?
• Hur stor volym
producerar du?
• Ungefär hur stor
förpackning har
du tänkt dig?
”Det handlar om att
få en första chans”
Peter Mårtensson driver Möllans Ost
i Malmö men är även grossist och
importör och levererar läckerheter till
240 butiker över hela Sverige.
Varför är det viktigt att satsa på
förpackningen?
– En förpackning har två viktiga införsäljningskanaler. Det handlar om att
övertyga handlaren i första hand och
konsumenten i andra hand. Det är ett
nålsöga att nå fram med sin produkt.
Är förpackningen anskrämlig spelar
det ingen roll hur gott innehållet är.
Det är när både innehållet och
produkten är bra som det blir succé.
Och just att få kunden att göra det
där första köpet är viktigast av allt.
Som liten gårdsproducent är det
värt att lägga tid och resurser på
förpackningen – det handlar om att få
en första chans. Precis som att man
kan bli kär vid första ögonblicket.
Ser du några trender i
förpackningsdesign?
– På marmeladfronten börjar det
komma lite roligare förpackningar
och etiketter, både nyskapande och
Peter Mårtensson berättade om förpackningens betydelse ur handlarens perspektiv när
projektet Förpackning och design hade kick-off i april 2013. Foto: Cecilia Franck
de som förfinat de traditionella. Jag
ser ju många ostar och tycker att man
kan göra ännu mer gällande formen
där, fransmännen gör ost i form av
klockor och allt möjligt annat. Att
formge råvaran är också en förädling.
Vilka är dina tips till producenterna?
– Ta kontakt och prata med handlare
tidigt i produktionen. Likaväl som
vi handlare behöver lära oss om
produkterna och få höra storyn
bakom dem kan vi dela med oss av
tips för ökad försäljning och vad kunderna efterfrågar. Och tänk till kring
förpackningsstorleken tidigt. Vad
blir slutpriset för konsument? Vad
händer om jag minskar mängden?
• Vilka investerings­
möjligheter har du?
• Kan du tänka dig
manuellt förpackings-­
arbete?
5 tips för en bra förpackning
• Var ska din produkt
säljas?
1. SMAK­
2. PRAKTISK
3. STICK UT
4. NÅ FRAM
5. LOCKA
UPPLEVELSE
Välj en förpackning
som är praktisk
i alla led, från
packning och i
butik till öppnande
och källsortering.
Välj en design som
gör att produkten
skiljer sig från
omgivningen
när den står i
butikshyllan.
Vad lockas din
målgrupp av? Välj
en design som
tilltalar den.
Välj en design
som frammanar
känslan av att
man redan sitter
hemma och njuter.
• Hur ser målgrupp
och prisbilden ut?
• Hur förpackar
dina konkurrenter
och kollegor?
Välj en förpackning
som bidrar till högsta
möjliga smakupplevelse vid det tillfälle
när kunden ska äta
produkten.
SMAKA PÅ SKÅNE 63
Takao
Momiyama, Bovete på Österlen,
slog sig samman med kocken
Johan Linnerborg från Radisson
Blu och vann tredjepris i den
riksomfattande tävlingen
Gastronomiska Matverk 2015.
Foto: Cecilia Franck
GUNNEL PETTERSSON OCH
”Vi har fått professionellt stöd i
produktutvecklingen och möjligheten
att bolla frågor med någon som gjort att
processen gått mycket fortare än
om vi skulle göra detta helt på egen
hand. På så vis är Matverk ett väldigt
viktigt sammanhang för att stimulera
innovation och få fram nya produkter.”
Gunnel Pettersson, Bovete på Österlen, vars lag vann tredjepris
i Gastronomiska Matverk 2015 efter coachning och
förpackningsrådgivning av Smaka på Skåne
SMAKA PÅ SKÅNE 65
LOKAL MAT OCH DRYCK I OFFENTLIGA KÖK
Offentliga kök
viktiga förebilder
I Skåne serveras cirka 89 miljoner offentliga
måltider varje år. För Smaka på Skåne är målet att
närproducerad mat och dryck med regional profil
även ska nå ut till den offentliga måltidsnäringen.
DET VIKTIGASTE ­ARGUMENTET
för kommuner och
regioner att använda
lokala och ekologiska
råvaror är att göra aktiva
kvalitetsval som skapar
ekonomisk hållbarhet
lokalt i samhället.
Foto: Malin Palm
LOKAL MAT OCH DRYCK I OFFENTLIGA KÖK
STUDIER VISAR ATT
varje satsad krona
på upphandling av
lokalt och regionalt
producerad mat
genererar drygt tre
gånger pengarna
i den lokala
ekonomin.
Foto: Kennet Ruona
OFFENTLIG MAT BERÖR oss alla under olika skeenden och
50
procent av de livsmedel
som köps in ska vara
ekologiska till år 2016
och närproducerat ska
prioriteras enligt Region
Skånes miljöpolicy.
68 SMAKA PÅ SKÅNE
tider i våra liv. I Skåne är engagemanget för att förbättra
de måltider som serveras i offentlig regi stort. Det har
skett stora och positiva förändringar bara under Smaka på
Skånes projektperiod. Region Skånes miljöpolicy har satt
som mål att minst 50 procent av de livsmedel som köps in
ska vara ekologiska till år 2016 och att närproducerat ska
prioriteras.
Viktigast av allt om man vill ändra attityd och status kring
den offentliga måltiden, kvaliteten på maten och därigenom
kompetenserna i köket är att det finns en måltidspolicy och
en handlingsplan. I dag har 27 av Skånes 33 kommuner en
sådan.
– För oss är ökad tillgänglighet av mat med regional profil
viktigt, den offentliga måltiden är inget undantag utan ett
område som idag prioriteras i många kommuner och i regionen. Många kommuner arbetar idag för att en hög andel
av maten ska vara ekologisk, säger Jannie Vestergaard,
verksamhetsledare för Smaka på Skåne.
– Det är ett viktigt statement mot både konsumenter
och leverantörer. I Skåne är den ekologiska odlings- och
förädlingsprocenten låg jämfört med resten av Sverige,
som ligger något lägre än till exempel Danmark. Med den
ökade konsumtionen av ekologiskt i Sverige som vi ser just
nu, är vi bra bit på väg. Men kortsiktigt, och långsiktigt om
inte omställningsprocessen tar fart, kan kommunernas
ekomål medföra import av ekologiska varor som annars
skulle kunna produceras i Sverige.
Det viktigaste argumentet för kommuner och regioner att
använda lokala och ekologiska råvaror är därmed att göra
aktiva kvalitetsval som skapar ekonomisk hållbarhet lokalt
i samhället. För producenter och mindre företag är detta en
enorm marknad vars potential inte ska underskattas.
– Det ökade intresset för lokal mat inom offentlig sektor
skulle kunna leda till en brist på skånska råvaror om inte
primärproduktionen följer med i omställningsprocessen,
dels från bulk till anpassade produkter för offentlig sektor,
och dels från konventionell till ekologisk produktion.
SMAKA PÅ SKÅNE vill att det ska bli enklare att både sälja och
köpa lokala råvaror för att erbjuda närproducerade måltider
av hög kvalitet inom skola, sjukvård och äldreomsorg.
Men det kräver ökade kunskaper om hur man kan använda
livsmedelsupphandlingen som verktyg för att förverkliga
sina mål och visioner. Smaka på Skånes engagemang
omfattar ett nära samarbete med Livsmedelsakademins
verksamhetsområde Måltidsglädje som jobbar för att
öka kunskapen och höja statusen för måltider i skola, på
sjukhus och till äldre.
– En offentlig måltid innebär så mycket mer än bara en
kostnad och ett näringsvärde. Större kunskap och mat
lagad från grunden leder till högre kvalitet och en bättre
måltidsupplevelse. Det kan i sin tur betyda bättre inlärning
hos skolbarn och kortare tid på sjukhuset och därmed
samlat sett lägre kostnader. Att se till helheten har länge
saknats inom offentlig sektor, men nu börjar det hända
otroligt mycket, inte bara i Sverige utan i hela Norden,
säger Jannie Vestergaard.
ger inte bara en bättre måltidsupplevelse. Det ökar också
möjligheterna att säsongsanpassa måltider och förståelsen för råvarans väg från jord till bord. Dessutom bidrar
det till en ökad stolthet för Skåne som kulinarisk region.
ATT FÖRENKLA MÖJLIGHETERNA för små och medelstora
SKÅNEPILOTEN HAR RESULTERAT i en inspirerande handbok,
”Skånsk handbok för livsmedelsupphandling”, som riktar
sig till både beslutsfattare, upphandlare, kostansvariga
och leverantörer i Skåne och resten av Sverige. Fylld
med tips och råd, och inte minst konkreta förslag på hur
logistik och administration kan underlättas.
Under projekttiden har Smaka på Skåne också varit
med som initiativtagare till ett nordiskt kunskapsutbyte
för smart och innovativ upphandling inom offentliga
kök. Startskottet för ett nordiskt samarbete blev en
24-timmars workshop i januari 2014 i Malmö där
20 kost­­chefer, upphandlare, jurister och projektledare
från Danmark, Finland och Sverige samlades kring
upphandlingen som verktyg. Workshopen följdes upp
med en konferens med 100 deltagare från sex länder i
Helsingfors i oktober samma år. Detta har i sin tur lett till
att Livsmedelsakademin har kommit med i en europeisk
grupp inför ansökan till Horizon 2020, EU:s ramprogram
för forskning och innovation. Ansökan gick inte genom,
men har gett Smaka på Skåne tillgång till ett europeiskt
nätverk med intressanta framtida samarbetspartners.
– Det händer otroligt mycket inom offentlig upphandling även i våra grannländer. De strukturella och
ekonomiska utmaningarna vi möter har många likheter
och vi kan både inspirera och lära av varandra.
företag vid offentlig upphandling är ett viktigt och nödvändigt steg. Jannie Vestergaard, som har tidigare erfarenhet av att arbeta med offentliga måltider i Danmark och
Finland, har varit aktiv i samarbetsprojektet ”Skånepilot:
Upphandling närproducerat”.
Hittills har arbetet med att jobba innovativt och
använda kvalitetskriterier inom offentlig upphandling
varit spretigt, inte bara i Skåne. Även om intresset och
ambitionerna finns i många kommuner och regioner är
utmaningarna för producenter och inköpare många och
svåra. Några utmaningar är osäkerhet och inkonsekventa
krav i anbudsförfrågningar, avsaknad av fungerande
handel med lokala varor och att merparten av Sveriges
kostchefer upplever att det är svårt att köpa in närproducerade livsmedel.
– Pilotprojektet som vi har drivit tillsammans med LRF
och Region Skåne har lett till tankar om en gemensam
strategi och handlingsplan för hela Skåne. Ett arbete som
inleds under våren 2015 och som nu tas vidare i arbetet
med en skånsk livsmedelsstrategi.
PROJEKTET HAR OMFATTAT branschöverskridande möten,
workshops och seminarier. LRF:s projektledare, Ingar
Nilsson, har i sitt arbete också fungerat som bollplank
till exempel vid översyn av kommunala upphandlings­
processer. En viktig del har varit att identifiera vilka
skånska upphandlare och företag som är intresserade.
– Ömsesidiga möten ökar förståelsen och det jobbar
flera kommuner nu med att etablera inför sina upphandlingar. Genom att stärka och utveckla samarbetsformer
kan aktörer hitta varandra. Då ökar inte bara kvaliteten
inom offentlig måltid utan även tillväxten hos våra
skånska företag, berättar Jannie Vestergaard som ser fler
långsiktiga vinster.
– Delaktighet, kvalitet och stolthet går hand i hand.
Att som skola eller sjukhus servera närproducerad mat
(”Food for life”, Nottinghamshire
County Council) visar att varje satsad krona på upphandling av lokalt och regionalt producerad mat genererar
drygt tre gånger pengarna i den lokala ekonomin.
– Att förenkla upphandling av närodlat och närproducerat är en investering i det lokala näringslivet. Våra
små­skaliga matproducenter måste få bättre möjligheter
att bidra till den offentliga måltiden. Vi vill fortsätta
sprida kunskap och jobba för att närproducerad mat ska
upphandlas på ett smart och hållbart sätt och nå ut i till
den offentliga måltidsnäringen, säger Jannie Vestergaard.
EN ENGELSK STUDIE
to
Fo
a
ecili
:C
Franck
SAGT OM SKÅNES POTENTIAL INOM OFFENTLIG MÅLTID
”Skåne är Sveriges ledande och mest utvecklade
livsmedelsregion. Här finns unika naturresurser
med mångfald, kunskap och ett levande lantbruk.
Just därför finns här alla förutsättningar för att den
offentliga måltiden ska hålla hög klass och vara en
källa till både hälsa, glädje och livskvalitet.”
TIPS!
Vill du ta del av goda
exempel och smarta
metoder för att utveckla
upphandlingen av offentliga måltider kan du ladda
ner Skånsk handbok för
livsmedelsupphandling
på Livsmedelsakademins
hemsida,
livsmedels­akademin.se.
Så kan Skåne bli en
framtida föregångare
inom upphandling av
närproducerat
• Politik måste bli till
planer för handling
– för att komma till målet
behövs klara direktiv och
handlingsprogram.
• Skapa en leverantörs­
lista för att underlätta
affärsmöjligheter.
• Satsa på utbildning och
kompetensutveckling.
• Aktivera näringslivscheferna – kommunala
näringslivschefer,
näringslivets organisationer och Näringsliv
Skåne är viktiga
aktörer för att bygga
och utveckla regionens
näringsliv.
• Ge stöd åt och professionalisera företagen för att
öka möjligheten att delta
i upphandlingar.
• Bilda nationella
nätverk med andra för
samarbete, stöd och
erfarenhetsutbyte.
