1. No category

isf
INSPEKTIONEN FÖR
SOCIALFÖRSÄKRINGEN
isf
Rapport 2015:15
Att välja uttagstid av
tjänstepension
Rapport 2015:15
Att välja uttagstid av
tjänstepension
En rapport från Inspektionen för socialförsäkringen
Stockholm 2015
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har till uppgift att
genom systemtillsyn och effektivitetsgranskning värna rättssäkerheten och effektiviteten inom socialförsäkringsområdet.
Systemtillsyn innebär att granska om regelverket tillämpas
korrekt och enhetligt. Effektivitetsgranskning innebär att
granska om en verksamhet fungerar effektivt med utgångspunkt i det statliga åtagandet.
Publikationen kan läsas online, laddas ner och
beställas på www.inspsf.se
© Inspektionen för socialförsäkringen
Tryckt av Elanders Sverige AB
Stockholm 2015
ISBN: 978-91-88098-16-0
Generaldirektörens förord
Innehåll
Generaldirektörens förord .................................................................... 5
Sammanfattning ................................................................................... 7
Summary ............................................................................................ 13
1
Inledning ...................................................................................... 19
1.1 Uppdraget............................................................................. 20
1.2 Syfte och frågor ................................................................... 21
1.3 Genomförande ..................................................................... 22
1.4 Disposition ........................................................................... 24
2
Vad är tjänstepension? ................................................................. 25
2.1 Översikt över avtalsområdena.............................................. 27
2.1.1
SAF-LO ................................................................. 29
2.1.2
KAP-KL ................................................................ 29
2.1.3
PA 03 ..................................................................... 31
2.1.4
ITP ......................................................................... 32
2.1.5
Sammanställning av uttagsregler och förval ......... 34
2.2 Rättsliga förutsättningar för uttagen .................................... 36
2.3 Sammanfattning ................................................................... 38
3
Forsknings- och utredningsöversikt ............................................. 41
3.1 Val av tidsbegränsat uttag eller livsvarig pension? .............. 41
3.2 Faktorer som påverkar val av uttag ...................................... 42
3.3 Utformning av information och blanketter .......................... 46
3.4 Hypoteser att utgå ifrån........................................................ 48
3
Generaldirektörens förord
4
Hur ser uttaget av tjänstepension ut? ........................................... 51
4.1 Uttaget vid 65 års ålder ........................................................ 52
4.2 Uttagen före 65 års ålder ...................................................... 60
4.3 Uttag efter 65 års ålder......................................................... 61
4.4 Uttag fördelat på kön och inkomst ....................................... 62
4.5 Sammanfattning ................................................................... 65
5
Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen? .......................... 67
5.1 Möjlig inverkan av information och blanketter ................... 67
5.2 Resultat från enkätundersökning.......................................... 72
5.3 Sammanfattning ................................................................... 76
6
Vilka konsekvenser får ett ökat tidsbegränsat uttag? ................... 79
6.1 Typfallsberäkningar ............................................................. 79
6.2 Simulerade effekter .............................................................. 83
6.3 Sammanfattning ................................................................... 85
7
Aktörernas syn ............................................................................. 87
7.1 Tjänstepensionsbolagen ....................................................... 87
7.2 Parterna ................................................................................ 89
7.3 Sammanfattning ................................................................... 93
8
Slutsatser och diskussion ............................................................. 95
Referenser ........................................................................................ 101
Figurförteckning ............................................................................... 103
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar ......................................................... 105
Bilaga 2 – beräkningar för tjänstepensionerna i kapitel 2 ................ 117
Bilaga 3 – intervjuer ......................................................................... 119
Bilaga 4 – enkätundersökning .......................................................... 121
Bilaga 5 – typfallsberäkningar ......................................................... 135
4
Generaldirektörens förord
Generaldirektörens förord
Den som går i pension kan välja att ta ut sin tjänstepension under
kort eller lång tid. Möjligheten att ta ut tjänstepensionen under kort
tid har ökat under senare år och tendensen har varit att allt fler tar ut
tjänstepensionen tidsbegränsat. Denna rapport, som är svaret på ett
regeringsuppdrag, beskriver hur uttaget av tjänstepension ser ut och
analyserar möjliga orsaker och konsekvenser av ett ökat tidsbegränsat
uttag av tjänstepensioner.
Av rapporten framgår att uttaget av tjänstepension ser olika ut inom
och mellan olika kollektivavtalsområden. Inom vissa avtalsområden
tar en majoritet av personerna ut tjänstepensionen tidsbegränsat,
medan en majoritet tar ut tjänstepensionen livsvarigt inom andra
avtalsområden. Rapporten visar också att det finns vissa skillnader
i uttagsmönster beroende på ålder och inkomst men finner små skillnader i uttag mellan män och kvinnor.
Rapporten visar på flera möjliga orsaker till ökningen av tidsbegränsade uttag. En av förklaringarna kan vara att uttaget påverkas av
förval och utformningen av information och blanketter. En annan
förklaring kan vara att det än så länge finns relativt lite kapital i flera
av de pensioner som är möjliga att ta ut tidsbegränsat – vilket kan öka
benägenheten att välja tidsbegränsade uttag.
ISF har ingen uppfattning i frågan om livsvariga uttag är att föredra
framför tidsbegränsade uttag, så länge som uttagen drivs av personens
egna medvetna val. ISF anser dock att det är problematiskt om det
tidsbegränsade uttaget drivs på genom otillräcklig information eller
om det är många som själva har otillräcklig förmåga att göra medvetna val som inte förstår konsekvenserna av dessa val.
5
Generaldirektörens förord
ISF planerar i det fortsatta arbetet med uppdraget att analysera individens sammanlagda pensionsval för att ge en fördjupad bild av hur
de tidsbegränsade uttagen av tjänstepensioner används.
Rapporten är skriven av Josefina Selin (projektledare), Marcela
Cohen Birman, Elisabeth Frid, Daniel Hallberg och Gabriella Sjögren
Lindquist.
Ett särskilt tack till Alecta, AMF, KPA Pension, Kåpan Pensioner och
SPV för dataunderlag och synpunkter på tidigare utkast. Värdefulla
synpunkter har även lämnats på tidigare utkast av Svenskt Näringsliv,
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Arbetsgivarverket, Landsorganisationen i Sverige (LO), Förhandlings- och samverkansrådet
PTK och Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR).
Stockholm i december 2015
Catarina Eklundh Ahlgren
6
Sammanfattning
Sammanfattning
De flesta som arbetar har, förutom allmän pension, också tjänstepension via sin anställning. Tjänstepension får de som har kollektivavtal
eller som har tecknat ett eget pensionsavtal med sin arbetsgivare.
Cirka 90 procent av arbetstagarna har tjänstepension genom kollektivavtal. Tjänstepensionerna utgör en allt viktigare inkomstkälla för
äldre. Tjänstepensionens andel av den totala pensionsinkomsten har
ökat med tiden och under senare år har andelen varit cirka 30 procent
för män och cirka 20 procent för kvinnor.
Möjligheten att ta ut tjänstepensionen under kort tid är relativt ny och
har införts successivt inom de olika avtalsområdena med början från
1990. Tendensen har varit att ett ökat antal personer väljer att ta ut sin
tjänstepension tidsbegränsat. Det saknas dock en samlad bild av dels
hur uttagen och utvecklingen ser ut, dels vad som kan vara förklaringar till utvecklingen. Att allt fler personer tar ut tjänstepensionen
tidsbegränsat i stället för livslångt kan få stora konsekvenser för den
enskildas ekonomi, men också för statens och kommunernas
inkomster och utgifter.
ISF har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur stor omfattningen
är av tidsbegränsade uttag av tjänstepension och att utvärdera effekterna av tidsbegränsade uttag. Uppdraget består av två delar. Den här
rapporten är en redovisning av den första delen. Syftet med rapporten
är att ge en samlad bild av uttagen av tjänstepensioner och förklaringar till uttagsmönstret. Syftet är även att resonera kring hur en
möjlig fortsatt utveckling av uttagen kan se ut och undersöka vilka
konsekvenser ett ökat tidsbegränsat uttag kan få.
Rapporten bygger på statistik över uttaget av tjänstepensioner från
tjänstepensionsbolag, en enkätundersökning till blivande och nuvarande pensionärer, typfallsberäkningar samt en simulering av vilken
inverkan ett ökat uttag av tidsbegränsade tjänstepensioner har för
7
Sammanfattning
individ, kommun och stat. Inom ramen för granskningen har även
intervjuer genomförts med arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och tjänstepensionsbolag.
Uttagen av tjänstepension styrs i första hand genom kollektivavtal.
Det är genom dessa som det exempelvis regleras vid vilken ålder det
är möjligt att ta ut tjänstepensionen, om den kan tas ut tidsbegränsat
eller livsvarigt och vilken uttagstid som är förvald. Villkoren för
tjänstepensionerna varierar mellan olika arbetsmarknadssektorer.
Avtalen förhandlas fram av de centrala parterna på arbetsmarknaden.
Det finns fyra större avtalsområden som gäller för privatanställda
arbetare (avtalspension SAF-LO), privatanställda tjänstemän (ITP),
statligt anställda (PA 03) samt landstings- och kommunanställda
(KAP-KL). Det är dessa avtal som behandlas i denna rapport.
Tjänstepensionen kan vara förmånsbestämd, avgiftsbestämd eller
en kombination av de båda. Förmånsbestämd pension innebär att
en anställd person är garanterad en pension som motsvarar en viss
procentsats av de sista lönerna före pensioneringen. Avgiftsbestämd
pension innebär att arbetsgivaren betalar in en avgift som utgör en
viss procent av den anställdas lön. Pensionens storlek bestäms då
framför allt av hur länge arbetsgivaren har betalat in avgiften, hur
avkastningen har blivit och hur stor avgiften har varit.
Inom avtalsområdena finns olika möjligheter att ta ut delar eller
hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Den här rapporten visar att det i
första hand är avgiftsbestämda pensioner (ursprunglig ITPK, Kåpan
Tjänste och den avgiftsbestämda ålderspensionen i KAP-KL) som tas
ut tidsbegränsat. ITPK och Kåpan Tjänste utgör komplement till förmånsbestämda pensioner och är vanligtvis mindre betydelsefulla för
enskilda personer. För anställda inom kommun och landsting är det
många som har lön under 7,5 inkomstbasbelopp och därmed endast
har rätt till den avgiftsbestämda delen av KAP-KL och en majoritet
av alla som omfattas av KAP-KL väljer att ta ut den tidsbegränsat.
Det är oklart hur stor andel av dem som tar ut den avgiftsbestämda
delen tidsbegränsat, som också har rätt till livsvarig förmånsbestämd
pension (för dem som har arbetat inom sektorn före 1998 och för dem
som har lön över 7,5 inkomstbasbelopp). Inom SAF-LO och ITP 2
där det finns möjlighet att ta ut hela tjänstepensionen tidsbegränsat
– också den förmånsbestämda delen – väljer fortfarande huvuddelen
att ta ut tjänstepensionen livsvarigt.
8
Sammanfattning
Rapporten visar att det finns vissa skillnader i uttagsmönster beroende
på ålder. De som tar ut tjänstepensionen före 65 års ålder väljer i
högre utsträckning att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat och från
och med 65 års ålder väljer flera att ta ut tjänstepensionen livsvarigt.
Det är ett resultat som också stärks av tidigare forskning.
Forskningen är inte entydig vad gäller om män är mer benägna att
välja livslång pension än kvinnor eller vice versa. I den här studien
framkommer små skillnader i uttag mellan män och kvinnor. Kvinnor
tar i något högre utsträckning ut tjänstepensionen under 5 år jämfört
med män.
Rapporten tar upp flera möjliga orsaker till ökningen av tidsbegränsade uttag:
–
att det numera finns möjligheter att ta ut tjänstepensionen
tidsbegränsat
–
att det än så länge finns relativt lite kapital i de avgiftsbestämda pensionerna
–
att det är viktigt att övergången till livet som pensionär innebär en så liten förändring av den ekonomiska situationen som
möjligt
–
att det kan finnas en påverkan av finansiella rådgivare
–
att förval och utformning av information och blanketter kan
ha stor inverkan på personens val.
Enligt de intervjuade aktörerna är det troligt att ökningen av tidsbegränsade uttag kommer att fortsätta. De nya avtalen innebär att det
kommer finnas större möjligheter i framtiden att ta ut hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Även tidigare forskning tyder på att andelen
som tar ut sin pension livslångt minskar om möjligheten att ta ut den
tidsbegränsat ökar. Något som talar mot att de tidsbegränsade uttagen
kommer att öka är dock att personer tenderar att i högre utsträckning
välja livsvariga uttag, när pensionerna innehåller mer kapital och
utgör en större del av den totala tjänstepensionen – vilket de avgiftsbestämda pensionerna kommer att göra i framtiden jämfört med i dag.
Det tidsbegränsade uttaget är än så länge inte något generellt problem. Däremot kan det vara problematiskt för vissa grupper att välja
tidsbegränsat uttag. Risken för att stora grupper ska uppleva en stor
minskning i sin tjänstepension efter en tid som pensionär bedöms som
9
Sammanfattning
liten. Att risken bedöms som liten beror på att det inom flera avtalsområden i dagsläget finns begränsningar i möjligheten att ta ut stora
delar eller hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Det beror också på att
andelen som tar ut tidsbegränsat är relativt liten på de avtalsområden
där den möjligheten är mindre begränsad. Typfallsberäkningarna
visar att det över en livstid kan vara ekonomiskt lönsamt att välja
tidsbegränsat uttag för personer med låg pension, förutsatt att dessa
söker och får bostadstillägg. Oavsett om det för en person över en
livstid kan vara lönsamt att välja tidsbegränsade uttag eller inte, kan
det vara problematiskt och innebära en stor ekonomisk omställning,
om inkomsten sjunker drastiskt efter 5 år som pensionär. Problemet
är särskilt stort för dem som inte har uppmärksammat att det kommer
att bli ett sådant ekonomiskt tapp.
För att visa hur stora effekterna blir på hela ekonomin har SCB på
uppdrag av ISF simulerat hur stora skatteintäkterna, hemtjänstavgifterna samt utgifterna för bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och
garantipensioner skulle ha varit 2013, om en större andel än de som
faktiskt gjorde det hade tagit ut tjänstepensionen under 5 år i stället
för livslångt.
Resultaten från simuleringarna gäller för samtliga som var pensionärer 2013 (födda 1947 och tidigare) och visar en ögonblicksbild
av effekterna på offentliga intäkter och utgifter detta år. Resultaten
skulle bli annorlunda för andra kohorter, av andra storlekar, med
andra uttagsmönster, avtalsvillkor, intjänade tjänstepensionskapital,
förmögenheter med mera.
Simuleringsresultaten visar att statens utgifter skulle ha påverkats
marginellt under 2013, om fler av dagens pensionärer hade tagit ut
sin pension tidsbegränsat än vad som faktiskt var fallet. För dem
som var i åldrarna 66–70 år skulle gruppens tjänstepensionsinkomst
ha varit högre, vilket hade resulterat i högre sammanlagd skatt. För
dem som var 71 år och äldre skulle gruppens sammanlagda skatt ha
varit lägre till följd av en lägre tjänstepensionsinkomst. Sammantaget
visar simuleringen att skatteökningen är mycket större än ökningen
i socialförsäkringsförmåner för gruppen som var pensionärer 2013.
ISF menar att en förutsättning för att den ökade friheten att välja tidsbegränsade uttag ska vara positiv är att personen själv har tillräckligt
med kunskap och information för att kunna göra ett övervägt val och
att det finns bra alternativ för dem som inte vill eller kan välja. Det
10
Sammanfattning
finns dock indikationer på att personer generellt sett har svårt att ta
till sig information inför beslutet om uttagstid och att det i många fall
saknas viktig information i breven som bolagen skickar ut inför den
första utbetalningen av tjänstepension.
11
Summary
Summary
The Swedish Social Insurance Inspectorate (Inspektionen för
socialförsäkringen, ISF) is an independent supervisory agency for the
Swedish social insurance system. The objectives of the agency are to
strengthen compliance with legislation and other statutes, and to
improve the efficiency of the social insurance system through system
supervision and efficiency analysis and evaluation.
The ISF’s work is mainly conducted on a project basis and is
commissioned by the Government or initiated autonomously by the
agency. This report has been commissioned by the Government.
Background
Most employees in Sweden are covered by occupational pensions.
Occupational pension plans are to a large extent defined in collective
bargaining agreements negotiated between unions and employer
organisations. The occupational pension is an important source of
income and its importance has grown over time. The occupational
pension’s share of total pension income (public, occupational and
private pensions combined) is growing and today the occupational
pension makes up around 30 percent of men’s and 20 percent of
women’s total pension income.
The rules for how to withdraw occupational pensions, for example,
the lowest age for withdrawal or rules for annuitisation, are decided
upon in collective agreements and vary among labour market sectors.
There are four large occupational pension plans covering central
government employees (PA 03), employees in county councils and
municipalities (KAP-KL), white-collar workers in the private sector
(ITP) and blue-collar workers in the private sector (Pension plan
SAF-LO), respectively. This report covers these pension plans.
13
Summary
The possibility of withdrawing the pension over a fixed number of
years, for example 5 or 10 years, instead of as a life annuity is quite
new and was introduced at the beginning of the 1990s. The share of
pensioners choosing to withdraw their pensions over a fixed number
of years has increased over the years. The fact that fewer pensioners
choose to annuitise their pensions could have consequences for the
private economy of these individuals, but also for government income
and expenditures.
Objectives
ISF has been commissioned by the Government to investigate the
decrease in the annuitisation rates of occupational pensions and the
possible effects of this. The commission consists of two parts. This
report represents the first part and aims to map the share withdrawing
occupational pensions over a fixed number of years, the development
of this trend over time, and possible explanations for this
development. The report also examines the consequences for the
economy of individuals and for central and local governments and
discusses possible future developments.
Methods
To investigate the development of occupational pension withdrawals,
descriptive statistics have been collected from the pension insurance
companies Alecta (for white-collar workers in the private sector),
AMF (for blue-collar workers in the private sector), Kåpan and SPV
(for central government employees) and KPA (for employees in
county councils and municipalities).
To gain insights into the choice between annuitisation and withdrawal
of the occupational pension over a fixed number of years, a
questionnaire was administrated through Sifo’s web panel. The target
group for the questionnaire was persons between the ages of 62 and
67 who have an occupational pension capital, and will retire soon or
have retired recently.
Interviews were held with representatives from the unions and
employer organisations that negotiate the terms and conditions of the
occupational pension plans, and with representatives from pension
insurance companies. This was done in order to allow them to express
14
Summary
their opinions about the possibility of withdrawing pensions over a
fixed number of years and about potential future developments.
Furthermore, examples have been calculated to show the effect on the
private economy of individuals and on the public economy of
withdrawing pensions over a fixed number of years instead of as
annuities.
Simulations of the effect on the whole economy from decreasing
levels of annuitised occupational pensions have also been conducted,
using the micro-simulation model FASIT. The simulations were run
by Statistic Sweden (SCB).
Findings
The share of retirees choosing to withdraw their pensions over a fixed
number of years has been increasing during recent years. It is
evidently some of the occupational pensions financed through defined
contributions (ITPK, Kåpan Tjänste and the individual part of KAPKL) that are being withdrawn over a fixed number of years instead of
as life annuities. A large majority of the pensioners chose to annuitise
the defined-benefit pension ITP 2 and the defined-contribution
pension SAF-LO. It is only possible to withdraw the defined-benefit
pensions in PA 03 and KAP-KL as life annuities.
It is also evident that the probability of annuitisation differs between
retirement age and income groups. Younger retirees (less than 65
years old) and retirees with a lower income more commonly choose
to withdraw their occupational pensions over a fixed number of years.
There is no evidence of any gender differences in withdrawal patterns
in this study.
Possible causes for the decrease in annuitisation of occupational
pensions are discussed in the report:
–
Today, it is possible to withdraw the pension over a fixed
number of years. In older occupational pension plans this was
not an option. Henceforth, some pensioners are now taking the
opportunity.
–
The pension capital in the relatively new defined contribution
plans is still quite small, which can induce pensioners to
withdraw their whole capital in a few years.
15
Summary
–
The answers from the questionnaire emphasise that newly
retired people desire a smooth transition in terms of
consumption from their working life.
–
Influence from financial advisors.
–
Information, framing of withdrawal options and default
options have a major effect on the choice of withdrawal
period.
According to the representatives from the pension insurance
companies and the labour market partners, it is most likely that the
development towards an increased share withdrawing their
occupational pensions over a fixed number of years will continue. In
the new occupational pension plans agreed upon in the past few
years, the whole occupational pension can be withdrawn over a fixed
number of years. Earlier research shows that as the possibility to
withdraw pensions over a few years opens up, more individuals
choose this alternative.
On the other hand, individuals with a large pension capital will tend
to annuitise their pension. In the future, the average occupational
pension capital will be larger than it is at present, which could
dampen the increasing trend for withdrawing occupational pensions
over a fixed number of years.
Conclusions
According to ISF, the possibility of withdrawing occupational
pensions over a fixed number of years is not a problem in general.
However, it could be problematic for some groups to choose to
withdraw their occupational pension over a few years. Overall, the
risk that a large group of pensioners will see a significant reduction in
their occupational pension income after some years as pensioners is
currently estimated as being small. Today, there are restrictions in
some of the occupational pension plans, so that one part of the
pension must be annuitised. In the pension plans where the whole
occupational pension can be withdrawn over a fixed number of years,
only a minority actually do so.
For some individuals it can be favourable to withdraw the
occupational pension over a few years instead of as an annuity. This
16
Summary
is for example true if the individual highly values a smooth level of
consumption between their working life and retirement. The
calculations in the report also show that it could be economically
profitable to withdraw the occupational pension over a few years if
the total pension is low and the individual is eligible for housing
benefits.
The simulations of the effect on the economy as a whole from a lower
share choosing to annuitise show that the effect on government
spending is marginal, as the great majority of today’s pensioners
holding occupational pensions are not dependent on government
benefits.
ISF’s opinion is that the increase in choice for pension withdrawals is
positive as long as individuals have adequate information and
knowledge about their occupational pensions, and the potential
consequences of their withdrawal choice. For individuals who either
do not have enough knowledge or have no interest in choosing, there
should be a valid default option. There are indications that some
individuals have difficulty processing information about the
consequences of different pension withdrawal choices and some of
the information letters that are sent out by the occupational pension
insurance companies prior to retirement lack important information.
17
Inledning
1
Inledning
De flesta som arbetar har, förutom allmän pension, också tjänstepension via sin anställning. Tjänstepension får de som har kollektivavtal
eller har tecknat ett eget pensionsavtal med sin arbetsgivare. Cirka 90
procent av arbetstagarna omfattas av kollektivavtal och tjänar därför
in tjänstepension.1
Tjänstepensionerna utgör en allt viktigare inkomstkälla för äldre.
Inom många tjänstemannayrken, där lönerna ofta ligger över intjänandetaket i det allmänna pensionssystemet, utgör tjänstepensionerna
redan nu hälften eller mer av den totala inkomsten efter pensioneringen. Tjänstepensionens andel av den totala pensionsinkomsten
har ökat med tiden och under senare år har andelen varit cirka 30
procent för män och cirka 20 procent för kvinnor.2
Inför pensionen kan en person ta ställning till om tjänstepensionen
ska tas ut under några år eller livet ut. Ett kortvarigt uttag innebär
ett högre belopp under kort tid, medan ett livsvarigt uttag garanterar
en utbetalning hela livet men med ett lägre belopp.
Möjligheten att ta ut tjänstepensionen under kort tid är relativt ny och
har införts successivt inom de olika avtalsområdena med början från
1990. Tendensen har varit att ett ökat antal tar ut sin tjänstepension
tidsbegränsat. Det saknas dock en samlad bild av dels hur uttagen
och utvecklingen ser ut, dels vad som kan vara förklaringar till
utvecklingen.
1
2
Kjellberg, 2013.
Tjänstepensioner och utträde från arbetslivet, underlagsrapport till pensionsåldersutredningen,
s. 16.
19
Inledning
Att allt fler personer tar ut tjänstepensionen tidsbegränsat i stället för
livslångt kan få stora konsekvenser, dels för den enskildas ekonomi,
dels för statens och kommunernas inkomster och utgifter. En person
med låga pensionsinkomster och liten förmögenhet som väljer att
ta ut tjänstepensionen på 5 år kan till exempel kvalificera sig för
bostadstillägg och lägre hemtjänstavgift när utbetalningarna från
tjänstepensionen upphör, vilket leder till att statens utgifter ökar
och kommunens intäkter minskar. En person med hög tjänstepensionsinkomst, som väljer att ta ut en större del tidsbegränsat kan
komma över brytpunkten för att betala statlig skatt, vilket leder till
att statens inkomster ökar och personens nettoinkomster minskar.
För en del personer kan det vara positivt att kunna ta ut delar av eller
hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Ett sådant val kan vara rationellt
om personen annars skulle ha svårt att anpassa sin konsumtion vid
övergången från arbetslivet till ett liv med minskad eller ingen arbetsinkomst. Samtidigt kan det vara problematiskt att inkomsten under en
del av livet blir mycket låg, om en stor del av tjänstepensionen tas ut
tidsbegränsat. Särskilt problematiskt kan detta vara för den som antingen känner sig tvingad att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat eller
saknar tillräcklig information för att fatta ett välgrundat beslut.
1.1
Uppdraget
ISF har fått i uppdrag av regeringen att utreda hur de tidsbegränsade
uttagen av tjänstepensioner används och att utvärdera effekterna av
tidsbegränsade uttag. Främst ska en kartläggning göras av vilka personer som gör sådana uttag, hur stor del som tas ut tidsbegränsat och
hur uttagsmönstren har utvecklats över tid. Med utgångspunkt i uttagsbeskrivningen ska en utvärdering göras av vilka konsekvenserna
blir, främst vad gäller pensionärernas ekonomi och för pensionsbeteenden. Därtill ska konsekvenserna för statens budget till följd av
påverkan på socialförsäkringsförmåner och skatter analyseras. Redovisningen och analysen ska så långt som möjligt vara könsuppdelad.
20
Inledning
1.2
Syfte och frågor
Uppdraget består av två delar. Den här rapporten är en redovisning
av den första delen.3 Ett av syftena med rapporten är att ge en samlad
bild av uttagen av kollektivavtalade tjänstepensioner och förklaringar
till uttagsmönstret. Ett annat syfte är att resonera kring hur en möjlig
fortsatt utveckling av uttagen kan se ut och undersöka vilka konsekvenser ett ökat tidsbegränsat uttag kan få.
De frågor som den här rapporten avser att besvara är:
–
Hur ser uttagsmönstret av tidsbegränsad tjänstepension ut
och hur har det utvecklats över tid?
–
Vad är avgörande för de blivande pensionärernas val av
uttagsperiod?
–
Vilken betydelse har det tidsbegränsade uttaget på kort
och lång sikt för den enskildas ekonomiska situation och
hur kan detta påverka statens och kommunernas inkomster
och utgifter?
–
Hur ser aktörerna på utvecklingen av uttaget av tjänstepension?
I nästa del av uppdraget kommer en analys av registerdata över individens sammanlagda pensionsval att genomföras. Ett av syftena med
den delen är att ge en fördjupad bild av hur de tidsbegränsade uttagen
av tjänstepensioner används och att utvärdera effekterna av tidsbegränsade uttag, främst vad gäller konsekvenser för pensionärernas
ekonomi och för pensionsbeteenden. Ett annat syfte är att slutligt
besvara de frågor som regeringsuppdraget ställer.
3
En delredovisning av uppdraget lämnades till Regeringskansliet (Socialdepartementet) den 30
juni 2015 i form av en promemoria. Den redovisningen innehöll även en plan för
genomförande av den återstående delen av uppdraget.
21
Inledning
Avgränsning
De kollektivavtalade tjänstepensionerna regleras i första hand genom
fyra stora tjänstepensionsavtal. Det finns dessutom några mindre avtal
som täcker andra områden på arbetsmarknaden. ISF har avgränsat
studien till de avtal som nu är aktuella inom dessa fyra stora avtalsområden.
