1. No category

EN TIDNING FÖR MALMFÄLTEN FRÅN LKAB
ARCTIC PRIDE
I GÄLLIVARE
PERNILLA FAGERLÖNN: På väg
mot ett Gällivare för alla
STÖDER MÅNGFALD SID 15
GÄSTKRÖNIKÖR SID 13
Nr 2
APRIL
2015
Klart för brytning i Leveäniemi
Domen för Leveäniemis framtid kom under skärtorsdagen och medger brytning i den ansökta takten om 15
miljoner ton per år. Det betyder att samtliga av LKAB:s
tre gruvor i tillväxtprogrammet i Svappavaarafälten
nu har tillstånden på plats efter högt ställda miljökrav.
– Äntligen! Detta har vi planerat för och väntat på
länge, säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och
affärsutveckling på LKAB.
NYHETER SID 3
SAMHÄLLSOMVANDLING
Ny roll i samhällsomvandlingen
I februari beslutade LKAB att ta en ny roll som
beställare av nya bostäder och lokaler i Malmberget
och Kiruna. En grundidé finns, nu startar dialogen
med samhället för att sätta detaljerna.
NYHETER SID 4
KOSKULLSKUL LE
Byggbara
områden
Byggda områden
LKAB
Byggda områden
Övriga
MALMBERG ET
Östra
Malmberget
LKAB kommer inte att bygga själva, däremot agera upphandlare av nya fastigheter. FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
MELLANOMRÅDET
Tallbacka/Myråsen 50 småhus
Byggbara områden i Gällivare
Granbacka
30 lgh
Norrbottensvägen 8 hus
Bäckåsen 28 lgh
Kvannevägen
15 småhus
G Ä L L I VA R E
Kv. Enen 26 lgh
Vassaraträsket
Nuolajärvi
Forsheden 43 lgh
Laestadiusparken
Vassaraälven
Gråtruten
16 lgh
Söderbergskullar
50 småhus
Andra Sidan
Omkring 3 000 människor berörs när Malmberget förändras
på grund av gruvdriften. Nya
bostäder måste byggas. Därför
har Gällivare kommun och LKAB
sett över tänkbara byggbara
områden för samhällsomvandlingen.
NYHETER SID 7
Repisvaara
Dundret
500 m
125
år av engagemang,
nytänkande och
ansvar.
Lägesrapport från Mertainen
En snart färdigställd truckverkstad, en stundande internrekrytering och en jämnare järnhalt
än vid de tidigare försöken. Det
är några av kännetecknen för
vårarbetet i Mertainen. Gruvområdet är idag inte långt ifrån ett
färdigställande
NYHETER SID 8
2
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
LEDARE
3
LKAB FRAMTID NR 12••2015
2015
5/5
– Vi räknar inte med någon snabb prisrekyl och måste nu
vidta mycket kraftfulla åtgärder för att effektivisera och
anpassa kostymen LARS- ERIC AARO, VD FÖR LKAB, I EN INTERVJU I DAGENS INDUSTRI.
är datumet då domen från mark- och
miljödomstolen ges om slutliga villkor
för gruvan i Malmberget.
Mörka utsikter på marknaden
M
ed våren går vi mot ljusare
tider, men på den internationella marknaden ser det
dessvärre ganska dystert ut,
i alla fall om man tänker på järnmalmspriset. Som de flesta vet vid det här laget
håller vi på LKAB hårt i plånboken för
närvarande. Vi ser över hela vår verksamhet för att hitta smarta kostnadseffektiviseringar, vi omförhandlar många avtal
med våra leverantörer och vi har tyvärr
behövt besluta om att minska vår personalstyrka. Allt beror på att vi inte får lika
mycket betalt för varje ton järnmalm vi
säljer som för några år sedan. Hur kan
det ske en sådan kraftig förändring på
relativt kort tid? Låt oss titta på vad som
händer ute i världen.
Den globala stålindustrin och järn-
LARS-ERIC AARO
VD, LKAB
malmsmarknaden är fortsatt i en kraftig
förändringsperiod. Under inledningen av
2015 har den globala stålproduktionen
sjunkit jämfört med förra året. Stålproducenterna brottas med låga stålpriser
som en konsekvens av överkapacitet i
branschen och ökad export från Kina,
Ryssland och Turkiet. Den kinesiska
ekonomin minskar efterfrågan. Nya miljökrav har ökat pressen på kinesisk stålproduktion, på sikt kan dock efterfrågan
öka på klimatsmarta pellets. Samtidigt
råder stor osäkerhet över hur mycket
stålproduktion som egentligen behövs i
det kinesiska samhället. Stor osäkerhet
råder på den kinesiska marknaden som
är den största producenten av stål och
den största konsumenten av järnmalm i
världen.
och noterade sin lägsta nivå under den
senaste femårsperioden; 53 dollar per ton
den 27 mars. Under första kvartalet sjönk
även kvalitetspremien per järnenhet.
Och tyvärr, det finns ingen rekyl i sikte
de närmaste åren. Det enda sättet för oss
på LKAB att hantera detta är att minska
våra egna kostnader och se till att gruvor
och verk inte drabbas av störningar, så vi
har chansen att förbli lönsamma och ha
ekonomiska muskler att klara av samhällsomvandlingar och kommande nya
huvudnivåer. Just nu sitter alla enheter
på LKAB och ser över sina organisationer.
Vi hoppas kunna klara minskningen
av personal med 400 personer genom
naturliga avgångar, men vi kan inte
utesluta att vi måste ta till varsel. Vi har
klarat av tuffa tider tidigare, och då stod
vi inte lika väl rustade som vi gör idag.
Jag vill skicka ett tack till alla både inom
företaget och ute i samhället som inser
allvaret i situationen och arbetar tillsammans med oss för att trygga Malmfältens
framtid. Vi har ett antal tuffa arbetsår
framför oss.
Järnmalmsproducenter fortsätter att
trycka ut nya volymer vilket leder till
överkapacitet på marknaden. Högkostnadsproducenter i Kina och andra delar
av världen har redan tvingas att stänga
sin verksamhet. Och fler blir det! Alla
järnmalmsproducenter arbetar intensivt
med att sänka sina produktionskostnader. Genom att öka automationen,
minska personalstyrkan och minska
omkostnaderna har man lyckats sänka
sina kostnader. Producenter i Australien
och Brasilien har dessutom haft stor
draghjälp av lågt oljepris och en starkare
US-dollar för att öka sina marginaler.
Kostnaderna sjunker dock inte i samma
takt som järnmalmspriset vilket innebär
krympande marginaler för alla producenter.
Spotpriset på järnmalm har fortsatt
sin negativa utveckling sedan årsskiftet
Hur går det för LKAB?
GRETE SOLVANG STOLTZ, personaldirektör på LKAB:
– Järnmalmspriset fortsätter att sjunka och är nu under 50 dollar per
ton. I februari tog LKAB beslutet att minska personalstyrkan med
400 tjänster. Ett intensivt arbete pågår för att hitta effektiva lösningar på detta
nödvändiga beslut. I slutet av april ska en plan presenteras för styrelsen gällande
personalminskningen. Neddragningen kommer att genomföras med naturlig
avgång, övergång till nya gruvor och färre visstidsanställda så långt det är möjligt.
Uppsägningar kan dock inte uteslutas. Vi gör detta för att försvara LKAB:s konkurrenskraft och lönsamhet, vilket är vårt enda sätt att på lång sikt trygga jobben.
ARBETSMILJÖ
Antal olycksfall med frånvaro
■ 2014 ■ 2015
10
8
6
4
LEVERANSER
Miljoner ton
6,6
5,9
Ack
2014
Ack
2015
Totalt
2014
dec
KVALITET K-värde för leveranser.
len ger grönt ljus för Leveäniemi.
– Äntligen! Detta har vi planerat
för och väntat på länge, säger PerErik Lindvall, direktör för teknik- och
affärsutveckling.
Domen för Leveäniemis framtid kom
under skärtorsdagen och medger
brytning i den ansökta takten om 15
miljoner ton per år. Det betyder att
samtliga av LKAB:s tre gruvor i tillväxtprogrammet i Svappavaarafälten
nu har tillstånden på plats efter högt
ställda miljökrav.
– Det har varit en lång och oförutsägbar resa med tillståndsansökan men
vi har under hela tiden varit trygga
i vår miljöprofil. Vi driver en hållbar
produktion, säger Per-Erik Lindvall.
lighetsförordnande vilket innebär att
brytningen kan återupptas direkt innan domen vunnit laga kraft. En dagbrottsgruva har i LKAB:s fall många
produktionsekonomiska fördelar.
– Det finns en stor andel fasta kostnader i våra underjordsgruvor med
bland annat huvudnivåer och uppfordringssytem. Dessa dagbrottsgruvor är
flexiblare ur både ett produktionsper-
spektiv och ekonomiskt perspektiv,
säger Per-Erik Lindvall, och tillägger:
– I händelse av underskott av rågods
i övriga verksamheten är det förhållandevis enkelt att kompensera genom att öka produktionen tillfälligt
eller över en tid i dagbrottsgruvorna,
säger Per-Erik Lindvall.
magnetitfyndighet av god kvalitet med en järnhalt
på 46,8 procent i genomsnitt och
är en öppen mineralisering, det vill
säga man har inte sett slutet på den.
Arbetet med gruvans kringliggande
funktioner kommer att startas omgående med kvarstående mål om att
nå fullskalig produktion under andra
kvartalet 2016. Den första ansökan
för Svappavaarafälten lämnades in
år 2008 och det har tagit sju år innan
tillstånden är på plats för alla tre gruvorna – Mertainen, Gruvberget och nu
sist Leveäniemi.
– Den har tagit lång tid men, i och
med detta, stärker vi vår konkurrenskraft. Detta gör LKAB till ett större och
starkare bolag, säger Per-Erik Lindvall.