Källa: ”Skånsk handbok för
livsmedelsupphandling”,
2015
Anita Persson, LRF Skåne
SMAKA PÅ SKÅNE 69
UNDARÖJA HINDER FÖR SMÅSKALIGA LIVSMEDELSFÖRETAG
Samverkan nyckeln
TIPS!
hittar du en
kontaktlista för samverkan
som riktar sig till företag
och miljökontor som vill
utbyta erfarenheter,
PÅ VÅR HEMSIDA
www.smakapaskane.se.
Kluriga regelverk och svåra
lagtexter. Brist i kommunikationen
och behandling som skiljer sig åt
beroende på vilken kommun du
arbetar i. Småskaliga livsmedels­
företagare stöter ofta på problem när
de ska starta upp eller utveckla sin
verksamhet. Under 2014 initierade
Smaka på Skåne ett nytt projekt för att
förenkla processen – både för entreprenörer och myndigheter.
En förutsättning för att Sverige ska ha en levande landsbygd
är att det finns goda möjligheter att driva lönsamma företag
utanför städerna. Det måste vara enkelt för traditionella
lantbruksföretag, som idag enbart producerar råvaror, att
också förädla sina produkter. Men tyvärr, stöter många
entreprenörer på problem i kontakten med myndigheter.
70 SMAKA PÅ SKÅNE
– Många gånger tröttnar entreprenörerna innan de ens har
hunnit sätta igång och det är förödande för samhällsutvecklingen. Genom att utvecklas och få fler ben att stå på skulle
lantbrukarna kunna få ökad lönsamhet och trygghet, säger
Pär Tegnander, projektledare för Smaka på Skånes projekt
”Undanröja hinder för småskaliga livsmedelsföretag”.
På samma sätt måste det bli enklare för de som inte har
någon erfarenhet av livsmedelsbranschen att ta del av ny
kunskap och starta upp eller ta över ett företag.
– Ofta är det personer från helt andra branscher och med
andra erfarenheter som drömmer om bli matentreprenörer
och det är inte sällan som det också är de som vågar tänka
nytt, utmana och utveckla branschen.
SYFTET MED PROJEKTET ”Undanröja hinder för småskaliga livs-
medelsföretag” var att genom samarbete, dialog och information öka förståelsen för problemet hos myndigheterna.
– Det finns en allmän inställning bland de små livsmedelsföretagen att ingenting görs från myndigheternas
sida för att underlätta, men under projektets gång har jag
upptäckt att förändring är på gång. Min samlade upplevelse
att dock att många inte känner till vad som händer, varken
företagarna eller personer inom den kommunala världen,
säger Pär Tegnander.
n till förändring
Under projekttiden har fokus därför legat på att samla in
information och intervjua myndigheter och miljökontor
för att få en uppfattning om aktuella och redan tillämpade
förändringar på området. Nästa steg i projektet är att sprida
de goda exemplen vidare.
– Om man genomför ett förändringsarbete är kommunikationen väldigt viktig. Inte nog med att de privata
företagen behöver få information, det måste också ske ett
större utbyte av erfarenheter på statlig och kommunal nivå
så att myndigheter och miljökontor kan ta efter varandra.
I dagsläget får företagarna inte en likvärdig behandling
av myndigheterna. Förutsättningarna skiljer sig åt beroende
på vilken kommun de verkar i, menar Pär Tegnander.
– Det måste till ett kunskapsutbyte kommuner emellan.
FÖR ATT UNDERLÄTTA för skånska företag och myndigheter
var en av projekts målsättningar att ta fram en lista över
vilka olika typer av livsmedelsverksamheter som finns i
Skånes samtliga kommuner.
Listan ger en överblick över vilka företag som genomfört
en liknande resa och är villiga att dela med sig av sina
erfarenheter, samt vilka miljökontor som har erfarenhet av
att handlägga en viss typ av verksamhet. Tanken är att det
ska inspirera både företag och miljökontor till att ta kontakt
med dem som redan sitter inne på kunskap, innan de
startar upp ett nytt ärende.
I SAMBAND MED temadagen ”Skåne – en stark ­kulinarisk
region”, som arrangerades av Smaka på Skåne,
TransforMAT och Centrum för Innovativa Drycker den 13
november 2014, bjöd Smaka på Skåne in till en workshop
för att sammanföra representanter från myndigheter och
företagare. Tyvärr var inga miljökontor representerade
under workshopen, trots att de var inbjudna.
– Jag tror att många enskilda inspektörer inte vill utsätta
sig för den typen av situationer. Det finns dels en rädsla
för att hamna i underläge men också en viss rädsla för
förändring, säger Pär Tegnander.
Under workshopen uppstod dock intressanta diskussioner efter att Livsmedelsverket berättat att de under 2015 ska
påbörja ett förändringsarbete för att förbättra sin kommunikation, information och rådgivning till företagare.
– Man ska dock ha klart för sig att det är en lång väg att
vandra, att ändra attityder och öka kunskapen i Skånes 33
kommuner kommer att ta tid, säger Pär Tegnander.
SMAKA PÅ SKÅNE 71
UNDARÖJA HINDER FÖR SMÅSKALIGA LIVSMEDELSFÖRETAG
Tre goda exempel på att
förändring är på gång
Som ett led i arbetet har goda exempel
från andra delar av landet samman­
ställts och spridits inom projektet
Undanröja hinder för småskaliga
livsmedelsföretag.
RÄTTVIKSMODELLEN
I Rättvik har det inletts ett unikt
samarbete mellan de som ansvarar
för näringsliv och de som ansvarar för
tillsyn inom kommunen. Med hjälp
av samsyn och samarbete så kan
man nu hjälpa företagarna på ett helt
annat sätt än tidigare. En stor vinst
med samarbetet är att kommunen
tagit fram en rättvis modell för tillsyn
och beräkning av tillsynsavgifterna.
Positiva effekter är bland annat sänkta
kostnader för företagen och minskat
och förenklat uppgiftslämnande
samtidigt som en bra livsmedelstillsyn
utförs. Konceptet ”Tillväxt & Tillsyn”
är ett samarbete mellan tillväxtsidan
och tillsynssidan där lagar, paragrafer
och hållbar utveckling förenas.
Meningen är att främja samarbete och
förbättra:
• företagsklimatet
• den kommunala tillväxten
• arbetet med hållbarhetsfrågor
i samhället
HÄNSYN TAS BÅDE till småföreta-
gares vardag och till behovet av
att kontrollera och säkerställa att
verksamheterna drivs och fungerar
som de ska. För att lyckas med det
har Rättviks kommun arbetat fram
nya innovativa modeller, som syftar
till att skapa en användarvänlighet
för företagare som tar lagstiftningens
intentioner på allvar. Kommunen har
förändrat sättet att ta ut avgifter, sättet
att kommunicera med småföretagare
och sättet att prata om hållbarhet.
Rättviks kommun har nu ingått ett
samarbete med kommunerna Åre,
Mora, Orsa, Härjedalen, Vansbro och
Region Gotland. Samarbetet syftar
till att stärka de lokala destinations­
plattformarna genom att fortsätta
utveckla regeltillämpningen i områdena. Samarbetet sker initialt genom
en förstudie, vilken medfinansieras av
Svensk Handel, LRF och Visita.
För mer information följ ”Tillväxt &
Tillsyn” på Facebook: www.facebook.
com/tillvaxtochtillsyn.
FÖRENKLINGSJAKTEN
Under hösten 2012 fick Tillväxtverket
i uppdrag att genomföra Förenklings­
jakten, en satsning för att undersöka
hur företag uppfattar och hanterar
regler. I juli 2014 släpptes fyra stycken
rapporter, som grundade sig på
intervjuer med företag från fyra olika
branscher. Röster från hotell och
restaurang, transport, handel och
tillverkningsindustrin samlades in
och samtliga påtalade brister hos
myndigheterna som påverkade
företagen negativt.
Bemötandet och attityden hos myndigheterna liksom tillämpningen av
regelverken är några av de viktigaste
förbättringsområden som lyfts fram
för att underlätta för företagare. Till
exempel så menar många företagare
att det inte är reglerna i sig det är fel
på utan hur de efterlevs och följs upp.
Det viktiga är att alla företagare kan
konkurrera på lika villkor.
Läs mer på www.enklareregler.se.
Effektiv dialog
LRF HAR TAGIT fram en
handbok som heter Effektiv
dialog (2009), som är fylld
av tips till företagare i deras
kontakt med myndigheter.
Handboken riktar sig i
första hand till lantbrukare,
men innehåller många
idéer som kan vara nyttiga
för andra småföretagare
inom till exempel turism.
Hela rapporten hittar du på
­Smaka på Skånes hemsida,
www.smakapaskane.se.
LIVSMEDELSVERKETS NYA ARBETSSÄTT
Under hösten 2014 inledde
Livsmedelsverket ett förändrings­
arbete för att skapa en mer
rättssäker kontroll som samtidigt
ska ge företagen ett mervärde.
Förhoppningen är att företagarna
ska uppleva att kontrollen bidrar till
att de kan producera ännu bättre
livsmedel. Hittar Livsmedelsverket
brister i en verksamhet vill de inleda
en dialog med företagaren för att
den själv ska hitta hållbara lösningar.
Resultatet av kontrollbesöket ska vara
lättfattligt och utan överraskningar.
Livsmedelsverket kommer också att
arbeta med att göra sina rapporter
mer lättlästa så att man verkligen
förstår vad de skriver.
Fo
to:
Ce
cilia
Franck
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Vi har årligen runt hundra besök från myndigheter. Och visst, vi är unika
med många olika verksamheter på en och samma plats. Men det råder
brist på helhetsperspektiv och samordning mellan myndigheter. Jag vill
få till ett vettighetstänk. Vi ska inte kontrolleras mindre men mer effektivt
genom samkörning av myndighetsbesök. Det går i en positiv riktning
och Smaka på Skåne har den överblick som krävs att för att öka skånska
småföretags möjligheter att skapa mångfald och variation.”
Rolf Axel Nordström, Ängavallen
72 SMAKA PÅ SKÅNE
DAVID LINDEGREN ÄR en
producent som utvecklat flera
ben att stå på i sitt företagande.
Tillsammans med sin fru Lina
har han startat Lindegrens i
Sinarpsdalen utanför Båstad och
kompletterat produktionen av
nötkött med förädling, gårdsbutik,
matvandringar och matlagningskurser. Foto: Cecilia Franck
1 SMAKA PÅ SKÅNE MATMAGASIN
SKÅNSK STREET FOOD
Så når vi ut med
lokal mat och
dryck på gatan
Street food är en av de största mattrenderna just nu.
Men Smaka på Skåne vill att det ska vara mer än så.
Vi vill höja kvaliteten och därmed statusen på gatumaten, och se till så att fler entreprenörer når ut med
sin närproducerade mat på gatan.
UNDER EUROVISION SONG
Contest i Malmö 2013
utformades konceptet till
”Taste of Skåne – Street
Food Corner”. Åtta
restauranger serverade
sina tolkningar av skånsk
närproducerad street food.
Foto: sexton:nio
Foto: Meredith Andrews
SKÅNSK STREET FOOD
TIPS!
finns
fler recept på skånsk
street food,
www.smakapaskane.se.
PÅ VÅR HEMSIDA
Fyra tips till
kommuner
vad
street food kan göra
för att stärka profilen
på er kommun.
1. TÄNK IGENOM
som en
näringslivsfråga och
sätt entreprenören i
fokus.
2. SE STREET FOOD
att det skapas
samarbete mellan
förvaltningar och
myndigheter för
att skapa de bästa
förutsättningarna.
3. SE TILL
som
ansvarar för er satsning på street food.
4. UTSE EN PERSON
på att
street food kan
användas som
verktyg för socialt
entreprenörskap.
5. TÄNK OCKSÅ
SMAKA PÅ SKÅNE har under de senaste åren på flera sätt
EN FÖRUTSÄTTNING FÖR att lyckas med street food är att
engagerat sig för att utveckla street food till en hållbar
näring inom restaurangbranschen.
– Att starta upp en verksamhet i en food truck skulle
kunna vara inkörsporten för många unga kockar eller
matkunniga entreprenörer som inte i första hand har
möjlighet att öppna en egen restaurang. Det är också ett
ypperligt sätt för redan etablerade restauranger att bredda
sin kundkrets och nå nya målgrupper på nya platser, säger
Jannie Vestergaard, verksamhetsledare för Smaka på Skåne.
Street food är inget nytt fenomen. Asien är känt för sin
myllrande gatumatskultur och i över hundra år har vi ätit
gatumat på svenska gator och torg. Varje år serveras det
miljontals portioner snabbmat på svenska festivaler och
sportevenemang. Men maten håller sällan hög kvalitet
eller är särskilt innovativ. Den är ofta onyttig och gjord av
halvfabrikat.
I Smaka på Skånes arbete med street food följer vi
tanken om att den bästa gatumaten är den som är gjord
från grunden av råvaror som i så stor mån som möjligt är
närproducerade, ekologiska och noga utvalda.
Smaka på Skåne har sedan 2013 arbetat för att skapa nya
arenor där skånska kockar och matkreatörer kan testa på att
utveckla och sälja sin egen street food. I samband med det
arrangerar vi också kurser och workshops där deltagarna
får lära sig mer om hur man går tillväga rent konkret för att
börja laga och servera street food men också hur man kan
arbeta med storytelling och sociala medier för att attrahera
och nå ut till sin målgrupp.
man finns där många människor rör sig vid ett just tillfälle
– till exempel på en festival, intill en arena vid matchstart
eller vid en stor arbetsplats runt lunch. Det är där och då
kunderna vill ha maten snabbt och helst av allt bra mat till
bra pris.
I samband med att Eurovision Song Contest arrangerades i Malmö i maj 2013 lanserades konceptet ”Taste of
Skåne – Street Food Corner”. Åtta restauranger från olika
delar av Skåne fick då i uppdrag att göra sina tolkningar av
skånsk street food influerade av Eurovisions signatursmaker – rabarber, äppelmynta, röd chili, lakrits och fläder.
