FoU-dagen 21 April 2015
Landstinget Sörmland FoU-centrum / CKFD FoU-dagen 21 April 2015 - Program - Sammanfattningar av projekt Program Tid: 21 april kl. 09.00 – 16.00 (kaffe serveras från 08.30) Plats: Pandion, Mälarsjukhuset, Eskilstuna 08.30-09.00 Registrering, kaffe och smörgås 09.00 Inledning och välkomsthälsning av Jan Grönlund, Landstingsdirektör Information om FoU-centrums verksamhet av Ove Axelsson Utdelning av Forskningspriset 09.30 Peter Lind, fil dr i Retorik ”Retorik - effektiv hjälp till bättre kommunikation” 10.30 Kaffe/te & frukt 10.50 Linus Johnsson, PhD, Medical Doctor Uppsala University ”Förtroende för biobanksforskning: Innebörd och moralisk signifikans” 11.10 Keld Vaegter, Distriktsläkare, Med dr, Åsidans VC, Nyköping ”Promoting Rational Drug Prescribing in General Practice” 11.30 Ulf Söderström, MD PhD, överläkare, Barn och Ungdomskliniken Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna ” Typ1 diabetes hos invandrarbarn i Sverige – studier avseende diabetesrisk” 11.50 Sjukhusbiblioteken presenterar sin verksamhet 12.00Lunch 13.00-14.00 Lena Claesson Welsh, professor, Uppsala universitet ”Blodkärlens roll vid hälsa och sjukdom” 14.10 Projektpresentationer (se separat program) 15.10 Kaffe/te & frukt 15.30-16.00 Projektpresentationer (se separat program) Projektpresentationer Samtliga presentationer kommer att hållas på svenska. LOKAL: PandionAvhandlingspresentationer Tid NamnTitel 10.50 Linus Johnsson Förtroende för biobanksforskning: Innebörd och moralisk signifikans 11.10 Keld Vaegter Promoting Rational Drug Prescribing in General Practice 11.30 Ulf Söderström Typ 1 diabetes hos invandrarbarn i Sverige – studier avseende diabetesrisk LOKAL: PandionVårdvetenskap Moderator: Lena Nordgren Tid NamnTitel 14.10 Edit Tedenljung Kognitiv effekt av gång med rollator hos äldre personer med nedsatt kognition 14.25 Maria Liljeroos Långtidseffekter på vårdgivarbörda och sjuklighet hos partners till patienter med hjärtsvikt efter en utbildning med rådgivning och stöd: En randomiserad kontrollerad studie 14.40 Malin Sootalu Att vända på perspektiven- en fråga om demokrati, en ”Critical Incident Study” om att reformera logistik, paradigm och struktur i svensk cancersjukvård 14.55 Jenny Hedberg Arm/handfunktion hos barn med CP; förändring över tid, prediktion av kontrakturer och metodutveckling av en objektiv metod LOKAL: Pandion Vårdvetenskap/Psykiatriska specialiteter Moderator: Lena Nordgren Tid NamnTitel 15.30 Jenny Lordell Ger förskrivning av Fysisk aktivitet på recept (FaR) ökad fysisk aktivitet hos hjärtpatienter efter avslutad träningsperiod på hjärtrehabiliteringen? -En randomiserad kontrollerad studie 15.45 Katarina Georgsson & Effekter av samtalsbehandling på psykiatriska mottagningar Jan Eric Lundquist Projektpresentationer LOKAL: Hjärtat Allmänmedicin Moderator: Thorne Wallman Tid NamnTitel 14.10 Linda Lännerström Sjukskrivningar och sjuksköterskor i primärvård – en interventionsstudie 14.25 Gunnel Peterson Koordinationen mellan nackmuskler är förändrad vid långvariga besvär efter whiplash skada 14.40 Annika Bardel Symtomrapportering från män och kvinnor i åldersgrupper från 25-99 år 14.55 Anna-Sophia von Celsing Ger tidig multimodal bedömning och rehabilitering i samverkan med myndigheter snabbare arbetsåtergång för sjukskrivna i primärvård än sedvanlig rehabilitering? LOKAL: Lukten Samhällsmedicin/Allmänmedicin Moderator: Ulf Larsson Tid Namn Titel 14.10 Malin Udén & Martin Ward Liv & Hälsa ung för alla – folkhälsoundersökning om elever i särskolan 14.25 Hans G Eriksson Uppväxtvillkoren och hälsan i vuxen ålder 14.40 Fredrik Granström De materiella och strukturella faktorernas roll för att förklara skillnader i psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå 14.55 Pernilla Stener Individuell sårbarhet och psykosocial belastning hos patienter med långvarig smärta LOKAL: Lukten Allmänmedicin Moderator: Ulf Larsson Tid Namn Titel 15.30 Eva-Maria Annerbäck Fysisk barnmisshandel (FBM) – utsatthet och samband med ohälsa 15.45 Anna Karin Andersson Född för tidigt - en studie om vardagsfungerande hos förskolebarn Projektpresentationer LOKAL: SmakenTandvård Moderator: Yu-Hui Wang Tid NamnTitel 14.10 Bengt Adérn Smärtlindring efter en intra-artikulär injektion av metylprednisolon vs. placebo på patienter med artralgi i käkleden. En randomiserad kontrollerad blindad multicenter studie 14.25 Margitha Björksved Sluten resp. öppen kirurgisk friläggning av hörntänder som ligger felställda i gommen; behandlingsresultat, lönsamhet och patienterfarenheter. En Multicenter Prospektiv RCT 14.40 Lars Hjalmarsson Långtidsuppföljning av entandsimplantat - en systematisk litteraturöversikt 14.55 Margareta Fridström Långtidsuppföljning av barn som pga. tandvårdsrädsla (DF) och/eller behandlingsproblem (DBMP) fått strukturerad exponeringsbehandling (SEB) inför tandbehandling på specialistklinik i pedodonti (STV) LOKAL: Smaken Opererande specialiteter Moderator: Yu-Hui Wang Tid NamnTitel 15.30 Florim Delijaj Extension av nacken under sömnen med halskrage i kombination med bettskena och dess betydelse i reduktionen av apné-hypopné index hos vuxna med svår sömnapnésyndrom 15.45 Louise Olsson Civilstånd viktigare än både region och sjukhustyp för överlevnad vid kolorektal cancer Projektpresentationer LOKAL: Känseln Invärtesmedicin Tid Namn 14.10 Lars Rombo 14.25 Charlott Mörth 14.40 Anastasia Trouva 14.55 Andreas Johansson Titel Kan dosering av vaccin mot TBE optimeras med hjälp av förändrade dosintervall för personer som fyllt 50 år Kliniska och tumörbiologiska studier av diffusa storcelliga b-cellslymfom Polycystiskt ovariesyndrom hos kvinnor med typ 1-diabetes: förekomst, patogenes och betydelse för bentäthet, ventrikeltömning/aptitreglering Rektalstavsteknik minimerar stråldosen till ändtarmen vid strålbehandling av prostatacancer LOKAL: Känseln Invärtesmedicin Tid Namn 15.30 Jesper Sperber Moderator: Staffan Eriksson Moderator: Staffan Eriksson Titel Exponering för mekanisk ventilation och endotoxin påverkar bakterieväxt och immunsvar vid experimentell ventilatorassocierad pneumoni 7 LOKAL: Pandion TID: 10.50 Förtroende för biobanksforskning: Innebörd och moralisk signifikans Avhandlingspresentationer Linus Johnsson, Läkare, VC Strängnäs, PhD Medical doctor, Uppsala University 8 Vilken roll bör förtroende spela i biobanksforskning? Är det något som vi måste odla (ungefär som vi odlar potatis)? Eller är det etiskt relevant av någon annan anledning? Hur förhåller sig förtroende till forskarens individuella moraliska ansvar? I min avhandling närmar jag mig de här frågorna genom både empiriska (erfarenhetsbaserade) och filosofiska (analyserande och argumenterande) metoder. Jag drar fyra övergripande slutsatser: 1. I motsats till vad man befarat tycks människor ha förtroende för biobanksforskning, i synnerhet i Sverige, men eventuellt även i andra länder. 2. I begreppet förtroende ryms det normativa förväntningar, det vill säga förväntningar om vad som bör göras snarare än vad man tror kommer att göras. Den som har någons förtroende har också ett moraliskt ansvar att hantera förväntningarna. Detta ställs på sin spets i situationer där förtroendet upplevs bygga på missförstånd eller när förväntningarna är orimliga. 