Leveäniemi är en
FREDRIK BJÖRKENWALL
FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
62 nya lägenheter
KIRUNA Just nu pågår färdigställandet av 62 nya
lägenheter på området Terrassen i Kiruna. Inflyttning är planerad under våren.
Lägenheterna är fördelade på två punkthus med
sju respektive sex våningar. Det är totalt 29 treor
och 33 tvåor i varierande storlekar med olika typer
av planlösningar.
– De största lägenheterna är cirka 70 kvadratmeter stora. Överlag har alla lägenheter öppen
planlösning men nästan alla ser olika ut. Det är
lite av charmen, förutom utsikten. Lägenheterna
har också fina inglasade balkonger, säger Kerstin
Midmo- Täckdal, bostadsförmedlare på LKAB Fastigheter.
Nyligen har slutbesiktning av lägenheterna utförts
Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och
affärsutveckling.
FOTO: FREDRIC ALM
Leveäniemi dagbrott
och kvar återstår en del åtgärder.
– I första skedet erbjuder vi lägenheter till dem
som är berörda av samhällsomvandlingen, de har
förtur. Vi kommer att skicka ut information till
dem och invänta svar, därefter tilldelas lägenheterna utifrån vår policy, säger Kerstin MidmoTäckdal.
JOHANNA FOGMAN
Planerad produktionstakt:
12 miljoner ton/år.
Personalstyrka:
Cirka 200 personer vid fullskalig produktion (stödfunktioner ej inräknade)
Beräknad produktionsstart:
Q2 2016.
Tidigare produktion:
År 1964 – 1983.
Mineralreserv:
115 miljoner ton (öppen
mineralisering)
Järnhalt: 46,8 procent i
genomsnitt
LKAB firade Earth Hour
LKAB – För LKAB pågår energibesparingarna varje
timme, säger Anders Kitok, LKAB:s direktör för
energi och klimat.
Lördagen den 28 mars deltog LKAB i klimatmanifestationen Earth Hour.
– De senaste åren har vi sparat en gigawattimme per år bara på belysning, säger Anders Kitok.
LKAB använder cirka 20 gigawattimmar per år för
belysning i verksamheten. Under 2013 och 2014
har åtgärder för att minska energiåtgången för
belysning gjorts som sparat cirka en gigawattimme per år, alltså en miljon kilowattimmar. Detta
motsvarar ungefär 200 normalvillors årsförbrukning av hushållsel.
JOHANNA FOGMAN
Ack 2015: 91,0%. Ack 2014: 94,9%.
Regional UF-mässa i Gällivare
91,0%
ANSVARIG UTGIVARE Frank Hojem REDAKTION Anders Lindberg, Johanna Fogman, Josefine Ejemalm, Erika Lindblad, Åsa Haapasaari, Holly Nelson,
Tina Benson, Kajsa Lindmark, Maritha Mossberg, Fredrik Björkenwall TELEFON Växel 0771-76 00 00 POSTADRESS LKAB, LKAB Framtid, 981 86 Kiruna
KONCERNEN www.lkab.com PRODUKTION YOURS: info@yours.se TRYCKERI Tryck i Norrbotten AB/Polaris Trykk UPPLAGA 20 000 exemplar MILJÖMÄRKT
Senaste nytt hittar du på www.lkab.com
nov
okt
sep
aug
juli
juni
maj
apr
mars
2
0
FOTO: FREDRIC ALM
Klart för brytning
i Leveäniemi
Tillståndet innehåller ett verkstäl-
12
feb
Stig Nordlund, Mellanöstern,
Nordafrika och Australien
– Stålverken i Mellanöstern och
Nordafrika har ett tufft ekonomiskt
läge. Det låga oljepriset medför
minskade inkomster för länderna.
Man är försiktig med att starta nya
stora infrastrukturprojekt eftersom
dessa till stor del finansieras över
statsbudgeten. Regeringarna vill
begränsa budgetunderskottets
storlek. Stålpriserna i regionen
är mycket låga på grund av billig
import av stål från Kina, Ryssland
och Turkiet.
jan
Göran Ottosson, Kontinentaleuropa och Nordamerika
– Det tyska lokomotivet tuffar
på och senaste industriindex,
IFO, ökade för femte månaden i
rad. Våra kunder producerar på
hög nivå trots utmaningar med
fallande stålpriser. Byggsektorn
och fordonsindustrin är motorn
i Tyskland. Våra turkiska vänner
kämpar med importer från bland
annat Ukraina och Vitryssland,
men producerar fortfarande bra. I
Nordamerika växer industrin och
ekonomin, även om energisektorn
har det svårare.
26
Mejla oss!
fornamn.efternamn@lkab.com
Leveäniemi dagbrott är 110 meter från toppen till botten och var tidigare vattenfyllt.
SVAPPAVAARA Mark- och miljödomsto-
Marknadskommentarer LKAB :
Johan Heyden, Norra Europa
– Överkapacitet i kombination
med tillfälligt ökad import av stål
från Kina och Ryssland skapar ett
tillfälligt överutbud i Europa. Stålpriserna fortsätter därmed att falla
och pressar våra kunders vinstmarginaler. Efterfrågan på stål till
främst bilindustrin i Europa är dock
fortfarande hög. Stålproduktionen
i norra Europa kör därmed idag
med fullt kapacitetsutnyttjande,
vilket innebär att kravet på vår
leveransförmåga och kvalitet på
våra produkter är fortsatt hög.
Fin utsikt från Terrassen.
MALMFÄLTEN. Den regionala
mässan för Ung Företagsamhet anordnades i Gällivare
den 12 april. LKAB stöttar
insatser för kompetensutveckling och var en av sponsorerna.
Kirill Kuzhelko presenterar sitt företag Hitta Kupong, som är en digital
kupongtjänst. Kuzhelko är en av finalisterna för bästa försäljare.
FOTO: HOLLY NELSON
Eleverna på gymnasiet får
chans att prova på att starta,
driva och utveckla ett företag
under ett läsår.
– Att driva UF-företag innebär att eleverna får prova på
att ”komma ut i verkligheten”
medan de ändå är kvar i skolans trygga miljö, säger Josefin
Wäppling Bernárdzon, regionchef på Ung Företagsamhet
Norrbotten.
I år är det nästan 25 procent av
en årskull på gymnasiet i Norrbotten som driver UF-företag.
Vinnare i år var Braceable UF
från Boden.
– Vi är en ideell förening
som är finansierade av Norrbottens kommuner och näringsliv och vi är otroligt tacksamma för det stöd som vi har
fått från Gällivare kommun
och dess näringsliv. Den här
mässan hade inte kunnat bli
verklighet utan dem, säger Josefin.
HOLLY NELSON
4
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
NYHETER
5,5
Tipsa oss!
Hör av dig med nyhetstips till
info@lkab.com
eller 0771-76 00 00
5
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
Hur Sverige har blivit en av världens mordernaste gruvnationer
är ingen framgångssaga, tvärtom. Det är en berättelse om motgång. Tusen år av utmaningar under och ovan jord har gjort oss
till dem vi är. PER AHL VD SVEMIN, DEBATTARTIKEL I SVENSKA DAGBLADET
miljarder kronor, LKAB:s totala
investeringar under 2014.
Ny roll i samhällsomvandlingen
MALMFÄLTEN I februari beslutade LKAB att
ta en ny roll som beställare av nya bostäder och verksamhetslokaler. En grundidé
för kompensation till olika intressenter
finns.
Inom kort startar dialogen med samhället för att sätta detaljerna.
– Samhällsomvandlingarna på våra
verksamhetsorter går nu in i en ny fas.
Detta är ett överlevnadsvillkor för LKAB,
säger Lars-Eric Aaro, koncernchef och vd
på LKAB.
Samhällsomvandlingarna är en stor
kostnad för LKAB. Ett sätt för bolaget att
få bättre kontroll över kostnaderna och
samtidigt säkra tidsplaner, kvalitet och
funktion är att vara delaktig i planering
och beställning av nya byggnader som
måste ersättas i Kiruna och Malmberget.
– Genom att ta ett fastare grepp om
de delar av samhällsomvandlingen som
LKAB kan påverka, kan vi öka takten i
omvandlingen, möta de enskilda fastighetsägarnas krav på funktionalitet och
samtidigt få större kontroll över kostnader, säger Lars-Eric Aaro.
Det är avgörande att fler aktörer vill
bygga nytt i Malmfälten för att öka
kostnadseffektiviten och konkurrenskraften. Att LKAB går in mer aktivt för
att se till att nya bostäder och verksamhetslokaler byggs innebär också ett stort
arbete med att säkra byggbar mark och
hitta samarbetspartners som antingen
självständigt vill investera eller göra det
tillsammans med företaget.
Det är avgörande att fler aktörer vill bygga nytt i Malmfälten för att öka
kostnadseffektiviten.
FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
LKAB kommer att beställa nyproducerade bostäder och därmed inte bygga
själva. Andra aktörer som sköter byggnationsprocesserna kommer anlitas och
kvalitetssäkras av LKAB.
– Nu har vi beslut på en grundidé för
kompensationerna, men ersättningsreglerna är inte klara. Dialog med fastighetsägare, hyresgäster, bostadsrättsha
vare, näringsidkare och övriga intres-
Kön ringlade lång när Charlotte Kalla och
Marcus Hellner skrev autografer efter avslutat lopp på Dundret Runt.
FOTO: DANIEL OLAUSSON
senter som berörs inleds under våren.
Tillsammans måste vi komma fram till
hur kompensationen ska förverkligas i
detalj. Det är många komplexa frågor
och många olika kategorier av intressenter som berörs och det är viktigt att
det blir så korrekt och så rättvist som
möjligt. Därför måste processen få ta
tid, säger Stefan Hämäläinen.