Långkok, tupp, hemmastoppad korv och mäktiga munkar
var några av rätterna som serverades från matgatan på
Södertull mitt i Malmö. Arrangemanget fick fin uppmärksamhet i media och under Malmöfestivalen senare samma
år återuppstod konceptet med en ny twist – skånsk street
food-fika. Under festivalens alla dagar kunde besökare köpa
olika typer av skånsk fika av tretton mat- och dryckesaktörer
på Gustav Adolfs torg.
I FEBRUARI 2013 arrangerade Smaka på Skåne Nordens
första street food-konferens i Malmö, tillsammans med
Ny Nordisk Mat. Konferensen ”Let the Nordic Street Food
revolution begin” samlade ett 70-tal personer från hela
Norden som redan jobbar med, eller som i framtiden skulle
vilja jobba med, street food – kockar och restaurangägare,
arrangörer av matevents och festivaler, och tjänstemän
inom det offentliga.
Syftet med arrangemanget var just att sammanföra olika
typer av kompetenser och för att tillsammans identifiera
möjligheter och utmaningar för att utveckla den nordiska
street food-kulturen, med inspiration och hjälp av Richard
Johnson, journalist på The Guardian och grundare av
British Street Food Award.
DET VAR OCKSÅ under Malmöfestivalen 2013 då Skånes två
första street food-aktörer hade premiär; This Must Be the
Place och Nordic Street Food.
För att utveckla näringen och få fler food trucks att rulla
på Skånes gator gäller det att man som aktör har möjlighet
att stå på privat eller offentlig mark i städerna på vardagarna. På helger och kvällar är det events som ger det extra
tillskottet till verksamheten. Privat mark förhandlas direkt
med markägaren och tillstånd för att stå på offentlig mark
kan ges av kommunen.
För kommuner finns flera fördelar med att det finns
street food-aktörer som med mångfald i utbud kan liva upp
atmosfären, skapa liv och färg i gatubilden. Men för att
lyckas krävs det att politiker, tjänstemän och myndigheter
samarbetar med intresserade aktörer.
I de nordiska länderna har utvecklingen av street
food-branschen kommit längst i Helsingfors, som numera
har en kommunal matstrateg som bland annat arbetar för
att utveckla gatumaten. Köpenhamn har tagit bort avgiften
och byråkratin kring tillstånd för street food-aktörer. I
Sverige var Stockholm först ut, där det numera finns 100
tillstånd för food trucks. Men bland de svenska städerna
Fo
to:
h Andrews
redit
Me
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
”Smaka på Skånes street food-satsning gav oss möjligheten att
få visa att högkvalitativa produkter och desserter passar bra
att köpa ”i farten”. Initiativet till att lyfta skånsk street food är
fantastiskt och vi önskar att det är något som vi kommer att
få se mer av på gator och torg, gärna i samarbete med lokala
ekologiska producenter.”
Marie Bchara, SmakSak
76 SMAKA PÅ SKÅNE
Vitlökskryddade korvar med
äppelmyntamajonnäs
Recept av Jeppes Grill
Blanda först äggulor, senap och vinäger.
4 kallrökta, vitlökskryddade korvar
Häll i rapsolja försiktigt under omrörning.
Använd elvisp.
3 äggulor
Till sist, mixa ner äppelmyntan med stavmixer.
1 msk äppelcidervinäger
3 dl rapsolja
15–20 blad äppelmynta
surdegsbröd
1 SMAKA PÅ SKÅNE MATMAGASIN
Grilla korvarna och servera i surdegsbröd med
äppelmyntamajonnäs ovanpå.
Addera gärna chilikokt surkål, fläderpicklad
lök och senap.
SMAKA PÅ SKÅNE MATMAGASIN 2
Foto: Meredith Andrews
1 msk skånsk senap
SKÅNSK STREET FOOD
”LET THE NORDIC
STREET FOOD
REVOLUTION BEGIN”
var den första nordiska konferensen
om street food.
Huvudtalare var
Richard Johnson
från British Street
Food och författare
till Street Food
Revolution. Foto:
Cecilia Franck
Fyra tips till dig
som vill bli street
food-aktör
har Göteborg kommit längst, där man från början har insett
möjligheterna med att förbättra företagsklimatet i kommunen genom att utveckla street food-branschen. Malmö tog
beslut om food trucks i mars 2014, men det dröjde till april
2015 innan den första aktören kom ut på gatan. Värt att
notera är att Malmö med de justerade villkoren för teståret
är den första kommunen som också ställer krav på maten.
din
affärsplan och
ditt koncept – från
råvara till hur maten
serveras.
1. TÄNK IGENOM
att maten
ska serveras
snabbt, det vill
säga enkla moment
och passande
förpackning.
2. TÄNK PÅ
SMAKA PÅ SKÅNE deltar löpande i diskussioner med
kommuner och street food-aktörer för att göra Skåne till en
förebild när det kommer till närproducerad och lättillgänglig street food.
– De etablerade och kommande street food-aktörerna
som vi har kontakt med vittnar om att det än så länge
är sparsamt med entusiasm från kommunernas sida.
du
logistiken med
allt från inköp till
lager och eventuellt
prepkök?
3. HUR HANTERAR
Förståelsen för vad street food kan göra för staden och att
street food handlar om att utveckla en ny näring måste
bli bättre – man måste se helheten, sätta entreprenören i
fokus och inte enbart fokusera på tillståndsfrågan, säger
Jannie Vestergaard.
Inte att förglömma är att det inom mat och dryck finns
stor potential att utveckla socialt entreprenörskap.
– Med mångfalden av kulturer som finns i Malmö och
resten av Skåne ser vi en stor potential i att också skapa en
mångfald i utbudet av street food. Med influenser från hela
världen skapas liv och färg i gatubilden – och inte minst
ger det möjlighet till mer tillgängliga och bättre måltider –
gjorda från grunden av goda råvaror, och till ett hyfsat pris,
säger Jannie Vestergaard.
SAGT OM SMAKA PÅ SKÅNE
offentlig
eller privat mark
skapar basen; events
ger dig extra inkomster och synlighet.
Fo
to:
Pre
to
ssfo
4. VARDAGEN PÅ
”Jag tycker att det här är en fantastisk satsning. Ofta blir
ju maten väldigt likadan, men det här är någonting som
bygger på närproducerat, det bygger på kreativitet och
lekfullhet, och det är precis den typen av street food
som regionen behöver.”
Karin Karlsson, Malmö stads projektledare för Eurovision Song Contest 2013
78 SMAKA PÅ SKÅNE
Fish & crisp i pita med smak av syltad chili
2 dl finmalet rågmjöl
Förbered en frityrsmet genom att vispa ihop
rågmjöl och öl till dess att smeten fått en slät
konsistens.
1 1⁄2 dl lageröl
Vänd i vitan från ett ägg.
1 äggvita
Skär torsken i mindre bitar och doppa i smeten.
600 g MSC-märkt torsk
rapsolja att fritera i
2 dl blandade
pickelsgrönsaker, mixade
Fritera fisken i olja tills den fått en härlig och
krispig yta.
1 rödlök, finhackad
Koka upp vinäger, socker och vatten.
Majonnäs
Lägg i de putsade chilifrukterna.
4 pitabröd
Låt dra en stund, och mixa eller finhacka sedan
chilin med lite av lagen.
Syltad chili
1⁄2 dl äppelcidervinäger
1⁄2 dl socker
1⁄2 dl vatten
2 eller flera chilifrukter
Tillsätt sedan majonnäs, pickels­grönsakerna,
rödlöken och den syltade chilin.
Servera i färska pitabröd.
Foto: Meredith Andrews
Recept av Gastro
blev det så äntligen
tillåtet för food trucks att
parkera på kommunal mark
i Malmö. Pernilla Elmqvist
från Nordic Street Food
intervjuades av Sydsvenskan i
samband med premiären.
Foto: Jannie Vestergaard
Foto: Jannie Vestergaard
I APRIL 2015
”Vårt samarbete med Smaka på
Skåne har varit mycket positivt. Vi
har fått stöd och det känns som
det alltid finns någon på vår sida.
Jag ser också att Smaka på Skåne
arbetar hårt för att sätta vår region
på kartan och gör det bra med
innovativa idéer och nytänk. Det
är till stor del tack vare Smaka
på Skåne att vi idag kan stå på
gatorna i Malmö.”
Pernilla Elmqvist, Nordic Street Food
SMAKA PÅ SKÅNE 81
EVENT- OCH ARENAMAT
Song
Contest 2013 arrangerade
Smaka på Skåne en helskånsk
kiosk på Malmö Arena där
besökarna kunde köpa
snacks, mat och dryck tillverkade på lokala råvaror från
regionen under hela veckan.
Foto: Jannie Vestergaard
UNDER EUROVISION
VÅGA STÄLLA KRAV!
I Skåne finns en bredd
av mathantverkare som
ingen annan region
i landet har, och gott
om lokala dryckes­
producenter därtill.
Det finns alltså massor
av möjligheter att med
maten som krydda
uppleva det skånska
landskapet.
I Skåne finns även en
stor mängd dryckesproducenter av allt från
äppelmust, cider, öl,
både som lätt, folk och
starköl. Vi har också
vingårdar som producerar viner och ett par
sprittillverkare. Vad ni
än vill servera så finns
det en skånsk variant
av det. Ställ krav på
era leverantörer!
82 SMAKA PÅ SKÅNE
Lokal mat och dryck som
redskap för att profilera
event och arenor
Hur kan event och arenor använda sig
av lokal mat för att stärka ett arrange­
mang? Under 2014 initierade Smaka
på Skåne en ny satsning för att fler ska
upptäcka fördelarna med att servera
närproducerad mat och samarbeta
med lokala producenter.
hållbarhet. Om fler event och arenor
dessutom hade insett potentialen i
att profilera sig med skånsk mat hade
det varit ett stort steg i utvecklingen
av Skåne som mat- och dryckesregion,
säger Monica Åquist, projektledare på
Smaka på Skåne.
I samband med Stockholms­
utställningen 1897 serverades den
första korven på en svensk arena.
Sedan dess har inte mycket hänt när
det kommer till maten som serveras
på arenor i anslutning till idrotts- och
musikevenemang. Korv med bröd är
fortfarande en ohotad favorit. Men för
vem? För besökarna, försäljarna eller
producenterna?
– Alla skulle gynnas av att eventoch arenamaten utvecklades och blev
bättre. Att aktivt arbeta med närproducerat bidrar till ekonomisk och social
UNDER 2014 DROG Smaka på Skåne
igång ett projekt i syfte att utveckla
Skånes profil som en gastronomisk
region genom att förbättra utbudet
av mat och dryck på skånska arenor
och event.
– Vi vill att arrangörerna ska få upp
ögonen för att lokal mat kan leda till
merförsäljning och ge konsumenten
en geniun känsla av platsen de
befinner sig på. Det handlar dels
om värdskap, att konsumenten ska
känna sig välkommen, och dels om
att bygga sitt varumärke, och vinna
konsumenternas förtroende så att
de sprider budskapet och kommer
tillbaka.
IDÉEN TILL EN satsning på event- och
arenamat slog rot redan i maj 2013,
då världens största musiktävling,
Eurovision Song Contest, arrangerades i Malmö. Smaka på Skåne bjöds in
i projektgruppen för att utveckla matoch dryckeskonceptet kring de fem
signatursmaker som genom­syrade de
officiella eventen. Smaka på Skåne fick
också i uppdrag av Malmö Stad att
säkerställa att all mat som serverades
under de officiella festligheterna var
skånsk. Syftet var dels att genom
maten förstärka besökarnas upplevelse av Skåne och dels att skånska
livsmedelsföretag skulle gynnas av att
tävlingen arrangerades i Malmö. Det
var första gången i Eurovision Song
Och nu då?
UTVECKLINGSPOTENTIAL OCH
VÅRA REKOMMENDATIONER:
ÎÎ Offentliga aktörer är de
största ambassadörerna
och kan ta ansvar för
att Skåne utvecklas som
kulinarisk frontregion;
både på dagliga möten
och på större events.
ÎÎ Offentliga och privata
aktörer måste ställa krav
på mat och dryck, även
om eventet i sig inte är
mat- och dryckesrelaterat. Det kan få stora
effekter om man höjer
upplevelsen på mat och
dryck, på samma sätt
som inom den offentliga
måltiden.
ÎÎ Ett första steg är att
ta ställning till hur mat
och dryck ska ta plats i
verksamheten och sen
utarbeta en policy som
förankras i organisationen, också politiskt för
offentliga aktörer. Med
en måltidspolicy kan
man nå långt.
ÎÎ Även små lokala events
kan dra nytta av att
använda sig av mat- och
dryckesproducenter i
närområdet.
Contests historia som det satsades
på lokal mat och dryck.
Över 80 000 åskådare såg repetitionerna, delfinalerna och slutligen
finalen av Eurovision Song Contest
på plats i Malmö Arena, men festligheterna spred sig över hela stan.
SMAKA PÅ SKÅNE såg bland annat till
att maten som serverades under öppningsceremonin på Malmö Opera
enbart bestod av skånska råvaror.
Precis som vid semifinalfesterna då
en skånsk middagsbuffé dukades
upp till deltagarna. På Malmö Arena
arrangerade Smaka på Skåne en
helskånsk kiosk där besökarna kunde
köpa snacks, mat och dryck tillverkade på lokala råvaror från regionen
under hela veckan.
– Vi arrangerade flera workshops
inför Eurovision Song Contest för
kockar och kökspersonal för att de
skulle förstå värdet av att använda
skånska råvaror. Att de skånska smakerna genomsyrade i stort sett all mat
som serverades i officiella sammanhang befäste verkligen budskapet
om att Skåne är en stark kulinarisk
region, säger Monica Åquist.
För att även nå turister och
Malmöbor som inte aktivt deltog i
festligheterna arrangerade Smaka
på Skåne dessutom ett eget ”Taste
of Skåne – Street Food Corner” i
centrala Malmö, intill Eurovision
Village på Gustav Adolfs torg. Åtta
restauranger från olika delar av
Skåne bjöds in att delta och under
ett gemensamt koncept servera sin
version av skånsk street food.
