ATT GE ETT BARN DE BÄSTA
ATT GE ETT BARN DE BÄSTA FÖRUTSÄTTNINGARNA EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE ANGÅENDE ANTISOCIALT BETEENDE, BARNUPPFOSTRAN OCH FÖRÄLDRASTÖD MATHILDA GÖRANSSON Examensarbete i Kriminologi 91-120 hp Masterprogrammet i Kriminologi Juni 2015 Malmö högskola Hälsa och samhälle 205 06 Malmö ATT GE ETT BARN DE BÄSTA FÖRUTSÄTTNINGARNA EN SYSTEMATISK LITTERATURSTUDIE ANGÅENDE ANTISOCIALT BETEENDE, BARNUPPFOSTRAN OCH FÖRÄLDRASTÖD MATHILDA GÖRANSSON Göransson, M Att ge ett barn de bästa förutsättningarna. En systematisk litteraturstudie angående antisocialt beteende, barnuppfostran och föräldrastöd. Examensarbete i Kriminologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Kriminologi, 2015. Antisocialt beteende i barndomen har visat sig spela en viktig roll till varför individer agerar normbrytande i vuxen ålder. Att förebygga problembeteende i tidig ålder, som kan leda till antisocialt beteende, är av stor vikt för dessa individer. För att kunna förebygga problembeteende behöver vi veta vad som fungerar och vad som inte fungerar. En auktoritär uppfostran hjälper till att utveckla barns kognition och fungerar även förebyggande mot ett utvecklande av antisocialt beteende. Att negligera eller inte reagera vid barns framsteg eller misstag är mycket olämpligt för barnet då denne ha svårt att utvecklas. Föräldrastöd visade sig vara efterfrågat av många föräldrar i tidigare studier och en särskilt bra plats för föräldrastödsgrupper var förskolan då det anses som en trygg plats. Nyckelord: Antisocialt beteende, förskola, föräldrastöd, specialpedagogik, uppfostran. 2 TO GIVE A CHILD THE BEST CONDITIONS A SYSTEMATIC LITTERATURE REVIEW ABOUT ANTISOCIAL BEHAVIOUR, CHILD REARING AND PARENTAL SUPPORT MATHILDA GÖRANSSON Göransson, M To give a child the best conditions. A systematic Litterature review about antisocial behavior, Child Rearing and parental support. Degree project in Criminology 30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of health and society, Department of Health and Society, 2015. Antisocial behaviour in childhood has shown to play an important part to why individuals act in an antisocial way in adulthood. To prevent problem behaviour in an early age, which could lead to antisocial behaviour, is important for these individuals. To be able to prevent problem behaviour we need to know what works and what doesn’t work. An authoritarian childrearing style helps to develop children’s cognition and could also be preventing against a development of antisocial behaviour. To neglect or not react to a child success or mistakes are very inappropriate for the child because then the child´s development could be harmed. Parenting programs has shown to be requested by many parents in earlier studies and an especially good place for these to be held were the preschools, because they were a safe place for the parents. Keywords: Antisocial behaviour, rearing, preschool, parenting support, special education. 3 Innehållsförteckning 1 Inledning och Bakgrund................................................................................... 7 2 Syfte & Frågeställningar .................................................................................. 7 3 2.1 Syfte .......................................................................................................... 8 2.2 Frågeställningar ......................................................................................... 8 Begreppsdefinitioner ........................................................................................ 8 3.1 Antisocialt beteende, normbrytande beteende, uppförandestörningar och problembeteende .................................................................................................. 8 3.2 Uppfostran ................................................................................................. 9 4 Disposition ....................................................................................................... 9 5 Tidigare forskning.......................................................................................... 10 5.1 6 Teoretiska Utgångpunkter.............................................................................. 11 6.1 Anknytningsteorin ................................................................................... 11 6.1.1 Anknytningspersoner ....................................................................... 12 6.1.2 Anknytningsbeteende och processer ................................................ 13 6.1.3 Fyra olika sorters anknytningar ....................................................... 14 6.1.4 Barn gentemot föräldrar och professionell personal ........................ 14 6.2 7 Om Specialpedagogik ............................................................................. 10 Teorin om sociala band ........................................................................... 15 6.2.1 Historia............................................................................................. 15 6.2.2 Teorins uppbyggnad ........................................................................ 15 6.2.3 De viktiga faktorerna i teorin ........................................................... 16 Metod & Material .......................................................................................... 17 7.1 Litteraturgenomgång ............................................................................... 17 7.2 Litteratursök ............................................................................................ 17 7.3 Avgränsningar ......................................................................................... 18 7.4 Att kvalitetsgranska artiklar .................................................................... 18 7.5 Material ................................................................................................... 18 4 8 7.6 Begränsningar ......................................................................................... 20 7.7 Etisk diskussion....................................................................................... 20 Resultat & analys ........................................................................................... 20 8.1 Vilka uppfostringsmetoder/stilar gynnar bäst barns utveckling generellt sett? 20 8.1.1 Moderns och faderns roll ................................................................. 21 8.1.2 Det gemensamma föräldraskapet ..................................................... 22 8.1.3 Anknytning ...................................................................................... 22 8.1.4 En auktoritär uppfostringsstil........................................................... 23 8.1.5 Direktiv uppfostran och demokratisk uppfostran ............................ 23 8.2 Vilka uppfostringsstilar är mer eller mindre lämpade för barn med antisocialt beteende och speciella behov? ......................................................... 23 8.2.1 Hur mycket påverkas barnen ........................................................... 24 8.2.2 Mindre lämpliga metoder................................................................. 25 8.2.3 Lämpliga metoder ............................................................................ 27 8.3 9 Föräldrastödsprogram ............................................................................. 28 8.3.1 Behovet av föräldrastöd ................................................................... 28 8.3.2 Att finna en målgrupp ...................................................................... 28 8.3.3 Vad vill föräldrar ha information om? ............................................. 29 8.3.4 Om föräldrastödsprogram ................................................................ 29 Diskussion ...................................................................................................... 31 9.1 Teori och resultatdiskussion .................................................................... 31 9.1.1 Olika faktorer och auktoritärt föräldraskap ..................................... 32 9.1.2 Föräldraskap och relationer ............................................................. 32 9.1.3 Andra vårdnadshavare än biologiska föräldrar ................................ 33 9.1.4 De viktiga banden ............................................................................ 33 9.1.5 Föräldrastöd ..................................................................................... 33 9.2 Metoddiskussion ..................................................................................... 34 9.2.1 Materialets begränsningar ................................................................ 35 5 10 Slutsats ........................................................................................................... 36 11 Litteraturförteckning ..................................................................................... 37 12 Bilaga ............................................................................................................. 40 6 1 INLEDNING OCH BAKGRUND Forskning angående antisocialt beteende finns det en stor del av från olika discipliner. Inom kriminologin som är ett flervetenskapligt ämne finns forskning från bland annat psykologin, beteendeveteskapen och pedagogiken. Antisocialt beteende utvecklas i barndomen och det finns en risk att det följer med individen under hela livet om insatser inte görs för att förebygga att beteendet utvecklas och förstärks (Andershed & Andershed, 2010; Lilly, Cullen, & Ball, 2007). För att kunna förebygga att individer begår brott krävs det att vi förstår varför individer utvecklar ett beteende som är antisocialt och vilka faktorer som ligger bakom (Lilly, Cullen, & Ball, 2007). Tidiga insatser är av stor vikt för att minska risken för att utveckla antisocialt beteende (Andershed & Andershed, 2010; Andersson, 2001; Socialstyrelsen, 2010). Tidiga insatser har blivit rekommenderade både nationellt och internationellt. Att insatserna i många fall kallas för behandling istället för preventionsprogram döljer inte faktumet att alla insatser som görs i barndomen för barnens psykosociala utveckling kan vara en form av prevention mot att utveckla antisocialt beteende (Andersson, 2001). En avgörande del i barnets kognitiva och sociala utveckling är uppfostran av barnet (Andershed & Andershed, 2010; Andersson, 2001; Socialstyrelsen, 2010). Uppfostran och olika uppfostringsstilar har under de senaste årtiondena varit en stor del av forskningen angående tidiga insatser och prevention (Andersson, 2001). Enligt Andersson (2001) är det inte ovanligt att det påpekas att det går att se riskfaktorer till kriminellt beteende redan i förskolan och den stora frågan är varför det inte görs tillräckligt för att hindra den sortens utveckling. Förskolepersonalens främsta resurs för att hjälpa barn som på ett eller annat sätt uppvisar problembeteende är specialpedagogerna (Ahlberg, 2007; Socialstyrelsen, 2010). Tillsammans har de en viktig uppgift i att uppmärksamma, vägleda och hjälpa både barnen i riskzonen och deras föräldrar. För att förskolepersonalen och specialpedagogerna ska kunna rikta insatser till barn som är i riskzonen för att utveckla problembeteende krävs forskning. Den forskning som bedrivs inom området kan fungera som empiri till att grunda föräldrastödsprogram eller stöd för barns utveckling. Det finns en uppsjö av forskning på området, men vad säger forskningen och gäller det för alla barn? 2 SYFTE & FRÅGESTÄLLNINGAR För att veta vilka frågeställningar en uppsats skall behandla krävs det att ett syfte med uppsatsen formuleras kort och koncist (Forsberg & Wengström, 2008). 7 Nedan beskrivs uppsatsens syfte som föranleder de frågeställningar som skall behandlas i uppsatsen. 2.1 Syfte Syftet med uppsatsen är att systematiskt sammanställa befintlig forskning angående antisocialt beteende som är identifierat i tidig ålder, olika uppfostringsstilar och preventionsmöjligheter såsom föräldrastödsprogram. För att få en sammanfattad bild över hur forskningsläget ser ut och vad det finns för kopplingar mellan uppfostran och antisocialt beteende och hur vi kan förebygga att antisocialt beteende uppstår. 2.2 Frågeställningar Vilka uppfostringsmetoder/stilar gynnar bäst barns utveckling generellt sett? Vilka uppfostringsstilar är mer eller mindre lämpade för barn med antisocialt beteende och speciella behov? Vad vet vi om föräldrastödsprogram enligt den forskning som finns angående barn i förskoleåldern? 3 BEGREPPSDEFINITIONER Att definiera olika begrepp är en viktig del i en uppsats. Dels för att läsaren skall veta hur de begrepp som används återkommande i uppsatsen tolkas av författaren och dels för att få ett hum om vad en del svåra begrepp kan handla om (Forsberg & Wengström, 2008). 3.1 Antisocialt beteende, normbrytande beteende, uppförandestörningar och problembeteende Uppsatsen berör barn i förskoleåldern och problembeteende som kan leda till ett utvecklande av antisocialt beteende. De barn som berörs av specialpedagogiken är mestadels barn med problembeteende av något slag men det behöver inte vara just antisocialt beteende. Beteendeproblematiken kan även beröra talsvårigheter eller generella svårigheter att fungera i en stor grupp (Ahlberg, 2007). Uppsatsen kommer dock till största delen att beröra barn med antisocialt beteende och risk för antisocialt beteende för att avgränsa området. I uppsatsen likställs antisocialt beteende med normbrytande beteende och syftar å samma sak. Det vill säga något som skiljer sig från mängden eller gör det svårt för barnet att utföra det som förväntas av barn i förskoleverksamhet. Det kan även föreligga en risk att problemet kan utvecklas senare i livet. Normbrytande beteende kan vara allt från mindre förseelser som att inte lyda instruktioner och tillsägelser till allvarliga förseelser såsom fysiskt våld (Andershed & Andershed, 2010; Socialstyrelsen, 8 2010). Nedan följer ett citat som presenterar en bild av hur barn med beteendeproblem kan känna sig och agerar. ”Barn med beteendeproblem är en brokig skara. De är dock sällan lyckliga, utan snarare missnöjda, otrygga och ledsna barn som mycket ofta känner sig missförstådda. Det är som om de ständigt är beredda att ta strid mot en oförstående omgivning och kämpar med att dölja sin osäkerhet och rädsla. Däremot är de sällan öppet hjälpsökande även om de kanske egentligen vill ha hjälp med att ändra de andra i sin omgivning. De har svårt att se sitt bidrag till det som händer eller till de problem som uppstår. Oftast lägger de skulden på andra och hamnar lätt i samspelssituationer som ytterligare förstärker omgivningens negativa förväntningar.” (Socialstyrelsen 2010, sid 13) Problembeteende och uppförandestörningar är de begrepp som kommer att vara närmst varandra i definitionerna i uppsatsen. Andersson (2001) definierar uppförandestörningar som bland annat aggressioner, fientlighet, utåtagerande och andra allmänt stökiga beteende. Problembeteende däremot definieras som ett beteende som kan finnas under en kort period och därmed inte behöver innebära att ett utvecklande av beteendet senare i livet (Andersson, 2001). 