1. No category

Ett kollo för ungdomar med långvarig skolfrånvaro
Vårt kollo vill vara
motvikt och alternativ
till den isolering och
det utanförskap som
skolfrånvaron kan
föra med sig i
ungdomens liv.
Tänk inte bara hur du ska få en
hemmasittare tillbaka till skolan.
Ta reda på vad ungdomen vill
värna om genom att
stanna hemma.
”Vad blir bättre av att
du stannar hemma från skolan?”
Några av ungdomarnas röster:
”Kollot betyder mycket för
mig. Jag var med i
gemenskapen som är något
som jag undvikit. Jag blev
accepterad. Ingen försökte
vara elak och när jag gjorde
något fel så sa någon till men
accepterade mig ändå.”
Frida 15 år
”För mig betydde det att vara
del av nånting. Jag kände att
jag blev omtyckt, på ett sätt
som jag aldrig känt av
’vänner’ förut. Ni alla
betyder så sjukt mycket för
mig, och jag säger inte bara
det, utan jag älskar er alla!”
Linnea 15 år
acebook-grupp
”Anhöriga till barn med
långvarig skolfrånvaro”
225 medlemmar
Träffar & utbyten
Anhöriga/barn-helger
Hur får vi barn att
stanna kvar i skolan?
Det ”enkla” svaret:
Tillgodose barnens behov!
Hur får vi barn att
stanna kvar i skolan?
Det mer ”komplicerade” svaret:
Tillgodose barnens behov av
Trygghet
Acceptans
integritet
Stöd
Bli sedda
Gemenskap
Tillhörighet
Arbetsro
Att bidra till andra
Delaktighet
Förståelse
Klarhet
Tydlighet
Förutsägbarhet
Jämlikhet
Meningsfullhet Självbestämmande
Kontakt
Samhörighet
Ärlighet
Lärande
Ömsesidighet
Effektivitet
Samarbete
Näring
Omsorg
Kreativitet
Omtanke
Rörelse
Valfrihet
Enkelhet
Ordning
Harmoni
Äkthet
Bus och lek
Ömsesidighet
Bekräftelse
Inspiration
Vad är det som händer på kollot?
Viktiga behov tillgodoses (trygghet, acceptans, gemenskap, integritet)
Tilliten till andra återetableras!
Tilltro till sitt eget värde stärks!
Upplevelse: ”Här har jag min plats!”
Behov tillgodoses lättare, omedelbart!
Att bemöta
ungdomar med
långvarig
skolfrånvaro!
Alla
handlingar
är försök att
tillgodose
behov.
Marshall Rosenberg
Människor vill
samarbeta
om det sker
frivilligt.
Marshall Rosenberg
We can never make anyone do
anything against their will
without enormous
consequences.
Marshall Rosenberg
När du skäller på
mig är det svårt för
mig att älska mig
själv.
Petra Krantz Lindgren
Att möta någon där
den befinner sig
förutsätter att
se det vackra
på denna
plats.
Matthias Rowe
We cannot make
students learn.
But we can create
circumstances in
which learning is
more likely.
Carol D. Steele
Kärlek är ett
förhållande, i vilket
man ger den andre,
vad hon behöver – inte
vad hon har gjort sig
förtjänt av.
Bent Falk
No significant learning
occurs without a
significant
relationship.
James Comer
Kids don't learn
from people
they don't
like.
Rita Pierson
Kontakt!
vad som främjar kontakt…
 döm inte den andre – säg vad som är viktig för dig!
 bestraffa/belöna inte – säg hur den andres handling har bidragit till dig
eller inte!
 hota inte, anklaga inte, övertala inte – försök att förstå varför den andre
inte vill göra som du vill!
 undvik fraser som ”du skolkar”, ”du ljuger” eller ”du måste” – skilj mellan
observation och tolkning!
 försök inte att ha rätt, undvik maktkamp, konfrontation
 fokusera på att möta behov
 viktiga kvalitéer: empati, ärlighet, äkthet, integritet, respekt, sårbarhet
vad som hindrar kontakt…
Jag tänker ju bara på ditt bästa.
Jag gör det här för din skull.
Du måste lita på mig.
Jag får nog ringa dina föräldrar!
Gör vad du vill, det skiter väl jag i.
Ni lär ju er för livet, inte för min skull.
Du behöver inte vara ledsen.
Skärp dig, du kan ju om du vill.
Jag var tvungen att göra så.
Jag bara gör mitt jobb.
Du är bara lat.
Det var ju ditt fel att det blev så.
Laws
should
be made to
serve the
people. People should not be
made to serve the laws.
Huey P. Newton
“Peace of mind comes from not
wanting to change others, but
by simply accepting them as
they are. True acceptance is
always without demands and
expectations.”
Gerald Jampolsky
Hinder för kontakt
















Ge råd
Trösta
Tycka synd om
Ta ställning
Fixa personen
Berätta egna historier: ”Ja, det känner jag igen
Förklara
Fråga ut
Påstå att vi förstår utan att ha lyssnat
Be om ursäkt
Bedöma: ”Du är bara lat”
Tolka
Lägga skuld på nån: ”Det var ditt fel att det blev så.”
Bestraffning:
Förnekande av valfriheten: ”Jag var tvungen att göra så!”
Tvång och krav: ”Du måsta lära dig att uppföra dig.”
Vad gör du
för att väcka
barnets
tillit och
förtroende?
