1. No category

Njurfunk
Tidning för Njurförbundet
Forskning kan förbättra njursjukvården
- läs artiklar sid 5, 6 och 8.
Insamlingsstiftelsen Njurfonden
stöder forskning med en miljon
- se sid 12.
Nummer 1, 2015
Årgång 42
Det är ditt liv,
det är ditt beslut
Hembehandling1 ett möjligt första2 alternativ för många patienter
Baxter Medical AB
www.baxter.se
Referenser: 1. Med hembehandling avses här peritonealdialys och hemhemodialys., 2. Heaf J. NDT Vol.17, 2002, Blagg CR. Nephrology Vol. 10, 2005
| 2013-02-15 | RR2013_016SE |
hemma
Styrelseledamöter:
@ Ordf. Håkan Hedman
Anders Billström
Sven-Erik Hammarlund
Reine Johansson
Rolf Mattisson
Björn Nilsson
Tina Pajunen Lars Åke Pellborn
Åsa Torstensson 070-718 16 70
070-312 88 85
070-408 51 25
0722-46 10 80
0730-52 86 01
070 771 53 02
070-631 40 63
070-528 53 45
0734-40 37 57
Barn- & Föräldragruppens arbetsagrupp:
12
Anna Holsteinson
Kristina AnderssonHolgersson
Lars Rönnqvist
Peter Pernäng
Guye Rydell
INNEHÅLL
073-6560100
0320-611 07
0910-313 03
070-690 49 08
0739-84 67 76
Ungdomsgruppens arbetsgrupp:
Anna Cagner
Frej Jacobsson
5
Transplantationsforskning - Dr Håkan Gäbel
6
Transplantation utan immunhämmande behandling. När kan det bli aktuellt - Dr David Berglund, Uppsala
8
Hur går det till att odla en mänsklig njure utanför kroppen?
Prof. Suchitra Sumitran-Holgersson
12
En miljon utdelat till njurforskning - från Insamlingsstiftelsen Njurfonden
13
Diaverum arrangerar gruppresa för dialyserande - se annons
14
Förbättringar i statliga tandvårdsstödet
076- 242 59 51
0735-89 59 16
Njurfunks redaktion:
Isabel Brattkull
031-12 98 17
@ Anna-Lisa Lampinen
08-546 405 01
Rolf Mattisson
0431-45 16 55
Medicinskt sakkunniga:
Håkan Gäbel - transplantation
Nils Grefberg - njurmedicin
Kansliet:
@ Kerstin Engdahl
@ Anna-Lisa Lampinen
@ Inger Rosenström
08-546 405 00
08-546 405 01
08-546 405 03
Ansvarig utgivare: Håkan Hedman
Ställföreträdande ansvarig utgivare:
Rolf Mattisson
Layout: Anna-Lisa Lampinen
Beräknade utgivningstider:
Tredje veckan i mars, juni, september
och december.
Manus- och annonsstopp:
Nr 1: 1 februari
Nr 2: 1 maj
Nr 3: 1 augusti
Nr 4: 1 november
Redaktionen förbehåller sig rätten att redigera och förkorta manus vid behov.
Manus resp. tillhörande foton/illustrationer i
Word-format resp. jpeg-format, skickas till:
anna-lisa.lampinen@njurforbundet.se
CD med manus /illustrationer skickas till:
Njurfunk, Njurförbundet,
Box 1386, 172 27 Sundbyberg
NjurFunk nr 3 2008
Innehållet i NjurFunk lagras/publiceras elektroniskt. Förbehåll mot detta accepteras i princip ej.
För ej beställt material ansvaras ej.
Annonser:
Anna-Lisa Lampinen, tel 08-546 405 01
E-post: anna-lisa.lampinen@njurforbundet.se
Annonspriser:
Helsida 14 000 kr, Baksida 18 000 kr,
Halvsida 7 000 kr, Kvartssida 4 500 kr.
Upplaga: ca 4800 ex.
Prenumerationspris 4 nr (1 år): 280 kr.
Lösnummerpris: 70 kr.
ISSN 0347-1365
TALTIDNING:
Har du svårt att läsa tidningen?
Njurfunk finns även att få som taltidning på CD eller
CD-Daisy.
Hör av dig till kansliet, 08-546 405 00,
eller till din regionförening.
Omslag: Snödroppar
Tryckeri: Edita Bobergs AB
Personer markerade med @ går att
nå via e-post med adressen
förnamn.efternamn@njurforbundet.se
(observera att å & ä skrivs a, ö skrivs o)
Njurförbundet
Postadress: Njurförbundet, Box 1386,
172 27 Sundbyberg
Besöksadress: Sturegatan 4A, Sundbyberg
E-post: info@njurforbundet.se
Hemsida: www.njurforbundet.se
Tel: 08-546 405 00
Plus-och bankgiro:
Pg 25 30 67 - 3, Bg 690 - 1334
allmänt inkl. prenumerationer, Alwallsfonden,
Rekreationsfonden och
Amelie Ersmarkers fond.
Insamlingsstiftelsen Njurfonden
Forskningsstftelse - adm. av Njurförbundet
Se annons omslaget eller information på
www.njurfonden.se Tel: 020-900 100
3
Ledare
Individanpassad dialys
– ett av de viktigaste kraven
I Svenskt Njurregisters (SNR) senaste årsrapport redovisas att 9 051 personer i Sverige är i aktiv
uremivård. Av dessa har 4 000 personer dialys och resterande 5 194 har ett fungerande njurtransplantat. Det är positivt att majoriteten av njursjuka i aktiv uremivård är transplanterade. För de flesta som påbörjar dialys är nog en lyckad transplantation den största drömmen.
Tyvärr ser verkligheten annorlunda ut. Bristen på donerade organ utgör det största hindret för
transplantation och innebär att patienter blir bortprioriterade till förmån för yngre personer, som
bedöms ha mindre risk för medicinska komplikationer. Endast en femtedel av landets dialyserande
beräknas ha medicinska förutsättningar att klara en transplantation. Detta avspeglar sig på väntelistan som visar att ungefär 15 procent av alla, som har dialys, är accepterade för en transplantation.
Även om en transplantation ger störst frihet och hög livskvalitet, så kan man leva ett mycket gott
liv med dialys idag. Bland Njurförbundets viktigaste uppgifter är därför att verka för att dialyserande får en individanpassad behandling av högsta kvalitet och att de flesta hinder som begränsar rörelsefriheten och livskvaliteten undanröjs. Möjligheten att kunna få gästdialys utan begränsning och
resor till och från dialys utan tidsfördröjning är frågor, som har stor betydelse för livskvaliteten, då
man har dialys. Medicinsk rehabilitering är en bortglömd fråga och något som saknas helt om man
har varit långvarigt sjuk, är dialyserande och behöver extra stöd för att komma igång igen.
Njurvårdens kvalitetsregister, SNR, är ett viktigt underlag och verktyg i förbundets arbete för att
kunna påverka utvecklingen inom dialysområdet. Siffrorna i SNR visar att njurvården är ojämlik
och att det är avgörande var man bor i landet för att kunna få den bästa dialysen. I SNR finns olika
kvalitetsparametrar som jämförelseunderlag. Dialysaccesser, d v s tillgången till blodbanan, är en
kvalitetsparameter. I SNR kan man utläsa, att det råder alltför stora variationer mellan sjukvårdshuvudmän och kliniker beträffande om patienterna har en AV-fistel eller CDK. Målet är att så många
som möjligt ska ha en fungerande AV-fistel vid start i dialys, för att minimera risker för olika former av komplikationer, exempelvis infektioner. Man kan även konstatera att fler män än kvinnor
har en AV-fistel, utan att det finns en naturlig förklaring till könsskillnaden.