3.2 Uppfostran Uppfostran i uppsatsen syftar huvudsakligen åt den uppfostran som sker av föräldrar eller vårdnadshavare under barnets första år i livet. Nationalencyklopedin definierar uppfostran som ”Uppfostran, överföring av normer och värderingar från en generation till en annan ” (2015). De som oftast är barnens första socialisationsagent är föräldrarna och de förmedlar positiv socialisation till barnet och i ett senare skede kan det vara andra auktoriteter. Den sekundära socialisation som sker i de vanligaste fallen är den socialisation som sker i förskolan till personal och lekkamrater. Uppfostringsmetoder sägs vara en av de mest signifikanta familjerelaterade riskfaktorerna för normbrytande/antisocialt beteende (Andershed & Andershed, 2010; Bowlby, 1994; Socialstyrelsen, 2010; Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2004:2). 4 DISPOSITION Hittills har uppsatsens bakgrund och syfte förklarats, därefter har frågeställningar som ämnar bli besvarade presenterats. För att läsaren ska kunna veta hur författaren av uppsatsen menat när ord som antisocialt beteende, normbrytande beteende, uppförandestörningar, problembeteende och uppfostran nämnts så finns det några definitioner beskrivna. Vidare kommer specialpedagogiken att förklaras utifrån ett historiskt perspektiv för att belysa en viktig del i processen att arbeta förebyggande mot antisocialt beteende. Teoretiska utgångspunkter kommer att presenteras och de teoretiska utgångspunkter som belyses är anknytningsteorin 9 och social band-teorin, vilka båda är teorier som fokuserar på de viktiga band som knyts mellan barn, föräldrar, förskolepersonal och övriga samhällets institutioner. Därefter presenteras metoden och materialet för att ge en klar bild över hur information har samlats in och behandlats för att sedan sammanställas och presenteras. När resultatet presenteras delas det upp efter frågeställningarna och information som kunnat utläsas i materialet redovisas. Under diskussionsdelen jämförs resultatet med teoriernas utgångspunkter och diskuteras. Uppsatsen avslutas med en slutsats där frågeställningarna diskuteras i korthet och framtida forskningsmål föreslås. 5 TIDIGARE FORSKNING Som tidigare nämnt är specialpedagogerna en viktig resurs för förskolan och dess personal. I läroplanen för förskolan beskrivs förskolans uppdrag och inom detta uppdrag finns det riktlinjer att förskolepersonal skall komplettera hemmet genom att skapa bra förutsättningar för utveckling. Om personalen skulle upptäcka att utvecklingen stagnerar eller inte går i den riktning som bör, skall personalen i samråd med föräldrars godkännande kontakta specialpedagoger som har specialkunskap (Skolverket, 2011). Vidare beskrivs specialpedagogiken som fenomen under de senaste årtiondena och hur specialpedagogik är grundat i empirin. 5.1 Om Specialpedagogik Specialpedagogik har många olika definitioner och dess funktioner tolkas av olika instanser på olika sätt (Ahlberg, 2007). Specialpedagogik riktar sig inte enbart till de barn som behöver särskilt stöd för att kunna ta tillvara undervisningen lika väl som andra barn utan även till att variationer och olikheter hos individer kan mötas i en stor grupp. Variationerna kan vara allt från kulturella variationer till kognitiva och beteendemässiga (Ahlberg, 2007). Specialpedagogiken har under de senaste årtiondena kritiserats för att inte vara forskningsbaserat eller grundat i teorier (Huang, 1998; Ahlberg, 2007; Högskoleverket, 2006:10). Specialpedagogiken har dock utvecklats och grundas både från ett deltagarperspektiv och från ett individperspektiv. I det individinriktade perspektivet som var det första inom specialpedagogiken studeras individens egenskaper och hinder för att kunna förklara varför denne har svårigheter. I deltagarperspektivet är det inte enbart individen som är intressant utan här tas ideologiska utgångspunkter såsom likvärdighet, egenmakt och rättvisa i akt och förklaras på ett flertal nivåer (Ahlberg, 2007). I Sverige pratas det ofta om en skola för alla och denna inkluderande utbildning bygger på demokratiskt deltagande, lika värde och social rättvisa. Detta betyder att individen har en rättighet att på sina egna villkor delta i den sociala 10 gemenskapen (Huang, 1998; Nilholm, 2005). De två perspektiv som beskrivs ovan var för enkla och beskriver inte komplexiteten i specialpedagogiken på ett rättvist sätt (Ahlberg, 2007) därför har ytterligare ett perspektiv lagts till och det är dilemmaperspektivet (Nilholm, 2005). Utgångspunkten för detta perspektiv är att vårt utbildningssystem måste kunna hantera vad som idag är ett faktum, det vill säga att alla elever är olika. Att alla elever är olika är det grundläggande dilemmat när det kommer till specialpedagogik. Det tredje perspektivet kan också kallas för kommunikativ-relationsinriktade perspektivet och det handlar om att undersöka sambanden mellan skolan som en institution, den sociala praktiken och individens förutsättningar för inlärning (Nilholm, 2005). De tre perspektiven är att betrakta som ett integrativt område och kan studeras på individ-, grupp-, organisationsoch samhällsnivå (Ahlberg, 2007; Clark, Dyson, & Millward, 1998; Nilholm, 2005). Specialpedagogik är således ett ämne som kan studeras utifrån olika nivåer och är därför också inte alltid greppbart. Det är ofta kritiserat men utvecklingen ser lovande ut och framtidens forskning kommer med stor säkerhet att inbringa nya bearbetade begrepp som på ett precist sätt gör det lättare att studera problematiken inom området (Ahlberg, 2007; Nilholm, 2005). 6 TEORETISKA UTGÅNGPUNKTER Nedan följer en presentation av två teorier som fungerar som teoretiska utgångspunkter i uppsatsen. 6.1 Anknytningsteorin Begreppet anknytning är en svensk översättning av det engelska utvecklingspsykologiska begreppet attachment. Det är flera teoriområden som ligger till grund för anknytningsteorin och dessa är: utvecklingspsykologi, objektrelations- teori och evolutionsteori (Bowlby, 1994). Anknytningsteorin beskriver psykologisk utvecklande som både är inom normen och den avvikande utvecklingen. Teorin förklarar processen till att det uppstår band mellan barnet och dess närmaste vårdnadshavare. Teorin beskriver även hur denna anknytning utvecklas till inre arbetsmodeller hos barnet av både barnet själv och av andra personer som står barnet nära. Anknytningen sker mentalt och blir därför en viktig del av personlighetsutvecklingen och förblir viktigt under hela livsförloppet (Bowlby, 1994). Forskning visar att fosterlivet och den tidiga barndomen har en stor betydelse för individens framtida psykiska hälsa och välbefinnande. Barn som under sitt första levnadsår utvecklar en trygg anknytning till sina föräldrar har senare i livet en bättre relation till både föräldrar och kamrater och de har lättare för att känna in andras känslor och reglera sina egna (Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000). 11 John Bolwby är den man som skapade anknytningsteorin och han har en bakgrund som psykoanalytiker och barnpsykiatriker i England. Under 1960-talet skrev han en trilogi som förklarade den första delen av teorin som bestod i att vanvård och försummelse av barn tidigt i livet kan påverka barnen utveckling i resten av livet (Perris, 2003). Det var först under 1990-talet som anknytningsteorin blev allmänt accepterad som en teori värd att ta i akt inom klinisk psykologi (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2004:2). Teorins utveckling kan spåras bak till iakttagelser som Bowlby gjorde hos unga människor med kriminellt beteende som hade vuxit upp under ogynnsamma familjeförhållanden utan sina mödrar. Brist på anknytning har under åren varit en stor del av forskningen angående antisocialt beteende och olika livsutvecklingar. Anknytning är idag något som det talas vitt och brett om och det är accepterat som en viktig grund i allt från utveckling till hälsa och välmående för en individ (Andershed & Andershed, 2010; Socialstyrelsen, 2009; Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2004:2). Anknytning har blivit en del i den kriminologiska forskningen och är grunden till flera teorier angående kriminellt beteende som skapats under de senaste årtiondena, som en följd av att det har blivit ett viktigt begrepp så har även begreppet blivit testat empiriskt och visat sig vara en viktig faktor hos individer (Lilly, Cullen, & Ball, 2007; Sarnecki, 2009). 6.1.1 Anknytningspersoner I de flesta och vanligaste fallen var det modern som barnet knöt an till då denne brukade vara den primära vårdnadshavaren i de första månaderna rent statistiskt sett (Bowlby, 1994). Anknytningen är ett samspel mellan två individer som är aktiva i relationen till varandra och behöver således inte vara mellan genetiskt anknutna personer utan till vem som helst som står barnet närmst (Socialstyrelsen, 2009; Bohlin, Hagekull, & Rydell, 2000). För den vuxne går denna process ut på att barnets behov sätts i det första rummet och föräldern är där i barnets tjänst. Barnet å andra sidan ger ifrån sig olika signaler som visar på att barnet svarar på försöket till anknytningen mer eller mindre. Sjuka barn eller barn med funktionshinder kan vara svårare att tyda vid denna process. Barnet är således en aktiv agent i anknytningsprocessen vilket är en viktig aspekt att ta i akt. I början av barnets tid på jorden kan barnet lätt överväldigas av känslor som denne måste lära sig att kontrollera och självbehärskning måste utvecklas, detta görs genom ett samspel mellan vuxen och barn. Barnen kommer att behöva detta samspel genom hela sitt unga liv och de barn som saknar denna anknytning och därför missar processen att kontrollera sina känslouttryck kan riskera att få stora beteendeproblem längre fram i livet (Hwang & Wickberg, 2001). Det är vanligare idag att det talas om en hierarki av anknytningspersoner och att under en livstid så kommer individens huvudanknytnings-person troligen att skifta. Det har även visat sig att anknytningen till modern kan se annorlunda ut i andra kulturer där det finns flera modersfigurer som delar på barnets omvårdnad, dock påverkar detta inte barnets framtida utveckling (Perris, 2003). 12 6.1.2 Anknytningsbeteende och processer Människans beteende under dess första år är inte helt olikt många däggdjurs beteende, det som skiljer är att människan är mycket skörare som individ (Perris, 2003; Hwang & Wickberg, 2001). Under ett spädbarns första månader livet är denne helt beroende av en vuxen människa för att överleva. Spädbarns överlevnad och trygghetskänsla har alltid berott på kroppslig närhet till en beskyddande vuxen. Slutsatsen utifrån detta var att barnet har ett genetiskt programmerat beteendesystem som har en funktion för att barnet skall kunna utveckla tillräcklig närhet till en vårdnadshavare så att tryggheten främjas (Hjern, 2006; Broberg, Almqvist, & Tjus, 2003). Spädbarn kan därför inte normalt sett låta bli att knyta an till någon oavsett hur lämplig denna människa visar sig vara för barnets fortsatta utveckling (Broberg, Almqvist, & Tjus, 2003). Bowlby anser att ett barn föds med ett antal beteendesystem som kan bli aktiverade, ett barn föds således inte som en så kallad tabula rasa eller ett oskrivet blad. Dessa beteendesystem är redo att aktiveras och är också förutbestämda att aktiveras utifrån bestämda stimuli men även avslutas utifrån bestämda stimuli. Utvecklingen utifrån stimuli har visat sig försenas om barnen växer upp på institutioner eller i förhållanden som skiljer sig grovt från normen på ett negativt sätt (Bowlby, 1994). Det är många faktorer som påverkar hur anknytningen utvecklas, framförallt beror det på psykologiska och sociala faktorer. Möjligheterna till en positiv anknytning är beroende på familjens livsvillkor och förutsättningar såsom ekonomisk situation, kulturell bakgrund, socialt nätverk och föräldrarnas relation till varandra (Bowlby, 1994). För att en person ska bli en anknytningsperson så behöver inte detta vara att personen uppfyller de livsavgörande kraven ett barn har utan det finns en djupare aspekt i processen, det handlar om att anknytningspersonen skall ha beredskap att kunna möta anknytningssignalerna. Anknytningssignaler är de signaler som barnet utger för att påvisa vilka behov som behöver bli tillgodosedda, det kan vara både fysiska och psykiska. De fysiska som i att barnet behöver föda, byta blöja och sömn och det psykiska som att barnet behöver en emotionell kontakt genom ett socialt samspel. Det är dock det psykiska som är det viktiga för att skapa en stark anknytning till varandra då det finns studier som visar att fadern kan bli den viktigaste anknytningspersonen trots att modern tar hand om barnet under hela dagen, men missar det sociala samspelet. Att besvara leenden eller gråt med en emotionell respons kan vara ett sätt att stärka anknytningen mellan barn och vuxen (Perris, 2003). Enligt Bowlby (1994) finns det biologiska aspekter som ska tas i akt då man undersöker anknytningsprocesser. En anknytning är inte en företeelse som på något magiskt sätt sker då barnet och anknytningspersonen ser mot varandra. Utan de viktiga aspekterna i anknytningsprocessen är uppmärksamhet, känslor och de hjärnstrukturer som är nödvändiga för att de ska fungera. De erfarenheter som barnet bär med sig från sin anknytningsprocess ligger senare till grund för hur barnet ser på sig själv som individ och hur barnet utvecklar relationer gentemot andra människor, detta kallas för själv-schema (Bowlby, 1994). 13 6.1.3 Fyra olika sorters anknytningar Bowlby arbetade under ett par år tillsammans med Mary Ainsworth som experimenterade utifrån Bowlby´s teori om anknytning och hon fann framförallt tre sorters reaktionsmönster som nedan beskrivs kort (Perris, 2003; Bowlby, 1994). Trygg anknytning visade sig när modern kunde lämna barnet som till en början kände ett övergående obehag men sedan kunde leka i princip obehindrat medan hon var borta. När modern återvände fick de tillfällig tröst om så behövdes och fortsatte sin lek. Otrygg-undvikande anknytning var då barnen visade en stor separationsångest när modern lämnade, ignorerade henne vid återföreningen och blev avvaktande och hämmade i sin lek. Otrygg-ambivalent anknytning är när barnen var mycket upprörda vid separationen och sedan blev otröstliga vid återförenandet. De pendlar mellan en stor upprördhet och fastklängande vid modern och kan ej genomföra utforskande lekar. Den grupp som visade sig vara störst vid Ainsworths undersökningar var trygg anknytning och senare undersökningar har visat att den anknytning som barnen påvisat vid ettårsåldern visade sig vara relativt stabil. Mary Main kunde senare under 1980- talet identifiera en ytterligare anknytning som visade sig vara väldigt liten, men den fanns där. Det var de barn som vid återföreningen med sin förälder efter ett kort uppehåll visade ett förvirrat uttryck och hade ett desorienterat beteendemönster (Perris, 2003; Bowlby, 1994). Det har under många år uppmärksammats vissa mönster utifrån dess grupper, dock påpekar många att de aldrig skall ses som deterministiska utan snarare som en sannolikhet. Barn som hade klassats med en otrygg anknytning eller otryggambivalent anknytning visade sig var mycket mer beroende i skolan enligt lärarna och även fanns det fler i dessa grupper som utvecklade senare beteendeproblem. De barn som fanns i den fjärde gruppen visade sig ha svårare för att visa vänlighet mot andra barn och hade en uttalad aggressivitet (Perris, 2003). En trygg bas är ett begrepp som på senare år blivit viktig inom teorin och med detta menar Bowlby att barnet även efter denne blivit en självständig individ återvänder till sin trygga bas, anknytningspersonen, för att hämta emotionell energi. Det som utgör en trygg bas är någon som är lyhörd, tillgänglig och visar omsorg (Bowlby, 1994). 