Hittills har fastighetsägare som omfattas av samhällsomvandlingen erbjudits
en ersättning motsvarande marknadsvärdet plus 25 procent. Planen är att
framöver kunna erbjuda två alternativ.
Fastighetsägare kan välja att kompenseras med en ny fastighet eller med
en ekonomisk ersättning. Hyresgäster
ska erbjudas trappning av hyran under
minst fem år.
Näringsidkare ska kompenseras i fyra
delar: ersättning av fastighet, omlokaliseringskostnader, inkomstbortfall och
trappning av lokalhyror.
– Det här ger goda förutsättningar att
omvandlingen sker i rätt tid, med rätt
kvalitet och till rimlig kostnad. Det blir en
lägre risk för förseningar då vi beställer
byggnation av fastigheter i god tid innan
avveckling sker i påverkade områden, det
medför också bättre kontroll över utförande och kvalitet, säger Stefan Hämäläinen.
Målet är att samhällsomvandlingen ska
vara långsiktigt hållbar, det vill säga
acceptabel för alla som påverkas under
tiden som LKAB idag kan förutse att samhällsomvandlingen kommer att pågå.
ERIKA LINDBLAD
LKAB:s nya roll : Frågor och svar
Vad betyder den nya rollen?
LKAB kommer att ta initiativet och
kontrollen över fler nybyggnationer, både för att hitta kostnadseffektiva lösningar och för att säkra
tillgången på nya fastigheter. Det
innebär att LKAB kommer se till
att nybyggnation sker genom att
beställa entreprenadprojekt av byggentreprenörer.
Kommer LKAB bygga nya hus åt privata fastighetsägare som berörs?
De enskilda får två val:
Fastighetsägare kan välja att:
• kompenseras med en ny fastighet.
• kompenseras med en ekonomisk
ersättning.
Hur blir det för hyresgäster?
Nyproducerade hyresrätter kommer
att ha högre hyra än hyresrätter
i gamla hus. Hyrorna är normala
i förhållande till det boende som
erbjuds, men dyrare än till exempel
hyran i äldre bostäder som har lägre
kostnader. För att göra övergången
lättare införs en hyrestrappning.
•Boende hyresgäster kompenseras
med en trappning med utgångspunkt i hyran i den äldre hyresrätten. Hyran trappas sedan successivt
upp till den nya hyran
•Trappningen följer den boende
• Trappningen beräknas pågå minst fem år
Detta gäller alla hyresrätter inom
avvecklingsområdena, oavsett hyresvärd, dock först från och med att
besked om omflyttning lämnats till
hyresgästen.
Är det rätt att hyresgäster ska
tvingas betala kraftigt höjd hyra i
de nya bostäder som byggs?
Genom att erbjuda nya bostäder
startas en flyttkedja. Det finns stor
efterfrågan på nyproducerade hyresrätter varför flertalet äldre bostäder
med lägre hyresnivåer kommer bli
lediga. På det sättet breddas utbudet
Kalla och Hellner
i toppform
Stefan Hämäläinen, direktör för LKAB:s
samhällsomvandlingar.
FOTO: FREDRIC ALM
av både gammalt och nytt. LKAB:s utgångspunkt är att samtliga hyresgäster
ska få ett nytt boende som de är nöjda
med.
Får bostadsrättsinnehavare erbjudande om ny bostad?
Bostadsrättshavare får erbjudande om
ekonomisk ersättning. Vid bostadsrättsföreningar ersätts bostadsrättshavarna genom att LKAB köper föreningens fastighet och köpeskillingen
kanaliseras ut till bostadsrättshavarna.
Bostadsrättshavaren får möjlighet att
köpa en ny bostad med ersättningen.
LKAB kommer att ge förutsättningar
för exploatörer att uppföra olika typer
av flerfamiljshus, i god tid innan
bostadsrättshavaren måste lämna sin
lägenhet. Då kan de enskilda medlemmarna i föreningen ges valmöjligheter
och kunna köpa en ny bostad med den
ersättning de får av LKAB. Alla medlemmar ska kunna välja att flytta till
en ny bostad. Vud köp av bostadsrätt
köps just rätten att bo i en lägenhet.
Hur blir det för näringsidkare?
Vi ska hitta individuella lösningar för
alla näringsidkare som berörs. Det
finns många olika faktorer att ta
hänsyn till för varje enskild närings idkare. Näringsidkare kommer att
bli kompenserade i fyra delar:
•Ersättning för fastighet
•Omlokaliseringskostnader
•Inkomstbortfall
•Trappning av lokalhyror 3–5 år
Med världsstjärnor på startlinjen, rekorddeltagande, strålande vårväder och en
jättepublik blev Dundret Runt en lyckad
skidfest.
Trots det sjunkande järnmalmspriset
pågår LKAB:s sponsringsåtagande, om än
i begränsad omfattning. LKAB:s engagemang på verksamhetsorterna är långsiktigt och utvalda arrangemang, som
exempelvis Dundret Runt, får därmed
fortsatt stöd. Evenemanget, som genomfördes i Gällivare den 11-12 april, fick
dubbel stjärnglans då både Charlotte
Kalla och Marcus Hellner deltog. Kalla
vann NSD Classic (46 km) och Hellner
segrade i skateloppet (31 km).
Totalt startade 1 846 åkare.
Vargbacken är området närmast Leveäniemi dagbrott i Svappavaara. På grund av skjutningarna i dagbrottet är det
inte lämpligt med permanentboenden i området.. FOTO: FREDRIC ALM
Avveckling av Vargbacken
SVAPPAVAARA Den 7 april påbör-
jades första etappen i avvecklingen av hus och byggnader
på Vargbacken i Svappavaara.
Området behöver anpassas inför
produktionsstarten i Leveäniemi
dagbrott.
Avvecklingsarbetet innebär en
ökad aktivitet eftersom tung
trafik framförs i området. Bakgrunden är att LKAB planerar
ökad gruvproduktion och målet
är tre nya dagbrottsgruvor i Svappavaara, Gruvberget, Mertainen
och Leveäniemi.
– Det är inte lämpligt att ha permanentboenden på Vargbacken
så nära gruvverksamheten. Avvecklingen är en säkerhetsfråga.
Nu när mark- och miljödomstolen gett klartecken att starta gru-
FRÅGAN
Hur gör ni med de som redan sålt sitt
hus?
Samhällsomvandlingsprocessen utvecklas hela tiden. Ingångna avtal gäller och LKAB har varit noggranna med
att behandla alla lika vid varje givet
tillfälle. Med årens gång förändras
ersättningsnivåer, situationerna i
samhället och även bostadsmarknaden.
van påbörjas anläggningsarbeten,
säger Peder Nensén, sektionschef
för tillväxtprojekt nya gruvor.
Det är 159 fastighetsägare som
är berörda av LKAB:s beslut att
öppna dagbrottet. Gruvorna i
Svappavaara har förutsättningar
att totalt producera cirka 2 miljoner ton malm i Gruvberget, 12
miljoner ton i Leveäniemi samt
15 miljoner ton i Mertainen. Det
är minst lika mycket malm som
gruvan i Malmberget producerar
idag.
– Det har varit en lång process,
men via en öppen dialog tillsammans med fastighetsägarna har vi
hittat bra lösningar och överenskommelser med de som behövt
sälja till LKAB. Vi har gjort vad
som krävts för att tillgodose gällande lagstiftning, men framfö-
LKAB:s fortsatta gruvdrift och
tillväxt är beroende av att delar
av verksamhetsorterna i Kiruna,
Svappavaara och Malmberget
undan för undan flyttas.
– I samråd med kommunerna,
de boende och ett stort antal
intressenter verkar vi för att det
sker med trygghet och framtidstro, fortsätter Joakim Björnström.
Planen är att arbetet ska bedrivas
under perioden april till och med
september 2015.
ERIKA LINDBLAD
Stora vinster på
energibesparingar
LKAB Avdelningen för energiutveckling
har under 2014 genomfört systemanalyser runt om i LKAB:s verksamhet i syfte
att ta reda på vart det finns energiförluster.
Arbetet har lett till goda resultat. Energiförbättringsåtgärder motsvarande
mer än 800 gigawattimmar har kunnat
identifieras i tre pelletsverk; KK2, KK3
och BUV. Det är nästan 20 procent av
hela LKAB:s förbrukning.
– Vi tittar på orsaker och åtgärder för
att minska förlusterna. Resultatet blir att
ta fram en handlingsplan för verksamheten kopplat mot metod, styrning och
process säger, Stefan Lahti, sektionschef
för energiutveckling på LKAB.
Ett projekt som pågått under en längre
tid är ett nytt styrsystem i Kiruna under
jord som styr fläktarna. Fläktstyrsystemet är ersatt med ett toppmodernt styrsystem som både spar pengar och energi.
JOHANNA FOGMAN
Vad gör du en helt vanlig söndag?
Margareta Rantatalo Olofsson,
Malmberget
– Jag är i stugan eller åker
husbil.
Malmfältsbor
svarar
rallt det som förväntats av oss
som ett ansvarsfullt gruvbolag,
säger Joakim Björnström, sektionschef för avvecklingsprojekt
vid LKAB:s samhällsomvandlingsenhet.
TINA BENSON
Malin Joensuu,
Malmberget
– Jag är hemma med
barnen.
Hjördis Martinsson, Tjautjasjaure
– Njuter av livet med
min älskling.
6
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
Nya villkor snart
klara för gruvan
MALMBERGET I mitten av februari hölls
förhandling i mark- och miljödomstolen
om de slutliga villkoren för gruvverksamheten i Malmberget. Domen kommer att
meddelas den 5 maj.