Att mäta och registrera dialysdosen är ett annat sätt att jämföra kvaliteten. Bland njurmedicinare
i världen råder det stor enighet om att dialysfrekvensen bör vara tre behandlingar per vecka. Så är
inte alltid fallet i Sverige. Alla får inte dialys tre gånger per vecka och långt ifrån alla kliniker uppnår måluppfyllelsen kt/V >2 (ett matematiskt uträknat mått på dialyskvaliteten). Det råder också
varierande skillnader på läns- och kliniknivå beträffande antalet dialyser och variationen är så stor
som mellan 2,6 och mer än 4 dialyser per vecka i genomsnitt.
Dialysfrekvensen är en kontroversiell fråga och uppfattningarna om antalet dialyser per vecka
varierar inom professionen i Sverige. Det får dock aldrig uppstå en situation där ekonomi eller resurser styr dialysfrekvensen. Patienten ska själv alltid vara delaktig och ha ett avgörande inflytande
över hur ofta och när han eller hon vill ha sin dialys. Alla, utan undantag, ska erbjudas minst tre dialyser per vecka samt kunna ha möjlighet att aktivt medverka i sin behandling.
De skillnader i dialyskvalitet, som råder i landet, är inte acceptabla. För många av Njurförbundets
medlemmar är alla frågor, som sammantaget är förknippade med dialys, synnerligen viktiga och ska
därför hamna högt på dagordningen i både förbundet och regionföreningarna. Ingen njursjuk ska i
Sverige behöva lida skada på grund av för dålig dialyskvalitet.
Håkan Hedman
hakan.hedman@njurforbundet.se
4
H å k an Hedm an
Fö r b u n d s o r d f ö r a n d e
Twitter: @hakanhedman
NjurFunk nr 1 2015
Transplantationsforskning
De forskningsfonder som Njurförbundet tagit initiativ till har under lång tid
delat ut forskningsmedel till olika projekt, som berör njursjukdom och transplantation. Njurfunk kommer att presentera artiklar av forskare som tilldelats
medel ur forskningsfonderna Gelinfonden och Njurfonden. I detta nummer
presenterar vi artiklar av David Berglund och Suchitra Sumitran-Holgersson.
I föregående nummer av Njurfunk, nr 4 2014 på sidan 11,
redogörs för de anslag om sammanlagt 800 000 kronor som
under 2014 utdelats av Stiftelsen Lars-Erik Gelins minnesfond till 9 forskare.
De forskare som tilldelades medel under 2014 nämns
alla med sina namn och med projektens beteckningar.
Stiftelsen Lars-Erik Gelins minnesfond
Stiftelsen grundades 1981, ett år efter professor Lars-Erik
Gelins bortgång. Lars-Erik Gelin är en av pionjärerna inom
transplantationsområdet i Sverige och han byggde upp
transplantationsverksamheten på Sahlgrenska sjukhuset
redan 1965. Inom några år blev transplantationsenheten på
Sahlgrenska en av de ledande i världen för njurtransplantationer. Stiftelsens huvuduppgift är att dela ut bidrag till
vetenskapliga forsknings- och utvecklingsprojekt som rör
transplantationer av organ. Stiftelsen delar också ut stipendier som möjliggör studieresor för sjukvårdspersonal.
För information se www.gelinfonden.org
Här finns bland annat upplysningar om hur man ansöker
om forskningsbidrag, ansökningsblankett och deadline för
ansökningar.
1 miljon kronor finns nu tillgängliga för utdelning under
2015. Deadline för ansökningar är den 31 mars 2015.
Insamlingsstiftelsen Njurfonden
1981 grundade Njurförbundet sin forskningsfond med
medel som insamlats i samband med förbundets Radiohjälpskampanj året innan. Fonden fick senare namnet Njurfonden. Behovet av medel för njurforskning är stort och
det behövs en stark och brett förankrad nationell forskningsfond. Njurförbundet tog därför initiativet att grunda
en forskningsstiftelse tillsammans med Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening och Svensk Transplantationsförening. Under 2013
grundades Insamlingsstiftelsen Njurfonden. Njurförbundet har fört över insamlade medel från den gamla Njurfonden till Insamlingsstiftelsen. Mer information finns på
www.njurfonden.se
Från hemsidan hämtas följande:
”En miljon kronor utdelat till njurforskning.”
”Den första utdelningen från Njurfonden beslutades den
8 december 2014 och elva erfarna forskare får vara med
och dela på en miljon kronor.
Vid utlysningen poängterades att yngre disputerade forskare kommer att prioriteras, vars projekt kan komma att få
NjurFunk nr 1 2015
klinisk betydelse inom en femårsperiod. Den prioriteringen beslutades av styrelsen inför utdelningen 2014 och är
inte prejudicerande för de kommande utdelningarna.”
Under rubriken Forskning - beviljade anslag omnämns
de elva forskare som under 2014 tilldelats anslag om sammanlagt en miljon kronor. De finns även presenterade i detta nummer av Njurfunk - se sid. 12.
En grannlaga uppgift
Vi har bett några av de experter, som ingår i de kommittéer som har att bedöma inkomna ansökningar och att tilldela forskarna medel, att redogöra för vem som deltar i arbetet och vilka överväganden man gör. Finns risk för jävssituationer?
Det är tvivelsutan en viktig, svår och grannlaga uppgift.
En artikel kommer i ett senare nummer av Njurfunk.
Artiklar av forskare som tilldelats forskningsmedel
Njurfunk kommer att fortlöpande publicera artiklar av forskare som tilldelats medel ur forskningsfonderna. Vi börjar
detta nummer med artiklar av David Berglund och Suchitra Sumitran-Holgersson.
Det bör påpekas att dessa två artiklar redogör för pågående forskningsarbete; framtiden får utvisa vilken betydelse dessa projekt kommer att få.
Från de två fonder som ovan nämnts utdelas årligen cirka
2 miljoner kronor som bidrag till forskningsprojekt. Från
dessa fonder har under åren delats ut cirka 30 miljoner kronor sammanlagt, 15 miljoner från vardera fonden.
Fonderna visar på ett övertygande sätt hur de medel
används, som skänks till minne av en närstående eller vän
som varit njursjuk och som eventuellt blivit transplanterad.
Det finns också skattefinansierade forskningsanslag.
Andra forskningsanslag
Det skall nämnas att det finns andra forskningsanslag.
Medicinska forskningsrådet, som det tidigare hette, uppgick år 2001 i Vetenskapsrådet http://www.vr.se/
Ett av sju ämnesområden är Medicin och Hälsa.
Medicinska forskningsrådet är tillsammans med de medicinska fakulteterna den huvudsakliga finansiären till medicinsk och njurmedicinsk forskning i Sverige.
T e x t :H å k a n G ä b e l
T r a n s p l a n tat i o n s k i ru rg
M edici nskt
sa k ku n n ig i
T r a n s p l a n tat i o n s f r åg o r i
Nj u r f u n k
5
Transplantation utan
immunhämmande behandling
- När kan det bli aktuellt?
När det gäller att förhindra avstötning, så måste i princip alla transplanterade
fortfarande ha livslång behandling för att trycka ned immunförsvaret. Detta är
inte ofarligt. David Berglund har i sin läkar- och forskargärning fokuserat på
att få främmande organ att uppfattas som kroppsegna, vilket benämns
tolerans, och att helt slippa använda immunhämmande läkemedel.