– Efter det har både kommuner
och privata evenemang hört av sig
och frågat om vi vill göra ett liknande
event hos dem.
DEN REGIONALA PROFILEN har
naturligtvis också varit självklar i
utformningen av Skånes Matfestival.
All mat och dryck som serveras
på festivalen måste antingen vara
producerad eller förädlad i regionen.
Dessutom har Smaka på Skåne ställt
andra krav kopplade till hållbarhet på
de deltagande företagen.
– För att skapa hållbar matfestival
beslutade vi att skriva en checklista
utifrån de erfarenheter vi fått från
tidigare evenemang, bland annat från
vårt arbete under Eurovision Song
Contest och i samband Copenhagen
Cooking, men också från studieresor
till bland annat Århus Food Festival.
Förutom krav på att använda
råvaror efter säsong och som är närproducerade innehåller checklistan
uppmaningar på hur deltagarna ska
förhålla sig till avfall och matsvinn.
Checklisan ingick som en bilaga till
varje avtal som deltagare skrev på för
deltagande i festivalen 2014.
Efterhand har checklistan utvecklats och även använts vid planering
av Eurorando 2016 och inför Skånes
Matfestival 2015.
erfarenheter har
resulterat i en handbok som kommer
att lanseras under 2015. Tanken är att
handboken ska fungera som stöd och
inspiration för de som vill utveckla
en regional profil kopplat till ett
event eller en arena, antingen utifrån
ett hållbarhetsperspektiv eller som
en del av ett varumärkesbyggande.
Förhoppningen är att fler och fler ska
använda sig av både checklistan och
handboken.
– Om fler privata och inte minst
offentliga aktörer vågar ställa krav på
samarbetspartners och leverantörer
och utarbetar en regional profil
hade Skånes största evenemang
och arenor kunnat bli fina ambassa­
dörer och marknadsförare av
Skåne som matregion. Här finns en
gigantisk outnyttjad potential, säger
Monica Åquist.
SMAKA PÅ SKÅNES
to:
Fo
ssfo
Pre
to
Europas vandrare ska
få smaka på Skåne
Vart femte år arrangeras vandrings­
evenemanget Eurorando. Under en
vecka i september 2016 står Skåne
värd och omkring 6 000 europeer
förväntas komma hit för vandra
längs Skånes leder. Event in Skåne
har fått i uppdrag att koordinera
evenemanget, och involverade
Smaka på Skåne tidigt i processen.
På vilket sätt kan den skånska maten
stärka Eurorando som event?
– Vi vill passa på att synliggöra det
bästa av Skåne och det som är unikt
med den här regionen, och då blir det
naturligt att lyfta den skånska maten,
säger Annika Borgelin, projektledare
för Eurorando på Event in Skåne. Att
få uppleva matkulturen är en viktig faktor när man reser. I Skåne är vi duktiga
på mat och maten håller hög kvalitet
– det vill vi visa upp för Europa, så att
besökarna trivs och kommer tillbaka.
Vi vill också jobba hållbart, både
utifrån ett miljömässigt och ekonomiskt perspektiv. De lokala företagen,
producenterna och restaurangerna,
ska tjäna på att ett stort evenemang
hålls i Skåne.
Hur ställer ni krav på leverantörerna
av mat?
– Med Smaka på Skåne har vi tagit
fram en checklista för hur mat och
dryck ska hanteras på ett hållbart sätt.
Alla som vill arbeta med oss måste
visa att de kan leva upp till checklistan.
Hur har samarbetet gått?
– Fantastiskt bra. Smaka på Skåne
sitter inne på kunskap om vilka leverantörer som jobbar hållbart, vad som
är viktigt att tänka på och hur man tar
fram en checklista. Det har gett oss
och projektet jättemycket.
SMAKA PÅ SKÅNE 83
SKÅNES MATFESTIVAL
En hyllning
till skånsk
mat & dryck
Under tre dagar i maj, två år i rad, har lilla Brösarp på Österlen
förvandlats till ett myllrande matmecka. Genom Skånes
Matfestival vill Smaka på Skåne manifestera vilken betydelse mat
och dryck har för utvecklingen av Skåne som kulinarisk region.
SKÅNES MATFESTIVAL KAN
på flera sätt ses som en
manifestation för Smaka
på Skånes arbete för ökad
tillgänglighet, synlighet,
samverkan och kvalitet när
det gäller skånsk mat och
dryck. Foto: sexton:nio
SKÅNES MATFESTIVAL
SKÅNES MATFESTIVAL
är ingen mässa eller
vanlig matmarknad.
Det är istället en festival
där besökarna kan
upptäcka och lära sig
mer om skånsk mat och
dryck genom att interagera med aktörerna på
plats. Foto: sexton:nio
2014
3 dagar
8500 besökare
100 deltagande aktörer
13 forskare
10 seminarier
8 workshops
80 kronor i inträde
75 kronor per smakkort
4100 gillare på Facebook
185 följare på Instagram
DEN 23–25 MAJ 2014 arrangerade Smaka på Skåne och
Livsmedels­akademin för första gången en helt egen
mat­festival – Skånes Matfestival. Drygt 100 skånska mat­
hantverkare, producenter, livsmedelsföretag och restauratörer deltog i eventet, och hela 8 500 personer besökte
matfestival­området i Brösarp.
– Trots att Skåne är väldigt förknippat med mat, både för
skåningarna själva och utanför landskapsgränserna, har
det saknats ett regionalt matevent som samlar näringslivet,
akademin, offentlig sektor och konsument. Det vi ville
skapa var en mötesplats där dessa målgrupper kunde
mötas, inspireras och lära sig nya saker av varandra. Det är
en av grundpelarna i att utveckla en kulinarisk region säger
Jannie Vestergaard, verksamhetsledare för Smaka på Skåne.
REDAN UNDER 2011 uppstod idéen om en lokal matfestival
i Brösarp hos gästgivaren och entreprenören Anders
Cederberg. Under 2012 initierade Anders Cederberg och
Charlotta Ranert, Pink Chili Consulting, arbetet med en
skånsk matfestival genom en rad möten där tankar och
idéer förankrades bland potentiella samarbetspartners.
Affärsplanen som togs fram av Charlotta Ranert på
uppdrag av Anders Cederberg blev klar januari 2013.
Affärsidén om att skapa en kvalitativ matfestival tillika
mötesplats för matintresserade skåningar och turister
genom att erbjuda en mångfald av regionala mat- och
dryckesrelaterade produkter och tjänster som upplevelser,
aktiviteter och möjligheter till lärande, var därmed klar för
vidare förankring.
– Naturligtvis betyder platsen otroligt mycket för mig,
men Skånes Matfestival är inte bara Brösarps festival eller
Österlens för den delen. Det är hela Skånes matfestival,
säger Anders Cederberg.
Smaka på Skåne gick därefter närmare in i samarbetet.
I maj 2013 var Smaka på Skåne tillsammans med Anders
Cederberg värdar för ett idémöte med ett tjugotal offentliga
och privata aktörer och nätverk där affärsplanen för en
skånsk matfestival presenterades.
Foto: Pressfoto
SAGT OM SKÅNES MATFESTIVAL
”Sparbanken Syd är Sveriges äldsta äkta sparbank och har verkat i
södra Skåne i snart 200 år. Som sparbank brinner vi för en hållbar
utveckling av regionen och ett initiativ kring lokalproducerad mat
och dryck ligger helt i linje med våra värderingar. Därför är det
självklart att vi stöttar Skånes Matfestival.”
Andreas Narsell, marknadschef, Sparbanken Syd – huvudsponsor till Skånes Matfestival
86 SMAKA PÅ SKÅNE
INNOVATION,
interaktivitet, mångfald
och kunskap är matfestivalens fyra
ledord. Ovan till vänster delar av
arbetsgruppen: Simon Håkansson,
Anna Blomqvist, Helene Reintjes,
Monica Åquist och Charlotta
Ranert. Foto: Anna Teresia Berg
och sexton:nio
SKÅNES MATFESTIVAL
15 000
samt ett
130-tal deltagande företag
är det långsiktiga målet
med Skånes Matfestival.
Det kortsiktiga målet med
5000 besökare samt
ett 80-tal besökare år 1
överträffades med råge.
BESÖKARE ÅR 5
90
PROCENT AV AKTÖRERNA
som besvarade utvärderingen fick nya kontakter
och samarbeten under
Skånes Matfestival 2014.
94 procent skulle rekommendera andra företagare
att delta det kommande
året.
I JUNI 2013 beslutade Livsmedelsakademin att ta
SOM EN DEL av Smaka på Skånes arbete arrangerades
på sig ägandeskapet för matfestivalen. Genom att
utnyttja hela sitt klusternätverk och involvera samtliga
verksamhetsområden såg Livsmedelsakademin
stor potential i att skapa en matfestival utöver det
vanliga som engagerade hela branschen – en manifestation för vårt gemensamma arbete med skånsk
mat, dryck och måltid. Länsstyrelsen beslutade att
stötta festivalen i ett eget projekt genom anslag
från Landsbygdsprogrammet i november 2013, och
Sparbanken Syd gick in som huvudsponsor. I januari
2014 projektanställdes Charlotta Ranert som matfestivalchef och en arbetsgrupp kunde bildas. Ett intensivt
arbete med att utvekla konceptet, engagera deltagare
och marknadsföra festivalen för besökare gjordes under
årets första fyra månader.
Skåne har flera fantastiska matmarknader och mässor.
Tanken med Skånes Matfestival har aldrig varit att
försöka ersätta eller konkurrera med dessa. Utan istället
manifestera mångfalden och hylla kompetensen och
kunskapen kring mat och dryck som finns i Skåne.
inför matfestivalen 2014 en rad workshops kring
värdskap och förpackning, som engagerade cirka 40 av
matfestivalens 100 deltagare.
Tre av fyra deltagande aktörer svarade i utvärderingen efter festivalen att det är mycket troligt att
de kommer att medverka igen och 94 procent av de
svarande skulle rekommendera andra företag att delta
det kommande året.
– Jag är oerhört stolt över att vi lyckades skapa en
mötesplats för hela den skånska livsmedelsbranschen,
från de små mathantverkarna till livsmedelsindustrin, via
forskningen till mataktörer inom den offentliga sektorn,
säger matfestivalchef Charlotta Ranert.
FÖR ATT SYNLIGGÖRA den skånska mångfalden och visa på
bredden av råvaror och produkter i det skånska skafferiet
delades festivalområdet upp i teman. Starkt inspirerat
av Food Festival i danska Århus blev detta en viktig del
av konceptutvecklingen av Skånes Matfestival. På så vis
uppmuntrades små och stora aktörer till att samverka. I
tema­området ”Bröd” deltog exempelvis både industribagaren Pågen och det lilla bageriet Olof Viktors.
Innovation, interaktivitet, mångfald och kunskap är
ledord som genomsyrat planeringen och genomförandet
av festivalen. Alla deltagare var tvungna att tänka till
kring hur de skulle arbeta med ledorden för att få delta.
Vid sidan av egna aktiviteter i festivaltälten arrangerades
workshops och seminarier där besökarna fick möjlighet
att interagera och lära sig mer. På de större deltagande
företagen ställdes också krav på att visa upp trender,
forskning och nyheter inom branschen.
8 500 PERSONER besökte Skånes Matfestival 2014.
Ambitionen har redan från början varit att utveckla
Skånes Matfestival till en årligt återkommande regional
mötesplats där bransch och konsumenter möts och
tillsammans driver den kulinariska utvecklingen framåt.
Efter vissa svårigheter kom finansieringen till 2015 års
festival i hamn i slutet av december 2014, med Region
Skåne som delfinansiär och Sparbanken Syd som
huvudsponsorer.
– 2014-års festival blev en succé och det känns fantastiskt kul att vi under 2015 fick ännu en möjlighet att skapa
en mötesplats som får både bransch och konsumenter
att samlas kring så viktiga frågor som mat, dryck och måltid. Vi har förstått att vi med den enorma uppbackningen
från aktörer och besökare tillsammans har bidragit till
utvecklingen av Skåne som kulinarisk region. Men ska
vi etablera en årlig matfestival i denna kaliber och bli
Nordens mest innovativa matfestival måste finansieringen vara på plats tidigare. Målet är att få till ett mer
långsiktigt engagemang, både från privata och offentliga
aktörer, säger Jannie Vestergaard, verksamhetsledare för
Smaka på Skåne.
”Festivalen spred känslan av att alla behövs”
:nio
ton
sex
to:
Fo
Bageriet Pågen, med bas i Malmö, var ett av de stora
företagen som deltog under Skånes Matfestival.
Mångfalden, matglädjen och mötet med alla mat­
entusiaster gjorde störst intryck på Boel Lagervall,
kommunikationschef och ansvarig för Pågens
deltagande.
88 SMAKA PÅ SKÅNE
Vad var det bästa med Skånes Matfestival?
– Det var väldigt bra att festivalen speglade
mångfalden av skånsk mat och spred känslan av
att alla behövs – från de små bagerierna till oss som
stort bageri. Vi fick alla olika roller och det blev en fin
helhet för besökarna.
Var ni oroliga för hur ni skulle framstå vid sidan av de
mindre bagerierna?
– Vi gick in i det här med stor entusiasm och hade en fin
dialog med de andra bagerierna. Eftersom vi har en egen
kvarn och jobbar nära bönderna tyckte vi att det var ett
utmärkt tillfälle att prata med matentusiasterna som var där
om hur vi arbetar i förhållande till mindre aktörer. Det satte
samtalen i en god kontext.
Hur skiljde sig festivalen från mässor och events som ni
annars brukar delta på?
– Den väldiga matglädjen på plats, att man som besökare
fick titta, känna och smaka själv, inte bara äta god mat utan
faktiskt lära sig någonting. Det kändes unikt.
kunskap om fördelarna med att äta närproducerat
tycker Magnus Henningsson
är en viktig del av sitt arbete.