Inom varje avtalsområde kan personerna i varierande grad välja olika
tjänstepensionsbolag, som förvaltar tjänstepensionen. Inom varje
avtalsområde finns det även ett bolag som är förvalt. De förvalda
tjänstepensionsbolagen inom de ovan fyra avtalen är AMF, KPA
Pension (hädanefter KPA), Alecta och Kåpan Pensioner (hädanefter
Kåpan). Studien är avgränsad till dessa fyra bolag, med undantag för
avsnittet om effekter för stat, kommun och individ.
För att få en fullständig bild av pensionärers ekonomiska situation
skulle det behövas tillgång till information om personernas privata
pensionssparande och övriga ekonomiska tillgångar, som kan användas för konsumtion under tiden som pensionär. Information om detta
finns bara i begränsad utsträckning och har inte alls använts för
redovisningen i denna rapport.
1.3
Genomförande
Mer detaljerade metodbeskrivningar finns i de olika metodbilagorna.
Aggregerad statistik över uttaget från tjänstepensionsbolagen
För att få en bild av hur uttagen av tjänstepensionen ser ut har ISF
beställt aggregerad statistik från Alecta, AMF, KPA, Kåpan och SPV
över hur uttagen av tjänstepension ser ut för personer inom nu gällande avtal som har tagit ut sin tjänstepension under perioden 2008–
2014. I beställningen har det ingått statistik över hur uttagen ser ut
över tid, baserat på ålder, kön och inkomst. ISF har också beställt
statistik över genomsnittligt utbetald förmån för de olika uttagstiderna.
22
Inledning
Enkät
ISF har under maj 2015 genomfört en enkätundersökning till blivande
och nuvarande pensionärer och ställt frågor om bland annat hur de har
valt att ta ut eller kommer att ta ut sin tjänstepension och anledningarna till detta uttag.
Enkäten har riktat sig till personer i åldrarna 62–67 år som har rätt
till tjänstepension. Enkäten skickades ut genom Sifos webbpanel till
2 626 personer och totalt besvarade 1 000 personer enkäten. Svarsfrekvensen är således 38 procent.
Intervjuer med arbetsgivarorganisationer,
arbetstagarorganisationer och tjänstepensionsbolag
Under perioden mars–juni 2015 har intervjuer genomförts med
arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer och tjänstepensionsbolag.
Representanter för Svenskt Näringsliv, Sveriges Kommuner och
Landsting (SKL) och Arbetsgivarverket har intervjuats. Intervjuer
har också genomförts med representanter för Landsorganisationen
i Sverige (LO), Förhandlings- och samverkansrådet PTK och Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR). Från tjänstepensionsbolagen har
företrädare för Alecta, KPA, AMF och Kåpan intervjuats.
I första hand har intervjuerna gjorts med aktörernas pensionsexperter
eller förhandlare. I intervjuerna med tjänstepensionsbolagen har i
vissa fall även andra personer medverkat, exempelvis informationschefer och statistikansvariga.
Typfallsberäkningar
Förenklade typfallsberäkningar har gjorts för att få en översiktlig bild
av vilka konsekvenser ett tidsbegränsat uttag av tjänstepensionen får
för personens disponibla inkomst, inkomstskatt och bostadstillägg.
Beräkningarna är gjorda i tre steg. Först har olika inkomstprofiler
lagts in i Pensionsmyndighetens typfallsmodell för att beräkna nivåerna på såväl allmän pension som tjänstepension, givet att denna utbetalning är livslång. Därefter har tjänstepensionen fördelats om, så att
hälften av tjänstepensionen utbetalas under 5 år i stället för livsvarigt.
I båda fallen har bostadstillägg och inkomstskatt beräknats. Bostads-
23
Inledning
tillägget har beräknats med hjälp av Pensionsmyndighetens beräkningshjälp på pensionsmyndigheten.se. Inkomstskatt har beräknats
med Skatteverkets beräkningshjälp på skatteverket.se.
Simulering av vilken inverkan uttaget har för stat, kommun och
individ genom FASIT-modellen
ISF har undersökt vilka konsekvenser förändrade uttag av tidsbegränsade tjänstepensioner kan få för statens och kommunernas inkomster och utgifter. Detta har gjorts med hjälp av den så kallade
FASIT-modellen. Det är en mikrosimuleringsmodell, som bland
annat används för att beräkna effekter på de offentliga finanserna
av förändringar i skatte- och transfereringssystemen. Modellen
har använts för att det ska gå att se hur de offentliga utgifterna
(socialförsäkringsersättningar inklusive bostadstillägg) och inkomsterna (skatter och kommunala avgifter för äldreomsorg) påverkas
ifall andelen som tar ut sin pension tidsbegränsat förändras. Simuleringarna har gjorts på data som omfattar hela pensionärskollektivet
– till skillnad från den aggregerade statistiken som redovisas i kapitel
4 och som enbart baseras på dem som har tagit ut sin tjänstepension
under de senaste åren. Beräkningarna är gjorda av Statistiska centralbyrån (SCB).
1.4
Disposition
I kapitel 2 ges en bakgrund om utvecklingen av tjänstepensioner,
en översikt över de fyra största avtalsområdena samt en beskrivning
av regelverket som styr utformningen av tjänstepensionerna. I kapitel
3 finns en översikt över forskning och tidigare studier. I kapitel 4 ges
en bild av hur uttaget av tjänstepension ser ut och hur utvecklingen
har sett ut över tid. I kapitel 5 analyseras olika möjliga orsaker till
utvecklingen av det tidsbegränsade uttaget. I kapitel 6 redovisas vilka
konsekvenser ett ökat tidsbegränsat uttag kan få för individ, kommun
och stat. I kapitel 7 ges en beskrivning av berörda aktörers syn på utvecklingen av uttag av tjänstepensioner. I kapitel 8 finns rapportens
slutsatser.
24
Vad är tjänstepension?
2
Vad är tjänstepension?
Tjänstepension är en del av den ersättning som avtalas för ett förvärvsarbete, och kan betraktas som uppskjuten lön. Tjänstepensionen
är inte obligatorisk, men de flesta anställda har pensionsrätt i sin anställning genom överenskommelser mellan arbetsmarknadens parter
i centrala kollektivavtal. Cirka 90 procent av arbetstagarna i Sverige
omfattas av kollektivavtal och tjänar därför in tjänstepension i takt
med att de arbetar. Utfästelser om pension till anställda kan även regleras i pensionsreglementen eller i individuella pensionsavtal mellan
arbetsgivare och anställda.
Tjänstepensionen kan vara förmånsbestämd, avgiftsbestämd (även
kallat premiebestämd) eller en kombination av de båda. Förmånsbestämd pension innebär att en anställd person är garanterad en pension
som motsvarar en viss procentsats av de sista lönerna före pensioneringen. För att få full tjänstepension måste den anställda ha tjänat in
till pensionen under ett visst antal år. Det finns flertal påtagliga likheter mellan systemegenskaper hos de kollektivavtalade förmånsbestämda pensionerna och det gamla ATP-systemet. En formell
pensionsålder, automatisk utbetalning av pension vid 65 års ålder,
begränsning av antalet intjänandeår och så vidare finns kvar inom
de flesta förmånsbestämda tjänstepensionssystem.4
Avgiftsbestämd pension innebär att arbetsgivaren betalar in en avgift
som utgör en viss procent av den anställdas lön. Inbetalningen görs
vid olika åldrar beroende på vilket avtal som den anställda tillhör.
4
SOU 2013:25 s. 240.
25
Vad är tjänstepension?
Pensionens storlek bestäms framför allt av hur länge arbetsgivaren
har betalat in avgiften, hur avkastningen har blivit och hur stor avgiften har varit. Avgiftsbestämd pension innebär oftast en större
möjlighet att välja sparform och uttagstider.
Tjänstepensioner har under en lång tid i huvudsak utgjorts av förmånsbestämda pensioner. Utvecklingen har emellertid gått i riktning
mot mer avgiftsbestämda pensioner. Det har även blivit allt vanligare
med kombinerade avtalspensioner med både avgiftsbestämd pension
och förmånsbestämd pension inom samma avtalsområde.
Orsaker till att avtalen blivit alltmer avgiftsbestämda är att förmånsbestämda pensioner är kostsamma för arbetsgivarna och att det är
svårt för arbetsgivarna att förutse framtida pensionskostnader.5 I ett
avgiftsbestämt system har arbetsgivaren en större möjlighet att förutse storleken på pensionskostnaderna.6
För anställda innebär ett förmånsbestämt system bättre förutsägbarhet, eftersom de kan beräkna ungefärligen hur hög deras framtida
pension kommer att bli. I en avgiftsbestämd pension beror förmånens
storlek till viss del på avkastningen på inbetalade medel och innebär
en osäkerhetsfaktor för den enskilda personen.
Tjänstepensionens roll har också förändrats och den utgör en
allt viktigare del av pensionen. Fler har tjänstepension i dag, och i
genomsnitt är tjänstepensionerna högre. Första möjligheten att ta ut
tjänstepensionen under 5 år kom 1990, men möjligheten har exempelvis bara funnits inom ITP 2 sedan 2007. Avtalen har också ändrats
olika ofta inom olika avtalsområden. Avtalen och uttagsmöjligheterna
för dem som tagit ut tjänstepensionerna tidigare har således sett annorlunda ut jämfört med i dag, och avtalen fortsätter att förändras
och kommer troligtvis att se annorlunda ut framöver. Samtidigt är
övergångstiderna till i högre grad avgiftsbestämda pensioner mycket
långa. För avsevärd tid framöver kommer de flesta nybeviljade tjänstepensioner till största delen att vara förmånsbestämda. Privatanställda tjänstemän kan tjäna in pension enligt de förmånsbestämda
5
http://www.svensktnaringsliv.se/allmanna_nyheter/nytt-itp-avtal-antligen-i-hamn_536494.html
se även
http://skl.se/ekonomijuridikstatistik/ekonomi/pensionskostnader/arkivpensionskostnader/arkiv
pensionskostnader/overenskommelseomnyttpensionsavtalakapkl.2196.html
6
SOU 2014:57 s. 232.
26
Vad är tjänstepension?
reglerna i ytterligare 28 år och i 37 år till i statlig sektor.7 De parallella systemen och reglerna som gäller för dem som redan har tagit
ut sin pension och för dem som tar ut sin pension i dag kan därför
vara svåra att överblicka.
2.1
Översikt över avtalsområdena
Villkoren för tjänstepensionerna varierar mellan olika arbetsmarknadssektorer. Avtalen förhandlas fram av de centrala parterna på
arbetsmarknaden. Utformningen beror därför på vilka överenskommelser de fackliga organisationerna och arbetsgivarna har gjort. Den
som har arbetat inom olika avtalsområden kan ha tjänstepension från
flera olika avtalsområden. Intjänade förmåner går inte förlorade för
att en person byter arbetsplats. Om personen exempelvis byter till en
annan arbetsgivare inom samma kollektivavtalsområde kvarstår hen
inom samma pensionsplan.8 I annat fall lämnas så kallade fribrev.9
Det finns fyra stora tjänstepensionsavtal som gäller för dem som nu
går i pension. För privatanställda arbetare gäller avtalspension SAFLO, för privatanställda tjänstemän gäller ITP, för statligt anställda
gäller avtalet PA 03 och för landstings- och kommunanställda gäller
KAP-KL (se figur 1). Det finns dessutom några mindre avtal som
täcker andra områden på arbetsmarknaden.10
Inom varje avtalsområde kan anställda i varierande grad välja bland
olika tjänstepensionsbolag för förvaltning av den avgiftsbestämda
pensionen. Inom varje avtalsområde finns det även ett bolag som är
förvalt, det så kallade icke-valet, som förvaltar sådan valbar avgiftsbestämd pension för dem som inte gör ett eget aktivt val. Den förmånsbestämda pensionen tryggas på olika sätt inom de olika avtalsområdena och ibland på olika sätt mellan olika tjänstepensionsbolag
inom samma avtalsområde. Icke-valet inom de fyra avtalen ovan
förvaltas av AMF, Alecta, Kåpan/SPV och KPA.
7
SOU 2013:25 s. 236.
SOU 2014:57.
9
Fribrev innebär att den anställda har rätt till värdet av intjänad pension hos en arbetsgivare
även om hen slutar sin anställning före ordinarie pensionsålder och påbörjar en ny anställning.
10
SOU 2013:25 s. 239.
8
27
Vad är tjänstepension?
Inom varje avtalsområde finns också valcentraler knutna till parterna
inom respektive avtalsområde. Valcentralerna administrerar tjänstepensionen. Försäkringsgivare kan bli valbara för de anställda antingen
genom upphandling eller genom ett anslutningsförfarande. Inom den
kommunala och statliga sektorn används anslutningsförfarandet,
vilket innebär att de försäkringsgivare som uppfyller kraven i anslutningsvillkoren godkänns som valbara bolag. Valcentralerna sköter
också informationen till dem som är försäkrade i dessa bolag, registrerar deras val av försäkringsgivare och förmedlar pensionsavgifterna som arbetsgivaren betalat in. Valcentralerna kan i vissa fall
även administrera flytt av pensionskapital.
Figur 1
Parter
Avtal
Valcentral
Bolag
Översikt över avtalsområdena
Svenskt
Näringsliv/
LO
SKL, Arbetsgivarf. Pacta/
Sv. Kommunarbetarförb,
OFR, Akademiker Alliansen.
Arbetsgivarverket/OFR,
Saco-S, Seko
Svenskt
Näringsliv/
PTK
SAF-LO
KAP-KL
PA 03
ITP 2, ITPK
Fora
Pensions
valet/Valcentralen
SPV
Collectum
AMF (förval)
Alecta
Danica
Folksam
Handelsb.
Länsförsäk.
Movestic
Nordea
SEB
SPP
Swedbank
KPA
(förval)
Alecta
AMF
Danica
Folksam
Handelsb.
Länsförsäk.
Lärarfonder
Nordea
SEB
Swedbank
KÅPAN
(förval)
AMF
Alecta
Danica
Folksam
Handelsb.
KPA
Länsförsäk.
Nordea
SEB
SPP
Skandia
Swedbank
Alecta
(förval)
AMF
Danica
Folksam
SEB
SPP
Skandia
Swedbank
28
Vad är tjänstepension?
2.1.1 SAF-LO
Arbetare inom privata företag omfattas av avtalspension SAF-LO.
Avtalet slöts 1996 och pensionen är helt avgiftsbestämd. I dag omfattas cirka 2,8 miljoner11 privatanställda arbetare av avtalet. Arbetsgivaren sätter av 4,5 procent av lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp
(ibb) och 30 procent av lönedelar över 7,5 ibb till tjänstepension
SAF-LO.12 Pensionen börjar tjänas in från 25 års ålder. Utbetalningarna börjar normalt vid 65 år men kan påbörjas som tidigast från 55
år. Den förvalda utbetalningstiden är livsvarig, men det finns möjlighet att ta ut pensionen tidsbegränsat under 5–20 år.
På grund av de högre avsättningar som förekommer vid högre
inkomster får den som har en inkomst över 7,5 ibb betydligt högre
tjänstepension. Ett räkneexempel (se bilaga 2 för beräkningsförutsättningar) visar att en person med inkomst om 7,5 ibb hela livet får en
tjänstepension på cirka 4 700 kronor per månad. En person med
inkomst om 10 ibb hela livet får en tjänstepension på cirka 15 000
kronor. För dem som går i pension i dag inom SAF-LO kollektivet
finns möjlighet att ta ut hela sin tjänstepension tidsbegränsat.13
2.1.2 KAP-KL
Anställda inom kommun och landsting omfattas av KAP-KL eller
AKAP-KL. För anställda födda 1985 och tidigare gäller det delvis
förmånsbestämda avtalet KAP-KL, och för födda 1986 och senare
gäller det helt avgiftsbestämda avtalet AKAP-KL. Cirka 1 miljon14
personer omfattas av dessa avtal. Den förmånsbestämda pensionen
i KAP-KL ger en pension om 55 procent av lönedelar mellan 7,5
och 20 ibb och 27,5 procent av lönedelar mellan 20 och 30 ibb.15
Arbetsgivaren sätter av 4,5 procent av lönedelar upp till 30 ibb till
den avgiftsbestämda pensionen.16 Avgiften till den avgiftsbestämda
11
Pensionsmyndighetens webbplats 2015-09-24.
Före 2008 var avgiften lika stor över som under taket om 7,5 ibb. Avgiften var dessutom
lägre, 3,5 procent.
13
Avtalspension SAF-LO slöts 1996. Innan dess gällde STP. Många av dem som går i pension
i dag har delar av sin pension från STP.
14
Pensionsmyndighetens webbplats 2015-09-24.
15
Avtalet slöts 2006. Övergångsregler från PFA med mer generösa pensionsnivåer gäller för
dem födda mellan 1947 före 1967.
16
Gäller från 2010. Åren 2008 och 2009 var avsättningen 4,25 procent och 2007 var avsättningen 4 procent.
12
29
Vad är tjänstepension?
pensionen KAP-KL sätts av mellan 21 och 67 års ålder eller senare,
om anställningen fortsätter efter att personen har fyllt 67 år. Den
avgiftsbestämda pensionen kan betalas ut tidigast från 55 år. Den
förmånsbestämda delen kan tas ut från 61 års ålder. Den anställda
kan tillgodoräkna sig pensionsgrundande tid till den förmånsbestämda
pensionen från 28 år till 65 års ålder. För att få en hel förmånsbestämd ålderspension krävs 30 års intjänandetid.
I tjänstepensionsavtalen inom kommun och landsting finns det även
olika regler för uttagsperioder för dem som går i pension före 65 år
jämfört med dem som går vid eller efter 65 års ålder. De som har
tjänstepension KAP-KL kan ta ut hela den avgiftsbestämda delen
av pensionen oavsett om uttaget påbörjas före eller efter 65 års ålder,
utifrån överenskommelse mellan en anställd och försäkringsgivaren.
Den förmånsbestämda delen i KAP-KL kan endast tas ut som livsvarig pension, oavsett om man börjar ta ut den före 65 års ålder eller
senare.
Den som tillträtt en kommunal tjänst före 1998 har tjänat in förmånsbestämd tjänstepension enligt äldre pensionsavtal. Detta intjänande
fixerades vid övergången till nu gällande avtal och utgör till en viss
del en självständig förmån benämnd intjänad pensionsrätt (IPR). De
delar som understiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp kan tas ut temporärt
före 65 års ålder. Den temporära delen måste vara slutligt utbetald vid
65 års ålder. Vid uttag efter 65 års ålder tas IPR endast ut som
livsvarig pension.
De som inom KAP-KL har en inkomst under 7,5 ibb får endast avgiftsbestämd tjänstepension. Vid denna inkomstnivå under hela livet
rör det sig om en tjänstepension på cirka 4 200 kronor per månad (se
beräkningsförutsättningarna i bilaga 2). Hela denna del kan tas ut
tidsbegränsat. En anställd som exempelvis har en inkomst på 10 ibb
under hela livet får cirka 5 600 kronor per månad i avgiftsbestämd
pension och cirka 6 700 kronor per månad i förmånsbestämd pension.
Eftersom den förmånsbestämda pensionen inte kan tas ut tidsbegränsat, kan ungefär hälften av kapitalet tas ut tidsbegränsat (46 procent
vid denna inkomstnivå).
Inom kommun och landsting finns ett nytt helt avgiftsbestämt avtal
AKAP-KL från den 1 januari 2014. Det omfattar alla som är födda
1986 och senare. Arbetsgivaren betalar avgifter om 4,5 procent på
inkomster upp till 7,5 ibb och 30 procent på inkomster mellan 7,5
30
Vad är tjänstepension?
och 30 ibb. De som är födda 1986 och senare får alltså inte någon
förmånsbestämd pension. Liksom inom KAP-KL är den tidigaste
uttagsåldern i AKAP-KL oreglerad och den följer av inkomstskattelagens begränsning av att uttag tidigast får göras vid 55 år.
2.1.3 PA 03
För statligt anställda gäller avtalet PA 03 som tecknades 2003. En
principöverenskommelse om nytt pensionsavtal PA 16 tecknades
mellan Arbetsgivarverket och Saco-S samt Seko i juni 2015.
PA 03 ger rätt till tre olika ålderspensioner – en förmånsbestämd
del och två avgiftsbestämda delar. De avgiftsbestämda delarna är
individuell ålderspension och kompletterande ålderspension (Kåpan
Tjänste). Den förmånsbestämda pensionen ger en pension om 60
procent av lönedelar mellan 7,5 och 20 ibb och 30 procent mellan
20 och 30 ibb.17 Den förmånsbestämda pensionen tjänas in från 28
års ålder och så länge anställningen varar, dock längst till 65 års
ålder. För att en person ska kunna tillgodoräkna sig hel förmånsbestämd pension krävs en anställning inom avtalsområdet med sådan
pensionsrätt i 30 år. Till den individuella ålderspensionen betalar
arbetsgivaren en premie om 2,5 procent på lönedelar upp till 30 ibb
och till Kåpan Tjänste 2,0 procent på lönedelar upp till 30 ibb.18 Den
individuella ålderspensionen och Kåpan Tjänste tjänas in från 23 års
ålder och fram till 65 års ålder eller så länge anställningen varar.
I dagsläget omfattas cirka 250 000 personer av avtalet.
Den förmånsbestämda pensionen i PA 03 kan tas ut livsvarigt, men
om den tas ut före 65 års ålder kan man, under vissa förutsättningar,
välja att ta ut en större del av pensionen före 65 års ålder. Den förmånsbestämda pensionen blir i detta fall lägre efter 65 års ålder,
det vill säga att den trappas ner från 65 års ålder. Om den intjänade
förmånen är liten, kan hela den förmånsbestämda pensionen tas ut
före 65 års ålder och i så fall betalas ingen förmånsbestämd pension
ut efter 65 års ålder.
17
18
Avtalet slöts 2009. För dem som är födda mellan 1943 och 1972 finns övergångsregler från
äldre avtal med mer generösa pensionsnivåer.
I äldre avtal (före 2008) var avgifterna något lägre.
31
Vad är tjänstepension?
Den avgiftsbestämda pensionen Kåpan Tjänste i PA 03 kan tas
ut antingen under en begränsad tid, 5–20 år eller livsvarigt oavsett
om uttaget påbörjas före eller efter 65 års ålder. Hänsyn tas till de
begränsningar som följer av inkomstskattelagen, det vill säga högst
80 procent av lönen vid avgången i pension. Om en person inte väljer
annat, betalas pensionen ut tidsbegränsat under 5 år, från 65 års ålder.
Uttagsalternativen för Kåpan Tjänste liknar således dem som gäller
för den avgiftsbestämda pensionen i KAP-KL.
Den individuella ålderspensionen i PA 03 har en annan konstruktion.
Om den individuella ålderspensionen tas ut före 65 års ålder, kan den
i likhet med den avgiftsbestämda delen i KAP-KL och Kåpan Tjänste
tas ut temporärt, helt eller delvis före 65 års ålder, så länge hänsyn tas
till de nyss nämnda skatterättsliga begränsningarna. I annat fall kan
den endast tas ut livsvarigt.
Inom PA 03 får en person som är anställd efter 2002, som är född
efter 1972 och som har ett pensionsunderlag som understiger 7,5 ibb
endast avgiftsbestämd pension. Ett räkneexempel (se bilaga 2 för
beräkningsförutsättningar) visar att pensionen vid 7,5 ibb blir cirka
4 700 kronor per månad, och den delen av pensionen som består av
kompletterande ålderspension kan tas ut tidsbegränsat. En person med
inkomst på 10 ibb får cirka 6 200 kronor per månad i avgiftsbestämd
pension och cirka 7 300 kronor per månad i förmånsbestämd pension.
Eftersom det inte går att ta ut den förmånsbestämda pensionen eller
den individuella ålderspensionen tidsbegränsat vid 65 år, är det en
mindre del av pensionen (26 procent) som kan tas ut tidsbegränsat
för en person som under arbetslivet har haft en lön motsvarande 10
ibb.
2.1.4 ITP
ITP är det avtal som gäller för tjänstemän inom privat sektor. ITPavtalet omförhandlades 2007. Det gamla ITP-avtalet kallas nu ITP 2,
medan det nya kallas ITP 1. De som är födda efter 1978 täcks av ITP
1.19 ITP 2 består dels av en förmånsbestämd pension, dels av ITPK,
som är en avgiftsbestämd pension. ITP 2 ger en pension om 10
19
Även äldre anställda kan täckas av ITP 1 genom överenskommelser med arbetsgivaren eller
beroende på att de är anställda i företag som tecknat kollektivavtal efter 26 april 2006 eller
blivit medlemmar i Svenskt Näringsliv efter 1 januari 2007.
32
Vad är tjänstepension?
procent av lönedelar upp till 7,5 ibb, 65 procent av lönedelar mellan
7,5 och 20 ibb och 32,5 procent av lönedelar mellan 20 och 30 ibb.
Arbetsgivaren sätter dessutom av 2 procent av lönedelar under 30
ibb till ITPK.
Totalt omfattas cirka 2 miljoner20 personer av ITP-avtalet. Intjänandeåldern är 28 år för ITP 2 och ITPK. För intjänande av full ålderspension krävs minst 30 års intjänandetid, och den anställda får tidigast
gå i pension från 55 års ålder. Den förvalda utbetalningstiden för ITP
2 är livsvarigpension medan ursprunglig ITPK har en förvald utbetalningstid under 5 år och ITPK i Alecta Optimal Pension har en livsvarig utbetalningstid som förval21. Det är dock möjligt att välja tidsbegränsad respektive livsvarig utbetalning för alla delar av avtalen.
Om den pensionsmedförande lönen överstiger tio inkomstbasbelopp
kan man, i överenskommelse med arbetsgivaren, teckna en alternativ
ITP, en så kallad tiotaggarlösning. Denna lösning gäller för lönedelar
mellan 7,5 och 30 ibb och innebär att arbetsgivaren frilägger premierna och placerar dem i en annan försäkring än ITP. Det går också att
välja en ITP 1-plan i stället för ITP 2.
För dem som har en inkomst över 7,5 ibb utgör den förmånsbestämda
pensionen en större andel av lönen än för dem som har en lägre inkomst. Ett räkneexempel (se bilaga 2 för beräkningsförutsättningar)
visar att de som har en inkomst om 7,5 ibb under hela livet får cirka
1 900 kronor per månad i avgiftsbestämd pension och cirka 3 600
kronor per månad i förmånsbestämd pension. De som har en inkomst
om 10 ibb hela livet får cirka 2 500 kronor per månad i avgiftsbestämd pension och cirka 11 500 kronor per månad i förmånsbestämd
pension. Hela tjänstepensionen kan tas ut tidsbegränsat.
Den nya ITP-planen är avgiftsbestämd och arbetsgivaren betalar premier på 4,5 procent av kontant utbetald bruttolön på lönedelar upp till
7,5 ibb och 30 procent på lön däröver. Tjänstepensionen är möjlig att
ta ut från 55 år som inom ITP 2.
20
21
Pensionsmyndighetens webbplats 2015-09-24.
I juli 2007 upphörde ickevalspengar att gå till ITPK i ursprunglig form vilket gör att de som
har ursprungliga ITPK endast omfattar fribrev. 2008 skapades möjligheten att flytta redan
placerat kapital. Detta innebär att en person kan flytta kapital för både ursprunglig ITPK och
ITPK i Alecta Optimal Pension.
33
Vad är tjänstepension?
2.1.5 Sammanställning av uttagsregler och förval
Som framgår ovan finns det olika möjligheter i tjänstepensionsavtalen
att ta ut pensionen tidsbegränsat respektive livsvarigt (se tabell 1 för
översikt över uttagsreglerna). Som huvudregel gäller att de som har
tjänstepension från SAF-LO-avtalet eller ITP-avtalet kan ta ut hela
sin tjänstepension tidsbegränsat, medan de som har tjänstepension
från PA 03 eller KAP-KL i huvudsak endast kan göra tidsbegränsade
uttag av de delar som är avgiftsbestämda, medan den förmånsbestämda delen betalas ut livsvarigt (om den inte tas ut före 65 års ålder
inom PA 03 eller – för intjänad pensionsrätt fram till 1997 – inom
KAP-KL).