6.1.4 Barn gentemot föräldrar och professionell personal Relationen mellan barn och den första socialiseringsagenten är unik och är inte ersättningsbar av någon som har hand om barnet yrkesmässigt (Broberg, Almqvist, & Tjus, 2003; Perris, 2003). Den anknytning som uppstår vid barnets första veckor och månader med vårdnadshavaren kommer alltid vara att speciell. Professionell personal kan därför inte fylla den platsen fullständigt i de fall där barnet inte längre får träffa sina föräldrar menar några forskare, dock finns det även forskning som visar motsatsen. Den relation som uppstår mellan professionell personal och barnet kan dock vara lika bra som den föregående relationen och barnet behöver inte påverkas negativt av att inte ha kvar relationen mellan dem och den första socialiseringsagenten. Med professionell personal menas alltså förskolärare eller lärare och inte personal vid barnhem eller fosterföräldrar. De viktigaste skillnaderna mellan föräldra-/barn relationen och 14 professionella/barn relationen innehåller framförallt fyra aspekter; Intensitet, varaktighet, det unika och kärlek/disciplin (Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2004:2; Perris, 2003). Intensitet är skillnaderna mellan föräldrar/barn och professionella/barn att föräldrar har ett intensivt känslomässigt engagemang som ofta inte är rationellt och professionella har ofta en balans mellan empati och objektivitet. Varaktigheten skiljer sig till den grad att en förälder aldrig slutar att vara förälder och att den professionella relationen är begränsad till en viss period i livet, exempelvis så är förskolärare endast där under barnets första år och sedan tar skolpersonal över. Det unika menas med att barnets relation till föräldrar är att barnet endast har ett par föräldrar vanligtvis och dess föräldrar har endast ett fåtal barn. Den professionella däremot har under samma tid relation till ett större antal barn och under hela deras yrkesmässiga liv har de en relation till ett stort antal barn. Det som karakteriserar föräldra-/barn relationen mest är att disciplin och kärlek kommer från samma person och det är unikt för denna relation (Perris, 2003; Stiftelsen Allmänna Barnhuset, 2004:2). 6.2 Teorin om sociala band 6.2.1 Historia En teori som inkluderar och har en koppling till vikten av anknytning är teorin om sociala band. Teorin om sociala band var mycket populär under senare delen av 1900 talet och influerar än idag många kriminologers tänkande då det kommer till hur beteende uppstår (Sarnecki, 2009). Travis Hirschi är den forskare som först introducerade denna teori och har under åren utvecklat den något och haft den som underlag för efterföljande teorier (Hirschi, 1969; Lilly, Cullen, & Ball, 2007). Hirschi är känd för att utveckla teorier där kärnan i teorin är mycket lättförstådd och därför lätt att applicera på människor. Att den är så utbredd och enkel har också betytt att många har intresserat sig för att testa den empiriskt, vilket gör att den är både hyllad och kritiserad (Lilly, Cullen, & Ball, 2007). 6.2.2 Teorins uppbyggnad Individen befinner sig i olika grupper i olika epoker av livet och de relationer som individer har inom dessa grupper kallas för sociala band enligt teorin om sociala band (Lilly, Cullen, & Ball, 2007; Sarnecki, 2009; Hirschi, 1969). Om en individ har svaga/obefintliga sociala band så måste denne lita till sina egna intressen och då menar Hirschi att denne individ har en större frihet att begå handlingar som bryter mot samhällets normer, normbrytande beteende eller brott. Det finns särskilt fyra faktorer som hindrar en individ att begå brott, dessa fyra är: Attachment, Commitment, Involvement och Belief. De vanligaste översättningarna för dessa faktorer är Anknytning, Åtagande, Delaktighet och Övertygelse. Anknytning räknas som den anknytning en individ har till formella personer eller aktiviteter och de kan exempelvis vara föräldrar, förskolepersonal och kamrater. Åtaganden är de investeringar en individ gör i den överensstämmande samhällsordningen, dessa investeringar kan vara utbildning och arbete. Delaktighet syftar till de formella aktiviteter som en individ kan 15 involvera sig i såsom engagemang i skola eller arbete och olika föreningsaktiviteter (Lilly, Cullen, & Ball, 2007; Sarnecki, 2009; Hirschi, 1969). Teorin går ut på att människor med goda sociala band och därmed god anknytning till personer och institutioner ofta är mer benägna att satsa på en utvecklande utbildning så att de lättare får ett bra jobb. Detta gör det mer troligt att dessa människor tror på det konventionella samhällets normer och stödjer dem. Hirschi menar att det är betydligt mer intressant att undersöka varför individer inte begår brott och därmed vad som krävs för att en individ skall följa en laglydig bana i livet (Lilly, Cullen, & Ball, 2007; Sarnecki, 2009; Hirschi, 1969). Det är i högsta grad intressant då det automatiskt erbjuder tips och råd för prevention mot normbrytande beteende. Genom teorins synsätt är det möjligt att se vad det är som skiljer normbrytande personer och icke-normbrytande personer. Det är viktigt enligt Hirschi att inte tolka in för mycket i de faktorerna som beskrevs utan de faktorer som är centrala i teorin är beskrivna ur ett sociologiskt perspektiv och inte ur ett psykologiskt perspektiv (Hirschi, 1969). 6.2.3 De viktiga faktorerna i teorin Familj och skola är de mest troliga att skapa viktiga nyckelband till. Det är viktigare enligt Hirschi (1969) att forma en anknytning än kvalitén på anknytningen och vilka lärdomar som anknytningen ger. En anknytning är således lika viktig oavsett om personen barnet knyter an till är en bra förebild eller ej, eller om kvalitén på anknytningen är bra eller ej. Det gör att kritik angående förändringar i hur vi knyter an över tid blir irrelevant då det inte spelar någon roll hur anknytningen ser ut eller hur bra anknytningen är (Lilly, Cullen, & Ball, 2007). I litteraturen kan man se resonemang som att åtagande handlar om vilken grad av individens självintresse som har blivit investerat i något. Om en individ har investerat en hög grad av självintresse i något åtagande såsom utbildning eller arbete så föreligger det en mindre risk att denne individ kommer att begå brott då denne har för mycket att förlora. Delaktighet handlar snarare om mängden energi och tid individen är upptagen med aktiviteter som följer normen än om det emotionella engagemanget individen har. Det blir i dessa fall en form av social kontroll. De övertygelser en individ har är inte några djupt rotade övertygelser utan snarare ett slags gillande av en viss sorts åsikter. Ju högre grad av övertygelse en individ har desto större är chansen att individen blir helhjärtat involverad och därför avstår normbrytande handlingar. Individer har olika förmåga att utveckla övertygelser och självklart finns det inte en färdig mall för vad som är tillräcklig övertygelse för att inte begå brott utan dessa sociala band i helhet är högst individuella och individer svarar olika på dem (Hirschi, 1969). Motivationen att begå brott är något som tas i beaktning vid diskussionen angående en teori och det är det som är skillnaden mellan kontrollteorier och andra kriminologiska teorier. I kontrollteorier är det en självklarhet att motivationen att begå brott finns inom alla individer och det som avhåller dem från att begå brott är de faktorer som kan kontrollera individernas beteende. Dessa kontrollfaktorer gör att individen väljer ett konformt liv (Lilly, Cullen, & Ball, 16 2007). Anknytning i sociala band teorin är mer kopplat till att genom anknytningar kontrollera människors beteende, medan det i anknytningsteorin är viktigt att knyta an för att utvecklas. 7 METOD & MATERIAL Att välja metod är en viktig del av en studies förberedelser och det material som är möjligt att utvinna ur en viss metod måste tillfredsställa syftet med studien. Därför bör metod väljas utifrån vilka frågeställningar och vilket syfte uppsatsen har (Forsberg & Wengström, 2008). I denna uppsats är syftet att sammanställa redan befintlig forskning och således är en systematisk litteraturgenomgång av största intresse när det kommer till val av metod för datainsamling. 7.1 Litteraturgenomgång För att kunna genomföra en bra systematisk litteraturgenomgång krävs det att det finns ett lämpligt antal studier gjorda på området som håller en hög kvalitet, så att det är möjligt att dra slutsatser och göra bedömningar utifrån materialet. En Systematisk litteraturstudie kommer att genomföras utifrån Christina Forsbergs och Yvonne Wengströms riktlinjer i boken: ”Att göra systematiska litteraturstudier” (2008). Materialet i uppsatsen kommer att bestå av publicerade och granskade artiklar inom de områden som beskrivs i syftet och frågeställningarna. Vidare beskrivs hur sökning av materialet har genomförts och antal artiklar som lästs och inkluderats i studien. 7.2 Litteratursök Utifrån frågeställingen bör sökord upprättas som är relevanta för det material som är intressanta för uppsatsen (Forsberg & Wengström, 2008). De databaser som valts utgår från vilket område databasernas information ämnar täcka. Databaserna har valts utifrån kategorierna allmän kunskap, pedagogisk kunskap och kriminologisk kunskap. Databaserna är: Academic Search Elite, Education Research Complete, Google Scholar, Jstor och PsycINFO. Sökorden är valda utifrån de frågeställningar som finns och för att urvalet inte skulle bli för brett lades sökord ihop till kombinationer och gjorde att urvalet blev mer precist. Det första sökordet var enbart parenting methods, vi nästa sökning blev det parenting methods+ preschool och vid den sista sökningen blev det parenting methods+ preschol+ antisocial behavior. Detta gjorde i syfte att först fånga den första frågeställningen för att den är mer generell och sedan precisera ner sig till de senare frågeställningarna som är aktuella i uppsatsen. För att kontrollera att sökorden var relevanta gjordes två sökningar med hjälp av ett annat sökord som var parent* rearing, detta gjordes för att fånga upp de artiklar som använde orden parental, parents och så vidare. Rearing tog upp alla artiklar som använde ordet rearing, dessa sökord ledde till att fyra andra artiklar blev funna. Vid denna sökning gällde mycket av artiklarna djurlivet eller åkommor som inte berörs i 17 uppsatsen därav blev det endast fyra relevanta artiklar hämtade utifrån denna sökning. De sökord som användes gjorde att mycket forskning angående speciella behov, föräldrastödsprogram och uppfostran var möjlig att utvinna då exempelvis antisocial behavior även täckte andra uttryck för olika sorters beteende såsom conduct behavior och så vidare. Medan parenting täckte forskning angående föräldrastödsprogram och olika sorters föräldrastödsprogram. Kontrollsökningar gjordes även här och inget material som kunde tillföra uppsatsen nämnvärt kunde finnas. 7.3 Avgränsningar Då de sökord som användes gav ett relativt hanterbart material så gjordes inga avgränsningar i tid utan de artiklar som användes sorterades ut på relevans och utifrån om de var sakkunniggranskade vilket ger ett första intryck angående kvaliteten. Att artiklarna skulle vara sakkunniggranskade var ett krav för att kunna höja validitet och reabilitet för uppsatsen. Vidare skedde en avgränsning i materialet då artiklarna var tvungna att vara skrivna på antingen svenska eller engelska och vara ekonomiskt tillgängliga, det vill säga kostnadsfria och åtkomliga via Malmö högskolas inloggning. Vid den punkt i sökningen när både titel och abstract blev irrelevanta så avbröts sökningen och gick vidare till en ny databas. Slutligen blev det 39 artiklar som lästes, sammanställdes och kvalitetsgranskades utifrån databasernas resultat. 7.4 Att kvalitetsgranska artiklar Kvalitetsgranskningen gjordes inte enbart utifrån om artikeln var sakkunniggranskad utan även utifrån om artikelns metod var väl avvägd utifrån vilka resultat som presenterades och huruvida utfallet av studien är generaliserbart utifrån den använda populationen enligt Forsberg och Wengström (2008). Kvalitetsgranskningen gjordes med dessa premisser i åtanke och de artiklar som bedömdes med kvaliteten medel till hög är använda i studien. Bortfallet som skedde efter kvalitetsgranskningen berodde både på bristande kvalitet och på en brist av värdefull information att ta med i uppsatsens resultat. Det var sammanlagt nio artiklar som föll bort efter att ha blivit lästa i sin helhet. 7.5 Material Materialet som till slut användes i studien var av god kvalitet och var ofta väl underbyggda av tidigare forskning eller andra studier. Allt material bestod av artiklar som var publicerade i de olika databaserna som användes. Både internationell och nationell forskning är använd vilket ger en bra bild av hur den generella forskningen på området ser ut. Hur materialet samlades in behandlades och granskades går att följa i nedstående tabell (se tabell 1). 18 Tabell 1- Materialinsamling Databas Sökord Antal Träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Lästa artiklar i fulltext Kvalitetsgranska de artiklar Inkludera de artiklar Academic Search Elite Parenting Methods/ Parenting methods+ Preschool/ Parenting methods+ preschool+ Antisocial behavior Samma som ovan/ Parent*+ rearing 3535/ 596/ 128 90/ 120/ 128 19/ 20/ 11 14/ 11/ 7 14/ 11/7 25 1662/ 466/ 108/ 13 685 90/ 90/ 108/ 150 3/ 5/ 4/10 -/-/-/3 3 3 Parenting Methods/ Parenting methods+ Preschool/ Parenting methods+ preschool+ Antisocial behavior/ specialpedag ogik + uppfostrings metoder + förskola Parenting Methods/ Parenting methods+ Preschool/ Parenting methods+ preschool+ Antisocial behavior Parenting Methods/ Parenting methods+ Preschool/ Parenting methods+ preschool+ Antisocial behavior/ Parent*+ Rearing 447000/ 20 500/ 23 600/ 63 100/ 110/ 100/ 63 12/ 8/ 6/ 10 2/ 0/ 3/ 1 2/0/3/1 4 12 359/ 2776/ 7 75/ 75/ 7 7/ 5/ 7 1/ 1/ 1 1/1/1 3 4684/ 927/ 77/ 4512 80/ 60/ 77/ 120 9/ 5/ 4/20 1/ 1/ 1/1 1/1/1/1 4 Education Research Complete Google Scholar JSTOR PsycINFO 19 7.6 Begränsningar I litteraturstudien finns en del begränsningar som i en viss mån kan ha påverkat resultatet. För det första hade sannolikt sökorden kunnat utformas på annat sätt eller kunde det lagts till fler sökord som hade kunnat bredda resultatet ännu mer eller gjort att resultatet blev djupare. Dock finns det, som i alla uppsatser skrivna vid universitet eller högskola, en tidsaspekt att arbeta efter och det material som blivit funnet anses som ett hanterbart material. Det som är positivt med studien är att ett relativt stort antal databaser har använts och att sökorden frambringat ett stort antal artiklar som var sakkunniggranskade och relevanta för uppsatsens frågställningar. Att artiklarna skulle vara tillgängliga elektroniskt via Malmö Högskolas inloggning är självklart också en begränsning men en nödvändighet utifrån tid och ekonomiska resurser. 