1. No category

TMALL 0141 Presentation v 1.0
FoI dagen portfölj 1
Ett energieffektivt
transportsystem
29 september
Program
09:20 – 09:30 Inledning – Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV
09:30 - 09:50 Mål och inriktning för klimatkrav - Håkan Johansson, Trafikverket
09:50 – 10:20 Klimatkrav infrastruktur – Christina Lindbäck, NCC
10:20 – 10:40 Kan vägunderhåll minska trafikens energianvändning genom minskat rullmotstånd – Annelie Carlson, VTI
10:40 – 11:10 Mingel
Utformning av Infrastruktur
11:10 – 11:30 Utveckling av transportarbete och energiförbrukning inom järnväg över tid – Björn Ållebrand, Trafikverket
Piotr Lukaszewicz, ÅF
11:30 – 12:00 Optimass – Kristina Lundberg och Bo Svedberg, Luleå Tekniska universitet
12:00 - 13:00 Lunch
2
Program
13:00 – 13:30 Robusta beslut för klimatförändringar – Per Wikman Svahn, Totalförsvarets forskningsinstitut
Hållbar infrastruktur
13:30– 13:50 Boendemiljö och livsstilar – Anna Land, IQ Samhällsbyggnad
14:00 – 14:30 Fika
14:30 – 15:00 Hållbar utveckling med SUNRA – Åsa Lindgren, Trafikverket
15:00 – 15:30 HI -SGBC – Samverkan i branschen hållbar infrastruktur - Sofie Absér, WSP
15:30 - 15:50 Studentnätverket för hållbarhetsfrågor - Markus Danell, Simon Werbart Flato, Sustainergies
15:50 – 16:00 Avslutning
3
Program
Mål och inriktning för
12:30 – 12:40 Förbättrade
egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV
klimatkrav
Energieffektiva fordon och transporter
12:40 – 12:50 Gasbilars klimatpåverkan – Petter Smeds, TRV
12:50 – 13:00 ITS – System som styrmedel för ökad energieffektivitet – Ellen Grumert, VTI
13:00 – 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering – Lars Abrahamsson, KTH
13:20 – 13:50 Fika
Framtida forskningsbehov
Håkan Johansson, Trafikverket
13:50 – 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem – Håkan Johansson, TRV
14:10 – 14:20 Information om Trafikverkets FoI – Lars Nilsson, TRV
14:20 - 15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar
15:05 – 15:35 Redovisning – Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV
15:35 – 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola.
15:50 – 16:00 Avslutning – Urban Jonsson
4
Klimat och
energikrav på
infrastruktur
Håkan Johansson
Nationell samordnare klimatfrågor
hakan.johansson@trafikverket.se
Motiv att ställa krav och följa upp infrastrukturens
klimatpåverkan
• Trafikverket ska enligt instruktionen verka för att de
transportpolitiska målen (där klimatmålet är en del)
uppnås.
• Klimatpåverkan från infrastrukturen (byggande drift och
underhåll) är betydande. Den står för ca 10 procent av
väg- och järnvägens klimatpåverkan.
• Beslutsunderlag bör enligt infrastruktur-propositionerna
2008 och 2012 även omfatta energiåtgång och utsläpp
från byggande, drift och underhåll.
• Resultatet av arbetet ska årligen redovisas till
Regeringen, Naturvårdsverket och Energimyndigheten.
Av detta kan också slutsatsen dras att de krav Trafikverket
ställer bör bygga på de nationella klimat- och energimålen.
6
2015-10-08
EU:s koldioxidkrav på nya bilar en förebild
220
Bindande krav att biltillverkarna
ska klara 130 g/km 2015 med
infasning från 2012.
Även mål om 95 g/km 2020
200
180
CO2 utsläpp (g/km)
120
Krav
Målet 2020 fastställs som
krav 2021
160
140
CO2 nya personbilar
inom EU
Strategi och
konsekvensanalys som
underlag för
förordning
100
Årlig uppföljning per
tillverkare och land
80
60
Nya indikativa mål för
2025/2030 ska
fastställas under 2016
40
20
0
1995
7
2015-10-08
2000
2005
2010
2015
2020
Viktiga komponenter
• Långsiktighet
• Teknikneutralitet
• Kraven gäller inte enskilt
fordon
• Uppföljning
• Incitament för att gå längre
• Straffavgifter om man inte
klarar
• Konsekvensanalys
2025
2030
Vision och mål
förslag
• Visionen till 2050 är en infrastruktur utan nettoutsläpp av
klimatgaser
• Indikativt mål för 2025 för entreprenader och materialinköp
– 30 procent lägre klimatpåverkan 2025 jämfört med 2015
• Mål till 2020 för entreprenader och materialinköp
– 15 procent lägre klimatpåverkan och
– 10 procent lägre energianvändning 2020 jämfört med 2015
Mål (2020 och 2025) fastställs efter genomförd
konsekvensanalys och dialog med bransch
8
2015-10-08
Uppdrag om konsekvensanalys till WSP
1. Identifiering av förutsättningar för konsekvensanalys
–
–
–
–
Identifiering av när i processerna förbättringsåtgärder kan göras, samt
styrande underlag
Analys av viktning klimatbelastning från infrastruktur jämfört med trafikering
Definiering av utvärderingskriterier, avgränsningar m.m.
Definiering av basnivåer
2. Framtagande av scenariobeskrivningar för reduktioner av
klimatgasutsläpp
–
–
Jämförelsescenario
Scenario för reduktionspotentialer, material- och utföranderelaterade
3. Konsekvensanalys av scenariobeskrivningar
–
Intervjuer med utvalda aktörer för materialinköp, investeringsprojekt och
baskontrakt för underhåll
4. Utvärdering av konsekvensanalys
–
–
–
9
2015-10-08
Analys av intervjuer
Workshop inom Trafikverket som grund för fortsatt arbete med kravställning
Sammanställning av slutrapport
Intervjuer och projekterfarenheter som underlag för
analys
•
Materialinköp
–
–
–
•
Investeringsprojekt
–
–
–
–
–
–
–
–
–
•
Projekt Smedjebacksvägen – Gyllehemsvägen
Förbifart Stockholm, Intunnling Albano, Getingmidjan, Tunnelbaneutbyggnaden
Tyréns
Sweco
WSP
NCC
Skanska
Peab
Segermo entreprenad
Baskontrakt för underhåll
–
–
10
Strängbetong
Abetong
Voestalpine och/eller Tata steel (oktober)
2015-10-08
Infranord + nationell samordnare och projektledare baskontrakt järnväg
Svevia + nationell samordnare och projektledare baskontrakt väg
Upplägg för intervjuer
•
•
•
•
•
•
11
Bakgrund och syfte
Kunskapsläge
Jämförelsescenario
Scenarier för måluppfyllelse
Möjliga former för kravställning och uppföljning
Summering
2015-10-08
Sammanfattning från WSP
•
Mycket positiv stämning genomgående. Branschen är redo och sugen på utmaningen!
•
Antagna målnivåer för besparingar över tid känns rimliga och realistiska i de flesta fall,
dock inte för baskontrakt för underhåll
•
Det behövs differentierade kravnivåer för olika typer av investeringsprojekt, t.ex.
”normal väg”, byggnadsverk, tunnlar etc
•
Presenterade exempel på utformning av kravställning känns rimliga och acceptabla i
de flesta fall
•
Entreprenörer och materialleverantörer förordar incitament
•
För underhåll är kunskapsnivån om utgångsläge för verksamhetens klimatbelastning
lägre än för övriga delar. Där behövs inledningsvis ett arbete för att kartlägga detta
bättre.
–
12
För underhåll av väg domineras klimatpåverkan av saltanvändning (50%),
beläggningstillverkning (30%) och fordonsdrift (20%).
•
Entreprenörer positiva till krav och uppföljning på företagsnivå. Realistiskt och kan ge
enklare uppföljning och starkare drivkrafter än om kraven ställs på projektnivå.
•
Det viktigaste är att komma igång! Och att gå försiktigt fram inledningsvis.
2015-10-08
Hur går Trafikverket vidare?