34
Vad är tjänstepension?
Tabell 1
Utbetalningstid
Översikt av nu gällande uttagsregler
Förmåns-bestämd
Avgiftsbestämd
Förvald
utbetalningstid
SAF-LO
Uttag före 65
års ålder
-
Livsvarigt alt.
tidsbegränsat kortast 5
år.
Uttag fr.o.m. 65
års ålder
-
Livsvarigt alt.
tidsbegränsat kortast 5
år.
Livsvarigt. En
större del (eller
hela) kan dock tas
ut före 65 år vilket
leder till att
pensionen
minskar (eller
uteblir) efter 65
års ålder.
Individuell
ålderspension: hela
pensionen kan under
vissa förutsättningar
tas ut före 65 år,
annars livsvarigt.
Livsvarigt
Individuell
ålderspension:
livsvarigt.
Livsvarigt
PA 03
Uttag före 65
års ålder
Uttag fr.o.m. 65
års ålder
Kompletterande
ålderspension (Kåpan
Tjänste): hela
pensionen kan tas ut
före 65 år under vissa
förutsättningar.
Annars livsvarigt alt.
tidsbegränsat kortast 5
år.
Kompletterande
ålderspension (Kåpan
Tjänste): Livsvarigt
alt. tidsbegränsat
kortast 5 år.
35
Individuell
ålderspension och
förmånsbestämd
pension: livsvarigt
Kompletterande
ålderspension
(Kåpan Tjänste): 5
år.
Vad är tjänstepension?
KAP-KL
Uttag före 65
års ålder
Livsvarig
Livsvarigt alt.
tidsbegränsat kortast 5
år.
Uttag fr.o.m. 65
års ålder
Livsvarigt
Livsvarigt alt.
tidsbegränsat kortast 5
år.
Uttag före 65
års ålder
Livsvarigt alt.
tidsbegränsat
kortast 5 år.
ITPK: Livsvarigt alt.
tidsbegränsat kortast 2
år.
Uttag fr.o.m. 65
års ålder
Livsvarigt alt.
tidsbegränsat
kortast 5 år.
ITPK: Livsvarigt alt.
tidsbegränsat kortast 2
år.
Livsvarigt
ITP 2
ITP 2 och ITPK:
livsvarigt
Not: Vad gäller PA 03 förmånsbestämd och PA 03 Individuell ålderspension finns ingen möjlighet att välja utbetalningstid efter 65 år utan dessa betalas ut livsvarigt med automatik.
2.2
Rättsliga förutsättningar för uttagen
Tjänstepensionerna styrs i första hand genom kollektivavtal. Dessa är
till alla delar bindande för de parter som omfattas av avtalet. Inkomstskattelagen (1999:1229) ställer upp vissa formkrav som påverkar
uttagen av tjänstepension. Det finns också arbetsrättsliga lagar, som
reglerar hur arbetsgivare och anställda binds av utfästelser om förmåner i anställningen samt lagstiftning som gäller för försäkringsverksamheter och tryggande av pensionsutfästelser.22
Inkomstskattelagens formkrav innebär att ålderspension normalt inte
får börja betalas ut före 55 års ålder eller under kortare tid än 5 år och
att pensionen under de första 5 åren inte får betalas ut med minskande
belopp.23 Det finns även begränsningar i förfoganderätten. Samtliga
villkor måste vara uppfyllda för att försäkringen ska utgöra en pen22
23
Försäkringsrörelselagen (2010:2043), försäkringsavtalslagen (2005:104) och lagen (1967:531)
om tryggande av pensionsutfästelse.
58 kap. 10–11§§ inkomstskattelagen.
36
Vad är tjänstepension?
sionsförsäkring, både när det gäller en privat pensionsförsäkring och
en tjänstepensionsförsäkring. Om något av de kvalitativa villkoren
vid avtalets ingående inte är uppfyllt är försäkringen i
skattehänseende
att anse som en kapitalförsäkring och då gäller andra skatteregler.24, 25
Uttagen av tjänstepensioner påverkas således i huvudsak av villkoren
som finns i kollektivavtalen. Vilka villkor som parterna har valt att
reglera och vilka villkor som överlämnas till tjänstepensionsbolagen
att utforma samt hur uttagsreglerna ser ut kan variera mellan avtalsområdena.
Exempel på sådant som fastställs i avtalen är:
–
intjänandeålder (från och med, till och med vilken ålder)
–
livsvarig eller tidsbegränsad utbetalning och vilken utbetalningstid som är förvald
–
tidpunkt för när utbetalning av tjänstepensionsförsäkringen
kan påbörjas och under hur lång tid pensionen betalas ut
–
avgiften som arbetsgivaren betalar för den anställdas tjänstepension.
Exempel på sådant som i vissa fall regleras i avtal eller överlämnas
till tjänstepensionsbolagen är:
–
vilket innehåll som ska finnas i pensionsbesked och tidsintervall för utskick
–
hur ansökan om pension ska göras (exempelvis om uttaget ska
ske med automatik utan ansökan).
Vilken information som tjänstepensionsbolagen ska lämna till de försäkrade regleras av Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:39)
om information som gäller försäkring och tjänstepension. Av föreskrifterna framgår att information om aktuella pensionsförmåner,
riskskydd och efterlevandeskydd årligen ska lämnas till dem som
24
25
58 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen.
För pensionsförsäkring är utfallande belopp inkomstskattepliktigt. Utfallande belopp från en
kapitalförsäkring är inte inkomstskattepliktigt. Pensionsförsäkring (kan även vara tjänstepension) är avdragsgill inom vissa ramar vid avsättningen till framtida pension.
37
Vad är tjänstepension?
har rätt till ersättning.26 Enligt föreskrifterna får dock avtalsparterna
avtala om den närmare utformningen av informationen, hur den ska
lämnas och av vem den ska lämnas.27 Finansinspektionen rekommenderar även att informationen utformas så, att den underlättar de beslut
som den som avser att teckna försäkring eller en försäkringstagare
kan behöva fatta.28
Svensk Försäkring, som är försäkringsföretagens branschorganisation, har tagit fram ett antal rekommendationer och initierat samarbeten om tjänstepensioner. Min Pension är ett samarbete mellan staten
och pensionsbolagen och är ett dotterbolag till Svensk Försäkring.
Samarbetet innebär att en konsument, via minpension.se, kan få en
samlad överblick över sitt pensionssparande. Ett samarbete finns
även om att använda sig av överensstämmande begreppsbildning
för att underlätta informationen till pensionärerna. Pensionsorden
är en ordlista som tagits fram i samarbete mellan Försäkringskassan,
Pensionsmyndigheten och Svensk Försäkring. Svensk Försäkring har
även tagit fram en rekommendation som utgör en komplettering av
Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2011:39)
om information som gäller försäkring och tjänstepension.
2.3
Sammanfattning
Tjänstepensionen är inte obligatorisk, men de allra flesta av arbetstagarna i Sverige omfattas av kollektivavtal och har därmed rätt till
kollektivavtalad tjänstepension. Villkoren för tjänstepensionerna
varierar mellan olika arbetsmarknadssektorer. Avtalen förhandlas
fram av de centrala parterna på arbetsmarknaden. Det finns fyra
stora tjänstepensionsavtal som nu är aktuella, och de gäller för
privatanställda arbetare (Avtalspension SAF-LO), privatanställda
tjänstemän (ITP), statligt anställda (PA 03) samt landstings- och
kommunanställda (KAP-KL).
26
Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:39) om information som gäller försäkring och
tjänstepension 5 kap 3 §.
Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:39) om information som gäller försäkring och
tjänstepension 1 kap 4 §.
28
Allmänt råd till Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2011:39) om information som gäller
försäkring och tjänstepension 2 kap 1 §.
27
38
Vad är tjänstepension?
Tjänstepensioner har under en lång tid i huvudsak utgjorts av förmånsbestämda pensioner. Utvecklingen har emellertid gått i riktning
mot avgiftsbestämda pensioner. Möjligheten att ta ut tjänstepensionen
tidsbegränsat har successivt kommit in i avtalen, med början från
1990. Inom den förmånsbestämda pensionen inom PA 03 finns det
fortfarande bara möjlighet att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat,
om det görs före 65 års ålder.
Uttagen av tjänstepension styrs i första hand genom kollektivavtal.
Det är genom dessa som det exempelvis regleras vid vilken ålder det
är möjligt att ta ut tjänstepensionen, om den kan tas ut tidsbegränsat
eller livsvarigt och vilken uttagstid som är förvald.
Skattelagstiftningen fungerar som ett ramverk till kollektivavtalen
genom att ställa formkrav på att ålderspension normalt inte får börja
betalas ut före 55 års ålder eller under kortare tid än 5 år och genom
att pensionen under de första 5 åren inte får betalas ut med minskande
belopp.
Vilken information som tjänstepensionsbolagen ska lämna till de
försäkrade regleras på ett övergripande plan av Finansinspektionens
föreskrifter och allmänna råd.
39
Forsknings- och utredningsöversikt
3
Forsknings- och utredningsöversikt
3.1
Val av tidsbegränsat uttag eller livsvarig
pension?
Yaari visade med hjälp av ekonomisk teori redan 1965 att nyttomaximerande rationella personer som ogärna tar risker borde investera
i pensionsplaner med livslånga utbetalningsperioder snarare än tidsbestämda, givet att de inte bryr sig om att lämna arv efter sig och att
priset på pensionsförsäkringen är aktuariskt beräknat. Sedan dess har
teorin utvecklats, och till exempel Davidoff med flera (2005) visar att
även om priset inte är helt aktuariellt korrekt borde personer investera
en stor del av sin pension i ett livslångt alternativ.
Trots att ekonomisk teori tydligt pekar på fördelen med livslånga
pensioner, väljer en stor andel att ta ut sin pension under en kortare
period (se kapitel 4 för andelar). Ett antal olika förklaringar till detta
”pussel”29 har lyfts fram, bland annat ”adverse selection” (snedvridet
urval), som innebär att de som lever länge väljer livslång utbetalning,
vilket leder till att priserna går upp och blir för höga för dem som
har dålig hälsa, att man vill lämna ett arv efter sig, dyra priser på
livslånga pensioner, behovsprövade offentliga bidrag samt livslånga
offentliga pensioner (se Hagen, 2015, för en genomgång av litteraturen).
29
I litteraturen kallas detta ”the annuitisation puzzle”.
41
Forsknings- och utredningsöversikt
3.2
Faktorer som påverkar val av uttag
Det finns få empiriska studier om pensionsplaner där personer faktiskt ställs inför valet mellan att ta ut pensionen livslångt eller under
ett bestämt antal år, alternativt som en klumpsumma att investera
själv. Ameriks (2002) undersöker hur amerikanska lärare som täcks
av en avgiftsbestämd pension från ”Teachers Insurance and Annuity
Association” väljer att ta ut sin pension mellan 1989 och 2001. Före
1989 kunde lärarna endast ta ut pensionen livslångt. Därefter har
olika uttagsalternativ tillkommit och alternativen kan kombineras.
År 1989 infördes möjligheten att ta ut räntan på pensionskapitalet
månadsvis, samtidigt som själva pensionsuttaget kunde skjutas upp
till ett senare tillfälle. Sedan 1991 går det att ta ut en del av kapitalet
som klumpsumma och en minimidel som livslång pensionsinkomst.
Skatten blir lägre om en minimidel av kapitalet används som pensionsinkomst, och därför är detta ett fördelaktigt alternativ. År 1996
infördes att pensionen kunde tas ut under ett valfritt antal år. Ameriks
visar att andelen som väljer att ta ut hela eller delar av sin pension
livslångt har minskat från 95 procent år 1989 till 45 procent år 2001.
Andelen som tog ut en del av kapitalet som en klumpsumma och en
del livslångt på miniminivån var uppe i 27 procent år 2001. Andelen
som tog ut räntan på kapitalet och sköt upp den livslånga utbetalningen av kapitalet var 17 procent år 2001. Under samma år valde
11 procent att ta ut pensionen under ett bestämt antal år.
Butler och Teppa (2007) har undersökt tio pensionsplaner från lika
många företag i Schweiz. Pensionsplanerna täcker 4 500 personer
som tog ut sin pension mellan 1996 och 2006. Alla de undersökta
pensionsplanerna erbjuder antingen en livslång pension, att hela pensionen tas ut som en klumpsumma eller att pensionstagaren väljer en
kombination av dessa alternativ. En efterlevandepension ingår alltid
när pensionen tas ut livslångt. Det var en större andel av dem som
hade avgiftsbestämd pension (54 procent) än av dem som hade förmånsbestämd pension (86 procent) som tog ut sin pension livslångt.
Butler och Teppa visar att männen i större utsträckning än kvinnorna
väljer livslång utbetalning. Bland männen väljer 73 procent att ta ut
hela sin pension livslångt. Motsvarande andel bland kvinnorna är
68 procent. Andelen som kombinerar livslång utbetalning med en
klumpsumma var 18 procent bland männen och 12 procent bland
kvinnorna. Kvinnorna var klart överrepresenterade bland dem som
42
Forsknings- och utredningsöversikt
tog ut hela pensionen som en klumpsumma. Det var en femtedel av
kvinnorna och 9 procent av männen som gjorde så. Könsskillnaderna
kvarstår när de kontrollerar för till exempel pensionsförmögenhet
och riskaversion i en multivariat analys. Multivariatanalysen visar
även att andelen som valde att ta ut hela pensionen livslångt var lägre
bland dem som var gifta, hade separerat eller var änkor eller änkemän
än bland dem som aldrig varit gifta. De som hade ett litet pensionskapital tog i större utsträckning ut sin pension som en klumpsumma.
Mottola och Utkus (2007) har studerat två amerikanska förmånsbestämda pensionsplaner, där den ena är en traditionell pensionsplan
som baseras på genomsnittliga inkomster i slutet av arbetslivet och
den andra en ”cash balance”-plan där pensionen baseras på alla löner.
I båda pensionsplanerna stod personerna inför valet att ta ut hela pensionen som livslång pension eller hela som en klumpsumma. Om
pensionskapitalet var litet, betalade pensionsbolaget automatiskt ut
pensionen som en klumpsumma. Pensionstagarna med litet kapital är
dock inte med i studien. Mellan år 2000 och 2006 tog 7 000 personer
ut sin pension från den traditionella pensionsplanen och 21 000 personer från ”cash balance”-planen.
Mottola och Utkus visar att 27 procent av dem som hade den traditionella pensionen valde livslång utbetalning, medan endast 17 procent i den andra pensionsplanen gjorde det. Författarna diskuterar vad
dessa skillnader beror på. Med hjälp av separata regressionsanalyser
för de två pensionsplanerna visar de att ålder är det som i båda
planerna mest påverkade sannolikheten att välja livslång pension –
ju äldre personen var vid pensionstillfället, desto större var sannolikheten att välja livslång pension. Författarna visar även att män och de
med högt pensionskapital hade en mindre sannolikhet att välja
livslång pension i båda planerna.
Enligt federal lag i USA ska förhandsvalet för gifta vara livslång pension med efterlevandepension. För att en person ska kunna välja att
ta ut pensionen som en klumpsumma när man är gift, måste maken
eller makan avstå från efterlevandepensionen och lämna in en skriftlig ansökan om det. Ansökan måste bli attesterad av en notarie, vilket
kräver att en avgift betalas och att båda makarna närvarar. Tre fjärdedelar av de gifta valde att aktivt genomgå proceduren för att välja bort
detta alternativ och i stället få en klumpsumma. I regressionsanalysen
visar Mottola och Utkus att sannolikheten att välja livslång pension i
den traditionella planen var mindre bland dem som var gifta än bland
43
Forsknings- och utredningsöversikt
dem som var ensamstående trots proceduren för att välja bort livslång
pension, medan civilstatus inte har någon signifikant betydelse för
valet i ”cash balance”-planen.
Benartzi med flera (2011) har undersökt 19 000 personer som skulle
pensionera sig från IBM i USA mellan år 2000 och 2008. Författarna
visar att 88 procent valde livslång utbetalning, 8 procent en kombination och 5 procent en klumpsumma. Att andelen som valde livslång
utbetalning var så pass hög kan, enligt författarna, ha påverkats av
att den livslånga pensionen ”sockrades” för dem som var under 65 år
för att uppmuntra till tidig avgång. Bland dem över 65 år var andelen
som valde livslång utbetalning 61 procent. Författarna har inte analyserat materialet med hjälp av multivariat analys.
Benartzi med flera använde också ett ytterligare datamaterial från ett
bolag som sköter administrationen kring pensioneringar i sin artikel.
Detta datamaterial täcker 103 000 personer i åldrarna 50–75 år, som
gått i pension med 112 olika pensionsplaner mellan åren 2002 och
2008. Hälften av dem som ingår i undersökningen valde att ta ut pensionen livslångt. Med hjälp av multivariatanalys finner författarna att
sannolikheten att välja livslång utbetalning är större för kvinnor, äldre
och de med högt pensionskapital.
I många pensionsplaner i USA kan arbetstagaren välja att ta ut
sitt pensionskapital när denna byter arbete, det vill säga långt före
pensioneringen. Arbetstagaren står då inför valet att återinvestera
pengarna i en pensionsförsäkring med livslång utbetalning, ett pensionssparkonto (IRA) eller att ta ut pengarna och använda dem till
annat som att betala av lån, investera i värdepapper eller konsumtion.
Hurd och Panis (2002) visar i en studie baserad på den amerikanska
intervjuundersökningen ”Health and Retirement” för 1992 till 2000
att 45 procent hade möjlighet att ta ut sin pension som en
klumpsumma
när de bytte arbete, och att 20 procent av dem gjorde det. Bland dem
som valde att ta ut pensionen som en klumpsumma valde 54 procent
att antingen investera i en pensionsförsäkring eller spara pengarna,
25 procent använde pengarna till att betala av skulder och 21 procent
spenderade dem. Med hjälp av multivariat analys visar författarna att
kvinnor, de med låg utbildning, små pensionskapital, de som inte har
sjukförsäkring och de som fortsätter att arbete i högre utsträckning tar
ut pensionen som en klumpsumma när de slutar sin anställning.
44
Forsknings- och utredningsöversikt
En studie baserad på svenska data är Hagen (2015), som undersöker
uttaget av ITP 2 för privata tjänstemän som har sin pension hos
Alecta. Som beskrivits i kapitel 2, kunde ITP 2 endast tas ut livslångt
före 2008. Då infördes en ändring som gjorde att pensionen även
kunde tas ut under en 5-, 10-, 15- eller 20-års period. Andelen som
valde livslång pension av samtliga som tog ut pensionen ett visst år
minskade från 81 till 70 procent mellan 2008 och 2013.30 Hagen visar
att det finns skillnader mellan olika grupper vad gäller valet av uttagsperiod. En större andel kvinnor än män väljer att ta ut pensionen på 5
år jämfört med livslångt, och en mindre andel kvinnor än män väljer
att ta ut pensionen på tio år jämfört med livslångt. När Hagen kontrollerar för inkomster, pensionskapital och hälsa med mera finns det
inga könsskillnader mellan dem som tar ut pensionen på 5 år jämfört
med livslångt. Däremot kvarstår könsskillnaderna mellan dem som
tar ut tjänstepensionen på tio år jämfört med livslångt.
En anledning till att ta ut pensionen tidsbestämt kan vara att man vill
kunna spara och låta sina barn ärva pensionsförmögenheten. Hagens
undersökning visar inget som tyder på detta, eftersom det inte finns
några skillnader mellan dem som har barn eller inte när det gäller
valet att ta ut pensionen tidsbestämt eller livslångt.
De som har haft de lägsta livsinkomsterna (mätt från 51 års ålder) och
har de lägsta pensionskapitalen hos Alecta tar i mycket högre grad ut
sin pension på 5 år än de med högre inkomster och tjänstepensionskapital. Hagen visar även att en persons pensionsförmögenhet hos
Alecta har större inverkan på valet av pensionsuttag än personens
inkomst vid pensioneringen. Även utformningen av skattesystemet
kan ha relevans för valet av uttagsperiod.
Vidare visar Hagen att det är vanligare att ta ut pensionen tidsbestämt, och särskilt under 5 år, bland dem som tar ut pensionen i förtid
än bland dem som tar ut pensionen från 65 års ålder. De som fortsätter att arbeta31 efter att de tagit ut ITP 2-pensionen tar i högre grad ut
sin pension livsvarigt än de som slutar att arbeta helt, när de tar ut ITP
2.
30
31
I figur 2 i avsnitt 4.1 visas andelar för dem som var 65 år när de tog ut ITP 2.
Att arbeta definieras i studien som att ha en årsarbetsinkomst över 2 inkomstbasbelopp.
45
Forsknings- och utredningsöversikt
I Hagens studie framgår att de som väljer ett 5-årigt uttag oftare har
sämre hälsa, mätt som högre sjukfrånvaro före pensioneringen och
större sannolikhet att dö inom 4 år efter pensioneringen, än de som
väljer att ta ut pensionen under fler år. Andelen som tar ut pensionen
livslångt är även högre bland dem vars föräldrar har uppnått hög
ålder, vilket kan vara en prognos för ens egen levnadslängd.
3.3
Utformning av information och blanketter
Empirisk forskning, som utgår från forskningsfältet behavioral
economics, visar att utformning av information och blanketter kan
påverka pensionsval, genom så kallade ”inramningseffekter” (eng.
framing effects, se sammanställningen i Mitchell och Utkus, 2003,
eller Kahneman, 2013). Enligt Cronqvist och Thaler (2004) finns
ofta en finansiell tröghet och en benägenhet att skjuta upp svåra och
komplicerade ekonomiska beslut, vilket kan tolkas som en anledning
till att en relativt stor andel av personerna väljer erbjudna förvalsalternativ. Flera tidigare studier (se till exempel Cohen Birman, 2012)
visar att svenskarnas kunskaper om pensionen är mycket låg. Resultaten från andra studier kan tyda på att det finns en relativt stor grad
av okunskap och litet engagemang i pensionsfrågor (se Dahlkvist
med fler, 2011, och ISF, 2012, som fokuserar på val inom premiepensionen).
Att valen till viss del är omedvetna stöds av en rapport från Riksrevisionen (2014). Den pekar på att förval eller utformning av så kallade
aktualiseringsbrev, som skickas till blivande pensionärer, har stor
betydelse för valet av uttagsperiod. Exempelvis väljer en hög andel
av pensionärerna inom KPA ett 10-årigt uttag. En möjlig förklaring
till detta är att utformningen av aktualiseringsbrevet med redovisning
av exemplifierade utbetalningsnivåer för livslångt respektive 10-årigt
uttag ger en viss effekt på valbeteendet. I den medföljande blanketten
har KPA även utformat det 10-åriga uttaget som ett förval för dem
som vill ta ut pensionen tidsbegränsat.
Den som ska börja ta ut sin premiepension står inför valet att ha kvar
sina pengar i en fondförsäkring eller byta till en traditionell försäkring. En traditionell försäkring lämnar ett förutbestämt minsta belopp
varje månad, och om avkastningen är bra ökar beloppet. I en fondförsäkring varierar pensionen med hur bra det går för fonden och det
46
Forsknings- och utredningsöversikt
finns inget lägsta belopp som pensionären får varje månad. En fondförsäkring anses mer riskfylld än en traditionell pensionsförsäkring.
Väljs fondförsäkring kan man senare vid valfri tidpunkt byta till traditionell försäkring. Väljs traditionell försäkring kan man däremot inte
byta till fondförsäkring. ISF (2014) har undersökt om förvalsalternativet har påverkat de blivande pensionärernas beslut. Till och med
2009 var fondförsäkring förval på Pensionsmyndighetens blankett.
Mellan 2003 och 2009 valde 84–93 procent att placera pensionen
i fondförsäkring. Vid årsskiftet 2009/2010 togs förvalet bort. När
inget förval fanns valde hälften fondförsäkring och hälften traditionell
föräkring. Pensionsmyndigheten återinförde förvalet 2011. Efter det
minskade andelen som valde traditionell försäkring till cirka 15 procent. I fallet med premiepensionen var således förvalet starkt styrande, medan en neutral blankett ledde till en jämn fördelning mellan
traditionell och fondförsäkring. Det fanns inga könsskillnader.
Även Hagen (2015) menar att en anledning till att en så stor andel
som 70 procent (år 2013) väljer livslång utbetalning för ITP 2 är förvalet. ITP 2 börjar automatiskt betalas ut vid 65 års ålder med livslång pension, om personen inte gör ett aktivt val. Nästan 90 procent
av dem som tar ut sin ITP 2-pension gör det vid 65 års ålder. Hagen
pekar även på att förvalet i den avgiftsbestämda delen av ITP-planen,
ITPK, kan ha betydelse för utbetalningsperioderna. ITPK kan tas ut
på 2, 5, 10, 15 eller 20 år, men inte livslångt. Förvalsalternativet är 5
år. Av dem som får ITPK tar 88 procent ut pensionen under 5 år.
Ovan hänvisades till en undersökning av Butler och Teppa (2007),
som studerade schweiziska pensionärers val mellan att ta ut pensionen som ett engångsbelopp eller livslångt. I studien undersöktes även
om förvalsalternativ påverkade valet. I alla pensionsplaner utom en
av dem som Butler och Teppa undersökte var livslångt uttag förvalsalternativet. I genomsnitt valde två tredjedelar att ta ut pensionen enligt förvalet. Hur man valde att ta ut pensionen varierade dock kraftigt
mellan företagen, vilket tyder på att det fanns olika pensionskulturer
mellan företagen. I ett företag som hade livslång pension som förval,
var andelen som tog ut pensionen enligt förvalet så hög som 93 procent. I ett annat företag, som också hade livslång pension som förval,
var det endast 26 procent som valde förvalet. I den pensionsplan där
klumpsumman var förvalet valde 90 procent detta alternativ.
47
Forsknings- och utredningsöversikt
Agnew med flera (2008) genomförde ett experiment för att se om
förval på blanketten eller den information som personer ställdes inför
när de skulle välja mellan att köpa en livslång pensionsförsäkring
eller att investera pengarna själv i riskfria värdepapper påverkar valet.
En del deltagare i experimentet fick livslång utbetalning som förval
på sin valblankett, en del fick det fria investeringsvalet som förval
och en tredje grupp fick inget förval alls. Innan valet skulle göras,
fick deltagarna fem minuters information. Det fanns tre olika informationspaket och deltagarna fick ett av dessa. I ett av informationspaketen uppmärksammades negativa följder med att man själv investerar pengarna och det framhölls att en pensionsförsäkring med livslång
utbetalning skulle kunna lösa detta. I det andra informationspaketet
framhölls negativa följder med att köpa en pensionsförsäkring med
livslång utbetalning och det påstods att man skulle kunna undvika
dessa genom att investera pengarna själv. Det tredje informationspaketet innehöll neutral information.
Agnew med flera finner att kvinnor i större utsträckning än män väljer livslång utbetalning när de inte har något förval på blanketten och
har fått neutral information om valen. Både män och kvinnor påverkas starkt av ofördelaktig information om de olika valen, vilket visar
att finansiella rådgivare kan påverka valen. Intressant är att varken
män eller kvinnor påverkas av förvalen. Studien finner även att de
som i större utstäckning är obenägna att ta risker valde livslång utbetalning och att finansiellt kunniga deltagare i större utsträckning valde
klumpsummealternativet.
3.4
Hypoteser att utgå ifrån
Det finns relativt lite forskning som studerar hur valet mellan att ta ut
pensionen livslångt eller under en kortare period ser ut. I detta avsnitt
sammanfattas litteraturen, och hypoteser om hur tjänstepensionsuttaget ser ut i Sverige formas utifrån denna. Rapporten utgår sedan
från dessa hypoteser.
Utveckling av andelen som tar ut pensionen livslångt
Andelen som väljer att ta ut pensionen livslångt skiljer sig kraftigt åt
mellan studierna och även mellan studieobjekten inom studierna. En
av studierna undersöker skillnaden mellan avgifts- och förmånsbe-
48
Forsknings- och utredningsöversikt
stämda pensionsplaner och finner att andelen som tar ut pensionen
livslångt är lägre bland dem med avgiftsbestämda pensioner. Även
om flera av studierna har tillgång till data för flera år är det endast
Ameriks (2002) och Hagen (2015) som rapporterar utvecklingen av
andelen som tar ut pensionen livslångt. Båda studierna visar att
andelen sjunker över tid.