3. Man måste skilja mellan förtroende mellan personer och det som ibland kallas “allmänhetens förtroende” för forskning. Det senare brukar man försöka mäta med hjälp av attitydundersökningar, oftast med målet att få en uppfattning om hur villig befolkningen är att delta i forskning under olika förutsättningar. Påstådda effekter på “allmänhetens förtroende” används sedan för att legitimera samhällets reglering av verksamheten. Men det här förtroendebegreppet är inte så väl lämpat för att identifiera forskarens moraliska plikter. 4. Forskaren kan aldrig avsäga sig sitt individuella moraliska ansvar. Även om det finns regler och riktlinjer, forskningsetisk prövning och procedurer för att inhämta informerat samtycke, kommer etiska överväganden alltid att behöva göras av den enskilda forskaren under loppet av ett forskningsprojekt. Forskaren måste alltid fråga sig hur han eller hon bör agera för att vara värd forskningsdeltagarnas förtroende snarare än för att få det. På detta sätt kan forskningen bli mer moraliskt acceptabel. LOKAL: Pandion TID: 11.10 Promoting Rational Drug Prescribing in General Practice Keld Vaegter, Distriktsläkare, Med dr, Åsidans VC, Nyköping Avhandlingspresentationer Aims: To introduce the concepts “quality assurance” and “rational drug prescribing” and “outreach visits” in general practice in Storstrøm County, Denmark and study the effect of unsolicited mailed feedback and outreach visits on drug prescribing. Methods: The first step was to generate standardised charts displaying the county variations of drug volume prescribing within 13 major drug groups at the 2nd ATC-level. The charts were mailed unsolicited to the 94 general practices in the county. Each practice could identify its position within the county variation. This procedure was repeated every six months from 1992 to 1998. In 1998 annual outreach visit were offered to the general practice and 88 of 94 practices accepted. The awareness of prescribing profiles was monitored during the visits in 1998 and 1999. In 2000 a randomised controlled trial allocating practices into two parallel arms was launched. Effects of two desk guides on rational drug prescribing promoted during outreach visits were evaluated. Results: During the period of mailed feedback, there was a large variation in drug prescribing volumes between practices but little within-practice variation over time. No significant change was detected. Practitioners’ assessment of their own prescribing profiles improved significantly through the outreach visits. The prescribing of antibiotics was significantly affected by the desk guide whereas no effect was detected on the prescribing of non-steroid anti-inflammatory drugs. Conclusions: Semi-annually mailed feedback over a seven-year period had no significant effect on prescribing volumes or variations in prescribing volumes, but some effect on the practitioners’ awareness of their own prescribing profiles. Outreach visits significantly improved the awareness. A randomised controlled trial using outreach visits combined with a simple desk guide affected the prescribing of some antibacterial drugs as intended whereas the similar intervention had no detectable effect on the prescribing of non-steroid anti-inflammatory drugs. 9 LOKAL: Pandion TID: 11.30 Typ 1 diabetes hos invandrarbarn i Sverige - studier avseende diabetesrisk Ulf Söderström, MD PhD, överläkare, Barn och Ungdomskliniken Sörmland, Mälarsjukhuset Eskilstuna Avhandlingspresentationer Sverige innehar tredje plats i diabetes-incidens bland unga människor efter Finland och Sardinien. En femtedel av befolkningen har invandrarbakgrund. 8 Vi har ett flertal invandrare från länder där risken för T1D är avsevärt lägre. Migration som ett naturligt experiment är ett koncept för att bedöma risken att få diabetes för barn till föräldrar med utländsk bakgrund och studera interaktionen mellan genetik (genotyp) och miljöpåverkan (fenotyp). Syfte: Att studera risken att utveckla diabetes för barn till immigrerade föräldrar boende i Sverige (I) och vidare studera risken om barnet är fött här eller i hemlandet (II). Att specifikt utvärdera om barn från Östafrika har ökad risk för T1D (III). Att undersöka om kliniska och socio-demografiska faktorer vid diabetesdebuten skiljer mellan invandrarbarn och svenska barn (IV) och slutligen önskar vi studera det kliniska utfallet och påverkan av sociodemografiska faktorer vid diabetesdebuten hos dessa barn efter tre års behandling (V). Metod: Alla fem studierna är nationella, populationsbaserade observationsstudier utifrån prospektivt insamlade data. Statistiska analyser utförda huvudsakligen med logistisk och linjär regression. Resultat: Föräldrarnas ursprungsland är en stark determinant för barnens risk att utveckla T1D. Barn till invandrade föräldrar tycks behålla sin låga risk jämfört med svenska barn (I). När vi adderade faktorn född i Sverige ändrades mönstret, det var signifikant (p < 0,001) ökad risk för T1D om barnen var födda i Sverige (II). Barn från Östafrika har en betydande risk för T1D, speciellt om de är födda i Sverige (III). Invandrabarn och ungdomar har sämre metabol start vid diabetesdebuten jämfört med sina svenska kamrater (IV). Efter tre års behandling har invandrabarnen fortsatt högre HbA1c jämfört med de svenska barnen (V). Slutsats: Genotyp och påverkan av miljöfaktorer i fosterlivet eller tidigt efter födelsen har stor betydelse för risken att utveckla T1D. Detta pekar mot att epigenetik/fetal programmering spelar en stor roll. Barn från Östafrika har hög risk att utveckla diabetes. Invandrabarn har sämre metabol start vid diabetesdebuten, vilket kvarstår efter tre år. LOKAL: Pandion TID: 14.10 Kognitiv effekt av gång med rollator hos äldre personer med nedsatt kognition Edit Tedenljung, Leg sjukgymnast, Sjukgymnastiken plan 2, Mälarsjukhuset, 631 88 Eskilstuna LOKAL: Pandion TID: 14.25 Långtidseffekter på vårdgivarbörda och sjuklighet hos partners till patienter med hjärtsvikt efter en utbildning med rådgivning och stöd: En randomiserad kontrollerad studie Maria Liljeroos, Leg sjuksköterska, HIA Mälarsjukhuset Vårdvetenskap Bakgrund: En stor andel av den äldre befolkningen i Europa lider av demenssjukdom. En sekundär kognitiv uppgift (SKU) som till exempel att räkna baklänges, påverkar gångförmågan. Äldre med kognitiv nedsättning har dubbelt så hög fallfrekvens som äldre personer med intakt kognitiv förmåga. Att utföra en SKU har visat sig påverka gångförmågan negativt hos äldre med kognitiv nedsättning. En faktor som kan påverka personens förmåga att gå med gånghjälpmedel är personens kognitiva resurser att hantera och använda hjälpmedlet på rätt sätt. Metod: Experimentell studie där tidsskillnaden för promenader med och utan SKU jämförs mellan gång med och utan rollator. Inklusionskriterier: äldre personer över 65 år med nedsatt kognitiv förmåga som går både med och utan rollator. Resultat: Den interaktionsterm som visar på den kognitiva belastningen av att gå med rollator var för hela gruppen (N=31) inte signifikant. För den grupp som utifrån MMT var sämre på att räkna baklänges var den kognitiva belastningen av rollator signifikant. För den grupp som utifrån MMT var bättre att räkna baklänges sågs ingen belastande effekt på kognitionen. Slutsats: Resultaten i denna studie är inte helt entydiga men om den kognitiva belastningen är tillräckligt stor så stödjer resultaten tidigare forskning som säger att gång med rollator belastar kognitionen mer än gång utan rollator. Bakgrund: Vård av patienter med hjärtsvikt bedrivs ofta i hemmet med hjälp av närstående. Många parter tar ett stort ansvar utan att vara medveten om den börda det kan innebära. Vårdbörda har förknippats med fysisk och psykisk utmattning