Transplantation av organ förbättrar livet dramatiskt för mer
än 100 000 patienter i världen varje år. Behovet av njurtransplantationer är störst och utgör idag ca 70% av alla
organtransplantationer. I oktober 2014 firades det 50-åriga jubiléet för den första njurtransplantationen i Sverige.
Mycket har hänt under dessa 50 år, men när det gäller att
förhindra avstötning så måste i princip alla transplanterade fortfarande ha livslång behandling för att trycka ned
immunförsvaret.
Ett hägrande mål
Att uppnå tolerans är en stor utmaning, men det ser hoppfullt ut. Sir Roy Calne, en brittisk pionjär inom transplantation, beskrev det som att ”tolerans ligger precis runt hörnet, men det kan vara ett väldigt långt hörn”. Jag kommer
i denna artikel beskriva den forskning, som vi bedriver för
att nå detta hägrande mål. Jag säger ”vi” för det är viktigt
att poängtera vilken laginsats forskningsarbete är, där jag
är en av många som bidrar till den gemensamma insatsen.
Att utföra denna typ av forskning är dessutom kostsamt.
Jag är mycket tacksam för det stöd både Njurfonden och
Gelinfonden har givit våra projekt.
Immunförsvarets viktiga uppgifter
Orsaken till att tolerans är svår att uppnå är att immunförsvaret instinktivt reagerar, när något främmande kommer
in i kroppen. Utan denna reaktion skulle vi avlida till följd
av infektioner. Immunförsvaret hjälper också till att minska risken för cancer, genom att angripa celler som uppvisar tecken till canceromvandling. Den ideala situationen
är att endast immunförsvarets angrepp mot transplantatet
hämmas, samtidigt som infektions- och cancerförsvaren
är intakta. I ytterst sällsynta fall kan detta inträffa mer eller
mindre spontant.
Spontan tolerans
Vi har deltagit i internationella samarbeten, där dessa
ovanliga fall av spontan tolerans har samlats in och analyserats i detalj. I Europa har vi i storleksordningen 1 till
5 patienter per 10 000 njurtransplanterade, som inte tar
någon immunhämmande behandling överhuvudtaget. Det
är alltså mycket få patienter, som idag lever med fungerande njurtransplantat utan att ta immunhämmande
behandling. Orsakerna att dessa patienter har slutat med
behandlingen är många, men kan grovt delas in i två
huvudgrupper: non-compliance (dvs där patienter mot
läkares inrådan slutar ta sina mediciner) och livshotande
komplikationer orsakade av den immunhämmande
behandlingen (främst cancer).
Risk för katastrof
David Berglund
6
Tyvärr går det idag inte att ge transplanterade patienter
rådet att sluta med sin behandling. Det leder nästan alltid
till katastrof, där organet stöts bort. Men vi jobbar för att
få fram nya analyser, som ska kunna förutsäga detta och
förhoppningsvis ge oss ett verktyg att säkert kunna sätta
Njurfunk nr 1 2015
ut (eller åtminstone kraftigt minska) den immunhämmande behandlingen. Jag känner dock viss tveksamhet till, hur
snabbt denna utveckling kommer att gå.
Söker skräddarsydd behandling
Vi kan inte enbart förlita oss på, att ha kvar samma immunhämmande behandling och hoppas att kunna anpassa den
bättre för varje patient. Målet bör vara högre satt, där vi
anstränger oss för att utveckla nya strategier för att hämma avstötning och helst nå tolerans. Min gissning är dessutom, att en god klinisk uppföljning under lång tid framöver kommer vara det bästa verktyget för att säkerställa, att
transplantatet fungerar bra. Men vi framhärdar i våra försök att hitta laboratorieanalyser, som kan skräddarsy
behandlingen för varje enskild patient, oavsett vilken specifik behandling det gäller, och vi har helt klart kommit en
bra bit på väg.
Celler som kan styra immunförsvaret
Jag ska nu beskriva den forskning vi fokuserar mest på: att
ta fram helt nya behandlingar för att uppnå tolerans och
därmed ersätta den traditionella immunhämmande behandlingen. Detta gör vi genom att utveckla cellterapier, som
har potentialen att lära kroppen uppfatta transplantatet som
kroppseget. En ”cellterapi” är precis som det låter: en
behandling med celler. Cellerna kan antingen erhållas från
den egna kroppen eller från någon annan person. Fördelen
med celler är att de är ”smartare” än traditionella läkemedel, de har många komplexa funktioner och kan dessutom
vandra till de platser, där de gör störst nytta. I någon
mening kan de fungera som dirigenter och styra immunförsvaret på ett mer intrikat sätt än vanliga läkemedel. De
två celltyper vi arbetar mest med i detta avseende är så kallade regulatoriska T celler (Tregs) och mesenchymala stromaceller (MSC).
Celler som skyddar mot det egna immunförsvaret
Regulatoriska T-celler (Tregs) finns naturligt förekomman-
de hos alla människor. De har förmågan att skydda kroppen från sitt eget immunförsvar. Utan Tregs skulle immunförsvaret nämligen angripa den egna kroppen så kraftigt
att vi skulle avlida. Det finns barn, som föds med en nedsatt funktion i sina Tregs. Dessa barn måste ofta genomgå
en benmärgstransplantation (och på så sätt få ett nytt
immunförsvar) för att överleva. Lyckligtvis är detta extremt
ovanligt, men det visar på vilken central betydelse Tregs
har för immunförsvaret.
Vi har deltagit i utvecklingen av metoder för att framställa Tregs ur de vita blodkropparna, som cirkulerar i blodbanan. Denna teknik är tämligen avancerad och ett exempel på hur det går till, när man ”handplockar” Tregs, visas
i Figur 1. När vi väl har renframställt Tregs, så får de
genomgå en upplärningsprocess, där de kommer att lära
sig känna igen även det främmande organet som kroppseget (detta görs genom att använda speciella celler från
organdonatorn). Under denna process kommer Tregs också att föröka sig och bli mångdubbelt fler. Därefter kan de
ges tillbaka till organmottagaren i syfte att skydda organet
från resten av immunförsvaret.
Celler som skyddar mot inflammation och
reparerar
Mesenchymala stromaceller (MSC) finns också naturligt
hos alla människor och förekommer bland annat i benmärgen, där de bidrar till att benmärgen kan producera alla celler som finns i immunförsvaret. Ur ett transplantationsperspektiv har MSC flera önskvärda egenskaper, bland annat
är de anti-inflammatoriska och kan bidra till att reparera
skadad vävnad. Även MSC kan renframställas, men inte
riktigt på samma sätt som Tregs. Istället utnyttjar man att
MSC har förmågan att fastna på en plastyta och kan därmed urskilja MSC från flertalet övriga celler. När man
sedan odlar cellerna i rätt ”näringsämnen”, vilket ofta tar
2 till 3 veckor, så kommer de att föröka sig. När odlingen
avslutas har man en ren sammansättning av MSC, som kan
ges till patienter.
Figur 1. Denna cellsorterare bygger på s k mikroflödesteknik (från engelskans microfluidics) och består av två motsatta kammare, benämnda A och B, som omger en kanal med vätska, benämnd C (Panel 1). I vätskan finns vita blodkroppar, ur vilka Tregs ska renas fram. När en Treg ska sorteras ut från de övriga cellerna kommer en tryckgivare,
benämnd P, att trycka på kammare A (Panel 2). Detta leder till att Treg föses försiktigt åt sidan och kan samlas upp i en
separat kanal (den övre kanalen i Panel 3). Övriga celler, som inte är Tregs, kommer att fortsätta rakt fram och hamna i
soptunnan.