–
Hypotesen är att andelen som tar ut sin pension livslångt sjunker i samtliga sektorer över tid, eftersom möjligheten till att ta
ut den tidsbegränsat har införts i flera pensionsavtal och den
avgiftsbestämda delen har ökat i betydelse.
Olika val bland olika grupper
Studierna som har presenterats ovan visar att valen mellan tidsbegränsat och livsvarigt pensionsuttag skiljer sig mellan olika grupper. Alla
studier utom Mottola och Utkus studie visar att de som har högt pensionskapital har större sannolikhet att välja livslång pension. Samtliga
studier pekar på att åldern har betydelse för pensionsuttaget – ju äldre
personen är när hen börjar ta ut pensionen, desto högre sannolikhet att
välja livslång pension. Följande hypoteser för uttaget av svenska tjänstepensioner har formulerats utifrån den genomgångna litteraturen:
–
De med litet pensionskapital eller låg inkomst väljer i större
utsträckning att ta ut sin pension tidsbegränsat.
–
De som är äldre när de börjar ta ut sin pension tar i större utsträckning ut pensionen livslångt än de som är yngre.
Forskningen är inte entydig vad gäller om män är mer benägna att
välja livslång pension än kvinnor, eller vice versa. I en del av studierna har kvinnor en högre sannolikhet än män att välja tidsbegränsad
pension och skillnaderna står sig när de kontrollerat för pensionskapital och andra bakgrundsfaktorer, medan andra studier visar motsatta
förhållanden. I Hagens studie över tjänstepensioner från Alecta har
kvinnorna en mindre sannolikhet än männen att välja att ta ut ITP 2
på tio år jämfört med livslångt. Det finns dock inga signifikanta könsskillnader mellan att ta ut pensionen under 5 år jämfört med livslångt.
Tjänstepensionerna är beräknade utifrån könsneutrala livslängdstabeller. Eftersom kvinnor i genomsnitt lever längre än män är det i
49
Forsknings- och utredningsöversikt
genomsnitt mer fördelaktigt för kvinnor än män att ta ut pensionen
livslångt. Utifrån detta formas följande hypotes:
–
Kvinnor tar i lägre grad ut tjänstepensionen tidsbegränsat än
män.
Hur blanketter och information påverkar valet av uttag
Merparten av forskningen pekar på att blanketter med förval styr hur
personerna väljer att ta ut sin pension. I en studie där deltagarna var
med i ett experiment fann forskarna dock att förvalet inte hade någon
betydelse. Forskningen visar vidare att vilken information som lämnas om de olika alternativen är styrande. Hypoteser för resultaten i
denna rapport är att:
–
Blanketter och informationsbrev påverkar hur man väljer att ta
ut tjänstepensionen.
50
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
4
Hur ser uttaget av tjänstepension
ut?
I det här kapitlet ges en överblick av hur uttaget av tjänstepensioner
ser ut och hur utvecklingen har sett ut över tid inom de fyra stora
avtalsområdena. Kapitlet baseras i huvudsak på aggregerade data
som ISF beställt från tjänstepensionsbolagen och SPV.
Det är viktigt att ha i åtanke att en person ofta har tjänstepension från
flera olika tjänstepensionsleverantörer. Det innebär att redovisningen
av uttaget per bolag eller avtalsområde inte ger någon komplett bild
av hur uttaget ser ut för enskilda individer. En möjlighet är till exempel att individerna tar ut en av sina tjänstepensioner tidsbegränsat och
en annan livsvarigt.
Avsnitten nedan redovisar uttagsvalen utifrån uttagsålder, det vill
säga före, vid och efter 65 års ålder. Någon heltäckande statistik över
hur stora andelar av alla tjänstepensionstagare som tar ut tjänstepensionen vid dessa tidpunkter finns inte tillgänglig, men andelen som
tar ut vid 65 års ålder är cirka 70 procent och resten fördelas ungefär
jämt mellan före och efter 65 år. Enligt de uppgifter som ISF har fått
från tjänstepensionsbolagen har andelen som tar ut tjänstepensionen
vid 65 års ålder sjunkit under senare år, samtidigt som andelen som
tar ut tjänstepensionen före och efter 65 år har ökat. I jämförelse med
uttag av allmän pension är det dock fortfarande en större andel som
tar ut tjänstepensionen vid 65 års ålder. Andelen som tar ut allmän
pension vid 65 år är cirka 50 procent.32
32
Orange rapport, 2014.
51
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
4.1
Uttaget vid 65 års ålder
Uttagen av tjänstepension skiljer sig åt både mellan avtalsområdena
och inom de olika delarna inom samma avtalsområde.
Bland de privata tjänstemännen och arbetarna inom ITP 2 respektive
Avtalspension SAF-LO är det en majoritet som tar ut tjänstepensionen livsvarigt, även om trenden är något sjunkande över tid (se figur
2).33 Andelen som väljer tidsbegränsade uttag har ökat, och ökningen
har framför allt skett bland dem som väljer ett 5-årigt uttag. Andelen
som väljer tidsbegränsade uttag har dock varit relativt konstant sedan
2012.
Som beskrivits ovan får de som arbetat inom kommun och landsting
i olika utsträckning både avgiftsbestämd pension och förmånsbestämd
pension beroende på om de har arbetat inom samma sektor före 1998
och om de har haft en lön som överstiger 7,5 ibb. Många som arbetar
inom kommun och landsting har löner som understiger 7,5 ibb, och
de som har börjat arbeta inom kommun och landsting efter 1998 får
endast avgiftsbestämd pension från detta avtalsområde. Pensionen
som är intjänad före 1998 får endast tas ut tidsbegränsat före 65 år.
Den förmånsbestämda pensionen för dem med lön över 7,5 ibb kan
endast tas ut livsvarigt. I figur 2 nedan visas uttagen av den avgiftsbestämda delen av KAP-KL, som kan tas ut tidsbegränsat både före
och vid 65 år ålder.
Inom ITP-avtalet finns en kompletterande avgiftsbestämd del, som
har en lägre avsättningsgrad än den förmånsbestämda delen ITP 2,
ITPK. I det statliga pensionsavtalet PA 03 utgörs pensionen av en
del som är förmånsbestämd och av två delar som är avgiftsbestämda
– Kåpan Tjänste och individuell ålderspension. Uttagen av Kåpan
Tjänste kan göras tidsbestämt före och efter 65 års ålder, medan den
förmånsbestämda pensionen och den individuella ålderspensionen
endast kan tas ut tidsbegränsat före 65 års ålder (se avsnitt 2). Gemensamt för de avgiftsbestämda delarna ITPK och Kåpan Tjänste är alltså
att de innehåller relativt lite kapital och att de utgör ett komplement
till förmånsbestämda pensioner inom sina respektive avtalsområden.
33
I figur 2 visas hur stor andel av nyblivna pensionärer som valt att ta ut tjänstepensionen
tidsbegränsat. Endast de delar av tjänstepensionen där ett val finns mellan tidsbegränsat och
livsvarigt redovisas.
52
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
En majoritet av dem som har ursprunglig ITPK och Kåpan Tjänste
tar ut tjänstepensionen tidsbegränsat. Andelen som väljer ett tidsbegränsat uttag har varit relativt konstant under hela perioden.
Figur 2
Andelen tidsbegränsade uttag fördelat per år, procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
Kåpan
Tjänste
ITPKursprunglig
KAP-KL
AMF
ITP 2
Källa: Alecta34, AMF35, KPA36 och Kåpan.
Anm.: I figuren sammanfaller linjen för Kåpan Tjänste med ITPK.
KPA
Inom den avgiftsbestämda delen av KAP-KL är det vanligast med en
uttagsperiod på 10 år, vilket drygt var tredje person har. Andelen som
väljer att ta ut pensionen under 5 eller 10 år har varit relativt konstant
sedan 2009. Även om andelen som valt tidsbegränsade uttag har varit
relativt konstant under perioden, så har uttagen inom KAP-KL varie34
Statistiken gäller samtliga åldrar för ursprunglig ITPK och inte endast dem som tar ut
pensionen vid 65 års ålder. Statistiken gäller endast aktivt försäkrade inom ITP 2 och både
aktivt försäkrade och fribrevshavare inom ursprunglig ITPK.
35
Underlaget som levererats från AMF är inte uppdelad på samma sätt som för de andra
bolagen, varför resultaten nedan redovisas för samtliga uttagsåldrar sammantaget. I statistiken
ingår uttag från alla avtalsområden där AMF är ett möjligt valalternativ för pensionen, det vill
säga SAF-LO, PA 03, KAP-KL, ITP/ITPK, Företagsmarknad, Privat sparande. I statistiken
ingår både aktivt försäkrade och fribrevshavare. Engångsutbetalningar är inräknade i uttag på
1–5 år.
36
Statistiken gäller aktivt försäkrade, det vill säga dem som vid pensionering arbetar inom den
aktuella sektorn.
53
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
rat. Under 2011 skedde ett skifte, där andelen som tog ut tjänstepensionen under 10 år ökade och andelen som tog ut tjänstepensionen
under 5 år minskade. Detta skedde i samband med att KPA bytte
utformningen av sin ansökningsblankett.
Figur 3
100%
Pensioneringar vid 65 års ålder fördelat per uttagstid,
avgiftsbestämd KAP-KL, procent
80%
28
60%
9
4
2
8
55
1
8
16
35
47
46
40%
20%
4
6
6
38
22
9
1
1
7
8
27
18
35
31
1
1
1
40
39
38
36
34
38
2009
2010
2011
2012
2013
2014
0%
2008
Livsvarig
15 år
10 år
5 år
Engångsbelopp
Källa: KPA
Anm.: Andelen som väljer ett 20-årigt uttag uppgår till 0 procent och visas därför inte i figuren.
Alecta
Inom ITP 2 tar en majoritet ut tjänstepensionen livsvarigt, även om
trenden är något sjunkande över tid – från 84 procent under 2008 till
76 procent under 2014 (se figur 4). Andelen som tar ut tjänstepensionen i 5 år har ökat något mellan 2008 och 2014 – från 12 till 15
procent.
54
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
Figur 4
Pensioneringar vid 65 års ålder fördelat per uttagstid,
ITP 2, procent
100%
12
3 1
13
3 1
13
3 1
14
4 2
15
6
84
82
83
81
76
76
76
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
80%
3
14
6
15
7
3
3
60%
40%
20%
0%
Livsvarig
15 år
10 år
5 år
Källa: Alecta
Anm.: Andelen som väljer ett 20-årigt uttag uppgår till 0 procent och visas därför inte i figuren.
Av dem som har ursprunglig ITPK tar en majoritet ut tjänstepensionen under 5 år (se figur 5). Andelen som väljer ett 5-årigt uttag har
dock minskat något under perioden, medan andelen som väljer att ta
ut tjänstepensionen under 6–20 år har ökat från 2 procent under 2008
till 5 procent under 2014.
55
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
Figur 5
Pensioneringar vid 65 års ålder fördelat per uttagstid,
ursprunglig ITPK, procent
100%
9
11
10
11
11
10
10
88
87
87
85
83
84
84
80%
60%
40%
20%
2
0%
1
2008
Livsvarig
3
1
2009
3
3
1
2010
4
1
2011
2
2012
Uttag > 5 år < livsvarig
5 år
5
1
2013
5
1
2014
Uttag < 5år
Källa: Alecta
Av dem som har Alecta optimal pension ITPK väljer en majoritet att
ta ut tjänstepensionen livsvarigt (se figur 6). Andelen som väljer livsvarigt har ökat något sedan 2012, medan andelen som väljer ett 5årigt uttag har minskat.
56
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
Figur 6
Pensioneringar vid 65 års ålder fördelat per uttagstid,
Alecta optimal pension ITPK, procent
100%
8
4
9
20
21
15
8
9
11
65
67
66
70
2012
2013
2014
2015
80%
9
11
11
60%
40%
20%
0%
Livsvarig
Uttag > 5 år < livsvarig
5 år
Uttag < 5år
Källa: Alecta
AMF – uttag samtliga pensionsåldrar
En majoritet av dem som har tjänstepension från AMF tar ut tjänstepensionen livsvarigt (se figur 7). Andelen som tar ut livsvarigt har
minskat från 80 procent till 72 procent mellan 2008 och 2014. Det 5åriga uttaget utgör den näst största andelen med 20 procent. Andelen
som tar ut pensionen under 5 år har ökat sedan 2008. I statistiken från
AMF ingår uttag från alla avtalsområden där AMF är ett möjligt valalternativ för pensionen.
57
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
Figur 7
Pensioneringar vid samtliga pensionsåldrar fördelat per
uttagstid, AMF, procent
100%
15
4 2
80%
17
4 1
15
4 1
80
77
81
76
72
71
72
2008
2009
2010
2011
2012
2013
2014
18
5 2
20
6
20
21
2
7
2
7
2
60%
40%
20%
0%
Livsvarig
11-20år
6-10år
1-5år
Källa: AMF
Kåpan
När det gäller uttaget av Kåpan Tjänste tar de allra flesta ut tjänstepensionen under 5 år, vilket också är förvalt vid ett automatiskt uttag
samt anges som standard i ansökningsblanketten (se figur 8). Under
2014 fick 24 procent ut tjänstepensionen som ett engångsbelopp,
medan 74 procent hade ett 5-årigt uttag.
58
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
Figur 8
Pensioneringar vid 65 års ålder fördelat per uttagstid,
Kåpan Tjänste, procent
100%
80%
23
23
24
25
24
77
76
75
75
74
60%
40%
20%
0%
0
2010
1
2011
6-20år
0
1
2012
0-5 år
2013
2
2014
Engångsbelopp
Källa: Kåpan
Anm.:Andelen som väljer livsvarigt uttag uppgår till 0 procent och visas därför inte i figuren.
Skillnader i uttag mellan aktivt försäkrade och fribrevshavare
I statistiken från Alecta och KPA framgår hur uttagen ser ut för fribrevshavare. Fribrevshavare är personer som någon gång har haft
tjänstepensionsinsättningar men sedan slutat en anställning och därefter bytt sektor före pensioneringen. Det kan även vara personer som
har bytt till annat försäkringsbolag. Inom ITP 2 ser utvecklingen för
dem som har fribrev ungefär lika ut som bland dem som är aktivt
försäkrade vad gäller val av livsvariga uttag, men andelen som tar ut
pensionen under 5 år utgör en högre andel (20 procent jämfört med
14 procent).37 Andelen som tar ut tjänstepensionen under 10 år är
något lägre jämfört med aktivt försäkrade.
För dem som har fribrev inom KAP-KL betalas störst andel ut som
engångsbelopp (36 procent av uttagen under 2014). Engångsbelopp
betalas automatiskt ut när kapitalet understiger 30 procent av ett pris-
37
Statistiken gäller samtliga åldrar.
59
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
basbelopp38. Andelen som väljer tidsbegränsade uttag har sett relativt
lika ut sedan 2009, men på samma sätt som bland aktivt försäkrade
har andelen som tar ut tjänstepensionen på 10 år blivit högre jämfört
med andelen som tar ut pensionen under 5 år.
4.2
Uttagen före 65 års ålder
Inom samtliga avtal är tidsbegränsade uttag vanligare före 65 års
ålder jämfört med vid 65 års ålder och därefter. Före 65 års ålder
är 5-åriga uttag den vanligaste uttagsperioden inom ITP 2, KAP-KL,
AMF39 och Kåpan Tjänste. Av dem som gjorde tidsbegränsade uttag
under 2014 tog 36 procent ut tjänstepensionen under 5 år inom ITP 2,
61 procent inom KAP-KL och 52 procent inom AMF.
Inom KAP-KL och Kåpan Tjänste har andelen som väljer tidsbegränsade uttag inte förändrats i någon större utsträckning under perioden
2010–2014. Andelen som väljer tidsbegränsade uttag har dock ökat
inom ITP 2 från 43 procent under 2008 till 58 procent under 2014 (se
figur 9). I första hand görs 5-åriga eller 10-åriga tidsbegränsade uttag
under perioden. Val av andra uttagsperioder är ovanliga inom samtliga avtalsområden.
38
39
Under 2015 är ett prisbasbelopp 44 500 kronor.
ISF har inte fått någon statistik över uttag fördelat på ålder, år eller pensionsplan från AMF.
Andelen som under perioden 1998–2014 tog ut tjänstepensionen tidsbegränsat före 65 års
ålder var dock 65 procent jämfört med 10 procent vid 65 års ålder.
60
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
Figur 9
Tidsbegränsade uttag före 65 års ålder fördelat per år,
procent
100
90
80
70
60
50
40
30
20
10
0
KAP-KL
Kåpan
Tjänste
ITP 2
SPV
Kåpan
Individuell
SPV:s statistik över uttag av den förmånsbestämda pensionen i PA 03
för åldersgruppen 61–64 år sträcker sig från 2007 till och med 2010.
När den avtalsbestämda pensionen tas ut före 65 års ålder är det möjligt att välja om pensionsbeloppet som betalas ut ska vara högre före
65 års ålder för att sedan trappas av efter 65 års ålder om det finns
något pensionskapital kvar, eller välja om beloppet ska vara lika stort
livet ut. Andelen av dem som påbörjar sitt uttag av förmånsbestämd
pension före 65 års ålder och som väljer att ta ut hela sitt pensionskapital före 65 års ålder (och därmed inte får någon pension efter 65 års
ålder) har legat konstant kring cirka 15 procent under perioden (se
figur 9).
4.3
Uttag efter 65 års ålder
Även uttagen av tjänstepensionerna som påbörjas efter 65 års ålder
varierar mellan avtalsområdena.
Inom ITP 2 skiljer sig uttaget efter 65 års ålder markant från uttaget
före 65 och vid 65 års ålder. Av dem som är över 65 år har nästan 100
procent tagit ut tjänstepensionen livsvarigt och har gjort så under perioden 2008–2014. Inom KAP-KL är andelen som får engångsbelopp
61
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
mycket högre bland dem som tar ut pensionen efter 65 års ålder (54
procent av uttagen under 2014), jämfört med 8 procent vid 65 års
ålder. I övrigt följer uttagen ungefär samma mönster som vid 65 års
ålder.
Inom AMF är andelen som väljer livsvarigt uttag efter 65 års ålder
högre jämfört med före 65 år. Under perioden 1998–2014 väljer i
genomsnitt 16 procent av dem som är äldre än 65 år ett tidsbegränsat
uttag jämfört med 10 procent vid 65 års ålder och 65 procent före 65
års ålder.
Andelen som får Kåpan Tjänste som ett engångsbelopp är lägre (12
procent) bland dem som tar ut pensionen efter 65 års ålder jämfört
med dem som tar ut Kåpan Tjänste vid 65 års ålder eller före 65 års
ålder (24 procent respektive 22 procent). Samtidigt är det en större
andel av dem som tar ut Kåpan Tjänste efter 65 års ålder som tar ut
pensionen på 0 till 5 år (83 procent), jämfört med dem som tog ut
pensionen vid 65 års ålder (74 procent) eller före 65 års ålder (70
procent).
4.4
Uttag fördelat på kön och inkomst
Statistiken från tjänstepensionsbolagen visar att det finns relativt
små skillnader mellan hur kvinnor och män tar ut tjänstepensionen (se
tabell 2). Andelen män som tar ut pensionen livsvarigt är något större
än andelen kvinnor, medan andelen kvinnor som tar ut tjänstepensionen under 5 år är något större än andelen män.
Tendensen att kvinnor tar ut tjänstepensionen under kortare tid finns
även inom ITPK. Det beror enligt företrädare från Alecta på att kvinnor, generellt, har lägre löner än män och därför också får lägre
pensionsförmåner.40
40
Underlag från Alecta 2015-08-27.
62
63
1
0
74
12
92
15
Man
76
14
94
20
Kvinna
5 år
5
4
4
7
Kvinna
7
8
Man
10 år
*För ITPK är perioderna 0–5 år, livsvarigt och 6–20 år. **För AMF gäller uttaget 1998–2014.
0
3
4
0
Kvinna
15 år
Man
Källa: Alecta, AMF, Kåpan. Engångsbelopp är inkluderade i de tidsbegränsade uttagen i statistiken från Alecta och AMF.
23
82
84
AMF**
22
1
1
Alecta, ITPK*
Kåpan Tjänste
70
72
Alecta, ITP 2
Kvinna
Livsvarig
Kvinna
Man
Engångs belopp
Tjänstepension fördelat på kön under 2014
Man
Uttag under 2014
Tabell 2
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
0
1
Man
0
0
Kvinna
20 år
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
För PA 03 förmånsbestämd pension går det att välja att ta ut pensionen med ett större belopp före 65 års ålder och därmed få ett lägre
belopp, eller inget belopp efter 65 års ålder.41 Andelen män och
kvinnor som tar ut hela pensionen före 65 års ålder och därmed inte
får någon förmånsbestämd pension efter 65 års ålder är ungefär lika
stor (14 respektive 15 procent).
En faktor som kan påverka uttaget av tjänstepension är inkomsten.
ISF har fått statistik över hur uttaget av tjänstepensionerna skiljer sig
åt mellan olika inkomstgrupper från Alecta, KPA och SPV.42
Inom ITP 2 har inkomst betydelse för val av uttagstid. Under 2014
tog 15 procent av alla aktivt försäkrade inom ITP 2 ut tjänstepensionen under 5 år. De som har inkomst som understiger 3,5 inkomstbasbelopp (ibb) tar i något högre utsträckning ut tjänstepensionen i 5 år
(18 procent under 2014). För dem som har inkomster som är mellan
7,5 och 10 ibb eller däröver, är det en lägre andel (6 procent) som tar
ut tjänstepensionen tidsbegränsat.
Inom KPA finns inga stora skillnader i uttagsmönster mellan individerna beroende på inkomst. Av dem som har inkomst under 3,5 ibb är
det en stor andel som får engångutbetalningar (64 procent), vilket kan
jämföras med 8 procent av alla aktivt försäkrade inom KPA. Bortsett
från att en stor andel får engångsutbetalningar vid låg inkomst är
uttagsmönstret mellan inkomstgrupperna relativt lika under 2014.
Av dem som har en inkomst mellan 3,5 och 7,5 ibb tog den största
andelen ut tjänstepensionen i 10 år och näst vanligast var att välja
livsvarigt uttag.
Antalet personer som tar ut pensionen före 65 års ålder inom den förmånsbestämda pensionen PA 03 är litet (under mätperioden mellan
300 och 550 personer om året). Statistiken över dem som tagit ut hela
sitt pensionskapital före 65 års ålder utgörs därför av få personer och
en redovisning av statistiken uppdelad för olika inkomstgrupper blir
därför inte meningsfull. Generellt kan sägas att de som tar ut hela sin
pension före 65 års ålder har ett lägre pensionsunderlag än de som tar
ut pensionen livslångt.
41
Om hela kapitalet används vid uttaget före 65 års ålder kommer det inte att betalas ut något
belopp efter 65 år.
42
KPA har simulerat en inkomst utifrån den senaste pensionsavgiften. För Alecta avser beloppet
den aktuella inkomsten, det vill säga den senast registrerade före uttaget.
64
Hur ser uttaget av tjänstepension ut?
4.5
Sammanfattning
En person kan ha flera tjänstepensioner från flera sektorer och i
denna rapport saknas en helhetsbild av hur uttaget ser ut. Några kan
exempelvis välja att ta ut några tjänstepensioner livsvarigt och andra
tidsbegränsat.
Inom flera avtalsområden finns en livsvarig pension som tas ut hela
livet, och denna kompletteras med en mindre del som tas ut tidsbegränsat. Inom Avtalspension SAF-LO och ITP 2 tar en majoritet ut
tjänstepensionen livsvarigt. Andelen som väljer att ta ut tjänstepensionen livsvarigt har minskat sedan 2008. Inom Avtalspension SAFLO finns en tydlig nedåtgående trend i andelen livsvariga uttag. Hela
pensionen inom Avtalspension SAF-LO kan tas ut tidsbegränsat.43
Inom övriga avtalsområden är det svårt att se någon tydlig trend.
Inom den avgiftsbestämda delen av KAP-KL väljer en majoritet att
ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat. Även inom de avgiftsbestämda
pensionerna Kåpan Tjänste och ursprunglig ITPK (som utgör komplement och innehåller relativt lite kapital) tar en majoritet ut tjänstepensionen tidsbegränsat.
De flesta tar ut tjänstepensionen vid 65 års ålder, men av dem som tar
ut tjänstepensionen före 65 år är det en majoritet som tar ut tjänstepensionen tidsbegränsat. Oavsett ålder vid uttagen finns det relativt
små skillnader i uttag mellan kvinnor och män.
43
Det finns vissa avgiftsbestämda pensioner som är intjänade före 1998 som enbart har livsvarig
utbetalning inom Avtalspension SAF-LO.
65
Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?
5
Vad kan vara möjliga orsaker till
utvecklingen?
I föregående kapitel framgick att andelen som väljer tidsbegränsade
uttag har ökat. Det kan finnas många förklaringar till att uttaget av
tjänstepension har detta mönster. Det är viktigt att kartlägga orsakerna till att personer väljer uttagsperiod så som de gör. Kartläggningen
är viktig för att få fram ett underlag för att uppskatta den fortsatta
utvecklingen men också för att få kunskap om vad som kan vara
skälen till att valen skiljer sig åt mellan olika grupper.
I det här kapitlet redogörs för olika möjliga orsaker till uttagsmönstret
utifrån utformningen av information och ansökningsblanketter. Vidare analyseras svaren från en enkät, som ställts till blivande och
nuvarande pensionärer om anledningarna till deras val av uttagstid.
5.1
Möjlig inverkan av information och
blanketter
Tidigare studier och forskning visar att utformning av information,
blanketter och eventuellt förval har stor betydelse för personers val
(se kapitel 3). Nedan redogörs för vilken inverkan framförallt informationen, ansökningsblankettens utformning och förvalet kan ha på
valet att ta ut tjänstepension tidsbegränsat. Underlaget baseras på
den information och de blanketter som blivande pensionärer får från
AMF, Alecta, Kåpan och KPA inför sitt beslut om uttag av tjänstepension.
Information och blanketter inverkar sannolikt olika på uttaget beroende på om det är en förmånsbestämd eller en avgiftsbestämd pension,
eftersom tillvägagångssättet för uttagen oftast skiljer sig åt mellan de
två typerna av pensioner. När det gäller de förmånsbestämda pension-
67
Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?
erna i offentlig sektor är det genom arbetsgivaren som ansökan om
pension görs. Vid 65 år är det endast möjligt att välja livsvarigt uttag
inom offentlig sektor, vilket gör att information och blanketter saknar
betydelse för uttaget.
De avgiftsbestämda pensionerna och ITP 2 betalas ut automatiskt när
en person fyller 65 år. Mellan tre och fem månader (beroende på tjänstepensionsbolag) innan personen fyller 65 år skickar tjänstepensionsbolagen ut information om att pensionen snart kommer att betalas ut.
Personen har då möjlighet att ändra den förvalda uttagstiden i den
medföljande ändringsblanketten och skjuta upp uttaget av tjänstepensionen.
Förvalens utformning
Eftersom de avgiftsbestämda pensionerna betalas ut med den
förvalda perioden per automatik, om personen inte gör någon förändring, är det troligt att de förvalda uttagstiderna påverkar uttagsmönstret. Bland de avgiftsbestämda avtalen är livsvarig utbetalning förvald
inom KAP-KL, Avtalspension SAF-LO och sedan 2008 även inom
Alecta optimal pension ITPK. Innan dess var förvalet inom ursprunglig ITPK ett 5-årigt uttag. Ett 5-årigt uttag är även förvalet inom
Kåpan Tjänste.
När det gäller hur uttagsmönstret följer dessa förval framgår det i
föregående kapitel att en majoritet inom Avtalspension SAF-LO
väljer ett livsvarigt uttag och att majoriteten inom Kåpan Tjänste
väljer ett 5-årigt uttag. Även inom ITP 2 och ITPK följer majoriteten
förvalen. De flesta väljer ett livsvarigt uttag inom ITP 2 och inom
Alecta optimal pension ITPK samt ett 5-årigt uttag inom ursprunglig
ITPK. Det är endast inom den avgiftsbestämda pensionen i KAP-KL
som en majoritet väljer tidsbegränsade uttag, trots det livsvariga
förvalet.
