1. No category

H
2015-06-17
Sammanställning av Kompassens
systematiska kvalitetsarbete 2015
Karlsborgs kommun, Storgatan 16, 546 82 Karlsborg • 0505-170 00
www.karlsborg.se • karlsborg.kommun@karlsborg.se
Innehållsförteckning
Inledning
3
Åtgärder enligt föregående sammanställning
4
Underlag och rutiner
5
Organisation och förutsättningar
6
Verksamhetens prioriterade mål
7
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
9
Utvärdering likabehandingsplan – kränkande behandlingar
11
Normer och värden
12
Utveckling och lärande
13
Förskola och hem
15
Samverkan med förskoleklass
16
Förskolechefens sammanfattning
17
3
Inledning
Vi flyttade in i vår nybyggda förskola Kompassen i december 2014. I planeringen av
den nya förskolan hade pedagogerna önskemål om 3 ledord som skulle genomsyra
förskolan och dess miljö. De tre orden var möten, nyfikenhet, utforskande.
Utifrån dessa tre ledord skapade vi vår vision för förskolan Kompassen:
”Vår vision är att ha en miljö som inbjuder till möten där nyfikenhet leder till nya upptäckter”
Vår värdegrundsvision är:
”Alla ska kunna komma till vår förskola utan att behöva känna rädsla för att bli utsatt
för någon form av kränkande behandling. Vi tillämpar nolltolerans mot kränkningar. Vi
pratar med varandra och inte om varandra”.
(Se Kompassens plan mot diskriminering och kränkande behandling)
Vårt arbete med värdegrunden är på samtliga avdelningar ett ständigt arbete och en
pågående process i vår verksamhet på olika sätt utifrån barnens ålder och förmåga.
Vår värdegrund skall genomsyra vårt förhållningssätt mot varandra både barn-barn,
barn-vuxen, vuxen-vuxen.
Vi arbetar på olika sätt för att öka barnens förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i
andra människors situationer samt viljan att hjälpa andra bl.a. genom ”Kungaskogen”
och kompisträd som metoder. När något har inträffat i leken har pedagogerna då
dramatiserat händelserna för barnen som man sedan gemensamt har reflekterat
över.
På avdelningarna med de yngre barnen har vi jobbat mycket med känslor genom
ord, bilder och tecken. Vi har uppmärksammat varandras känslor genom att sätta ord
på känslan och använda tecknet för känslan. Barnen har utforskat sina egna känslor
framför spegeln.
– ”Jag arg nu”, -”Nu glad!”.
Bland de äldre barnen har vi arbetat med orden respekt och ansvar samt vad de innebär. I barnens lek har pedagogerna sedan påvisat detta för barnen och hänvisat till
orden när konkreta situationer har inträffat. Vi har pratat mycket med barnen om att
det är viktigt att lyssna på och respektera varandra och sluta när någon säger nej. Ett
nej är alltid ett nej som man alltid måste respektera. Vi berömmer barnen när de visar
medkänsla och hänsyn och när det hjälper varandra.
4
Åtgärder enligt föregående sammanställning
Det var nytt för oss att arbeta med prioriterat mål i verksamheten. Detta införde vår
nya förskolechef när hon började arbeta hos oss hösten 2014. Vi diskuterade gemensamt på förskolan vad vi behövde arbeta extra med och vad vi behövde bli bättre
på. Vi kom fram till att arbeta med barns inflytande som prioriterat mål eftersom vi
kände oss lite osäkra på det och hur barnen kan få inflytande över sin egen verksamhet.
Vi pedagoger fick tänka till på vad begreppet inflytande står för, vad kan barnen ha
inflytande i och när? Vi behövde tänka på att ta med barnen i planeringen av miljön
såväl inne som ute.