NjurFunk nr 1 2015
7
Donatorsceller
Det går alldeles utmärkt att erhålla MSC från levande donatorer. Just nu etablerar vi även en process, där MSC kan
framställas från avlidna organdonatorer, i samarbete med
forskargruppen vid Karolinska Institutet ledd av professor
Katarina Le Blanc. Detta är ett viktigt arbete, eftersom det
sannolikt finns fördelar med att erhålla MSC från samma
person, som donerar ett organ. MSC är nämligen väldigt
”fredliga” celler och kan bidra till att visa upp donatorns
unika utseende utan att starta ett skadligt immunförsvar.
Det skulle i praktiken innebära att de attackceller, som normalt orsakar en avstötning, kommer att inta ett viloläge,
vilket leder till att transplantatet skyddas.
Organ- och benmärgstranplantation samtidigt
Avslutningsvis vill jag kort nämna strategin att kombinera organ- och benmärgstransplantation, vilket pionjeras av
bl a professor David Sachs från Harvard (som var opponent när jag försvarade min avhandling). Detta kan tveklöst leda till tolerans och har redan lyckats vid ett antal tillfällen. Utmaningen är att ”skapa utrymme” för den benmärg, som ska transplanteras samtidigt som organet (både
benmärg och organ erhålls från samma donator). För att
skapa detta utrymme, måste man ge en inte ofarlig förbehandling av lite starkare läkemedel. Målet är inte nödvändigtvis att den nya benmärgen ska ta över helt, som vid
klassisk benmärgstransplantation, utan snarare att den ska
samexistera tillräckligt länge med patientens egen benmärg
för att ge ett bestående skydd för organet. Det optimala är
att hitta en skonsam förbehandling, som ger tillräckligt lång
tid av denna samexistens. I slutet av 2014 var jag på besök
på Harvard för att titta på deras behandling och det ser helt
klart lovande ut. Flera kliniker är nu intresserade av att prova denna strategi även i Sverige.
Hur går det till
att odla en mäns
Professor Suchitra Sumitran-Holgersson
berättar om stamcellsforskningens
framsteg redan i dagsläget och om målet
att skapa möjligheter i framtiden att öka
antalet njurtransplantationer genom
odlade organ, som inte kräver
immunosuppression.
I sin forskningsgrupp har de redan
lyckats skapa blodkärl och även
venklaffar, som framgångsrikt använts
vid tre tillfällen.
Svenska studier planeras
Vår förhoppning är att under år 2015 kunna behandla de
första patienterna, som genomgår njur- eller levertransplantation, med Tregs och MSC. Detta kommer att göras inom
ramen för studier och cellerna kommer inledningsvis att
testas var för sig. Dessutom kommer vi att jämföra olika
administrationssätt, där cellerna antingen ges i en ven eller
direkt in i transplantatets artär. På sikt ser vi möjliga vinster med att kombinera behandlingarna, så att samma
patient kan erbjudas både Tregs och MSC. Vi och många
internationella kollegor ser positivt på chanserna, att denna behandling kan förbättra situationen för organmottagare. Och det skulle vara mycket glädjande att kunna bidra
till längre och friskare liv för alla, som genomgår en transplantation.
T e x t : D av i d B e rg l u n d
Lä k a r e och forsk a r e
S e k t i o n e n f ö r K l i n i s k I mm u n o l o g i
A k a d e m i s k a s j u k h u s e t, U p p s a l a
F o t o o c h I l l u s t r at i o n : P r i vat
Suchitra Sumitran-Holgersson
8
Njurfunk nr 1 2015
nsklig njure utanför kroppen?
Transplantationer av organ och celler är för
närvarande standardbehandling för slutstadiet av organsvikt. Men bristen på donerade
organ, avstöttning av det transplanterade
organet samt kontroll och uppföljning av den
immunhämmande behandlingen är stora kliniska problem. Njursjukdomar är en av världens vanligaste sjukdomar och är en betydande folkhälsofråga. Tyvärr är tillgängliga
behandlingsalternativ långt ifrån optimala,
då de inte kan bota orsaken till skadorna utan
bara lindra genom dialysbehandling. Njurtransplantation är en bra behandling för sådana patienter, men hindras dock av en kronisk
brist på lämpliga donatorer.
Ny vävnadsteknik
För att lösa organbristen har min forskargrupp utvecklat en ny vävnadsteknik (tissue
engineering, TE) tillsammans med ett multidisciplinärt team av högt kvalificerade och
erfarna läkare, stamcellsbiologer, biotekniker, och experter på cellernas yta.
Denna vävnadsteknik bygger på att cellerna i ett donerat organ, som inte är lämpat för
transplantation, avlägsnas så att bara det
komplexa, tredimensionella nätverket av
stödjevävnad och blodkärl kvarstår, det kal�las decellularisering. Med den nuvarande
tekniken för decellularisering avlägsnar vi
DNA, cellmaterial och proteiner på cellernas
yta med hjälp av detergenter (tvålliknande
kemikalier) från stödjevävnadena. Samtidigt
bevaras bindningsställen, strukturen och
blodkärlens kanaler. I detta ”skelett” av stödjevävnad kan sedan patientens egna celler sås
ut och tillåtas befolka strukturen, vilket kal�las recellularisering. På så vis byggs ett
ersättningsorgan upp, som inte stöts bort
efter att det opererats in.
En idealisk plattform
En sådan naturlig stödjevävnad är biokemiskt och geometriskt en idealisk plattform
för organregeneration, dvs. återskapande av
NjurFunk nr 1 2015
ett organ. Den har både grundläggande komponenter, t.ex. proteiner, och tillväxtfaktorer
samt så kallade signalsubstanser bevarade.
Den bibehåller ett blodkärlssystem, som när den implanteras i kroppen - upprätthåller
normalt blodtryck, och på ett optimalt sätt
kan driva utvecklingen av stamceller till en
celltyp, som är specifik för ett organ. Med
andra ord representerar den naturliga stödjevävnaden en god miljö för celltillväxt, då den
innehåller all nödvändig information som
behövs för tillväxt och funktion.
Denna banbrytande teknik inom återskapande medicin har tillåtit min forskargrupp
att utnyttja och uppskatta fördelarna med att
bevara den naturliga stödjevävnadens proteiner för att återskapa organ.
Stödjevävnaden styr organutvecklingen
Eftersom stödjevävnadens proteiner styr
organutveckling, reparation och förnyelse är
de ett lovande alternativ till konstgjorda
”byggnadsställningar” och en grund för återskapande processer.
Genomspolning av organ med kemikalier
genom blodkärlen kallas för perfusion-decellularisering och skapar en tredimensionell
anatomisk arkitektur med blodkärl. Tanken
bakom att använda naturligt material är, att
vävnadsspecifika proteiner ger “fotavtryck “
av tidigare bosatta celler.
Nytt blodkärl skapat
Min forskargrupp, tillsammans med kirurgen
Michael Olausson, har för första gången i
världen med hjälp av en sådan strategi ersatt
blodkärlet mellan levern och tunntarmen hos
patienter, där blodkärlet varit igensatt och
obrukbart. Därigenom har patienterna klarat
sig utan levertransplantation och sluppit livslång immunhämmande behandling. Fördelen
med denna teknik är att immunhämning kan
undvikas, eftersom det är patientens egna celler.
9
Diagram visar odling av ett nytt blodkärl med stamceller på en stomme
Bild 2
Normal grisnjure
Decellulariserad grisnjure
Bilden visar en grisnjure som min
forskargrupp har lyckats decellularisera med olika kemikalier. Hela
decellulariseringsprocessen tar
ungefär 2 veckor. En decellulariserad
njure kan frysas ner och tas upp när
som helst för att sedan regenereras
med patientens stamceller. Stamceller kan tas från patientens benmärg.