Domstolen har avhandlat sju olika punkter
som utretts sedan 2007, då huvudtillståndet för verksamheten slogs fast. Under fyra
dagar behandlades frågor om sprängtider,
vibrationer vid sprängning, seismisk aktivitet, markdeformationer, buller, damning
och utsläpp till vatten. Länsstyrelsen föreslår att domstolen ger i uppdrag till LKAB
att arbeta fram en avvecklingsplan för hela
Malmberget utifrån gruvverksamhetens
miljöstörningar. De föreslår också att domstolen beslutar att ingen bebyggelse ska finnas närmare än 500 meter från Kaptensgropens kant i Malmberget.
– LKAB har redan en avvecklingsplan för
Malmberget i och med det samarbetsavtal
som upprättats tillsammans med Gällivare
kommun. Samarbetsavtalet innehåller en
plan för avveckling i fyra olika etapper
fram till 2032. Avtalet och särskilt den
fjärde etappen tar hänsyn till störningar
som berör människor och miljö, precis
som länsstyrelsen efterlyser, säger Stefan
Hämäläinen, direktör för samhällsomvandlingen på LKAB.
Samhället påverkas av gruvbrytningen.
FOTO: FREDRIC ALM
Länsstyrelsen föreslår, tillsammans med
några privata sakägare, att gruvans pro-
duktionssprängningar ska ske en timme
tidigare på kvällen, och avslutas senast
vid midnatt. I dag sker sprängningarna för
produktion från midnatt och en timme
framåt. LKAB och IF Metall, Gruvfyran,
motsätter sig detta eftersom det skulle
innebära att arbetet på natten utökas och
att anställda som arbetar förmiddagsskift
skulle börja skiftet klockan fyra istället för
klockan fem på morgonen. Totalt skulle
cirka 500 personer samt deras familjer
beröras av detta.
Länsstyrelsen, som är tillsynsmyndighet
för de flesta av LKAB:s verksamheter, föreslår också ett begränsningsvärde för seismisk aktivitet i berget. Det är händelser
som inte direkt går att styra eller påverka.
LKAB tycker inte att en begränsning är
möjlig. Däremot arbetar bolaget hela tiden
med att på många olika sätt minimera seismiken och övervaka händelserna.
I Malmberget finns 182 gefoner utplacerade för att mäta vibrationerna. Bolaget
arbetar med olika åtgärder för att minska
de seismiska händelserna bland annat
genom att styra produktionen, ha skjutrestriktioner och genom att tillfälligt
stänga vissa produktionsområden. Varje
dygn sker cirka 500 -1 000 seismiska händelser i Malmberget. Dessa iakttas genom
mätinstrumenten och de flesta märks överhuvudtaget inte alls.
7
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
KO S KULLS K UL LE
Byggbara
områden
Byggda områden
LKAB
Byggda områden
Övriga
M A L M B E RG E T
Östra
Malmberget
MELLANOMRÅDET
Maria-Therése Edlert, projektledare på LKAB,
arbetar med avvecklingen av bostadsområdet
Ullspiran. FOTO: FREDRIC ALM
Tallbacka/Myråsen 50 småhus
Granbacka
30 lgh
Ullspiran avvecklas
Norrbottensvägen 8 hus
Bäckåsen 28 lgh
KIRUNA Ett historiskt spadtag i samhälls-
Kvannevägen
15 småhus
G Ä L L I VA R E
Nuolajärvi
Kv. Enen 26 lgh
Vassaraträsket
Vassaraälven
Gråtruten
16 lgh
Söderbergskullar
50 småhus
Andra Sidan
MARITHA MOSSBERG
Under våren tar räddningstjänsten, försvars-
Repisvaara
Möjliga områden att bygga på i tätorterna Malmberget, Gällivare och Koskullskulle.
en ny sträckning för väg E10 norr
om Kiruna har blivit fastställd av
Trafikverket men överklagad till
regeringen som nu ska hantera
ärendet. Byggstart av nya E10
bedöms därför påbörjas tidigast
2016.
Den nya sträckningen av E10:an
planeras att dras om mellan Tuolluvaara och lokstallsområdet.
Vägen kommer att gå norr om
stadskärnan istället för dagens söder och väster om stadskärnan. Arbetsplanen innehåller detaljerade
planritningar över vägens sträckning, vilka markytor som kommer
att behövas och vilka fastigheter
som berörs. Den innehåller även
en beskrivning av hur vägbygget
kommer att påverka miljön och
vilka skyddsåtgärder som kan behövas.
– Vi förväntar oss ett beslut av
regeringen angående arbetsplanen
under hösten. Vi arbetar nu vidare med tillkommande vägplaner
som berör passager, anslutningar
och en gång- och cykelväg för nya
E10:an, säger Annika Larsson, projektledare på Trafikverket.
Dundret
– Vägplanerna är förslag där alla
har möjlighet att lämna synpunkter och påverka och vi planerar att
hålla samrådsmöten för allmänheten under 2015, säger Annika Larsson.
Trafikverket utför regelbundna
kontroller av den befintliga
E10:an. Om den nya vägen inte
hinner bli klar innan den nuvarande blir ofarbar finns en
handlingsplan för hur trafiken ska
ledas om. Handlingsplanen har
tagits fram i samråd mellan LKAB,
Kiruna kommun och Trafikverket.
Detta innebär att trafiken i så fall
tillfälligt får ledas om via Silfwerbrandsgatan, Hjalmar Lundbohmsvägen och Stationsvägen.
Projektet finansieras i sin helhet
av LKAB men drivs av Trafikverket.
Eftersom vägarna ska anpassas till
det framtida Kiruna är samarbete
med Trafikverket och Kiruna kommun en viktig del. Med tanke på
det låga järnmalmspriset är det
viktigt för LKAB att anläggandet
av E10:an blir så kostnadseffektivt
som möjligt.
FOTO: ERIKA LINDBLAD
mun om hur projektets kostnader ska kunna sänkas med hänsyn till tidsplan, trafiksäkerhet
och funktion. Här är alla parter
eniga om att samverka, säger
Pia Lindholm, chef för samhällsomvandlingen i Kiruna.
I Kiruna är det E10:an och väg
870 som berörs av gruvbrytningen och måste läggas i en
ny sträckning. Järnvägen har sedan tidigare flyttats. En ny järnvägsstation ska ersätta den tillfälliga och Trafikverket utreder
olika alternativ. Tidigast 2016
kommer beslut tas i frågan.
ERIKA LINDBLAD
– Vi för en kontinuerlig dialog
med Trafikverket och Kiruna kom-
Trafikverkets pågående vägprojekt i samband med
samhällsomvandlingen
Vad: Ny del av väg 870 och ny del av E10 i anslutning till
Kirunas nya centrum.
Varför: Gruvbrytningen i Kiruna påverkar de befintliga
vägarna genom markdeformation. På sikt blir vägarna
ofarbara.
Nuläge: Byggande pågår för väg 870. Planen för E10 är fastställd, men överklagad. Trafikverket arbetar även med att ta
fram möjliga placeringar av en permanent järnvägsstation.
Tidplan: Väg 870 planeras att tas i bruk år 2015 och E10 år
2018. När det gäller beslut av ny järnvägsstation kommer
beslut att tas tidigast 2016.
Mer information:
www.trafikverket.se/kiruna
Den 9 mars inleddes avvecklingen av gård två
och fyra på bostadsområdet Ullspiran. Det är
de första fastigheterna som avvecklas i den
långsiktiga samhällsomvandlingsprocess som
Kiruna kommun står inför.
– Nu töms lägenheterna på vitvaror, fönster, dörrar och annan inredning som förhoppningsvis får nya ägare genom en gårdsförsäljning, säger Maria-Therése Edlert,
projektledare på LKAB.
Det återstår emellertid några veckor innan
förbipasserande märker någon markant skillnad men i slutet av april börjar fastigheterna
att avvecklas.
Forsheden 43 lgh
Laestadiusparken
Nya E10 överklagad –
byggstart tidigast 2016
KIRUNA Arbetsplanen som innebär
omvandlingens spår är taget. Nu avvecklas gård två och fyra på bostadsområdet
Ullspiran.
– Området blir ett parkområde som kan
nyttjas efter att bostadshusen avvecklats,
säger Maria-Therése Edlert, projektledare
på LKAB.
makten och polisen tillfället i akt och nyttjar
byggnaderna för övning.
– Det är inte ofta man får tillfälle att öva i
verkliga miljöer och det är guld värt. Vi utbildar nya brandmän och övar bland annat
GRAFIK: TT-INFORMATIONSGRAFIK
rökdykning och livräddning, säger Björn Karl500 m
ström, insatschef på räddningstjänsten.
Och avvecklingen av byggnaderna kommer
fler
till gagn. Lunds universitet passar på att
TT Nyhetsbyrån
utföra provtagningar som en del i den övergripande studien om hur byggnader påverkas
i vårt klimat. En liten del av huskroppen har
redan skickats in för analys vilket resulterar
i användbara slutsatser om hur äldre hus
fungerar samtidigt som studien genererar
erfarenheter som kan användas både vid nybyggnation och renovering. Dessutom kommer Historiska Hus att finnas på plats för att
dokumentera avvecklingen.
Byggbara områden
i Gällivaretrakten
MALMBERGET Omkring 3 000
människor berörs när Malmberget förändras på grund av gruvdriften. Nya bostäder måste
byggas.
Gällivare kommun och LKAB har
sett över tänkbara byggbara områden för samhällsomvandlingen.
– Utveckling ska gå före avveckling. Därför är det viktigt att vi
har en långsiktig plan med byggbara områden i Gällivare, säger
Dan Johansson, verksamhetschef för samhällsomvandlingen i
Malmberget på LKAB.
Fram till 2032 ska områdena
i Malmberget, som påverkas av
gruvdriften och omfattas av samarbetsavtalet mellan Gällivare
kommun och LKAB, vara avvecklade.
– Vi arbetar med olika områden som ligger i olika faser i
bygg- och detaljplaneprocessen.
I början av april fördjupar vi
ytterligare vårt samarbete med
Gällivare kommun. Syftet är att
gemensamt planera för byggbara
områden som ska läggas ihop för
att klara pusslet.