5
Underlag och rutiner
Vi har arbetat gemensamt med planering – genomförande – utvärdering. Som underlag har vi använt oss av:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Läroplanen
Skollag
Förskolans plan mot kränkande behandling
Dokumentation
Reflektionsprotokoll
Pedagogiska samtal efter verksamhetsbesök
Diskussioner på Apt
Dialoger med barnen
Observationer
Utvecklingssamtal
Föräldramöte
Utvecklingssamtal
Föräldrabesök i verksamheten
Samtal med föräldraföreningen
Alla föräldrar blev informerade om förskolans prioriterade mål under året, först på
föräldramötet och sedan i informationsbrev. Föräldrarna har uttryckt sina önskemål
och behov till personalen i utvecklingssamtalen samt i den dagliga kontakten. Många
föräldrar har uttryckt ett stort förtroende för förskolan. Genom observationer av barnen samt en lyhördhet hos pedagogerna har barnen i sin lek gett uttryck för sina intressen och behov vilket pedagogerna till viss del har kunnat möta och tillgodose.
6
Organisation och förutsättningar
Förskolan Kompassen är en nybyggd förskola som vi flyttade in i under december
2014. Detta gör att personalen under året har prioriterat att lära känna sina nya lokaler och fortfarande arbetar för att hitta nya rutiner och arbetssätt. Detta har varit en
process för både barn och personal som fortfarande pågår.
Förskolan har en öppen planlösning och består av 4 avdelningar samt gemensamma
rum och utrymmen för alla att mötas på.
•
•
2 avdelningar med barn 1-3 år
2 avdelningar med barn 4-6 år
Organisationen består av förvaltningschef och förskolechef. Förskolechefen har
också fler verksamheter i sitt ansvarsområde.
Förskolan består av 72 barn varav 2 barn är i behov av särskilt stöd. Varje avdelning
har personal motsvarande 3 heltidstjänster. En avdelning har 50 % förstärkt personalgrupp p.g.a. utökad barngrupp. Ett av barnen i behov av särskilt stöd har en
resurs på 100 %.
Personalen består av 11 förskollärare samt 3 barnskötare. På förskolan arbetar
också en kock på 100 % och en lokalvårdare på 80 %.
Verksamhetsansvarig är en förskolechef.
Fortbildning som vi har fått under året:
•
•
•
•
•
•
Brandutbildning - alla
Föreläsning om Pedagogisk dokumentation - alla
Föreläsning i Teknik/experiment - 6 pedagoger
Utomhuspedagogik - 2 pedagoger
Ipad i förskolan – 2 pedagoger
Pedagogisk utvecklingstid - 4 pedagoger
7
Verksamhetens prioriterade mål
Mål: Oka barnens möjligheter till inflytande och delaktighet
•
•
•
”Utvecklar sin att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att
påverka sin situation” (Lpfö 2.3-1)
”Utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö ”(Lpfö 2.3-2)
”Utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer
genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande” (Lpfö 2.33)
Process/insatser
•
•
•
•
•
•
Lyhörd personal som i dialog med barnen har tagit tillvara på barnens önskemål, intressen och behov.
Personalen har varit flexibel i sin planering.
Uppmuntrat, berömt och pushat barnen till att våga tro på sig själv – Du kan!
Gett barnen eget ansvar och uppgifter att lösa under dagen.
Haft ett tillåtande klimat, gett barnen tid och förutsättningar för att ta egna initiativ.
Arbetat i smågrupper för att alla lättare ska kunna komma till tals.
De äldsta barnen har röstat om saker – Demokrati
Pedagogisk dokumentation
På grund av att vi valde barns inflytande som prioriterat mål har personalen fått en
ökad medvetenhet kring området. Detta har lett till att vi idag tänker på barns inflytande på ett annat sätt när vi planerar en aktivitet. Hur kan vi ta med barnen här? Hur
kan barnen få inflytande i det här? Vi pedagoger har blivit bättre att se tillfällen när
barnen kan ges inflytande. Genom att personalen har påvisat för barnen när de har
haft inflytande vid situationer så har barnen idag fått en ökad förståelse för att de är
med och påverkar sin vardag och verksamhet.
Resultat
De äldre barnen har visat en ökad förståelse för sitt eget inflytande. De uttrycker idag
mer i ord vad de själva vill och inte vill göra. De har utvecklat en förståelse för demokrati och röstning. De har idag en förståelse för att det inte alltid är deras egen vilja
och önskemål som tillgodoses, utan förra gången fick jag bestämma idag var det någon annans tur. Både de yngre och de äldre barnen tar mer egna initiativ till handlingar. Några barn på en avdelning fick upp ögonen för plantering genom bilder på ett
mjölkpaket som de blev nyfikna på. Efter planteringen tog barnen ett gemensamt ansvar och skötte om vattningen på egen hand. Flera barn tar också ett mer eget ansvar med för- och efterarbetet kring sina aktiviteter.