I de nedre bilderna kan man se
många små blåfärgade kärnor/celler
i en vanlig njure (till vänster), medan
alla blå kärnor/celler är borta i den
decellulariserade njuren (till höger),
men stödjevävnadens proteiner finns
fortfarande kvar. I våra senaste
försök har vi nu lyckats få mänskliga
stamceller att växa fast i grisnjurar.
När alla analyser är klara kommer vi
att publicera våra resultat i en vetenskaplig tidskrift.
10
Njurfunk nr 1 2015
Använda ett djurs stödjevävnad
Genom att avlägsna djurvävnad via decellularisering, skulle det teoretiskt gå att producera en stomme med en naturlig intakt struktur för ny vävnadsregenerering, som ger
minimal aktivering av immunsystemet. Om vi lyckats med
att bygga ett nytt mänsklig organ, genom att använda ett
djurs stödjevävnad (t.ex. gris), som inte ger upphov till
avstötning eller infektioner, kan det ge en obegränsad tillgång till stödjevävnad i framtiden.
Min forskargrupp undersöker nu möjligheten att använda vävnad från djur.
Njurar anpassade till individen
Vi ser stora möjligheter att anpassa tekniken, som använts
för att göra blodkärl, till att skapa nya individanpassade
njurar, där vi redan har en del lovande resultat. Denna regenererade njurvävnad med mänskliga stamceller kan bli
aktuell för patienter i behov av njurtransplantation. Denna
teknik kommer att ha stora fördelar för dessa patienter, då
man helt kan slippa livslång behandling med immunhämmande mediciner. ( bild 2).
Anpassa tekniken till njurvävnad
För att anpassa tekniken till njurvävnad, ser vi ett behov
av att vidareutveckla teknikerna för att ta bort och lägga
till celler – dvs. decellularisering och recellularisering. Vi
vill även skapa en odlingsmiljö med god övervakning för
att möjliggöra långtidsodling av organ.
Utmaningen med decellulariseringsprocessen är, att
avlägsna cellernas alla delar i ett organ samtidigt som strukturen skall bevaras och behålla sin tredimensionella arkitektur med det rikliga nätverket av tunna blodkärl. Därför
kommer vi att fortsätta utföra en systematisk decellulariseringsstudie, för att hitta ett optimalt tillvägagångssätt.
Målet är att uppnå idealiska förutsättningar för att skapa
ny vävnad, dvs vävnadsregeneration.
Regeneration med stamceller har även utmaningar, som
konsten är att hitta rätt typ av stamceller att befolka den
decellulariserade strukturen med. Men även att kunna styra cellerna så, att de mognar och bygger upp hela strukturen så,att det till slut bildas en fungerande vävnad. Detta
kräver en längre tids odling, där det är av stor vikt att noga
kunna följa vad som händer i odlingen. Det är även viktigt
att utveckla ett skonsamt övervakningssystem baserat på
sensorer, som inte förstör odlingen. Detta är fokus för vår
nuvarande forskning i projektet.
Efter projektets slut räknar vi med att ha skapat en
mänsklig/djurnjure befolkad med mänskliga stamceller.
Det kommer att vara ett stort genombrott för njurtransplantation och en möjlighet att minska organbristen.
L a b o r at o ry
NjurFunk nr 1 2015
T e x t : S u c h i t r a S u m i t r a n -H o l g e r s s o n
MSC, P h D
P ro f e s s o r o f T r a n s p l a n tat i o n B i o l o g y
f o r T r a n s p l a n tat i o n a n d R e g e n e r at i v e
M edici n e
S a h l g r e n s k a S c i e n c e Pa r k
G ö t e b o rg
F o t o o c h I l l u s t r at i o n e r : P r i vat
Nästan 1,5 miljon
kronor i gåvor
till Njurfonden
Insamlingsstiftelsen Njurfonden samlade under 2014 in
cirka 1,4 miljoner kronor och under den första månaden
2015 hade det influtit nästan 300 000 kronor. Njurfonden kommer under 2015 att satsa på information, som
ökar insamlingen för viktig forskning. Bland annat kommer Njurfonden att ansöka om att få bli förmånstagare
i Postkodlotteriet. Se mer på www.njurfonden.se.
Annons med information om Njurfonden i detta nummer på omslagets sista sida.
Transplantationer räddar liv!
Det behövs mycket forskning.
Stiftelsen Professor Lars-Erik Gelins Minnesfond
ger bidrag till transplantationsforskning
www.gelinfonden.org
Bankgiro: 5417-1889
11
En miljon kronor
utdelat till njurforskning
Den första utdelningen från Insamlingsstiftelsen Njurfonden beslutades
den 8 december 2014 och elva erfarna forskare får vara med och dela på en
miljon kronor.
Vid utlysningen inför 2014 års utdelning poängterades att yngre disputerade
forskare kommer att prioriteras, vars projekt kan komma att få klinisk betydelse
inom en femårsperiod.
Följande forskare och projekt har vardera
tilldelats 100 000 kronor:
Annette Bruchfeld
Karolinska Universitetssjukhuset.
Studier av den kolinerga
antiinflammatoriska effektorvägen
vid inflammation, hypertoni och
njursjukdom.
David Berglund
Uppsala universitet.
Förbättrad behandling av
njurtransplanterade patienter cellterapi med kroppsegna
regulatoriska T-celler.
Max Bell
Karolinska Universitetssjukhuset.
Kronisk njurskada efter intensiv
vård i Sverige.
En nationell multicenterstudie.
Kerstin Ebefors,
Sahlgrenska Akademin.
Nytt mål för terapi vid IgA nefrit.
Olof Hellberg,
Universitetssjukhuset i Örebro.
Effekter av aldosteronblockad
på hjärtrytmrubbningar hos dialysbehandlade.
Mei Ling Lim
Karolinska Institutet.
Biokonstruerade njurar.
12
Martin Eugén Johansson
Lunds universitet.
Spridda tubulära celler (SC) driver
regeneration vid den humana njurens
svar på akut och kronisk skada.
Tomas Lorant
Uppsala universitet.
Reparation och skyddande av organ
för transplantation.
Eva Nordström
Skånes universitetssjukhus i Lund.
Mekanismer bakom blödningar och
trombos vid njursvikt-identifiering av
biomarkörer.
Följande forskare och projekt har
vardera tilldelats 50 000 kronor:
Zivile Bèkàssy
Barn- och ungdomssjukhuset i Lund.
Ny njurspecifik mekanism för
komplementaktivering och relevans
vid njursjukdom.
Maria Pereira
Uppsala universitet.
Diabetes efter transplantation – hur
orsakas det av immunsuppressiva
medel?
Njurfunk nr 1 2015
Diaverum Holiday™
EXPERIENCE DIALYSIS-FRIENDLY HOLIDAYS
IN
CASCAIS * PORTUGAL
A GREAT ESCAPE WORTH EXPLORING
WITH THE SAFETY OF DIAVERUM & VIRTUS VITA
This is included in the rate
• Accommodation 15 days – 14 nights in Eden Hotel 4* on Breakfast Board Basis.
• Apartment style, luxurious & spacious rooms (26 sq. meters) with showers to assist people with kinetic disabilities.
• Round-trip transfers from/to airport to hotel. The transfers are executed with deluxe air-conditioned buses.
• Round-trip transfers from/to hotel to dialysis clinic. The transfers are executed with deluxe air-conditioned buses.
EXTRA SERVICES
• Air tickets starting from € 280 – Direct flights operated by TAP Airlines
• Virtus Vita “Super Globy” Travel Insurance - 50 Euros per person.