Hittills har LKAB byggt 116 lägen-
heter och villor i Gällivare och
Malmberget. Kommunen, HSB
med flera har byggt 196 bostäder.
– Vi har fram till nu byggt fler
bostäder än det som har försvunnit i vårt bostadsbestånd. Däre-
mot måste vi öka takten för att få
tillstånd att bygga, det tar längre
än beräknat, säger Dan Johansson.
Byggnation av ett omsorgs- och
äldreboende är påbörjat och ett
förslag till is- och evenemangsarena finns framtaget. Inom
LKAB:s områden ska 294 lägenheter avvecklas fram till 2024.
I övriga delar av Malmberget
handlar det om 1 178 lägenheter och småhus som försvinner
senast 2032.
– De förberedande faserna innebär mycket arbete och är tidskrävande, konstaterar Dan Johansson.
MARITHA MOSSBERG
– En stor del av rivningsmaterialet, omkring
96 procent, kommer att återvinnas. Materialet från byggnaderna, det vill säga betong och
tegel kommer att återanvändas i stålkorgar,
så kallade gabioner för att gestalta husgrunderna och området, säger Maria-Therése Edlert.
Som en del i avvecklingsprocessen anläggs
parkområdet parallellt med avvecklingen.
Därför kommer gatubelysning, vägar och lekpark att lämnas kvar. Däremot får garagelängorna en ny adress.
– Fem garagelängor kommer att flyttas till
Jägarskoleområdet under sommaren, säger
Maria-Therése Edlert.
JOSEFINE EJEMLAM
8
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
REPORTAGE
Det är viktigt att vi kan trivas i våra
samhällen oavsett om vi tillhör den
traditionella normen eller inte.
LOUISE-MARIE MATTI, ORDFÖRANDE I LKAB:S MÅNGFALDSGRUPP
9
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
25 000
personer besökte LKAB och togs
emot av besöksverksamheten under
fjolåret.
Eva Hamilton blir värdefull i LKAB:s styrelse
eftersom hela gruvindustrin står inför stora
omställningar. NÄRINGS- OCH INNOVATIONSMINISTER MIKAEL
DAMBERG TILL SVD NÄRINGSLIV, ANGÅENDE FÖRSLAGET ATT EVA HAMILTON
BLIR NY STYRELSEMEDLEM.
Arbetet med att färdigställa bandtunneln och dess tak är i full gång. Mertainen-området innehåller flertalet anläggningar på den 728 hektar stora ytan.
Eva Olsson, vd på Visit Gellivare Lapland
Turistcenter. FOTO: HOLLY NELSON
Samhällsomvandlingen ska
locka besökare
MALMBERGET Visit Gellivare Lapland
har påbörjat försäljning av studiebesök inriktade på att informera resten
av Sverige om den pågående samhällsomvandlingen i Malmberget.
Bandtunneln har två linjer och matar malmen
vidare efter primärkrossning. När bitarna når
bandtunneln har de en storlek på strax över tio
centimeter.
Studiebesöken erbjuds till kommuner
över hela landet för att ge dem insikt
hur LKAB, tillsammans med Gällivare
kommun, arbetar med samhällsomvandlingen.
– Det händer inte på någon annan
ort i samma stora omfattning. Så
klart kommer turister vilja komma
och bevittna detta. Det här har endast
hänt på ett fåtal platser i världen och
är anledningen till varför jag är här.
Jag är här för samhällsomvandlingen
och för att kunna vara mitt i alltihop.
Jag är här för att ta del av historien.
säger Eva Olsson, vd på Visit Gellivare
Lapland.
Anläggningsarbetena i Mertainen går enligt plan. Jan-Ivan Johansson, tillväxtprojektchef, har följt utvecklingen sedan starten tillsammans med projektledare Emil Olsson.
FOTON: FREDRIK BJÖRENWALL
Lägesrapport från Mertainen
SVAPPAVAARA. En snart färdigställd truckverkstad, en stundande internrekrytering och en jämnare
järnhalt än vid de tidigare försöken. Det är några av kännetecknen för vårarbetet i Mertainen.
J
ärnmalmsbranschen brottas idag
med fallande priser trots att efterfrågan fortfarande är god. Med
låga produktionskostnader och
god kvalitet så ökar bolagets konkurrenskraft. Det säger Per-Erik Lindvall, direktör för teknik- och affärsutveckling,
och betonar att LKAB inte kan påverka
världsmarknadspriset på järnmalm.
– Det går givetvis inte. Men vad vi däremot kan fokusera på är de saker vi kan
påverka och att vårda vår konkurrenskraft är högst på upp på listan. Om vi
lyckas med det kan vi också stå emot
dåliga tider.
Målet är att de nya gruvorna ska bidra
till en ökad kostnadsflexibilitet då ett
dagbrott går att produktionsjustera på
ett enklare sätt än en underjordsgruva
samt bidra med ett rejält tillskott av
malm.
– Det värsta idag är ett förlorat ton och
det viktigaste är ökade antal ton. Vi har
under ett antal år haft problem med att
försörja våra förädlingsverk med rågods
och detta bygger vi nu bort. Därför är
det så väldigt viktigt med de nya gruvorna, säger Per-Erik Lindvall.
Dotterbolaget LKAB Berg & Betong,
som kommer stå för driften av Mertainen, påbörjar i maj ett internt rekryteringsarbete till dagbrottet med tillhörande anläggningar. Det rör sig i ett första
skede om tio borrare och fyra krossoperatörer. Själva råvaran, magnetitmalmen, kommer brytas i dagbrottet för att
sedan krossas i tre steg med början i en
spindelkross som gör malmen till knytnävsstora bitar. De små malmskuten
transporteras via en bandtunnel och två
linjer till sekundärkrossen och därefter
till en tertiärkross vart magnetiten blir
till centimeterstora bitar kalibrerade för
magnetseparering. Vidare transporteras
rågodset med lastbil för anrikning och
pelletisering i LKAB:s förädlingsverk.
En förare lastar med traktor in anläggningsmaterial till golvet i truckverkstaden. Gråberget som
används är hämtat från bergtäkten i Mertainen.
Platsen för primärkrossen anläggs i skrivande stund. Berget har,
som ett led i säkerhetsarbetet, klätts in i ett skyddsnät för att
fånga upp mindre, nedfallande stenar under arbetets gång.
Avdelningen forskning och utveckling
har deltagit i brytningen och genom förändringar i kross- och sovringsprocessen fått upp järnhalten i rågodset till
50 procent. Det är sex procentenheter
bättre än utfallet i den tidigare provbrytningen.
– Teamet som jobbat med brytningen har gjort ett fantastiskt jobb. Man
har kunnat leverera gods med en jämn
järnhalt vilket är mycket viktigt för stabila processer i våra verk, säger Susanne
Rostmark, avdelningschef för forskning
och utveckling, miljö- och mineralteknik.
FREDRIK BJÖRKENWALL
Primärkrossen har en kapacitet på
3 400 ton per timme vilket med
god marginal är tillräckligt för den
brytningstakt om 10 miljoner ton
per år som är planerad för Mertainen.
Hon hoppas kunna involvera ambassadörer från Gällivare till att sprida
budskap till andra delar av Sverige.
Eva Olsson har goda kontakter med
andra kommuner runt om i landet
som själva arbetar med deras egna
samhällsomvandlingar, dock på med
mindre skala jämfört med vad som
händer i Gällivare kommun.
– Det roliga är när deltagarna blandas och får chans att tala om deras
kommuners policyer och erfarenheter, säger Eva Olsson.
Utöver studiebesöken ska Visit Gellivare Lapland även erbjuda guidade
turer av LKAB, måndag till fredag under juni och augusti. Den här sommaren kommer Visit Gellivare Lapland
erbjuda en mobil app, On-Spot, där
audioguider och själv-guidade turer
är tillgängliga. Guiderna, som även
innehåller information om samhällsomvandlingen, är tillgängliga på engelska, svenska, tyska och japanska.
Truckverkstaden beräknas stå klar i sommar och
ska rymma service för Mertainens fordonsflotta.
Bland fordonen som används i Mertainen tillhör bland annat
tipptrucken Caterpillar 793F. Det är en av de största gruvtruckarna i världen med ett pris per enhet på cirka 30 miljoner kronor.
HOLLY NELSON
10
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
11
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
LKAB-gymnasiet
är en långsiktig
investering
MALMFÄLTEN Samarbetet med gymnasieskolorna fortsätter trots kostnadsbesparingar i bolaget.
– Vi drar inte ned utan fortsätter i
samma omfattning som förut, säger
AnnChristine Lindgren, utbildningschef på LKAB.
Det var i september förra året som LKAB
införde starka kostnadsbesparingar med
anledning av ett kraftigt fallande järnmalmspris. I dagsläget sparar bolaget
på befintlig verksamhet samt genomför
tillväxtprojekt för ökad produktion och
sänkta kostnader. LKAB:s profilprogram
på gymnasiet kommer dock inte påverkas
av kostnadsbesparingarna i dagsläget.
– Det här är en utbildning som är väldigt
viktig för den framtida kompetensförsörjningen. Det är ett långsiktigt arbete som
handlar om att sörja för arbetskraft till
Malmfältens industri, säger AnnChristine
Lindgren.
Gymnasieprogrammen är treåriga och
startade år 2005 i Malmberget och året
efter i Kiruna. Idag har de sammanlagt 30
elever per årskurs.
– Eleverna kommer också fortsättningsvis erbjudas praktikplats och sommarjobb
hos LKAB, säger AnnChristine Lindgren.
FREDRIK BJÖRKENWALL
Klart för kulturflytt
KIRUNA Kiruna kommun har gett LKAB
klartecken att flytta ett antal kulturbyggnader till LKAB:s markområde på
Luossavaara.