• Underlaget från WSP utgör viktig grund för det fortsatta arbetet med
att utveckla krav
• Krav kommer avse projektnivå
• Avsiktsförklaring på branschnivå kan vara komplement
• Krav ska omfatta investering (planering, projektering och byggande),
underhåll samt upphandling av järnvägsspecifikt material
• Infasning av krav för nya projekt från och med 2016
• I grunden ska-krav på viss nivå eller reduktion av klimatpåverkan
• Komplement med bonus för att gå längre
• Uppföljning
13
2015-10-08
Program
Energieffektiva fordon och transporter
Klimatkrav infrastruktur
12:30 – 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV
12:40 – 12:50 Gasbilars klimatpåverkan – Petter Smeds, TRV
12:50 – 13:00 ITS – System som styrmedel för ökad energieffektivitet – Ellen Grumert, VTI
13:00 – 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering – Lars Abrahamsson, KTH
13:20 – 13:50 Fika
Framtida forskningsbehov
Christina Lindbäck, NCC
13:50 – 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem – Håkan Johansson, TRV
14:10 – 14:20 Information om Trafikverkets FoI – Lars Nilsson, TRV
14:20 - 15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar
15:05 – 15:35 Redovisning – Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV
15:35 – 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola.
15:50 – 16:00 Avslutning – Urban Jonsson
Sida 14 UHaek / NB 2013-09-18
Klimateffektiviseringskrav i
infrastrukturprojekt
Christina Lindbäck
NCC Koncernens hållbarhetschef
2015-10-08
NCC AB
15
8 marknader i Norra Europa
Omsättning 57,8 Mdr SEK 2014
18 500 anställda
Verksamhet i Norden, Tyskland, Estland,
Lettland och S:t Petersburg
Tusentals projekt, stora som små
- vägar, broar, tunnlar, järnvägar, bostäder,
kontor, köpcentrum, skolor, simhallar,
idrottsanläggningar, osv ….
2015-10-08
NCC AB
16
2015-10-08
NCC AB
17
Framtida resursefterfrågan…..
+
Moderate business
as usual
+ +
Rapid reduction
1960
2015-10-08
2007
NCC AB
2050
18
Sveriges klimatpolitiska
vision- ett CO2-neutralt
Sverige 2050
2015-10-08
NCC AB
19
Målscenariot för CO2-neutralt 2050
2015-10-08
NCC AB
20
Nya upphandlingsregler
Promemorians förslag: En upphandlande myndighet eller
enhet ska som bevismedel för överensstämmelse med kraven eller
kriterierna i de tekniska specifikationerna, tilldelningskriterierna eller
villkoren för fullgörande av kontraktet, få kräva att leverantörerna
uppvisar en provningsrapport från ett organ för bedömning av
överensstämmelse eller ett intyg från ett sådant organ Om leverantören
inte hade tillgång till sådana provningsrapporter eller intyg ska under
vissa förutsättningar dock andra lämpliga bevismedel
godtas som visar att varorna, tjänsterna eller byggentreprenaderna
uppfyller kraven eller kriterierna i de tekniska specifikationerna,
tilldelningskriterierna eller villkoren för fullgörande av kontraktet.
2015-10-08
NCC AB
21
NCC snösmältning
• TERJE –flytande snösmältningsanläggning
med inbyggd vattenrening
• 26,5 m bred, 50 m lång
• Kapacitet 500 m3/h
• Den första anläggningen finns i Oslo
2015-10-08
NCC AB
22
NCCs kunder efterfrågar
• Redovisning av verifierad projektspecifik klimatpåverkan och energi
i Trafikverkets anläggningsprojekt
• Verifierad LCA/EPD för miljöcertifieringssystemen LEED och BREEAM
• LCA-bibliotek för NCC:s produkter och koncept, Kommuner
• Klimatneutrala produkter och koncept, Stora privata beställare
• Klimateffektivisering av byggprojekt, Stora privata beställare, Trafikverket
• LCC-optimering i byggprojekt, Förvaltningsföretag, Trafikverket
Verifierade LCA/EPD
enligt standarder
Klimatoptimering av
produkter och projekt
2015-10-08
NCC AB
Intern produktutveckling
och projektplanning
Material- och teknikval
med LCA
23
NCCs arbete med LCA
Förnybar/ icke förnybar energi
Återvunnet material
Förnybart/ icke förnybart
material
Produktens eller
projektets
livscykel
Avfall
Transport
Skadliga
ämnen
Utsläpp
Återvinning
2015-10-08
NCC AB
24
NCCs EPD
•
EPD för:
• Produkter (betong, asfalt, krossprodukter)
• Byggkoncept (konceptet NCC Samverkansbro)
• Projekt (gång och cykelbro i projektet väg 27)
•
Systemgränser definieras enligt:
- EN15804
- PCR (Product category rules)
2015-10-08
NCC AB
25
Systemgränser enligt EN15804 (standard för EPD)
2015-10-08
NCC AB
26
Livscykelanalys
• Systemgränser:
• A1-A3: Utvinning av råmaterial och tillverkning av byggnadsprodukter i fabrik
• A4: Transport från fabrik till arbetsplats
• A5: Byggnation
• B1-B7: Drift och underhåll
• C1-C4: Rivning och sluthantering
• D: Återvinningspotential
Upstream Module
Core
Module
2015-10-08
NCC AB
Deconstruction / demolition
Transport to end-of-life
Waste processing for
reuse, recovery or
recycling
Disposal
Benefits and loads beyond
the system boundaries
(BLBSB)
C3
C4
D
X
X
X
MND
X
MND
X
X
X
X
Repair
Refurbishment
C2
Replacement
C1
Maintenance
B2-B5
Operational water use
B1, B6, B7
Operational energy use
A5
Manufacturing
A4
Transport to
manufacturer
Use / application
End-of-Life
Construction of the bridge
Maintenance
A1-A3
Raw material supply
(extraction, processing,
recycled material)
X = declared module;
MND = module not declared
Operation
Transport to construction
site
Construction
Other
environmental
information
Downstream Module
27
Exempel 1: Jämförelse av klimatpåverkan över
livscykeln för olika utföranden av GC-bron i väg 27
Fyra alternativa utföranden
Klimatpåverkan [ton CO2e per bro]
650,0
Balkar i rostfritt stål
Balkar av stål (utförande 1)
Balkar av stål (utförande 2)
Betong
600,0
550,0
500,0
450,0
400,0
350,0
300,0
250,0
200,0
150,0
100,0
50,0
0,0
Trafikverkets schablon
2015-10-08
NCC AB
NCCs alternativa utföranden
28
Exempel 2: Jämförelse av relativ klimatpåverkan
från olika material
Följande material ger störst bidrag till klimatpåverkan:
• Schaktmassor
• Stål
• Betong
2015-10-08
NCC AB
29
Exempel 3: Jämförelse av projektets beräknade
klimatpåverkan i projektets olika skeden
Beräkning vid Anbud / Projektering / Produktionsuppföljning*:
Identifiera möjligheter till minskning av klimatpåverkan, följ upp effekten av
ändrade val
* Ändringen i klimatpåverkan beror på olika förslag
på materialinköp, utförande mm, som blev
fastställda under anbudet, projekteringen och
produktionen.
2015-10-08
NCC AB
30
Rekommendationer till klimateffektivisering
(exempel)
Återvinn så mycket massor som möjligt, effektivisera och minimera
masstransporter
Jämför klimatpåverkan för material från olika leverantörer, främst betong
och stål
Utvinning och
tillverkning av material
har störst
klimatpåverkan
2015-10-08
NCC AB
31
Branschgemensamt samarbete
SBUF-projekt
Medlemmar i Swedish Life Cycle Center
Bevakning av EUs arbete med klimat och LCA frågor
Deltar i SIS TC 350 Hållbarhet hos byggnadsverk
2015-10-08
NCC AB
32
Vad behövs?
• Mer tydliga krav från beställare
• Gemensamma systemgränser baserade på EU-standarder
• Huvudsyftet med kravställning bör vara att få till stånd en minskad faktisk
miljöpåverkan, visat på ett transparent och jämförbart sätt.
• Upphandlingarna bör om möjligt sporra företag att hitta nya affärsidéer och
affärsmodeller för att kunna minska klimatpåverkan.
• Att kunna verifiera klimatprestanda för entreprenörens egna produkter och
byggsystem
• Gemensamt beräknings- och verifieringssätt, som kan användas i totaloch utförandeentreprenader - bonusgrundande för entreprenörens
prestation i skarpa projekt.