7.7 Etisk diskussion Då en systematisk litteraturstudie genomförs är en etisk prövning vid Malmö Högskolas etik-råd ej relevant, dock är ett etisk övervägande alltid viktigt. Vid en litteraturstudie är det viktigt att alltid presentera all information som finns på området utifrån de avgränsningar som gjorts. Både litteratur som följer den rekommendation som studien framhäver och litteratur som motsäger rekommendationen bör ingå för att en nyanserad och korrekt bild ges av området (Forsberg & Wengström, 2008). Efter att en sammaställning och tolkning av materialet gjorts återgavs de delar som var viktiga i resultatet på ett korrekt och sanningsenligt sätt enligt ursprungsmaterialet. 8 RESULTAT & ANALYS Nedan besvaras frågeställningarna i uppsatsen genom att presentera det resultat som kommit fram efter litteratursökning har gjorts och sammanställts. 8.1 Vilka uppfostringsmetoder/stilar gynnar bäst barns utveckling generellt sett? Föräldrar/vårdnadshavare spelar en stor roll i barns kompetensutveckling och det blir extra tydligt när föräldraroller och uppfostringsmetoder analyseras (Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012; Richaud, Mesurado, & Lemos, 2012; Lugo-Gil & Tamis-LeMonda, 2008; Darling & Steinberg, 1993; Driessen, 2003; Betts, Trueman, Chiverton, Stanbridge, & Stephens, 2012). Nutida forskning visar att föräldrar anser sig vara osäkra i sin föräldraroll och det kan i vissa fall påverka föräldraskapet. Osäkerheten gör också att det idag finns ett stort intresse för föräldrastödsprogram och program som lär ut specifika uppfostringsmetoder, att fostra för att utveckla visar sig vara av särskilt stort intresse (Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012). Det pågår en debatt angående antalet uppfostringstilar och 20 vilka typer som finns, samt hur applicerbara dessa är på alla sorters barn (Sorkhabi & Middaugh, 2013; Maggi, Irwin, Siddiqi, & Hertzman, 2010). Uppfostringsmetoder är de som påverkar hur barnets framtid kommer att bli medan uppfostringsstilar är de som skapar en plats för socialisation och utveckling (Darling & Steinberg, 1993). Något slags konsensus går dock att finna i forskningen angående vad som fungerar bäst normalt sett bland unga individer för att främja kognitiva, sociala och verbala egenskaper (Sorkhabi & Middaugh, 2013). 8.1.1 Moderns och faderns roll Mödrar och även fäder som har en låg utbildningsnivå, saknar en föräldraförebild och upplever en låg känsla av samhörighet löper större risk för att känna en stress inför sitt föräldraskap än andra mödrar och fäder. Därmed finns det en risk för social isolation och partner-relationsproblem (Widarsson, Engström, Berglund, Tydén, & Lundberg, 2014). Möjligtvis kan det bero på att de som saknar en föräldraförebild inte har sina egna föräldrar nära eller närvarande och det gör dem mer isolerade gentemot andra människor. Sverige är ett föregångsland när det kommer till jämställdhet mellan föräldrarna och deras tid spenderad med barnet. Pappor är hemma en större del av den första tiden i barnets liv än någonsin tidigare och det förväntas av dem till en större grad att vara delaktiga under graviditeten även vid och efter födseln (Widarsson, Engström, Berglund, Tydén, & Lundberg, 2014). Det är dock fortfarande så att kvinnor spenderar mer tid än män hemma med sina barn och även vid hushållssysslor har vi en bra bit att gå då kvinnorna står för större delen av arbetet men förändringen har gått snabbt och förväntas gå ännu snabbare i framtiden, Sverige ser ut att gå med raska steg mot ett mer jämställt samhälle. I internationella studier ser man ett liknande mönster gällande hushållssysslor men inte i lika stor utsträckning gällande föräldraskapet, däremot ser det ut att finnas stor potential till förändringar även där (Widarsson, Engström, Berglund, Tydén, & Lundberg, 2014). Mödrars socialisation predicerar bättre barnets utveckling av prosocialt beteende än fäders (Hastings, McShane, Parker, & Ladha, 2007; Widarsson, Engström, Berglund, Tydén, & Lundberg, 2014; Whiteside-Mansell, Bradley, & McKelvey, 2008). Med detta menas att mödrarnas socialisation gentemot barnet hjälper barnet att utveckla ett prosocialt beteende och fungera bättre i samhället, om det är en bra socialisation från modern. Detta sägs bero på som sagt ovan att mödrar spenderar mer tid med barnen och därför finns det fler tillfällen att ge barnet de verktyg som krävs för att utveckla ett prosocialt beteende (Hastings, McShane, Parker, & Ladha, 2007; Widarsson, Engström, Berglund, Tydén, & Lundberg, 2014). En restriktiv kontroll utförd av modern och en tolerans från fadern kombinerat med en god föräldraomsorg kan utröna barnets emotionella instabilitet (Richaud, Mesurado, & Lemos, 2012). Det finns forskning som visar på ett samband mellan mormödrars relation till mödrar och kvaliteten på mödrarnas uppfostran och närhet till barnet. Det som visade sig vara en bra relation var en 21 relation som var öppen, flexibel och autonom. Mödrarna kunde lättast föra just denna relation vidare till sina barn (Wakschlag, Chase-Lansdale, & Brooks-Gunn, 1996). Detta behöver inte enbart gälla mormödrar utan vilken förebild som helst som verkar som en positiv källa för föräldern som är hemma med barnet (Widarsson, Engström, Berglund, Tydén, & Lundberg, 2014). 8.1.2 Det gemensamma föräldraskapet Mycket forskning har gjorts på mödrars föräldraskap och deras roll i barns utveckling och en del forskning har gjorts angående faderns roll, däremot är det inte lika vanligt att föräldrarnas relation till varandra och barnet i fråga utvärderas och analyseras (Estlein & Theiss, 2014; Widarsson, Engström, Berglund, Tydén, & Lundberg, 2014). Forskning visar på att partners ofta är samstämmiga i sin föräldraroll och utövar lika mycket kontroll och auktoritet över barnen om de har en bra relation till varandra. Om föräldrar ej är samstämmiga och lever i en relation där de inte trivs kan det vara bättre för barnets utveckling om de separerar och är välmående som ensamstående eller med nya partners (Estlein & Theiss, 2014; Florsheim, o.a., 2012). I de fall där föräldrarna är nära varandra och mycket nöjda över sin relation så sker en process där de tar efter varandras föräldrastrategier och utvecklar en gemensam strategi som ofta blir väl avvägd och gynnar barnens utveckling. En förklaring till varför vi väljer varandra kan vara att vi genom vår naturliga selektion väljer partners som redan har liknande karakteristiska drag som liknar våra egna och därför anpassar oss till varandra i föräldrarollerna som senare uppstår (Estlein & Theiss, 2014). Studier visar att barn som växt upp med en mamma och en pappa inte skiljer sig från ett barn som växt upp med två mödrar i utvecklandet av sociala färdigheter. Detta visar på att en socialiseringsagent är en socialiseringsagent oavsett om de båda har en biologisk koppling eller ej. Det väcker självklar ett intresse för alla de barn som bor hos fosterföräldrar och om resultaten även kan reproduceras där (Hastings, McShane, Parker, & Ladha, 2007). 8.1.3 Anknytning Ett barn utvecklar förmågan att kontrollera sina känslor innan det är ett år fyllda och det gäller även anknytningen till vårdnadshavarna. Anknytningen som skapas är individens säkerhet och trygghet i förhållande till föräldern. Om nivån av förtroende är hög så beskrivs anknytningen som säker (Maggi, Irwin, Siddiqi, & Hertzman, 2010). Om föräldrar investerar tid och känslor i barnet under dess första år får barnet det lättare att utveckla social kompetens och att skapa trygga anknytningar till andra människor. Om föräldern ger barnet kärlek och värme och skapar en trygg anknytning så höjer det även barnets självförtroende och höjer barnets egenvärde. Enligt studier så finns det två stora faktorer som främjar kognitiv utveckling hos barn och dessa är uppfostran och anknytningsmöjligheter (Betts, Trueman, Chiverton, Stanbridge, & Stephens, 2012). Om en anknytning är stark i den unga barnåldern så finns det en större chans att den även är det fortsatt i livet och kommer då att ge en individ bra förutsättningar för att själv skapa nya anknytningar. Osäkra anknytningar har visat sig ha ett samband med ett 22 utvecklande av antisocialt beteende. Detta beror på att de faktorer som skapas om en bra anknytning är möjlig uteblir eller förblir svaga (van IJzendoorn, 1997). 8.1.4 En auktoritär uppfostringsstil Den auktoritära uppfostringsstilen karaktäriseras av en frekvent användning av logiska krav, en lyhörd uppfostran även en låg användning av straff, tvingande metoder och en kravlös uppfostran (Sorkhabi & Middaugh, 2013; Moses- Passini, Pihet, & Favez, 2013). Andra faktorer som tillhör den auktoritära stilen är stimulans och acceptans och denna uppfostringsstil visar på en positiv utveckling hos barnen i form av social utveckling (Whiteside-Mansell, Bradley, & McKelvey, 2008). En auktoritär uppfostringsstil är den sortens uppfostran som forskare har kommit fram är den stil som bäst lämpar sig för barnets kognitiva, sociala och verbala utveckling både nationellt och internationellt (Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012; Hastings, McShane, Parker, & Ladha, 2007; Sorkhabi & Middaugh, 2013). Det finns även forskning som visar på att den auktoritära uppfostringsstilen även främjar empati och barnets psykologiska autonomi (Prinzie, van der Sluis, de Haan, & Deković, 2010). Samtidigt har det visat sig att när denna uppfostringsstil blir för auktoritär och hård så finns det en stor risk för barnet att utveckla problembeteende såsom aggressivitet, hyperaktivitet och sämre social förmåga (Thompson, Hollis, & Richards, 2003). En auktoritär förälder som frekvent använder tvingande metoder mot sitt barn tenderar att ha en hög grad av konflikter i barnets ungdomsår, medan en auktoritär förälder som frekvent använder sig av rationella krav har få konflikter. Föräldrars engagemang och kvaliteten av engagemanget har en signifikant koppling till frekvensen av konflikter föräldrar och barn emellan (Sorkhabi & Middaugh, 2013). Föräldrar som anammar en auktoritär stil har även visat sig ha mer regelbundna mattider än andra föräldrastilar och ger i mindre grad sina barn skräpmat, som i sin tur kan påverka både den fysiska och mentala hälsan hos barnet (Zahra, Ford, & Jodrell, 2013). 8.1.5 Direktiv uppfostran och demokratisk uppfostran Direktiv uppfostran är mycket lik den auktoritära uppfostran med skillnaden att de direktiv-givande föräldrarna uppvisar en högre grad av rationella-kravmetoder vilket betyder att de utövar en större kontroll än auktoritära föräldrar. Föräldrarna som använde en direktiv uppfostran visade sig också vara mindre lyhörda för sina barn (Sorkhabi & Middaugh, 2013). Den demokratiska uppfostran är karaktäriserad av en hög användning av kravlösuppfostran. Demokratiska föräldrar använder en lyhörd uppfostran mindre än auktoritära föräldrar men mer än de föräldrar som använder direktiv uppfostran (Sorkhabi & Middaugh, 2013). 8.2 Vilka uppfostringsstilar är mer eller mindre lämpade för barn med antisocialt beteende och speciella behov? Uppfostran är inte en ensam faktor till varför ett barn utvecklar antisocialt beteende eller har speciella behov utan det finns många faktorer som kan ligga bakom (Assemany & McIntosh, 2002; Flink, o.a., 2012). De andra faktorerna kan 23 bland annat vara socioekonomisk status, föräldrars utbildning och föräldrars välmående (Flink, o.a., 2012; Pearl, French, Dumas, Moreland, & Prinz, 2012; Assemany & McIntosh, 2002). Mycket forskning har gjorts där etnicitet har varit en faktor, dock har det visat sig att socioekonomisk status och kulturell bakgrund spelar större roll än själva etniciteten (Flink, o.a., 2012; Javo, Rønning, Heyerdal, & Webster-Rudmin, 2004; Thompson, Hollis, & Richards, 2003). Kulturell bakgrund kan spela roll då familjer som kommer från olika kulturer kan ha olika förhållningssätt inför sina barn och det kan finnas en kultur i hur föräldrar ser på sina barns beteende och handskas med det. Socioekonomisk status har visat sig ha en indirekt verkan på barnets utveckling och i samband med barnuppfostran så spelar det en viss roll (Lugo-Gil & Tamis-LeMonda, 2008). Det finns även de som undersökt barnens matvanor och barnets fysiska och mentala hälsa. De kom fram till att de barn som åt oregelbundet och mycket skräpmat påvisade en sämre fysisk och mental hälsa (Zahra, Ford, & Jodrell, 2013). Den fysiska hälsan är inte särskilt oväntat men att flera andra hälsorelaterade åkommor kan komma utav dåliga matvanor är tämligen överraskande. Familjens sammansättning och barnens egenskaper har visat sig spela en större roll och det verkar svårt att sätta in personligheter i speciella fack, att dela upp pojkar och flickor har däremot visat sig fungera bäst enligt en del forskare. Då det finns de som menar att flickor och pojkars sätt att utvecklas är olika och att det då kan hjälpa att i studier dela upp pojkar och flickor för att studera utveckling och uppkomst och problembeteende som i förlängningen kan utvecklas till antisocialt beteende (Javo, Rønning, Heyerdal, & Webster-Rudmin, 2004; Pearl, French, Dumas, Moreland, & Prinz, 2012). Undermålig uppfostran såsom att negligera sitt barn eller barnaga har visat sig ha starkast signifikans i många studier som faktor till utvecklande av problembeteende (Aunola & Nurmi, 2005; Flink, o.a., 2012; Pearl, French, Dumas, Moreland, & Prinz, 2012). Barns personlighet har ett direkt samband med utåtagerande beteende. Givmildhet är negativt och utåtvändhet var positivt kopplat till ett utvecklande av utåtagerande beteende senare i livet (Prinzie, van der Sluis, de Haan, & Deković, 2010). Barn som har en överdriven självbild, en övertro på ens egen kompetens, har en större risk att utveckla aggressivt beteende (Stoltz, van Londen, Deković, Prinzie, & de Castro, 2012). 