Lästips
”Ett språk för livet”
av Marshall Rosenberg
”Ditt kompetenta barn” och
”Relationskompetens - i pedagogernas värld”
av Jesper Juul
”Beteendeproblem i skolan”
av Bo Hejlskov
”Känsla för barns självkänsla”
av Petra Krantz Lindgren
Tack!
Matthias Rowe
070-748 16 05
info@sommarkollo4.me
www.sommarkollo4.me
www.facebook.se/sommarkollo4me
Mer kollo i skolan!
VALFRIHET – erbjud istället för att påtvinga
KONTAKT– skapa utrymme för att mötas
TILLIT – lita på att andra vill väl
ÖMSESIDIGHET – ge av dig och få av andra
GEMENSKAP – alla har sin plats i gruppen
PASSION – du gör för att det berikar ditt liv
Att förmedla det man vill
”Skoförbud”
Olika sätt att be om det man önskar
Mer kollo i skolan
• Skapa möjligheter för barn att gå undan där det är tyst
• Tvinga inte någon till något, bygg på frivillighet – erbjud istället för att påtvinga!
• Ha gemenskapsfrämjande ritualer som t ex i en lägerbrasa
• Minska på kraven – barn vet vad som är utmanande nog…
• Gör utflykter och planerar aktiviteter som främjar umgänget
• Var tydlig med vad som är viktig för dig som ledare/lärare. Var står du? Vilka behov och värderingar drivs du av?
• Övernatta i skolan, tillbringa ett dygn med dina elever
• Gör dig ”mänsklig” som in sin tur främjar kontakten – visa känslor, dela tankar, våga vara sårbar
• Var nyfiken, döm inte, påstå inte att du har rätt eller vet bättre – säg vad du tycker och tror på och ta in andras perspektiv
som minst lika intressanta som din egen
• Tänk: ”Vad gynnar relationen?” eller ”Vad kan jag göra för att väcka barnets tillit?”
• Senarelägga första lektionen till kl 9
• Miljö – bygg om i klassrummet. Lås upp klassrumsdörren
• Erbjud ungdomarna att hjälpa med praktiska sysslor i klassrummet (ställa upp stolar, rensa tavlan, …)
• Regler ska tjäna gruppen, inte kontrollera den! Regler syftar åt att värna och säkerställa allas trygghet och säkerhet
• Gift economy: give to others and they will take care of you, the more you give, the richer you are.
i skolan
Regler
• Du får inte slåss, diskriminera, kränka eller trakassera.
• Du får inte fotografera, filma eller spela in ljud i
kränkande syfte.
• Du får inte använda symboler eller uttrycka ett budskap
som kan innebära hets mot folkgrupp.
• Du har med dig material, kommer i tid och närvarar på
alla lektioner. Du tar ditt ansvar och bidrar till en lugn och
god arbetsmiljö.
• Bollaktiviteter, inlines, skateboard och dylikt får inte
användas inomhus.
• Om du förstör något är du skyldig att ersätta det.
• Tuggummi är inte tillåtet på lektionstid.
• Din mobil ska vara avstängd på lektionstid. MP3- eller
apparat av liknande karaktär får användas i samråd med
lärare.
• På raster är mobiler inte tillåtna på skolans allmänna
utrymmen.
på kollot
• Ingen alkohol eller andra droger.
• Rökning enbart tillåtet vid avsedd plats.
• Alla sover i sin egen säng.
• Om man av någon anledning vill lämna kollo-området
frågar man en vuxen först om det är OK. Sen kan man få
ett ”Ja” eller ett ”Nej”.
• Bad enbart när en vuxen är med, vid avsedd plats.
• Eldning av brasa enbart när en vuxen är med vid avsedd
plats.
Trust is the glue of life. It's the
most essential ingredient in
effective communication. It's
the foundational principle that
holds all relationships.
Stephen Covey
Någon som kan eller vet något
som andra inte kan eller vet.
Andra tycker att denna persons
vetande/kunnande kan vara av
värde för dem.
Andra upplever att denna person
erbjuder sitt vetande/kunnande till dem
- istället för att för tvinga det på dem.
Marshall Rosenberg
Auktoritet
“It is only when a person has his own generator that we can
talk about motivation. He then needs no outside stimulation.
He wants to do it.”
Frederick Herzberg
“Every criticism, judgment, diagnosis, and expression of
anger is the tragic expression of an unmet need.”
― Marshall B. Rosenberg
If we ask two questions, we
will see that punishment
never works.
First: What do we want the
other person to do?
Second: What do we want the
other person's reasons to be
for doing as we request?
Marshall Rosenberg
All violence is the result of
people tricking themselves
into believing that their
pain derives from other
people, and that
consequently those
people deserve to be
punished.
Marshall Rosenberg
Man måste ha kontroll över
sig själv, om man ska kunna
samarbeta.
Bo Hejlskov
Människor
gör det mest
begripliga i
varje
situation.
Bo Hejlskov
Att förordna ett schysst
beteende mellan människor
ökar inte sannolikheten at det
också sker.
Rules and laws are
either to serve the
people or to control
them, not both.
Hur vi gör med dem som bryter mot lag
Retributive justice asks:
1) What law was broken?
2) Who broke it?
3) What is the punishment?
Restorative justice asks:
1) What happened?
2) Who was affected?
3) How can in it be made right?
Restorative justice meets t he needs of
everyone involved in the most humane ways
possible – those who commit crimes, and
those who suffer from them.
Restorative justice looks at crimes as violation
of relationships”...
Restorative justice
1) What happened?
2) Who was affected?
3) How can in it be
repaired?