2015-10-08
NCC AB
33
NCC’s vision:
Att förnya vår bransch
och erbjuda de bästa
hållbara lösningarna
christina.lindback@ncc.se
The Dome of Visions
2015-10-08
NCC AB
34
2015-10-08
NCC AB
35
Program
Kan vägunderhåll minska trafikens
Energieffektiva fordon och transporter
energianvändning genom minskat
12:30 – 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV
12:40 rullmotstånd
– 12:50 Gasbilars klimatpåverkan – Petter Smeds, TRV
12:50 – 13:00 ITS – System som styrmedel för ökad energieffektivitet – Ellen Grumert, VTI
13:00 – 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering – Lars Abrahamsson, KTH
13:20 – 13:50 Fika
Framtida forskningsbehov
Annelie Carlsson, VTI
13:50 – 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem – Håkan Johansson, TRV
14:10 – 14:20 Information om Trafikverkets FoI – Lars Nilsson, TRV
14:20 - 15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar
15:05 – 15:35 Redovisning – Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV
15:35 – 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola.
15:50 – 16:00 Avslutning – Urban Jonsson
36
2015-10-08
Kan vägunderhåll minska trafikens
energianvändning genom minskat
rullmotstånd
Annelie Carlson
Robert Karlsson
Olle Eriksson
MIRIAM I (2010-2011)
MIRIAM II (2012-2015)
• Det övergripande målet är att reducera CO2-utsläpp
och skapa en energieffektiv infrastruktur.
• Att ta fram stöd för strategiska beslut avseende
investeringar och underhållsåtgärder.
• Fokus på rullmotstånd.
• 12 partners från Europa och USA*.
* Vejdirektoratet, UCPRC, Trafikverket, Caltrons, BRRC, VTI,
BAST, ZAG, Statens vegvesen, AIT, IFSTTAR
DELPROJEKT MIRIAM I & II
• MIRIAM I
- SP1: Mätmetoder
- SP2: Effekten av beläggningars egenskaper på
trafikens energibehov.
- SP3: Betydelsen av rullmotstånd i ett LCA-perspektiv
• MIRIAM II (svenska projekt)
- A: Vägytans egenskaper och modellering.
A1: Fordonshastighet och vägyta.
A2: Modell för uppskattning av variation MPD och IRI tvärs
vägen.
- B: Inverkan av vått väglag på rullmotståndet.
- C: Total material- och energianvändning map på rullmotstånd
och beläggningsunderhåll i ett LCA-perspektiv.
MIRIAM I - Betydelsen av rullmotstånd i ett
LCA-perspektiv
Studera hur vägunderhåll kan minska trafikens
energianvändning genom minskat rullmotstånd, i.e. minska
makrotextur och öka jämnhet.
•
•
•
•
LCA-perspektivet av energianvändning [GJ/år och km].
Olika alternativ för underhåll
jämfördes.
Fallstudier: E20 (motorväg)
RV47 (1+1)
Litteraturgenomgång av europeiska LCA studier av vägar.
MIRIAM I Resultat
- Det kan vara energieffektivt att välja en mer
energikrävande underhållsmetod om det leder till lägre
trafikenergi.
- Små variationer i underlagsmaterialet kan påverka
rankingen av alternativen.
Underhåll
E20
- Remixing
- SMA11/ABS11
- SMA8/ABS8
RV47
- 100 % behandlad
- 15 % behandlad
- 30 % behandlad
Livslängd
Underhållsenergi
[år]
5
6
5
[GJ/år, km]
50
88
68
12
1
3
124
110
77
Trafik
energi
Total
energi
[GJ/år, km] [GJ/år, km]
20 169
20 219
20 112
20 200
20 075
20 143
5 092
5 206
5 169
5 216
5 316
5 246
MIRIAM II
• Inkludera kostnadseffektivitet i livscykelutvärderingen.
€
• Ta hänsyn till osäkerheter vid jämförelser av
alternative underhållsåtgärder.
• Ta fram kriterier för att välja underhållsåtgärd med
avseende på energi- och kostnadseffektivitet.
• Studera effekten på trafikens bränsleförbrukning
av snö och vatten på vägbanan.
€
MIRIAM I – Energieffektivt underhåll
MPD & IRI
Underhållsmetod A
Underhållsmetod B
Energi TrafikA
Total energianvändningA
Energi UnderhållA
Energi TrafikB
Energi UnderhållB
Total energianvändningB
[GJ per år och km]
MIRIAM II – Kostnadseffektiva energibesparingar
Underhållsmetod A
Kostnad UnderhA
Total energiA
Total energiB
Kostnad EnergiA
Kostnad EnergiB
+
€
€
−€
−€
Kostnad UnderhB
Underhållsmetod B
[€ per år och km]
Kriterier – Exempel
Strategin är att välja alternativ enligt
underhållskostnad eller
energianvändning.
€ Energi
Energi
Om 1+ dy/dx:
~ 0 – Alternativen är likvärdiga.
< 0 – Lägsta energianvändning.
> 0 – Lägsta underhållskostnad.
Underhåll
€ Underhåll
€ Energi
Kriterier – Exampel 2b
€ Underhåll
Den praktiska användningen?
• Icke-linjära samband
• Fortsatt arbete:
- Finns problem med icke-linjäriteten? Hur stort?
- Är det möjligt att göra förenklingar utan att det
leder till felaktiga beslut?
- Behovet av ett verktyg och hur komplext det
behöver vara?
Snö och vatten på vägytan
- VETO modellen
- 3 fallstudier (E20, RV47, 731)
- 3 fordonskategorier
- IRI
: 1.0 - 4.0 i steg om 0.5
MPD : 0.5 - 2.0 i steg om 0.5
Vatten: 0.5 och 1.0 – 5.0 mm i steg
om 1 mm
Snö : 4 kvalitéer på snö (densitet)
10 – 50 mm i steg om 10 mm.
Vatten på vägytan – Relativ bränsleanvändning
Snö på vägytan – Relativ bränsleanvändning
Vatten på vägytan –
Effekt på total bränsleförbrukningen, E20
Vägyta
Torr
Torr samt fuktig
% skillnad
Bränsle/år
[m3/km]
1 277
1 397
9%
Antaganden:
• Samma relation mellan torr resp. fuktig
vägyta oavsett årstid.
• IRI, MPD = 1.0
• Vatten
= 1.0 mm
• ÅDT
= 36 800 (personbil, 90%)
Vinter
Vägytan
Torr
Fuktig <10 g/m2
Blöt >10 g/m2
E20
% av tid
72%
11%
18%
Rapporter – VTIs hemsida
• Carlson (2011) Life cycle assessment of roads
and pavements - Studies made in Europe, VTI
rapport 736A
• Karlsson, Carlson, Dolk (2012) Energy use
generated by traffic and pavement maintenance Decision support for optimization of low rolling
resistance maintenance treatments, VTI notat
36A–2012
• Carlson, Karlsson, Eriksson, Energy use
generated by traffic and pavement maintenance The energy- and cost effectiveness of reducing
rolling resistance (under bearbetning)
Tack!
Kontakt:
Annelie Carlson
annelie.carlson@vti.se
013-204190
Mingel
Återsamling kl. 11:10
54
2015-10-08
Program
Energieffektiva fordon och transporter
Utveckling
av transportarbete och energiförbrukning
12:30 – 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV
12:40 – 12:50
Gasbilars klimatpåverkan
– Petter Smeds, TRV
inom
järnväg
över tid
12:50 – 13:00 ITS – System som styrmedel för ökad energieffektivitet – Ellen Grumert, VTI
13:00 – 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering – Lars Abrahamsson, KTH
13:20 – 13:50 Fika
Framtida forskningsbehov
13:50 – 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem – Håkan Johansson, TRV
14:10 – 14:20 Information om Trafikverkets FoI – Lars Nilsson, TRV
Björn
Ållebrand och Piotr Lukaszewicz
14:20 - 15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar
15:05 – 15:35 Redovisning – Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV
15:35 – 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola.