På Skånes Matfestival deltog
han tillsammans med Lena
Andersson på Bondens Bästa.
Foto: sexton:nio
ATT SPRIDA
”Det var en suverän start på en festival som jag
hoppas återkommer flera år framöver”
2015
3 dagar
10 000 besökare
Österlen Kött & Vilt från Brösarp var ett av de mindre före­
tagen som deltog under Skånes Matfestival 2014. Under
en av dagarna styckade Magnus Henningsson en gris i
ett fullsatt festivaltält med nyfikna besökare – det var en
uppmärksammad och populär programpunkt som därför
också återkom 2015.
En av de mest besökta aktiviteterna under festivalen var när
du styckade en gris i festivaltältet Köket. Varför tror du att
intresset var så stort?
– Jag blev själv överrumplad av att det stora intresset. Jag
är väl lite yrkesskadad och trodde inte att folk skulle tycka
att det var så kul. Men det visar att det finns en önskan om
att lära sig mer och få se hur det fungerar på riktigt. Det
är inte så många som har den möjligheten idag eftersom
vi tappat den naturliga tillgången till lantbruk, slakterier
och charkuterier, och de flesta köper färdigpackat i affären.
Förutom att visa hur man utvinner olika styckningsdetaljer
fick vi tillfälle att berätta om varför man bör köpa svenskt
kött och göra folk medvetna om att de får vad de betalar
för. Jag fick mycket fin respons både på plats och i butiken
veckorna efter festivalen.
100 aktörer
10 forskare
10 seminarier
Hur skiljde sig festivalen från andra events som du deltagit på?
– Att det var ett förmånligt pris både för besökare och
deltagare. Om besökarna kommer in till ett hyfsat pris är
de benägna att handla mer där inne och om besökarna
handlar blir deltagarna nöjda och vill vara med år efter år.
Jag tror också att det spelade stor roll att festivalen var så
inriktad på att besökarna skulle få upptäcka och lära sig
mer. Festivalen lockade verkligen en stor mängd människor
med ett genuint intresse för mat.
Vad tyckte du var bäst med Skånes Matfestival?
– Som deltagare tycker jag att det var väldigt fint ordnat
och bra organiserat. Festivalområdet var väl planerat
och tydligt utmärkt så det var lätt för besökarna att hitta.
Dessutom var det överraskande mycket folk. Det var en
suverän start på en festival som jag hoppas återkommer
flera år framöver.
12 workshops
80 kronor i inträde
75 kronor per smakkort
4900 gillare på Facebook
330 följare på Instagram
Följ Skånes
Matfestival...
På Facebook och
Instagram:
skanesmatfestival
På hemsidan:
www.skanesmatfestival.se
SMAKA PÅ SKÅNE 89
APPENDIX
Fullständig lista över Smaka på Skånes aktiviteter,
september 2010-mars 2015
SEPTEMBER 2010–2011
LÖPANDE PROJEKTAKTIVITETER
Utveckling
och implementering av Smaka på
Skåne-logga och grafisk profil.
GRAFISK PROFIL OCH LOGGA.
Under året har
en kartläggning av recepten på
Folklivsarkivet gjorts. Ett stort antal
recept har blivit moderniserade och
ligger på Smaka på Skånes hemsida.
NYA SKÅNSKA KÖKET.
Konceptet “Smaka
på Skåne – Närproducerat och noga
utvalt” utvecklat under hösten 2010
till våren 2011. Lansering juni 2011.
Butiksmaterial framtaget. Information
till butiker och kedjor. Undersökning/
kartläggning och coachning av skånska
småskaliga livsmedelsföretag, som
önskar att öka sin omsättning via försäljning i butik. Butiksutbildning utarbetad.
Lansering i 7 butiker.
BUTIKSKONCEPTET.
AKTIVITETER
2010
Styrgruppsmöte, 3 september
Kick-off Matlandet Skåne,
15 september, Kristianstad.
Samarrangemang med TransforMAT
och Centrum för Innovativa Drycker.
90 deltagare.
Styrgruppsmöte, 12 oktober.
Handlarråd, 9 november.
Styrgruppsmöte, 23 november.
Styrgruppsmöte, 15 december.
2011
Handlarråd, 27 januari.
Styrgruppsmöte, 4 februari
Kurs Fiskeförädling 15 och 22 mars,
Kivik. 17 kockar/matlagare deltog.
Styrgruppsmöte, 14 april.
Handlarråd, 27 april.
Workshop Nya Skånska köket, 28
april, Malmö. Lansering av recept på
nätet. Cirka 25 deltagande kockar och
matskribenter.
Föredrag Mat och dryck som innovation
90 SMAKA PÅ SKÅNE
för evenemang, 19 maj, Malmö. För
evenemangsarrangörer i Skåne. I
samarbete med Tourism in Skåne. 200
deltagare.
Innovationsgille Förpackning, 24 maj,
Malmö. Samarrangemang mellan
Packbridge och Livsmedelsakademin.
23 deltagare.
Presentation Smaka på Skåne, 25
maj, Åbo, Finland. Seminarium
“Restaurangkultur
– kultur i storstaden”. 35 deltagare.
Kick-off Matrundan Österlen, 26
maj, Restaurant Allé, Svineberga.
Föredrag av Mattias Dahlgren och
Ami Hofstadius, Matlandet Sverige.
Samarrangemang med Matrundan.144
deltagare.
Lansering av butikskonceptet ”Smaka
på Skåne – närproducerat och noga
utvalt” 9 juni, ICA Supermarket
Fäladstorget, Lund. Lansering i 7
butiker.
Studieresa Södra Savolax 13–15 juni,
Finland. 7 deltagare.
Kurs Vilda Växter 16 juni, Bokskogen.
11 deltagare.
Smaka på Skåne-dagar, 20 & 22
juni, på Malmö Airport Visitor Center.
Information om sommarens mat­evenemang och ett antal producenter på
plats. 3 producenter +
1 nätverk.
MittKök Sverigeresan TV4, v.28,
Båstad. Föredrag, marknad och
middag. Samarrangemang med
TV4, VisitSweden, Exportrådet,
Hushållningssällskapet, Tourism in
Skåne, LRF.
Handlarråd, 23 augusti.
Studieresa, Handlarnätverket, Bornholm
23–24 augusti. 10 deltagare.
Seminarier på Malmöfestivalenm 26
augusti. Arrangör av två seminarier:
Stadsodling för hållbara städer –
Ekocentrum samt Ätbara vilda växter i
din närhet – Gylleneidens Naturskafferi.
MAD Food Camp, 27–28 augusti,
Köpenhamn. Marknad. 7 skånska
företag. cirka 10 000 besökare.
SWE-DISH, 6 september, London.
Matevent – press, researrangörer
och inköpare. I samarbete med
VisitSweden, Exportrådet, Tourism in
Skåne och Skånska Matupplevelser. 9
skånska restauranger. 200 deltagare.
Studieresa Ludlow, England 9–10
september. Besök på Ludlow Food
Festival och Ludlow Food Centre. 7
deltagare.
Styrgruppsmöte, 14 september.
Handlarråd, 22 september.
Föreläsning, frukostseminarium tema
kulinarisk turism på Service Managerutbildningen, 25 oktober, Malmö.
Charkkurs på Bjäre Gårdsbutik, 1–2
november. 8 deltagare.
Styrgruppsmöte, 15 november.
Regional Matkultur Knytkalaset, 28
november, Lund. Tema närproducerade
livsmedel i butik. Presentation av
butikskonceptet. Samarrangemang med
Regional Matkultur. 44 deltagare.
Dryckessymposium, 5–6 december,
Krinova, Kristianstad. Seminarier
och inspiration. I samarbete med
Framtidsbygd. 50 deltagare.
EVENT DÄR VI JOBBAT MED SYNLIGHET AV
SKÅNSK MAT OCH DRYCK
Mödedagen, 3 mars, Köpenhamn.
Mötesevent. Skånsk mat och dryck
serverades. I samarbete med Tourism
in Skåne, VisitSweden och Skånska
Matupplevelser. 151 deltagare och 17
utställande företag.
matevenemang och ett antal producenter på plats. 3 producenter + 1
nätverk.
SWE-DISH 6 september, London.
Matevent – press, researrangörer och
inköpare. En skånsk buffé serverades
och ett antal produkter fanns till
provsmakning. I samarbete med
VisitSweden, Exportrådet, Tourism in
Skåne och Skånska Matupplevelser. 9
skånska restauranger. 200 deltagare.
Lansering av Innovationsstrategi
för Skåne vid Region Skånes årliga
Innovationsdag, 23 september, Malmö.
Smaka på Skåne stod för arrangemang
av maten vid evenemanget, ett sätt att
lyfta fram maten som innovativt fält.
200 deltagare.
Skånes Livsmedelsakademis
dag, 29 september, Malmö.
Landsbygdsministern prisade i sitt tal
särskilt butikskonceptet ”Närproducerat
och noga utvalt”. Mat inspirerad av
Nya Skånska Köket serverades genomgående. 220 deltagare.
Älska Mat-mässan på Slagthuset,
28–30 oktober, Malmö. Smaka på
Skåne officiell partner. Flera workshops
i Smaka på Skånes regi på tema rapsolja, vinäger, öl, kaffe, Nya Skånska
Köket, trender inom mat med mera.
Cirka 200 deltagare på 12 workshop.
Dertour Academy,1–2 december,
Kiruna. Resesäljare från Tyskland deltog
i galamiddag med skånsk mat och
skånsk dryck. Samverkan med Tourism
in Skåne. Cikaa 600 deltagare.
Smag på Sverige, 29 mars. Event på
Sveriges ambassad i Köpenhamn.
Uppköpare, journalister och researrangörer. I samarbete med Exportrådet,
Tourism in Skåne, VisitSweden och
Skånska Matupplevelser. Cirka 100
deltagare.
BESÖK UTIFRÅN
Smaka på Skåne-dagar 20 &
22 juni på Malmö Airport Visitor
Center. Information om sommarens
Besök av finska mathantverkare från
Tavastland och Nyland, Finland 26–29
oktober. Studiebesök Skåne och Älska
Besök av storkökspersonal, vuxenstuderande från Mikkeli University of Applied
Sciences, Finland, 19–22 oktober.
Studiebesök i Malmö och Köpenhamn.
Workshop ”Innovativa
Måltidslösningar”. 13 deltagare.
Mat. 20 deltagare.
Studiebesök av “Netvärk for oplevelsesökonomi i primärproduktionenen”
Roskilde Universitetscenter, Danmark,
21 november. Studiebesök Skåne och
samverkan. 15 deltagare.
Dertour Academy Pre-tour i Skåne, 28
november. Med bland annat middag
på Häckeberga Slott. Samarbete med
Tourism in Skåne. 48 deltagare.
2012
receptfolder i samarbete med
Restaurang Thotts, Malmö. Denna har
delats ut i samband med butikskampanj
v. 22, vid våra egna arrangemang och
på Älska Mat & Vin-mässan. Första
upptryck 10 000 st , 2:a upptryck
10 000 st.
Smaka på Skåne värd
för den första skånska delfinalen.
Coachning och sammanförande av
producenter-kockar-matlagare inför
finalen.
MATVERK 2013.
LÖPANDE PROJEKTAKTIVITETER
35 butiker, 98
personer genomgått butiksutbildning.
Vår- och höstkampanjer, matvandring
i butik, studieresa. Förenkling av
regelverk, studieresa, kontakter. I
samarbete med Hushållningssällskapet
Kristianstad. Förpackningar för
närodlat, pilotprojekt i samarbete med
Livsmedelsakademins verksamhetsområde Förpackningar.
BUTIKSKONCEPTET.
Drivs av
Livsmedelsakademin. Aktivt deltagande
löpande under 2012.
MÅLTIDSGLÄDJE-NÄTVERK.
Leaderprojekt NV
Skåne. Aktivt deltagande/samarbete
under projektets 4 workshops (februari,
maj, juni och augusti).
VINLANDET SVERIGE.
Fem träffar under Stepsto-Export. Fortsätter höst 2012 och vår
2013 med Affärschansen, penetrering
av marknaden. I samarbete med
Exportrådet och SLU Alnarp/Tillväxt
Trädgård. 9 deltagande företag.
FOODEXPORT.
På uppdrag av
Länsstyrelsen påbörjades i augusti
arbetet med att ta fram en dryckesstrategi för Skåne.
DRYCKESSTRATEGI.
Tävling
med 23 deltagande golfkrogar, varav 9
krogar i final. Från april till september
har 5000 gäster röstat fram sin favorit
i två klasser. I samarbete med Tourism
in Skåne.
SKÅNES BÄSTA GOLFRESTAURANG.
Receptsamling
producerats. Framtagning av
NYA SKÅNSKA KÖKET.
AKTIVITETER
Studieresa Handlarnätverk 24 januari,
Köpenhamn. 11 deltagare
Hard Work Café 18 januari, Malmö.
Livsmedelsakademins nyhetscafé.
Fika – Nya Skånska Köket. Cirka 30
deltagare
Styrgruppsmöte, 26 januari
Kurs i slakt och styckning 31 januari,
Bassholma Slakteri/Bjärhus Gårdsbutik.
Nöt och lamm. 4 deltagare.
Handlarråd, 14 februari
Föredrag Nya Skånska Köket 16
februari, Restaurangexpo, Malmö
Kick-off Skånes bästa golfkrog 13
mars, PGA of Sweden National,
Bara. Inspiration och speed-dejting.
Samarbete med Tourism in Skåne. 25
deltagare.
Release av receptfolder Nya
Skånska Köket. 11 april, Skånes
Livsmedelsakademis stämma, Malmö.
cirka 50 deltagare.
Handlarråd, 12 april.
Inspirationsresa Köpenhamn 13 april.
5 deltagare.