Parallellt med kommunens planering av
Kirunas nya stadskärna planerar LKAB
ett nytt bostadsområde på Luossavaaras
sluttning. Detaljplanen vann laga kraft i
juli 2014 och idag finns en detaljerad utvecklingsstrategi framtagen för området.
LKAB:s utvecklingsplaner är att bygga 150250 bostäder som ska mixas med kulturbyggnader.
Konceptet bygger på att återskapa tan-
karna kring ett ”bolagsområde” som ska
omges av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och som fungerar som kontrast
mot nyproducerade bostäder.
De byggnader som ska flyttas är; Hjalmar
Lundbohmsgården, Ingenjörsvillan, B5
en arbetarbostad och fyra bläckhornshus.
Länsmansbostadens framtida placering är
ännu oklar. I dagsläget pågår förprojektering av mark, infrastruktur och LKAB-nät
i området. ERIKA LINDBLAD
I drygt ett halvår har LKAB deponerat gråberg i dagbrottet vid Kiirunavaaras sluttning, synlig från Kiruna centrum.
Anna Bergstedt, miljöingenjör, inspekterar arbetet. FOTO: JOHANNA FOGMAN
Gråberget bildar nytt landskap
MALMFÄLTEN När LKAB bryter malm
i gruvorna i Kiruna, Malmberget
och Svappavaara separeras gråberget från malmen i sovringsverken. En viss del av gråberget,
cirka 1-2 miljoner ton per år och
per ort, återanvänds. Resten
läggs på deponi.
Gråbergshögarna byggs i terrasser
för att skapa en stabil konstruktion,
men också för att de ska smälta in
i landskapet. En del av gråberget
återanvänds vid dammutbyggnader och andra anläggningsarbeten,
samt vid tillverkning av betong. En
stor del bidrar till att bilda ett nytt
landskap i form av gråbergshögar.
I Kiruna deponerar LKAB årligen
cirka tio miljoner ton gråberg, i
Malmberget cirka sex miljoner ton
och i dagbrotten i Svappavaara runt
tio miljoner ton.
Det finns en förordning om utvinningsavfall som säger att den som
i sin verksamhet ger upphov till
utvinningsavfall ska lägga tillbaka
avfallet i den hålighet som uppkommit vid utvinningen, om det
är tekniskt och ekonomiskt genomförbart.
– I Malmberget deponerar vi just
nu i Tingvallskulle dagbrott. Vi försöker, så långt det är möjligt, att
fylla igen gamla dagbrott och andra
håligheter för att återställa marken, säger Anna Bergstedt, miljöingenjör på LKAB.
Den uppmärksamme har säkert
noterat att en ny gråbergshög har
blivit synlig i dagbrottet vid Kiirunavaaras sluttning, synlig från
Kiruna centrum. I drygt ett halvår
har LKAB deponerat gråberg där.
– Vi har valt att fylla igen en liten
del, så långt vi har fått tillstånd från
gruvan att deponera. Nu pågår aktiv gruvbrytning rakt under. Ur ett
säkerhetsperspektiv väljer vi därför
att inte fortsätta deponera där, säger Anna Bergstedt.
LKAB måste ansöka om myndig-
hetstillstånd för att anlägga en ny
deponi. På alla orter tar LKAB fram
långsiktiga planer för gråbergsdeponering. Eftersom deponierna tar
stor plats är det möjligheten till
mark som är den viktigaste faktorn. Det ska vara hållbara och
långsiktiga lösningar och med målsättningen att deponierna ska ligga
skyddade från samhällena med
avseende på buller och damning.
LKAB deponerar gråberg i två typer
av storleksklasser, en med fraktionen 0–30 millimeter och en större
med fraktionen 30–200 millimeter.
– När vi har fyllt en gråbergshög
till brädden avslutar vi alltid med
att lägga en större fraktion, 30-200
millimeter, ovanpå. Det förhindrar
damning vilket är bra ur miljösynpunkt, säger Anna Bergstedt.
JOHANNA FOGMAN
IN Gellivare och kyrkan bjöd in barn till påskpyssel. Här är Lara och Susanne Szerwinski. Lilla bilder till höger: Maria Sätterqvist, IN Gellivare och Kerstin Bergdahl, LKAB.
FOTO: MARITHA MOSSBERG & KAJSA LINDMARK
Viktigt med varmt välkomnande
GÄLLIVARE En fryst tårta och en
bunt rabattcheckar till stadens butiker. Det är ett vanligt
välkomnande för en nyinflyttad. Och visst är tårta gott. Om
du har någon att dela den med.
I Gällivare såg man problemet
och startade Sveriges mest omfattande inflyttningsservice.
Projektet IN Gellivare skapades
bland annat med resultatet att
alla nyinflyttade får ett välkomstsamtal från en livs levande människa. Människan heter Maria
Sätterqvist. Hon är projektledare
och själv hemvändare. Hon har
upplevt många av de utmaningar
som en nyinflyttad utsätts för.
" Jobbveckan är över. Det gamla
gänget ringer och frågar hur det
är, de ska ut på afterwork. Längtan tillbaka sköljer över mig. Jag
går ner på stan. Det är mörkt fast
det bara är eftermiddag. En isande
Den nya gråbergshögen ligger i södra änden på dagbrottet.
FOTO: JOHANNA FOGMAN
vägsstationen i Narvik när en ny
modell över det försvunna samhället Rombaksbotn avtäckts. En
modell som varit möjligt tack vare
LKAB och det norska Jernbaneverket.
Rombaksbotn i miniatyr.
FOTO: FRANK HOJEM
Byn Rombaksbotn längst in i Rombaksfjorden fanns på jorden under
knappt fem år för 100 år sedan. Här
bodde rallarna som byggde Ofotba-
nen från Riksgränsen ner till Narviks hamn. En av de viktigaste anledningarna till att LKAB startades
och har funnits i 125 år.
staden som försvann. Arbetet har
pågått i tre och ett halvt år och modellen är oerhört detaljrik med alla
stadens hus, liv och leverne.
Idag finns knappt några synliga
Under sommaren finns möjlighet
spår kvar av samhället som på sin
tid hade flera hotell, butiker och
som mest 700 innevånare. Per Henrik Mørk har med stöd från LKAB
och Jernbaneverket byggt en imponerande modell som beskriver
Hur har det gått med sanering
i Kirunas nya centrum?
– Vid saneringsarbetet upptäcktes olja, vilket inte är
ovanligt då gamla industritomter saneras, säger LKAB:s
projektledare för saneringsarbetet, Elin Hansson.
Försenar saneringen samhällsomvandlingen?
att besöka den plats där staden en
gång låg. Modellen finns utställd i
Visit Narviks lokaler på järnvägsstationen i Narviks centrum, och
är väl värd ett eget besök.
FRANK HOJEM
Det är inte enkelt att vara den nya
biten som ska passa in i det sociala pusslet när många redan anser
sig ha byggt färdigt sitt. Maria Sätterqvist jobbar nära Gällivares föreningsliv eftersom hon ser att det
är en viktig dörröppnare.
– Föreningslivet här känns rikare än på andra ställen. Här är det
inte bara att öppna tidningen och
välja bland olika nöjen. Det krävs
att du är kreativ själv. Jag känner
att jag har blivit en mycket mer
engagerad människa sedan jag
flyttade upp, säger hon.
En del av
utmaningen
för oss är
att få dem
som väljer
att flytta
hit att trivas och att
stanna kvar
IN Gellivares aktiviteter som ordnas tillsammans med föreningarna är ett sätt att lära känna nya
människor. Men det är även ett
sätt att hitta till olika platser där
Gällivareborna väljer att aktivera
sig.
– Hur ska man veta var Femmanvägen är till exempel, säger
Maria Sätterqvist.
Företagsbolaget i Gällivare fångade upp signaler om att kommunens arbetsgivare, både inom den
offentliga sektorn och i privata näringslivet, hade svårt att hinna ta
hand om sina nyrekryterade och
deras familjer.
– En del av rekryteringsutmaningen för oss är att få dem som
väljer att flytta hit att trivas och
välja att stanna kvar. Det handlar
inte bara om att trivas på jobbet.
Vi ser att IN Gellivare betyder
mycket för många nya Gällivarebor, vilket i sin tur är otroligt positivt för samhället i stort, säger
Kerstin Bergdahl, HR advisor och
LKAB:s representant i IN Gellivares styrgrupp.
IN Gellivare har en Facebooksida
och har även fått en avknoppning
i form av gruppen, ”IN Gellivare
– spontana träffar för nya som
gamla Gällivarebor”. Gruppens
medlemmar har redan visat prov
på kreativitet och flera middagar
har nyligen arrangerats med konceptet ”halv åtta hos mig”.
– Superroligt har det varit och
vilka fina människor en träffat,
verkligen hur lyckat som helst!
Tror det blev flera olika grupper.
Vi i vår grupp har träffats några
gånger på både middagar och andra kvällar, säger initiativtagaren
Stina Holmbom.
KAJSA LINDMARK
Allvarligt talat: Hur har det gått med sanering i Kirunas nya centrum?
Rombaksbotn – den försvunna staden
NARVIK Det är högtidligt på järn-
vindil drar förbi, torget i Gällivare
är i det närmaste tomt, så när på
en kutryggig tant som sakta hasar
sig fram lutande mot sin spark.
Var är alla barnen!? Var gör alla
andra? Ensamheten är total."
Ungefär så här beskrev Maria
Sätterqvist känslan när hon berättade om utmaningen med en flytt
för ett par tandsköterskor som
var besök. Hennes ärlighet fick
dem att välja Gällivare.
Elin Hansson, projektledare.
– Nej, vi hade beräknat att
vara klara vid årsskiftet, men
i och med den mängd förorening som fanns i marken
har det tagit ytterligare tre
månader att sanera och
projektet avslutas inom kort.