15:50 – 16:00 Avslutning – Urban Jonsson
Järnvägens
energiförbrukning
Utveckling 1990-2014 och framåt
Piotr Lukaszewicz
ÅF Infrastructure AB, Infrasystems
Energieffektivt transportsystem 2015-09-29
56
Inledning
KTH Studie visade år 2006 bland annat att
• Trots högre hastigheter och kortare restider så förbrukar moderna
tågsätt mindre energi än äldre (25 – 30% lägre för jämförbar trafik)
E. Andersson, P. Lukaszewicz, Energy consumption and related air pollution for Scandinavian electric passenger
trains , ISSN 1650-7660, 2006
Sök via Google eller nedanstående länk:
http://www.kth.se/polopoly_fs/1.179879!/Menu/general/column-content/attachment/Energy_060925_full_pdf.pdf
57
Energy consumption –
X 2000 Stockholm - Göteborg
Travel time
Stops
Coaches
Load factor (%)
Cons. per seat-km (Wh)
Cons. per pass.-km (Wh)
Rc+8v: 432 platser
1994
Loco + 8 c
1994
X 2000
2004
X 2000
4h 25m
2
8
44
47
108
3h 10 min
4
5
44
46
106
3h 5min
X2+6v: 320 platser
6
55
42
77
Definitioner
• Trafikarbete uttrycks i
• Bruttotonkilometer: BTKM, (resandetåg, godståg)
• Tågkilometer:TågKm, (resandetåg, godståg):
• Platskilometer: PlKm, (resandetåg)
• Transportarbete uttrycks i
• Nettotonkilometer: NTKM (godståg)
• Personkilometer: PersKm (resandetåg)
• Specifik energiförbrukning uttrycks som
• Förbrukning per trafikarbete: E/BTKM, E/tågKm, E/PlKm
• Förbrukning per transportarbete: E/NTKM, E/PersKm
59
Förutsättningar
• Tidsserier baserade på SJ:s data används för perioden 1990-1996
(SIKA). SJ:s andel av det totala transportarbetet (BTKM) i Sverige var ca
98%. 93% av allt transportarbete utfördes i SJ:s regi med eldrift. Till och med
år 1999 finns tidsserier som representerar den totala trafik som gick i SJ:s regi
med el- respektive dieseldrift. Ingen uppdelning av energianvändningen mellan
resande och godståg tillgänglig. Övrig trafik som var enskild är ej medtagen.
• Kontinuerliga tidsserier över totala trafik- och transportarbetet utfört
med el- eller dieseldrift uppdelat i resande och godstrafik finns för år
1997 – 2013 TRAFA/SIKA.
• Separat energianvändning för resande respektive godståg finns för år
2000 – 2014 (TRAFA).
• Statistik över levererad energi (50Hz) för omformning vid
inmatningspunkterna för år 2004- 2014 (TrV)
• Statistik över uppmätt netto traktionsenergi för samtliga fordon som har
el-mätare för perioden 2007-2014 (TrV).
60
Bruttotonkilometer totalt
(miljoner)
2500
2000
GWh
70000
60000
50000
40000
30000
20000
10000
0
1985
Total traktionsenergi före
omformning
1500
1000
500
1995
2005
Årtal
2015
0
1985
1995
2005
2015
Årtal
•
Den totala traktionsenergin har ökat med antalet
bruttotonkilometer.
•
Trafikarbetet med eldrift har ökat med ca 39% från 45815 till
63547 miljoner bruttotonkilometer.
•
Traktionsenergin före omformning har ökat med 31% från 1669 till
2187 GWh
61
Andel trafikarbete av totala
för gods- respektive resandetåg
1,0
0,9
0,8
0,7
andel resande tågkm
0,6
Relativ
0,5
andel
andel gods tågkm
0,4
andel resande BTKM
0,3
0,2
andel gods BTKM
0,1
0,0
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Årtal
62
1,4
Bruttotonkilometer
endast eldrift
1,2
1,0
Förändring 0,8
relativt
år 2010
0,6
pers
gods
0,4
1990 –> 2013
45815 ->63547 milj.
+39%
totalt
0,2
Linjär (totalt)
0,0
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Årtal
Tågkilometer
endast eldrift
1,4
1,2
1,0
1990 –> 2013
91 ->142 milj.
+56%
Förändring 0,8
relativt
år 2010
0,6
pers
0,4
total
gods
Linjär (total)
0,2
0,0
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Årtal
63
Personkilometer
1,40
1,20
1,00
Förändring
relativt 2010
1990 –> 2014
6600 ->12027 milj.
+82%
0,80
0,60
0,40
totalt, inkl diesel
jvg företagens egentåg
0,20
regionala trafikmyndigheters tåg
0,00
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Årtal
Nettotonkilometer
1,2
1,0
0,8
Förändring
0,6
Relativt 2010
eldrift (inkl malm)
0,4
1990 –> 2014
19102 ->21124 milj.
+11%
totalt, inkl diesel
malmtrafiken
0,2
Linjär (totalt, inkl diesel)
0,0
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Årtal
64
Levererad energi för omformning påverkas
huvudsakligen av:
• Tågfordonsrelaterat, traktionsenergi.
• Installerad dragkraft och effekt
• mekaniska förluster orsakade av tågs rörelsemotstånd, inklusive masströghet. Även
kallat gångmotstånd
• förluster i drivfordonens elektriska traktionsutrustning
• tågs hjälpkraft- och komfortbehov
• Banmatningsrelaterat
• installerad effekt, överföringsförmåga och receptivitet
• förluster vid omformning
• förluster vid överföring och returström
• Trafikrelaterat
• mängden trafik och dess styrning
• tidtabell och körtider
• förarens körstil
• Stationär tågvärme via strömavtagaren.
65
Levererad energi för omformning 16 2/3 Hz
1,4
1,2
1,0
0,8
Förändring
relativt år 2010
1990 –> 2014
1626 ->2182 GWh
+34%
resande
0,6
gods
0,4
totalt
trend
0,2
0,0
1985
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2020
2025
Årtal
Energiförbrukning vid strömavtagaren
(deklarerad + mätt)
1,6
1,4
1,2
1,0
total
Förändring
0,8
relativt år 2010
resande
0,6
gods
0,4
2007 –> 2013
1679 ->1866 GWh
+11%
trend
0,2
0,0
2005
2010
2015
Årtal
2020
Specifik förbrukning
Förbrukning/BTKM
2000-2014
1,4
1,2
1,0
Förändring relativt
2010
0,8
resande
0,6
gods
0,4
2000 –> 2014
Resande: 67 ->56 Wh/BTKM; (-16%)
Gods: 24 -> 22 Wh/BTKM; (-8%)
total E/BTKM
0,2
trend E/BTKM
0,0
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Årtal
Förbrukning/tågkm
1,4
1,2
1,0
Förändring
relativt 2010
0,8
0,6
0,4
resande
gods
total
trend
0,2
0,0
1990 –> 2014
1985
18 ->16 kWh/TågKm
för total
(-11%)
1990
1995
2000
2005
2010
2015
2020
Årtal
67
Specifik förbrukning resandetåg
inkl förluster
1,4
1,2
1,0
Förändring
relativt 2010
0,8
0,6
E/platskm
2000 –> 2013
0,4
52 ->43 Wh/PlKm (-17%)
140 ->124 Wh/PersKm (-11%)0,2
0,0
1995
E/perskm
trend E/personkm
2000
2005
2010
2015
2020
Årtal
Specifik förbrukning godståg
inkl förluster
1,4
1,2
1,0
Förändring
relativt 2010
0,8
gods E/BTKM
0,6
totalt E/NTKM, inkl diesel
0,4
trend E/BTKM
trend E/NTKM
0,2
0,0
1995
2000
2005
2010
Årtal
2015
2020
Orsaker
• Successiv ändring av fordonsflottan till modernare tågfordon
• Lägre gångmotstånd
• Återmatning
• Bättre utrymmesutnyttjande – fler platser/tågmeter
• Högre verkningsgrad i banmatningssystemet
• Ändrad marknad och transportbehov – beläggningsgrad
69
70
Vid strömavtagaren andel återmatad energi år 2014
1,00
0,90
0,80
0,70
0,60
0,50
0,40
0,30
0,20
0,10
0,00
0,19
IORE
0,12
0,15
0,16
BR185, BR241, Re
BR 189, BR 441,BR 141,
BR 242
X55
Pendeltågen (X60) i Stockholm återmatar ca 34%.