Glasskurs 16 april, CLUK, Karlshamn.
Samarbete med CLUK. 12 deltagare.
Workshop Chark 17 april, Södra
Sandby. I samarbete med Anderssons
Kök. 8 deltagare.
Kurs i bär-och fruktförädling 25–26
april, CLUK, Karlshamn. Samarbete
CLUK, Eldrimner. 15 deltagare.
Event Torvehallerne 5 maj, Köpenhamn.
Marknad och destinationsmarknadsföring. I samarbete med Tourism in
Skåne. 5 skånska företag.
Hushållningssällskapet.
Studieresa till Bornholm 9 maj. I samarbete med Regional Matkultur Skåne
och Regional Matkultur Bornholm. 23
deltagare.
Nordplus konferens. Ca 30 deltagare
Kick-of Matrundan Österlen 11 maj.
150 gäster på branschseminarium. 300
besökare.
Presentation av Smaka på Skåne och
det Nya Nordiska Köket 6–9 augusti,
Båstad.
Förberedande träff inför Nordic Taste/
Copenhagen Cooking 14 augusti,
Elisefarm. Praktisk info om försäljning i
Danmark. 14 deltagare.
Hard Work Café 23 maj, Malmö. Fokus
butikskonceptet. Nya Skånska Köket
provsmakning. Ca 30 deltagare.
Presentation SIEF 19th International
Ethnological Food Research Conference
15–18 augusti, Lund. Europeisk
etnologikonferens. Värd för studieresa.
43 deltagare.
Strategidag med Smaka på Skåne,
25 maj, Ringsjö Värdshus. Strategiskt
arbete med Dryck och med Kulinarisk
Turism. 18 deltagare.
Copenhagen Cooking/Nordic Taste
25–26 augusti, Köpenhamn. 9
producenter, 10 restauranger. Ca 7
000 besökare.
Butikskampanj 28 maj – 2 juni. 19
deltagande butiker.
Handlarråd, 12 september.
Matvandring i butik, 30 maj, ICA
Kvantum Malmborgs Mobilia, Malmö.
Som en del av butikskonceptets
kampanjvecka.
Pärans Dag 2 juni, Båstad.
Vidareutveckling av koncept i samband
med 20-årsjubileum. Koppling
matmarknad och butikskoncept.
Good Food Fair 5 juni, Trelleborg.
Fokus offentlig upphandling, Seminarier
och speed-dejting producenter och
inköpare/politiker/kostchefer. I
samarbete med Matglädje för äldre,
Trelleborgsprojektet. Ca 90 personer
deltog, varav 21 producenter.
Seminarium om EU:s ursprungsmärkning 14–15 juni, Tavastehus, Finland.
Presentation av Smaka på Skåne
och möjligt nordiskt samarbete. 30
deltagare.
Presentation av Butikskoncept
Närproducerat och noga utvalt. 2 juli
Almedalsveckan, Visby.
Mitt kök Sverigeresan TV4, 1–4
augusti, Helsingborg. TV-produktion,
ambulerade restaurang, seminarie
och matmarknad. Partner i samarbete med Helsingborgs Stad och
Presentation Skånsk dryckesstrategi 26–27 september,
Matlandetkonferensen på Öland.
Final “Skånes bästa golfkrog” 11
oktober, Malmö.
Studieresa till London 17–20 oktober
med Handlarnätverket. 6 deltagare.
Workshop inför Skånsk dryckesbar på
Älska Mat & Vin mässan 16 oktober,
Malmö. 6 deltagare.
Studieresa Italien, Terra Madre/Salone
del Gusto 22–28 oktober. I samarbete
med Invest in Skåne. 29 deltagare.
Älska Mat & Vin-mässan 26–28
oktober, Malmö. ”Skånsk dryckesbar” samt deltagande med monter,
scenprogram. 10 deltagare i ”Skånsk
dryckesbar”.
Matverk 2013 28 oktober, Skånefinal
på Älska Mat-mässan, Malmö.
Samarbete med Matlandetambassadör
och föreningen Gastronomiska Samtal.
13 produkter från 10 lag tävlade.
Styrgruppsmöte, 12 november.
Knytkalaset 14 november, Hotell
Åhusstrand, Åhus. Fokus matturism. I
samarbete med Regional matkultur. 50
deltagare.
SMAKA PÅ SKÅNE 91
APPENDIX
EVENT DÄR VI JOBBAT MED SYNLIGHET AV
Landsbygdsdepartementet och
SKÅNSK MAT OCH DRYCK
Restaurangakademin. 180 deltagare.
Skånes Livsmedelsakademi stämma 11
april, Malmö. Lunch baserad på Nya
Skånska Köket. Cirka 70 deltagare.
Middag på skånska råvaror, 23 april,
Sveriges Ambassad i Köpenhamn.
Samarrangemang med Tourism in
Skåne och Skånska Matupplevelser. 60
inbjudna ambassadörer.
Matrundan Österlen, 11–19 maj.
Kompetensutveckling med fokus på
storytelling och måltidsgestaltning
“Smörgåsrundan” vid Måltidsvision/
Björn Ylipää. Fyra träffar med
medlemmar i Matrundan under våren
2012, (11 mars, 28 mars, 2 april och
18 april).
Swedish Workshop, 14–15 maj.
Galamiddag på Luftkastellet och
goodiebags med skånska produkter. I
samarbete med Tourism in Skåne och
VisitSweden. Cirka 200 gäster och
deltagare.
Nordic Taste, 25–26 augusti,
Köpenhamn. Matfestival under
Copenhagen Cooking med tema
Norden. Skånsk matmarknad och
lounge med 9 producenter. 10 skånska
restauranger bjöd på smakprover.
Dessutom 5 skånska producenter i
Regional Matkultur Öresund-tältet. Ca 7
000 besökare.
Lanseringen av Skånska
Matupplevelsers kokbok 17 september.
Med efterföljande speed-dejting. I
samarbete med Smakplats Skåne och
Skånska Matupplevelser.
Bokmässan 27 september, Göteborg.
Lunch med skånsk mat och dryck
serverades i Nordiska Rådets
monter. I samarbete med Skånska
Matupplevelser och Ny Nordisk Mat.
Matlandetkonferensen 26–27
september, Öland. Smaka på Skåne
värd för galamiddags dessert på
äppeltema inspirerat av Nya Skånska
Köket. Matgata med smakprov av
skånska produkter. Samarbete med
92 SMAKA PÅ SKÅNE
Event M & I-köpare 4 oktober,
Köpenhamn. I samarbete med Tourism
in Skåne. Cirka 40 deltagare.
Livsmedelsakademins dag, 11 oktober,
Malmö. Lunch på recept från Nya
Skånska Köket. 170 deltagare.
Älska Mat & Vin-mässan 26–28
oktober, Malmö. Partner till mässan.
”Skånsk dryckesbar”, deltagande med
monter, scenprogram och Matverk
2013. Lansering av Kulinariska Utflykter
“Skånsk dryck”. Partner i tävlingen
Skånes bästa matupplevelse i samarbete med Skånemejerier. 10 deltagare i
”Skånsk dryckesbar”.
ex) framtagen, 8 recept för street food
eventet är framtagen i tråd med NSK
och tryckt på svenska och engelska
(8 000 ex).
Värd för en planerad workshop kring
offentlig upphandling (jan 2014).
STREET FOOD.
SYDSVERIGES BÄSTA GOLFRESTAURANG 2014.
Den skånska tävlingen utvecklades
till en skånsk/småländsk tävling med
totalt 28 deltagare (20 skånska och 8
småländska krogar).
TEMATISK HANDLINGSPLAN MÅLTIDSTURISM
Utveckling av måltidsturism
som temadestination. Under året har
Smaka på Skåne och Tourism in Skåne
träffats ett antal gånger och diskuterat
former för samverkan och tematisk
handlingsplan.
I SKÅNE.
SKÅNSK DRYCKESSTRATEGI 2013–2020.
BESÖK UTIFRÅN
Besök från Universitety of Gastronomic
Sciences, Bra, Italien 13 september.
Smaka på Skåne värd för studiebesök i
Skåne. 9 personer.
Studiebesök från Mikkeli University of
Applied Sciences, Finland, 5 december.
Fokus på samarbete kring kulinarisk
turism och ursprungsmärkning. 2
personer.
2013
LÖPANDE PROJEKTAKTIVITETER
40 butiker, 120
butiksmedarbetare genomgått webbutbildning, 7 butiksutbildningar, vår- och
höstkampanj, matvandring, vår- och
höst producent-handlarträff
BUTIKSKONCEPTET.
Förankring
skånska aktörer och potentiella
samarbetspartners.
SKÅNES MATFESTIVAL 2014.
Affärschansprogram.
Avslutning på pilotprojektet, har fortsatt
under våren 2013.
FOODEXPORT.
KARTLÄGGNING AV KULINARISKA SKÅNE.
Bilder, statistik, berättelser som
grundlag för kommande visions- och
strategiarbete. I samarbete med Agri
Foods Economic Centre.
NY NORDISK MAT.
för Nordiska Ministerrådet 2013.
Samarbete kring Street food.
Presentation på workshop på temat
hållbara gastronomiska regioner.
Sverige ordförandeland
Färdigställdes under våren 2013 och
lanserades på Livsmedelsakademins
stämma 22 april 2013.
Smaka
på Skåne med i referensgruppen för
projektet som drivs av konsultföretaget
Viventes i samarbete med ett 10-tal
danska småproducenter.
SAMVERKAN “DANSK TERROIR”.
STRATEGI FÖR NATIONELL MÅLTIDSTURISM.
Arbetsgrupp för framtagning. Arbetet
leds av VisitSweden.
Smaka på Skåne ansvarade för andra året för planering och
MATVERK 2014.
genomförande av den lokala Matverk
2014-tävlingen i Skåne.
PÅBÖRJAN AV PROJEKT “FÖRPACKNING
Behovsanalys, kick-off,
workshops, föreläsning på Producent/
handlarträff. Cirka 15 individuella
rådgivningar har genomförts där
rådgivning av Bjärhus Gårdsbutik ledde
till guldmedalj i SM i förpackning för
charkprodukter!.
& DESIGN”.
Konceptet är en
integrerad del av övriga aktiviteter,
som paraply för kompetensutveckling
restaurangnäring, synlighet och
spridning av recept och koncept, på
events, i butik och restauranger. engelsk
version av receptbroschyren (10 000
NYA SKÅNSKA KÖKET.
Utveckling av koncept och
användning i Skåne. Ett av fokusområdena 2013.
Under året har
en pilot för utflyktsmål på temat familjevänliga aktiviteter utvecklats. Temat
är framtagen i samarbete med Barnens
Bästa Bord.
KULINARISKA UTFLYKTER.
Deltagande i dialogmöten för de 6 fokusområden.
MATLANDET SVERIGE.
SKÅNEPILOT: UPPHANDLING NÄRPRO-
Kartläggning, rådgivning
och workshop. Broschyr “Vägen till
den lokala marknaden” framtagen.
I samarbete med Region Skåne, LRF
Skåne (projektägare).
DUCERAT.
AKTIVITETER
Styrgruppsmöte 16 januari
Kurs i surdegsbakning 22–23 januari,
CLUK, Karlshamn. Samarbete med
CLUK. 11 deltagare.
Konferens “Let the Nordic Street Food
Revolution begin”, 5–6 februari,
Malmö. Isamarbete med Ny nordisk
Mat. 70 deltagare.
Studiebesök Copenhagen Food Fair,
Bella Center, 26 februari, Köpenhamn.
5 deltagare
Handlarråd, 28 februari. Workshop
inför invigning av Eurovision Song
Contest 4 mars, Malmö Opera. Ledd av
Tareq Taylor för att ta fram meny för
invigningsceremonin. I samarbete med
Malmö Stad och Malmö Opera. 15
deltagare.
Glasskurs 6–7 mars. CLUK, Karlshamn.
Samarbete med CLUK och Eldrimner.
Totalt 13 deltagare.
Studieresa River Cottage & London,
7–10 mars. 10 deltagare.
Presentation butikskonceptet
“Närproducerat och Noga utvalt” 14
mars. CLUKs
inspirationsdag för aktörer i Blekinge,
Karlshamn. Medarrangör. 20
deltagare.
Matvandring i butik 20 maj, ICA
Kvantum Toppen, Höllviken. Som en del
av butikskonceptets kampanjvecka.
Presentation av butikskonceptet på
Vikens kunddagar med ICAs frukt- och
gröntansvariga, 17 mars, Viken. 20
deltagare.
Inspirationsmöte Skånes Matfestival
2014, 27 maj, Brösarp. Stormöte
för aktörer med besök och upplägg
från Food Festival Århus. Cirka 20
deltagare.
Producent/handlarträff, 20 mars
Höganäs Saluhall, Höganäs. 21 producentföretag och 11 handlare deltog. 50
deltagare.
Workshop ”Swedish Fika” 3 april,
Malmö. Inför Eurovision Song Contest
presslounge på Malmömässan. 7
deltagare.
Presentation Dryckesstrategi
10–11 april 2013 i Kvänum.
För Jordbruksverkets
Matlandetambassadörer. Cirka 20
deltagare.
Kick-off “Sydsveriges bästa golfrestaurang 2014” 16 april, Båstad
Golfklubb. 11 deltagande golfkrogar
och 7 producenter.
Kick-off projekt Förpackning & Design
17 april, Malmö. 33 deltagare.
Workshop inför ”Taste of Skåne – Street
Food Corner” under Eurovision Song
Contest, 22 april, Malmö. 7 deltagande företag.
Inspirationsworkshop export 22 april,
Malmö. Samarbete med Business
Sweden och TransforMAT, 20
deltagare.
Kick-off Matrundan Österlen, 23 april.
I samarbete med Matrundan. Cirka 30
deltagare.
Kurs Frukt och Bärförädling 23–24
april. CLUK i Karlshamn. Samarbete
med CLUK och Eldrimner. 16 deltagare.