Ett exempel på detta har vi sett i ateljén där några barn städar och diskar efter sig
efter avslutad aktivitet. De yngre barnen ger nu själva mer uttryck för i vilken miljö de
8
vill leka i, med vem och med vad. Många barn har gett uttryck för sina intressen och
behov i sin lekmiljö vilket vi pedagoger har försökt ta till vara på i möjligaste mån.
Bland de yngre barnen som ännu inte kan uttrycka sig med ord har pedagogerna gett
dem olika val att göra. Dock såg man på en avdelning ett intresse för vatten bland
barnen vilket ledde till att ett vattentema startades på avdelningen för att spinna vidare på detta intresse. På en annan avdelning med yngre barn visade barnen ett
ökat intresse kring tema brand.
Analys
Vi har samtalat med barnen om orden demokrati och inflytande, vad orden står för
och vad de innebär. Ett påtagligt exempel på detta är röstning som vi har använt hos
de äldsta barnen som en metod i verksamheten för att arbeta med demokrati. Pedagogerna har varit lyhörda mot barnen, lyssnat in barnens intressen och önskemål. Vi
har tagit med barnen till viss del i planeringen och låtit deras intressen fått utrymme i
verksamheten. Att ta med barnen i planeringen av miljön är dock något vi vill bli
bättre på och göra mer i fortsättningen. På en avdelning upptäcktes efter förskolans
brandvecka ett ökat intresse för brandbilar och brandmän. Detta intresse spann personalen vidare på och barnen gavs inflytande genom att de fick välja nya leksaker att
köpa in. Detta resulterade i en ny brandstation och några brandbilar. När leksakerna
kom tog barnen emot dem med glädje och efter hjälpte efter förmåga till att packa
upp och montera. Personalen påvisade för barnen att det var deras önskemål och val
som här togs tillvara på. På förskolan har man haft ett öppet och tillåtande klimat
bland både stora och små barn. Vi vuxna har uppmuntrat, berömt barnen och pushat
dem till att göra själva. Barnen har getts tid och utrymme för detta.
Åtgärder för utveckling
Vi fortsätter på förskolan Kompassen att arbeta ett år till med inflytande som prioriterat mål. Vi vill utveckla målet vidare, hitta fler situationer där barnen ges inflytande. Vi
vill ta målet ett steg längre. För att detta ska bli möjligt behöver vi gemensamt på förskolan diskutera vårt arbetssätt, hur vi vill arbeta med inflytande? Hur ska vi använda
våra miljöer? Vart vill vi nå? Vi behöver bli bättre på att planera och utvärdera mer
tillsammans med barnen.
9
Arbetet mot diskriminering och kränkande behandling
Mål – Ökad tillgänglighet och trygghet på ”torget” för ALLA. (Vi vill skapa en
miljö där man möts, som väcker nyfikenhet och lust att upptäcka och utforska)
Process/ insatser
•
•
•
Småbarnsavdelningarna har fått en egen dag (tisdag) för att de yngsta ska få
en möjlighet att lära känna lekmiljöerna i sin takt och bli trygga i detta.
Närvarande vuxna, till viss del.
Anpassat antal barn efter typ av aktivitet, till viss del
Resultat
Har planerade insatser genomförts?
Inte fullt ut. När det gäller ”närvarande vuxna” har syskonavdelningarna ibland låtit
vissa barn ta eget ansvar och leka själva på torget (vi vuxna har tittat till de regelbundet). Även när det gäller antalet barn på torget har det inte blivit optimalt, ibland har
det blivit för många barn och även vuxna samtidigt. Rörigt! Torggruppen har blivit
”bortglömd”.
Har det blivit någon förändring?
De yngre avdelningarna har blivit något mer ”hemma” på torget. De äldre avdelningarna nyttjar torget ofta, kanske inte alltid som vi vuxna hade tänkt. Torget används
som ett stort rum, inte som rum i rummet.
Har förväntade effekter uppnåtts/ nådde vi målet vi satte upp?
Till viss del, inte fullt ut.