0,24
X60-62
Simuleringsfall med godståg:
2 F140 + 30 lastade vagnar. Bruttovikt 2650 ton
Medelhast
[km/h]
E brutto
kWh/km
E netto
kWh/km
E
återmatat
kWh/km
E
återmatat
[%]
STH 90
01:37:21
1 stopp
76.3
31.8
24.9
6.9
21.8
STH 90
1 stopp
01:38:57
Ecodriving
75.1
30.3
23.6
6.7
22.1
STH 90
01:46:09
5 stopp
70.0
38.6
30.3
8.0
20.9
STH 100
01:32:34
1 stopp
80.3
33.2
27.0
6.23
18.8
84.9
36.5
28.9
7.6
20.9
84.9
35.5
27.6
7.9
22.2
85.0
37.0
30.5
6.6
17.8
Körtid
h:m:s
STH 110
01:27:29
1 stopp
Fr 20%,
01:27:32
STH 110
1 stopp
Fr
+20%
01:27:27
STH 110
1 stopp
Orsaker till lägre förbrukning:
•
Återmatning
•
Lägre bruttovikt per transporterad mängd STAX25 ->30
•
Eco-driving (CATO-STEG)
•
IORE loken har högre verkningsgrad
Tänkbart: överskattad förbrukning med schablonmetoden
Olika banmatningsarrangemang har stor inverkan på
effektöverföringsförmåga och förluster.
75
76
Utveckling av förluster i banmatningen
inklusive omformning och inverkan av återmatning
25,00
22,25
22,32
21,36
20,39
20,00
17,14
16,47
16,04
14,47
15,00
Förluster [%]
10,00
5,00
0,00
2006
2007
2008
2009
2010
2011
Årtal
•
•
•
•
•
•
•
Matarledning 1990-2000; Bottniabanan 2008
AT – System utbyggnad 2002 - 2013
Effektstyrning (EFS) i drift 2012
Omriktare med lägre förluster
Ökande andel elmätare på tåg - mindre schablon
Förbrukningen klimatberoende
Tågvärme bidrar
2012
2013
2014
2015
2016
LÄGET år 2014
(snittvärde: strömavt / omform.)
Resande
11 / 13 kWh/tågkm
36 / 44 Wh/platskm
106 / 124 Wh/personkm
Gods
24 kWh/tågkm
22 Wh/BTKM
Framtiden?
Bygger på antaganden
• Större andel moderna tåg med återmatning
• Ökat transportbehov, spec. kollektivt resande i storstadsregionerna
• Högre beläggningsgrad
• Höghastighetsbanor
• Lägre totala förluster i banmatningen 10 – 14%
Resandetågen kan uppnå 30 – 50 Wh/Plkm.
80
Höghastighetsbanor
Exempel Spanien, förutsättningar:
• Höghastighetståg från olika leverantörer
• Separata höghastighetsbanor
• ERTMS nivå 2
• STH 310, projekterat för 350 (AVE).
• Banmatning: 25 kV 50 Hz.
81
Källa: A. Garcia; Fundación de los Ferrocarriles Españoles, 2007
Madrid – Barcelona: Nominal voltage of 2x25 kV at 50 Hz. Distance 621 km with 47,37 km
of tunnel.
Nowadays the max speed is 310 km/h on some sections, although the line was designed for
350 km/h. The average speed is 232,88 km/h. Occupancy rate approx. 70% on long dist.
lines.
Källa: P. Lukaswzewicz, E. Andersson: Green train energy consumption. Estimations on high speed rail energy consumption.
KTH Järnvägsgruppen 2009
84
Tack för Er uppmärksamhet!
Kontakt: piotr.lukaszewicz@afconsult.com
ÅF Infrastructure AB, Infrasystems
85
Program
Energieffektiva fordon och transporter
Optimass
12:30 – 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV
12:40 – 12:50 Gasbilars klimatpåverkan – Petter Smeds, TRV
12:50 – 13:00 ITS – System som styrmedel för ökad energieffektivitet – Ellen Grumert, VTI
13:00 – 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering – Lars Abrahamsson, KTH
13:20 – 13:50 Fika
Framtida forskningsbehov
Kristina Lundberg och Bo Svedberg,
14:10 – 14:20 Information om Trafikverkets FoI – Lars Nilsson, TRV
Luleå Tekniska Universitet
14:20 - 15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar
13:50 – 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem – Håkan Johansson, TRV
15:05 – 15:35 Redovisning – Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV
15:35 – 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola.
15:50 – 16:00 Avslutning – Urban Jonsson
86
2015-10-08
OPTIMASS
Jord- och bergmassor från undermarksbyggande – Massor med möjligheter
Ökad kunskap, utvecklad affär, metod- och verktygsutveckling, samverkan och
förhållningssätt
– Integrerad materialförvaltning
Bo Svedberg, Kristina Lundberg LTU
Cirkulär ekonomi och hantering av det urbana lagret
URBAN STOCK – cirkulär ekonomi….
Intro
Byggande allt viktigare
(Ellen McArthur Foundation circular economy team)
Stockholms län
Jord- & bergmassor
(från täkter och byggprojekt)
Täkt
(11 M / år)
Förorenad
jord
= 16-26 M ton / år
Projekt
(5-15 M ton/ år)
Krossat berg
(jungfruligt material)
Jord
(Morän, sand,
Ind.
slit, lera)
restmaterial Fyllnadsmaterial
(blandjordar)
Stockholms län
Jord- &
bergmassor
Täkt
= 16-26 M ton / år
Projekt
(5-15 M ton/ år)
Krossat berg
Förorena
(jungfruligt
d
Jord
material)
jord
(Morän, Ind.
sand, restma Fyllnads
slit, lera) terial material
(blandjord
ar)
- Beställare bör ”äga” sina
överskottsmassor i högre utsträckning
- Massbalans i regional skala kräver
planering av massor redan i tidiga skeden
OPTIMASS, 2013-2016
Jord- och bergmassor från undermarksbyggande – Massor med möjligheter
Ökad kunskap, utvecklad affär, metod- och verktygsutveckling, samverkan och
förhållningssätt
– Integrerad materialförvaltning
Utgångspunkt –
Samverkan praktik och akademi
Grad av färdigställande i procent
Innovation
I WP1 finns det teknik för en
digitalisering av masstransporter.
MEN- Barriärer på byggherresidan
skulle behöva forceras för att få
genomslag av ICT- tekniken
Innovation
Återvinning av restvärme vid
fryskonsolidering - ett angreppssätt som
skulle kunna bidra på ett värdefullt sätt
till nya lösningar för förstärkning av
”blöta” jordar.
Innovation
Unikt prognosverktyg för att
prognosticera överskottsmassor
och matcha mot behovet.
Många projekt pågår parallellt i
urbana områden
Materialhanteringen
starkt nedbruten till
de enskilda
projekten.
Samordning i
regional skala i
princip obefintlig
Med samordning kan
logistiken och
återvinning utvecklas
Development clusters furthest away from existing material banks
Återvinningsscenario för Botkyrka
2020-2040
Återvinningsgrad
Berg
Ren fyllning
Förorenad jord
Blöta massor
Leror
60%
50%
20%
20%
20%
Klimatbesparing i transporter
(12 739 ton CO2 ~ 25% )
Kostnadsbesparing (252 Mkr ~ 13 Mkr/år)
40
5
5
8
5 299
6 091
195
884
232
Berg
Ren fyllning
Förorenad jord
Blöta massor
Leror
Berg
Ren fyllning
232
Förorenad jord
Blöta massor
Leror
Dagens materialhantering i planläggningsprocessen
TRAFIKVERKETS PLANLÄGGNINGSPROCESS
Åtgärdsvalsstudie
Kommunal detaljplaneprocess
Miljödomar
Bygghandling
/förfrågningsunderlag
Planläggningsprocess
Eventuell framtagning
av alternativa
lokaliseringar
Samråd
Ev. grova
uppskattningar
Eventuell
tillåtlighetsprövning
Utformning vägjärnvägsplan och ev
MKB
Granskning
DoU
Väg/järnvägsplan fastställs
LST yttrande
TRV fastställer
Detaljerad
Masshantering
Produktionsmasshanteringsplan
a. Omnämns
planering
b. Behandlas i grov
Entreprenads
plan
uppdelning utifrån
massbalans
Överskott till E
102 2015-10-08
Byggande
Optimass kan bidra med
TRAFIKVERKETS PLANLÄGGNINGSPROCESS
Åtgärdsvalsstudie
Kommunal detaljplaneprocess
Miljödomar
Bygghandling
/förfrågningsunderlag
Planläggningsprocess
Eventuell framtagning
av alternativa
lokaliseringar
Eventuell
tillåtlighetsprövning
Samråd
Ev. grova uppskattningar
Utformning vägjärnvägsplan och ev
MKB
Granskning
Byggande
Väg/järnvägsplan fastställs
LST yttrande
TRV fastställer
Detaljerad
Masshantering
masshanteringsplan
a. Omnämns
b. Behandlas i grov plan
Entreprenads
uppdelning utifrån
massbalans
Massbalans och
produktionsplanering
Överskott till E
Regional
Massbalans
103 2015-10-08
Material
strategi
DoU
Samordningsplan för
material
Styrning av
materialflödet, tex i
upphandling
Tack!