Workshop Gastronomiska Regioner,
29 maj, Malmö. Cirka 20 deltagare. I
samverkan med Restaurangakademin,
Södertörns Högskola och LRF.
Handlarråd, 30 maj.
Workshop för etiketter och förpackningar för drycker. 4 juni, samarrangemang med SLU Balsgård/Centrum för
innovativa drycker. 22 deltagare.
Presentation om butikskonceptet. 12
juni, Lund. För Foodwest, Finland (del
av BSR Food Cluster Network), 25
deltagare.
Workshop inför Malmöfestivalen
“Smaka på Skåne – Street Food Corner
Fika” 2 juli, Malmö. 14 deltagare.
Paneldeltagande Gastronomiska
Regioner 2–5 juli, Visby,
Almedalsveckan, cirka 100 deltagare.
Workshop inför Copenhagen Cooking/
Nordic Taste 16 juli, Malmö. 14
deltagare.
Handlarråd, 19 augusti.
”Smaka på Skåne – Street Food Corner
Fika” 16–23 augusti, Malmöfestivalen.
I samarbete med Malmö Stad. 13
deltagande producenter/restauranger.
Copenhagen Cooking/Nordic Taste
24–26 augusti, Köpenhamn. 8
restauranger, 9 producenter och 6
dryckesproducenter. 6 000 besökare.
”Taste of Skåne – Food Market”, 11–18
maj, Malmö. I samarbete med Malmö
Arena, Eurovisioin Song Contest.
Presentation och Workshop hållbara gastronomiska regioner. 2–3
september, Linköping. Arrangör Ny
Nordisk Mat. 25 deltagare.
Taste of Skåne – Street Food Corner
16–18 maj, Malmö. Event del av officiella programmet för Eurovision Song
Contest. 8 deltagande restauranger.
Studieresa Food Festival 6–7
september, Århus, Danmark. 8
deltagare.
Butikskampanj 20–25 maj. Hela Skåne.
Cirka 25 deltagande butiker.
Workshop med fokus på tema fisk
och dryck inför Malmö Cooking, 12
september, Malmö. Samarbete med
SEA-U. 14 deltagare.
Emporias Mat- och resemässa, 15–17
september Malmö. Marknadsplats för
skånska producenter. Medarrangör.
Workshop Förpacka med omsorg 17
september, Krinova, Kristianstad. 7
deltagare.
Föredrag Humlefestival Torups Slott
12–13 oktober. Samarrangör med
deltagande med föredrag på tema
skånsk dryck och öl samt kontakter.
Producent/ Handlarträff.18 oktober,
Emporia/Katrinetorp, Malmö. 12
producenter och 7handlare deltog.
Seminarium och workshop ”Så funkar
det” 22 oktober, Lund. Inom projektet
Skånepilot: upphandling närproducerat.
Fokus på kostchefer och näringslivschefer. 40 deltagare.
Final Sydsveriges bästa golfrestaurang
2014, 26 oktober, Malmö. 10 finalister
– 7 skånska och 3 småländska.
Skånsk delfinal Matverk 2014, 27
oktober, Malmö. 9 lag med 13
produkter.
Presentation om Smaka på Skåne, 9
november, Malmö. Skåneguide, studieresa på tema mat, 40 deltagare.
Presentation om Smaka på Skåne
för projektet “A Slice Of Swedish
hospitality”. 13 och 20 november.
För blivande ambassadörer för
Skåne. Totalt cirka 40 ambassadörer
medverkade.
Styrgruppsmöte, 5 december
EVENT DÄR VI JOBBAT MED SYNLIGHET AV
SKÅNSK MAT OCH DRYCK
Matrundan Österlen, 4–12 maj, Smaka
på Skåne bidrog med processledning
med fokus på utveckling av Matrundan.
Eurovision Song Contest, 11–18 maj,
Malmö. Smaka på Skåne var med i
framtagning av koncepten kring mat
och dryck. ”Event supplier” för ESC. I
samarbete med Malmö Stad.
Följande insatser under ESC:
• ”Taste of Skåne – Street Food Corner
16–18 maj, Malmö. 8 deltagande
skånska krogar. Workshop inför.
• ”Taste of Skåne – Food Market” En av
Malmö arenas kiosker skyltades om och
fylldes med skånska råvaror från ca 20
skånska producenter.
• Semifinalfester buffé: Ca 500 gäster
deltog. Smaka på Skåne säkerställde att
buffén som serverades var gjort
av skånska råvaror; länken
mellan kökschefen på arenan och
producenterna.
• Invigningsceremoni, 12 maj, Malmö
Opera. Workshop inför.
• Presscenter på Malmömässan
under ESC där ca 2000 journalister
serverades ”Swedish Fika” varje dag.
Workshop hölls för mässans kökspersonal och bagerielever från Frans Suells
gymnasiet.
”Smaka på Skåne -– Street Food Corner
Fika” 16–23 augusti, Malmöfestivalen.
I samarbete med Malmö Stad. 13
deltagande producenter/restauranger.
Copenhagen Cooking/Nordic Taste
24–26 augusti, Köpenhamn. 8 restauranger, 9 producenter och 6 dryckesproducenter deltog under Smaka på
Skåne-flaggan. 6 000 besökare.
Malmö Cooking, 21 september,
Restaurang Myteri, Malmö. Samarbete
med SEA-U Marint Centrum. 6
Malmökrogar deltog.
World Food Travel Summit 2013,
21–24 september, Göteborg. Smaka
på Skåne och Tourism in Skåne
gemensam samarbetspart med World
Food Travel Association. Vin, öl, whisky
och must samt dessertbord levererades
till invigningsmiddagen på tema Try
Swedish. Synlighet med monter på
tema äpplen och must. 200 deltagare.
Kulturnatten, Köpenhamn 11 oktober
– Samarrangemang med Sveriges
Ambassad ochNordiska Ministerrådet.
4 000 portioner street food serverades
av This Must Be The Place. Öl från
Lundabryggeriet och kanelbullar från
Smaksak. 11 000 besökare.
SMAKA PÅ SKÅNE 93
APPENDIX
Livsmedelsakademins dag, 15 oktober,
Malmö. Serverades 3x150 portioner
street food från This must be the place,
Nordic street food och Restaurang
Årstiderna.
Ingå i närt samarbete med Tourism
in Skåne om framtagning av tematisk
handlingsplan.
Skåne: Stockholm 16 oktober,
Stockholm. Årligen återkommande
event arrangerat av Region Skåne för
beslutsfattare. Framtaganing av meny
inspirerad av Nya Skånska Köket. 300
besökare.
KULINARISKA REGIONER I SKÅNE.
Älska mat & vin, 25–28 oktober,
Malmö. Smaka på Skåne är en av fyra
stora samarbetspartners på mässan.
Skånsk dryckesbar arrangerades med 5
dryckesproducenter och en restaurang.
Inspel till pressfrukost, programpunkter
och upplägg. Lansering av broschyr
Kulinariska Utflykter tema familj. Cirka
7000 besökare.
Arbetet för fortsatt
finansiering pågått under året.
FINANSIERING 2015.
Arbete pågått med avsätt i Skånsk
Dryckesstrategi specifikt fokus på
insatsområde 1, unikitet. I samarbete
med LST Skåne, TransforMAT, Centrum
för Innovativa Drycker/SLU Balsgård
och SLU Alnarp.
DOKUMENTATION SMAKA PÅ SKÅNE 2010–
Genomarbetning, kommunikation
och spridning av resultat, best practice,
koncept, arbetsmodeller. Publikation
klar sommaren 2015.
2015.
Fortsatt bearbetning
av myndigheter och påverkan till utveckling av street food som bransch.
STREET FOOD I SKÅNE.
SKÅNEPILOT: UPPHANDLA NÄRPRODUBESÖK UTIFRÅN
Business and Services Management,
JAMK University of Applied Sciences,
Finland. 6 februari. 2 deltagare.
Bra mat i Västnyland, Finland. 7–9
april. Projekt om närproducerat.
Studieresa Skåne, 30 deltagare.
Öresund Event & Food Network.
Studiebesök på Malmöfestivalen
augusti 2013. Studieresa Smagen af
Nordjylland. 1 oktober. Butikskonceptet.
8 deltagare.
Lokalproducerat i Väst. 22 november.
Möte om butikskonceptet. 3 deltagare.
Studiebesök från European Food
Alliance/Food Valley NL/Holland 4–5
september. Intresse för butikskonceptet.
3 deltagare.
2014
LÖPANDE PROJEKTAKTIVITETER
23–25 maj,
Brösarp. Eget projekt delfinansierat
av Länsstyrelsen Skåne. Brobyggande
mellan Livsmedelsakademins verksamhetsområden. Drygt 100 deltagande
företag och 8500 besökare.
SKÅNES MATFESTIVAL 2014.
TEMADESTINATION MÅLTIDSTURISM I SKÅNE.
94 SMAKA PÅ SKÅNE
Identifierat att det i Skåne fattas
sammanhang i tillgången till hur man
jobbar effektivt med de olika målgrupperna. Projekt avslutat december 2014.
Handbok ”Skånsk handbok för livsmedelsupphandling” klar våren 2015.
CERAT.
Smaka på
Skånes bistår i identifikation av
aktörer och process. Kopplad till
Livsmedelsakademins projekt.
UPPSTRÖMS INNOVATION.
Fokus under 2014
ligger på konsolidering, sortimentsutveckling, kompetensutveckling och
dokumentation av impact för att stärka
konceptet. Avgiften för deltagande höjd
för att säkra konceptets överlevnad efter
projektperiodens avslut. 40 butiker är
aktiva i Handlarnätverket. Vårkampanj
hålls i 25 av dessa, uppskyltning också
inför Skånes Matfestival.
BUTIKSKONCEPTET.
”Restaurangslyftet”.
Konceptet är en integrerad del av våra
aktiviteter. Under 2014 har arbetats
vidare med synlighet och spridning av
recept och koncept, på events, i butik
och restauranger. Manifest med Nya
Skånska Köket färdigställd i samarbete
med nätverk av kockar.
NYA SKÅNSKA KÖKET.
FÖRPACKNINGAR & DESIGN.
Rådgivningsbehov identifierad.
Rådgivning inför Matverk 2015,
exportprojekt och Skånes Matfestival
2014. Även koppling till TransforMAT:s
helpdesk och OpenUp.
Konceptualisering
och utveckling av mat och dryck på
arenor och events. Våra erfarenheter
från genomföra event och konceptualisering paketers i handbok som kan
användas av exempelvis arrangörer,
kommuner och konferensanläggningar.
Klar 2015.
EVENT- OCH ARENAMAT.
Fortsättning
med fokus på att ta tillvara och sprida
erfarenheterna från Ängavallen som
pilot inom Matlandssatsningen.
FÖRENKLING AV REGELVERK.
UTVECKLING AV KULINARISKA BESÖKSMÅL I
Kompetensutveckling och exportmognad av besöksmål. Fokus på värdskap, paketering och merförsäljning.
SKÅNE.
Gemensam satsning med TransforMat mot Danmark.
Även samarbete med Business Sweden
och Visit Sweden om svensk samlingsmonter ”Try Swedish” på Salone del
Gusto & Terra Madre, Turin Italien.
EXPORTPROJEKT 2014.
AKTIVITETER
Handlarråd, 22 januari.
Workshop “Smart och hållbar upphandling inom offentliga kök i Norden”
23–24 januari, Malmö. Nordiskt
samarbete kring offentlig upphandling.
I samarbete med Madkulturen/DK och
Ny Nordisk Mat. 20 deltagare.
Styrgruppsmöte, 3 februari.
Presentation på seminarium ”Kulinarisk
Turism i Finland och Norden”
7 februari, S:t Michel, Finland.
Deltagande och presentation. 50
deltagare.
Infomöte och presslunch om Skånes
Matfestival. 5 februari, Brösarp. Ca
100 deltagare.
Butiksutbildning Eslöv 12 februari. Inom
butikskonceptet. 9 deltagare
Workshop Nya Skånska Köket 25
februari, Häckeberga Slott. 28
deltagare.
Studieresa River Cottage och London
27 feb-2 mars. 12 deltagare.
Workshop inför ”Sustainable Fashion
Award” 10 mars, Malmö. I samarbete
med Sustainable Fashion Academy,
Sveriges ambassad i Köpenhamn,
KEA-akademi Köpenhamn, Spirit
of Hven, Saltimporten Canteen. 15
deltagare.
Mathantverksdag 12 mars, Bjärhus
Gårdsbutik, Klippan. I samarbete med
Eldrimner och Bjärhus Gårdsbutik. 30
deltagare.
Butiksutbildning 12 mars, Malmö. Inom
butikskonceptet. 11 deltagare.
Temadag ”Skåne – en stark kulinarisk region” 19 mars, Kristianstad.
Samarbete med TransforMAT.
Föreläsningar, nätverkande, minimässa, workshops. 120 deltagare.
Workshop inför Skånes Matfestival, 10
april, Malmö och 16 april, Brösarp.
Tema värdskap, försäljning, förpackning och exponering. 45 deltagare.
Handlarråd, 25 april.
Presentation ”Sammenskudsgilde” 28
april, Broholm Slot/Fyn. Presentation
”Erfarenheter med innovationer”.
Arrangör Födevareklynge Syd och
FOOD. 30 deltagare.
Workshop “Skåne smakar på Dashi”
med Junya Yamasaki, restaurang Koya,
London. 9 maj. Samarbete med Fool
Agency och Saltimporten Canteen. 7
deltagare.
Butiksutbildning 8 maj, Malmö. Inom
butikskonceptet.16 deltagare.
Skånes Matfestival 23–25 maj,
Brösarp. Drygt 100 deltagande företag
och 50 volontärer. 8 500 besökare.
Butikskampanj 26–31 maj, ca 20
butiker. Matvandring i butik 26
maj, ICA Kvantum Malmborgs
Clemenstorget, Lund. Som en del
av butikskonceptets kampanjvecka.