som ofta ökar med tiden. Syftet var att undersöka utveckling av vårdgivarbörda och sjuklighet över tid hos partners till patienter med hjärtsvikt efter en intervention med utbildning och psykosocialt stöd. Metod: Data från en randomiserad, kontrollerad interventionsstudie med 24-månaders uppföljning har analyserats. Paren i kontrollgruppen fick sedvanlig behandling. Interventionsgruppen deltog i en sjuksköterskeledd utbildning med rådgivning och stöd i syfte att stärka parens egenvårds- och problemlösningsförmåga. Resultat: 155 partners deltog, (intervention n= 71). Interventionen visade inga signifikanta skillnader i upplevd vårdbörda eller antal vårdtillfällen efter 24 månader. Den totala vårdbördan ökade markant i båda grupperna jämfört med baseline (36 vs 38, p<0,05). Båda grupperna rapporterade minskad fysisk hälsa efter 24-månader jämfört, men interventionsgruppen rapporterade en större minskning av både fysiskt hälsoindex (p<0,05) och fysisk funktion (p<0,05). Slutsats: Studien är den första långtidsuppföljningen av vårdgivarbörda hos partners till patienter med hjärtsvikt och resultatet beskriver en ökning av börda över tid. Det är därför viktigt att identifiera partners som upplever hög vårdgivarbörda och rikta stödjande insatser till dem. 11 LOKAL: Pandion TID: 14.40 Att vända på perspektiven- en fråga om demokrati, en ”Critical Incident Study” om att reformera logistik, paradigm och struktur i svensk cancersjukvård Vårdvetenskap Malin Sootalu, Verksamhetsutvecklare, Kliniken för Kirurgi och Urologi, Mälarsjukhuset, 631 88 Eskilstuna 12 Bakgrund: Detta projekt handlar om vad deltagarna i ett förbättringsarbete lärt sig under arbetet med att förändra en vårdprocess som också har betydelse för att verkligen se personen som drabbats ur det som brukar benämnas patientens perspektiv. Det finns relativt lite kunskap om hur ett projekt som ett förbättringsarbete, påverkar en förskjutning i perspektiv från systemcentrerad vård till personcentrerad vård, därav denna studie. Metod: Studien är en fördjupad fallstudie. För att undersöka situationer där deltagande i kvalitetsförbättring om malignt melanom leder till ”vändpunkter” och en ökad medvetenhet om betydelsen av personcentrerad vård, har “Critical Incident Technique” (CIT) använts enligt Flanagan (1954). Genom analys, tolkning och sammanställning förutsätts ett förtydligande om vilken betydelse avgörande situationer har i ett förbättringsarbete där personens behov är centralt. Resultat: Preliminära resultat visar att situationer som innebär att se sig själv som subjekt i projektet, att vara betydelsefull, leder till en rörelse mot ett personcentrerat arbetssätt. Preliminära resultat visar också att verka som agent för patienten, att patienten blir ”konkret”, innebär ett paradigmskifte i vårdandet och i mötet med patienten. Slutsats: Projektet visar att det går att reformera logistik och praktik, att det går att förändra sitt arbetsätt och framförallt att det går att ändra på perspektiven från ett systemcentrerat perspektiv till ett personcentrerat perspektiv. LOKAL: Pandion TID: 14.55 Arm/handfunktion hos barn med CP; förändring över tid, prediktion av kontrakturer och metodutveckling av en objektiv metod Jenny Hedberg, Doktorand Karolinska Institutet Institutionen för Kvinnors och barns hälsa, Leg arbetsterapeut, Barnhabiliteringen Sörmland Bakgrund: Den vanligaste orsaken till motoriska funktionsnedsättningar hos barn är cerebral pares (CP). Vi saknar kunskap om rörlighetsutvecklingen i arm och hand, uppkomst av rörelseinskränkningar och dess relation till aktivitetsutförande hos barn med CP. Vi känner inte till hur rörelsemängd påverkar funktion och aktivitetsutförande. Nya metoder behöver utvärderas för diagnosgruppen, för att ge oss nya perspektiv. Accelerometri metoden kan berika oss med ny objectiv kunskap om barn med CP. Resultaten kan ge en ökad förståelse för rörelsemängdens betydelse. Fyra studier planeras: I: Kontrakturutveckling i övre extremiteter hos barn med cerebral pares, en populationsbaserad longitudinell studie. II: Retrospektiv kartläggning av behandlingspredicerande faktorer till injektioner med BoNT i arm/hand hos barn med CP. III: Accelerometri som ett mått på rörelseutförande i övre extremiteterna i vardagslivet; Metodutveckling, validering, reliabilitetsprövning och användbarhet av metoden. IV: Utvärdering av känslighet för förändring hos olika kliniska resultat mätningar och accelerometri efter BoNT injektioner i övre extremiteter hos barn med CP. Syfte: Syftet med avhandlingen är att förebygga kontrakturutveckling i arm/hand hos barn med CP och att vidareutveckla en objektiv metod för utvärdering av rörelseutförande i vardagslivet. Metoder: Retrospektiv data av rörlighetsutveckling och funktion inhämtas från det nationella kvalitets registret CPUP. Accelerometri kommer att användas för objektiv registrering av rörelsemängd och rörelsekvalitet. Validitet, reliabilitet och känslighet för förändring kommer att utvärderas. Resultat: Inga resultat kan redovisas. LOKAL: Pandion TID: 15.30 Ger förskrivnng av Fysisk aktivitet på recept (FaR) ökad fysisk aktivitet hos hjärtpatienter efter avslutad träningsperiod på hjärtrehabiliteringen? En randomiserad kontrollerad studie Jenny Lordell, Leg sjukgymnast, Sjukgymnastiken, Nyköpings lasarett Vårdvetenskap Bakgrund: En viktig del av sekundärprevention vid kranskärlssjukdom är fysisk aktivitet och träning. Tidigare forskning har visat att regelbunden träning inom hjärtrehabilitering minskar mortaliteten utan att man sett några risker med träningen. Utmaningen består i att få patienterna att fortsätta träna efter hjärtrehabiliteringen och syftet med studien är att undersöka om tillägg FaR och MI utöver allmän information om vikten av fortsatt träning kan bidra till ökad fysisk aktivitet hos patienter jämfört med endast allmän information om vikten av fortsatt träning efter genomgången poliklinisk träningsperiod på hjärtrehabiliteringen. Metod: Deltagarna randomiseras till interventions- eller kontrollgrupp. Interventionsgruppen får Fysisk aktivitet på recept (FaR) och ett motiverande samtal (MI) samt ett telefonsamtal utöver den allmänna informationen om träning vid kranskärlssjukdom som alla deltagare får. Interventionen utvärderas med International Physical Activity Questionnaire short form (IPAQ) och ett submaximalt cykeltest vid studiestart och efter 4 månader. Resultat: 45 deltagare har inkluderats hittills. 90 patienter behövs för nå power. Preliminära gruppjämförelser har gjorts på 19 deltagare för att se om det finns några tendenser till skillnader. Inga skillnader i aktivitetsnivå mellan grupperna kunde påvisas. En trend med något mindre försämring i prestationsförmåga vid cykeltestet kunde ses vid uppföljningen hos interventionsgruppen. Slutsats: Studien är inte avslutad. 