Analys
Varför gick det som det gick?
•
•
•
Alldeles för kort tid (endast tre månader)
Vi är nya i ”huset”, så det största fokus har lagts på respektive avdelning (rutiner, lekmiljöer, trygghet mm), matsal, ateljé och även utemiljön. Vi har en stor
gård att utforska.
Vi har inte fått till torggruppen så som vi har önskat mycket beroende på att vi
prioriterade våra avdelningar och arbetet där under vår första tid här på Kompassen.
10
På vilket sätt skiljer sig nuläget från det ursprungliga läget?
•
•
•
•
Barnen känner sig mer trygga på torget.
Torget utnyttjas mycket
Småbarnsavdelningarna använder torget mer
Möten avdelningar emellan (morgon/eftermiddag)
Vad har vi lärt oss/ hur går vi vidare?
•
•
•
Ibland har det upplevts som ”rörigt” på morgnarna, för många samtidigt på torget. Vi behöver se över morgonrutinen.
Lekmiljöerna behöver förändras/utvecklas till att bli mer inspirerande och utforskande. Torggruppen måste komma igång! (en personal/avdelning)
Utnyttja torget till mer gemensamma aktiviteter, typ sångsamling.
Prioriterat mål 2015/2016
Eftersom vi inte uppnått målet fullt ut, behöver vi fortsätta med samma mål:
11
Utvärdering Likabehandlingsplan - kränkande handlingar
Barn - Barn:
•
Ett äldre barn har kränkt ett yngre barn. Berörda föräldrar och förskolechef
blev inkopplade. Samtal genomfördes. Råd och vägledning gavs till berörda
barn och föräldrar. Föräldrar fick också information om var de kunde vända
sig för att få mer hjälp och stöd än vad förskolan kunde ge.
Vi saknar rutiner för kränkningar vuxna – vuxna. Detta måste vi lägga till i vår plan
inför nästa år 2015-2016.
Det har varit några tillfällen under året, där vuxna känt sig kränkta eller misstrodda av
andra vuxna.
•
•
Personal har känt sig kränkt av förälder. Förskolechef informerad och samtal
har genomförts med berörda parter.
Personal har känt sig misstrodda av annan personal. Förskolechef informerad.
De som känt sig utsatta har haft samtal med förskolechef.
12
Normer och värden
Mål
•
•
”Öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar (Lpfö 2.1-1)
”Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt
vilja att hjälpa andra” (Lpfö 2.1-2)
Insats
•
•
Arbetat med en tydlig Nolltolerans
Delat upp gruppen i smågrupper, vuxna alltid nära barnen
Resultat
De äldre barnen har visat stor ansvar för de yngre. De äldre barnen har visat stolthet
över att vara störst. De har hjälpt varandra exempelvis vid måltider och vid påklädning. De har lyft fram de yngre i leken. Barnen har ökat sin empatiska förmåga. De
bryr sig om varandra, frågar vad som har hänt om någon är ledsen, tröstat sagt förlåt
och kramats.
Analys
Personalen har markerat direkt vid minsta tendens i ord eller handling till kränkande
behandling. Tagit tag i situationen direkt och samtalat med barnen och i vissa fall
dramatiserat upp händelser i gruppen för att reflektera över tillsammans med barnen.
De äldre barnen har varit förebilder för de yngre och visat hur det fungerar. Personalen har arbetat nära barnen och så mycket som möjligt delat upp gruppen i mindre
grupper. Bland de yngre barnen har personalen satt ord på barnens olika känslor och
förstärkt detta med bilder och tecken. Vi har arbetat mycket på samtliga avdelningar
om normer och värden. Arbetet är en ständig pågående process som vi värderar
högt i vårt arbete med barnen.
Åtgärder för utveckling
Till nästa termin låta de äldre barnen få olika ansvarsområden att ta sig an, ansvara
för olika rum på förskolan.