HOTEL & ROOM FACILITIES
•
•
•
•
Indoor & Outdoor pool
Room Kitchenette, LCD TV and Balcony
Jacuzzi & Fitness Center
Free Wi-Fi
Please note: Airfare not included!
FIRST COME – FIRST SERVE: Please make your booking till 13th April 2015 latest.
Offer valid period
1/09/15 – 15/09/15
Duration
15 days/14 nights
Hotel
Eden Hotel 4*
Prices (per person on Breakfast Board Basis)
Double Room/Apartment style
Single Room/Apartment style
€ 1,220
€ 1,690
For more information about booking: Mr. Nick Perakis | email: ib@virtusvita.com | phone: +30 6985 02 3351
NjurFunk nr 1 2015
13
Förbättringar
i statliga tandvårdsstödet
Den 1 januari 2013 infördes kompletterande regler för det statliga
tandvårdsstödet i tandvårdsförsäkringen, särskilt tandvårdsbidrag (STB).
I Njurfunk nr 1 – 2013 presenterades reglernas innebörd för njursjuka och
här nedan på nytt, granskat och kompletterat med ändringar. Reglerna
från 2013 berör personer med vissa sjukdomar eller funktionsnedsättningar, som ökar risken för försämrad tandhälsa.
Nya förändringarna från 1 september 2014 inom det statliga
tandvårdsstödet presenteras.
Fortfarande kan kostnaderna för tandvård bli höga, men
med de nya förbättringarna från 1 september 2014 ges möjlighet till ett bättre högkostnadsskydd vid stora behandlingsinsatser.
Nyheter i stödet i det statliga tandvårdsstödet
Fortfarande kan många drabbas av höga tandvårdskostnader, men de nya reglerna kan ge stöd till fler behandlingssituationer, som kan beröra njursjuka. Från 1 september
2014 gäller vidgade regler för vilka behandlingar, som stöds
år och äldre delas upp i statligt tandvårdsstöd och tandvård
till hälso- och sjukvårdsavgift.
Det statliga stödet omfattar alla svenskar och består av
ett allmänt tandvårdsbidrag (ATB), ett särskilt tandvårdsbidrag (STB) och ett högkostnadsskydd. Tandläkaren kan själv se i regelverket, om en behandling innefattas
i det statliga tandvårdsstödet,och ersättningen betalas ut av
Försäkringskassan som en delbetalning av vården.
Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift avser behandling av särskilda tillstånd vid vissa sjukdomar och diagnoser. Behandling måste i de flesta fall prövas hos landstinget och patientkostnaden ingår i högkostnadsskyddet för
hälso- och sjukvård. Tandvård till hälso- och sjukvårdavgift administreras av landstingen och består av
• Oral kirurgi
• Tandvård till vissa sjuka och funktionshindrade
• Tandvård som led i sjukdomsbehandling
• Nödvändig tandvård och uppsökande verksamhet.
Under hösten 2012 fattades beslut om den tredje delen
av tandvårdsreformen.
Reglerna för detta gäller från 1 januari 2013 och på Försäkringskassans hemsida finns detaljerad information om
dessa. Se www.forsakringskassan.se under Tandvård. Eller
se på 1177.se som också har bra information för patienter.
Allmänt tandvårdsbidrag
i högkostnadsskyddet. Reglerna för det ekonomiska stödet
i högkostnadsskyddet för det statliga tandvårdsstödet är
desamma som tidigare. De ytterligare behandlingar, som
nu ingår, är bl.a. kronor och implantatkonstruktioner längre bak i munnen, behandling av smärta i käkled och käkmuskler samt mer avancerad behandling vid tandlossning.
Tandvårdsstöd för vuxna
Vi presenterar de olika tandvårdsstöden som gäller och vad
de kan innebära för njursjuka.
Ersättningssystemen för tandvård till personer som är 20
14
Redan tidigare finns gällande regler om Allmänt tandvårdsbidrag, ATB, som generellt erbjuder 300 kr om året till alla
som är 20 – 29 år eller från fyllda 75 år samt 150 kr per år
till dem som är 30-74 år. Bidraget kan även sparas i två år
så att man använder båda bidragen det andra året. Det betalas ut direkt till tandläkare eller tandhygienist som del av
kostnaden för behandlingen.
Högkostnadsskydd i det statliga tandvårdsstödet
Även ett högkostnadsskydd för höga tandvårdskostnader
finns, som generellt gäller för alla. Det baseras på statligt
fastställda referenspriser. Priset tandläkaren tar ut kan
variera och därmed kostnaden för behandlingen. För tandNjurfunk nr 1 2015
vård upp till 3000 kr får man betala hela kostnaden. Om
kostnaderna överstiger 3 000 kr, får man 50 % av kostnaden som överstiger 3 000 kr upp till 15 000 kr och 85 % av
kostnaden som överstiger 15 000 kr. Allt beräknas utifrån
referenspriser. Om tandläkaren har ett högre pris än referenspriset, får patienten betala mellanskillnaden. Som
patient har man rätt att begära kostnadsförslag för behandlingen. Det kan då ge bättre uppfattning om tandläkarens
priser och var slutnotan hamnar.
Ersättningen från det statliga
tandvårdsstödet betalas sedan
direkt till tandläkaren som del
av kostnadstäckning. Ett tips i
informationen från Försäkringskassan är att, om man har
en omfattande behandling
framför sig under en period
eller flera kostsamma behandlingar, kan det vara fördelaktigt att rapportera till Försäkringskassan, att man börjar en ny ersättningsperiod från att
den första behandlingen sker, för att få del av det mer
omfattande stödet på 85%. Skyddet är nämligen baserat på
ett år efter att den första åtgärden är klar.
Det här skyddet är viktigt för många med njursjukdom,
som redan då de diagnostiseras kan ha stora problem med
sin tandhälsa p.g.a. långvarig medicinering eller andra skäl.
Om då ekonomin samtidigt kraftigt hade försämrats p.g.a.
sjukskrivning, sjukbidrag eller låg ålderspension, så hade
en del tidigare svårt att alls genomföra nödvändiga
NjurFunk nr 1 2015
tandvårdsåtgärder. Förhoppningsvis ökar högkostnadsskyddet möjligheterna.
De vidgade reglerna från september 2014 kan ha betydelse för många njursjuka med stora tandvårdsbehov och
kostnader t. ex. i samband med återställande av tänder, som
avlägsnats i samband med infektionssanering inför transplantation och behöver i efterhand återställas. Även
karies kan vara ett problem för
dem, som har medicinerat
länge med läkemedel som skapat muntorrhet.
Särskilt tandvårdsbidrag
Det särskilda tandvårdsbidraget omfattar ett antal diagnoser
och behandlingssituationer. Av
dem kan jag dra slutsatsen att
åtminstone följande kriterier
berör njursjuka:
• Muntorrhet på grund av långvarig läkemedelsbehandling
• Dialysbehandling
• Immunsupprimerad på grund av läkemedelsbehandling
• Genomgått organtransplantation
Det är de kriterier som berör många av våra medlemmar,
men det kan finnas fler, eftersom många njursjuka har andra
sjukdomar och funktionshinder eller behandlingar, som tas
upp i förteckningen, t.ex. diabetes.
Särskilt tandvårdsbidrag innebär att man kan få 600 kr
15
per halvår till förebyggande tandvård t.ex. undersökning
och rengöring. Man kan dela upp bidraget under det halvåret i flera tillfällen om man önskar, men man kan inte spara det till kommande halvår eller senare. 1 januari och 1
juli påbörjas ny period. För det särskilda tandvårdsbidraget krävs läkarintyg av behandlande läkare om den sjukdom eller funktionsnedsättning som bidraget gäller. Intyget lämnas till din tandläkare eller tandhygienist som
underlag för att använda bidraget för behandlingen. De
sköter sedan kontakterna med Försäkringskassan och får
ersättningen direkt därifrån. Om du har haft samma tandläkare en längre tid, som väl känner till din sjukdom, kan
tandläkaren bestämma om det behövs läkarintyg eller inte.
