LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Flens kommungrupp 2015-04-15 vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt, dnr 537-5058-2014 LRF:s kommungrupp i Flen har tagit del av delar av vattenmyndighetens förslag till åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan för Norra Östersjön och vill med anledning av detta framföra följande synpunkter. LRFs lokalavdelning i Bettna-Vrena har lämnat synpunkter för den södra delen av kommunen. Allmänt I Flens kommun bedrivs omfattande jordbruk och har så skett under lång tid. Djurhållningen har dock minskat de senaste decennierna och såväl vallodling som andelen ekologisk odling är relativt omfattande. Många sjöar är sänkta och det är gott om fritidshusbebyggelse runt sjöarna. Det är viktigt att vattenmyndigheten tar hänsyn till dagen och gårdagens situation när mål och åtgärder för områdets sjöar och vattendrag tas fram. Det är ett tufft beting som myndigheten föreslår och vi är överlag tveksamma till de mätningar som ligger till grund för myndighetens analyser. En del åtgärder som föreslås tar mycket mark i anspråk. Här behöver myndigheten fundera över vad som händer med den inhemska livsmedelsproduktionen. Vi har redan passerat ”peak åkermark” och behöver den åkermark vi har för att producera livsmedel mm. Medlemmarna i Flens kommungrupp är också frustrerade över att det är så krångligt att ta sig igenom det material som finns att tillgå, både själva samrådsmaterialet och VISS. Det är nästan omöjligt att förstå vattenmyndighetens material. REMISSYTTRANDE Dnr dnr 2015-01-26 Statusklassning och miljökvalitetsnormer Nästan allt vatten i kommunen får underkänt av vattenmyndigheten, och det är viktigt att få veta orsaken till att vattnet är så dåligt som myndigheten anser. Det är ett stort problem när vattenmyndigheten drar stora växlar på alltför få mätpunkter och mättillfällen. Till exempel så verkar det vara en mätpunkt vid Västersjöns utlopp som påverkar statusklassningen för hela Malmaån. Mätningen är troligen starkt påverkad av reningsverkets utsläpp och bräddpunkter samt av dagvattenutsläpp från tätorten Malmköping strax ovanför. Man kan inte använda den mätpunkten för att kräva åtgärder i jordbruket längs hela åsträckan. Vår uppfattning är att problemet i stor utsträckning ligger i att reningsverket i Malmköping fungerar dåligt och dessutom breddar när det kommer mer än 7,5 mm regn. Klassningen är inte representativ för ån. Vi har gjort mycket olika insatser genom åren för att minska belastningen av växtnäring och kemikalier från jordbruket i Flens kommun. Det verkar inte som att vattenmyndigheten har tagit hänsyn till den eftersläpning i effekten av det arbetet som finns. Nyttan av det vi redan har gjort behöver utvärderas bättre innan jordbruket ska göra nya åtgärder. Åtgärdsbetinget är alldeles för stort och behöver minskas, dels för att det inte är ekonomiskt möjligt och dels för att effekten av en lång rad åtgärder inte är medräknade. Vår uppfattning är att målsättningen behöver sänkas när det gäller följande: Malmaån. Nya mätpunkter innan reningsverket behöver först inrättas, och effekten av genomförda åtgärder behöver utvärderas. Hänsyn bör t ex även tas till den stora våtmark som nyligen är anlagd vid Sundbysjön. Den strukturkalkning är genomförd vid sjön Björken i Malmaåns tillrinningsområde saknas också. Betinget bör minskas. Nedingen. Sjön är grund, sänkt och har dålig genomströmning. Dessutom är det omfattande fritidshusbebyggelse. Det blir svårt att nå god status inom rimlig tid, om det ens är möjligt på grund av sjöns historia. Skundern är också grund och har stillastående vatten. Här har stora insatser gjorts för att förbättra näringsstatusen som inte är uppsatta i listan. Vattenmyndigheten behöver komplettera listan och utvärdera effekten av det som gjorts innan man kan sätta nya mål. Dunkern. Omfattande kalkfilterdikning är genomförd i tillrinningsområdet. Hänsyn till detta saknas. 