13 LOKAL: Pandion TID: 15.45 Effekter av samtalsbehandling på psykiatriska mottagningar Psykiatriska specialiteter Jan-Eric Lundquist, Leg psykoterapeut och Katarina Georgsson, Leg psykolog, Psykiatrisk mottagning 2, Nyköpings lasarett, 611 85 Nyköping 14 Bakgrund: Samtalsbehandling utgör en stor del av de behandlingsformer som återfinns på psykiatriska mottagningar. Det finns begränsad dokumenterad kunskap om hur samtalsbehandling fungerar i ett kliniskt kontext, där patienterna har hög samsjuklighet och många påverkansfaktorer förekommer. Metod: Projektet är en kvantitativ och prospektiv icke-interventionsstudie. Deltagarna utgörs av patienter som får samtalsbehandling för ångest-/depressionsproblematik på de psykiatriska mottagningarna i Sörmlands västra och södra länsdelar. I studien ingår bl.a. de validerade självskattningsinstrument BAI, MADRS, Q-LES-Q-SF, SCL-90, AUDIT och DUDIT, samt ett egenkonstruerat formulär kring patientnöjdhet. Patienterna besvarar formulär i huvudsak vid behandlingens start och avslut, samt ett år efter avslutad behandling. Resultat: Analys av de första 150 patienterna, som besvarat frågeformulären vid start av samtalsbehandling, visar att det finns en hög korrelation mellan depressionsnivå och ångestnivå, samt att det finns en omvänd korrelation mellan dessa mått och livskvalitet. De 25 första patienterna som avslutat sin samtalsbehandling uppvisar på gruppnivå en symtomreduktion på ca 40 %. Slutsats: Patienterna är motiverade att delta i studien. Analys av besvarade formulär visar att formulären är korrekt ifyllda, fungerar praktiskt och är relevanta. Vi har fått fram intressanta resultat. Materialinsamling pågår. LOKAL: Hjärtat TID: 14.10 Sjukskrivningar och sjuksköterskor i primärvård - en interventionsstudie Linda Lännerström, Distriktssköterska, Doktorand, Vårdcentralen City, Kungsgatan 39, 631 88 Eskilstuna LOKAL: Hjärtat TID: 14.25 Koordinationen mellan nackmuskler är förändrad vid långvariga besvär efter whiplash skada Gunnel Peterson, Leg sjukgymnast, Doktorand vid Linköpings universitet. Arbetsplats: Kullbergska sjukhuset Katrineholm, VC Linden. Adress: Sjukgymnastiken plan 4, Kullbergska sjukhuset, Katrineholm allmänmedicin Bakgrund: Frågeställningar som rör sjukskrivning är vanligt förkommande i Hälsooch sjukvården. Inom primärvård hanteras sjukskrivningsärenden huvudsakligen av läkare men också av andra yrkeskategorier. Sjuksköterskor i primärvård är inblandande i sjukskrivningsprocessen när en vårdsökare kontaktar vårdcentralens telefonrådgivning. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kunskaper och attityder till försäkringsmedicinska frågeställningar i primärvården, samt genomföra en utbildningsintervention för sjuksköterskor och därefter mäta effekten av utbildningen. Metod: Studien är en klusterrandomiserad deskriptiv och komparativ interventionsstudie i Sörmlands län. Initialt får samtliga sjuksköterskor (N=ca 240) som arbetar i telefonrådgivning på vårdcentraler i Sörmlands län en enkät som innehåller frågor om kunskap och attityder till försäkringsmedicin. Efter detta erbjuds, hälften av vårdcentralerna en utbildningsintervention, Randomiseringen sker i kluster utifrån vårdcentraler där hälften av vårdcentralerna, och där anställda sjuksköterskor (N=ca 120) som arbetar i telefonrådgivning, erbjuds deltagande. Sex månader efter interventionen får alla sjuksköterskor (N=ca 240) som arbetar i telefonrådgivning på vårdcentral i Södermanlands län samma enkät igen. Efter detta utbildas de sjuksköterskor som inte blivit randomiserade i första omgången. Resultat: Analyser pågår av den första enkäten och preliminära data presenteras. Slutsats: Pågående studie, inga slutsatser är dragna ännu. Bakgrund: Långvariga besvär efter whiplash skada, whiplash-associated disorder (WAD), är vanligt och medför personligt lidande och kostnader för individ och samhälle. Trots årtionden av forskning är orsaken till besvären till stor del okända. Nackmusklernas funktion är viktiga för stabilitet i halsryggraden men diagnostiska verktyg saknas. Syftet med studien var att utveckla en modell för koordinationen mellan nackmuskler. Metod: Tjugotre personer med WAD jämfördes med 23 personer utan nackbesvär. Ultraljudsundersökning av tre ventrala nackmuskler utfördes vid upprepade arm lyft. Nackmusklernas deformation (förlängning eller förkortning) och deformationshastighet analyserades med speckle tracking och med multivariat statistik. Resultat Den slutliga modellen visade att 72 % av personerna rätt kunde klassificeras som en person med WAD eller en person utan nackbesvär (R2Y = 0.72, Q2Y = 0.59) (p = 0,0014). Personer med WAD hade mindre variation i koordinationen och koordinerade inte djupa och ytliga muskler i samma utsträckning som de utan nackbesvär. Slutsats Resultaten är lovande för att förbättra diagnostik vid whiplashskada. 15 LOKAL: Hjärtat TID: 14.40 Symtomrapportering från män och kvinnor i åldersgrupper från 25-99 år Allmänmedicin Annika Bardel, Distriktsläkare Med. Dr, Vårdcentralen Mariefred Solvändan, 364 731 Mariefred 16 Bakgrund: Få studier om symtomrapportering i populations studier representativa för befolkningen i sin helhet finns. Vi studerar symtom förekomst bland kvinnor/män, 25 - 99 år, data insamlade 1973 -2003 för att följa upp symtomutvecklingen över ålder, könsskillnader i symtomförekomst och sekulära trender. Metod: Frågeformulär där förekomst av 30 symtom de senaste tre månaderna redovisas. Studiepopulationen är män och kvinnor. Data från longitudinella, populationsstudier i Göteborg, Eskilstuna och Uppsala Studierna:1913 års män, 1923 års män, 1943 års män, 1953 års män och kvinnor, BEDA II, ESKIL, Folkhälsostudien i Uppsala och Kvinnostudien i Uppsala-Örebroregionen. Studien är blandat sant longitudinell över tiden och upprepad tvärsnittsstudie, 14.470 observationer från 10.451 individer. Med SAS görs bivariata och multivariata analyser med logistisk regression. Multivariata analyser med logistisk regression görs med respektive symtom som beroende variabel samt justeringsvariabler: ålder, gift, BMI, rökning, undersökningsår, utbildning, i separerade analyser för män/ kvinnor för att göra populationsmixen över tid jämförbar. Resultat: Symtomprevalens vid självskattad symtomskala för kvinnor (7.8) och män (5.3). Symtom prevalensmönster: stigande, sjunkande, bifasisk eller stabil. 30 % av symtomen är genderspecifika mönster, inga sekulära trender ses. Slutsats: Kvinnor rapporterar högre symtomprevalens än män. 20 symtom har liknande symtomutveckling för könen. 4 prevalensmönster ses. LOKAL: Hjärtat TID: 14.55 Ger tidig multimodal bedömning och rehabilitering i samverkan med myndigheter snabbare arbetsåtergång för sjukskrivna i primärvård än sedvanlig rehabilitering? Anna-Sophia von Celsing, Ortoped/rehabläkare, Doktorand, Vårdcentralen City, Eskilstuna Bakgrund: Forskning visar motstridiga resultat av multidisciplinära rehabiliteringsinsatser med målsättning att snabbare få sjukskrivna tillbaka i arbete. Studiesyfte var att med tidig multimodal bedömning och rehabilitering i samverkan med myndigheter snabbare få sjukskrivna patienter i primärvården tillbaka i arbete jämfört med en matchad kontrollgrupp som fick sedvanliga rehabiliteringsinsatser. Metod: Alla individer, 18-63 år (n=943), sjukskrivna av läkare på Vårdcentralen City under 8 månader 2004 följdes med registerdata över dagar med sjukskrivning, sjukersättning, a-kassa och aktivitetsstöd under 3 år. Baslinjedata inkluderade ålder, kön, arbete/arbetslös, sjukskrivningsdiagnos, hel/deltidssjukskrivning och antal sjukskrivningsdagar året före start. En grupp (n=170) med bedömd lång tid avseende risk att inte ha återgått i arbete när aktuella sjukskrivningen tog slut jämfördes med en matchad kontrollgrupp (n=340). Riskgruppen erhöll intervention med tidig multimodal bedömning av vårdcentralens rehabteam och arbetsrehabilitering i samverkan med Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Kommunens försörjningsstöd. Effekt av interventionen mellan grupperna analyserades i tidsintervallen 1-14, 15-74, 75-365, 366-1096 dagar efter interventionen med utfall gällande arbetsåtergång, arbetslöshet, sjukersättning och aktivitetsstöd. Resultat: Preliminära analyser visar att interventionsgruppen hade snabbare arbetsåtergång än kontrollgruppen dag 1-14 men inte därefter. Slutsats: Preliminär slutsats är att multimodal bedömning och rehabilitering i samverkan med myndigheter förlänger tid till arbetsåtergång för sjukskrivna. LOKAL: Lukten TID: 14.10 Liv & Hälsa ung för alla - folkhälsoundersökning om elever i särskolan Malin Udén, Folkhälsoplanerare & Martin Ward, Planeringssekreterare. Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland, i samarbete med Habilitering- och hjälpmedelsförvaltningen Bakgrund: Personer med funktionsnedsättning löper större risk än andra att drabbas av ohälsa som går att förhindra. Detta projekt har prövat möjligheterna att beskriva livsvillkor, levnadsvanor och hälsa för den grupp ungdomar som har intellektuella funktionsnedsättningar som går i årskurs 7-9 i grundskolan samt i gymnasiet. Metod: Ett frågeformulär från ordinarie Liv & Hälsa ung omarbetades. Frågor som sakkunniga bedömde vara särskilt kognitivt krävande eller abstrakta gallrades eller omarbetades. Enkäten utvärderades genom kognitiva intervjuer (6 elever), observationer och analys av resultatet (175 elever). Resultat: Majoriteten av eleverna kunde fylla i en anpassad enkät. Men konkret hjälp behövs och det är omöjligt att nå fullständig anonymitet. Det är svårt att bedöma uppgifternas validitet. Eleverna uppvisar ett gott hälsotillstånd och goda levnadsvanor, vilket inte stämmer överens med annan medicinsk forskning. Det kan dock spegla elevernas subjektiva uppfattning. Slutsats: Undersökningsdesignen har fungerat tillräckligt bra för att bidra till bilden av hälsotillståndet hos elever i särskolan, men det går sannolikt att göra en väsentlig kvalitetshöjning genom upprepad revidering. Hans-G. Eriksson, statistiker, FoU-centrum Bakgrund: Bland de faktorer som har samband med hälsan hos vuxna finns uppväxtvillkoren. Metod: I landstingets befolkningsenkät till den vuxna befolkningen ”Hälsa på lika villkor?” år 2012 finns två frågor om uppväxtvillkoren. Frågorna berör ekonomi respektive upplevd nedlåtande behandling. Dessutom belyses motsvarande frågor i nutiden. Med hjälp av en speciell statistisk metod, som kallas för logistisk regression, går det att beräkna respektive variabels effekt på utfallet under hänsynstagande till de övriga variablerna i modellen. Effekten uttrycks i justerade oddskvoter (AOR). I det här fallet går det att se hur starkt sambandet är mellan hälsan hos den vuxne och de två uppväxtvillkoren (Familjens ekonomi under uppväxten och eventuell nedlåtande behandling under uppväxten). Detta samtidigt som hänsyn tas till effekten av nuvarande ekonomiska tillstånd och en eventuell nedlåtande behandling i nutid samt en mängd andra variabler. Resultat: AOR Allmän hälsa • Ekonomiska problem under uppväxten 1,4 • Nedlåtande behandling under uppväxten 2,2 Oro och nedstämdhet • Ekonomiska problem under uppväxten 1,3 • Nedlåtande behandling under uppväxten 3,7 Slutsats: Ekonomiska svårigheter under uppväxten likväl som nedlåtande behandling under uppväxten har stor inverkan på hälsan i vuxen ålder. samhällsmedicin LOKAL: Lukten TID: 14.25 Uppväxtvillkoren och hälsan i vuxen ålder 17 LOKAL: Lukten TID: 14.40 De materiella och strukturella faktorernas roll för att förklara skillnader i psykosociala faktorer mellan grupper med olika utbildningsnivå Allmänmedicin Fredrik Granström, Statistiker och doktorand, FoU-centrum 18 Bakgrund: Psykosociala faktorer har visat sig bidra till social ojämlikhet i hälsa. Det finns två konkurrerande förklaringsmodeller för detta. Den ena, sårbarhetsteorin, menar att de psykosociala resurserna är ojämnt fördelade. Den andra, social stress epidemiologi, menar att det är materiella/ strukturella faktorer som är ojämnt fördelade, med en ojämn fördelning av psykosocial stress som följd. Syftet med studien var att jämföra vilken av modellerna som bidrar mest. Metod: Data, bestående av drygt 30 000 individer 25–75 år, kommer från en postenkät från 2008 utsänd till ett slumpurval ur befolkningen i fem län, med en svarsfrekvens på 60 %. Utbildningsnivå användes som mått på social position. Hälsan mättes med respondentens egen skattning av sitt allmänna hälsotillstånd (SRH). Som statistisk metod användes strukturella ekvationsmodeller (SEM). Resultat: Preliminära resultat visar att, för både män och kvinnor, hälften av skillnaderna mellan utbildningsnivåer i SRH var relaterade till psykosociala faktorer. Dessa förklarades dock i sin tur nästan helt av skillnader i materiella/strukturella faktorer, främst ekonomisk kontantmarginal, föreningsmedlemskap och arbetslöshet. Den direkta effekten av utbildningsnivå på de psykosociala faktorerna var försumbar. Slutsats: Studiens resultat stödjer social stress epidemiologi. Detta innebär att insatser för att jämna ut de skillnader i hälsa som orsakas av psykosociala faktorer behöver inkludera materiella och strukturella aspekter. LOKAL: Lukten TID: 14.55 Individuell sårbarhet och psykosocial belastning hos patienter med långvarig smärta Pernilla Stener, Psykolog och psykoterapeut, Smärtmottagningen i Nyköping Bakgrund: Smärtpatienter kan vara svåra att hjälpa. På Nyköpings Smärtmottagning ser vi bra men varierande resultat av våra multimodala behandlingar men flera av patienterna verkar ha en individuell sårbarhet. Studier har visat högt samband mellan gott socialt stöd och god hälsa. I en grupp patienter med bl a somatoformt smärtsyndrom fann man ett centralt relationsmönster som avvek från normal kontroll. Syftet med denna studie är att undersöka förekomst av individuell sårbarhet och belastning i form av svåra relationer, begränsad reflektionsförmåga, interpersonella konflikter och/eller tidigare trauman. Metod: Patienter som tillfrågas att delta i studien är i arbetsför ålder med muskuloskeletala besvär såsom myofaschiellt smärtsyndrom av spridd/generaliserad karaktär och fibromylagi. Patienten intervjuas med en halvstrukturerad intervjumetod Core Conflictual Relationship Theme. Resultatet beräknas som en kombination av svaren där ett dominerande relationsmönster kan framträda. Patienterna kommer också att intervjuas för skattning med skalan för Reflektionsförmåga samt ett antal ytterligare skattningsskalor som mäter interpersonella problem. I ett nästa skede av projektet identifieras relationsmönster hos en kontrollgrupp. Förväntad betydelse: Resultat från intervjumetoder och skattningsskalor kan säga något om patientgruppens totala belastning och om det finns faktorer som underlättar/försvårar i behandlingar. Slutsats: Sammantaget kan man få ett nytt perspektiv på en patientgrupp som inte är väl studerad avseende individuell sårbarhet. Rehabiliteringsprogram kan i sådana fall kompletteras med psykologiska behandlingar som adresserar brister i relationsförmåga, reflektionsförmåga och interpersonella problem. LOKAL: Lukten TID: 15.30 Fysisk barnmisshandel (FBM) - utsatthet och samband med ohälsa Eva-Maria Annerbäck, Enhetschef, FoU-centrum, Eskilstuna Eva-Maria Annerbäck, Örjan Dahlström LOKAL: Lukten TID: 15.45 Född för tidigt - en studie om vardagsfungerande hos förskolebarn Anna Karin Andersson, Mälardalens högskola, HVV, Box Box 883, 721 23 Västerås Bakgrund: Att leka, inta en måltid och delta i fritidsaktiviteter är vanligt förekommande vardagssituationer i ett barns liv. Vardagsfungerande handlar om barnets färdigheter, utförande och agerande i dessa vardagssituationer. Prematuritet