Blanketternas utformning
Även blanketternas utformning kan ha inverkan på beslutet.
KPA har ett informationsbrev som innehåller beräkningsexempel
med hur stor tjänstepensionen blir vid val av livsvarigt uttag eller ett
10-årigt uttag. I den medföljande ansökningsblanketten är ett 10-årigt
68
Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?
uttag exemplifierat, men det finns möjlighet att själv fylla i annan
uttagstid. Genom att ett 10-årigt uttag tas som exempel i blanketten,
är det troligt att det kan uppfattas som det val som förespråkas.
Figur 10
Ansökningsblankett från KPA
När denna blankett infördes 2011 ökade andelen som valde 10-årigt
uttag från 22 procent till 38 procent, samtidigt som andelen som valde
ett 5-årigt uttag minskade. Det talar för att informationen och blankettens utformning kan ha påverkat valet.
Även utformningen av Kåpans ansökningsblankett kan ha påverkat
uttagstiden av tjänstepensionen. I informationsbrevet framgår när
utbetalningen börjar, möjligheten att skjuta upp uttaget och när ändringen ska vara inskickade till bolaget. Möjligheten att ändra uttagstid
och vilken uttagstid som är förvald framgår av blanketten. Kåpan har
valt att ange tre alternativ som kan väljas i ansökningsblanketten:
5 år, livet ut och annan uttagstid som personen önskar (se figur 11).
Notera att i ansökningsblanketten har uttagsalternativet på 5 år tilllägget ”(standard)”. Detta kan uppfattas som ett förval. Om det är
styrande för valet går dock inte att utläsa ur tillgänglig statistik. En
majoritet (74 procent) väljer dock att ta ut Kåpan Tjänste under 5 år.
I en intervju med företrädare för Kåpan framkommer att Kåpan under
en period hade en annorlunda utformning av ansökningsblanketten
som fanns på deras webbplats. Eftersom ett 5-årigt uttag är förvalt
för Kåpan Tjänste valde Kåpan att inte ha med denna uttagstid som
valbar period i blanketten. Möjliga perioder var livet ut eller annan
period. Det skedde då en kraftig ökning av andelen som tog ut tjänstepensionen livsvarigt, i stället för under 5 år. Blanketten ersattes då av
den nuvarande blanketten.
69
Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?
Figur 11
Ansökningsblankett från Kåpan
Blanketterna från Alecta och AMF är mer neutralt utformade i bemärkelsen att de inte framhäver någon specifik uttagstid. I blanketten
från Alecta finns flera kryssrutor med olika exemplifierade uttagstider
samt möjligheten att själv välja uttagstid. I AMF:s blankett får personen själv fylla i uttagstiden.
Figur 12
Ansökningsblankett från Alecta
I ITP 2 finns det möjlighet att själv välja uttagstid, men den kortaste
tiden för uttaget är 5 år (se figur 12). Alecta har valt att ange tre olika
tidpunkter i sin blankett, men det finns också möjlighet att fylla i
annan tidpunkt. Ordningsföljden i blanketten har ändrats under 2015.
I den tidigare utformningen fick den blivande pensionären ta ställning
till eventuell ändring av uttagstid i anslutning till ifyllande av personuppgifter och underskrift av blanketten. Under 2015 har Alecta valt
att flytta ändringen av uttagstid till en egen blankettsida, efter ifyllandet av personuppgifter och underskrift. Alecta har sett en viss minskning av andelen som väljer tidsbegränsade uttag i anslutning till att
den nya blanketten infördes.
70
Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?
Figur 13
Ansökningsblankett från AMF
Utbetalningstiden för Avtalspension SAF-LO är flexibel, vilket innebär att personen själv får välja uttagperiod, men som kortast 5 år (se
figur 13). För intjänande från och med 2009 får personen själv fylla
i önskad uttagstid utan några exempel på uttagstider.
Inom ITP 2 och Avtalspension SAF-LO är det vanligaste uttaget,
livsvarigt och det går inte att se några tydliga samband mellan blanketterna från Alecta och AMF vad gäller deras utformning och
uttagsmönstret.
Tillhörande information till blanketterna
Vilken inverkan förval och blanketternas utformning har, kan även
påverkas av vilken information som finns i breven som skickas ut
inför att tjänstepensionen ska börja betalas ut. I flera av informationsbreven från bolagen saknas också information om exempelvis hur
mycket pengar som kommer att betalas ut och vilken utbetalningstid
som är förvald samt information om att det går att ändra utbetalningarnas längd och att ändra eller stoppa pensionen efter första
utbetalningen. Det saknas även ofta information om hur personen
själv kan räkna ut vilken betydelse som valet av uttagstid har för
storleken på månadsbeloppet.
71
Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?
5.2
Resultat från enkätundersökning
För att undersöka möjliga orsaker till varför personer väljer att ta ut
tjänstepensionen under kort eller lång tid har ISF genomfört en enkätundersökning.
Enkäten har riktat sig till personer i åldrarna 62–67 år som har rätt
till tjänstepension. Enkäten skickades ut genom Sifos webbpanel till
2 626 personer och totalt svarade 1 000 personer på enkäten. Svarsfrekvensen är således 38 procent. Metoden för datainsamlingen gör
att svaren inte nödvändigtvis är representativa för befolkningen i
stort.
I enkäten ställdes ett antal frågor om anledningar som kan påverka
en persons beslut att ta ut tjänstepensionen. Något som verkar centralt
är viljan att övergången till livet som pensionär ska innebära en så
liten försämring av ekonomin som möjligt. Detta alternativ instämmer
flest personer i, oavsett om de uppgett att de tagit ut tjänstepensionen
under kort eller lång tid. För dem som valt kort uttagstid tycks de
huvudsakliga anledningarna i övrigt vara att få passa på att leva gott
medan man är vid god hälsa samt att säkerställa att man får ut sin
tjänstepension. Att personer väljer att ta ut tjänstepensionen på kort
tid för att kunna ha pengar så länge de är friska och pigga stämmer
även väl överens med en enkätundersökning som AMF genomfört
under våren 2014.44
För dem som valt lång utbetalningstid tycks säkerheten att veta att
pengarna räcker hela livet vara ett övervägande skäl. För dem som
valt lång utbetalningstid instämmer respondenterna i högst utsträckning i påståendet: ”Jag ville att övergången till mitt liv som pensionär
ska innebära en så liten försämring som möjligt”, ”Det var viktigt att
min ekonomi skulle tillåta ett bra liv även när jag blir mycket äldre”
och ”Jag ville vara säker på att ha pengar hela livet”.
I tabell 3 visas fem svaralternativ, där störst andelar angav att de
stämde bra eller mycket bra, oavsett val av uttagstid.
44
AMF, temporära uttag av tjänstepensionen, 2014.
72
73
45
51
47
Kvinnor
Män
59
68
Män
Män
67
Kvinnor
63
72
Män
Kvinnor
76
Kvinnor
81
Män
23
22
15
11
18
21
17
14
13
10
Stämmer
varken bra
eller dåligt
100
100
1
2
2
1
2
2
7
8
9
20
19
17
16
10
5
4
6
9
2
100
1
1
3
100
100
100
100
100
2
2
3
4
4
100
100
2
1
4
Total
Tveksam
Ej aktuellt/
relevant
för mig
Stämmer
ganska dåligt/
inte alls
Frågan löd: Det finns olika saker som kan påverka en persons beslut om hur tjänstepensionen ska tas ut (på kortare eller längre tid). I vilken grad stämmer följande påståenden in på hur det var för dig när du valde uttagstid för tjänstepensionen?
Jag ville försäkra mig om att jag får ut
mina pengar om jag inte lever så länge
Jag ville inte vara en belastning för mina
anhöriga
Jag ville vara säker på att ha pengar hela
livet
Det var viktigt att min ekonomi skulle tillåta
ett bra liv även när jag blir mycket äldre
84
Stämmer
mycket/
ganska bra
Kvinnor
Kön
Anledningar till uttag för dem som gått i pension och för dem som ska påbörja uttag, kön, procent N =
1 000.45
Jag ville att övergången till mitt liv som
pensionär ska innebära en så liten försämring av min ekonomi som möjligt
Tabell 3
Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?
Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?
I enkäten fanns det möjlighet för respondenterna att genom fritextsvar
fylla i om det var något annat som de tagit hänsyn till och som påverkade deras planering av hur länge tjänstepensionen ska utbetalas.46
Respondenterna har uppgett en mängd olika svar på frågan, vilket
tyder på att det är mycket som kan avgöra beslutet om uttagstid. Några av de vanligaste kategorierna av svar rör dock att hälsan får styra
uttagstiden, möjligheten att jobba länge, att kunna använda pengarna
medan hälsan finns, att tjänstepensionen är så låg att den måste tas ut
på kort tid, att man är väldigt nöjd med sin tjänstepension samt att
uttaget påverkas av privat sparande och hur man väljer att bo framöver.
Som framgår av kapitel 3 påverkas också personernas val att ta ut
pensionen livslångt eller tidsbegränsat av deras kunskap om pensioner och ekonomi. I enkäten ställdes frågan om hur de själva bedömde
sin kunskap gällande pensionsområdet och sin tjänstepension. Det
är en högre andel (50 procent) av dem som valt livslångt uttag som
uppfattar att de har ganska eller mycket hög kunskap om sin tjänstepension jämfört med dem som valt uttag på 0–5 år (av vilka 33 procent anser att de har ganska eller mycket hög kunskap).
Anledningen till val av uttagstid kan även påverkas av om personerna
känner till att ett tidsbegränsat uttag leder till en lägre pension vid
senare år. I enkäten ställdes frågan om hur respondenterna tror att
deras tjänstepension kommer att se ut i framtiden.
Tabell 4
Kön
Ungefär vilken tjänstepension tror du att du kommer
att ha om 10 år jämfört med i dag? N = 461, procent
Mycket
högre/något
högre än i dag
Samma
som i
dag
Mycket
lägre/något
lägre än i dag
Tveksam/
vet ej
Totalt
Kvinnor
4
13
73
10
100
Män
6
23
65
5
100
46
Det var 683 personer som valde att svara något på denna fråga. Cirka 60 personer gav någon
form av kommentar, till exempel inga kommentarer, inga synpunkter eller kommer inte på
något. Cirka 18 vet ej. Det var 228 personer som svarade nej i någon form, medan cirka 25
svarade någonting ”innehållslöst” som bara en siffra, ett skiljetecken eller innehållslös bokstavskombination. Totalt utgör dessa cirka 333 personer, eller knappa 49 procent. Totalt har
350 personer uppgett något som påverkade deras uttag av tjänstepension.
74
Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?
Tabell 4 visar att en majoritet av dem som tagit ut sin tjänstepension
tror att tjänstepensionen kommer att vara något eller mycket lägre
om 10 år jämfört med i dag. En betydligt högre andel av dem som
valt att ta ut tjänstepensionen på kort tid tror att de kommer att ha
mycket eller något lägre pension jämfört med i dag (85 procent jämfört med 49 procent bland dem som valt livsvarigt). Kunskapen om
att tjänstepensionen kommer att sjunka verkar således vara relativt
hög bland dem som har svarat på enkäten. Samtidigt tror 15 procent
av dem som tagit ut tjänstepensionen på kort tid att tjänstepensionen
kommer att förbli densamma eller bli högre om 10 år.
Den uttagstid som personerna väljer kan bland annat få skattemässiga
konsekvenser, påverka möjligheten till bostadstillägg och påverka
exempelvis kommunala avgifter. Resultaten i tabell 5 visar att respondenterna i störst utsträckning har tagit hänsyn till privat pensionssparande och uttag av den allmänna pensionen i sin planering av val av
uttagstid. Av dem som uppger att de har gjort någon form av planering har 4 procent i ganska eller mycket hög utsträckning tagit hänsyn
till möjligheten att få bostadstillägg och konsekvensen av olika kommunala avgifter, exempelvis äldreomsorg. En fjärdedel har tagit hänsyn till skattemässiga konskevenser. Det finns inga stora skillnader
mellan val av uttagstid för dem som tagit ut sin tjänstepension och
i vilken utsträckning de uppger sig ha tagit hänsyn till skattemässiga
konsekvenser, bostadstillägg eller kommunala avgifter. När svaren
tolkas bör dock hänsyn tas till att påståendena kan vara olika relevanta för respondenterna. Till exempel är det bara en mindre del
av respondenterna som faktiskt kan komma att påverkas av bostadstillägg och alla har inte något privat pensionssparande att ta hänsyn
till.
75
Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?
Tabell 5
I vilken utsträckning har du tagit hänsyn till följande i
din planering av hur många år din tjänstepension ska
betalas ut? N = 784, procent
I vilken utsträckning har du tagit
hänsyn till
följande i din
planering av hur
många år din
tjänstepension ska
betalas ut?
Kön
Skattemässiga
konsekvenser
K
21
29
31
7
100
M
27
28
43
2
100
Möjligheten att få
bostadstillägg
K
5
13
77
5
100
M
3
12
83
2
100
Konsekvenser av
olika avgifter som
påverkas av
inkomsten, t.ex.
avgifter för
äldreomsorg
K
4
15
77
5
100
M
5
16
76
2
100
Privat pensionssparande
K
42
21
35
2
100
M
40
17
42
1
100
Uttag av den
allmänna ålderspensionen
K
41
26
28
5
100
M
42
23
34
1
100
5.3
I
mycket/
ganska
hög utsträckning
I
varken
hög
eller
låg utsträckning
I ganska
låg utsträckning/inte
alls
Tveksam/vet Totalt
ej
Sammanfattning
Förvalen som finns i avtalen verkar ha stor inverkan på uttagstiderna.
I alla avtal, utom KAP-KL, tar majoriteten ut tjänstepensionen enligt
den uttagstid som är förvald i avtalet. Även informationen och utformningen av blanketterna verkar ha inverkan på uttaget. En förändring av KPA:s blankett under 2011 ledde till en stor ökning av
76
Vad kan vara möjliga orsaker till utvecklingen?
andelen som valde ett 10-årigt uttag. En majoritet tar även ut Kåpan
Tjänste under 5 år, något som är förvalt i avtalet och angett som
standard i blanketten.
Enligt ISF:s enkätundersökning är de vanligaste orsakerna till val
av kortvarigt uttag att få passa på att leva gott medan man är vid god
hälsa samt att säkerställa att man får ut sin inbetalade tjänstepension.
För dem som har valt lång utbetalningstid tycks säkerheten att veta att
pengarna räcker hela livet vara ett övervägande skäl.
77
Vilka konsekvenser får ett ökat tidsbegränsat uttag?
6
Vilka konsekvenser får ett ökat
tidsbegränsat uttag?
I det här kapitlet redovisas vilka konsekvenser ett förändrat uttag
av tjänstepensioner kan få för individ, kommun och stat. För att
undersöka detta har typfallsberäkningar gjorts för individer med
olika pensionsinkomster. Därutöver har Statistiska Centralbyrån
(SCB), på uppdrag av ISF, simulerat hur ett ändrat uttagsmönster
av tjänstepensionerna skulle ha påverkat tjänstepensionsinkomster,
skatteintäkter och hemtjänstavgifter samt utgifter för bostadstillägg,
garantipension och äldreförsörjningsstöd år 2013.
6.1
Typfallsberäkningar
I tabell 6 redovisas fyra förenklade typfallsberäkningar, som visar
vilka ekonomiska konsekvenser tjänstepensionens utbetalningsperiod
kan få. Se bilaga 5 för beräkningsdetaljer. I utgångsläget tar en person
ut hela sin tjänstepension livslångt från 65 års ålder. Detta jämförs
med om personen skulle ta ut hälften av tjänstepensionen under 5 år
och hälften livslångt. Livslångt beräknas som 22 år från 65 års ålder.
I tre av typfallen har personen rätt till bostadstillägg. År 2014 fick 14
procent av alla pensionärer bostadstillägg. Typfallen är således inte
representativa för befolkningen, utan har tagits fram för att belysa
samspelet mellan olika socialförsäkringsförmåner och avtalspensionen.
Typfall 1 är en person som har haft låg inkomst under arbetslivet och
en månadslön om 20 000 kronor och arbetat i 45 år. Från 65 års ålder
får personen knappt 9 500 kronor per månad i allmän pension (varav
79
Vilka konsekvenser får ett ökat tidsbegränsat uttag?
2 000 kronor i form av garantipension). Personen får utöver detta
bostadstillägg, både vid livslångt uttag och när delar av tjänstepensionen tas ut under 5 år.
Typfall 2 har haft en inkomst något under medel under arbetslivet
och en månadslön om 25 000 kronor och arbetat i 45 år. Personen får
12 400 kronor per månad i allmän pension och bostadstillägg utöver
detta när tjänstepensionen tas ut livslångt. Om hälften av tjänstepensionen i stället tas ut under 5 år lämnas inget bostadstillägg under
dessa 5 år, men för tid därefter.
Typfall 3 är en person som har haft medelhög inkomst under
arbetslivet, en månadslön om 28 000 kronor och arbetat i 45 år och
får 13 800 kronor i allmän pension. Personen får inte bostadstillägg
vid livslång tjänstepension. Om hälften av tjänstepensionen tas ut
under 5 år får personen inte bostadstillägg de 5 första pensionsåren,
men däremot under resten av livet.
Typfall 4 är en person som har en månadslön om 50 000 kronor som
har arbetat i 45 år och har haft hög inkomst under arbetslivet och får
20 450 kronor i allmän pension. Personen får inget bostadstillägg,
oavsett om tjänstepensionen är livslång eller betalas under en kortare
tid.
I tabell 6 visas att skatteintäkterna, sett som totala skatter betalade
mellan 65 och 87 års ålder, blir högre för samtliga typfall om hälften
av tjänstepensionen tas ut under 5 år jämfört med om hela tas ut livslångt. Särskilt påverkas typfall 4, som hade en hög arbetsinkomst,
eftersom denna kommer över brytpunkten för statlig skatt, när pensionen tas ut under 5 år. Totalt betalar typfall 4 drygt 260 000 kronor
mer i skatt under sin tid som pensionär (motsvarar 990 kronor mer
skatt per månad i 22 år). Övriga typfall påverkas mer marginellt och
betalar cirka 5 000–6 000 kronor mer i skatt (motsvarar cirka 20
kronor per månad i 22 år) under sin tid som pensionärer.
Statens totala kostnader för bostadstillägg blir högre, om hälften av
tjänstepensionen tas ut under 5 år i stället för livslångt. För typfall 1
ökar de totala utgifterna för 22 års bostadstillägg från 686 000 kronor
till 709 200 kronor, det vill säga med 23 200 kronor. Typfall 2 fick
bostadstillägg om 700 kronor i månaden vid livslång tjänstepension.
Om hälften av tjänstepensionen tas ut under 5 år kommer typfall 2
80
Vilka konsekvenser får ett ökat tidsbegränsat uttag?
inte att ha rätt till bostadstillägg under de första 5 åren. För efterföljande 17 år mer än fördubblas bostadstillägget per månad jämfört
med om hela tjänstepensionen tas ut livslångt. Totalt ökar statens
utgifter för bostadstillägget med 121 000 kronor för typfall 2.
Typfall 3 som har en medelinkomst fick vid livslång tjänstepension
inget bostadstillägg. Om typfall 3 tar ut hälften av tjänstepensionen
under 5 år har hen därefter rätt till bostadstillägg. Statens kostnader
för bostadstillägg om 700 kronor per månad blir totalt 143 000 kronor
på 17 år.
Typfall 4 hade så hög tjänstepension i båda scenarierna så den personen får aldrig bostadstillägg.
De totala disponibla inkomsterna under tiden som pensionär blir
högre för typfall 1–3, om de tar ut hälften av pensionen under 5 år
på grund av bostadstilläggets konstruktion. Typfall 1 får lägst höjning
av den disponibla inkomsten, knappt 12 000 kronor för hela perioden
som pensionär. Det motsvarar en höjning med cirka 50 kronor per
månad om man slår ut det på 22 år. För typfall 2 blir den genomsnittliga höjningen av den disponibla inkomsten 385 kronor per månad
och för typfall 3 blir den 460 kronor per månad.
Typfall 4 däremot, får en sänkt disponibel inkomst under livet som
pensionär med totalt 309 000 kronor, vilket omräknat per månad
motsvarar en sänkning om 1 160 kronor. Det beror på att pensionsinkomsterna överstiger brytpunkten för statlig skatt under de 5 första
åren som pensionär.
81
Vilka konsekvenser får ett ökat tidsbegränsat uttag?
Tabell 6
Inkomster och skatt för olika typfall, kronor per månad
Allmän
pension
Tjänstepension
Skatt
Bostadstillägg
Disponibel
inkomst
Typfall 1, person med låg inkomst under arbetslivet
Livslångt uttag
9 500
3 010
2 400
2 600
12 710
Första 5 åren
9 500
7 980
3 960
600
14 120
Efter 5 år
9 500
1 500
1 970
3 300
12 330
5 880
22 800
11 760
Skillnad under tiden
som pensionär (ej per
månad)
Typfall 2, person med inkomst något under medel under arbetslivet
Livslångt uttag
12 400
4 080
3 630
700
13 550
Första 5 åren
12 400
10 810
5 960
0
17 250
Efter 5 år
12 400
2 040
2 970
1 500
12 960
5 160
121 200
101 640
Skillnad under tiden
som pensionär (ej per
månad)
Typfall 3, person med medelhög inkomst under arbetslivet
Livslångt uttag
13 800
4 507
4 260
0
14 110
Första 5 åren
13 800
12 110
6 910
0
19 000
Efter 5 år
13 800
2 280
3 510
700
13 270
6 000
142 800
122 040
Skillnad under tiden
som pensionär (ej per
månad)
Typfall 4, person med hög inkomst under arbetslivet
Livslångt uttag
20 450
15 680
10 510
0
25 620
Första 5 åren
20 450
41 550
24 240
0
37 770
Efter 5 år
20 450
7 840
7 750
0
20 540
260 760
0
-308 880
Skillnad under tiden
som pensionär (ej per
månad)
82
Vilka konsekvenser får ett ökat tidsbegränsat uttag?
6.2
Simulerade effekter
Typfallsberäkningarna ovan visar vilka effekter ett ökat tidsbegränsat
uttag av tjänstepensionen kan ha på en persons inkomst, skatter och
bostadstillägg. Dessa beräkningar säger dock inget om de faktiska
effekterna för hela ekonomin, utan gäller för just dessa specifika typfall. För att visa hur stora effekterna blir på hela ekonomin har SCB
på uppdrag av ISF simulerat hur stora skatteintäkterna, hemtjänstavgifterna samt utgifterna för bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd
och garantipensioner skulle ha varit år 2013, om en större andel än de
som faktiskt gjorde det tog ut tjänstepensionen under 5 år i stället för
livslångt.
Resultaten från simuleringarna gäller för samtliga som var pensionärer år 2013 och visar en ögonblicksbild av offentliga intäkter och
utgifter detta år. Vid denna tidpunkt var de stora årskullarna födda
1943–1947 i åldrarna 66–70 år. Det är en större andel av dessa kohorter som har tjänstepension än äldre kohorter. De har möjlighet att
välja att ta ut hela eller delar av sin tjänstepension tidsbegränsat,
vilket inte alltid är möjligt i äldre avtal och för äldre pensionärer. De
yngre pensionärerna har även högre tjänstepensioner än de äldre och
ofta tjänstepension från flera olika avtal, placerade hos olika bolag
eller flera tjänstepensioner hos samma bolag. Möjligheterna och incitamenten att ta ut tjänstepensionerna tidsbegränsat skiljer sig därför åt
mellan pensionärer i olika åldrar. På samma sätt kommer dagens nyblivna pensionärer att ha andra möjligheter och incitament till att ta ut
tjänstepensionen tidsbegränsat än framtidens pensionärer.
Statens utgifter för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd för
åldersgruppen 66–70 år var 861 miljoner respektive 41 miljoner
kronor år 2013. Simuleringarna visar att om andelen av dem som
är födda 1943–1947 (66–70 år) som tog ut tjänstepension under 5
år hade varit 1 procent högre år 2013, så skulle statens utgifter för
bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd detta år ha varit 0,05 respektive 0,01 procent lägre för denna åldersgrupp. Påverkan på de
offentliga utgifterna för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd blir
liten, eftersom det framförallt inte är grupper som har tjänstepension
som får dessa behovsprövade bidrag. Utgifterna för garantipension
påverkas inte alls för dem som är 66–70 år under år 2013, eftersom
hänsyn inte tas till tjänstepensionen vid berättigande till garantipension för dem som är födda 1938 eller senare.
83
Vilka konsekvenser får ett ökat tidsbegränsat uttag?
Åldersgruppen 66–70 år betalade in hemtjänstavgifter om 110 miljoner 2013. Hemtjänstavgiften från åldersgruppen 66–70 år skulle ha
varit 0,01 procent högre år 2013 om 1 procent fler skulle ha tagit ut
tjänstepensionen under 5 år i stället för livslångt. Intäkterna påverkas
marginellt, eftersom taket för hemtjänstavgiften är så lågt så att de
flesta som har tjänstepension redan betalar den högsta avgiften.
Inkomsterna från tjänstepensionen för dem i åldrarna 66–70 år var 38
miljarder kronor år 2013. Tjänstepensionerna skulle ha varit 0,18 procent högre år 2013 om andelen som tog ut tjänstepensionen under 5
år skulle ha varit 1 procent högre. Åldersgruppen 66–70 år betalade
in 47 miljarder i skatt, varav 3 miljarder i statlig skatt, år 2013. De
ökade tjänstepensionsinkomsterna skulle innebära att gruppens sammanlagda skatt skulle ha varit 0,07 procent högre. Det är framförallt
den statliga skatten som påverkas, och den skulle ha varit 0,23 procent högre än vad den var år 2013.
För dem som är 71 år och äldre (födda 1942 och tidigare) har en
eventuell 5-årig tjänstepension tagit slut år 2013. Statens utgifter
för bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd för dem som är 71 år
och äldre var 3,4 miljarder respektive 35 miljoner kronor år 2013.
Om andelen av dem som var 71 år och äldre år 2013 och som tog ut
tjänstepensionen under 5 år hade varit 1 procent högre hade statens
utgifter för bostadstillägg varit 0,01 procent högre och 0,004 procent
högre för äldreförsörjningsstöd.
Statens utgifter för garantipension för dem som är 71 år och äldre var
5,3 miljarder kronor år 2013. De som är födda 1937 eller tidigare får
garantipensionen samordnad med tjänstepensionen. Utgifterna för
garantipensionen hade varit 0,03 procent högre om 1 procent fler i
åldersgruppen hade tagit ut tjänstepensionen under 5 år. Att utgifterna
påverkas så lite beror på att det i de äldre åldersgrupperna framförallt
är de som har haft höga inkomster under arbetslivet som har en tjänstepension. De flesta som har tjänstepension i denna grupp har inte
rätt till bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd och kommer inte
heller att få det, om de tar ut sin pension under 5 år i stället för livslångt.
De som var 71 år och äldre 2013 betalade in 1,7 miljarder kronor
i hemtjänstavgift detta år. Även intäkterna från hemtjänstavgiften
skulle ha varit marginellt lägre, 0,002 procent, om andelen bland dem
som är födda 1942 eller tidigare som tog ut sin tjänstepension under
84
Vilka konsekvenser får ett ökat tidsbegränsat uttag?
5 år skulle ha varit 1 procent högre. Den maximala hemtjänstavgiften
är så pass låg att de flesta födda 1942 eller tidigare som har tjänstepension slår i taket vare sig de tar ut sin tjänstepension under 5 år
eller livslångt.
Tjänstepensionsinkomsterna för dem som var 71 år och äldre var 38
miljarder kronor år 2013. Om andelen av dem som var 71 år och äldre
år 2013 som hade tagit ut sin tjänstepension under 5 år skulle ha varit
1 procent högre skulle de totala tjänstepensionsinkomsterna för gruppen ha varit 0,07 procent lägre år 2013. Detta skulle ha inneburit att
de totala skatteinkomsterna från dem som är födda 1942 eller tidigare
skulle ha varit 0,02 procent lägre. Det är framförallt den statliga skatten som påverkas och den skulle ha varit 0,18 procent lägre. Den
totala skatten som gruppen som var 71 år och äldre 2013 betalade in
detta år var 58,5 miljarder kronor, varav statlig skatt var 1,4 miljarder
kronor.