2(5) REMISSYTTRANDE Dnr dnr 2015-01-26 Hälleforsnäsån. Enligt VISS är vattendraget nedklassat på grund av näringsämnen, men detta baseras på mätningar från en station som inte mäter näringsämnen. På grund av stor osäkerhet i mätdata bör målsättningen sänkas till dess att nya mätningar har genomförts. Båven. Vandringshindret vid Kramnäs kvarn ligger vid Nedingen, inte vid Båven. Detta behöver korrigeras. Om åtgärderna Vi är generellt emot att åtgärderna ska genomföras genom lagstiftning. Det finns en uppenbar risk att musten går ur när friheten begränsas och det ekonomiska åtagandet blir för betungande. Myndigheterna behöver satsa på att motivera markägarna i stället för nya föreskrifter, till exempel genom ekonomisk ersättning. Det är också viktigt att vara rädd om den variation som kan skapas när olika människor gör lite olika. Om lagstiftningen ska styra blir det enfaldigt, medan om ”frihet under ansvar” skapar en mångfald som har betydelse för framtiden. Det är inte bra när alla gör likadant. Samhället måste, genom skatten, ta ett större ansvar för kostnaderna. Lantbruket kan inte ta ut kostnaderna på marknaden. Fosfordammar kan vara mer kostnads- och yteffektivt än våtmarker. Det finns både goda och dåliga erfarenheter av anläggning av dammanläggning. Bland annat kan det vara svårt att få tillåtelse från Länsstyrelsen. Det är viktigt att markägaren får behålla rådigheten över hur och var dammar och våtmarker ska anläggas och att myndigheterna i stället får i uppdrag att underlätta sådana processer. Lagstiftning och expropriation är inte lämpligt. Det är bra att vattenmyndigheten föreslår åtgärder i reningsverket och vid bräddningspunkter i Malmköping. Dessutom behövs det åtgärder som samlar upp tätortens dagvatten innan det förorenar vattnet i området. Det finns goda erfarenheter av strukturkalkning i området, men skördeeffekten är osäker, liksom hur lång tid effekten varar. Därför är det viktigt att strukturkalkning kan fortsätta få stöd. Jordbruksverket bör dessutom få i uppdrag att se till att ekologiska gårdar ska kunna strukturkalka. En åtgärd som vattenmyndigheten borde ta till sig är att ta upp fosforn från sjöbotten. Positiva erfarenheter från muddring finns i området. Greppa Näringen har tagits väl emot i området och behöver fortsätta. Det finns osäkerhet i kostnadsberäkningarna. 3(5) REMISSYTTRANDE Dnr dnr 2015-01-26 Det är ett stort problem att kräva åtgärder på arrenderad mark. I länet är mer än 50% av marken arrenderad. Omfattningen av åtgärderna är för stor. I detta område är fälten av relativt begränsad storlek, vilket innebär att varje åtgärd får betydande effekter på arronderingen. Vattenmyndigheten behöver ta hänsyn till arronderingseffekter. Området är relativt nyligen utsett till nitratkänsligt område. Merparten av de åtgärder som föreslås för stallgödselspridning gäller redan i området. De större djurhållarna har dessutom skärpta krav i miljötillstånden. En biogasanläggning är uppförd i området som tar emot gödsel från stora djurhållare. Dessutom har det skett en betydande utveckling av precisionen i gödselkörningen på gårdarna som har gynnsam effekt på risken för läckage av växtnäring och växtskyddsmedel från fälten. Effekten av allt detta behöver utvärderas innan man föreslår nya skärpta stallgödselregler. Viktigt att åtgärda avlopp vid fritidshusbebyggelserna vid Nedingen. Dämmet vid Sibro är inte meningsfullt att åtgärda förrän dämmena nedströms är åtgärdade (Vad, Christineholm, Harg, Fors, Storhuskvarn) Mer fokus behöver läggas på läkemedelsrester och hormoner i vattnet. Vattenmyndighetens förslag innebär att mycket mark måste avsättas till vattenåtgärder. Marken behövs för odling, spridning av gödsel mm och utan tillräckligt med mark finns en betydande risk att många gårdar tvingas upphöra med produktionen helt. Markägaren har ett starkt intresse av att ha rent vatten i sin närmiljö. Denna drivkraft och våra samlade erfarenheter behöver tas tillvara bättre. Administrativt krångel är ett stort hinder för att få vissa åtgärder genomförda. Vattenmyndigheten borde därför ge Länsstyrelser och kommuner i uppdrag att praktiskt underlätta för markägare och arrendatorer att genomföra åtgärder. Rådgivning, projektering och processledning är viktigare att lägga pengar på än tillsyn och administration. Kunskapsnivån är ofta låg hos inspektörer och administratörer. Mer åtgärder behöver göras i städerna, där det finns stora arealer hårdgjorda ytor med mer eller mindre direkt utsläpp till vatten och undermåligt ledningsnät. Det gäller till exempel tätorterna Flen och Malmköping. Det vore bra om vi kan få gräva djupare/bredare diken så att vattnet kan rinna långsammare. 4(5) REMISSYTTRANDE Dnr dnr 2015-01-26 För LRF:s kommungrupp i Flen Peter Holmberg Ordförande Kontaktuppgifter: 5(5)