och neonatal sjuklighet kan påverka utvecklingen av barnets färdigheter och i förlängningen vardagsfungerandet. Hur psykomotoriska svårigheter, beteende- och kontextuella faktorer samverkar och påverkar vardagsfungerandet är mindre känt. Syftet med studien var att undersöka vardagsfungerande hos för tidigtoch fullgånget födda barn relaterat till perinatala faktorer, neonatal sjuklighet, beteende- och socioekonomiska faktorer. Metod: Studien utformades som en register- och enkätstudie. Föräldrar till 1048 barn ombads svara på tre enkäter angående barnets beteende, utförande färdigheter och interaktion. Registerdata hämtades från Medicinska födelseregistret, Statistiska centralbyrån och Svenskt neonatalt kvalitetsregister. Spearman´s correlation och hierarkisk regressionsanalys användes. Resultat: Preliminära resultat presenteras. Föräldrar till 350 barn (GV ≤32 n=35, GV 33-36 n=93, fullgångna n=222) svarade på enkäterna. Det var inga skillnader mellan grupperna avseende socio-demografi. Fastän gestationsålder, födelsevikt, moderns ålder visade samband med vardagsfungerande predicerade beteendefaktorer och hyperaktivitet vardagsfungerande starkast. Slutsats. Hyperaktivitet är en stark förklarande faktor för svårigheter i vardagsfungerande. allmänmedicin Bakgrund: Tidigare forskning har visat att FBM har starka samband med dålig hälsa hos barn och att vuxna med en historia av fysiska övergrepp upplever dålig hälsa. I litteraturen finns inte mycket beskrivet vilka mekanismer som påverkar utfallet. Syftet med studien var att undersöka hur faktorerna förövare, tidpunkt, frekvens och typ av övergrepp samt bakgrundsfaktorer som socioekonomisk belastning och utländsk bakgrund relaterade till ohälsa. Metod: I en tvärsnittsstudie, Liv & Hälsa ung (n=8094) använde vi path-analys för att utvärdera en modell, där alla variabler lades in som prediktorer för tre olika hälsovariabler. Därefter gjordes en stegvis procedur, där de minst signifikanta stegen togs bort från modellen tills endast signifikanta prediktorer (p<.05) återstod. Resultat: Analysen visade delvis olika mönster för pojkar och flickor. Variabeln förövare d.v.s. mamma/pappa/styvförälder kvarstod inte signifikant i modellen. Tidpunkt och soc.ek hade samband med dålig allmän hälsa hos pojkar. Psykiska hälsoproblem hade samband med högre frekvens för både pojkar och flickor. Fysiska hälsoproblem hade samband med mer allvarlig typ av FBM hos pojkar och med högre frekvens och soc.ek hos flickor. För flickor sågs negativa samband mellan utländsk bakgrund och psykiska och fysiska hälsoproblem. Slutsats: Studien bidrar till litteraturen genom att detaljera bilden av vad som påverkar ohälsa hos utsatta barn. Trots begränsningen i en tvärsnittsstudiedesign är detta ett värdefullt tillskott både i epidemiologisk forskning och kliniska sammanhang. 19 LOKAL: Smaken TID: 14.10 Smärtlindring efter en intra-artikulär injektion av metylprednisolon vc. placebo på patienter med artralgi i käkleden. En randomiserad kontrollerad blindad multicenter studie Tandvård Bengt Adérn, Övertandläkare, Specialisttandvården, Avdelningen för Bettfysiologi, Mälarsjukhuset Bakgrund: Artralgi i käkled (ospecifik smärta i käkled) är ett vanligt tillstånd. Inflammation kan vara en orsak, traumatiska diskförskjutningar en annan. Behandlingen syftar till att lindra smärtan och förbättra funktionen. Vanliga behandlingar är farmakologisk behandling med NSAID, behandling med bettskena och käkrörelseträning. Ledinjektion med kortikosteroider är en annan vanlig behandlingsmetod på en specialistklinik. Socialstyrelsen konstaterar dock i sina rekommendationer från 2011 att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för behandling av artralgi. Hypotesen är att en intra-artikulär engångsinjektion med metylprednisolon, Depo-Medrol, effektivt lindrar smärta vid artralgi. Metod: En randomiserad, kontrollerad, enkelblind, multicenterstudie med två parallella grupper om sammanlagt minst 64 patienter . Besök 1: Klinisk undersökning. Urval. Patientinformation. Patientsamtycke. Frågeformulär delas ut inför besök två. Besök 2: Klinisk undersökning. Lottningskuvert. Behandling med 1 ml av antingen DepoMedrol eller steril fysiologisk koksalt. Patienten tillåts inte se vilken substans som injiceras. Frågeformulär lämnas ut. Telefonkontakt efter en vecka. Utvärdering efter en månad. Resultat: Studien är ej klar LOKAL: Smaken TID: 14.25 Sluten resp. öppen kirurgisk friläggning av hörntänder som ligger felställda i gommen; behandlingsresultat, lönsamhet och patienterfarenheter. En Multicenter Prospektiv RCT Margitha Björksved, Övertandläkare ortodonti, Tandregleringen, Folktandvården Sörmland AB, Kungsg. 21A, 631 88 Eskilstuna 20 Bakgrund: I ca 2 % hos den svenska befolkningen kommer inte hörntänderna i överkäken fram. En av de svårare komplikationerna är att de angränsande tändernas rötter kan skadas så mycket att tänderna kan gå förlorade. Den vanligaste åtgärden är borttagning av mjölkhörntanden, för att underlätta för den permanenta hörntanden att komma fram. När denna behandling inte ger resultat bör kirurgisk friläggning ske. Den kirurgiska friläggningen sker i kombination med efterföljande tandregleringsbehandling, varvid hörntanden dras fram i munhålan med hjälp av en tandställning, i ofta mer än 2 år. I Sverige används idag framförallt 2 typer av kirurgisk friläggning; sluten och öppen, där valet av teknik tycks vara lokalt betingat. Behandlingen innebär ett multidisciplinärt, tidsödande omhändertagande, som kan innebära lidande för patienten och lyckas olika väl. Syftet med studien är att undersöka, beskriva och jämföra behandlingsresultatet avseende lyckande, behandlingstid, ev.komplikationer och kostnader vid sluten resp. öppen friläggningsteknik, vid behandling av felställda hörntänder i gommen. Metod: Konsekutiva patienter på 3 ortodontikliniker (Eskilstuna, Örebro, Jönköping) – 40 per centra - randomiseras till friläggningsgrupp. Deltagarna följs tills behandlingen är avslutad. Resultat/ Slutsats: Rekrytering av studiedeltagare pågår. LOKAL: Smaken TID: 14.40 Långtidsuppföljning av entandsimplantat - en systematisk litteratur översikt Lars Hjalmarsson, Ötdl, odont dr, adj universitetslektor, Specialisttandvården, Mälarsjukhuset, Eskilstuna LOKAL: Smaken TID: 14.55 Långtidsuppföljning av barn som pga. tandvårdsrädsla (DF) och /eller behandlingsproblem (DBMP) fått strukturerad exponeringsbehandling (SEB) inför tandbehandling på specialistklinik i pedodonti (STV) Tandvård Bakgrund: Implantatretinerade kronor är idag ofta huvudalternativet vid ersättning av enstaka tänder, inte minst i framtandsområdet. Skälen är flera: utvecklade behandlingsmetoder med mer estetiskt tilltalande konstruktioner, hälsoekonomiska vinster i jämförelse med tandretinerade broar och inte minst vävnadsbesparande ingrepp. Många av de aktuella patienterna är i de sena tonåren vid behandlingsstart och saknar en eller flera tänder till följd av trauma eller saknar helt enkelt anlag för en eller flera tänder. Mot bakgrund av patienternas ungdom är det intressant att veta hur behandlingen står sig över tid, och då inte bara efter tre eller fem år; patienterna ska förhoppningsvis ha sina implantatkonstruktioner i flera decennier. Syftet med denna studie var därför att undersöka överlevnad och komplikationsmönster hos entandsimplantat som följts i tio år eller mer. Metod: Två sökstrategier användes och de tillämpades i tre steg: titlar, abstracts och fulltextartiklar. Tre