6.3
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan sägas att simuleringarna visar att de offentliga utgifterna skulle ha påverkats marginellt om andelarna av pensionärerna (födda 1947 eller tidigare) som tog ut sin pension tidsbegränsat skulle ha varit högre än vad de faktiskt var år 2013. De som
var 66–70 år skulle ha fått högre totala inkomster i form av ökade
tjänstepensioner och något minskade bidrag år 2013. De som var 71
år och äldre skulle ha något lägre totala inkomster i form av lägre
tjänstepensioner och något högre bidrag år 2013. Simuleringarna
visar en ögonblicksbild av hur utgifter och inkomster skulle ha sett
ut 2013 om andelen som tog ut pensionen under 5 år skulle ha varit
högre. För andra kohorter, av andra storlekar, med andra uttagsmönster, avtalsvillkor, intjänade tjänstepensionskapital, förmögenheter med mera skulle resultaten bli annorlunda. Resultaten gäller
således endast hur inkomster och utgifter påverkades år 2013 för dem
som är födda 1947 eller tidigare.
85
Aktörernas syn
7
Aktörernas syn
I detta kapitel återges en kort sammanfattning från de intervjuer som
genomförts med arbetsgivarorganisationer, arbetstagarorganisationer
och tjänstepensionsbolag. De personer som har intervjuats är pensionsexperter eller förhandlare hos respektive aktör. Avsnittet gör inte
anspråk på att ge en heltäckande bild av vad respektive aktör anser i
frågan om tidsbegränsade uttag utan snarare att ge en bild av utvecklingen i stort och de möjligheter och risker som kan ligga i tjänstepensionssystemet. Intervjupersonerna har uttalat sig om nu gällande
avtal men till viss del även äldre avtal. Tjänstepensionsbolagens synpunkter kan också grunda sig på erfarenheter från fler än ett avtal.
De frågeområden som berördes i intervjuerna var:
–
Vilka stora förändringar har skett över tid i avtalen?
–
Vilka är de största skillnaderna i respektive avtal jämfört med
övriga avtalsområden?
–
Hur ser respektive intervjuperson på utvecklingen av uttagsmönstren?
–
Hur kan de framtida förändringarna se ut?
7.1
Tjänstepensionsbolagen
Det ökade uttaget av tidsbegränsad tjänstepension blev enligt AMF
tydligt under 2009. Att ökningen skedde vid den tidpunkten har
sannolikt flera orsaker. En anledning är att det tog tid för försäkringstagarna att upptäcka att möjligheten finns att ta ut pengarna
tidsbegränsat. En annan anledning är att det var först då, som det
fanns tillräckligt mycket intjänat kapital för att ett tidsbegränsat uttag
skulle vara av intresse. AMF har genomfört egna enkätundersök-
87
Aktörernas syn
ningar47 för att undersöka varför de tidsbegränsade uttagen ökar. De
vanligaste svaren var att personerna vill ha pengarna under tiden de är
friska och pigga men även att beloppet är så litet. I intervjun varnar
AMF för att så inte alltid är fallet utan att det även kan handla om
mycket pengar. En ytterligare anledning, som uppgavs i intervjun,
kan vara att personer väljer andra sparalternativ. I dessa fall finns det
enligt AMF ofta en rådgivare med i bilden.
Enligt AMF är det ett problem att personer inte tar till sig information
i tid. Intresset för pensioner är lågt och det verkar som om personerna
inte öppnar de brev som skickas ut. Det kan bli ett problem, eftersom
tjänstepensionerna betalas ut med automatik vid 65 år, om personen
inte hör av sig. Detta regleras i parternas avtal. Företrädare för AMF
anser att det skulle vara en bättre lösning om pensionärerna fick ansöka om tjänstepension på samma sätt som inom den allmänna pensionen, eftersom utbetalningarna av tjänstepension inte kan stoppas sedan
de väl har startat. Det är enligt AMF ett problem att vissa pensionärer
inte verkar ha förstått varför tjänstepensionen upphör när de fyller 70
år.
AMF tror att andelen som väljer tidsbegränsade uttag kommer att
fortsätta att öka och anser att det ändrade uttagsmönstret är oroväckande. De försöker informera blivande pensionärer, som vill ändra till
tidsbegränsade uttag om värdet av livsvariga uttag. I dessa samtal kan
kundtjänst mötas av kommentarer som ”det är mina pengar hit med
dem”. Enligt AMF kan uttagsmönstret leda till problem, både för enskilda personer och för samhället. Den framtida försörjningsbördan
kan bli ett samhällsproblem, när kommunerna ska tillhandahålla vård
och service för personer som har låga pensioner. Personerna kan
också bli beroende av bostadstillägg vilket kan vara ett risktagande,
eftersom bostadstillägg är en politiskt beslutad förmån som kan
komma att ändras.
Även KPA som förvaltar tjänstepensionskapitalet för kommun- och
landstingsanställda har noterat att andelen som tar ut tjänstepensionen
tidsbegränsat ökar. En förklaring till det ökade uttaget skulle enligt
KPA kunna vara en konsekvens av strängare sjukskrivningsregler.48
47
48
AMF: Pensionsrapport 2014.
Ändrade sjukskrivningsregler 2008.
88
Aktörernas syn
Det kan finnas personer som har arbetsförmåga men inte tillräckligt
för att arbeta heltid fram tills att de fyller 65 år. De kan ta ut tjänstepension i stället.
Det är svårt att överblicka vilka konsekvenser ett ökat uttag av tidsbegränsad tjänstepension får, eftersom många har flera tjänstepensioner
och kan välja olika uttagstid för olika tjänstepensioner. De kan ha lagt
ett pussel med sina tjänstepensioner.
KPA beskriver i likhet med AMF problem med att en del blivande
pensionärer inte tar till sig information i tid och inte heller uppmärksammar att tjänstepensionsutbetalningen startar med automatik vid
65-årsdagen om de inte hör av sig. Personerna blir överraskade av att
de får låga utbetalningar, eftersom de inte har förstått att förvalet var
livsvarig utbetalning.
Pensionsbolaget Alectas kunder består till största delen av privatanställda tjänstemän och merparten av deras kunder tar ut sin tjänstepension livsvarigt från och med 65-årsdagen, trots att de själva kan
välja vilken uttagstid de önskar. Bolaget har dock noterat att andelen
som tar ut tjänstepension tidsbegränsat ökar och har därför försökt att
analysera orsakerna till ökningen men har inte funnit någon entydig
förklaring. Det är Alectas uppfattning att de som tar ut tjänstepension
tidsbegränsat har låga kapital. Alecta uppfattar inte uttagsmönstret
som något stort problem för sin kundgrupp, eftersom merparten av
dem väljer livsvarigt uttag. Sedan början av 2015 har Alecta även
börjat se en viss minskning av andelen som väljer att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat.
7.2
Parterna
SKL företräder arbetsgivare inom kommun och landsting men är även
en generell företrädare för landets kommuner i ett utförarperspektiv.
SKL tror att tidsbegränsade uttag kommer att fortsätta att öka och att
tjänstepensionerna kommer att bli allt viktigare framöver. SKL ser
inte positivt på utvecklingen med ett ökat uttag av tidsbegränsad tjänstepension. Enligt SKL är det antagligen inte ett stort problem för
arbetsgivarna, men för kommunerna. Arbetsgivarna har inga ytterligare kostnader utöver de avsättningar som redan gjorts under anställningstiden i de avgiftsbestämda delarna. Kommunerna kan däremot
få problem, om många har konsumerat hela sin tjänstepension innan
89
Aktörernas syn
de fyller 70 år. Pensionärerna kan till exempel få problem med att
betala för hemtjänst och kommunalt boende. Samtidigt tycker SKL
att det är bra att man kan få ta ut sina pengar på kortare tid, om man
skulle bli sjuk. Det kan också vara svårt för enskilda personer att
överblicka skatteeffekterna av att ta ut fribrev tidsbegränsat. Hur
personerna väljer kan också bero på bolagens antaganden om livslängd och tilliten till bolagen.
Enligt företrädarna för SKL kan en viss del av ökningen bero på att
personer övertalas att flytta sitt kapital mellan olika förvaltare. SKL
har inte gjort några egna studier men tror inte att det i första hand
handlar om att personer med lägre avlönade befattningar tar ut sin
tjänstepension tidsbegränsat utan snarare att de högavlönade vill
placera om sina pengar. Det är först nu som kapitalen har blivit lite
större i de avgiftsbestämda delarna. Enligt SKL ökar löneväxlingen
och driver på utvecklingen. SKL anser att det är en olycklig utveckling om tjänstepensioner används som en del i förhandlingen av
lånevillkor. Det förekommer att banker ställer som villkor att tjänstepensionskapital ska flyttas över till dem vid ansökan om lån.
Arbetsgivarverket har ingen direkt åsikt om utvecklingen med ökade
tidsbegränsade uttag är bra eller dålig. Om man har många försäkringar ökar flexibiliteten för den enskilda. Det skulle till exempel
kunna innebära att en person kan kombinera ett arbete på deltid med
ett pensionsuttag. De argument som fanns för lösningen när det gällde
en tidsbegränsning av den kompletterande ålderspensionen, var att
den som en relativt liten del kunde bidra under en omställningsperiod
när någon går i pension. Ett annat argument när det handlar om lite
pengar i en försäkring är att den som får utbetalningen livsvarigt
kommer att få en så liten utbetalning per månad att den knappast kan
anses bidra till försörjningen.
Enligt Arbetsgivarverket är det svårt att uttala sig om konsekvenserna
för staten, när det gäller tidsbegränsade uttag. Skulle det visa sig att
det stora flertalet tar ut hela sitt pensionskapital tidsbegränsat tidigt
under pensionstiden, kommer parterna säkert att hantera frågan. Tanken med tjänstepensionen är att den ska bidra till försörjningen efter
arbetslivet. Det kommer antagligen att dröja innan en sådan utveckling blir tydlig. Kommer den allmänna pensionen att uppfattas som
låg, så kommer tjänstepensionen kanske att tas ut snabbare.
90
Aktörernas syn
Tjänstepensionerna förändras nu och övergår från ett förmånsbestämt
system till ett avgiftsbestämt system. Arbetsgivarverket anser inte att
ett förmånsbestämt system, där pensionen bestäms av inkomster sent
i livet, är hållbart. Parterna har kommit överens om att införa avgiftsbestämda system, där den enskilda får större frihet att placera sina
pengar efter eget tycke. Att kunna flytta kapital kommer att bli den
stora frågan framöver, och sannolikt kommer det att finnas flytträtt i
framtida lösningar med avgiftsbestämda pensioner. Fonder som går
dåligt och placeringar som gjorts långt bakåt i tiden måste kunna
placeras om.
Enligt Svenskt Näringsliv får inte tidsbegränsade uttag några direkta
konsekvenser för arbetsgivarna, eftersom de redan har gjort sina inbetalningar. Däremot kan enskilda personer få problem vid felval.
Därför är det viktigt att de får information om vad som händer efter
70-årsdagen. Svenskt Näringsliv betonar att det är viktigt med flexibilitet och att valet är personens eget ansvar. Om personen väljer att
ta ut pengarna på kortare tid, så får de bära kostnaderna själva. Eget
ansvar och kunskap är viktigt.
Framtiden kommer att innebära en rörligare arbetsmarknad enligt
Svenskt Näringsliv. Det innebär att arbetstagarna kommer att få
pengar från flera arbetsgivare. Det är inte troligt att intresset av att
kunna ta ut sina pengar tidsbegränsat kommer att minska men det
är svårt att säga om det kommer att öka. Intresset för pensionsfrågor
bland allmänheten är fortfarande lågt men kunskapsnivån ökar. I
och med att det finns bra instrument, till exempel webbplatsen
minpension.se, som illustrerar hur olika uttag slår, borde viljan att
sprida uttagstider öka. Personerna kommer troligen att vilja blanda
mellan livsvariga och tidsbegränsade uttag.
Svenskt Näringsliv tror att det är lättare att välja korta uttag om man
har insparade pensioner med låga belopp. Det blir inte så stora skillnader, om man tar ut pengarna tidsbegränsat eller livsvarigt. Enlig
Svenskt Näringsliv är det bra att det finns möjlighet att ta ut pension
tidsbegränsat eftersom pengarna kan brygga över det glapp som uppstår de första åren efter pensioneringen.
LO tycker att det är problematiskt för enskilda personer och för samhället att de tidsbegränsade uttagen ökar. Det finns en klar risk för att
de som tar ut tjänstepensionen tidsbegränsat inte förstår att pengarna
tar slut när de fyller 70 år. LO pekar på att det finns risker förknip-
91
Aktörernas syn
pade med möjligheten att kunna ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat.
Ett exempel på det är att det har blivit allt svårare att få sjukersättning
och att det kan finnas personer som känner sig tvingade att ta ut både
tjänstepension och allmän pension i förtid, om de inte orkar fortsätta
att arbeta.
LO upplever att det blev en förändring när det gäller medlemmarnas
syn på tjänstepensionen, när avtalen gjordes om och tjänstepensionerna övergick från att vara förmånsbestämda till avgiftsbestämda.
Medlemmarna ser inte längre tjänstepensionen som en pensionsförsäkring utan mer som sitt eget sparande. En trolig förklaring till att
de tidsbegränsade uttagen ökar kan vara att personerna väljer att ta ut
pengarna snabbt, så de tillfaller familjen om någonting skulle hända
dem. Det finns dessutom rådgivare som kan övertala personer att ta ut
sitt kapital och sätta in det i ett annat sparande.
PTK har också noterat att tidsbegränsat uttag har ökat men tror att
det framförallt handlar om att fribrev tas ut tidsbegränsat eller att
vissa spekulerar med sin pension. Merparten av tjänstepensionerna
tas dock ut livsvarigt inom PTK:s område. För närvarande är inte de
tidsbegränsade uttagen så stora att det nått alarmerande nivåer, men
om det ökar får man diskutera vilka konsekvenser det kan få för pensionssystemet i stort. Den grupp som kan få problem, om de tar ut sin
tjänstepension tidsbegränsat, är deltidsarbetande personer.
OFR har inte gjort någon egen studie av uttagen av tjänstepension
men tror att ökningen av tidsbegränsade uttag kan bero på att många
har flera tjänstepensioner. De väljer att ta ut vissa av dem tidsbegränsat, framförallt sådana med mindre kapital. Det kan också handla om
att personerna antingen upplever att de har dålig hälsa eller att de fått
råd från någon rådgivare.
OFR menar att grundtanken är att man ska kunna leva på sin pension
och att uttagstiden som huvudregel därför bör vara längre än 5 år,
men att undantag ska vara möjliga. OFR hyser oro för att rådgivare
i vissa fall kan övertala enskilda att ta ut pengarna och placera dem
i högriskfonder. Denna risk kommer sannolikt att öka i takt med att
kapitalet ökar.
Enligt OFR går trenden mot att avgiftsbestämda tjänstepensionsavtal
ersätter förmånsbestämda avtal. Problemen kan också bli större i
framtiden, när den avgiftsbestämda delen blir störst. Fördelen med
förmånsbestämd pension är att man får en viss del av sin lön. Den
92
Aktörernas syn
avgiftsbestämda är mer beroende av ekonomin i omvärlden och
kräver större ansvar från personen själv. Om personerna inte vill ha
det ansvaret och inte vill vara aktiva, kan det bli problem.
7.3
Sammanfattning
Aktörerna noterar att uttaget av tidsbegränsad tjänstepension har
ökat. Möjligheten är fortfarande ganska ny, och kapitalet som kan tas
ut på kortare tid är i de flesta avtalen relativt litet. Några aktörer tror
att de tidsbegränsade uttagen kommer att fortsätta att öka i takt med
att avtalen blir helt avgiftsbestämda och kapitalet i dem ökar.
Aktörerna är oroliga för utvecklingen i varierade utsträckning, beroende på kundgruppernas sammansättning, och det är ett problem att
en del personer inte tar till sig information om sin tjänstepension i tid.
Aktörerna ser både fördelar och nackdelar med att kunna ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat. Det är positivt med flexibilitet men det finns
även risker. Flera aktörer uttrycker oro för rådgivarnas roll i samband
med tidsbegränsade uttag.
Några aktörer pekar på att arbetsmarknaden kommer att bli alltmer
rörlig framöver, vilket också leder till att fler får många små pensioner som kan tas ut på kort tid. Vissa kan få problem med att överblicka
sin situation.
93
Slutsatser och diskussion
8
Slutsatser och diskussion
Inom avtalsområdena finns det olika möjligheter att ta ut delar eller
hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Den här rapporten visar att det i
första hand är avgiftsbestämda pensioner (ursprunglig ITPK, Kåpan
Tjänste och den avgiftsbestämda ålderspensionen i KAP-KL) som tas
ut tidsbegränsat. ITPK och Kåpan Tjänste utgör komplement till förmånsbestämda pensioner och är vanligtvis mindre betydelsefulla för
individen. För anställda inom kommun och landsting är det många
som endast har rätt till den avgiftsbestämda delen av KAP-KL och
en majoritet av alla som omfattas av KAP-KL väljer att ta ut den
tidsbegränsat. Det är oklart hur stor andel av dem som tar ut den
avgiftsbestämda delen tidsbegränsat, som också har rätt till livsvarig
förmånsbestämd pension (för dem som har arbetat inom sektorn före
1998 och för dem som har lön över 7,5 ibb). Inom SAF-LO och ITP
2, där det finns möjlighet att ta ut hela tjänstepensionen tidsbegränsat
(också den förmånsbestämda delen), väljer fortfarande huvuddelen
att ta ut tjänstepensionen livsvarigt. Inom alla avtal finns övergångsregler från äldre avtal. I många av dessa kan man inte ta ut pensionen
tidsbegränsat.
Rapporten visar att det finns vissa skillnader i uttagsmönster beroende
på ålder och inkomst. De som tar ut tjänstepensionen före 65 års ålder
väljer i högre utsträckning att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat
men från och med 65 års ålder väljer fler att ta ut tjänstepensionen
livsvarigt. Detta resultat stärks också av tidigare forskning. Tidigare
forskning visar vidare att personer med låg inkomst är mer benägna
att ta ut tjänstepensionen tidsbegränsat jämfört med personer med
hög inkomst. I rapporten framgår dock ingen tydlig bild av skillnader
i uttag mellan olika inkomstgrupper. Inom ITP-avtalet finns skillnader i uttag mellan olika inkomstgrupper, men inga tydliga skillnader
framgår inom den avgiftsbestämda ålderspensionen i KAP-KL.
Forskningen är inte entydig vad gäller om män är mer benägna att
95
Slutsatser och diskussion
välja livslång pension än kvinnor eller vice versa. I den här studien
framkommer små skillnader i uttag mellan män och kvinnor, men
kvinnor tar i något högre utsträckning ut tjänstepensionen under 5 år
jämfört med män.
Flera möjliga orsaker till utvecklingen
I rapporten tas flera möjliga orsaker till ökningen av tidsbegränsade
uttag upp. Att det numera finns möjligheter att ta ut tjänstepensionen
tidsbegränsat är naturligtvis en förklaring. Att det än så länge finns
relativt lite kapital i de avgiftsbestämda pensionerna kan också öka
benägenheten att välja tidsbegränsat uttag. Ett litet sparat kapital leder
till låga månatliga belopp vid ett livsvarigt uttag, och därför kan det
bli mer lockande att välja tidsbegränsat uttag. Många har sitt sparande
i tjänstepension uppdelat på flera olika avtalsområden i form av mindre fribrev, vilka var för sig kan framstå som mer förmånliga att ta ut
på kort tid än livsvarigt. Att små belopp tas ut tidsbegränsat är också
något som stärks dels av tidigare forskning, dels av intervjuer med
berörda aktörer.
Av enkätsvaren från personer i åldrarna 62–67 framgår det att det är
viktigt för merparten av respondenterna att övergången till livet som
pensionär innebär en så liten förändring av den ekonomiska situationen som möjligt. Det kan vara en förklaring till att pensionerna hellre
tas ut tidsbegränsat än under längre tid, så att man i ett inledande
skede av tiden som pensionär får en högre pension som successivt
trappas ned.
Aktörerna på området uppger att synen på tjänstepensionen börjar
förändras. Tjänstepensionen övergår till att bli alltmer avgiftsbestämd
och individerna får själva stå för en ökad del av risken och placeringen av kapitalet. I och med det, kan det vara så att pensionen upplevs
mer som något som var och en har att disponera. Några aktörer uppger att kraven från personer att själva få avgöra när och hur pengarna
ska tas ut ökar. Denna tendens kan även ha förstärkts av att allt fler
väljer att löneväxla, det vill säga byta ut en del av lönen mot att
arbetsgivaren gör en ökad avsättning till tjänstepensionen.
En faktor som flera aktörer lyfter fram som en möjlig orsak till ökade
tidsbegränsade uttag är inverkan av finansiella rådgivare på pensionsområdet. En tendens som aktörerna pekar på är att personer övertygas
om att ta ut tjänstepensionen före 65 års ålder eller under kort tid eller
96
Slutsatser och diskussion
både och, för att i stället placera kapitalet på kapitalmarknaden i
förhoppningen om att det leder till en högre avkastning. Huruvida
finansiella rådgivare har påverkat uttagsmönstren och om dessa råd
är bra för spararen har ISF inte undersökt i detta projekt. ISF (2012b)
har tidigare undersökt inslaget av rådgivare inom premiepensionssystemet och konstaterat att personer som har låg utbildning, låga
finansiella tillgångar och som i högre utsträckning har arbetslöshetsersättning, företagsinkomster eller privat pensionssparande oftare
väljer rådgivare än andra grupper. Detta är i vissa avseenden grupper
som i annan forskning visat sig ha relativt liten kunskap och engagemang i pensionsfrågor. ISF fann att det i genomsnitt finns en liten
överavkastning för dem som anlitar fondförvaltningstjänster.
Enligt tidigare studier kan även förval och utformning av information
och blanketter ha stor inverkan på personernas val. I denna studie
finns inget entydigt svar på vilken inverkan förvalen i avtalen har för
uttagen. De flesta agerar enligt förvalen i avtalen när det gäller 5-årigt
uttag i Kåpan Tjänste och ursprunglig ITPK och livsvarigt uttag inom
ITP 2, Alecta optimal pension ITPK och Avtalspension SAF-LO.
Däremot är det många som inte följer det livsvariga förvalet i den
avgiftsbestämda ålderspensionen i KAP-KL. När det gäller utformning av information och blanketter verkar det ha stor inverkan hur
tjänstepensionsbolagen väljer att exemplifiera eller framhäva en viss
uttagstid. Inom KAP-KL och Kåpan Tjänste verkar utformningen
ha inneburit att många väljer ett 10-årigt respektive ett 5-årigt uttag.
Placeringen av valet av uttagstid i Alectas blanketter verkar också
ha en inverkan på hur stor andel som får ett livsvarigt uttag. Någon
närmare analys av detta har dock inte varit möjlig inom ramen för
denna studie.
Uttaget inget generellt problem, men kan vara problematiskt för
vissa grupper
Eftersom det i dagsläget finns begränsningar i möjligheten att ta ut
hela tjänstepensionen tidsbegränsat på flera avtalsområden, och eftersom andelen som tar ut tidsbegränsat är relativt liten på andra, är
risken liten för att stora grupper ska stå utan tjänstepension på 70årsdagen. Samtidigt finns det redan i dag möjlighet för vissa grupper
att ta ut hela tjänstepensionen tidsbegränsat och möjligheten kommer
att öka i framtiden.
97
Slutsatser och diskussion
ISF har ingen uppfattning i frågan om livsvariga uttag är att föredra
framför tidsbegränsade uttag, så länge som uttagen drivs av personens
egna medvetna val. Inom ramen för denna rapport är det svårt att
avgöra om en persons beslut är rationellt utifrån ett ekonomiskt perspektiv, eftersom det inte går att få en helhetsbild av personernas
ekonomi (inklusive sparkapital eller boende). En del kan till exempel
ta ut hela sin tjänstepension tidsbegränsat och ha i beräkningen att ta
ut sitt privata sparande eller sälja sin bostad för att trygga sin framtida
inkomst senare i livet, eller motsatt, använda sitt sparande under den
första tiden som pensionär och därför välja ett livsvarigt uttag av
tjänstepensionen.
För en del kan det vara positivt att kunna ta ut delar av eller hela
tjänstepensionen tidsbegränsat. Ett sådant val kan vara rationellt om
personen annars skulle ha svårt att anpassa sin konsumtion vid övergången från arbetslivet till ett liv med minskad eller ingen arbetsinkomst eller om personen har sviktande hälsa och därför förutser ett
minskat behov av konsumtionsutrymme senare i livet. Typfallsberäkningarna visar också att det över en livstid kan vara ekonomiskt
lönsamt att välja tidsbegränsat uttag för personer med låg pension,
förutsatt att dessa söker och får bostadstillägg. Samtidigt är det stora
grupper som inte har rätt till bostadstillägg och som inte ansöker om
stödet. Oavsett om det för en person över en livstid kan vara lönsamt
att välja ett tidsbegränsat uttag eller inte, kan det vara problematiskt
och innebära en stor ekonomisk omställning om inkomsten sjunker
drastiskt efter 5 år som pensionär. Problemet är särskilt stort för dem
som inte har uppmärksammat att ett sådant ekonomiskt tapp kommer
att ske.
För att visa hur stora effekterna blir på hela ekonomin har SCB på
uppdrag av ISF simulerat hur stora skatteintäkterna, hemtjänstavgifterna samt utgifterna för bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och
garantipensioner skulle ha varit 2013, om en större andel än de som
faktiskt gjorde det hade tagit ut tjänstepensionen under 5 år i stället
för livslångt. Simuleringsresultaten gäller för samtliga som var pensionärer 2013 och visar en ögonblicksbild av offentliga intäkter och
utgifter för detta år. Resultaten visar att statens utgifter skulle ha
påverkats marginellt om fler av dagens pensionärer (födda 1947 och
tidigare) tagit ut sin pension tidsbegränsat än vad som faktiskt var
fallet. För dem som var i åldrarna 66–70 år skulle gruppens tjänstepensionsinkomst ha varit högre, vilket i så fall hade resulterat i högre
98
Slutsatser och diskussion
sammanlagd skatt. Det är framförallt den statliga skatten som påverkas. För dem som var 71 år och äldre skulle gruppens sammanlagda
skatt ha varit lägre till följd av en lägre tjänstepensionsinkomst. Sammantaget visar simuleringen att skatteökningen är större än ökningen
i socialförsäkringsförmåner för gruppen som var pensionärer 2013.
Den framtida utvecklingen
Enligt de intervjuade aktörerna är det troligt att ökningen av tidsbegränsade uttag kommer att fortsätta. De nya avtalen innebär att det
kommer finnas större möjligheter i framtiden att ta ut hela tjänstepensionen tidsbegränsat. Om arbetsmarknaden är mer rörlig leder
även det till att fler personer kommer att ha flera olika tjänstepensioner som var för sig är relativt små, vilket kan tala för ett ökat
tidsbegränsat uttag. Den förändrade synen på tjänstepensionen och
ett ökat inslag av finansiella rådgivare kan också leda till en fortsatt
ökning av tidsbegränsade uttag. Även tidigare forskning tyder på att
andelen som tar ut sin pension livslångt minskar, om möjligheten att
ta ut den tidsbegränsat ökar.
Något som talar mot att de tidsbegränsade uttagen kommer att öka är
dock att personer i högre utsträckning tenderar att välja livsvariga
uttag, när pensionerna innehåller mer kapital och utgör en större del
av den totala tjänstepensionen – vilket de framtida avgiftsbestämda
pensionerna kommer att göra jämfört med i dag. I framtiden kan det
även finnas möjlighet att slå ihop fribrev och pensioner på mindre
belopp, vilket också talar för en minskad andel tidsbegränsade uttag.
