Svenska Dagbladet onsdag 15 juli 2015 5 SvD Debatt 1 Mer debatt 1 Så kontaktar du oss på Brännpunkt/SvD Debatt! Tänk om skolan är tråkig – på riktigt? Vill du mejla oss? Använd då brannpunkt@svd.se eller debatt@svd.se. Båda fungerar bra! Vi tar emot synpunkter och debattartiklar och svarar alla som hör av sig till oss. Samma redaktion har hand om debatten både i tidningen och på SvD.se, där vi kan följa upp med repliker och fler debattartiklar varje dag. Skolan bör ta upp konkurrensen med de spännande spel som finns och som är intressanta och utmanande. Det skriver Ingemar Fredriksson, entreprenör och förälder. SvD.se/debatt Redaktör Carina Stensson Bitr redaktör Carl-Johan Bilkenroth 1 Debattredaktionen brannpunkt@svd.se Telefon 08-13 51 49 Webb: svd.se/debatt Twitter: twitter.com/ SvDDebatt Facebook: SvD Opinion BRÄNNPUNKT Upphandlingar blir politik OFFENTLIG UPPHANDLING Det politiska trycket har ökat att använda offentlig upphandling som ett verktyg för sociala krav. Men det är en riskfylld väg som öppnar för godtycke och rättsosäkerhet, skriver advokater vid Advokatfirman Lindahl. O ffentlig upphandling reglerar pro cessen för den offentliga sektorn att ingå kommersiella avtal. Nu har upphandling emellertid blivit ett politiskt slagträ. Civilminister Ardalan Shekarabi förutser att det ska bli möjligt att ställa villkor i nivå med svenska kollektivavtal och har därför tillsatt en utredning som ska se över vilka sådana villkor som kan göras obligatoriska. Stefan Löfven har uttalat att 10 000 personer skulle kunna lämna långtidsarbetslös heten genom jobbskapande åtgärder i offentlig upphandling. Uttalandena får avtryck i regional och lokal politik. Alla vill ha justa arbetsvillkor. Men det är problematiskt att låta ett företags s ociala hänsynstagande få betydelse för dess möjligheter att ingå avtal med det offentliga. Svårgenom trängliga sociala hänsyn kan leda till att det företag som lovar mest om sitt sociala ansvarstagande får avtalet trots att andra kanske hade kunnat leverera till ett lägre pris och med bättre kvalitet, om de bara hade fått möjlighet att konkurrera på normala kommersiella villkor. Det är dessutom enklare för stora företag att ta sociala hänsyn än det är för små och medelstora företag att göra det. Det primära problemet med krav på sociala hän syn i offentlig upphandling är emellertid att det är oklart vilka krav som upphandlande myndigheter får ställa på företag och under vilka förutsättningar kraven får ställas. Den oklarheten beror på att de konkreta sociala krav som det är fråga om inte reg leras i lag. Enligt traditionell svensk lagstiftnings teknik konkretiseras social hänsyn i lag, till exem pel jämställdhetslagen eller diskrimineringslagen. Men när det gäller offentliga upphandlingar har lagstiftaren nöjt sig med att endast skriva in mål sättningsparagrafer om social hänsyn i lagen. Det är förstås ett enkelt sätt att visa politisk handlings kraft utan att behöva gräva ned sig i svåra rättsliga och praktiska överväganden om ett visst socialt krav går att ställa i en upphandling och utan att behöva beakta statsfinansiella och övriga konse kvenser av att kravet ställs. Men det skapar en legal oreda när lagstiftaren övervältrar på upphandlande myndigheter att avtalsvis i sina upphandlingar reglera företagens ” Det finns inte heller bland de 570 svenska kollektivavtalen något kollektivavtal som är allmängiltigförklarat. sociala uppförande. Risken är stor att det kommer att saknas garantier för att myndigheternas krav är förenliga med lagstiftning eller med andra myndig heters krav eller att kraven får rimliga konsekven ser på marknaden i övrigt. Ett tydligt exempel där lagstiftaren måste ta ställ ning till vilka konkreta villkor som går att ställa i offentliga upphandlingar är villkor i nivå med svenska kollektivavtal. Om lagstiftaren hade gjort det – i stället för att försöka genomföra revolutio nerande förändringar med hjälp av målsättnings paragrafer – hade den ju kommit till samma slut satser som Konkurrensverket nyligen gjort i rappor ten om arbets- och anställningsvillkor i nivå med svenska kollektivavtal vid offentlig upphandling, 2015:6. Verket skulle ta fram en praktisk hand ledning men lyckades inte med det utan tvingades konstatera att det finns flera rättsliga och praktiska oklarheter som gör det svårt att ställa sådana krav i upphandlingar. En betydande oklarhet är att det strider mot EU-rättens grundprinciper att direkt eller indirekt kräva att företag inom EU ska tillämpa svenska kollektivavtal. Det är också svårt för upp handlande myndigheter att veta vilka villkor som de ska välja ut som de standardvillkor som företag ska tillämpa för att få avtal med den svenska offent liga sektorn. De svenska kollektivavtalen är näm ligen inte alltid offentliga. Det finns inte heller bland de 570 svenska kollektivavtalen något kollektivavtal som är allmängiltigförklarat eller utpekat som representativt så att det med självklarhet kan anses utgöra ett svenskt standardkollektivavtal. Olika kollektivavtal kan också omfatta samma typer av arbete och det kan finnas lokala hängavtal för vissa arbetsplatser. Lika nödvändigt är det att lagstiftaren genom lag stiftningsarbete tar ställning till vilka krav på jobb skapande åtgärder som kan ställas i offentlig upp handling utan att företag ska provoceras att, i strid mot lagen om anställningsskydd, säga upp personal eller frångå företrädesrätten vid nyanställning. Företag ska inte heller behöva anställa personal som saknar kompetens bara för att få avtal med det offentliga. Om och när lagstiftaren genom lagreglering klargör vilka konkreta sociala krav som får ställas vid offentlig upphandling kommer det att visa sig att det endast är ett begränsat antal krav och att de får ställas under vissa begränsade förutsättningar. Men de krav på till exempel rimliga arbetsvillkor som får ställas och som är förenliga med EU-rätten och annan lagstiftning och som behandlar företag lika, oavsett storlek och hemvistland, de ska upp handlande myndigheter givetvis kunna ställa med tydlig sanktion från lagstiftaren. HELENA ROSÉN ANDERSSON EVA-MAJ MÜHLENBOCK ANDERS NILSSON OLOF HALLBERG CATHARINA PIPER advokater vid Advokatfirman Lindahl SvD DEBATT Läs fler debattartiklar om sociala krav vid offentlig upphandling på SvD.se/debatt 1 Trafikverket måste byta spår 1 juni Vi har varit i kontakt med samtliga aktörer som är invol verade i upphandlingen av Ost länken. Vi är oroliga för vad vi ser. Vår oro delas av lokala och regionala aktörer, skriver Bygg nads, Seko och Arena Idé. 2 3 Vi ställer alltid sociala krav 3 juni Utgångspunkten för oss är alltid juste konkurrens där grun den är en säker arbetsplats och justa arbetsvillkor, oavsett vilket land arbetskraften kommer från. Det skriver Katarina Norén, Trafikverket, i en replik. FOTO: DAN HANSSON 1 Upphandlingar låser marknaden 20 juni Vid offentliga upphand lingar i dag skapas monopol liknande situationer. Rangordnas man inte som nummer ett på ett avtal så får man i praktiken inte en enda affär på fyra år, skriver repre sentanter för flera möbelföretag.