forskare utgick dels ifrån de artiklar som refererades till i en litteraturöversikt från 2012, dels från en egen PubMed-sökning efter nyare artiklar. Exkluderades gjorde bland andra studier med en uppföljningstid kortare än tio år. Resultat: Av de 775 tillgängliga studierna exkluderades 653 efter genomläsning av titlarna. Fortsatt urval pågår. Preliminära resultat kommer att presenteras vid FoU-dagen. Slutsats: Det är i nuläget för tidigt att säga vilka slutsatser som vi kommer att kunna dra. Margareta Fridström, Specialisttandläkare, Pedodontikliniken, Mälarsjukhuset, Eskilstuna Bakgrund: Varje år remitteras drygt 1 % av barn och ungdomar i Sverige till STV. Den vanligaste remissorsaken är DF och/eller DBMP i kombination med ett odontologiskt behandlingsbehov. Metod: Studien är en tvärsnittsstudie där tidigare patienter inom STV vid Mälarsjukhuset i Eskilstuna, behandlade enligt SEB, 3-7 år efter behandlingen tillfrågades angående aktuell tandvårdsrädsla, tandvårdserfarenheter efter behandlingsavslut samt upplevd nytta av SEB. I studien ingår även en retrospektiv journalgranskning avseende såväl behandlingen inom STV som den efterföljande perioden inom allmäntandvård (ATV). Resultat: Resultaten antyder att invänjning enligt modellen SEB gjorde nytta såväl inför tandbehandlingen på STV som i de fortsatta kontakterna inom ATV. Av de barn som pga. DF och/eller DBMP fått SEB inför tandbehandling på STV klarade 80 % av konventionell revisionstandvård på ATV under en uppföljningsperiod av 3-7 år. Slutsats: Den beskrivna modellen för SEB kan användas av tandvårdspersonal inom såväl ATV som STV i syfte att förebygga eller överkomma tidiga tecken på DF och/eller DBMP, liksom för att identifiera barn som behöver ett mer anpassat omhändertagande. 21 LOKAL: Smaken TID: 15.30 Extension av nacken under sömnen med halskrage i kombination med bettskena och dess betydelse i reduktionen av apné-hypopné index hos vuxna med svår sömnapnésyndrom opererande specialiteter Florim Delijaj, Distriktsläkare, Verksamhetschef, Torshälla VC 22 Bakgrund: Obstruktiv sömnapnésyndrom (OSAS) är upprepade andningsuppehåll under sömnen och en vanligt förekommande sjukdom bland den vuxna befolkningen. Orsaker till sömnapnésyndrom är övervikt, rökning, alkohol, nässjukdomar, tonsillhypertrofi, hypothyreos osv. Som riskfaktor räknas även sovposition i ryggläge. Sömnapnésyndrom kan leda till en hel del sjukliga tillstånd så som hypertoni, stroke, hjärtinfarkt, dagsömnighet med ökad risk för trafikolyckor. Utredning baseras på sömnapnéscreening med polysomnografi alternativt polygrafi. Behandlingen av OSAS på primärvårdsnivå är framförallt allmänna råd om viktminskning, rökstopp, alkoholreduktion, undvika ryggläge. I behandlingen ingår även Apnéskena och CPAP (Continuous positive airway pressure) behandlig. Kirurgiskt ingrepp lämpas för patienter med stora tonsiller eller andra avvikelser i svalget och syftar till att reducera volymen på vävnaderna i munhålan och svalget och på så sätt skapa en friare luftväg. Bettskena rekommenderas framförallt hos patienter med lätt respektive medelsvår OSAS. Behandling med CPAP har goda effekter men uppfattas av många patienter som en komplicerad metod. Syftet med projektet var en objektiv utvärdering av en ny behandlingsmetod av OSAS. Metoden baseras på kombinationsbehandling med krage och bettskena. Kragen orsakar bakåtvridning av nacke under sömnen som ger upphov till friare luftvägar samt håller munnen stängd. Bettskena drar käken framåt, vidgar andningsvägar och hindrar tungan från att falla bakåt. Metod: Ett urval på 12 patienter med svårt OSAS som har fått CPAP behandling från ÖNH kliniken på MSE har gått igenom en crossover studie. Alla 12 patienter har slutat med CPAP behandling av subjektiva skäl. Patienterna identifierades i samband med uteblivet återbesök på CPAP mottagning. Resultat: Trots 40 % bortfall visar resultaten en signifikant reduktion av AHI index med kombinationsbehandling. LOKAL: Smaken TID: 15.45 Civilstånd viktigare än både region och sjukhustyp för överlevnad vid kolorektal cancer Louise Olsson, Läkare, Medicinkliniken Mälarsjukhuset Bakgrund: Socioekonomiska skillnader i relativ överlevnad av rektalcancer i Sverige 1995-2005 observerades i en tidigare studie. Syftet var nu att uppdatera analyserna, inkludera information om komorbiditet samt jämföra kolon- och rektalcancer. Material: Samtliga patienter registrerade i kvalitetsregistret för kolorektal cancer 2007-2011 inkluderades (n=28,267). Socioekonomisk information länkades på via SCB. Cox regression användes för att beräkna risken för död inom 5 år. Resultat: Under 1995-2005 hade män en högre risk för död men det gäller nu istället kvinnor, vid både kolon- och rektalcancer (HR 1.08 och 1.14). Vid en övergripande jämförelse mellan de bägge cancerformerna ses ett likartat mönster där framför allt civilstånd och region är av betydelse. I stadiespecifika analyser framträder en tydlig gradient där kvinnor har lägre risk att dö vid lokaliserade stadier men högre vid spridd sjukdom. De regionala skillnaderna återfinns i stadium III och IV, ex Västra Götaland HR1.42. Endast Stadium IV har ett bättre utfall på universitetssjukhus. Civilstånd är associerat med överlevnad i alla stadier och för alla grupper, ex rektalcancer stadium III ogifta HR 1.75. Inkomst har ingen effekt när man justerat för komorbiditet. Utbildningsnivå spelar en viss roll för koloncancer. Slutsats: Socioekonomiska och övriga skillnader är inte statiska utan behöver följas över tid. Civilstånd förefaller att få en allt större betydelse vilket bör uppmärksammas inom vården av kolorektal cancer. LOKAL: Känseln TID: 14.10 Kan dosering av vaccin mot TBE optimeras med hjälp av förändrade dosintervall för personer som fyllt 50 år Lars Rombo, Professor, Infektionskliniken Eskilstuna LOKAL: Känseln TID: 14.25 Kliniska och tumörbiologiska studier av diffusa storcelliga b-cellslymfom Charlott Mörth, Läkare, specialist onkologi, Cancercentrum, Mälarsjukhuset, 63188 Eskilstuna Invärtesmedicin Bakgrund: Risken för fästingburen hjärnhinneinflammation (TBE) ökar och cirka 400.000 doser vaccin ges varje år i Sverige. En neutraliserande antikroppshalt > 10 anses ge skydd. Tidigare studier visar ett sämre skydd av TBE bland personer som fyllt 50 år vilket lett till att smittskyddsenheten i Stockholm och Sörmland redan rekommenderar en rutin där äldre individer får en tredje dos 2 månader efter dos 2. Frågeställningar: Är tre doser att föredra framför två och hur skall dessa i så fall fördelas över tiden. Är samma individer skyddade mot TBE efter boosterdos av vaccin påföljande säsong. Metod: Vaccin mot TBE har getts till 3 grupper med vardera 50 studiedeltagare > 50 år som lottats till att antingen få vaccin dag 0+30, dag 0+7+21 eller dag 0+30+90. En yngre kontrollgrupp med 50 individer fick vaccin dag 0+30 Serumprov togs dag 0,60,120,360 och 400 och analyserades med avseende på halten av neutraliserande antikroppar Resultat: Om det är så att ett skydd mot TBE fordrar en antikroppshalt med minst 10 enheter så nådde en avsevärd del av dem som bara fått två doser första året inte skyddande nivå En majoritet av dem som vaccineras har otillräckligt skydd före boosterdos ett år senare oavsett antal doser första året. Vi fann inga stora skillnader med avseende på ålder Den grupp som fått vaccin dag 0+7+21 fick snabbare skydd än den grupp som fått 0+30+90 medan skyddsnivån före nästa års dos var samma. Bakgrund: Diffust storcelligt B-cellslymfom (DLBCL) drabbar 500 svenskar/år. Medianålder är 65 år, något fler män insjuknar. Cytostatika(CHOP) botade knappt hälften. Tillägg av anti CD20-antikropp, rituximab(R-CHOP), förbättrar prognosen som påverkas av tumörutbredning, allmäntillstånd och ålder enligt IPI index. Autoimmun sjukdom (AI) ökar risken för lymfom, främst DLBCL. En klinisk observation är att de med AI oftare drabbas av neutropeni och sepsis. Ålder är en negativ prognostisk faktor vid DLBCL, ålder >60 år vid diagnos är variabel i IPI. Ålder har uttalad effekt även hos yngre, patienter 20-30 år har bättre överlevnad än de som var 30-40 år. Kön påverkar prognosen, kvinnor under 51 år har bättre prognos än män. Hormonella faktorer kan ha betydelse. Erβ uttrycks i DLBCL. Stimulering in vitro av Erβ hämmar tillväxt av lymfom. Patienter med högt BMI (>25) har bättre överlevnad. Hypotes är att de bildar östrogen som hämmar lymfomtillväxt men kan bero på att dosering av cytostatika, med m2 kroppsyta som bas, påverkar personer i olika BMI-grupper olika. Det är vanligt att ett preparat (vincristine) utesluts efter några kurer pga neuropati. Det är okänt hur det påverkar överlevnaden. Metod: Journalgranskning av ca 600 fall med R-CHOP behandling 2000-2013. Kontroll av befintligt tumörmaterial. Resultat: Hur många med DLBCL har AI, vilka typer och hur går det med nya R-CHOP? Finns Erβ i tumörmaterial, hur påverkas prognos av uttryck, kan det kopplas till kvinnor <51 och patienter med ökat BMI? Hur påverkas prognos av seponering av vincristine? 23 LOKAL: Känseln TID: 14.40 Polycystiskt ovariesyndrom hon kvinnor med typ 1-diabetes: förekomst, patogenes och betydelse för bentäthet, ventrikeltömning/aptitreglering Invärtesmedicin Anastasia Trouva, Specialistläkare, Medicinkliniken, Mälarsjukhuset, Doktorand, Institution för Molekylär Medicin och Kirurgi, KI Bakgrund: Trots modern behandling får kvinnor med typ 1-diabetes (T1DM) komplikationer av metabola rubbningar och har även nedsatt fertilitet. Tre cohort studier har visat ökad förekomst av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) vid T1DM, men ingen studie är gjord på en svensk population som har en av de högsta incidenserna i världen. Både dessa sjukdomar kan var för sig och tillsammans påverka t ex fertilitet, frakturrisk, ventrikeltömning, aptit/mättnad och förekomst av hjärtkärlsjukdom. Metod: Patienter med T1DM rekryteras från Endokrin kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Solna. En matchad kontrollgrupp väljs ur Statens personadressregister. Båda grupper kommer att undersökas ur endokrinologisk samt gynekologisk synvinkel. Blodprover analyseras för könshormoner, metabola samt benmetabola variabler. Bentäthetsmättning samt ventrikeltömningstest kommer att göras. Resultat/Syfte: Vi vill undersöka: 1. Prevalensen av PCOS i en svensk population med T1DM jämfört med populationsbaserad kontrollgrupp. 2. Faktorer av betydelse för patogenesen av PCOS vid T1DM (total dos av insulin, typ och duration av behandling). 3. Bentäthet bland kvinnor med T1DM och PCOS. 4. Regleringen av ventrikeltömning/aptit. Slutsats: Resultaten kan ge svar på om incidensen av PCOS är kopplad till högre insulindoser. Detta kan leda till ändrade riktlinjer för behandling (metformin eller insulinpump ger lägre insulindoser) med positiva konsekvenser för dem metabola rubbningarna och den nedsatta fertiliteten. LOKAL: Känseln TID: 14.55 Rektalstavsteknik minimerar stråldosen till ändtarmen vid strålbehandling av prostatacancer Andreas Johansson, Leg Sjukhusfysiker, Medicinsk Fysik och Teknik, Mälarsjukhuset 631 88 Eskilstuna Bakgrund: Prostatacancer behandlas ofta med extern strålbehandling. För att uppnå god tumörkontroll krävs höga stråldoser. Då ändtarmen, som är strålkänslig, är anatomiskt närliggande prostatan begränsar den möjligheten att uppnå tillräckligt hög dos till tumören. Metod: Genom att pressa ändtarmen bort från prostatan med en rektalstav under strålbehandlingen minskas stråldosen till ändtarmen. Dessutom fixerar rektalstaven ändtarmen och förhindrar att fyllning passerar under behandlingen, vilket kan minska prostatans rörelse. GPS-sändare placeras i prostatan för att undersöka inverkan på prostatans rörelse rektalstaven har. Genom att placera detektorer i rektalstaven kan stråldosen mätas in-vivo vid varje behandlingstillfälle. Den uppmätta stråldosen kan användas för att anpassa strålbehandlingen och minska biverkningar. Resultat och slutsats: En dosplaneringsstudie har publicerats där en minskning av stråldosen till ändtarmen påvisades. Vidare studier kommer visa om prostatans rörelse minskar när rektalstaven används, vilket leder till minskade marginaler och mindre volym av hög stråldos. Även det kliniska utfallet kommer undersökas och den eventuella minskningen av biverkningar. Genom att mäta stråldosen vid varje behandlingstillfälle kvalitetssäkras varje enskild behandling vilket leder till ökad patientsäkerhet. 24 LOKAL: Känseln TID: 15.30 Exponering för mekanisk ventilation och endotoxin påverkar bakterieväxt och immunsvar vid experimentell ventilatorassocierad pneumoni Jesper Sperber, läkare, Anestesikliniken Mälarsjukhuset Invärtesmedicin Bakgrund: Ventilatorassocierad pneumoni är vanlig inom intensivvård. Det är okänt om tiden i respirator och förekomsten av systeminflammation som vid sepsis påverkar hur bakterier växer i lungan vid pneumoni. Metod: Tre grupper grisar (A, B, C) gavs Pseudomonas aeruginosa bakterier i lungan och ventilerades under 6 timmar. Grupp A och B hade förexponerats med ventilation i 24 timmar innan bakterietillförseln, och B hade även fått endotoxin för stimulering av systeminflammation. Bakterieväxt i lungan och lungskada värderades vid experimentets slut, medan NO-metaboliter (urinnitrat) och inflammatoriska cytokiner analyserades över hela experimentet. Resultat: De djur som exponerats för 24 timmar ventilation och endotoxin innan bakterieinokulation (B) hade högre bakterieväxt i lungan (p<0.05), mer uttalad lungskada (p<0.05) och lägre urinnitratnivåer (p<0.05) än de oexponerade djuren (C). Grupp C hade högre pro-inflammatoriska TNF-α än de båda förexponerade grupperna A och B (p<0.01). Slutsats: Förbehandling med mekanisk ventilation och förekomst av systeminflammation ökar bakterieväxt vid experimentell ventilatorassocierad pneumoni. Den lägre bakterieväxten hos oexponerade djur var associerad med högre NO produktion och pro-inflammation. 25 Kontaktuppgifter FoU-centrum Föreståndare Ove Axelsson E-post: Ove.Axelsson@kbh.uu.se Enhetschef Eva-Maria AnnerbäckE-post: Eva-Maria.Annerback@dll.se Forskningshandledare Andreas PikwerE-post: Andreas.Pikwer@dll.se Staffan ErikssonE-post: StaffanKarlDavid.Eriksson@dll.se Lena NordgrenE-post: Lena.Nordgren@mdh.se Thorne WallmanE-post: Thorne.Wallman@pubcare.uu.se Eugen Yu-Hui WangE-post: Yu-hui.Wang@dll.se Statistiker Hans-G. ErikssonE-post: Hans.G.Eriksson@dll.se Fredrik GranströmE-post: Fredrik.Granstrom@dll.se Nicklas PihlströmE-post: Nicklas.Pihlstrom@dll.se Ulf LarssonE-post: Ulf.Larsson@dll.se Sektionen för tandvård Lars HjalmarssonE-post: Lars.Hjalmarsson@dll.se Sektionen för psykiatri/neurovetenskap Tomas LjungbergE-post: Tomas.Ljungberg@dll.se Administratör Pernilla LarssonE-post: Pernilla.Larsson@dll.se Bibliotekschef, Sjukhusbiblioteken Kristina SmedebyE-post: Kristina.Smedeby@dll.se Landstinget Sörmland FoU-centrum/CKFD Kungsgatan 41 631 88 Eskilstuna Tfn: 016-10 54 01 E-post: FoU-centrum@dll.se www.landstingetsormland.se/fou-centrum
© Copyright 2024