Begränsad och svårtillgänglig information
Precis som i det allmänna pensionssystemet innebär övergången till
avgiftsbestämda system allmänt sett ökade svårigheter att förutsäga
hur mycket pension man kan förvänta sig och att få en överblick över
sitt samlade pensionsinnehav. Fonderingen av systemen leder till att
även människor som har otillräcklig finansiell kunskap behöver fatta
finansiella beslut om sina pensioner. Oavsett om en person gör aktiva
val eller väljer förvalda alternativ, så behöver hen fatta ett finansiellt
beslut.
99
Slutsatser och diskussion
ISF menar att en förutsättning för att den ökade friheten att välja tidsbegränsade uttag ska vara positiv är dels att personerna har tillräckligt
med kunskap och information för att på så sätt kunna göra ett övervägt val, dels att det finns bra alternativ för dem som inte vill eller
kan välja. Det finns dock indikationer på att personer generellt sett
kan ha svårt att ta till sig information inför beslutet om uttagstid och
att det i många fall saknas viktig information i breven som bolagen
skickar ut inför den första utbetalningen av tjänstepension.
Det är problematiskt, om det tidsbegränsade uttaget drivs på genom
otillräcklig information eller om det är många som själva har otillräcklig förmåga att göra medvetna val som inte förstår konsekvenserna av dessa val, särskilt om valen görs på grund av att de övertygats
av till exempel finansiella rådgivare. Att en sådan risk finns, stöds av
såväl forskning som av den enkätstudie som genomförts inom ramen
för detta uppdrag. Personer som upplever sig ha låg kunskap om
pension tar i högre utsträckning ut tjänstepensionen tidsbegränsat.
Fortsatta studier
ISF planerar i den andra delen av uppdraget att analysera registerdata
över individens sammanlagda pensionsval för att ge en fördjupad bild
av hur de tidsbegränsade uttagen av tjänstepensioner används samt
utvärdera effekterna av tidsbegränsade uttag.
100
Referenser
Referenser
Agnew, J.R., L. R. Anderson, J.R Gerlach, och L.R. Szykman (2008):
“Who chooses annuities? An experimental investigation of the role of
gender, framing, and defaults”, The American Economic Review, s.
418–422.
AMF, Temporöra uttag av tjänstepension, 2014
Benartzi, S., A. Previtero och R.H. Thaler (2011): ”Annuization puzzles” The Journal of Economic Perspectives, vol. 25, no. 4, s. 143–
164.
Butler, M. och F. Teppa (2007): “The choice between an annuity and
a lump sum: Results from Swiss pension funds”, Journal of Public
Economics, vol. 91, s. 1944–1966.
Cronqvist, H. och R.H. Thaler (2004): ”Design choices in privatized
social security systems: learning from the Swedish experiment”, American Economic Review Papers and Proceedings, vol. 94, maj 2004.
Cohen Birman, M (2012): Kunskapsmätning 2012, Kartläggning av
pensionsspararnas kunskaper om det allmänna pensionssystemet.
Arbetsrapport 2013–1, Inspektionen för socialförsäkringen.
Dahlquist, M., Martinez, J.V. och P. Söderlind (2011): Individual
investor activity and performance, Working paper (oktober 2011).
Tillgänglig från SSRN: http://ssrn.com/abstract=1952850 eller
http://dx.doi.org/10.2139/ssrn.1952850.
Davidoff, T., J.R. Brown och P.A. Diamond (2005): ”Annuities and
individual welfare”, American Economic Review, s. 15731590.
Hagen, J (2015): “The determinants of annuitization: evidence from
Sweden”, International Tax and Public Finance, vol. 22, Issue 4, s.
549–578.
101
Referenser
Hurd, M. och C. Panis (2006): ”The choice to cash out pension rights
at job change or retirement”, Journal of Public Economics, vol. 90,
no. 12, s. 2213–2227.
Mottola G. R. och S. P. Utkus (2007): ”Lump sum or annuity? An
analysis of choice in DB pension payouts”, Vanguard Center for
Retirement Research, vol. 30, November.
ISF (2012): Enkel, detaljerad och samlad pensionsinformation – är
det möjligt? Rapport 2012:14, Inspektionen för socialförsäkringen.
ISF (2012b): Utvärdering av externa förvaltningstjänster i premiepensionen. Perioden 2001–2010. Rapport 2012:16, Inspektionen för
socialförsäkringen.
ISF (2014): Val av traditionell försäkring och fondförsäkring vid
pensionering Rapport 2014:26, Inspektionen för socialförsäkringen.
Kahneman (2013): Tänka, snabbt och långsamt. Volante, Stockholm.
Mitchell, O.S. och S.P. Utkus (2003): Lessons from behavioral
finance for retirement plan design. WP 2003–6, Pension research
council working paper.
Pensionsmyndigheten, Orange rapport 2014.
Riksrevisionen (2014): Att gå i pension – varför så krångligt?
Rapport 2014:13.
Statens offentliga utredningar, S 2011:05: Tjänstepensioner och
utträde från arbetslivet, underlagsrapport till
Pensionsåldersutredningen.
Statens offentliga utredningar, SOU 2013:25: Åtgärder för ett längre
arbetsliv.
Statens offentliga utredningar, SOU 2014:57: En ny reglering för
tjänstepensionsföretag
Yaari, M. E. (1965):”Uncertain lifetime, life insurance, and the theory
of consumer”, The Review of Economic Studies, vol. 32, no. 2, s.
137–150.
102
Figurförteckning
Figurförteckning
Figur 1
Översikt över avtalsområdena ....................................... 28
Figur 2
Andelen tidsbegränsade uttag fördelat per år, procent.. 53
Figur 3
Pensioneringar vid 65 års ålder fördelat per uttagstid,
avgiftsbestämd KAP-KL, procent.................................. 54
Figur 4
Pensioneringar vid 65 års ålder fördelat per uttagstid,
ITP 2, procent ................................................................ 55
Figur 5
Pensioneringar vid 65 års ålder fördelat per uttagstid,
ursprunglig ITPK, procent ............................................. 56
Figur 6
Pensioneringar vid 65 års ålder fördelat per uttagstid,
Alecta optimal pension ITPK, procent .......................... 57
Figur 7
Pensioneringar vid samtliga pensionsåldrar fördelat per
uttagstid, AMF, procent ................................................. 58
Figur 8
Pensioneringar vid 65 års ålder fördelat per uttagstid,
Kåpan Tjänste, procent .................................................. 59
Figur 9
Tidsbegränsade uttag före 65 års ålder fördelat per år,
procent ........................................................................... 61
Figur 10
Ansökningsblankett från KPA ....................................... 69
Figur 11
Ansökningsblankett från Kåpan..................................... 70
Figur 12
Ansökningsblankett från Alecta..................................... 70
Figur 13
Ansökningsblankett från AMF ...................................... 71
Tabell 1
Översikt av nu gällande uttagsregler ............................. 35
Tabell 2
Tjänstepension fördelat på kön under 2014 ................... 63
103
Figurförteckning
Tabell 3
Anledningar till uttag för dem som gått i pension och för
dem som ska påbörja uttag, kön, procent N = 1 000. .... 73
Tabell 4
Ungefär vilken tjänstepension tror du att du kommer att
ha om 10 år jämfört med i dag? N = 461, procent ......... 74
Tabell 5
I vilken utsträckning har du tagit hänsyn till följande i
din planering av hur många år din tjänstepension ska
betalas ut? N = 784, procent .......................................... 76
Tabell 6
Inkomster och skatt för olika typfall, kronor per månad 82
Tabell B 1 Genomsnittlig årlig tjänstepensionen år 2013 (kronor)
per åldersgrupp och utbetalare i (a) utgångsläget och i
(b) skillnaden om andelen som tog ut tjänstepensionen
tidsbegränsat skulle ha varit vara 30 procent högre,
procentuell förändring i parentes ................................. 108
Tabell B 2 Total förändring av tjänstepensionen (miljoner kronor/år), om 30 procent fler skulle ha tagit ut pensionen
tidsbegränsat ................................................................ 110
Tabell B 3 Total förändring av skatter och socialförsäkringsförmåner år 2013, om andelen temporära uttag hade varit 30
procent högre, miljoner kronor, procentuell förändring
inom parentes ............................................................... 111
Tabell B 4 Genomsnittlig förändring av skatter och socialförsäkringsförmåner för enskild individer 2013, om andelen
temporära uttag var 30 procent högre, kronor/år, per
åldersgrupp .................................................................. 114
Tabell B 5 Förändring av nettoinkomst (kronor per år) med en 30procentig ökning av temporära uttag, år 2013, procentuell förändring inom parentes ..................................... 115
Tabell B 6 Förändring av nettoinkomst (kronor/år) med en 30-procentig ökning av temporära uttag, per inkomstklass och
åldersgrupp, år 2013 .................................................... 116
Tabell B 7 Åldersfördelning, samtliga tillfrågade ......................... 121
Tabell B 8 Fördelning inom arbetsmarknadssektorer, kön, procent,
N = 1 000 ..................................................................... 122
104
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
Metod49
SCB har använt mikrosimuleringsmodellen FASIT (fördelningsanalytiskt statistiksystem för inkomster och transfereringar) för sina beräkningar. FASIT är en mikrosimuleringsmodell med vilken man kan
beräkna och utvärdera effekterna av förändringar i skatte-, avgiftsoch transfereringssystemen. FASIT-modellen gör det möjligt att
beräkna den budgetmässiga kostnaden eller intäkten av en förändring
samt utvärdera hur olika grupper påverkas av förändringen. FASITmodellen är i grunden en statisk simuleringsmodell vilket innebär att
individer och hushåll inte ändrar sitt beteende till följd av förändringar i något transfereringssystem.50
Till denna rapport har FASIT använts för att beräkna effekterna på
tjänstepensionsinkomster, skatteintäkter, hemtjänstavgifter samt
utgifter för bostadstillägg, garantipension och äldreförsörjningsstöd
av att en större andel tar ut sin tjänstepension under ett begränsat
antal år i stället för livsvarigt.
SCB har i simuleringarna gjort förenklingen att en individ antingen
tar ut den valbara delen av sin tjänstepension under 5 år eller livsvarigt. I simuleringarna har andelen som tar ut den valbara delen
under 5 år ökats med 10 respektive 30 procent. Beräkningar har även
gjorts där alla tar ut den valbara delen av sin pension under 5 år. Rimligheten i dessa förändringar kan jämföras med att andelen av dem
som tog ut sin pension från KPA under 5 år vid 65 års ålder mer än
fördubblades mellan 2010 och 2011 från 9 till 22 procent i samband
49
Se särskild teknisk rapport från SCB för en fullständig redovisning av detta uppdrag och
metodbeskrivning. Den tekniska rapporten går att ladda hem via ISF:s hemsida inspsf.se.
50
Det finns även ett tillägg till FASIT som innehåller en dynamisk arbetsutbudsmodell, men
denna används inte här.
105
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
med att förvalet i blanketten ändrades (se sid. XX). Andelen som tog
ut pensionen under 5 år ökade därefter från 22 till 38 procent mellan
2011 och 2012.
Den vanligaste perioden för tidsbegränsat uttag är 5 år och är den
tidsperiod som används i denna rapport för att definiera ett tidsbegränsat uttag. För att bestämma vilka ytterligare individer som ska ta
ut sin pension under 5 år använder SCB två olika ansatser. Den ena
ansatsen är att låta slumpen avgöra vilka ytterligare individer som ska
ta ut pensionen under 5 år. Den andra ansatsen är att välja ut de individer som är mest lika dem som redan tar ut tjänstepensionen under
5 år och låta dessa ta ut sin pension under 5 år.51 Detta görs genom
en logistisk sannolikhetsmodell. Informationen som används i sannolikhetsmodellen innehåller bland annat uppgifter om kön, födelseår,
utbildning, ATP-poäng, inrikes född, samt utbetald tjänstpension och
tilläggspension vid 66 års ålder. Modellen skattas separat per tjänstepensionsutbetalare för att man på så sätt ska kunna fånga att avtalsområdena skiljer sig åt.
I bilagan redovisas resultaten från de simuleringar där andelen med
5-årigt uttag ökades med 30 procent och där de nytillkomna valts
utifrån att de är så lika som möjligt dem som redan hade ett 5-årigt
uttag. Simuleringarna där andelen med 5-årigt uttag ökades med 10
procent ger i stort sett lika stora procentuella effekter (mätt som
elasticiteter). Det är elasticiteterna som redovisas i kapitel 6.2.
I simuleringarna där slumpen avgjorde vilka ytterligare som tog ut
pensionen under 5 år blev effekterna generellt större än när dessa
bestämdes utifrån en sannolikhetsmodell.
Nya tjänstepensionsinkomster beräknas för dem som simuleras att
ta ut tjänstepensionen under 5 år i stället för livsvarigt. De som är
mellan 66 och 70 år får en högre pensionsinkomst och de som är 71
år och äldre får nu en lägre pensionsinkomst. I beräkningarna antas
att livsvarig utbetalning motsvarar utbetalning under 20 år. Den
51
Datamaterialet som simuleringarna baseras på innehåller dock inte information om hur uttaget
gjorts, till exempel om en person väljer att ta ut en del av tjänstepensionen tidsbegränsat under till exempel 5 år och en del livsvarigt. Däremot finns uppgifter om vilka som får tjänstepension samt summa utbetald tjänstepension. För att bestämma om pensionen tagits ut på just
5 år jämförs personens tjänstepensionsinkomst vid 66 års ålder med tjänstepensionsinkomsten
vid 72 års ålder. Om kvoten mellan tjänstepensionen dessa år är tillräckligt låg, antas personen ha tagit ut hela eller delar av sin pension på 5 år.
106
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
underliggande informationen som används till beräkningarna är hämtad från historiska årgångar av inkomst och taxeringsregistret (SCB).
Statistik över den tjänstpension som en individ mottagit för ett visst
år kommer från den kontrolluppgift som respektive utbetalare av
tjänstepensionen har redovisat.52 Individerna delas in fem grupper
som i stort motsvarar avtalsområde, beroende på vilken som är
huvudsaklig pensionsutbetalare: i privata tjänstemän (Alecta), LOanställda (AMF), kommun eller landstingsanställda (KPA) samt
statligt anställda (SPV). Resterande utbetalare förs till gruppen
övriga tjänstepensionsbolag (”övriga”).53, 54
Simuleringarna har gjorts för år 2013 och baseras på historiska uttagsmönster av tjänstepensionen. Resultaten visar hur stora skatter,
hemtjänstavgifter, tjänstepensioner och utgifter för garantipensioner,
äldreförsörjningsstöd och bostadstillägg skulle ha varit för olika
åldersgrupper år 2013, om ytterligare 30 procent hade tagit ut sin
tjänstepension under 5 år i stället för livsvarigt, jämfört med hur det
faktiskt såg ut 2013.
Observera att resultaten gäller för just de kohorter som beräkningarna
gjorts för. För andra kohorter av andra storlekar, med andra livsinkomster och tjänstepensionsuttagsmönster blir det totala resultatet
annorlunda.
Resultat
I tabell B1 redovisas den genomsnittliga tjänstepensionsinkomsten år
2013 i a) utgångsläget och i b) hur tjänstepensionsinkomsten skulle
ha varit om andelen som gjorde ett 5-årigt uttag hade varit 30 procent
högre.
52
Den tjänstepension som erhålls från ett företags pensionsstiftelse ingår inte.
Det bör noteras att denna indelning inte är korrekt i en del fall, eftersom privatanställda tjänstemän kan välja att låta AMF administrera dess tjänstepension. Det är dock den bästa uppdelningen i olika avtalsområde som är möjlig att göra med hjälp av de data som finns tillgängliga.
54
Om en person har fått tjänstepension från olika utbetalare, så kommer personen i redovisningen att ingå i den grupp som har stått för den största utbetalningen.
53
107
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
Tabell B 1
Genomsnittlig årlig tjänstepensionen år 2013 (kronor)
per åldersgrupp och utbetalare i (a) utgångsläget och i
(b) skillnaden om andelen som tog ut tjänstepensionen
tidsbegränsat skulle ha varit vara 30 procent högre,
procentuell förändring i parentes
a) I utgångsläget
Alecta
AMF
KPA
SPV
Övriga
Samtliga
66–70
97 435
33 159
53 551
81 112
101 826
71 846
71–75
55 049
27 766
35 890
54 715
73 867
47 061
76–80
45 273
28 481
29 890
39 633
51 024
37 296
81–85
41 868
23 847
28 691
33 746
44 766
33 377
86–
44 246
21 711
24 345
33 588
41 805
32 302
b) Skillnaden om andelen med tidsbegränsat uttag var 30 procent högre
66–70
71–75
76–80
81–85
86–
Alecta
AMF
KPA
SPV
Övriga
Samtliga
8 147
603
630
4 251
6 447
3 895
(8.4)
(1.8)
(1.2)
(5.2)
(6.3)
(5.4)
-1 933
-102
-138
-972
-4 183
-1 374
(-3.5)
(-0.4)
(-0.4)
(-1.8)
(-5.7)
(-2.9)
-2 311
-2
-97
-607
-709
-681
(-5.1)
(0.0)
(-0.3)
(-1.5)
(-1.4)
(-1.8)
-2 397
-1
-154
-703
-370
-664
(-5.7)
(0.0)
(-0.5)
(-2.1)
(-0.8)
(-2.0)
-797
-7
-216
0
-201
-244
(-1.8)
(0.0)
(-0.9)
(0.0)
(-0.5)
(-0.8)
Tabellen visar att de som får sin huvudsakliga tjänstepension
från ”övriga” tjänstepensionsbolag eller från Alecta är de som har
genomsnittligt högst tjänstepension i utgångsläget. De som får sin
108
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
tjänstepension i huvudsak från AMF och KPA har lägst genomsnittlig
tjänstepensionsinkomst. De genomsnittliga skillnaderna mellan grupperna är mindre för dem i högre åldrar. En förklaring till detta är att
tjänstepensionen är mer betydelsefull för yngre kohorter jämfört med
äldre och att arbetsinkomsterna har varit högre bland dem med tjänstepension från Alecta eller ”övriga” bolag.
Tabellen visar (i nedre delen) vilka genomsnittliga tjänstepensionsinkomster de olika åldersgrupperna skulle ha haft år 2013 om 30
procent fler hade tagit ut tjänstepensionen under 5 år. För de grupper
där få, eller ingen, tog ut tjänstepensionen under 5 år finns små eller
marginella skillnader. Till exempel kunde endast STP-pensionen
(som tecknades hos AMF) tas ut livsvarigt, vilket i beräkningarna
innebär att 81–85-åringar i kolumnen AMF har lika stor genomsnittlig inkomst, när andelen som tog ut pension under 5 år ökades
med 30 procent som i utgångsläget. För den yngsta kohorten skulle
den genomsnittliga årliga tjänstepensionen ha varit betydligt högre
om 30 procent fler skulle ha tagit ut tjänstepensionen under 5 år. Det
finns dock stora skillnader mellan avtalsområdena. Om 30 procent
fler av de 66–70-åringar som fick sin huvudsakliga tjänstepension
från Alecta skulle ha tagit ut tjänstepensionen under 5 år, skulle den
genomsnittliga årsinkomsten öka med 8 147 kronor (8 procent) under
år 2013. Detta kan jämföras med 66–70-åringarna med huvudsaklig
pension från KPA, där en 30-procentig ökning av andelen som tog
ut pensionen under 5 år skulle ha inneburit en ökning av den genomsnittliga årliga pensionsinkomsten med 629 kronor (1 procent) under
år 2013.
Könsuppdelad statistik visar att tjänstepensionen i genomsnitt är
ungefär dubbelt så stor för män som för kvinnor. Om andelen av dem
som tar ut pensionen under 5 år i åldersgruppen 60–70 år skulle ha
varit 30 procent högre, så skulle den genomsnittliga inkomsten ha
ökat procentuellt sett mer för kvinnor än för män. Minskningen av
den genomsnittliga inkomsten för de äldre åldersgrupperna är lägre
för kvinnor än för män.
I tabell B2 visas hur mycket mer eller mindre tjänstepension som
totalt skulle ha betalats ut under år 2013 om 30 procent fler skulle
ha tagit ut tjänstepensionen under 5 år, än som faktiskt gjorde det.
Tabellen visar att åldersgruppen 66–70 år skulle ha haft 2,1 miljarder
kronor mer i tjänstepensionsinkomster under år 2013. Övriga åldersgrupper skulle tillsammans ha haft 845 miljoner kronor mindre i
109
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
tjänstepensionsinkomster. Totalt sett skulle alltså dagens pensionärer
tillsammans ha haft 1,2 miljarder högre pensionsinkomster.
Resultatet bygger, som noterades ovan, dock bara på ett tvärsnitt
och är därmed känsligt för bland annat period och kohortstorlek. För
andra kohorter under andra perioder, av annan storlek, med andra uttagsmönster eller med andra livsinkomster skulle beräkningarna ge
andra resultat.
Tabell B 2
Total förändring av tjänstepensionen (miljoner
kronor/år), om 30 procent fler skulle ha tagit ut
pensionen tidsbegränsat
Alecta
AMF
KPA
SPV
Övriga
Samtliga
66–70
800
82
67
230
896
2 074
71–75
-143
-10
-12
-38
-306
-509
76–80
-120
0
-6
-18
-31
-174
81–85
-87
0
-7
-17
-11
-123
86–
-27
0
-7
0
-5
-39
Alla
424
71
34
543
156
1 229
I tabell B3 visas hur mycket högre eller lägre skatteintäkterna och
utgifterna för socialförsäkringsförmåner totalt skulle ha varit år 2013,
om andelen som tog ut sin tjänstepension under 5 år skulle ha varit 30
procent högre.
110
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
Tabell B 3
66–70
71–75
76–80
81–85
86–
Alla
Total förändring av skatter och socialförsäkringsförmåner år 2013, om andelen temporära uttag hade
varit 30 procent högre, miljoner kronor, procentuell
förändring inom parentes
Garantipension
Statlig
skatt
Slutlig
skatt
Bostadstillägg
Äldreförsörjningsstöd
Hemtjänstavgift
0
221
930
-14
0
0
(0,0)
(7,0)
(2,0)
(-1,6)
(-0,2)
(0,2)
0
-53
-227
3
0
0
(0,0)
(-5,7)
(-0,9)
(0,3)
(0,1)
(-0,1)
2
-12
-71
3
0
0
(0,2)
(-4,8)
(-0,5)
(0,4)
(0,2)
(0,0)
2
-8
-49
2
0
0
(0,2)
(-6,8)
(-0,5)
(0,3)
(0,1)
(-0,1)
1
-2
-14
3
0
0
(0,1)
(-2,2)
(-0,2)
(0,2)
(0,0)
(0,0)
5
145
568
-4
0
-1
(0,1)
(3,2)
(0,5)
(-0,1)
(-0,1)
(0,0)
Anm.: Statlig skatt ingår i slutlig skatt.
Tabellen visar att om andelen som tog ut sin tjänstepension under
5 år skulle ha varit 30 procent högre, så skulle den slutliga skatten
ha varit knappt 1 miljard kronor högre (2 procent) för åldergruppen
66–70 år under år 2013. För dem som är 71 år och äldre skulle den
slutliga skatten ha varit 360 miljoner kronor lägre (0,6 procent). För
hela ålderskollektivet skulle den slutliga skatten ha varit drygt en halv
miljard kronor (en halv procent) högre. Tabellen visar att den procentuella förändringen i statlig skatt är större än den procentuella förändringen i slutlig skatt. Förklaringen är att det i huvudsak är inkomsterna för höginkomsttagare som påverkas. På individnivå motsvarar
skatteförändringen en genomsnittlig skatteökning på 1 800 kronor
under år 2013 för åldersgruppen 66–70 år och en skatteminskning
på 400 kronor för dem som är 71 år eller äldre. Skatteförändringen
111
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
fördelas till större del på män, höginkomsttagargrupper, och dem som
har Alecta, SPV och ”övriga” pensionsutbetalare.
För denna högre andel som tar ut sin tjänstepension kortvarigt skulle
utgifterna för bostadstillägg ha varit 14 miljoner kronor lägre (en
minskning med 1,6 procent) för åldersgruppen 66–70 år och 10
miljoner kronor högre (0,3 procent högre) för åldersgruppen 71 år
och äldre. Sammantaget skulle utgifterna för bostadstillägg ha varit
4 miljoner kronor lägre. De största beloppsmässiga förändringarna
står kvinnor med Alecta och gruppen ”övriga” som huvudsaklig
tjänstepensionsutbetalare för.
Tabellen visar vidare att utgifterna för garantipensionen och äldreförsörjningsstödet samt intäkten för hemtjänstavgiften skulle påverkas
marginellt, om andelen som tog ut sin tjänstepension tidsbegränsat
skulle ha varit högre år 2013.
För dem som får sin allmänna pension beräknad enligt det nya pensionssystemet (födda 1938 och senare) påverkas inte garantipensionen av tjänstepensionens storlek. För dem som är födda 1937 eller
tidigare ingår däremot tjänstepensionen i beräkningen av det underlag
som fastställer om en individ har rätt till garantipension och i så fall
hur mycket. En förändring av andelen som tar ut tjänstepensionen
tidsbegränsat påverkar således endast de äldsta kohorterna. Simuleringsresultaten visar att utgifterna för garantipension skulle ha varit
sammanlagt 5 miljoner kronor högre under år 2013, om 30 procent
fler hade tagit ut sin tjänstepension under 5 år i stället för livslångt.
Detta kan jämföras med 6,65 miljarder kronor i utbetald garantipension år 2013 i utgångsläget för den studerade gruppen – garantipensionen ökar med andra ord endast med 0,08 procent. Statistiken
visar att utgiftsökningen skulle ha varit koncentrerad till kvinnor –
ökningen är fördelad på 4,7 miljoner kronor för kvinnor och 300 000
kronor för män – och enbart till dem som är 76 år eller äldre på grund
av reglerna för garantipensionen.
Äldreförsörjningsstödet skulle också ha påverkats ytterst lite om
andelen som tog ut pensionen under 5 år i stället för livslångt hade
legat på en högre nivå än i dag, på det sätt som beskrivits ovan. Det
beror på att det är så få av dem som har tjänstepension som även får
äldreförsörjningsstöd. Enligt den underliggande statistiken som används till simuleringen är det knappt 3 000 individer som i utgångsläget har tjänstepension och äldreförsörjningsstöd. Den totala utgiften
112
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
för dem med tjänstepension och äldreförsörjningsstöd är 76 miljoner
kronor under år 2013. Utgifterna för äldreförsörjningsstödet skulle ha
varit 40 000 kronor lägre om 30 procent fler hade tagit ut sin tjänstepension tidsbegränsat i stället för livsvarigt.
Hemtjänstavgiften för dem som har tjänstepension uppgick i utgångsläget till totalt 1,83 miljarder kronor. Om andelen som tog ut pensionen tidsbegränsat hade varit 30 procent högre, så hade hemtjänstavgifterna varit en kvarts miljon större för gruppen 66–70 år men drygt
850 000 kronor mindre för dem som var 71 år och äldre. Sammanlagt
skulle hemtjänstavgifterna ha varit 600 000 kronor lägre (0,03 procent). Anledningen till att påverkan endast blir marginell är de låga
inkomsttaken för maxavgifter inom hemtjänsten.
I tabell B4 visas hur mycket högre eller lägre skatteutgifterna och
inkomsterna från socialförsäkringsförmåner skulle ha varit i genomsnitt på individnivå år 2013, om andelen som tog ut sin tjänstepension
under 5 år skulle ha varit 30 procent högre. (Procentuell förändring
blir per definition samma som i tabell z.) Av tabellen framgår att
skatteutgiften står för den klart största förändringen för individen.
I genomsnitt skulle 66–70-åringar betala drygt 3 452 kronor per år
mer i statlig skatt och 1 700 kronor per år mer i slutlig skatt. För 71–
75-åringar skulle statlig skatt minska med nästan 3 000 kronor per år
och slutlig skatt med drygt 600 kronor per år. För samma åldergrupper skulle, i jämförelse, bostadstillägget minska med knappt 400
kronor per år respektive öka med drygt 70 kronor per år.