Bo Svedberg
Luleå Tekniska Universitet
Bo.Svedberg@ltu.se
tel: 073-0300410
Kristina Lundberg
Luleå Tekniska Universitet
kristina.lundberg@ltu.se
tel: 073-6742622
Lunch
Återsamling kl.13:00
105
2015-10-08
Program
Energieffektiva fordon och transporter
Robusta beslut för klimatförändringar
12:30 – 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV
12:40 – 12:50 Gasbilars klimatpåverkan – Petter Smeds, TRV
12:50 – 13:00 ITS – System som styrmedel för ökad energieffektivitet – Ellen Grumert, VTI
13:00 – 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering – Lars Abrahamsson, KTH
13:20 – 13:50 Fika
Framtida forskningsbehov
Per Wikman Svahn, KTH
13:50 – 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem – Håkan Johansson, TRV
14:10 – 14:20 Information om Trafikverkets FoI – Lars Nilsson, TRV
14:20 - 15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar
15:05 – 15:35 Redovisning – Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV
15:35 – 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola.
15:50 – 16:00 Avslutning – Urban Jonsson
106
Robusta beslut för
klimatanpassning
Presentation för Trafikverkets forskningspor ölj 1
”Ett energieffektivt transportsystem
Per Wikman-Svahn
Avdelningen för filosofi, KTH
”It’s difficult to make predictions,
especially about the future.”
10
8
Meinshausen et al. (2009) "Greenhouse gas emission targets for limiting warming to 2C, Nature
Regional uncertainty
Change in annual rainfall in 2080-2100 in Africa predicted by two climate models
(IPCC 2007). For Ghana +20% (left image) or -30% (right image).
Hallegatte et al 2012
En kaskad av osäkerheter
11
1
Wilby & Dessai (2010)
Complete certainty
1
A clear enough future
(with sensitivity)
2
Alternative futures (with A single system
probabilities)
model with a
probabilistic
parameterization
3
Alternative futures (with Several system
ranking)
models, one of which
is most likely
4
A multiplicity of plausible Several system
futures (unranked)
models, with
different structure
5
Unknown future
A single system
model
Unknown system
model (know we
don’t know)
Complete ignorance
Robusta
Beslut särskilt
lämpliga här
11
2
(adapted from Walker et al, 2013)
”Predict then act”
(top-down)
Prediction
Decision
”Robust decisions”
(bottom-up)
Inform by
science
Determine
Vulnerabilites &
Options
Predict-then-Act
Robust decisions
• Best available prediction
drives decision making
• Identify vulnerabilities
across full range of futures
and identify policies that
perform reasonably well
across this range
• Maximise expected utility
• ”What is most likely to
happen?”
• Minimize regret
• ”How does my system work
and when might my policies
fail?”
Weaver et al 2012
Themsen-planen (England)
Environment Agency, UK 2012
Havsnivåhöjning år 2100?
”Adaptation pathways”
Ranger et al 2013
International Joint Commission, 2012
Brown C et al 2011
Port of Los Angeles (USA)
Port of Los Angeles
Lempert et al 2011
Forskningsprogrammet
Robusta beslut för att hantera
klimatrisker i Sverige
• Finansierat av MSB med
10 MSEK
• Pågår år 2015-2020
Projektplanen i korthet
1. Kartläggning och kategorisering av olika robusta
beslutsmetoder.
2. Undersökning av hur klimatanpassningsbeslut
fattas idag i regioner, kommuner och företag?
3. Fallstudier: test av robusta beslutsmetoder.
4. Studie av beslutsfattares syn på osäkerheter och
risker med klimatförändringar. Förändras denna
av robust beslutsfattande?
5. Resultat: en guide för hur robusta
beslutsstödsmetoder kan användas i
klimatanpassning i Sverige.
Tack!
Hör gärna av er:
• Frågor?
• Artiklarna jag refererade till?
• Uppdateringar från forskningsprogrammet?
Email: perwi@kth.se
Twitter: @perwis
Program
Energieffektiva fordon och transporter
Boendemiljö och livsstilar
12:30 – 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV
12:40 – 12:50 Gasbilars klimatpåverkan – Petter Smeds, TRV
12:50 – 13:00 ITS – System som styrmedel för ökad energieffektivitet – Ellen Grumert, VTI
13:00 – 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering – Lars Abrahamsson, KTH
13:20 – 13:50 Fika
Framtida forskningsbehov
Anna Land, IQ Samhällsbyggnad
13:50 – 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem – Håkan Johansson, TRV
14:10 – 14:20 Information om Trafikverkets FoI – Lars Nilsson, TRV
14:20 - 15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar
15:05 – 15:35 Redovisning – Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV
15:35 – 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola.
15:50 – 16:00 Avslutning – Urban Jonsson
IQ Samhällsbyggnad föreningen för innovation och
kvalitet inom samhällsbyggandet
Anna Land, 29 september 2015
WWF om vägen mot hållbara städer
Världsnaturfonden WWF ser städer som en nyckel till de stora
hållbarhetsutmaningarna.
Ett globalt perspektiv måste genomsyra det lokala arbetet.
Stad och land måste ses i ett systemperspektiv.
Ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella aspekter måste integreras och
balanseras.
Målkonflikter måste hanteras så att de totala anspråken på miljö och naturresurser
inte undergräver planetens biokapacitet.
Lärande och delaktighet är avgörande komponenter i förändringsprocessen.
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet.
•
•
•
•
•
Utmaningar i dagens samhällsbyggande
Strukturomvandlingar med
krympande regioner och ökande
koncentration till
storstadsregioner
Ett befintligt byggnadsbestånd i
stort behov av renovering
Ökande behov av nya bostäder
Sociala omvandlingar och
demografiska förändringar med
en alltmer åldrande befolkning
Frågan om demokrati och
inflytande
•
•
•
•
•
•
Väl fungerande
försörjningssystem
Funktionell och energieffektiv
bebyggelse
Resurseffektivitet
Tillgänglighet och robusthet i
infrastrukturen
Förväntade klimatförändringar
Stora belastningar på miljön
Byggmaterial,
installationer
Samhällsbyggande är omfattande!
Region
Byggnads
-verk
Fastighet
Mark,
vatten,
naturmiljö
arkitektur människa funktion gestaltning boende
barnperspektiv trygghet utsatta områden
BIM GIS Big Data geodesi lantmäteri
bostadspolitik fastighetsekonomi affärsmodeller värdering
energi CO2 smart cities hållbarhet klimatanpassning
hälsa åldrande befolkning skolor kvalitet
infrastruktur transportsystem affärsmodeller
miljö naturmiljö ekosystemtjänster vatten
planering PBL governance bostadspolitik byggkonstruktion
samverkansprocesser export konkurrenskraft
social innovation delaktighet kultur demokrati
stadsbyggnad landsbygdsperspektiv
teknik material industriella processer effektivitet
Forskning, utveckling, innovation, kommunikation
Stad
Stadsdel
IQ Samhällsbyggnads roll och verksamhet
•
•
Neutral nod och katalysator för
sektorsövergripande FoI-frågor
Kitt mellan näringsliv, myndigheter,
forskare och brukare
§
§
§
§
Påverkar för mer och bättre FoI
Skapar mötesplatser
Sprider forskningsresultat
Samordnar sektorsövergripande
program och projekt
Medlemmar i IQ Samhällsbyggnad
IQ Samhällsbyggnad – Föreningen för innovation och kvalitet inom samhällsbyggandet.
Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende
Ett samverkansprogram
mellan Energimyndigheten
och IQ Samhällsbyggnad
Kunskap, teknik, produkter och tjänster
…som bidrar till ett hållbart energisystem
och effektiv energianvändning i bygg- och
bebyggelsesektorn
–
Skapa nytta och energieffektivisering i
sektorn! Relevant för avnämare,
problemorienterade frågeställningar
–
Kunskapsplattform! Samverkan
näringsliv, brukare, akademi och
myndigheter, internationella
samarbeten. Hög vetenskaplig kvalitet.