13
Utveckling och lärande
Mål
•
•
”Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära” (Lpfö
2.2-2)
”Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter
och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler”
(Lpfö 2.2-5)
Insats
•
•
Introducerat miljöer, leksaker och material tillsammans med barnen
Lyhörd personal som har lyssnat in barnens intresse och spunnit vidare på
Resultat
Barnen har varit positiva till det som har erbjudits och det vi har genomfört. De har
varit vetgiriga, nyfikna, velat prova på nytt, ställt frågor och velat veta mera. Många
barn har blivit mer självständiga och självgående i verksamheten. Ett exempel på
detta ser vi nu genom att barnen på egen hand startar upp ett spel tillsammans som
de genomför på egen hand utan hjälp från vuxna. De lite mer försiktiga barnen har
under våren blivit mer framåt under planerade aktiviteter vilket de visat genom att ta
för sig mer och vara mer aktiv. Flera barn har utvecklat ett intresse för bokstäver.
Barnen ser bokstäver på exempelvis mjölkpaket, vill skriva bokstäver på teckningar,
med pålägget på mackan. De relaterar bokstäver till sitt eller kompisens namn. Några
barn har knäckt koden och börjat läsa.
Analys
Under vår första tid här ägnade vi mycket tid åt att barnen skulle bli trygga i sin nya
miljö och lära känna sina nya lokaler. Tidigt märkte vi att de yngre barnen visade en
osäkerhet för de gemensamma utrymmena exempelvis ”torget”. Detta ledde till att vi
tänkte om och gav de två avdelningarna med yngre barn en egen dag/vecka att vistas på torget vilket har varit positivt för många barn som idag vågar mer och tar för
sig mer. Vi tror att en bidragande orsak till barnens leklust och nyfikenhet kan bero
på att förskolans tillgänglighet med material för barnen. Vi pedagoger har också varit
tillåtande och uppmuntrande till barnens egna initiativ och användande. Vi tror också
att det varit viktigt att introducera materialet ordentligt tillsammans med barnen så att
de idag på egen hand exempelvis kan genomföra ett spel på egen hand utifrån spelreglerna. Barnens ökade intresse för bokstäver tror vi till viss del beror på att vi har
använt bokstäver i många sammanhang med barnen. Vi har lekt med bokstäver och
ord i både lek och på samlingar, vi har påvisat bokstäver för barnen exempelvis på
namnlappar som sitter på många ställen på förskolan.
Flytten till vår nya förskola var en process och innebar en stor förändring för både
barn och vuxna. Flytten var planerad och väldigt positiv men samtidigt som vi skulle
flytta in och lära känna våra nya lokaler skulle vi också bedriva verksamhet och göra
barnen trygga vilket tog mycket arbete. Vi har till stor del arbetat efter vår planering
14
under året men vissa omständigheter såsom möten, sjukskrivningar bland personal,
högt barnantal och annat som har gjort att vi fått hjälpa till över avdelningarna och vår
verksamhetplanering har ibland fått ge vika.
Åtgärder för utveckling
Ta med barnen mer i planeringen av miljön såväl inne som ute. Var lyhörd mot barnens intressen och behov. Ställ mer utmanande frågor till barnen. Hur tänkte du, hur
löste du det? Hur kan du få reda på det?
15
Förskola och hem
Mål
•
•
”Att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan ”(Lpfö 2.4-1)
”Föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,
utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal ”(Lpfö 2.4-6)
Insats
•
•
•
Använda oss av en 3-dagars föräldraaktiv inskolning.
Ge alla familjer god tid under inskolningen, låta alla barn ta den tid de behöver
för att känna sig trygga.
Lyhörda för föräldrarnas önskemål och behov. En öppen dialog.
Resultat
Genom att använda oss av en 3-dagars föräldraaktiv inskolning har föräldrarna fått
ökad insyn i barnens vardag och vår verksamhet. Föräldrar har uttryckt det positivt
att se helheten av hur verksamheten ser ut under en hel dag. Några föräldrar har
uttryckt att 3 dagar inskolning varit för kort tid. Vi har fått positiv respons från föräldrarna om vår verksamhet under den dagliga kontakten samt på utvecklingssamtalen.
Många föräldrar är nöjda med verksamheten men påpekar det höga barnantalet i
grupperna som negativt. Vi har en god samverkan med hemmet, en öppen dialog
och många föräldrar har tagit sig tid till att vara med barnen i verksamheten under en
dag. Många barn är positiva till förskolan och längtar hit.
