1. No category

problembeskrivning
att motstå eller att reagera på förändring,
EN ANPASSNINGSBAR VÅRDARKITEKTUR
SAGA KARLSSON
arkitekt SAR/MSA
doktorand
CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA
Arkitektur, CVA (Centrum för Vårdens Arkitektur)
UTMANING 1
Är vårdbyggnaden verkligen i förändring?
UTMANING 2
Vet vi hur framtiden ser ut?
Ex.
SKL - FULLT FLEXIBELT
flexibilitet och generalitet i sjukhusbyggnader
- förskjutningar i öppenvården
- slutenvården ändrar karaktär
- funktionella gränser inom vården förskjuts
- ny teknik påverkar lokalbehoven
- utveckling av IT-stödet
UTMANING 3
Hur definieras “att motstå eller att reagera på
förändring i arkitekturen”?
I AKADEMIN
Olsson, N. E., & Geir K. Hansen. “Identification of critical factors
affecting flexibility in hospital construction projects.” 2010.
OLIKA TERMINOLOGI
De fyra sjukhusprojekt som studerades
använde antingen olika terminologi eller
samma terminologi men olika innebörd.
Pati, D., Harvey, T., & Cason, C. Inpatient unit flexibility design
characteristics of a successful flexible unit. 2008.
OLIKA INTRESSENTER
olika infallsvinklar
de Neufville, Richard, Yun S. Lee, and Stefan Scholtes. “Using
flexibility to improve value-for-money in hospital infrastructure
investments.” 2008.
“Flexibility” kräver genomtänkt struktur vid
starten av ett projektet, dvs långt innan
flexibilitet faktiskt utnyttjas.
de Haan, Johannes, et al. “Framing flexibility” 2011.
FLEXIBILITY vs. ADAPTABILITY
inbyggda egenskaper
som kan förändras
vid behov
ej inbyggda
egenskaper,
men möjlighet till
förändring vid behov
FLEXIBILITY vs. ROBUSTNESS
nytt utseende efter att
ha anpassats till nya
behov
möjlighet att bevara
samma utseende
efter att ha anpassats
till nya behov
FLEXIBILITY vs. RESILIENCE
förändras och svarar
under längre tid
möjlighet till snabb
återhämtning efter
chock och störningar
FLEXIBILITY
från “att böja” - till paraplybegrepp
“att anpassa något med en förändring”
Pati, D., Harvey, T., & Cason, C. Inpatient unit flexibility design
characteristics of a successful flexible unit. 2008.
FLEXIBILITY
adaptability
convertabality
expandability
FLEXIBILITY I DESIGNPROCESSEN
koncept - team - team vs. beställare
Olsson, N. E., & Geir K. Hansen. “Identification of critical factors
affecting flexibility in hospital construction projects.” 2010.
Process 10-20 år
Byggnad 40 år
Gupta, Yash P., and Sameer Goyal. “Flexibility of manufacturing
systems: concepts and measurements.1989.
FLEXIBILITY I BYGGSKEDET
FLEXIBILITY I BYGGNADEN
Brand, Stewart. How buildings learn.1995.
6 ST NIVÅER
möbler
planlösning
teknik
fasad
konstruktion
tomt
Geraedts, Rob P. “Design for Change;
Flexibility Key Performance Indicators.” 2008.
“LEVELS OF MODULARITY”
staden byggnaden vingen våningen enheten
I DEN SVENSKA PRAKTIKEN
Byggnadsstyrelsen - KBS rapport,
“fullt flexibelt” och svenska arkitekturpraktiker.
ANPASSNINGSBAR BYGGNAD
generalitet
flexibilitet
elasticitet
GENERALITET
Förmågan hos en byggnad att vara mångfaldigt
användbar utan byggtekniska anpassningar.
FLEXIBILITET
Förmågan hos en byggnad att genom
mindre byggnadstekniska anpassningar
möta växlande funktionella krav.
ELASTICITET
Förmågan hos en byggnad att tillåta
verksamhetsförändringar;
möjlighet till ombyggnad eller tillbyggnad.
Byggnadsstyrelsen - KBS rapport,
“fullt flexibelt” och svenska arkitekturpraktiker.
3 HIERARKISKA DELAR
samhällsknutna delar 100 år
byggnadsknutna delar 50 år
verksamhetsknutna delar 5-15 år
SAMHÄLLSKNUTNA DELAR - generalitet
gator, ledningar, vatten, avlopp,
fjärrkyla etc.
BYGGNADSKNUTNA DELAR - generalitet
grundläggning, stomme, bjälklag, fasad,
hisschakt, trappor etc.
VERKSAMHETSKNUTNA DELAR - flexibilitet
mellanväggar, undertak, installationer,
fast inredning etc.
Locums konceptprogram för skalbyggnad.
SKALBYGGNADER
- tydlig byggnadsstruktur
-tydlig kommunikationsstruktur
-sammanhängande ytor
90M
90M
SKALET
tydlig byggnadsstruktur
interna flöden / patienter
personal
hissar/
trappor
SEPARERADE FLÖDEN
tydlig kommunikationsstruktur
besökare
hissar/
trappor
KOMBINATIONER
tydliga sammanhängande ytor
MER ATT DEFINIERA ÄN EN BYGGNAD
- processer, byggnad och nivåer
?
UTMANING 4
Hur utvärderar vi “flexibility”?
Shahu, R., Pundir, A. K., & Ganapathy, L.
Development of Tool for Measuring Flexibility
of Building Construction Projects. 2012.
UTMANING 5
Vem vill investera i “flexibility”?
Och vad är det värt?
Arge, Kirsten. “Adaptable office buildings:
theory and practice.” (2005)
Företag som bygger sina egna
kontorsbyggnader investerar
mer i framtidslösningar än
investerare vars intentioner är
att sälja.
Slaughter, E. Sarah. “Design strategies to increase building
flexibility.” 2001.
48 byggnader
användningsområde:
samma
nytt
Konstruktion
Fasad
Vent/Rör
Inredning
87%
100%
100%
100%
64% 73%
73%
82%
sf
g
in
n
k
s
r
fo
r
o
g
å
r
hur definieras “flexibility” i vårdarkitekturen?
hur kan vi utvärdera “flexibility” i vårdarkitekturen?
från skiss till färdig byggnad
- vilka ambitioner blev verklighet?
från färdig byggnad till renovering
hjälper det att våra projekt är flexibla
- kan vi förutse framtiden?
UTMANING 6
Hur bygger vi robusta och flexibla
strukturer med fokus på miljön?
UTMANING 7
Kan estetik och den mänskliga skalan gå
hand i hand med robusta och flexibla
vårdbyggnader?
Hur blev era projekt?
TACK!
Saga Karlsson
saga@chalmers.se