Balans mellan F/U/I.
–
Skapa samhällsnytta! Alltid
systemperspektiv och helhetssyn.
Forsknings- och innovationsområden
Systemperspektiv
inom
byggande,
boende och
verksamhet
Befintlig
bebyggelse
och särskilt
miljonprogrammet
Nybyggnation av
lågenergihus och
NNE
Teknik,
arkitektur
och
samhällsbyggnad i
samspel
Byggprocessen
– från
planering
till
förvaltning
Byggmaterial
och byggsystem
Till exempel…
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Människors vanor, val och livsstil
Människors roller och hur de kan
påverka
energianvändningen
Systemsyn i stadsplaneringen
Energipolitiska styrmedel för
energieffektivisering
Innovativa systemlösningar för
energiåtgärder
Robust och kostnadseffektiv teknik
för renovering
Robust teknik för nära-noll energihus
Stöd för hantverkare, installatörer
och brukare i NNE
•
•
•
•
•
Forskning inom samhällsbyggnad:
planering- byggnadsutformning
System för energieffektiv belysning –
solenergi
Utveckling av installations- och
byggtekniska komponenter och system
Forskning och utveckling av
energirelevanta metoder och processer
för byggprocessens alla faser
Fastighetsägares beslut om till exempel
energi- och miljöklassning
Ny kunskap om val av byggmaterial
och byggsystem under bebyggelsens
hela livscykel
Framtidsgränd - Hållbara livsstilar i renoverade
hyreslägenheter
Holistiska affärsmodeller och
it-tjänster för prosumenter
•
•
Affärsmodeller och IT-tjänster för elproduktion med egna solceller
så att prosumenter får det lättare att vara aktiva i det smarta
elnätet.
Genomförs av Institutionen för teknikvetenskaper, Institutionen för
psykologi, forskargruppen Green Leap på KTH, Sala-Heby Energi,
HESAB, Kraftpojkarna, Transformator Design, Svenska
Energigruppen och eSmart Scandinavia.
Boendemiljö för klimatsmart
livsstil – Greenhouse i
ekostaden Augustenborg
Programmet hittills
•
•
•
•
140+140 Mkr i programvolym, 2014-2017
3 öppna utlysningar hittills, nu utlysning 4 öppen tom oktober
186 Mkr (95+91 Mkr) total projektvolym beslutat
45 projekt
– Utförs av 18 olika företag, organisationer eller lärosäten
– SP största utförare både till volym och antal projekt (12 st)
– Samfinansieras av 138 olika företag, organisationer,
lärosäten, kommuner, regioner och myndigheter
– Största projekt 17,4 Mkr
– Minsta projekt 0,4 Mkr
Samfinansiärer
9 000 000
8 000 000
7 000 000
6 000 000
5 000 000
4 000 000
3 000 000
2 000 000
1 000 000
0
Utlysning 4
•
•
Öppen 10 september – 3 november 2015
40 Mkr i stöd från Energimyndigheten. Alla projekt måste ha
samfinansiering för att få stöd, helst 50 % eller mer (kontanta medel eller
naturainsatser)
•
•
Projekt som leder till produkter, tjänster, metoder, processer på
marknaden
Implementering, generaliserbarhet, spridning, kunskapsdelning
•
•
Behandling av ansökningar november till januari
Beslut från Energimyndigheten väntas i februari
•
•
Projektstart tidigast februari/mars 2016
Projektslut senast december 2017
Håll dig uppdaterad!
Kontaktuppgifter
•
Anna Land - programansvarig
anna.land@iqs.se
072-55 44 661
•
Johan Skarendahl - projektledare
johan.skarendahl@iqs.se
070-492 03 95
•
Lina Theander - kommunikatör
lina.theander@iqs.se
070-752 05 73
•
Jörgen Sjödin - handläggare
jorgen.sjodin@energimyndigheten.se
016 - 544 21 38
www.E2B2.se
info@E2B2.se
Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende
Fika
Återsamling kl. 14:30
Program
Energieffektiva fordon och transporter
Hållbar utveckling med SUNRA
12:30 – 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV
12:40 – 12:50 Gasbilars klimatpåverkan – Petter Smeds, TRV
12:50 – 13:00 ITS – System som styrmedel för ökad energieffektivitet – Ellen Grumert, VTI
13:00 – 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering – Lars Abrahamsson, KTH
Åsa Lindgren, Trafikverket
13:20 – 13:50 Fika
Framtida forskningsbehov
13:50 – 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem – Håkan Johansson, TRV
14:10 – 14:20 Information om Trafikverkets FoI – Lars Nilsson, TRV
14:20 - 15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar
15:05 – 15:35 Redovisning – Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV
15:35 – 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola.
15:50 – 16:00 Avslutning – Urban Jonsson
Hållbar utveckling
i Trafikverket
med SUNRA
Åsa Lindgren
Investering
Teknik och miljö
TMALL 0141 Presentation v 1.0
Pardis Sazvar
Stora projekt
Geokalkyl
Höjddatamodell
Anläggnings modell
+ Andra värdeskikt
Natura 2000, fastigheter, kultur,
rennäring, … etc
156
Kvartärgeologisk karta
Geokalkyl
157
158
Geokalkyl
Resultat i kr, kWh och CO2e fördelat på:
- Geoteknisk förstärkningsåtgärd
- Schakt och fyll
- Överbyggnad
159
160
Många verktyg och bedömningssystem…
161
SUNRA-verktygets struktur
Startsida
Sammanfattning
26 hållbarhetsområden
Tillgänglighet
till dagliga
aktiviteter
Luftkvalitet
Anpassning till
förändrat
klimat
Begränsad
klimatpåverkan
Kulturarv
Lokal/regional
utveckling
Energieffektivitet
Jämställdhet
och social
balans
Landskap och
ekosystemfunktion
Ljusförorening
Boende- och
offentlig miljö
Buller och
vibrationer
Naturresurshushållning
Säkerhet och
trygghet
Markförorening
Samråd/
brukarmedverkan
Personalengagemang
Främjande av
miljöanpassade
transporter
Avfall
Vattenkvalitet
”Processrelaterat”
1-20: Hållbarhetsområden
21-26: Processrelaterade ämnesområden
162
Vägkapital
Miljökonsekvensbeskrivning
Hållbarhetsuppföljning
Hållbarhetsmål
Ledningssystem
Hållbar upphandling
Hållbarhet
• 3 dimensioner i hållbarhet
• SUNRA för uppföljning
• 10 hållbarhetsområden
163
4 st
4 st
Hållbara mål
1 st
2 st
2 st
• Befintliga mål har samlats ihop
• Ansvar organisatoriskt
3 st
3 st
• Workshop med ansvariga
• Aktiviteter kopplade till målen
• Fortsatt arbete:
• workshop med konsulterna
• Uppföljning
164
1 st
3 st
3 st
Program
Energieffektiva fordon och transporter
HI-SGBC – Samverkan i branschen hållbar
12:40
– 12:50 Gasbilars klimatpåverkan – Petter Smeds, TRV
infrastruktur
12:30 – 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV
12:50 – 13:00 ITS – System som styrmedel för ökad energieffektivitet – Ellen Grumert, VTI
13:00 – 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering – Lars Abrahamsson, KTH
13:20 – 13:50 Fika
Framtida forskningsbehov
13:50 – 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem – Håkan Johansson, TRV
Sofie Absér, WSP
14:10 – 14:20 Information om Trafikverkets FoI – Lars Nilsson, TRV
14:20 - 15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar
15:05 – 15:35 Redovisning – Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV
15:35 – 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola.
15:50 – 16:00 Avslutning – Urban Jonsson
165
2015-10-08
2011
FIAs arbetsgrupp för
hållbar produktion
2012-2013
Projekt Hållbar
utveckling i
anläggningsbranschen
2013-2014 Projekt
Uppstart av HCA
2015 Hållbar
Infrastruktur
2013
Förslag presenterades
på FIA-dagen
En branschgemensam part för:
- Erfarenhetsutbyte kring verktyg för
hållbarhetsstyrning av anläggningsprojekt
- Vägledning kring verktyg för
hållbarhetsstyrning av anläggningsprojekt
- Initiering av utvecklingsprojekt
…som lyssnar till vad branschen efterfrågar.