Analys
Vi har tagit emot och lämnat hem alla barn varje dag. Vi har sett och bekräftat alla
barn och föräldrar dagligen. Personalen har varit positiva och engagerade och haft
ett trevligt förhållningssätt mot både barn och föräldrar. Vi har varit lyhörda för föräldrarna och deras önskemål och behov även om vi inte har kunnat tillgodose dem med
allt. Gällande inskolningen behöver vi personal bli tydligare i informationen till föräldrarna. Det är inte bara dessa 3 dagar som är inskolning då de är med, utan den är
individuell och sträcker sig upp till två veckor där föräldrarna ska finnas till hands.
Åtgärder för utveckling
Fortsätter som vi gör idag. Positiva och glada barn samt nöjda, intresserade och engagerade föräldrar. Gällande inskolningen behöver vi personal bli tydligare i informationen till föräldrarna. Det är inte bara dessa 3 dagar som är inskolning då de är med,
utan den är individuell och sträcker sig upp till två veckor där föräldrarna ska finnas
till hands.
16
Samverkan med förskoleklassen
Mål
•
•
”Att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för
att stödja barnens övergång till dessa verksamheter” (Lpfö 2.5-1)
”Tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans ”(Lpfö 2.5-3)
Insats
•
•
•
•
Möte mellan personal på förskola/förskoleklass/fritidshem för att tillsammans
planera för överinskolningen
Besök av personal från förskoleklass/fritids på förskolan.
Barnen gjorde ett besök till förskoleklassen och två besök på fritids
Överlämningssamtal från förskolan till förskoleklass/fritids
Resultat
Samarbetet med förskoleklassen och fritids har fungerat bra. Barnen tyckte det var
roligt och spännande med besöken på skolan. De var stolta över sina nya grupper
och fröknar. De ser fram emot hösten och pratar mycket om det, de är förväntansfulla. Frågor från föräldrar har uppkommit kring grupperna och hur de har delats upp.
Analys
Upplägget av överinskolningen har varit bra. Det har legat bra till i tiden (under maj
månad) och antalet träffar har varit bra. Allt har skett inom några sammanhängande
veckor vilket har varit bra för verksamheten på förskolan. Vi tror att föräldrarnas oro
och frågor har uppkommit för att de vill kunna vara med och påverka hur grupperna
ska bli.
Åtgärder för utveckling
För framtiden önskar vi ett mera samarbete med skolan för att bättre kunna mötas
vid överinskolningen, att både skola och förskolan får bättre insikt i varandras arbete.
Viktigt att tydliggöra i informationen till föräldrarna, redan vid föräldramötet, hur tillvägagångssättet är vid överinskolningen och gruppindelningen till skolan. Viktigt att informationen tydliggörs även från rektor och förskolechef till föräldrarna angående
överinskolningen och gruppindelningen. Handlingsplanen bör justeras utifrån detta.
Ansvariga utgivare: Helena Dahlqvist förskollärare och Annelie Åhman förskollärare.
17
Förskolechefens sammanfattning
Läsåret 2014-2015 var ett alldeles speciellt år. Året präglades av den stora flytten ut
till den nybyggda förskolan Kompassen. Under hösten planerades för hur flytten
skulle gå till samt att det fanns många frågor att räta ut gällande den nya byggnaden.
Första flyttlasset gick den 24/11, då började två avdelningar med de yngsta barnen
på Kompassen. Veckan efter gick det andra flyttlasset, då flyttade de två avdelningarna med de äldsta barnen ut till Kompassen. Flytten gick över förväntan. Personalen
ska ha en stor eloge för att allting fungerade så bra. Allt flyttades samtidigt som förskolan Vätterskolan var öppen hela tiden. När flytten var avklarad såg personalen till
att skapa lugn och ro så att barnen fick möjlighet att landa i de nya lokalerna.
Under våren arbetades ett förslag fram om att Kompassen skulle få laga egen mat på
prov under två månader. Efter många möten, och med tillstånd från MÖS, godtogs
förslaget. 2015-04-30 blev starten för detta. Redan 2015-04-01 hade en kock anställts som nu helhjärtat gick in för uppgiften att laga god mat från grunden. Det visade sig direkt att det blev en stor kvalitetshöjning av maten. Barnen åt betydligt
bättre och frågade ofta om det var ”Camilla-mat” - kocken heter nämligen Camilla.