113
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
Tabell B 4
Genomsnittlig förändring av skatter och socialförsäkringsförmåner för enskild individer 2013, om andelen
temporära uttag var 30 procent högre, kronor/år, per
åldersgrupp
Garanti
-pension
Statlig
skatt
Slutlig
skatt
Bostads
-tillägg
Äldreförsörjnings
-stöd
Hemtjänst
-avgift
66–70
0
3 452
1 749
-385
-47
16
71–75
0
-2 795
-614
73
34
-4
76–80
20
-1 893
-278
83
39
2
81–85
26
-2 867
-265
77
20
-10
86–
16
-949
-91
60
0
-5
Genom att summera de olika inkomstförändringarna från tjänstepension, skatt och socialförsäkringsförmåner, kan man undersöka hur
stor påverkan skulle ha varit på den genomsnittliga nettoinkomsten
för olika inkomstgrupper, om fler hade tagit ut sin tjänstepension
under 5 i stället för livslångt på det sätt som beskrivits ovan. Resultaten visas i tabell B5. I genomsnitt skulle 66–70-åringarna ha haft
1 700 kronor mer per år i nettoinkomst (cirka 5 procent högre). Könsuppdelad statistik visar att männen i genomsnitt skulle ha haft en
dubbelt så hög inkomsthöjning som kvinnorna. Den genomsnittliga
nettoinkomsten skulle ha ökat mest för dem som har Alecta eller
”övriga” tjänstepensionsbolag som sitt huvudsakliga tjänstepensionsbolag. Lägst genomsnittlig inkomstökning skulle de som har KPA
(som till och med får en inkomstminskning) eller AMF ha fått. 55
Åldersgruppen 71–75 år skulle ha haft 650 kronor lägre årlig nettoinkomst (cirka 2 procent lägre) om 30 procent fler hade tagit ut sin
tjänstepension under 5 år. De som är 76 år och äldre skulle endast ha
påverkats marginellt, eftersom ett fåtal i denna åldersgrupp hade en
tjänstepension från början. Den genomsnittliga inkomstsänkningen
55
Resultaten för minskningen för KPA bygger på en minskning av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd för väldigt få kvinnor. Det är enbart 165 av 82 000 kvinnor i åldersgruppen
(bara 17 i urvalet) som har äldreförsörjningsstöd, så resultatet ska tolkas försiktigt.
114
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
räknat i kronor skulle ha varit två till tre gånger så stor för männen
jämfört med för kvinnorna i åldersgruppen 71 år och äldre.
Tabell B 5
66–70
71–75
76–80
81–85
86–
Förändring av nettoinkomst (kronor per år) med en 30procentig ökning av temporära uttag, år 2013, procentuell förändring inom parentes
Alecta
AMF
KPA
SPV
Övriga
Samtliga
3 484
275
-131
1 517
2 612
1 698
(8.7)
(0.8)
(-0.4)
(5.1)
(8.6)
(4.7)
-946
23
-58
-298
-2 126
-649
(-352.0)
(0.1)
(-0.6)
(-5)
(-28.7)
(-1.8)
-1 004
2
-3
-95
-354
-261
(69.6)
(0)
(0)
(-3)
(-11.6)
(-0.9)
-969
-2
-22
-260
-167
-265
(-16.6)
(0)
(-0.2)
(-4.1)
(-1.6)
(-0.9)
-239
5
-32
2
-53
-71
(-1.4)
(0)
(-0.2)
(0)
(-0.3)
(-0.2)
Anm.: Nettoinkomst beräknas som tjänstepension – slutlig skatt + garantipension + bostadstillägg – hemtjänstavgift.
115
Bilaga 1 – FASIT-beräkningar
Tabell B 6
Förändring av nettoinkomst (kronor/år) med en 30procentig ökning av temporära uttag, per inkomstklass
och åldersgrupp, år 2013
ATP-poäng
<=3.40
3.41-4.54
4.55-5.92
5.93-6.49
>=6.50
66–70
601
1 037
1 691
2 728
4 898
71–75
-193
-198
-493
-1 344
-2 697
76–80
-197
-181
-252
-601
-1 502
81–85
-285
-171
-308
-399
-1 418
86–
-142
-55
-94
-142
-459
Alla, viktat genomsnitt
-25
172
355
-650
1 368
Ålder
Tabell B6 visar förändringen i nettoinkomst fördelad på inkomstklass
och åldersgrupp.56 Tabellen visar att ett förändrat uttagsmönster på
det sätt som beskrivits ovan har störst påverkan i kronor räknat på
höginkomsttagare. Särskilt stor påverkan får det ändrade uttagsmönstret för dem med inkomster över 6,5 ATP-poäng. Resultaten
visar att om 30 procent fler av dem som var 66 år och äldre år 2013
hade tagit ut tjänstepensionen under 5 år, så hade de som hade en
genomsnittlig ATP-poäng som var lägre än 3,4 eller mellan 5,93
och 6,49 i genomsnitt haft en lägre nettoinkomst, medan övriga
inkomstgrupper i genomsnitt hade haft en högre nettoinkomst.
56
Nettoinkomst är beräknad som tjänstepension + garantipension – slutlig skatt, vilket betyder
att beräkningen bortser från bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och hemtjänstavgift. Anledningen är att bakomliggande statistiken på bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och hemtjänstavgift i olika inkomstgrupper inte är uppdelad på åldersgrupp.
116
Bilaga 2 – beräkningar för tjänstepensionerna i kapitel 2
Bilaga 2 – beräkningar för
tjänstepensionerna i kapitel 2
I beräkningarna har det antagits att personen är född 1950, börjar
arbeta vid 25 års ålder (1976) och arbetar till och med det år hen
fyller 64 år (arbetar 40 år). Den antagna slutlönen utgår från inkomstbasbeloppet 2015. Den nominella löneökningen har antagits vara 3,5
procent per år (snittökning under perioden 1995–2014 enligt SCB).
Avsättningarna till avtalspensionerna har antagits vara på samma nivå
under hela arbetslivet som i dag gällande nivåer. För ITPK och KAPKL betalas avgifterna in från och med 28 års ålder, i övriga avgiftsbestämda får personen tillgodoräkna sig avgifter från första arbetsdagen
vid 25 år. Värdeökningen av kapitalet har antagits vara 5,6 procent
(inkomstökningen + överavkastning på 2,1 procent). Kapitalet har
dividerats med 22 år (antagen livslängd från 65 års ålder) för att det
ska gå att få årlig utbetalning. Kapitaltillväxten antas vara 0 från
pensionstillfället.
Förmånsbaserad avtalspension baseras endast på sista årets lön i
beräkningarna. Nivån på den förmånsbaserade avtalspensionen är
samma som gäller i dag, det vill säga i PA 03 och i KAP-KL finns
ingen förmånsbestämd pension under 7,5 ibb.
117
Bilaga 3 – intervjuer
Bilaga 3 – intervjuer
Under perioden mars–juni 2015 genomfördes intervjuer med ett antal
tjänstepensionsbolag, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer. De
aktörer som ingick i intervjuundersökningen utgjordes av Svenskt
Näringsliv, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Arbetsgivarverket, Landsorganisationen Sverige (LO), Förhandlings- och samverkansrådet PTK samt Offentliganställdas förhandlingsråd (OFR).
De tjänstepensionsbolag som intervjuades var Alecta, KPA, AMF
och Kåpan.
Majoriteten av de personer som har intervjuats har utgjorts av aktörernas pensionsexperter eller förhandlare. Vid intervjuerna med
tjänstepensionsbolagen har också andra personalkategorier medverkat, till exempel informationschefer och statistikansvariga.
Syftet med intervjuerna var att få en fördjupad kunskap om gällande
tjänstepensionsregler inom respektive avtalsområde och om hur de
har förändrats över tid. Intervjuerna syftade även till att ge en bild av
respektive aktörs syn på utvecklingen av uttagsmönstren av
tjänstepension.
Intervjuerna var semistrukturerade och följde frågeområdena nedan,
men lämnade samtidigt ett stort utrymme för de intervjuade att lämna
de svar som de ansåg var relevanta för granskningen. I inledningen
av varje intervju gavs en instruktion om att respektive aktör skulle
fokusera på de avtal som de hade huvudansvar för och de nu gällande
avtalen. Intervjupersonerna kan ändå till viss del ha uttalat sig om
äldre avtal och erfarenheter från fler än ett avtal. Intervjuerna genomfördes vid respektive aktörs huvudkontor. Intervjuerna var cirka
1,5–2 timmar långa och dokumenterades genom anteckningar.
De frågeområden som berördes i intervjuerna var:
–
Vilka stora förändringar har skett över tid i avtalen?
119
Bilaga 3 – intervjuer
–
Vilka är de största skillnaderna i respektive avtal jämfört med
övriga avtalsområden?
–
Hur ser respektive intervjuperson på utvecklingen av uttagsmönstren?
–
Hur kan de framtida förändringarna se ut?
120
Bilaga 4 – enkätundersökning
Bilaga 4 – enkätundersökning
ISF genomförde under maj 2015 en enkätundersökning till blivande
och nuvarande pensionärer och ställde frågor om bland annat valet av
uttagstid för tjänstepension och anledningarna till detta uttag.
Enkäten riktade sig till personer i åldrarna 62–67 år som har rätt till
tjänstepension. ISF anlitade TNS SIFO för att genomföra enkäten och
den skickades ut genom TNS SIFO:s webbpanel till 2 626 personer.
Totalt besvarade 1000 personer enkäten. Svarsfrekvensen är således
38 procent. Av dem som besvarade enkäten är 48 procent kvinnor och
52 procent män
Tabell B 7
AGE
Total
Åldersfördelning, samtliga tillfrågade
Ej
svar
Komplett
Screenout
Error
Full
kvot
Avbruten
Total
62
265
156
13
1
2
8
445
63
244
165
13
0
1
8
431
64
247
148
8
0
0
10
413
65
249
166
13
0
0
14
442
66
245
174
10
0
0
17
446
67
235
191
8
1
1
13
449
1485
1000
65
2
4
70
2626
Av dem som besvarade enkäten hade 461personer börjat ta ut tjänstepension. Resterande 539 hade ännu inte börjat ta ut tjänstepension.
Av dem som hade börjat ta ut sin tjänstepension, har samtliga tagit
ut den för mindre än 2 år sedan.
121
Bilaga 4 – enkätundersökning
Tabell B8 visar fördelningen på arbetsmarknadssektor (huvudsaklig
sysselsättning under yrkeslivet) bland respondenterna.
Tabell B 8
Fördelning inom arbetsmarknadssektorer, kön,
procent, N = 1 000
Inom vilken arbetsmarknadssektor har du haft din
huvudsakliga sysselsättning under ditt yrkesliv?
Kvinnor
Män
Privat tjänsteman
27
48
Privat arbetare
4
16
Statligt anställd
12
16
Anställd inom landsting eller kommun
54
18
Arbetslös/sjukskriven/förtidspensionär
1
0
Annan
2
3
Tabellen visar att bortfallet i enkätundersökningen är stort bland privatanställda arbetare. Det var 10 procent av de svarande som arbetar
eller har arbetat inom nämnd sektor men i befolkningen i stort är det
cirka 1/3 av samtliga anställda som är arbetare i privat sektor. Hänsyn
behöver tas till bortfallet vid tolkningen av resultatet.
En nackdel med webbpaneler är att det inte finns tillgång till någon
bortfallsanalys. En annan nackdel är att initiativet till medverkan i
webbpanelen kommer från TNS SIFO och inte från enskilda som
önskar vara med i webbpanelen. Det betyder att det finns en risk för
underrepresentation av personer med lågt engagemang eller intresse
för pensionsfrågor. Metoden för datainsamlingen innebär således att
svaren inte nödvändigtvis är representativa för befolkningen i stort.
Totalt ställdes 27 frågor som gällde bland annat hur personerna hade
valt eller kommer att välja att ta ut sin tjänstepension, vilken självuppskattning de har av sin kunskap kring pensionsområdet, vad som
är viktigt för personerna när det gäller valet av uttagstid, hur personernas ekonomiska situation ser ut efter pensioneringen samt vilken
planering de har gjort inför pensionen.
122
Bilaga 4 – enkätundersökning
Frågorna till webbundersökningen framgår nedan.
Hej och välkommen till en ny undersökning från Sifo. Denna gång
handlar undersökningen om ekonomi och tjänstepensioner. Undersökningen genomförs på uppdrag av Inspektionen för socialförsäkringen, en statlig myndighet som bland annat har till uppgift att
utvärdera hur den svenska socialförsäkringen och olika förmåner
fungerar.
Screeningfråga:
–
Har du rätt till tjänstepension? Med tjänstepension menar vi
den pension som du är berättigad till via kollektivavtal och
som din arbetsgivare\dina arbetsgivare betalat in. Vi menar
alltså inte den allmänna statliga pensionen som alla är berättigade till.
1. Ja
–
2. Nej
AVSLUTA
3. Vet ej
AVSLUTA
Har du påbörjat ditt uttag av tjänstepension?
1. Nej
2. Ja, för mindre än 1 år sedan
3. Ja, för 1–2 år sedan
4. Ja, för 2 år eller mer sedan
5. Vet ej
–
AVSLUTA
Om nej (2) på fråga 2. När planerar du att ta ut din
tjänstepension?
1. Jag planerar att ta ut min tjänstepension inom 1 år
2. Jag planerar att ta ut min tjänstepension om 1–2 år
3. Jag planerar att ta ut min tjänstepension om 2 år eller
senare
4. Vet ej
123
Bilaga 4 – enkätundersökning
Kunskap (båda grupper)
–
Hur skulle du själv generellt bedöma din kunskap gällande
pensionsområdet och din egen pension (till exempel gällande
pensionsbesked, pensionssparande, PPM, tjänstepension
m.m.)?
1. 5: Mycket hög kunskap
2. 4: Ganska hög kunskap
3. 3: Varken hög eller låg kunskap
4. 2: Ganska låg kunskap
5. 1: Mycket låg kunskap
6. 7: Tveksam/vet ej
–
Hur skulle du själv bedöma din kunskap om din egen tjänstepension?
1. 5: Mycket hög kunskap
2. 4: Ganska hög kunskap
3. 3: Varken hög eller låg kunskap
4. 2: Ganska låg kunskap
5. 1: Mycket låg kunskap
6. 7: Tveksam/vet ej
Resonemang om din ekonomi som pensionär/blivande pensionär
(Båda grupper)
–
Nu följer några påståenden om olika saker som kan vara mer
eller mindre viktiga för en pensionär när det gäller privatekonomi och pensioner. Hur viktigt är följande för dig med
tanke på din ekonomi som pensionär\blivande pensionär?
a) Att min levnadsstandard förändras så lite som möjligt
b) Att få investera pensionen på egen hand
c) Att ha pengar så att jag kan leva ett aktivt liv
d) Att pensionen räcker till för mina behov även när jag blir äldre
124
Bilaga 4 – enkätundersökning
e) Att jag hinner få ut det mesta möjliga av pensionen medan jag
fortfarande lever
f) Att lämna ett arv efter mig
g) Att spara pengarna till senare i livet
h) Att mina inkomster inte varierar så mycket över åren
i) Att veta vad jag kommer att få i pension varje månad
k) Att veta att samhället ser till att jag får ut min pension på bästa sätt
1. 5: Mycket viktigt
2. 4: Ganska viktigt
3. 3: Inte särskilt viktigt
4. 2: Inte alls viktigt
5. 1: Tveksam/vet ej
Uttag – (Båda)
–
Har du rätt till tjänstepension från ett eller flera bolag?
1. 1: Från ett bolag
2. 2: Från flera bolag
3. 3: Vet inte
(För dem som tagit ut sin tjänstepension)
–
Din tjänstepension som du har rätt till kan betalas ut under
kort eller lång tid. Vilken utbetalningstid har du valt för din
huvudsakliga tjänstepension? (Om du har tjänstepension från
flera tjänstepensionsbolag, välj den tjänstepension som ger
mest pengar. Är du osäker, välj en av tjänstepensionerna)
-
0–5 år
-
6–10 år
-
11–15 år
-
16–20 år
125
Bilaga 4 – enkätundersökning
–
–
–
-
Livslångt
-
Vet inte/Minns inte
(Om flera bolag fråga 7). Vilken utbetalningstid har du valt för
dina andra tjänstepensioner?
-
Alla har samma utbetalningstid
-
Utbetalningstiden varierar mellan mina
tjänstepensioner
-
Har inte börjat ta ut den/de andra
tjänstepensionerna ännu
-
Vet inte/Minns inte
Övervägde du att göra något annat val av uttagsperiod för den
tjänstepensionen?
-
Ja
-
Nej
-
Vet inte/Minns inte
Det finns olika möjligheter i hur stor del av tjänstepensionen
som går att ta ut tidsbegränsat beroende på inom vilken
arbetsmarknadssektor du arbetat. Oavsett hur du har gjort eller
hur dina möjligheter har sett ut, hur tror du att du skulle
resonera om du hade haft möjlighet att ta ut en större del av
din tjänstepension tidsbegränsat?
1. Jag hade velat ta ut hela tjänstepensionen under kortare tid
2. Jag hade velat ta ut en del av tjänstepensionen under
kortare tid och en del under längre tid
3. Jag hade velat ta ut hela tjänstepensionen livsvarigt
4. Tveksam\vet ej
Uttag– (För dem som ska ta ut sin tjänstepension)
–
Din tjänstepension som du har rätt till kan betalas ut under
kort eller lång tid. Om du väljer att ta ut den under kort tid får
du en högre pension per månad på kort sikt, medan om du
126
Bilaga 4 – enkätundersökning
väljer att ta ut den under lång tid får du en lägre pension som
räcker under en längre tid. Oavsett hur mycket eller litet du
funderat på detta, hur vill du helst ta ut din
tjänstepension\vilket av följande ligger närmast till hands för
dig?
1. Jag vill ta ut min tjänstepension under kort tid (upp till 10
år)
2. Jag vill ta ut min tjänstepension under lång tid (upp till 20
år)
3. Jag vill ta ut min tjänstepension livslångt
4. Jag vill ta ut en del av tjänstepensionen under kort tid och
en del livslångt
5. Vet inte/har inte funderat tillräckligt/vet för lite för att
kunna svara
(För dem som börjat ta ut sin tjänstepension)
–
Det finns olika saker som kan påverka en persons beslut om
hur tjänstepensionen ska tas ut (på kortare eller längre tid). I
vilken grad stämmer följande påståenden in på hur det var för
dig när du valde uttagstid för tjänstepensionen?
1. Jag anpassade mitt uttag till min
sambos/partners/makes/makas ekonomi
2. Jag ville försäkra mig om att jag får ut mina pengar om
jag inte lever så länge
3. Jag funderade inte så mycket på vilken uttagstid som
passade mig
4. Min hälsa var inte så god just då, men jag trodde att den
skulle förbättras
5. Jag kände mig pigg/frisk då, men var osäker på om det
skulle förbli så
6. Jag uppskattade/bedömde vilken uttagstid som ger mig
mest pengar sett över hela livet
7. Jag följde råd från andra om hur jag ska välja
127
Bilaga 4 – enkätundersökning
8. Jag litade inte på att tjänstepensionsbolagen förvaltar mina
pengar väl
9. Jag gjorde inget aktivt val av uttagstid
10. Jag ville att övergången till mitt liv som pensionär ska
innebära en så liten försämring av min ekonomi som
möjligt
11. Det var viktigt att min ekonomi skulle tillåta ett bra liv
även när jag blir mycket äldre
12. Jag ville inte vara en belastning för mina anhöriga
13. Det handlade om så lite pengar för mig så val av uttagstid
hade en liten/mindre betydelse
14. Jag hade så dålig ekonomi att jag behövde ta ut mer
tjänstepensionen på kortare tid än vad jag egentligen ville
15. Jag ville vara säker på att ha pengar hela livet
16. Jag ville leva gott under kort tid även om det skulle
innebära mindre pengar senare
1. Stämmer mycket bra
2. Stämmer ganska bra
3. Stämmer varken bra eller dåligt
4. Stämmer ganska dåligt
5. Stämmer inte alls eller mycket dåligt
6. Ej aktuellt/relevant för mig
7. Tveksam/vet ej
(För dem som ska ta ut tjänstepension)
–
Det finns olika saker som kan påverka en persons beslut om
hur tjänstepensionen ska tas ut (på kortare eller längre tid). I
vilken grad stämmer följande påståenden in på dig när det
gäller hur du kommer ta ut\tror att du kommer att ta ut din
tjänstepension?
128
Bilaga 4 – enkätundersökning
1. Mitt uttag kommer vara anpassat till min
sambos\partners\makes\makas ekonomi
2. Jag vill försäkra mig om att jag får ut mina pengar om jag
inte lever så länge
3. Jag har inte funderat så mycket på vilken uttagstid som
passar mig
4. Min hälsa är inte så god just nu men jag tror att den
kommer att förbättras
5. Jag känner mig pigg\frisk nu, men jag är osäker om det
kommer att förbli så
6. Jag har uppskattat\bedömt vilken uttagstid som gör att jag
får mest pengar sett över hela livet
7. Jag kommer följa råd från andra om hur jag ska välja
8. Jag litar inte på att tjänstepensionsbolagen förvaltar mina
pengar väl
9. Jag vill att övergången till mitt liv som pensionär ska
innebära en så liten försämring av min ekonomi som
möjligt
10. Det är viktigt att min ekonomi tillåter ett bra liv även när
jag är mycket äldre
11. Jag tänker inte göra något aktivt val av uttagstid
12. Jag vill inte vara en belastning för mina anhöriga
13. Det handlar om så lite pengar för mig så val av uttagstid
har en liten\mindre betydelse
14. Jag har så dålig ekonomi att jag behöver ta ut mer
tjänstepensionen på kortare tid än jag egentligen vill
15. Jag vill vara säker på att ha pengar hela livet
16. Jag vill leva gott under kort tid även om det innebär
mindre pengar senare
129
Bilaga 4 – enkätundersökning
Ekonomi (för dem som tagit ut sin tjänstepension)
–
Om du tänker på din ekonomiska situation efter att du började
ta ut tjänstepension. Har den blivit bättre, sämre eller ungefär
som du väntade dig innan du började ta ut tjänstepension
1. Mycket bättre än förväntat
2. Bättre än förväntat
3. Ungefär som förväntat
4. Sämre än förväntat
5. Mycket sämre än förväntat
6. Vet ej
–
Om du jämför hushållets utgifter i dag med utgifterna åren
innan du började ta ut tjänstepension, skulle du säga att
utgifterna i dag är… (välj det som ligger närmast)
1. Mycket större än tidigare
2. Något större än tidigare
3. Varken större eller mindre
4. Något mindre än tidigare
5. Mycket mindre än tidigare
6. Vet ej
–
Vilka av följande åtgärder skulle du kunna tänka dig för att
vid behov förbättra din ekonomiska situation?
–
Börja arbeta (om du inte redan arbetar i dag)
–
Arbeta mer än jag gör i dag (om du arbetar i dag)
–
Sälja min bostad
–
Sälja annan egendom, till exempel fritidshus, bil, båt, aktier
–
Minska mina utgifter
–
Söka bostadstillägg
130
Bilaga 4 – enkätundersökning
–
Ta hjälp av barn/anhöriga
–
Belåna min bostad eller annan egendom
1. Mycket tänkbart
2. Helt otänkbart
3. Ej aktuellt
–
Ungefär vilken tjänstepension tror du att du kommer att ha om
10 år jämfört med i dag?
1. Mycket högre än i dag
2. Något högre än i dag
3. Samma som i dag
4. Något lägre än i dag
5. Mycket lägre än i dag
6. Tveksam/vet ej
Information/planering (båda grupper)
–
På vilka sätt har du hittills planerat\planerade du inför ditt val
av hur många år din tjänstepension ska betalas ut?
1. Gjort\Gjorde prognos på exempelvis minpension.se
2. Räknat\Räknade på ekonomin tillsammans med
partner\vänner\arbetskamrat\annan eller andra närstående
3. Fick\fått tips och råd från professionell rådgivare (till
exempel bank, pensions\försäkringsrådgivare)
4. Tagit\Tog del av allmän information (till exempel
Pensionsmyndigheten, pensionsbolag)
5. Annat sätt
6. Inte gjort någon planering\ kommer inte att göra någon
planering
7. Vet ej
131
Bilaga 4 – enkätundersökning
Om planerat:
–
I vilken utsträckning har du tagit hänsyn till följande i din
planering av hur många år din tjänstepension ska betalas ut?
–
Skattemässiga konsekvenser
–
Möjligheten att få bostadstillägg
–
Konsekvenser av olika avgifter som påverkas av inkomsten,
till exempel avgifter för äldreomsorg
–
Privat pensionssparande
–
Uttag av den allmänna ålderspensionen
1. 5. I mycket hög utsträckning
2. 4.
3. 3.
4. 2.
5. 1. Inte alls
Båda grupper
Är det något annat du tagit hänsyn till\kommer att ta hänsyn till, som
påverkade\kommer att påverka just din planering av hur lång tid din
tjänstepension ska utbetalas, till exempel omständigheter som har
med familj, hälsa eller privatekonomi att göra? Eller har du några
andra synpunkter eller kommentarer när det gäller din tjänstepension?
1. ________________________________________
2. Nej/ej svar
Bakgrund (båda grupper)
Till sist följer några frågor om dig.
–
Inom vilken arbetsmarknadssektor har du haft din
huvudsakliga sysselsättning under ditt yrkesliv?
132
Bilaga 4 – enkätundersökning
1. Privatanställd tjänsteman
2. Privatanställd arbetare
3. Statligt anställd
4. Anställd inom landsting eller kommun
5. Arbetslös\sjukskriven\förtidspensionär
6. Annan
7. Vill ej uppge
–
Inom vilka av följande sektorer har du arbetat minst 5 år
under ditt yrkesliv:
1. Privatanställd tjänsteman
2. Privatanställd arbetare
3. Statligt anställd
4. Anställd inom landsting eller kommun
5. Arbetslös\sjukskriven\förtidspensionär
6. Annan\andra
7. Vill ej uppge
–
Arbetar du i dag i någon utsträckning eller är du pensionär på
heltid? Välj det alternativ som bäst stämmer överens med din
situation.
-
Arbetar inte alls/är pensionär på heltid
-
Arbetar någon eller några dagar per månad eller
motsvarande
-
Arbetar någon dag eller några dagar per vecka eller
motsvarande
-
Arbetar heltid eller mer
-
Vill ej uppge
133
Bilaga 4 – enkätundersökning
–
–
–
Har du, oavsett deras ålder, ett eller flera barn?
–
Ja
–
Nej
Vilket är ditt civilstånd?
–
Sambo
–
Gift/partnerskap
–
Änka/änkling
–
Ensamstående
–
Vill ej uppge
Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?
–
Mycket bra
–
Bra
–
Någorlunda
–
Dåligt
–
Mycket dåligt
–
Vill ej uppge
134
Bilaga 5 – typfallsberäkningar
Bilaga 5 – typfallsberäkningar
Beräkningarna är gjorda i tre steg. Först har olika inkomstprofiler
lagts in i Pensionsmyndighetens typfallsmodell för att beräkna allmän
pension och tjänstepension vid livslångt uttag. Därefter har hälften av
tjänstepensionen fördelats om så att den utbetalas under 5 år i stället
för 22 år. Vilket bostadstillägg som personen beräknas få, har bestämts med hjälp av Pensionsmyndighetens beräkningshjälp på pensionsmyndigheten.se (typfallen antas vara ensamstående och sakna
förmögenhet och annan inkomst än allmän pension och tjänstepension). Skatten har beräknats med Skatteverkets beräkningshjälp på
skatteverket.se (den kommunala skattesatsen har satts till 32 % och
begravningsavgiften till 0,25% och gäller det år personen fyller 66
år).
Eftersom beräkningarna har gjorts i flera steg förekommer betydande
avrundningsfel och alla belopp är därför ungefärliga.
135
isf
INSPEKTIONEN FÖR
SOCIALFÖRSÄKRINGEN
adress Box 202, 101 24 Stockholm besöksadress Fleminggatan 7
telefon 08 58 00 15 00 fax 08 58 00 15 90 e-post registrator@inspsf.se webb www.inspsf.se
ISBN 978-91-88098-16-0