Med anläggningsprojekt avses planering,
byggande, drift, underhåll och avveckling
av:
- Infrastruktur för gods- och
persontransporter
- Anordningar för idrott, kommunikation,
kraftförsörjning, VA och hantering av
vattenflöden
- Markarbeten för utformning av offentliga
platser och dylikt
Underlätta
användning av
verktyg för
hållbarhetsstyrning
av anläggningsprojekt
T.ex. CEEQUAL, EPD och
Klimatkalkyl
Hållbar
Infrastruktur
Kunskapsspridning
och
omvärldsbevakning
av hållbar utveckling
i anläggningsbranschen
Facilitator för
utvecklingsprojekt
som främjar hållbara
anläggningsprojekt
Utbildning, seminarium och
nätverksträffar
Samordna efterfrågade
utvecklingsbehov
CEEQUAL
Ø Ett brittiskt certifieringssystem
för hållbarhet i
anläggningsprojekt
Ø Ägs och drivs av CEEQUAL Ltd
Ø Lanserades inom UK 2003 och
internationellt 2011
Ø 280 certifierade och 300
pågående projekt globalt (Aug
15)
CEEQUAL i Sverige
Ø Svenska projekt: 10 certifierade,
11 registrerade (Aug 15)
Ø Den internationella manualen
översatt till svenska 2014
Ø Representant i CEEQUAL
Technical Advisory Group (TAG)
Ø Delaktig vid skandinavisk
viktningsövning
Ø Assessorsutbildningar i Sverige
via SGBC
Ø Nätverk för CEEQUAL
Assessorer i Sverige
Ø Svensk verifierare i framtiden?
• Utbildningsseminarium
Verktyg för
hållbarhetsstyrning
• Premiär: Utmärkelsen för
hållbar infrastruktur
• Omvärldsbevakning
certifieringssystem
• Sammanställning av initiativ i
branschen
• Internationell CEEQUALmanual översatt till svenska
• Ökad delaktighet och
geografisk spridning
• ”Roadshow” för ökad
delaktighet och geografisk
spridning
2016
• Analys och förslag på
organisation och finansiering
2015
2014
• En del av SGBC
• CEEQUAL; Assessorsnätverk,
assessorsutbildning, TAG
och svensk viktning
• Utmärkelsen för hållbar
infrastruktur 2016
• Internationellt
erfarenhetsutbyte
• Utvecklingsprojekt
Beställarstöd
• Utmärkelsen för hållbar
infrastruktur 2015
• Utbildning/Seminarium
• CEEQUAL; Assessorsnätverk,
assessorsutbildning, TAG
• Hemsida
www.hallbarinfrastruktur.se
• Med mera
Utvecklingsprojekt inom Hållbar infrastruktur 2016
Beställarstöd för hållbar upphandling och styrning anläggningsprojekt
§ Stödja offentliga beställare i arbetet för ökade hållbarhetskrav vid upphandling samt
vid hållbarhetsstyrning av anläggningsprojekt
§ SBUF-ansökan; Beställarstöd för hållbar upphandling och styrning av
anläggningsprojekt
§ Fokus kommun, landsting, kommunala organisationer
§ Förväntat resultat:
§
Utbildnings- och process stöd för beställarorganisationer
§
Utbildningspaket inkl. rekommendationer/goda exempel
§
Hjälpmedel för kravställning
§
Hjälpmedel för hållbarhetsstyrning
§
Kompatibelt med existerande verktyg
(SUNRA, CEEQUAL, Citylab etc)
§ Aktörer inom Hållbar infrastruktur samt
CBI Betonginstitutet.
Upphandlingsmyndigheten inblandad
Seminarium; Verktyg för hållbarhetsstyrning av
anläggningsprojekt
Karlstad 8 oktober och Malmö 10 november
Hållbarhet i anläggningsbranschen
§ Trender och utveckling kring hållbarhetsarbete i anläggningsprojekt.
Verktyg för hållbarhetsstyrning i anläggningsprojekt
§ Översikt över vilka verktyg som finns och hur de kan användas för att på ett
systematiskt sätt arbeta med hållbar utveckling i anläggningsprojekt.
§ Ramverk för hållbarhetsstyrning, så som SUNRA
§ Hållbarhetscertifieringssystem, så som CEEQUAL och BREEAM Infrastructure
§ Klimatkalkyl och miljövarudeklaration
§ Ansvarsfulla materialval i anläggningsbranschen
Erfarenheter från arbete med verktyg och goda exempel
§ Aktörer med erfarenhet av olika verktyg och arbetsätt kring hållbar utveckling i
anläggningsprojekt delar med sig.
Behov i branschen
Läs mer: www.sgbc.se
Styrgrupp
Ordförande
Ingela Söderlind, PEAB
Monica Granberg, Structor
Suzan Polus, Hifab
Claes Roxbergh, Skanska
Stefan Uppenberg, W SP
Maria Eriksson, NCC
Martin Ljungström, Sweco
Urban Jonsson,
Trafikverket
Maria Aronsson,
Göteborgs Stad
Anders Persson, STDföretagen
Bengt Wånggren, SGBC
Arbetsgrupp
Kontakt
www.hallbarinfrastruktur.se
Projektledare SGBC
Sofie Absèr, WSP
Anna Malmlund,
AREGA
Kristine Ek, NCC
hallbarinfrastruktur@sgbc.se
Stefan.uppenberg@sgbc.se
Sofie.abser@sgbc.se
Rebecca Johansson,
WSP
Gustav Larsson,
Skanska
Birgitta Aava Ohlsson,
Trafikverket
Program
Energieffektiva fordon och transporter
Studentnätverket för hållbarhetsfrågor
12:30 – 12:40 Förbättrade egenskaper för gasdrivna tunga fordon - Magnus Lindgren,TRV
12:40 – 12:50 Gasbilars klimatpåverkan – Petter Smeds, TRV
12:50 – 13:00 ITS – System som styrmedel för ökad energieffektivitet – Ellen Grumert, VTI
13:00 – 13:20 Järnväg, energieffektiv trafikering – Lars Abrahamsson, KTH
13:20 – 13:50 Fika
Framtida forskningsbehov
13:50 – 14:10 Energieffektivt vägtransportsystem – Håkan Johansson, TRV
Markus
Danell och Simon Werbart Flato,
14:20 - 15:05 Trafikverkets forskningsbehov, bolla med kollegor om framtida utmaningar
15:05
– 15:35 Redovisning – Lars Nilsson, Urban Jonsson, TRV
Sustainergies
14:10 – 14:20 Information om Trafikverkets FoI – Lars Nilsson, TRV
15:35 – 15:50 Framgångsrik FoI - Sven Hamrefors, Professor i innovationsteknik Mälardalens Högskola.
15:50 – 16:00 Avslutning – Urban Jonsson
176
Skapar innovativa hållbarhetslösningar och meningsfulla karriärer.
Vi är Sveriges främsta plattform för näringsliv, akademi och
studenter som vill samarbeta kring hållbarhet. Våra metoder
inkluderar studentkonsulter, casetävlingar, rekryteringar för praktikoch studentjobb, workshops och mentorskapsprogram. Dessutom
driver vi inspirationsbloggen mitthållbarhetsjobb.se.
Verksamheten startades 2009 och finns i hela landet.
Klimatsmarta
transportval
Hur kan vi göra
det lättare att
välja rätt
Kreativ
“knuff”
Sustainergies Cup
Internationell casetävling
I en av Sveriges största studenttävlingar löser ca 100 lag
affärskritiska hållbarhetsutmaningar åt proaktiva partners.
Hållbarhetscoacher
Studentkonsulter som driver förbättring
Tids- och kostnadseffektiv lösning där drivna studenter arbetar
nära medarbetarna och ger utvecklingsarbetet fart.
Studenterna bidrar med spetskompetens och engagemang.
CSR Live
Interaktiva studiebesök om hållbarhet
En tvärvetenskaplig studentgrupp kommer på besök och
arbetar i workshopformat med en hållbarhetsutmaning.
Studentrekryteringar
Extraresurser till hållbarhetsarbetet
Studenter som extraresurs till ditt arbete, exempelvis som
praktikant, extrajobbare, sommarjobbare, uppsatsstudent eller
eventfunktionärer. Du får hjälp att välja rätt format och hitta
rätt person.
Läs mer:
http://sustainergies.se
Kontakta verksamhetschefer:
Simon Werbart Flato: simon@sustainergies.se, 073-60 00 291
Markus Danell: markus@sustainergies.se, 073-80 96 243
Avslut och summering
186
2015-10-08