Workshop inför Matverk 2015, ”Hur
bygger vi en skånsk marknadsmogen
produkt”. 27 maj, Höganäs Saluhall. 8
deltagare.
Styrgruppsmöte 27 maj
Föreläsning Matlandetkonferensen
9–10 juni, Jokkmokk. Cirka 100
deltagare.
Workshop med nötköttsföretagare
12 juni, Malmö. I samarbete med
Livsmedelsakademins projekt Uppströms
Innovation. 9 deltagare.
Studieresa till Bjärehalvön 20 augusti.
Intern Smaka på Skåne aktivitet. 6
deltagare.
Handlarråd, 26 augusti.
Studieresa Småland 4–5 september.
Samarbete med Regional Matkultur. 17
deltagare.
Workshop tema värdskap, försäljning,
förpackning, design 23 september,
Malmö. Inför Älska Mat&Vin, exportsatsning Danmark och exportdeltagande Salone del Gusto. 25 deltagare.
Kick-off exportsatsning mot Danmark 23
september, Malmö. 22 deltagare.
Butikskampanj Höst 22–28 september.
Ca 10 butiker
Workshop exportprojekt Danmark 14
oktober, Malmö. Praktisk information
och utmaningar med export till
Danmark. 7 deltagare.
Handlar/producentträff 15 oktober,
Malmö. Inom butikskonceptet. 31
deltagare.
Sustainable Public Procurement,
23–24 oktober, Helsingfors. Nordiskt
seminarier offentlig upphandling. I
samarbete med Ekocentria, Finland och
Ny Nordisk Mat. 90 deltagare.
23–27 oktober, Turin. Exportsatsning,
samarbete med Business Sweden och
Visit Sweden, under konceptet ”Try
Swedish”. 4 deltagare. Cirka100 000
besökare.
Exportrådgivningsdag, 3 november,
Malmö. Inom exportprojekt Danmark.
8 deltagare.
Temadag II ”Skåne – en STARK kulinarisk region” 13 november, Kristianstad.
Uppföljning och framtid. Föreläsningar,
nätverkande, mini-mässa, workshops.
I samarbete med TransforMAT och
Centrum för Innovativa drycker. 100
deltagare.
Workshop ”Hur pitchar du ditt
företag på bästa sätt?” 13 november,
Kristianstad. Inom exportprojekt
Danmark. 8 deltagare.
Presentation om Smaka på Skåne 27
november, Helsingborg. Träff med
deltagande kommuner och aktörer inför
Eurorando 2016. Samarbete med Event
in Skåne. Cirka 50 deltagare.
Handlarråd, 9 december.
EVENT DÄR VI JOBBAT MED SYNLIGHET AV
SKÅNSK MAT OCH DRYCK
Sustainable Fashion Award. Kreativt
event på tema hållbarhet och mode
23 april, Köpenhamn. I samarbete med
Sveriges Ambassad.150 deltagare.
Skånes Matfestival, 23–25 maj,
Brösarp. Drygt 100 företag och 50
volontärer.
Nordea Master, 29 maj-1 juni, Bara,
Lund. Förarbete kvalitetssäkring skånsk
mat och dryck.
Älska Mat & Vin, 24–26 oktober,
Malmö. ”Skånsk Bar”, deltagande
med mässprogramsamt förberedande
kompetensutveckling. Officiell samarbetspartner. 4 deltagare i Skånsk Bar.
Ca 6500 besökare.
Nordisk Kvinnoforum, Malmö Arena
14–19 juni. Förarbete kvalitetssäkring
skånsk mat och dryck
Matverk 2015, 26 oktober, Malmö
Med förberedande workshop. 4
produkter, 3 företag.
Älska Mat & Vin, 24–26 oktober,
Malmö. ”Skånsk Bar”, deltagande
med mässprogram samt förberedande
kompetensutveckling. Officiell samarbetspartner. 4 deltagare i Skånsk Bar.
Terra Madre & Salone del Gusto
Borgeby Fältdagar, 25–26 juni.
Förarbete kvalitetssäkring skånsk mat
och dryck.
Cirka 6500 besökare.
under våren.
“Malmö älskar mat”, 24–31
oktober, Malmö. Matvecka och
Restaurangvecka. Input, kunskap,
kontakter, koncept. I samarbete med
Taste event.
STREET FOOD I SKÅNE.
BESÖK UTIFRÅN
I samband med Skånes Matfestival
2014 besök från Företagshuset
Dynamo/Foodia, Österbotten, Finland.
2015
LÖPANDE PROJEKTAKTIVITETER
DOKUMENTATION SMAKA PÅ SKÅNE 2010–
Genomarbetning, kommunikation
och spridning av resultat, best practice,
koncept, arbetsmodeller. Publikation
klar vår 2015.
2015.
Fokus under första
perioden 2015 har varit utvärdering,
förpackning av erfarenheter från
perioden 2011–2014 samt utökad
bearbetning och coachning genom
personliga besök av butiker i nätverket.
Arbetet fortgår med konsolidering,
sortimentsutveckling, kompetensutveckling. Avgiften för deltagande har höjts
för att säkra konceptets överlevnad efter
projektperiodens avslut. 40 butiker är
aktiva i handlarnätverket. Vårkampanj
har hållits i 25 av dessa, uppskyltning
sker också inför Skånes Matfestival.
BUTIKSKONCEPTET.
Handbok för hur
evenemang kan utvecklas via mat och
dryck. Lansering under 2015. Fortsatt
samarbete med Event in Skåne och
EVENT- OCH ARENAMAT.
Eurorando 2016. Workshop planerad
under 2015.
Avslut på satsning påbörjad hösten 2014 (maj 2015)
samt uppstart av ny satsning under vår i
samarbete med TransforMAT och Jakob
True/Green Seed Nordic (maj 2015).
Ansökan för gemensamt exportprojekt
(Strukturfonderna) Invest in Skåne,
Livsmedelsakademin, Packbridge, CLUK
och IUC Skåne.
EXPORTPROJEKT DANMARK.
Fortsatt bearbetning
av myndigheter och påverkan till utveckling av street food som bransch.
Tematisk handlingsplan måltidsturism förväntas lanseras av
Tourism in Skånes april 2015.
KULINARISK TURISM.
HANDLINGSPLAN FÖR OFFENTLIG MÅLTID.
Arbetet inför kommande strategiprocess är satt igång med en träff 4/2. I
samarbete med Region Skåne och LRF
Skåne.
Arbetet inför
en eventuellt kommande strategiprocess
satt igång under våren. I samarbete
med Region Skåne, LRF Skåne, LUFO,
SLU Alnarp.
SKÅNSK LIVSMEDELSSTRATEGI.
Uppstart av utvecklingsnätverk Skåne cooking.
NYA SKÅNSKA KÖKET.
AKTIVITETER
Workshop exportprojekt Danmark, 26
januari, Malmö. Måluppfyllelse och
utmaningar. 4 deltagare.
Styrgruppsmöte, 28 januari.
Skånes Matfestival 2015 informationsmöte, 2 februari, Malmö. Cirka 50
deltagare.
Skånes Matfestival 2015 informationsmöte 3 februari, Brösarp. Cirka 65
deltagare.
Träff Handlingsplan för offentlig måltid,
4 februari, Malmö. I samarbete med
Region Skåne och LRF. 15 deltagare.
Handlarrådsmöte, 24 februari.
Träff Nya Skånska Köket ,12 mars,
Dalby. I samarbete med Thomas
Drejing. 6 deltagare.
Presentation av Smaka på Skånes
erfarenheter av att arbeta med strategier, 9 mars, Arboga. ”Handelsforum”,
arrangerat av Smaka på Västmanland.
104 deltagare.
Efter avslut av projekt i
regi av strategin, uppdateras strategin
DRYCKESSTRATEGI.
SMAKA PÅ SKÅNE 95
APPENDIX
Medarbetare
JANNIE VESTERGAARD (2010–)
Är heltidsanställd som verksamhetsledare för
Smaka på Skåne. Hon har även varit engagerad
i projekt och aktiviteter kopplade till bland
annat export, butikskonceptet och street food.
Därutöver har hon arbetat mycket med samverkan med olika aktörer i Sverige och internationellt. Jannie har mer än 15 års erfarenhet av
forskning, undervisning, sensorik och produktutveckling kopplat till landsbygdsutveckling.
ANNA EKLUND (2011–)
Är projektledare på Smaka på Skåne och arbetar
framför allt med butikskonceptet Smaka på
Skåne – Närproducerat och noga utvalt. Att
coacha och utbilda handlare som vill utöka
sitt sortiment av närproducerat och kontakten
till producenterna är hennes huvudsakliga
arbetsuppgifter. Anna är i grunden agronom
och har arbetat som fristående konsult inom
mat och miljö sedan 2005.
HÅKAN JÖNSSON (2010–)
Har sedan han lämnade posten som verksamhetsledare för Smaka på Skåne (2010–2012)
framför allt arbetat med Nya skånska köket
och strategiska utvecklingsfrågor. Han är även
koordinator för Livsmedelsakademins matforskarnätverk, forsknings- och utvecklingsnätverk,
Måltidsglädje för barn & unga, etnolog vid
Lunds universitet, preses i Måltidsakademien
samt författare till boken ”Den gastronomiska
revolutionen”.
HELENE REINTJES (2010–2015)
Helene Reintjes har varit heltidsanställd som
projektledare på Smaka på Skåne med fokus på
kulinarisk turism och har under åren även haft
huvudansvaret för kompetensutveckling och
deltagandet i utvalda evenemang. Hon har en
lång erfarenhet av att arbeta med turism i både
Skåne och Köpenhamn.
CECILIA FRANCK (2012–)
Är kommunikatör på Smaka på Skåne och kommunikationsansvarig på Livsmedelsakademin.
Cecilia har en bakgrund som journalist.
MONICA ÅQUIST (2012–)
Är projektledare på Smaka på Skåne och arbetar
framför allt med Skånes Matfestival, exportprojekt, kulinariska utflykter och event- och
arenamat. Monica är i grunden kock och har
en examen från gastronomiprogrammet på
Högskolan Kristianstad.
ANDREAS LARSSON (2012–2014)
Har arbetat som projektledare för Nya skånska
köket inom Smaka på Skåne. Andreas är kock i
grunden och sedan 2012 ambassadör för Nya
skånska köket. Han är även entreprenör och
grundare till bland annat Malmö Vinägerfabrik.
JAN PERSSON (2010–)
MARIA SCHMIDT LARSSON (2013–2014)
Jan Persson har sedan starten arbetat som
rådgivande konsult för Handlarrådet och butikskonceptet ”Smaka på Skåne – Närproducerat
och noga utvalt”. Han har tidigare arbetat från
Skånemejerier.
Har arbetat som projektledare för Förpackning
& design inom Smaka på Skåne med fokus
på kompetenshöjning och nätverksbyggande
för småskaliga matproducenter i Skåne.
Maria har lång erfarenhet av rådgivning inom
96 SMAKA PÅ SKÅNE
varumärkesstrategi och design av förpackningar
och etiketter i sitt eget företag Daucus Design.
ANNA TERESIA BERG (2013–2014)
Vikarierade som kommunikatör på Smaka på
Skåne. Anna Teresia Berg har en bakgrund som
copywriter.
PÄR TEGNANDER (2014–2014)
Var under 2014 projektledare för Undanröja
hinder för småskaliga livsmedelsföretag inom
Smaka på Skåne och projektet Uppströms innovation för Livsmedelsakademin. Pär har en bakgrund inom LRF och som livsmedelsinspektör.
CHARLOTTA RANERT (2014, 2015)
Är en av initiativtagarna till Skånes
Matfestival och var under både 2014 och 2015
matfestivalchef.
ANNA BLOMQVIST (2014, 2015)
Har under 2014 och 2015 haft uppdraget som
koordinator för Skånes Matfestival.
Samarbetspartners
Smaka på Skåne samarbetar med en rad olika aktörer och nätverk. Vi gör sam­
arrangemang, kompetensutvecklingsaktiviteter tillsammans och bistår med vår
kunskap och kompetens i olika projekt. Nedan följer en lista på de vi har arbetat
främst med under projektperioden.
Bondens egen marknad
Business Sweden
Centrum för Innovativa drycker/SLU Balsgård
Centrum för Livsmedelsutveckling i Karlshamn (CLUK)
Eldrimner
Event in Skåne
Folkuniversitet
Fool Agency
Gastronomiska samtal
Green Seed Nordic
Invest in Skåne
LRF i Skåne
Länsstyrelsen i Skåne
Malmö Cooking
Malmö stad
Matrundan
Nordic Street Food
Ny nordisk Mat
Regional Matkultur Skåne
Region Skåne
TransforMAT
Skånska Matupplevelser
SLU Alnarp
Tourism in Skåne
Visit Sweden
SMAKA PÅ SKÅNE 97
Skåne är unikt genom sin bredd på mat- och dryckesområdet. Här finns
stora delar av landets primärproduktion, förädling, livsmedelshandel
samt forskning och utbildning, vid sidan av ett stort utbud av restauranger och kulinariska besöksmål.
Genom Smaka på Skåne arbetar Livsmedelsakademin för att utveckla
Skåne som kulinarisk frontregion. I det arbetet satsar vi på ökad
tillgänglighet, synlighet, kvalitet och samverkan.
Mellan 2010 och 2015 har Smaka på Skåne varit en av Sveriges
största utvecklingssatsningar på mat och dryck inom Landsbygds­
programmet. I den här rapporten sammanfattar vi lärdomarna av de
resultat och effekter som våra projekt har givit. Vi delar också med oss
av våra erfarenheter och de utmaningar som vi ser framför oss för att
vår vision ska bli verklighet – Skåne ska bli en kulinarisk frontregion.
Livsmedelsakademin
Minc | Anckargripsgatan 3 | 211 19 Malmö
0727–41 58 55 | info@livsmedelsakademin.se
www.smakapaskane.se | www.livsmedelsakademin.se