Om din tandläkare bedömer att du inte har rätt till det
Särskilda tandvårdsbidraget, kan du själv begära förhandsprövning hos Försäkringskassan, som då beslutar om du
har rätt till bidraget eller inte.
Det är en stödform, som inte täcker de tandvårdskostnader, som man kan ha för att laga sina tänder, utan riktar sig
till förebyggande åtgärder för bättre munhälsa. Det innebär att man tillsammans med det allmänna tandvårdsbidraget kan få 1350 – 1500 kronor per år av staten att använda
till förebyggande tandvård och undersökningar.
Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift
Det fanns i den tidigare tandvårdsförsäkringen för njursjuka, som inför en njurtransplantation behövde infektionssanering, möjlighet att få det bekostat som en del i
högkostnadsskyddet för öppenvård genom sjukvårdshuvudmannen. Det finns kvar i de nuvarande tandvårdsstöden. Så även oralkirurgisk behandling, som en del njurtransplanterade behövde till följd av att tandköttet påver-
16
kades av medicineringen.
En förbättring av tandvårdsskyddet nu är, att tandvård
som ett led i sjukdomsbehandling omfattar även infektionssanering på grund av allvarlig sjukdom, medicinering eller
allvarligt nedsatt immunförsvar, som orsakat förändringar i munslemhinnan. Den skrivningen bör även kunna
omfatta de njursjuka i tidigt skede av njursvikt, som har
immunosuppressiv medicinering för sin grundsjukdom,
dialyserande som har kraftigt försämrat allmäntillstånd och
behöver infektionssanering och/eller njursjuka, som har
immunsuppressiv medicinering efter en transplantation.
Tillämpningen regleras av varje landsting.
En stor brist i stödet för tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift, som funnits tidigare och fortfarande finns, är
att det inte självklart är så, att man får utdragna tänder i
samband med infektionssanering inför en transplantation
ersatta efter transplantationen inom högkostnadsskyddet
för öppenvård. För sådan behandling får istället högkostnadsskyddet inom det statliga tandvårdsstödet användas.
Det har från den 1 september 2014 ytterligare utökats och
förbättrats, se ovan.
Abonnemangstandvård
Man kan teckna avtal med sin tandläkare om abonnemangstandvård till ett fast pris under tre år och använda
både det allmänna och särskilda tandvårdsbidragen som
delbetalning. Det skall omfatta undersökningar, utredningar, hälsofrämjande insatser som t ex borttagande av tandsten, behandlingar av sjukdoms- och smärttillstånd, reparativ vård d.v.s. lagning av hål och insättande av kronor.
Däremot kan inte abonnemangstandvård ingå i högkostnadsskyddet.
Njurfunk nr 1 2015
Det är upp till var och en att diskutera detta med sin behandlande tandläkare. Kanske är det en prisvärd och trygg situation för den som har bra tand- och munhälsa, men ev. mer
osäker för den som har stora tandvårdsbehov och riskerar
att behöva större åtgärder. Det kan ju påverka bedömningen av det fasta priset. Jag har ingen erfarenhet av att medlemmar tecknat abonnemangstandvård tidigare, för den
möjligheten har funnits länge. Tidigare fanns inget högkostnadsskydd, som hade betydelse i sammanhanget.
också en prisjämförelsetjänst där du kan jämföra priser hos
olika tandläkare.
Information om särskilt tandvårdsbidrag finns på adressen www.socialstyrelsen.se/sosfs/2012-16
Tandvård till hälso-och sjukvårdsavgift beskrivs på
adressen http://www.socialstyrelsen.se/tandvard/nytttandvardsstod2013/tandvardtillhalso-ochsjukvardsavgift
www.socialstyrelsen.se/tandvard/nytttandvardsstod2013/tandvardtillhalso-ochsjukvardsavgift
Mer information
Om du är missnöjd efter tandvårdsbehandling
Medvetet har jag sammanfattat och kommenterat endast
det som jag kan se direkt berör njursjukdom och jag hoppas att det då kan underlätta läsningen av den mer detaljerade informationen på www.forsakringskassan.se
De har även en broschyr med övergripande information
som heter ”Om du behöver tandvård”, som kan skrivas ut
från deras hemsida. Den finns även som lättläst version och
som ljudfil.
TLV-Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket är den
myndighet som beslutar om referenspriser för olika tandvårdsåtgärder. Deras hemsidesadress är www.tlv.se och
under Tandvård finns under Referensprislista till höger på
sidan en pdf-fil med detaljerad referensprislista för olika
åtgärder.
Det kan vid större åtgärder vara till hjälp för att bedöma
kostnader och prisnivå hos den egna tandläkaren.
Mer information om tandvård finns även på
http://1177.se/Tema/Tander/Tandvardshjalpen/. Där finns
Om du är missnöjd med den tandvård eller det pris du fått
betala ska du vända dig först till din tandläkare och, om ni
inte kan komma överens, till landstingets patientnämnd
(eller förtroendenämnd) om det gäller folktandvård eller till
Privattandläkarnas förtroendenämnd om det gäller privat
tandvård. Alla privattandläkare är dock inte anslutna till
den. Om du anser dig vara felbehandlad kan du vända dig
till Inspektionen för vård och omsorg, IVO, www.ivo.se
ha r r e d i g e r at o c h
T e x t : A n n a -L i s a L a m p i n e n
Om bu dsm a n
B a r b ro H jä r p e ,
O d o n tolo g i s k u t r e da r e / T a n d l ä k a r e ,
ko m p l e tt e r at a rt i k e l n ,T LV- T a n dvå r d s
o c h L ä k e m e d e l s f ö r m å n s v e r k e t,
I ll u s t r at i o n :C l i pa rt o c h T LV
NxStage Hem-HD
TryggHeT – Över 6000 patienter i världen
använder NxStage Hem-HD
– Används i Sverige, Finland, Norge och
Danmark
Verklig Hem-HD – Enda maskinen som är
utvecklad för Hem-HD
effekTiViTeT – Dokumenterat effektiv
i HemmeT – Tar liten plats
– Låg ström och vattenförbrukning
eNkelHeT – Lätt att lära sig för patienten
och enkel att lära ut för sköterskan
ProVTagNiNg – Endast vid uppstart
DeSiNfekTioN – Varken desinfektion eller
baktprover krävs
friHeT – Behandling kan genomföras
alla tider på dygnet
– Inga taxiresor
mobil – Enkelt att besöka vänner på annan
ort och att semestra i vilket Eu land du vill
TekNik – Nästan inget servicebehov
– Endast 230 V och befintlig vattenkran
i hemmet krävs
beHaNDliNgSkoSTNaD – kostar som PD
NjurFunk nr 1 2015
Att kunna genomföra min behandling i hemmet ger en känsla av frihet.
”
Har börjat använda sommarstugan igen och tänker åka till Spanien på
semester. Mår bättre, tycker att jag kan bestämma mer över mitt liv.