8.2.1 Hur mycket påverkas barnen Skolan har visat sig vara en skyddande faktor mot att utveckla utåtagerande beteende för vissa barn, dock hör det även samman med uppfostrans kvalitet och tidigare uppvisande av utåtagerande beteende (Pearl, French, Dumas, Moreland, & Prinz, 2012). Sambandet mellan föräldrarnas kvalitet på uppfostran och barnens utåtagerande beteende är ett faktum, däremot är inte hur mycket barnen påverkas eller i vilket ålder de påverkas mest något som forskarna har kunnat enas om. Viss forskning pekar på att barnen påverkas mer av uppfostran ju äldre de blir i sina unga år, så om man utsätts för en undermålig uppfostran i den tidiga förskoleåldern finns det en större chans att inte utveckla utåtagerande beteende än om det får fortsätta till skolåldern (Pearl, French, Dumas, Moreland, & Prinz, 2012). Barn som växer upp i familjer som har en låg socioekonomisk status 24 påverkas ofta negativt av detta och de löper större risk för att utveckla utåtagerande beteende. De familjer som i störst utsträckning lever i de områdena med låg socioekonomisk status idag är invandrarfamiljer och familjer med annan kulturell bakgrund. Det kan vid en första anblick verka som om utåtagerande beteende beror på etnicitet eller den kulturella bakgrunden, när det istället beror på socioekonomisk status och tillgången till hjälp och resurser för att klara av att fostra sina barn (Flink, o.a., 2012; Whiteside-Mansell, Bradley, & McKelvey, 2008; Lugo-Gil & Tamis-LeMonda, 2008). Barn som saknar skuldkänsla och empati löper en större risk att utveckla antisocialt och aggressivt beteende. Huruvida de saknar dessa förmågor att känna för andra människor har visat sig ha ett samband med vilken sorts uppfostran barnet fått (Cornell & Frick, 2007). Det finns inte något direkt samband med barn som utsatts för trauma i ung ålder och negativt utfall för barnets fortsatta liv, utan det krävs en längre period och en blandning av negativa erfarenheter för att det skall finnas en påtaglig risk för barns negativa utfall senare i livet (Hickman, o.a., 2012). 8.2.2 Mindre lämpliga metoder En studie på portugisiska barn och deras föräldrar genomfördes och fyra typer av uppfostringsstilar identifierades för att utröna vilka stilar som har större risk att leda till beteendeproblem hos barn (Pereira, Canavarro, Cardoso, & Mendonça, 2008). Dessa fyra stilar visade sig vara: låg support, supportande-kontrollerande, avvisande-kontrollerande och supportande. Inom låg support fanns det en lägst emotionell support från fäder och mödrar, de uppvisade även en låg nivå av avvisande och kontrollförsök från båda föräldrarna. Den andra stilen som var supportande-kontrollerande visade högre nivåer av emotionell support och kontrollförsök men låga nivåer av avvisande beteende från båda föräldrarna. Den tredje typen avvisande-kontrollerande visade den högsta nivån av avvisande beteende och kontrollförsök av de alla fyra kategorierna. Inom den sista stilen som var supportande visade föräldrarna höga nivåer av emotionell support och låga nivåer av avvisande beteende och kontrollförsök. De två uppfostringsstilarna där de fanns flest barn som uppvisade beteendeproblem var låg support och avvisande-kontrollerande och de predicerade utvecklande av utåtagerande beteende (Pereira, Canavarro, Cardoso, & Mendonça, 2008). 8.2.2.1 Stränga Disciplinära metoder Sträng disciplin och fysisk bestraffning har visat sig ha ett samband med beteendeproblem. I Skandinavien är idag barnaga förbjudet och Sverige var ett föregångsland för detta, de som idag i Skandinavien utövar barnaga delar inte landets normer och utövar troligen en avvikande uppfostringsstil enligt Javo och kollegor (Javo, Rønning, Heyerdal, & Webster-Rudmin, 2004). Det är dock viktigt att tillägga att vad som kan vara en riskfaktor för barnen som växer upp i Skandinavien med de normer som finns här inte behöver vara riskfaktorer för barnen som växer upp i USA i samma grad eller alls (Javo, Rønning, Heyerdal, & Webster-Rudmin, 2004). 25 Enligt Javo och kollegor (2004) kan det bero på att definitionerna av sträng uppfostran och varm uppfostran är olika i olika länder och kulturer. Studien gjord på norska och samiska barn kom fram till att flickor influeras mer av föräldrars uppfostran än pojkar när det gällde beteendeproblem, vilket även påvisats i fler studier (Javo, Rønning, Heyerdal, & Webster-Rudmin, 2004; Stoltz, van Londen, Deković, Prinzie, & de Castro, 2012). Andra studier visar dock motsatsen och vissa menar att barnen påverkas likvärdigt, detta är ett problem inom forskningen då definitionerna är vaga och det är således inte säkert att alla mäter samma sak. Vad som också kan föranleda dessa skillnader är olika urval exempelvis högrisk/låg-risk grupper och olika metodval (Javo, Rønning, Heyerdal, & WebsterRudmin, 2004). Att smiska eller aga sitt barn har visat direkta resultat på utåtagerande beteende och sämre utveckling av kognitiva funktioner (Whiteside-Mansell, Bradley, & McKelvey, 2008; Maguire- Jack, Gromoske, & Berger, 2012; Sorkhabi & Middaugh, 2013; Moses- Passini, Pihet, & Favez, 2013; Wint & Brown, 1988). De flesta av barnen som blev utsatta av smisk vid ett års ålder var även utsatta vid tre års ålder och de flesta av dessa barn uppvisade beteendeproblem. De som var utsatta för smisk under hela den unga barnåldern upp till fem års ålder uppvisade en hög grad av utåtagerande beteende och andra beteendeproblem. Emotionella problem var också en följd användande av korporal bestraffning i åldern 1-5 (Maguire- Jack, Gromoske, & Berger, 2012). Vad som är viktigt att bära med sig är att studien ovan är gjord i USA där smisk och en viss aga av barn fortfarande till viss del är lagligt och används obehindrat av en del föräldrar. Att bevittna våld i hemmet är inte heller något utav godo för barnets utveckling och därav en riskfaktor för att utveckla ett antisocialt beteende. Dock är det bevisat att barn som utsatts under en kortare tid för detta inte löper lika stor risk för detta jämfört med barn som upplevde traumatiska händelser under en längre period i livet (Hickman, o.a., 2012). 8.2.2.2 Överreaktionärt föräldraskap och psykologisk kontroll Barn med föräldrar som tillämpar ett överreaktionärt föräldraskap har en större risk att uppvisa ett utåtagerande beteende (Prinzie, van der Sluis, de Haan, & Deković, 2010; Thompson, Hollis, & Richards, 2003; Aunola & Nurmi, 2005). Överdriven affektion över sitt barn har visat sig vara skadligt då barnet löper större risk att utveckla utåtagerande beteende på grund av att de inte har utrymme att utveckla en egen identitet. Detta i samband med att utöva psykologisk kontroll över sitt barn har visat sig ha ett samband med barnets utvecklande av problembeteende. Psykologisk kontroll innebär bland annat att föräldern manipulerar barnet till att lyda och ofta får de barnen att känna sig skyldiga över vad de har gjort och ökar därmed barnets beroende av föräldern (Aunola & Nurmi, 2005; Casas, o.a., 2006). Psykologisk kontroll kan också vara att ställa orimliga krav som inte är rationella och det kan öka risken för en konfliktfylld barndom (Sorkhabi & Middaugh, 2013; Wint & Brown, 1988). 26 Överdriven affektion över barnet ökar även risken för barnet att utveckla ett aggressivt beteende (Stoltz, van Londen, Deković, Prinzie, & de Castro, 2012). 8.2.2.3 Oengagerad och likgiltig uppfostran Den mest skadliga uppfostran för barnets utveckling har visat sig vara en uppfostran som är oengagerad och likgiltig. Föräldern ser inte sitt barn och visar sig likgiltig inför dess framsteg men även dess problem (Aunola & Nurmi, 2005; Sorkhabi & Middaugh, 2013). Att varken belöna eller bestraffa, på ett bra sätt, ett barn är ett problem då barnet ej utvecklas eller vet i vilken riktning de skall gå då de inte har någon aning om vad som är rätt eller fel. Barnets utveckling stagnerar då och det finns en risk att barnet stannar där och blir kognitivt underutvecklat (Aunola & Nurmi, 2005; Sorkhabi & Middaugh, 2013). 8.2.3 Lämpliga metoder Föräldrars uppvisande av ömhet inför sina barn och fysisk närhet och värme i föräldra-barn relationen är vital för barnets mentala utveckling (Javo, Rønning, Heyerdal, & Webster-Rudmin, 2004). Forskning gjord på mödrars beteende visar att om mödrar visar en hög nivå av beteendekontroll kombinerat med en låg nivå av psykologisk kontroll predicerade en lägre nivå av utåtagerande beteende (Aunola & Nurmi, 2005). Om fäder anammade en auktoritär uppfostringsmetod så minskade risken signifikant att barnet utvecklade antisocialt beteende (Prinzie, van der Sluis, de Haan, & Deković, 2010). En lyhörd uppfostran visade sig vara en skyddande faktor mot utåtagerande beteende och en bra faktor för att utveckla sociala färdigheter (Whiteside-Mansell, Bradley, & McKelvey, 2008). Ett auktoritärt föräldraskap har visat sig vara fördelaktigt då barnet påvisar en högre grad av skuldkänsla och det är som sagt ovan en bra faktor för att inte utveckla antisocialt beteende (Cornell & Frick, 2007). De barn som ligger i riskgruppen för att utveckla antisocialt beteende behöver konsekventa fasta regler, dock ej så fasta så att korporal bestraffning är ett alternativ då det är extremt skadligt för barnet (Cornell & Frick, 2007; Prinzie, van der Sluis, de Haan, & Deković, 2010). Den mest effektiva behandlingen för de barn som är i riskzonen för att utveckla antisocialt och aggressivt beteende är att påverka föräldrarnas metoder för uppfostran och hur de förhåller sig till sitt barn. Däremot har det visat sig att effektiviteten av den sortens behandling minskar ju äldre barnet blir vilket stödjer tidigare forskning som påpekar att tidig prevention mot antisocialt beteende är det mest effektiva. Det är således viktigt att interventioner som fokuserar på barnets utveckling under de första åren i livet för att barnen inte ska löpa en stor risk för att utveckla antisocialt eller aggressivt beteende senare i livet (Cornell & Frick, 2007). Anknytning har visat sig spela en stor roll för antisocialt beteende. De anknytningserfarenheter ett barn får i sina unga år ligger till grund för vilket sorts beteende som barnet utvecklar senare i livet (van IJzendoorn, 1997). Det är möjligt att minska risken för barn att utveckla antisocialt beteende genom att ge föräldrar verktygen för att utveckla ett positivt föräldraskap som kantas av en känsla av effektivitet och nöjdhet. Ett sätt att göra detta är att skapa 27 föräldrastödsprogram där föräldrar får medverka och utvecklas (Pearl, French, Dumas, Moreland, & Prinz, 2012). 8.3 Föräldrastödsprogram För att kunna utveckla och leverera bra föräldrastödsprogram gällande barnuppfostran är det viktigt att veta vad som fungerar och vad som skall undvikas. Ovan presenteras den forskning som finns utifrån den sökning som skett angående uppfostringsmetoder, kognitiv utveckling och antisocialt beteende. Den informationen är vital för att kunna utveckla ett bra program och för att veta vilka råd som skall ges till nyblivna föräldrar. Vidare kommer forskning angående föräldrastödsprogram att presenteras och ge en lite klarare bild angående hur väl informationen tas in av föräldrar och sedan implementeras. Studier har visat att en lagom mängd stöd från utomstående förbättrar föräldraskapet och resultatet varierar beroende på i vilket stadie föräldrarna är (Florsheim, o.a., 2012; Wint & Brown, 1988). Det finns även ett samband mellan att föräldrar har större kunskap angående uppfostringsmetoder och att de känner sig mer trygga som föräldrar (Jensen Racz & McMahon, 2011). 8.3.1 Behovet av föräldrastöd Föräldrar vill ha information angående ett stort antal olika ämnen gällande föräldraskap, dock är de ofta inte medvetna om vilka sorters program som finns att tillgå. Föräldrar värdesätter både informellt och formellt stöd, formellt stöd i form av professionell hjälp och informellt stöd i form av tips och råd från släkt och vänner (Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4; Devolin, o.a., 2012). Det bästa sättet för föräldrar att tillskansa sig information var genom internetbaserade sidor som var pålitliga och drop-in undervisningstillfällen där de kunde komma om det passade. Varför drop-in var det bästa för föräldrarna var för att de annars hade svårt att anpassa sina dagar efter bestämda tider mellan barnets sömn- och matbehov. Föräldrar som hade väldigt små barn använde mer informella källor än de andra föräldragrupperna. Mer än hälften av samtliga föräldrar i flera undersökningar som gjorts använde internet som förstahandsinformation. Internet har vuxit även bland informationsgivarna och är både praktiskt och kostnadseffektivt, det är möjligt att nå ut till en stor mängd människor med väldigt enkla medel (Devolin, o.a., 2012). Det är viktigt att påpeka att alla föräldrar inte tar åt sig information på samma sätt och därför krävs det många olika källor där information kan inhämtas (Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012). 8.3.2 Att finna en målgrupp Det finns de som menar att föräldrastödsprogram endast är till för de som verkligen behöver det eller är i riskzonen, sedan finns det de som menar att föräldrastödsprogram är till för alla (Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4). Forskare har givit råd att ett sorts screening-instrument bör användas för att veta vilka föräldrar som är i riskzonen för att utveckla ett negativt föräldraskap (Flink, o.a., 2012). Då program i Sverige erbjuds är det vanligast att medelklassföräldrar med få problem söker sig till dessa program, därför är det svårt att generalisera 28 hur mottagliga sårbara föräldrar är för dessa program. Det finns ett behov av tillvägagångssätt för att rekrytera de föräldrar som kan behöva ett föräldrastödsprogram som mest och de föräldrar som är särskilt sårbara och de som har en lägre socioekonomisk status (Rahmqvist, Wells, & Sarkadi, 2013; Lindberg, o.a., 2013; Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4). Det har även gjorts studier som pekar på att det bästa vore att inrikta sig på föräldrar med svårare problem än andra för att få så bra resultat som möjligt (Wilson, o.a., 2012). 8.3.3 Vad vill föräldrar ha information om? Det har visat sig i studier att föräldrar vill ha ett brett spektrum av information angående barns hälsa, säkerhet och utveckling (Devolin, o.a., 2012; Rahmqvist, Wells, & Sarkadi, 2013). Föräldrar har uppvisat särskilt intresse för barnens sociala och emotionella intresse och ansåg sig vara särskilt dåligt informerade angående detta. Internet är, som nämnt ovan, en bra metod för många föräldrar att tillskansa sig information via. Dock saknar en del föräldrar även information angående föräldrastödsprogram inom deras bostadsområde/kommun (Devolin, o.a., 2012; Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012; Lindberg, o.a., 2013). Varför föräldrar väljer att vara med i föräldrastödsprogram är för att de har ett generellt intresse i att lära sig mer om olika tekniker, strategier och problemlösning. Det är också vanligt att föräldrar väljer att medverka i ett föräldrastödsprogram för att få bekräftelse att de gör rätt i det som de gör. Förskolan var en särskilt bra plats att hålla ett föräldrastödsprogram menade de flesta föräldrarna som utvärderade ett program som använts i Sverige (Rahmqvist, Wells, & Sarkadi, 2013). 