Då skickas en slutrapport
till kommunen som sedan
godkänner saneringen. Det
påverkar inte några tidplaner
i det här läget.
Hur mycket föroreningar
hade ni beräknat?
– Cirka 1 500 ton, men när vi
började gräva i marken så hittade vi bland annat en oljecistern under betongstationen,
under projekteringen kunde
vi omöjligt se den eftersom
betongstationen fortfarande
stod där.
för känslig mark, oavsett hur
många ton jord det blir.
Vart förs de förorenade massorna?
Hur många prover har tagits
under entreprenaden?
– Vi har fraktat iväg jorden
med lastbil till Tekniska verkens mottagning för förorenade massor.
Hur mycket föroreningar var
det i marken?
– Vi har grävt ur cirka 10 000
ton massor. Det är viktigt att
sanera hela området och se
till att marken uppnår kraven
– Cirka 50 prover som sedan
skickats in för analys på laboratorium. Utöver det har flera
hundra fältprover tagits till
ett lägsta djup av sex meter
under markytan på utvalda
ställen. ERIKA LINDBLAD
12
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
13
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
forntid Jazzigt värre på
ungdomsklubben
Dokumentation
Dokumenterat hittills i Kiruna:
- Bolagshotellet
- Hjalmar Lundbohmsgården
- Järnvägsstationen och resterande järnvägsområde
- Kvarteret Ullspiran
- B95:an; arbetarbostad byggd 1909
I
Kiruna bildades 1954 Ungdomsträffen med syfte att
tillvarata ungdomarnas
intressen genom utflykter,
klubbarbete, film och studieverksamhet.
Ungdomsträffen blev 1957 en
sektion till LKAB:s Fritidsförening
och namnet ändrades till LKU,
LKFF:s ungdomssektion. I samband med detta fick föreningen
ekonomiskt bistånd från LKAB för
att iordningsställa en klubblokal i
Odd Fellows källarvåning och våren 1958 kunde lokalerna invigas.
Klubbens verksamhet finansierades dels genom bidrag från
LKAB, dels genom inkomster från
onsdagsdanser som föreningen
anordnade. Danserna gav ett bra
ekonomiskt tillskott och klubbens
egna medlemmar i jazzsektionen
stod för musiken.
I klubben fanns en sektion för
jazzintresserade och det anordnades kurser i foto, sömnad och
matlagning. Föreningen var
sedan starten mycket aktiv och
hade 1959 ett sextiotal medlemmar. Alla ungdomar i Kiruna var
välkomna som medlemmar och
behövde alltså inte vara LKABanställda.
Fakta från Skip nr 1, 1959
EVA SELIN
Kommande dokumentationsprojekt:
- Stadshuset (påbörjad)
- Ingenjörsvillan
- Lingonstigen
- Länsmansbostaden
- B5:an; arbetarbostad byggd 1899 i kvarteret
Ullsprian.
- Resterande byggnader i kvarteren Fjällrosen
och Fjällvivan.
Vill du ta del av dokumentationen?
Kontakta: Projektledare Joakim Norman på
LKAB, joakim.norman@lkab.com .
Johan Von Schmalensee och Lars Gezelius från arkitektbyrån EttElva pratar om stadshustävlingen Kiruna 2015. FOTO: JOAKIM NORMAN
Minnet av stadshuset bevaras
KIRUNA I dagarna påbörjas dokumentationen av stadshuset i Kiruna. Det är ett av många dokumentationsprojekt som genomförs i
samband med samhällsomvandlingen för att i text, film och bild
skildra byggnader och kulturmiljöer för framtida generationer.
Dokumentationen av stadshuset
kommer att pågå från april 2015
till och med december 2016.
– Utmaningen med att dokumentera stadshuset är att hantera byggnadsvolymerna. Det är en stor och
erkänd byggnad med många detaljer som måste bevaras, säger Joakim Norman, LKAB:s projektledare
för dokumentationen i gruvstadsparkerna.
Processen tar tid och det är många
saker som ska tas i beaktning. En
bebyggelseantikvarie går igenom ritningarna och ser över detaljer så som
golv, väggar, tapeter och så vidare.
Det undersöks också vad som hänt
med byggnaden från uppförandet till
i dag. Det kan till exempel handla om
tillbyggnationer. En etnolog tittar i sin
tur på det mänskliga perspektivet. Det
vill säga vilka som bott i huset och vilken verksamhet som ägt rum.
– Dokumentationen av byggnader
som bland annat Hjalmar Lundbohmsgården och Bolagshotellet finns till-
gänglig för den som är intresserad, det
finns också många böcker utgivna på
temat att bevara våra kulturmiljöer,
fortsätter Joakim Norman.
Ur varje projekt kommer en rapport i
form av text och bild som lämnas till
myndigheterna. De granskar om kraven på dokumentation uppfylls och
vilken metod som använts. Blir den
godkänd får LKAB klartecken att avveckla eller flytta fastigheten. LKAB finansierar och driver i samarbete med
Kiruna kommuns alla dokumentationsprojekt som ett led i LKAB:s kompensationsåtgärder för den påverkan
gruvan har på samhället. Bakgrunden
till dokumentationen bygger på läns-
styrelsens och Riksantikvarieämbetets
krav att LKAB och kommunen måste
hantera byggnadsminnen och kulturmiljöer innan byggnaderna flyttas eller avvecklas. Därtill måste LKAB kompensera för påverkan på miljöer som
lyder under riksintresset.
LKAB har ett nära samarbete med
Norrbottens museum, Arkitekten AB
och Historiska Hus i Umeå. Projekten inkluderar alltid en bebyggelseantikvarie som leder arbetet tillsammans med en etnolog och en fotograf.
Sammansättningen av kompetens är
standard för alla dokumentationsprojekt. ERIKA LINDBLAD
GÄSTKRÖNIKÖR
På god väg mot att bli ett Gällivare för alla
och med att vi har tagit emot många nya gällivarebor från alla delar av världen och Sverige. Och
ekonomiskt går det bra för Gällivare. Kommunen
är i princip skuldfri och arbetslösheten låg. Allt
detta skapar tillsammans förutsättningar och en
beredskap för att hantera förändringar.
”Idag blandar vi glädje med allvar. Idag visar vi
att man kan vara nyfiken istället för rädd, idag
sprider vi kunskap och kärlek och vi säger att
kärleken är starkare än hatet. Idag visar vi att
Gällivare är ett Gällivare för alla.”
©Bulls 475.
M
ed de orden avslutade jag mitt
tal på tidernas första Malmfälten
Arctic Pride. Med glädjetårar i
ögonvrån tittade jag ut över människorna som samlats framför
Gröna Scenen på torget i Gällivare, och som börjat ställa upp inför den stundande
paraden. Vi var mellan 300 och 400 som tillsammans ville skapa historia och visa att vi inte
håller med rasister och andra HBTQ-fientliga om
deras världsbild. Som inte går med på att en liten
grupp människor ska få bestämma hur vi andra
ska vara, se ut, älska och definiera oss själva. När
vi sedan paraderade iväg och jag kunde se hur
långt tåget var, fylldes jag av en enorm stolthet
över Gällivare, över alla er som var med oss.
Men stolthet är raka motsatsen till vad jag kände
under mina år som utflyttad Gällivarebo. Vad är
det då som hänt på vägen? Är det Gällivare eller
jag som förändrats?
De nya förutsättningarna för kontakt, information och kunskap är självklart en stor del
av förändringen, men vi kan säkert hitta andra
anledningar som är mer specifika för Gällivare.
Under en lång tid har samhällsomvandlingen
varit närvarande i våra medvetanden. Vi har inte
bara tvingats ta ställning till hur de nya byggnaderna och gatorna ska se ut, utan också till vilken själ vi vill fylla dem med. Under de senaste
10 åren har befolkningen i snitt minskat med 100
invånare per år samtidigt som mångfalden ökat i
För mig blir Gällivare en varmare plats att leva
på för varje dag som går. Framför allt i mitt
arbete där jag varje dag skymtar framtiden i våra
fantastiska barn och ungdomar. Värmen känns
också i möten med alla de positiva krafter som
valt att vara en del av förändringen de själva
vill se i samhället. Jag vet att jag inte är ensam.
Jag vet att vi är många som vill att Gällivare ska
vara ett samhälle som präglas av öppenhet och
mångfald.
Även om invånarna i Gällivare blir färre, så ut-
Pernilla Fagerlönn
Sång- och körpedagog på Kulturskolan i Gällivare.
Fritidspolitiker i Vänsterpartiet. Initiativtagare till ”Ett
Gällivare För Alla”. En av arrangörerna till Malmfälten
Arctic Pride.
FOTO: MARITHA MOSSBERG
vecklas Gällivare på ett annat plan. Och det är ett
måste om Gällivare överhuvudtaget ska finnas
kvar i framtiden. Ett fördomsfullt och trångsynt
samhälle fördriver sina ungdomar och det lockar
definitivt inte nya invånare till att bosätta sig i
samhället. I ett samhälle som envisas med att
hålla kvar vid begränsande normer och ideal sker
heller ingen utveckling. Gällivare är ingen ö,
Gällivare kan inte konserveras. Ett samhälle utan
kärlek och acceptans är inget samhälle, det blir
aldrig något mer än en prick på en karta. Och vi
vet ju alla att Gällivare är mycket mer än så, det
såg vi tydligt under Malmfälten Arctic Pride. Gällivare är på god väg att bli ett Gällivare för alla.
Gillar: Att stå framför en kör med 60 barn som sjunger allt de kan!
Gillar inte: Normaliseringen av rasismen.
14
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
JUST NU
Vi har deformationszonerna som löper in mot de orter som vi verkar på och vi måste följa tidplanerna för
att säkerställa gruvan. Därför räcker det inte för oss att bara betala oss fria.