Den ekonomiska utvärderingen visade sig också vid en första uppskattning vara
mycket positiv. På ett helår skulle vi kunna göra en stor besparing på att själva laga
maten på Kompassen. Vår stora önskan är naturligtvis att få fortsätta med detta, en
klar kvalitetshöjning som dessutom ger en stor besparing. Kan ju inte bli mycket
bättre!
Under våren gjordes också en del justeringar gällande gården och även en del invändigt färdigställdes. Staket sattes upp på ”pulkabacken” och parkeringen iordningställdes. Man gjorde också en komplettering av möbler till bland annat matsalen.
I höstas började vi arbeta med ett systematiskt kvalitetsarbete. Varje avdelning fick
tänka till på vad de behövde utveckla, och vi kom fram till att vi behövde arbeta
mycket mer med barnens inflytande vilket är ett av målen i förskolans läroplan. Vi
arbetar alltså med ett prioriterat mål där vi känner att det målet behöver utvecklas.
Självklart arbetar vi även med övriga läroplansmål, men koncentrerar oss mer på det
prioriterade målet.
Höstens arbete började med en nulägesanalys av ”hur ser min avdelning ut, vad har
vi för barngrupp och vad behöver vi göra för att barnen ska utvecklas”? Samtliga avdelningar arbetade alltså med ”Barnens inflytande” men utifrån sin avdelnings behov
och även utifrån barnens ålder. Det man började med var att ”använda” flytten till nya
förskolan som en stor händelse där barnen fick inflytande och delaktighet. Varje
vecka reflekterar varje avdelning tillsammans vad som hänt veckan innan och hur
man ska gå vidare utifrån detta. Man lyssnar in vad barnen säger och vad de visar
intresse för. Man skriver ett reflektionsprotokoll som sedan är ett underlag för nästa
veckas planering. Reflektionsprotokollen används också när vi utvärderingar samt till
sammanställningen av systematiska kvalitetsarbetet.
Under året har man utvecklat barnens inflytande på ett bra sätt. Man har mer än tidigare barnens inflytande framför ögonen när man planererar verksamheten och framförallt de äldre barnen har fått ett större inflytande när det gäller planering och vid
inköp mm, samt att de nu är mer medvetna om att de faktiskt har inflytande.
18
Vid jul gjorde personalen en första utvärdering, där de fick ett frågeunderlag som de
skulle utgå ifrån. Då utvärderade det prioriterade målet, organisation och förutsättningar, likabehandlingsplanen samt barn i behov av särskilt stöd.
I juni gjorde varje avdelning ytterligare utvärderingar utifrån ett frågeunderlag. Nu utvärderades alla läroplansmål men särskilt det prioriterade målet och likabehandlingsplanen. Två av personalen utsägs att sammanställa kvalitetsarbetet, och de fick tid
att sammanställa kvalitetsarbetet på dagtid. När första utkastet var klart hade vi en
genomgång av materialet och kom fram till vad som behövde skrivas om och justeras. Sammanställningen av arbetet slutfördes innan midsommar då jag fick det i min
hand. Arbetet var mycket välskrivet. Resultat och analys går hand i hand.
Trots stort fokus på att flytten till nya förskolan skulle bli så bra som möjligt så har alla
avdelningar lyckas arbeta och utveckla alla läroplansmål, men framförallt det prioriterade målet ”Barns inflytande”. Man har hela tiden hittat nya vägar och utvecklingsmöjligheter utifrån barnens ålder och mognad.
Även nästa läsårs prioriterade mål kommer att vara ”Barns inflytande”, och då vill jag
se att barnen i allt större grad är delaktiga i planering och att personalen i ökad utsträckning utvärderar mer med barnen.
I övrigt måste framhållas ett ökande antal barn i behov av särskilt stöd i förskolan,
och för dessa finns idag i olika utsträckning assistenter anställda. Samtidigt ser vi en
snittmässigt ökad närvarotid för barnen med långa ”arbetsdagar”, vilket också är tröttande och påfrestande. Här ser jag ett stort behov av en särskild specialpedagog för
förskolan, både för hjälp och stöd samt för att på sikt kunna minska antalet assistenttimmar.
Karin Gustafsson, förskolechef