8.3.4 Om föräldrastödsprogram Föräldrastödsprogram syftar till att öka kompetensen hos föräldrar, både den faktiska och den upplevda kompetensen, det kan även syfta till att stärka bandet mellan förälder och barn (Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012; Devolin, o.a., 2012; Rahmqvist, Wells, & Sarkadi, 2013). Det finns program som fokuserar mer på att föräldrarna skall ha en bra relation till varandra för att då kommer ett bra föräldraskap av sig självt. Därför rekommenderar de att mer fokus skall ligga på de föräldrar som väntar barn tillsammans och att de upprätthåller en bra relation så att föräldraskapet blir bra (Florsheim, o.a., 2012). I den bästa av världar så utgår programmet från forskning och teorier angående föräldraskap och barns utveckling (Wilson, o.a., 2012). Det finns forskning som visar att i de fall föräldrar fullföljer sitt program så visar de flesta sig positiva till vad de erfarit och känner i många fall känner de att det har hjälpt dem i sin föräldraroll. Däremot har det även visat sig att resultaten varierar utifrån vilken metod som använts för att lära ut informationen och vilket innehåll programmet har. Resultatet varierar även utifrån vilka föräldrar som medverkar då alla är olika och tar till sig information på olika sätt (Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012; Devolin, o.a., 2012; Lindberg, o.a., 2013). Att mäta ett programs effektivitet är svårt då effekt inte behöver ha skett direkt efter programmet och kanske är föräldrarna inte ens medvetna om sin förändring till en början. Det är även svårt på grund av att de alla är sociala faktorer runt omkring deltagarna. Kanske har 29 programmet givit föräldrarna nya kontakter som i sin tur har hjälpt dem, alltså en indirekt effekt av programmet. Det är viktigt att studier för föräldrastödsprogram inte enbart mäter effekten utan även den sociala validiteten (Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012). Några råd för att implementera ett föräldraprogram har tagits fram och det viktiga är att man utgår från den information och kunskap som finns idag angående föräldrar och barn, även information gällande vilka metoder som fungerar bäst för att få ut sin information. Att gå ut med informationen angående programmet via olika informationskällor är en bra idé då föräldrar använder ett flertal verktyg för att tillskansa sig information (Devolin, o.a., 2012; Graf, Grumm, Hein, & Fingerle, 2012). Forskning har visat att föräldrar kan känna en viss stress över sitt föräldraskap och därmed finns det råd att föräldrastödsprogram även bör innehålla stresshantering (Widarsson, Engström, Berglund, Tydén, & Lundberg, 2014; Florsheim, o.a., 2012). Tre olika karaktärsdrag nämns ofta i litteraturen när det talas om negativa behandlings-följder. Dessa tre är socioekonomiska nackdelar, dysfunktionella familjer och allvarlighetsgraden av barnets utåtagerande beteende (Assemany & McIntosh, 2002). Det är viktigt att undersöka vilken sorts behandling som passar den som skall behandlas och enligt många är det en evig faktor att undersöka då det alltid levereras ny kunskap inom ämnet. Därav är det alltid relevant att utvärdera effekter av föräldrastödsprogram och huruvida det har fungerat för olika typer av familjer. Det krävs framförallt forskning angående vilka kontextuella faktorer runt om föräldrarna som kan spela en stor roll för mottagligheten av programmet de medverkar i (Assemany & McIntosh, 2002; Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4). En utvärdering har gjorts av föräldrastödsprogram och resultatet var mycket positivt. Av de 63 program som undersöktes visade 60 av dem en positiv effekt, det fanns inget krav att alla mål skulle uppfyllas utan endast ett eller flera. Bland de program som utvärderades var syftet oftast att utbilda föräldrar enskilt eller i grupp och slutsatsen var bland andra att det var lika värdefullt att utbilda enskilt som i grupp. Samtliga studier var genomförda i USA och en viktig aspekt i detta att det bör produceras mer forskning angående programmets överförbarhet till svenska förhållanden. Att onyanserat överföra program utan en väl genomförd analys av programmet kan vara verkningslöst (Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4). 8.3.4.1 Föräldrastödsprogram i Sverige Längre tillbaka i tiden var föräldrastöd mest det stöd som erbjöds i tidig ålder och till barn i de yngre åren (0-3) via barnavårdscentralen (Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4). Föräldrar till barn i åldrarna 3 till 10 år har dock på senare tid i större utsträckning blivit erbjudna föräldrastöd via andra instanser såsom förskola och skola. Detta är till viss del på grund av att frågan har väckt ett politiskt 30 intresse och flera politiska beslut har antagits som har förändrat tillgång och syn på föräldrastödsprogram. Det har då i sin tur gjort att de lokala initiativen till föräldrastödsprogram har ökat (Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4). En sammanställande rapport presenterades år 1997 som definierade tre olika områden av föräldrastöd som förekom i Sverige. Den första av de tre var Allmänt och generellt riktad föräldrautbildning som man hör på namnet riktar sig till alla eller stora grupper av föräldrar där själva syftet är att stödja, vägleda och förebygga. Det kunde föregå inom barnomsorgen, skolan eller genom mödravården. Den andra var Föräldrautbildning och föräldrastöd riktad till vissa grupper och den är mer avgränsad till de grupper där det kan finnas ett särskilt stödbehov. Detta program är i de flesta fall frivilligt och riktar sig till de som visat sig vara riskgrupper eller grupper som av andra skäl kan behöva en vägledning. Den sista av de tre grupperna var Behandlande och i viss mån tvingande föräldrastöd vilket vänder sig till de föräldrar som har stora svårigheter i sin föräldraroll (SOU, 1997). Förskoleverksamhet och skolbarnomsorgens insatser handlar mer om att få föräldrar att samverka och medverka. Dagliga kontakter med både barn och föräldrar är positivt och bidrar till en kontinuitet, om så inte är fallet så bör personal försöka i största mån att upprätthålla en god kontakt. Tyvärr har det visat sig att det inte är ovanligt att förskolepersonal lider av en stor tidsbrist och därmed övergår samtalen med föräldrarna till att handla om mer praktiska saker än de frågor och funderingar som möjligtvis hade varit viktiga att lyfta. En kontinuerlig utbildning för personalen för att öva på att lyfta viktiga frågor föreslogs som en god idé. Den öppna förskolan lyftes fram som en mycket viktig instans där föräldrar kunde mötas och utbyta erfarenheter och information ofta i samråd med personal (Ahlgren, Enell, & Svensson, 2009:4). 9 DISKUSSION En diskussion utifrån resultatet av frågeställningarna och de teoretiska utgångspunkterna som uppsatsen har presenteras nedan. Efterföljande diskussion behandlar frågan om metodval och vilka för och nackdelar som finns med en systematisk litteraturgenomgång. 9.1 Teori och resultatdiskussion Uppsatsen har behandlat en viktig aspekt i barns utveckling vilket är föräldraskap. För att ett barn skall kunna utvecklas kognitivt och emotionellt krävs band till vårdnadshavare, det kan bekräftas både utifrån de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen presenterar och genom den forskning som framförs i resultatet. En auktoritär uppfostringsstil är den stil som har visat sig mest framstående i forskningen angående kognitiv utveckling. Att ha ett fastförhållningssätt gentemot 31 sitt barn men att även visa värme och kärlek gynnar även de barn som är i riskzonen för att utveckla problembeteende. När ett barn är i riskzonen för ett utvecklande av problembeteende är det av stor vikt att det uppmärksammas tidigt och att föräldrar blir underrättade så att de tillsammans med förskolan kan arbeta förebyggande mot antisocialt beteende. Ett av många verktyg som finns att arbeta förebyggande med är föräldrastödsprogram. Dessa program bör vara utformade utifrån forskning som har fokuserat på vad som fungerar och ledas av förtroendeingivande personal på en plats där föräldrarna har lätt att ta sig och känner sig trygga. De två första frågeställningarna kommer att diskuteras tillsammans nedan under efterföljande rubriker och sedan kommer den tredje frågeställningen att diskuteras för sig. 9.1.1 Olika faktorer och auktoritärt föräldraskap De band som mellan vårdnadshavare och barn skapas vid födseln och det första viktiga året har visat sig viktigt inom forskningen. De inre arbetsmodeller som sker när barnet utvecklas kognitivt sker vid ett samspel mellan barn och förälder och barnet utvecklas bäst om föräldern är lyhörd och besvarar barnets signaler på ett konsekvent sätt. Det är dock viktigt att även påpeka barnets del i anknytningsprocessen då de är en aktiv part i processen. De faktorer som beskrivs i anknytningsteorin går att koppla till de faktorerna som beskrivs i den auktoritära uppfostran och det är därför lätt att förstå varför en auktoritär uppfostran har visat sig vara av godo. Om en förälder är auktoritär så ställer föräldern logiska krav, är lyhörd, stimulerar och accepterar barnets reaktioner. Det är precis det som krävs för att svara på ett barns anknytningssignaler för att hjälpa barnet kontrollera sina känslor och skapa självbehärskning. Att barnen är så pass sköra under sitt första år i livet gör dem självklart utsatta och skulle de ha svårt att knyta an till någon eller knyter an till olämpliga förebilder blir det då sämre förutsättningar. Det är dock viktigt att påpeka att det då inte är förutbestämt att barnet kommer att få det svårare att klara sig i livet utan barnet har många förutsättningar att knyta an till andra personer i framtiden som enligt sociala band teorin kan vara nog så viktiga. Att knyta an till professionell personal genom förskolan kan alltså vara nog så bra för barnets utveckling och därför spelar även denna personal stor roll för barnet. Att barnet ej föds som ett oskrivet blad utan har lättare att utveckla vissa sorters beteende på grund av en viss genuppsättning är inte något som fått särskilt stor plats i resultatdelen då gener inte har varit något som fokus har legat på. Det är viktigt att bära med sig både det och att det inte är enbart uppfostran som styr hur väl ett barn kan anpassa sig till det konventionella samhället. Genomgående genom resultatet har varit att mycket beror på andra faktorer i samspel med uppfostran. 9.1.2 Föräldraskap och relationer Att föräldrars relation till varandra är viktig visas både i teoridelen och i resultatet, om övriga faktorer i familjen överensstämmer är det lättare att upprätthålla god anknytning till barnet i fråga och uppfostran kommer därmed lättare bli positiv för 32 barnets utveckling. Något som går att tyda utifrån detta är att om föräldrarna enskilt mår bättre av att vara isär så är det bättre för barnet än om de lever olyckliga tillsammans. Skulle det leda till att nya personer blir viktiga i barnets hemmiljö så kan den nya anknytningen vara minst lika bra som den barnet har till sina föräldrar. Att andra faktorer kunde påverka föräldrarnas föräldraskap såsom stress, låg utbildning och att de kände liten samhörighet är inte särskilt förvånande då det är allmänt känt att om man inte kan känna trygghet i sig själv så kan man ha svårt att ge trygghet till andra. Det är också genomgående att föräldrar mår bra av att ha interaktion med andra individer som kan agera förebilder eller stöd för dem som föräldrar. Därför är isolation skadligt både för föräldrar och barn då det är svårt att utvecklas som förälder och som barn då dynamiken kan saknas. Det påpekar även sociala band teorin då vikten av band till andra och samhället beskrivs som vitala för att en individ skall kunna hålla sig från normbrytande beteende. 9.1.3 Andra vårdnadshavare än biologiska föräldrar Då anknytningsteorin och sociala band teorin förespråkar vikten av att ha band till andra människor och att det inte spelar någon roll om det finns genetiska kopplingar eller ej, så bör det vara oviktigt huruvida vårdnadshavarna är biologiskt kopplade till barnet. Det betyder att samkönade föräldrapar, adoptivföräldrar och fosterföräldrar kan ha samma band till barnen som biologiska föräldrar vilket båda teorierna stödjer. Däremot är forskningen på detta område inte särskilt omfattande vilket förhoppningsvis kommer att ändras framöver. Att skolan och förskolan kan vara en skyddande faktor för att barnet inte skall utveckla antisocialt beteende är något som tas upp i resultatet. Enligt sociala band teorin stämmer det då ett band till en institution är bättre än inget band alls. Anknytningsteorin säger att bandet kan vara mycket viktigt dock kan det inte ersätta bandet en individ kan ha till en vårdnadshavare som i vanliga fall finns där under en längre tid än personalen. 9.1.4 De viktiga banden Om ett barn har en överdriven självbild och en övertro på sig själv finns det en större risk att barnet utvecklar ett antisocialt beteende och det kan kopplas till att självbehärskning inte har skapats under anknytningsperioden. Den värsta uppfostringsstilen för ett barns utveckling var den oengagerade föräldern som inte svarar på barnets anknytningssignaler och därav vet barnet ej vad som är rätt eller fel beteende i en unik situation. Därför påpekar anknytningsteorin att anknytningsband är viktiga för barnets utveckling. Att ha logiska och konsekventa krav är av stor vikt för att barnet skall veta vad som gäller i alla situationer med liknande premisser. 9.1.5 Föräldrastöd Sociala band teorin fokuserar på varför människor inte begår brott och agerar normbrytande och det är bra då preventionstanken kommer av sig självt. Genom att göra studier av vad som fungerar så är svaret självklart hur ett föräldrastödsprogram bör utformas och fungera. Först och främst har en del 33 forskning fastställt att stöd utifrån i de flesta fall är positivt för föräldraskapet. Föräldrar vill generellt även ha hjälp och stöd utifrån men det är mycket individuellt hur de vill tillskansa sig informationen, precis som det är individuellt hur vi svarar på de sociala band som vi anknyter till. Informella och formella källor är båda lika viktiga för föräldrar, internet och drop-in utbildningar var lättast för nyblivna föräldrar att informeras via. Att inrikta sig mot alla föräldrar kan vara effektivt rent deltagarmässigt då man inte missar någon, men om syftet är att spara pengar och nå höga förändringsresultat bör screening-instrument användas. Det är dock alltid svårt att mäta effekter av sociala insatser då bieffekter såsom sammanhållning och nya kontakter kan vara nog så viktigt utan att direkta resultat av föräldrastödsprogram uppvisas. Det är även ett problem att veta vid vilken tidpunkt efter ett föräldrastödsprogram en utvärdering bör göras då effekter kan ske efter ett par år och det är svårt att veta vilket utfall som hade skett om inte medverkan i programmet hade skett. 9.1.5.1 Specialpedagogiken Specialpedagogerna i samråd med övrig förskolepersonal har en viktig del i barns utveckling i det samhälle som vi har byggt upp i Sverige. De flesta barn går trots allt i förskolan som fungerar som den andra socialiseringsplatsen där anknytning sker efterföljande familjen eller de första vårdnadshavarna. Att förskolepersonal har den förmåga att se barn som är i riskzonen för att utveckla problembeteende som kan påverka utvecklingen av antisocialt beteende är mycket viktigt. Det hjälper dock inte att endast uppmärksamma problemet utan det krävs att en insats görs för att lösa det. Därför spelar specialpedagogerna en mycket stor roll i denna process, de har möjligheterna att fokusera på ett enskilt barn. De kan också erbjuda föräldrar enskilt stöd och hjälp i de frågor som kan vara svåra och arbeta evidensbaserat utifrån den forskning som finns. Framförallt bör specialpedagogerna ges utrymme till att erbjuda föräldrastödsprogram som kan vara både generellt fungerande men även speciellt inriktade till de föräldrar som behöver, eftersom föräldrar visade sig ha förtroende för förskolan och tyckte om när de anordnade den sortens program. 