STEFAN HÄMÄLÄINEN, LKAB:S DIREKTÖR SAMHÄLLSOMVANDLINGEN, I EN INTERVJU I SVERIGES RADIO.
Arvid Sundelin, Boden
Tävla & vinn
en ficklampa!
1
Under parollen ”Ett Gällivare för
alla” samlades företag, föreningar och andra organisationer plus många privatpersoner och tågade i
Gällivares första prideparad lördagen den 21 mars.
Enligt arrangörerna deltog cirka 300 personer i
Malmfältens Arctic Pride.
– LKAB jobbar för att vara en arbetsplats där
alla är välkomna. Där man kan vara sig själv, utan
att bli särbehandlad eller trakasserad. Där vi ser
olikheter som en styrka som gör oss bättre. Därför
är LKAB med och stöder pridehelgen, säger
Louise-Marie Matti, ordförande i LKAB:s mångfaldsgrupp. TEXT OCH FOTO: MARITHA MOSSBERG
Klart för brytning i Leveäni-
emigruvan. Hur hög är järn-
halten i malmen i genomsnitt?
1
X
2
67,2 procent
46,8 procent
36,8 procent
2
LKAB gör energibesparingar.
Hur många gigawattimmar
sparades på belysningen?
1
X
2
0,5 gigawatttimme
20 gigawattimmar
1 gigawattimme
3
Hur länge kommer hyrestrappningen att vara för
hyresgäster som flyttar på grund av samhällsomvand-
lingen?
1
X
2
Minst fem år
Minst sju år
Minst ett år
4
1
X
2
182 stycken
286 stycken
118 stycken
5
1
X
2
Hur många personer bodde
som mest i samhället Rombaksbotn i Norge?
750
700
400
Snyggare miljö - om alla hjälps åt
MALMBERGET Projektet Ett snyggare
Malmberget har ett mål. Att hålla
Malmberget levande så länge avvecklingen pågår.
– Vi söker nya samarbetspartners och
välkomnar nu Malmbergets kyrka,
säger Elisabeth KurthsDotter, projektledare för projektet.
Syftet är att engagera både företag
Geofoner mäter vibrationer.
Hur många är utplacerade i
Malmberget?
Arctic Pride i Gällivare
MALMBERGET.
I detta nummer av LKAB Framtid kan ni bland
annat läsa om att Leveäniemigruvan i Svappavaara
har fått klartecken. Den nya modellen för ersättningar. Arctic Pride i Gällivare. Att de slutliga villkoren för
gruvan i Malmberget ska meddelas i maj månad och
att minnet av stadshuset i Kiruna bevaras.
15
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
och privatpersoner.
– Insatser av olika slag är välkomna, det behöver alltså inte alltid
vara en påse pengar, säger Elisabeth
KurthsDotter.
En privatpersons bilder från Malmberget, som tagits under en promenad runt kvarteret, väckte frågan om
hur viktigt det är att ett samhälle
hålls efter så länge människor bor
kvar. LKAB, Gällivare kommun,
Nordan, Top-bostäder och LKAB Fastigheter såg problemet och valde
att tillsammans anta utmaningen att
hålla Malmberget så trivsamt som
möjligt. Projektet är nu inne på sitt
sjunde år och har resulterat i ett
antal stående evenemang, så som
städdagar och trivselkvällar.
De senaste åren har ett Vinterlekland
byggts i Svanparken lagom till jul.
Projektet har börjat undersöka möjligheten att få skolorna att engagera
sig.
– Vi ser att vi måste jobba med
ungas inställning till bland annat
nedskräpning. Där krävs en attitydförändring, och det är ett arbete som
måste börja redan när barnen är små,
säger hon.
Det flesta av aktiviteterna som
projektet genomför är förslag som
engagerade människor lämnat in
på någon av trivselkvällarna eller i
någon av förslagslådorna.
KAJSA LINDMARK
Insatser av olika
slag är välkomna,
det behöver alltså inte
alltid vara en påse
pengar.
Mariann Haapaniemi hade köpt Kiruna AIF:s regnbågströja. Unga, gamla, män och kvinnor tågade under parollen "Ett Gällivare för alla"
Exempel på aktiviteter:
• Pulkbacken Nya Malmstaskolan
• Belyst Kaptensspelet
• Bolljulgran på torget
• Röjning dammen Mosebacke
• Belyst Stenbaracken på Kilen
• Fasadmålningarna
• Kohagen vid kyrkan
• Vinterlekland i Svanparken
• Adventshelgerna i Kåkstan
• Rustat upp rondellerna
• Röjt på Tippsta
Svarar gör du
på www.lkab.com
/tavling
Vinnare i tävlingen från förra numret
Rätt svar från förra numret var: 1,2,1,2,1. Vi grattar Eini
Björnström, Gällivare, som vinner en ficklampa.
Elisabeth KurthsDotter, projektledare för Ett snyggare Malmberget.
Övriga bilder från evenemang som ordnas av projektet.
FRÅGAN
Hur kan Malmberget bli snyggare?
Eila Kääriä,
Malmberget
– Måla hus, klippa gräs,
planteringar och bättre
snöröjning.
Malmfältsbor
svarar
FOTO: KAJSA LINDMARK & GUSTAV HANSSON
Andreas Wallgren,
Gällivare
– Mer färg skulle inte
skada.
Eva Karlsson,
Koskullskulle
– Gräsklippning och
hålla snyggt.
Louise-Marie Matti, ordförande i LKAB:s mångfaldsgrupp.
Annika Pääkölä var med och arrangerade. Här med Johannes
Sundelin, socialdemokratisk politiker i Gällivare.
Gällivares första prideparad.
framtid Det händer i Malmfälten under april–maj
15-19 april: Keb Alpine Race
29 april: Teater ”Sylvi”, Folkets hus Kiruna
18 april: Lapplandsmästerskapet i pimpel-
5 maj: Teater, ”Liam och de fem utmaning-
fiske, Torneträsk Stenbacken
23 april: Världsbokdagen, biblioteken i
Malmfälten
28 april: Dansens dag, Nordan Malmberget
arna”, Folkets hus Kiruna
9 maj: ”Byakult”, Malmbergets sporthall
10 maj: Familjekonsert, Sjöparksskolan
Gällivare
11 – 22 maj: Utställning Daniel Kangas,
Stadshuset Kiruna
20 maj: Teater ”Avgörande ögonblick”,
Folkets hus Kiruna
28 - 30 maj: Kiruna in transformation, se
webb: http://stadsochcentrumutveckling.se
16
LKAB FRAMTID NR 2 • 2015
SISTA ORDET
”Jag vill se en blandad bebyggelse i det nya Kiruna där Kirunabornas
olika behov kan tillgodoses.”
Pia
Lindholm,
avdelningschef,
samhällsomvandlingen
LKAB, Kiruna
1. Vem är Pia Lindholm?
– Jag är uppvuxen
i Abisko. Efter
gymnasiet i Kiruna
flyttade jag till
Stockholm för att
studera till civilingenjör på Kungliga
Tekniska högskolan. Min yrkeskarriär tog sin början
som konsult i Sundsvall. Därefter
arbetade jag fem år på Vägverket i
Sundsvall och Östersund.
Längtan till de ”riktiga” fjällen
kom smygande. Jag övertalade min
man Anders att vi skulle söka jobb
på LKAB i Kiruna. 1999 började jag
arbeta på LKAB:s gruvavdelning med
ansvar för kvalitet. Efter det har
jag arbetat på LKAB:s projektavdelning inom miljö, infrastruktur och
samhällsomvandling. Idag är jag
ansvarig för samhällsomvandlingen
i Kiruna och Svappavaara.
Mitt jobb
är nog ett
av de mest
spännande
arbeten jag
har haft
2. Vilka är de största utmaningarna i
ditt jobb?
FOTO: G. RÚNAR GUDMUNDSSON
– Den största utmaningen är att på
bästa sätt bemöta alla de människor
som berörs av samhällsomvandlingen. Samhällsomvandlingsprocessen
handlar inte bara om att bygga och
Namn: Pia
Lindholm
Familj: Make,
fyra barn,
11-18 år och två
katter
Bakgrund:
Civilingenjör
Intressen:
Skidåkning,
orientering,
löpning, cykling
och friluftsliv
Senast lästa
bok: ”Sunes
tusen tjusarknep” (som
godnattsaga
för yngsta barnen). Själv har
jag läst en bok
av Jojo Moyes
som jag inte
minns titeln på.
riva hus. Gruvans utbredning påverkar människor som bor och arbetar
i Kiruna. Vi måste på ett bra sätt ge
tydlig information till alla berörda
och ha ett nära samarbete.
3. Varför har du valt det här arbetet?
– Mitt jobb är nog ett av de mest
spännande arbeten jag har haft. Det
omfattar så många olika delar som
exempelvis samverkan med olika
intressenter, långsiktig planering,
utveckling av nya områden och
avvecklingen av de områden som
berörs av gruvan.
4. Om du fick önska, hur skulle ditt
nya Kiruna se ut?
– Jag vill se en blandad bebyggelse
i det nya Kiruna där Kirunabornas
olika behov kan tillgodoses. Jag
önskar att vi, tillsammans med
kommunen och övriga aktörer, ska
kunna erbjuda olika lägen och typer
av boenden. Ett levande centrum är
viktigt med handel, bostäder, hotell,
kultur och idrott.
5. Hur laddar du dina batterier?
– Med ett långpass ute längs Kirunas
fina längdskidspår.
JOHANNA FOGMAN
125 år
av engagemang,
nytänkande och ansvar.
Samspelet mellan samhällena och LKAB har hela tiden varit en
förutsättning för vår gemensamma utveckling.
Under 2015 firar vi våra 125 år tillsammans och tar samtidigt
avstamp mot framtiden!
Håll utkik på lkAB:s weBB för mer informAtion om 125-årsfirAndet www.lkAB.com/125
1890
2015