9.2 Metoddiskussion Att göra en systematisk litteratursammaställning är problematiskt ur flera aspekter därför följer nu en diskussion angående metoden utifrån resultatet om de forskningsområden som har varit relevanta. Den första och största problematiken som generellt sett även tagits upp i studierna är att det saknas gemensamma definitioner av det som mäts. Att det exempelvis inte går att fastställa ett antal olika uppfostringsstilar utan att det istället skapas nya och motsägande benämningar för i princip varje studie som görs kan vara problematiskt. Utifrån den bedömning som går att göra i materialet till denna uppsats är stilarna mycket lika varandra och överlappar lätt. Detta gäller även andra delar av materialet som presenterats men problematiken angående uppfostringsstilarna är det mest markanta. Då definitionerna ej är klara är det även problematiskt att finna sökord till det som ska undersökas. Att korta av början på orden såsom parent* var därför 34 en lösning som var ett bra kontrollmoment. Sökorden i övrigt ansågs vara lämpliga för att få fram det material som behövdes för att täcka de frågeställningar som uppsatsen ämnade besvara. Det är inte möjligt att täcka ett helt område med mycket forskning under en kort tid. Däremot har materialet bedömts vara så pass stort att det är möjligt att dra en del slutsatser. 9.2.1 Materialets begränsningar Att ha ett kritiskt förhållningssätt till den litteratur som behandlats i studien är mycket viktigt. De flesta av artiklarna som används har en sektion där begränsningar presenteras och diskuteras vilket gör att dessa begränsningar bör tas i akt även vid denna sammanställning. Nedanföljande kritik kan vara bra att ha i åtanke efter att ha läst ovanstående diskussion och fundera över i efterföljande arbete angående barnuppfostran, antisocialt beteende och föräldrastöd. Nedan beskrivs en del av de begränsningar som återkommande har funnits i materialet, dels för att rikta kritik mot materialet och dels för att rikta kritik mot resultatet i denna studie och dess tillförlitlighet. Ett genomgående problem som även diskuterats en del i metoddiskussionen är definitionerna av de återkommande faktorerna i studierna såsom olika barnuppfostringsmetoder, problembeteenden och insatser i form av interventioner mot detta. Som sammanställare av materialet fick en noggrann och kritisk granskning ske innan resultatet presenterades för att utröna vilka definitioner som låg nära varandra och därmed kunna dra slutsatser i vad som presenterades. Att inte ha gemensamma definitioner är problematiskt inom ett forskningsområde då det är svårt att likna resultat vid varandra, kritisera forskning och sammanställa resultat för att ge rekommendationer. Exempelvis återfanns auktoritär uppfostran i flertalet studier men endast de studier som är refererade under det avsnittet hade liknande definitioner. Vad som kan påverka reliabiliteten i studierna är hur mätningarna genomförs och hur slutsatserna dras. De flesta studier som presenterats har diskuterat att mätningarna kunde gjorts på annorlunda vis, exempelvis fler/färre personer i urvalet. Men även att de kunde använt en annan metod såsom kvantitativ eller kvalitativ metod. Vad som även kan påverka är vem det är som genomfört mätningen och vilka som har sponsrat studien. Endast ett fåtal av de studier som inkluderats i denna studie är sponsrade och vid de fallen har författarna förklarat detta och i största mån möjligt inte färgat resultaten utifrån detta. Resultatens signifikans och trovärdighet är något som tagits i akt vid bedömningen om det är passande för resultatet eller ej, däremot är det ett stående problem i all sorts forskning om resultatet är generaliserbart och signifikant. Trots all kritik som nu riktats mot studierna och denna studie i sig så anses materialet hålla den kvaliteten att det är värt att presentera i denna sammanställning, dock med ovan nämna tankar i bakhuvudet. 35 10 SLUTSATS Fokus har legat på att undersöka samband mellan antisocialt beteende, problembeteende och föräldrars uppfostringsstilar under förskoleåldern. Därför har specialpedagogik och förskolans viktiga roll varit ett självklart inslag. Det är trots allt där barnen i en del fall får sin andra viktiga anknytning utanför familjen. Att uppfostran är en av de viktigaste faktorerna för barns utvecklande av antisocialt beteende är något som forskningen har fastställt. Att en auktoritär uppfostringsstil hjälper barnen bäst i sin kognitiva utveckling och även fungerar som en skyddande faktor för utvecklande av antisocialt beteende är något som materialet i studien pekar åt. Att negligera sitt barn och inte svara på barnets anknytningssignaler är bland de minst lämpliga förutsättningarna man kan ge sitt barn utifrån materialet som undersökts. Förskolan i samband med barnavårdscentral är viktiga instanser för att upptäcka och utreda problembeteende hos barn. Därefter uppmärksammas föräldrar som i sin tur kan få verktyg till att förändra sitt föräldraskap om så krävs. När det behövs extra hjälp till föräldrar finns de viktiga föräldrastödsprogrammen som bör vara professionellt utformade och förmedlas av professionell personal, exempelvis pedagoger/specialpedagoger. Att kommuner eller landsting anordnar dessa föräldrastödsprogram är därför viktigt då det då kan finnas en kontroll över hur de utreds, utvärderas och implementeras. Det finns fler fördelar med att föräldrastödsprogram är centralt styrda, då kan information på ett bättre sätt ges ut i samband med besök hos barnavårdscentral. I den bästa av världar borde föräldrastödsprogram ges till alla nyblivna föräldrar för att fungera som en slags allmänprevention mot antisocialt beteende och en rad andra faktorer. Att alla barn får liknande förutsättningar i livet borde vara en självklarhet men tyvärr ser det inte ut så idag. Men en insats som föräldrastödsprogram är ett enkelt sätt att minska glappet mellan familjers förutsättningar att ge sina barn de bästa framtidsutsikterna. Barns liv och framtid är trots allt inte en pengafråga. 36 11 LITTERATURFÖRTECKNING Ahlberg, A. (2007). Specialpedagogik av igår, idag och i morgon. Pedagogisk Forskning i Sverige, 84-95. Ahlgren, T., Enell, S., & Svensson, O. (2009:4). Föräldrastödsprojektet i Jönköpings Kommun. Jönköping: FoU-Rapport, IFO Individ- och familjeomsorg. Andershed, H., & Andershed, A.-K. (2010). Normbrytande beteende i barndomen. Stockholm: Gothia. Andersson, T. (2001). Kriminell utveckling- Tidiga riskfaktorer och förebyggande insatser. Stockholm : Brottsförebyggande rådet. Assemany, A. E., & McIntosh, D. E. (2002). Negative Treatment Outcomes of Behavioral Parent Training Programs. Psychology in the Schools, 209-219. Aunola, K., & Nurmi, J.-E. (2005). The Role of Parenting Styles in Children's Problem Behavior. Child Development, 1144-1159. Betts, L. R., Trueman, M., Chiverton, L., Stanbridge, A., & Stephens, J. (2012). Parental Rearing Style as a Predictor of Attachment and Psychosocial Adjustment During Young Adulthood. Journal of Social and Personal Relationships, 675-693. Bohlin, G., Hagekull, B., & Rydell, A.-M. (2000). Attachment and social functioning: A longitudinal study from infancy to middle childhood. Social Development, 24-39. Bowlby, J. (1994). En trygg bas. Stockholm: Natur & Kultur. Broberg, A., Almqvist, K., & Tjus, T. (2003). Klinisk barnpsykologi: Utveckling på avvägar. Stockholm: Natur & Kultur. Casas, J. F., Wiegel, S. M., Crick, N. R., Ostrov, J. M., Woods, K. E., Jansen Yeh, E. A., & Huddleston-Casas, C. A. (2006). Early Parenting and Children's Relational and Physical Aggression in the Preschool and Home Contexts. University of Nebraska. Psychology Faculty Publications, 1-29. Clark, C., Dyson, A., & Millward, A. (1998). Theorising Special Education: Time to move on? London: RoutledgeFalmer. Cornell, A. H., & Frick, P. (2007). The Moderating Effects of Parenting Styles in the Association Between Behavioral Inhibition and Parent-Reported Guilt and Empathy in Preschool Children. Journal of Clinical Child and Adolescent Psychology, 305-318. Darling, N., & Steinberg, L. (1993). Parenting Style as Context: An Integrative Model. Psychological Bulletin, 487-496. Devolin, M., Phelps, D., Duhaney, T., Benzies, K., Hildebrandt, C., Rikhy, S., & Churchill, J. (2012). Information and Support Needs among Parents of Young Children in a Region of Canada: A Cross-Sectional Survey. Public Health Nursing, 193-201. Driessen, G. W. (2003). Family and Child Characteristics, Child-Rearing Factors, and Cognitive Competence of Young Children. Early Child Development and Care, 323-339. 37 Estlein, R., & Theiss, J. A. (2014). Inter-parental similarity in responsiveness and control and its association with perceptions of the marital relationship. Journal of Family Studies, 239-256. Flink, I. J, Tiemer, H., Ijzendoorn, v., Jaddoe, V. W, Raat, H. (2012). Differences in problem behaviour among ethnic minority and majority prescholers in the Netherands and the role of family functioning and parenting factors as mediators: the Generation R study. BMC Public Health, 1-10. Florsheim, P., Burrow- Sánchez, J., Minami, T., McArthur, L., Heavin, S., & Hudak, C. (2012). Young Parenthood Program: Supporting Positive Paternal Engagement Through Coparenting Counseling . American Journal of Public Health, 1886-1892. Forsberg, C., & Wengström, Y. (2008). Att göra systematiska litteraturstudier: Värdering, analys och prestation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur & Kultur. Graf, F.-A., Grumm, M., Hein, S., & Fingerle, M. (2012). Improving Parental Competencies: Subjectively Percieved Usefulness of a Parent Training Matters. Child Fam Stud, 20-28. Hastings, P. D., McShane, K. E., Parker, R., & Ladha, F. (2007). Ready to Make Nice: Parental Socialization of Young Sons' and Daughters' Prosocial Behaviors With Peers. The Journal of Genetic Psychology, 177-200. Hickman, L. J., Jaycox, L. H., Setodji, C. M., Kofner, A., Schultz, D., BarnesProby, D., & Harris, R. (2012). How Much Does "How Much" Matter? Assessing the Relationship Between Children's Lifetime Exposure to Violonce and Trauma Symptoms, Behavior Problems, and Parenting Stress. Journal of Interpersonal Violence, 1338-1362. Hirschi, T. (1969). Causes of deinquency. Berkeley: University of California Press. Hjern, A. (2006). Children's and young people's health. Scandinavian Journal of Public Health, 165-183. Högskoleverket. (2006:10). Uvärdering av specialpedagogiska programmet vid svenska universitet och högskolor. Stockholm: Högskoleverket. Huang, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Skolverket. Hwang, P., & Wickberg, B. (2001). Föräldrastöd och barns psykiska hälsa. Stockholm: Nordstedts. Javo, C., Rønning, J. A., Heyerdal, S., & Webster-Rudmin, F. (2004). Parenting correlates of child behavior problems in a multiethnic community sample of preschool children in northen Norway. European Child & Adolescent Psychiatry, 8-18. Jensen Racz, S., & McMahon, R. J. (2011). The Relationship Between Parental Knowledge and Monitoring and Child and Adolescent Conduct Problems: A 10-year update. Clinical Child Family Psychological Review, 377-398. Lilly, J. R., Cullen, F. T., & Ball, R. A. (2007). Criminological Theory: Context and Consequences. Thousand Oaks, California: Sage Publications, Inc. Lindberg, L., Ulfsdotter, M., Jalling, C., Skärstrand, E., Lalouni, M., LönnRhodin, K., . . . Enebrink, P. (2013). The effects and costs of the universal 38 parent group program- all children in focus: a study protocol for a randomized wait-list controlled trial. BMC Public Health, 1-12. Lugo-Gil, J., & Tamis-LeMonda, C. S. (2008). Family Resources and Parenting Quality: Links to Children's Cognitive Development Across the First 3 Years. Child development, 1065-1085. Maggi, S., Irwin, L. J., Siddiqi, A., & Hertzman, C. (2010). The social determinants of early child development: An overview. Journal of Paediatrics and Child Health, 627-635. Maguire- Jack, K., Gromoske, A. N., & Berger, L. M. (2012). Spanking and Child Development During the First 5 Years of Life. Child Developoment, 19601977. Moses- Passini, C., Pihet, S., & Favez, N. (2013). Assessing Specific Discipline Techniques: A Mixed-Methods Approach. Child Fam Stud, 1389-1402. Nationalencyklopedin. (den 09 03 2015). Uppfostran. Hämtat från Nationalencyklopedin: http://www.ne.se.proxy.mah.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/u ppfostran Nilholm, C. (2005). Specialpedagogik. Vilka är de grundläggande perspektiven? Pedagogisk forskning i Sverige, 124-138. Pearl, A. M., French, B. F., Dumas, J. E., Moreland, A. D., & Prinz, R. (2012). Bidirectional Effects of Parenting Quality and Child Externalizing Behavior in Predominantly Single Parent, Under-Resourced African American Families. Child Fam Stud, 177-188. Pereira, A. I., Canavarro, C., Cardoso, M. F., & Mendonça, D. (2008). Patterns of parental Rearing Styles and Child Behavior Problems among Portuguese School-Aged Children. Child Fam Stud, 454-464. Perris, C. (2003). Ett band för livet: Bowlbys anknytningsteori och kognitiv psykoterapi. Falköping: Natur & Kultur. Prinzie, P., van der Sluis, C. M., de Haan, A. D., & Deković, M. (2010). The Mediational Role of Parenting on the Longitudinal Relation Between Child Personality and Externalizing Behavior. Journal of Personality, 1301-1324. Rahmqvist, J., Wells, M. B., & Sarkadi, A. (2013). Consious Parenting: A Qualitative Study on Swedish Parents' Motives to Participate in a Parenting Program. Child Fam Stud, 934- 944. Richaud, M. C., Mesurado, B., & Lemos, V. (2012). Links Between Perception of Parental Actions and Prosocial Behavior in Early Adolescence. Child Fam Stud, 637-646. Sarnecki, J. (2009). Introduktion till Kriminologi. Lund: Studentlitteratur AB. Skolverket. (2011). Läroplan för förskolan Lpfö 98: Reviderad 2010. Stockholm: Edita. Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Västerås: Socialstyrelsen. Socialstyrelsen. (2010). Barn som utmanar: Barn med ADHD och andra beteendeproblem. Västerås: Edita Västra Aros. Sorkhabi, N., & Middaugh, E. (2013). How Variations in Parents' Use of Confrontative and Coercive Control Relate to Variations in Parent39 Adoescent Conflict, Adolescent Disclosure, and Parental Knowledge: Adolescents' Perspective. Child Fam Stud, 1227-1241. SOU. (1997). Stöd i Föräldraskapet. Stockholm: Fritze. Stiftelsen Allmänna Barnhuset. (2004:2). Att knyta an, en livsviktig uppgift: om små barns anknytning och samspel. Stockholm: Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Stoltz, S., van Londen, M., Deković, M., Prinzie, P., & de Castro, B. O. (2012). Simultaneously Testing Parenting and Social Cognitions in Children AtRisk for Aggressive Behavior Problems: Sex Differences and Ethnic Similarities. Child Fam Stud, 922- 931. Thompson, A., Hollis, C., & Richards, D. (2003). Authoritarian parenting attitudes as a risk for conduct problems: results from a British national cohort study. European Child & Adolescent Psychiatry, 84-91. van IJzendoorn, M. H. (1997). Attachment, Emergent Morality, and Aggression: Toward a Developmental Socioemotional Model of Antisocial Behavior. International Journal of Behavioral Development, 703-727. Wakschlag, L. S., Chase-Lansdale, L. P., & Brooks-Gunn, J. (1996). Not Just "Ghosts in the Nursery": Contemporaneous Intergenerational Relationships and Parenting in Young African-American Families. Wiley and Society for Research in Child Development, 2131-2147. Whiteside-Mansell, L., Bradley, R. H., & McKelvey, L. (2008). Parenting and Preschool Child Development: Examination of Three Low-Income U.S Cultural Groups. Child Fam Stud, 48-60. Widarsson, M., Engström, G., Berglund, A., Tydén, T., & Lundberg, P. (2014). Parental stress and dyadic consensus in early parenthood among mothers and fathers in Sweden. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 689-699. Wilson, P., Rush, R., Hussey, S., Puckering, C., Sim, F., Allely, C. S., . . . Gillberg, C. (2012). How evidence-based is an 'evidence-based parenting program'? A PRISMA systematic review and meta-analysis of Triple P. BMC Medicine, 1-16. Wint, E., & Brown, J. (1988). The Knowledge and Practice of Effective Parenting. Social and Economic Studies, 253-277. Zahra, J., Ford, T., & Jodrell, D. (2013). Cross-sectional survey of daily junk food consumption, irregular eating, mental and physical health and parenting style of British secondary school children. Child: care, health and development, 481-491. 12 BILAGA Förfat Design/ ansats tare Respon denter Instrument Nyckelord / 40 Huvudsakli ga resultat Datainsaml ing Intervention , kontroll, experiment, observation , Utvärdering Lindb Kvantitativ erg et. studie/ al. Utvärdering (2013) Ca 600 föräldra r och barn Moses Kvantitativ, Passin experimentell i et. al. (2013) 32 mödrar Enkäter, intervjuer, befintlig statistik Parental discipline, toddler, MixedMethods, Qmethodology, Ecological momentary assessment Sorkh Kvantitativ abi & Midda ugh (2013) 182 Intervjuer, enkäter Directive parenting, Conflict, Adolescent disclosure 41 Parenting Programs, Parental selfefficacy, Child Health, Development, Health promotion, Universal Effekterna av föräldraprogr ammet togs fram i förhållande till hälsa, ekonomi och implementeri ng. Mödrar tillämpade en varm uppfostran men det visade sig att de skrek lika ofta på sina barn som de använde bestraffnings metoden time-out. Föräldrar som hade klara direktiv och en auktoritär föräldrastil hade signifikant färre konflikter med sina barn. För mycket kontroll och tvingande och föräldrar som var oengagerade visade sig ha negativ Estlei Kvantitativ n& Theiss (2014) 51 familjer Enkäter, videoinspel ade interaktione r mellan föräldrar och barn Widar Kvantitativ/ sson tvärsnitt et. al. (2014) 320 Enkäter mammo r 315 pappor Zahra Kvantitativ et. al. (2013) 10 645 Online enkät 42 effekt på barnet. En rationell och fast roll som förälder är det bästa för barnet. Family Om systems, föräldrarna marital hade en bra relationship, relation till coparenting, varandra och parenting, trivdes i sitt family äktenskap så communicati visade sig on detta även i uppfostran av barnen. De arbetade mer tillsammans och barnen visade en mer positiv utveckling Parental Låg stress, utbildning, mothers, avsaknad av fathers, en förebild gender, och percieved avsaknad av dyadic ett consensus, sammanhang educational ledde ofta till level, stor stress parental hos experiences, mödrarna. parental role Och de två models, sense senare of coherence, påverkade neuman papporna på system model samma sätt. Irregular Barn som åt eating, junk oregelbundet food, mental och ofta health and physical health, parenting style Rahm kvalitativ qvist et. al. (2013) 10 skräpmat visade sig ha sämre mental och fysisk hälsa än de övriga i urvalet. Auktoritärt föräldraskap visade sig också vara mer vanligt bland de barn som åt mer hälsosamt och hade bättre fysisk och mental hälsa Semistruktu Sweden, Föräldrar rerade Qualitative valde att vara intervjuer research, med i Triple triple P, Child P för många behavior, olika Parents anledningar: program att lära sig mer om interventione n, hade ett specifikt problem, de kände sig uppmuntrade att söka till det pga reklam och vänner. De uppskattade mest råden om hur man skulle kommunicer a med sina barn på ett 43 Florsh Experimentell, eim et. kvantitativ, al. tvärsnitt (2012) 105 kvinnor och partners Kontrollgru pp, experiment grupp, Graf kvantitativ et. al. (2012) 205 Enkäter, kontrollgru pp, intervention sgrupp Parent training, Evaluation, social validity, Usefulness, Parenting sense of competence Stoltz Kvantitativ et. al. (2012) 206 barn och deras föräldra r Enkäter, Statistik Parenting, reactive and proactive aggression, social information 44 lugnt sätt. De pappor som medverkade i interventione n som riktade sig till unga föräldrar visade sig ha ett mer positivt föräldraskap efter interventione n än de som inte fått medverka i interventione n. Programmet visade sig vara positivt i den riktningen att föräldrarnas känsla av kompetens ökade, perceptionen av barns problembete ende och dysfunktione ll uppfostran blev lättare att adressera och åtgärda. De som hade en positiv relation mellan barn och föräldrar visade på ett processing, selfperception Pearl Kvantitativ, et. al. longitudinell (2012) . 249 Intervjuer, statistik 45 Parent quality, Child externalizing behavior, African American, Longitudinal data, Structural equation modeling mindre aggressivt beteende, negativ relation visade att barnen hade en sämre bild av sig själva och problem med sociala konstruktion er visade sig mer bland barn med aggressioner. Det skulle vara profitabelt med personligt utarbetade interventione r för barn med aggressivt beteende. Barnens beteende visade sig påverka kvalitén på föräldraskap et allt mindre ju längre tiden gick. Det visade sig att kvalitén på föräldraskap et hade ett samband med barnets uttrycksfulla beteende. Devoli Kvantitativ n et. al. (2012) 359 Enkät Cornel kvantitativ l& Frick (2007) 87 barn och deras mödrar Enkät, (mätinstrum ent) 46 Needs assessment, parenting education, preschool child, social support Det bästa sättet att ge information till föräldrar visade sig vara genom internet, drop-in program, böcker, organiserade lekgrupper och föreläsningar . Saker som föräldrar var intresserade var: amning, bilsäkerhet, ta hand om en nyfödd, utveckling hos barnet och sömnproble m. Det som hindrade föräldrar att inte få in information var framförallt: kunskapen om program, brist på tid och att det var svårt att ha ett fast schema. För de ohämmade barnen visade det sig att om de upplevde Assem Litteraturgenom any & gång McInt osh (2002) Artiklar, böcker mm. Wilso Litteraturgenom n et. gång al. (2012) Utvärdering ar av program, artiklar, böcker mm. 47 Parenting, public health, child psychology, behavioral större inkonsekvent disciplin så hade de lägre nivåer av skuld och empati och hade de en auktoritär uppfostran så kände de i större grad skuld. Denna undersöknin g visar på ett samband mellan uppfostran och temperament . Syftet var att finna forskning angående negativa konsekvense r av föräldraprogr am. De konsekvense r som finns inträffar endast hos ett fåtal familjer och därav är programmen mest av godo. Det visade sig att triplep interventione r är bättre än family intervention, systematic review, meta analysis Magui Kvantitativ reJack et. al. (2012) 3870 Befintlig statistik utifrån ett befintligt dataset där telefoninter vjuer skett tidigare Hastin Kvantitativ gs et. al. (2007) Föräldr ar till 133 barn Enkäter, observation er Gender differences, peers, preschool, prosocial, socialization White kvantitativ sideManse ll et. al. (2008) 849 Enkäter, obeservatio ner Crosscultural parenting, Low-income families, Corporal 48 ingen intervention alls. Dock fanns det inget som visade att effekterna var långvariga eller om det fungerar på all population den ges till. Resultaten visar att det finns ett samband mellan ”spanking” vid ung ålder och extrovert och introvert beteende även vissa beteendeprob lem. Mammor visade sig ha större påverkan än pappor på barns prosociala utveckling av exempelvis feminitet och maskulinitet. Kroppslig bestraffning visade sig ha en negativ påverkan på barnets punishment, preschool children, social development Flink Kvantitativ et. al. (2012) 4282 Enkäter, befintlig statistik 49 Ethnicity, Migration, Paediatric, Psychosocial factors, Mental Health sociala utveckling. Men acceptans, stimulans och acceptans visade sig ha en positiv effekt på barnen med europeisk och afrikansk bakgrunds utveckling. Förskolebarn från etniska minoriteter löpte större risk att få problembete ende än andra. Barn som var första generationen s invandrare hade större problem än andra generationen s invandrare. Låg socioekonom isk status visade på ett signifikant samband med problembete ende bland barnen och när det kontrollerade Javo kvantitativ et. al. (2003) 191 familjer Enkäter, semistruktu rerade intervjuer Prinzi Kvantitativ, e et. longitudinell al. (2010) 434 Enkäter, mätinstrum ent 50 CBCL, crosscultural, parenting, preschool, Sami s mot föräldrafakto rer och familjens fungerande så djupnade analysen. Höga resultat av beteende problem hos barnen visade sig ha ett samband med att barnen inte fick närhet utan istället fysiska straff. Flickor verkade påverkas mer av detta än pojkar. Det visade sig att föräldrars uppfostran hade en påverkan på hur barnets beteende utvecklades. Om barnen hade en auktoritär pappa föräldrar och modern inte överreagerad e vid barnens beteende så löpte de mindre risk att utveckla ett extrovert Thom kvantitativ pson et. al. (2003) 16 151 enkät 196 Enkäter, befintlig statistik Van litteratursamma IJzend nställning oorn (1997) Aunol Kvantitativ, a& longitudinell Nurmi (2005) 51 Discipline, prental attitudes, conduct problems beteende. Föräldraskap är en medlande faktor mellan personalitet och extrovert beteende. Moderns auktoritära föräldraskap visade sig ensamt vara en möjlig faktor bakom barnets utvecklande av uppförandest örningar vid åldrarna fem och tio. Attachments roll i förhållande till utveckling av moral och antisocialt beteende. En hög nivå v psykologisk kontroll i kombination av hög affektion visade sig öka barnets introverta och extroverta problem beteende. Beteendekon Richa kvantitativ ud et. al. (2012) Ahlgr en et. al. FoU (2009: 4) 289 utvärdering Casas kvantitativ et. al. (2006) Enkäter, mätinstrum ent Parental styles, practices, empathy, prosocial behavior, early adolescence Enkätunder sökningar, befintlig statistik och data, intervjuer 122 familjer Enkäter, mätinstrum ent 52 Relational aggression, Physical aggression, Parent-child relationship, parenting styles, sex differences, early troll av mödrarna minskade barnets extroverta problembete ende om psykologisk kontroll var vid en låg nivå. De fann ett samband mellan föräldrars beteende gentemot barnen och barnens utvecklande av empati och prosociala beteende. Jönköping kommuns föräldrastöds program utvärderades och visade sig vara uppskattat av föräldrar och samarbetspar tners. De fann ett samband mellan förälrars uppfostrings metoder och barnens uppvisade aggressioner både childhood Darlin litteratursamma g& nställning Steinb erg (1993) Waksc Kvantitativ, hlag experimentell et. al. (1996) 96 familjer observation er Lugo- kvantitativ Gil & Tamis LeMo nda (2008) 2089 familjer Befintlig statistik, intervjuer 53 relationellt och fysiskt. Även föräldrars psykologiska kontrollbeho v och olika indikatorer av attachment. Författarnas syfte med sammanställ ningen var att framställa en integrerad modell mellan specifika uppfostrings metoder och mer generella modeller. De fann fyra olika faktorer i relationen mellan mödrar och mormödrar och därför bör man vid interventione n tänka över intergeneration faktorer. Familjens resurser och uppfostrans kvalitet är de bakomliggan de faktorerna för barnets Wint Kvalitativ/ & experimentell Brown (1988) Hickm kvantitativ an et. al. (2012) 89 Testgrupper , intervention och workshops Intervention er, mätinstrum ent, intervjuer 54 Child abuse, domestic violence, mental health and violence, PTSD, community violence kognitiva utveckling upp till 36 månader gammalt. Studien riktade sig till låginkomstfa miljer och ville undersöka förmågan att ta till sig information angående uppfotrings metoder och praktiska tips utifrån problemområ den. Det visade på positiva resultat och det visade sig att de själba ofta kunde identifiera sina problemområ den och fick hjälp utifrån dessa. Resultaten visade att total livstids exponering av våld inte visade sig ha något särskilt stort samband med negativa Driess kvantitativ en (2003) Jensen litteraturgenom ,Racz gång & McMa 10 774 Enkäter Litteraturge nomgång 55 symptom. De två kategorier som var lite viktigare var sexuella övergrepp och trauma symptom. Det är istället en mix av exponeringar som kan predicera negativa symptom på barnen. Child-rearing, Föräldrars cognetive utbildningsni competence, vå spelar en The central roll Netherlands, för barnens Large-scale kognitiva research, utveckling. Parents, Six Etnisk year olds härkomst, språk som talas i hemmet och föräldrars språkkunska per spelar också viss roll. Föräldrars uppfostran spelar ingen roll för barnens kognitiva kompetens. Parenting, Forskning Parental om monitoring, uppfostran Parental har ökat och hon (2011) knowledge, Conduct problems, Delinquency Pereir Longitudinell, a, kvantitativ Canav arro, Cardo so, Mend onca (2008) 519 Enkäter, data från olika informanter , Undersökni ngar Betts, kvantitativ Truem 240 Mätinstrum ent, enkäter 56 det är ett uppsving för området. Vissa termer måste dock definieras och operationalis eras för att fältet ska bli så samstämmigt som möjligt angående vad de har undersökt och vad som behöver göras. Parental Fyra olika rearing styles, uppfostrings Cluster stilar fanns: analysis, låg support, Internalizing supportandeproblems, kontrollerand Externalizing e, avvisandeproblems, kontrollerand school-aged e och problems supportande. Låg support och avvisande och kontrollerand e uppfostran visade sig ha ett samband med beteendeprob lem än de andra föräldrastilar na. Attachment, Det visade parental sig finnas ett an, Chiver ton, Stanbr idge, Stephe ns (2012) rearing style, psychosocial adjustment, social relationships, young adulthood Maggi Litteraturgeno et al. mgång (2010) Social determinants; early childhood;de velopmental health;crosscultural overview SOU forskningssam (1997) manställning 57 samband mellan vilken uppfostrings stil individen har växt upp med och hur barnet anpassar sig psykosocialt i ungdomsålde rn. Det fanns även skillnader mellan könen. En översikt av vilka social faktorer som spelar roll för barns hälsoutveckli ng. De faktorer som gäller för människor är oberoende av kön och kulturell bakgrund. En sammanstäl lning av forskning angående föräldrastöd sprogram.
© Copyright 2024