”
17
SVERIGE: Nordic Medcom AB, Box 491, SE-503 13 Borås. Tel: +46 33 22 88 58. www.nordicmedcom.se NORGE: OneMed AS, tel: 22 30 91 30, www.onemed.no
DANMARk: Nordic Medcom, tel: +45 60 19 04 75, www.nordicmedcom.dk SuOMESSA: Carbonex Oy, puh: 09-2533 3600, www.carbonex.fi
Kenneth Johansson vald till ny ordförande i
Donationsrådet
Heidi Stensmyren har varit ordförande i Donationsrådet
sedan 2011. Under 2014 valdes hon till ordförande i Läkarförbundet och begärde då att få bli entledigad från Donationsrådet. Regeringen har nu utsett landshövdingen i
Värmland, Kenneth Johansson, till ny ordförande. Kenneth Johansson har tidigare bland annat varit riksdagsledamot för Centern och ordförande i Socialutskottet.
Övriga ledamöter i Donationsrådet är:
Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet
Mali Sjetne, vävnadskoordinator, Vävnadsbanken i Lund
Åsa Sandgren Åkerman, handläggare SKL
Cecilia Diamant, donationsansvarig sjuksköterska, Norrlands universitetssjukhus
Per Lindner, transplantationskirurg och verksamhetschef,
Sahlgrenska universitetssjukhuset
Michael Wanecek, donationsansvarig läkare, överläkare
på Capio S:t Görans Sjukhus
En vakant plats i Donationsrådet kommer under våren att
besättas av en riksdagsledamot.
Fakta om Donationsrådet
Donationsrådets uppgift är att ge stöd och vara rådgivande i Socialstyrelsens donationsfrämjande arbete. Donationsrådet ska tillsammans
med Socialstyrelsen medverka till att göra Sverige bättre på organ- och
vävnadsdonation. Ledamöterna är utsedda av regeringen.
Donationsrådet ska i regelbundna möten med Socialstyrelsen följa
utvecklingen på området och påtala behov av förändring.
Donationsutredningen (S 2013:04)
Njurförbundet följer den pågående utredningen om
donations- och transplantationsfrågor som leds av
Anders Milton, tidigare njurmedicinare i Uppsala.
Förbundet håller en kontinuerlig dialog med utredaren
och sekretariatet och lyfter fram de frågor som är
väsentliga för Njurförbundets medlemmar. I november 2014 deltog företrädare för Njurförbundet tillsammans med andra berörda patientorganisationer i ett
möte med utredningen. Utredningen ska presentera
sina förslag den 1 oktober 2015.
Högsta antalet njurtransplantationer någonsin
Antalet organdonationer har aldrig tidigare varit så många
som under 2014, redovisar Svensk Transplantationsförening i sin årliga statistik. 166 organdonationer under 2014 i
jämförelse med 151 året innan. Stockholmsregionen står
för ökningen och hade 15 fler donatorer under 2014, en
ökning med nära 60 procent. 19 fler njurtransplantationer
utfördes i landet under 2014 och det totala antalet hamna18
de på 440, vilket är “all time high”. 151 transplantationer
utfördes med en levande givare vilket motsvarar 34 procent av det totala antalet njurtransplantationer.
Njurförbundet finns representerat i SNR:s styrelse genom
ordföranden Håkan Hedman. Hela årsrapporten finns på
SNR:s hemsida. www.medscinet.net/snr.
Njurfunk nr 1 2015
Njurförbundet säger bestämt nej
till betalning för njurar
Frågan om ekonomisk ersättning i samband med donation
av njurar från levande givare har aktualiserats många gånger under åren. Vid Medicinska Riksstämman i Stockholm
den 4 december i fjol medverkade ordföranden Håkan Hedman i ett seminarium med titeln ”Pengar vid donation –
vad är rimligt?”. Arrangör var Statens Medicinskt Etiska
Råd (SMER). Håkan Hedman framhöll att förbundets
grundprinciper är, att en njurdonation ska vara en altruis-
tisk handling. Ersättning får enbart ske för verifierbara
kostnader samt att pengar aldrig får vara ett påtryckningsmedel vid donation av organ, vävnader eller könsceller.
Vidare anser förbundet att donatorn ska bekräftas av sjukvården och samhället för sin insats.
Seminariet och Njurförbundets uttalanden fick stor uppmärksamhet i medierna, bland annat i radions nyhetssändningar.
Ojämlika väntelistor för njurtransplantationer
Under 2014 gjorde Njurförbundet en sammanställning av
väntetiderna för njurtransplantationer vid de fyra olika
transplantationsenheterna i landet. Resultatet visade att det
råder stora skillnader i väntetider mellan enheterna, i vissa fall upp till mer än ett år. Orsaken till de stora skillnaderna beror på regionala variationer beträffande tillvaratagande av organ från avlidna. Ett lågt antal organdonationer i berörda upptagningsområden påverkar direkt väntetiderna för transplantationer. I syfte att uppnå mer jämlik
väntetid vill Njurförbundet, att frågan om en nationell väntelista för njurtransplantationer utreds. Den pågående donationsutredningen har tagit2014-11-18
till sig frågan
och ett förslag för210x143annons20141117.pdf
13:01:56
YOU
&ME
NJURFÖRBUNDET
väntas komma i sambandet med att utredningen presenterar sitt betänkande den 1 oktober.
Frågan fick ny aktualitet vid årsskiftet då Njurförbundets
utredning uppmärksammades i medierna, bland annat av
Sveriges Radio-Ekot.
Under januari i år hade företrädare för landets transplantationsenheter ett möte och diskuterade väntelistorna för
njurtransplantationer, efter att Njurförbundet hade uppmärksammat dem på problemet. Det finns nu vissa förslag
till förändringar, som kan komma att införas, som ur
patientsynpunkt skapar en mer jämlik väntetid för dem,
som väntar på en njurtransplantation.
©
Ge den som gåva och den blir till en gåva för många
YOU&ME - du och jag, har kommit till som en hyllning till livet. Glasnjurarna är speciellt formgivna för
Njurförbundet av Pamela Lindgren och handgjutna i ett svenskt glasbruk. Att ge bort en njure är något
nr 1 2015
19
avNjurFunk
det finaste
en människa kan göra. Stöd Njurförbundets verksamhet genom att köpa en glas eller
silvernjure tillverkade i Sverige! Beställ i vår webbshop på www.njurforbundetwebshop.se
©
www.njurforbundet.se Box 1386, 172 27 Sundbyberg, Sweden | +46-8-546 40 500 | info@njurforbundet.se
Utredningen om högspecialiserad vård (S 2014:11)
Njurförbundets ordförande Håkan Hedman ingår som en
av de externa experterna i utredningen om högspecialiserad vård. Måns Rosén, professor och f.d. direktör på SBU,
har fått regeringens uppdrag att leda utredningen. En viktig målsättning för utredningen är att skapa förutsättningar för en så kvalitativt god specialistvård som möjligt.
Bland annat finns det många studier som visar att hög
volym ger större erfarenhet, bättre resultat och mindre
komplikationer. Resultatet av utredningen kommer sannolikt att innebära förändringar i sjukvårdens organisation
och att etablerade strukturer försvinner.
I januari i år arrangerade utredningen en workshop med
deltagare från 13 olika patientorganisationer i syfte att kunna ta del av patientföreträdarnas uppfattning om utredningens målsättning.
Utredningen ska vara klar den 25 november.
226 677 kronor till Njurförbundet
från Humanfonden
Njurförbundet är en av de anslutna organisationerna till
Swedbank Robur Humanfond, som förvaltas av Swedbank
Robur AB. Humanfonden är en ideell aktiefond där två procent av fondens värde årligen delas ut till de anslutna organisationerna. Fonden placerar huvudsakligen i svenska
aktier och har uppsatta kriterier för hållbarhet och etik vid
placering. Inför Alla hjärtans dag den 14 februari fick Njurförbundet mottaga 226 677 kronor, som är 2% av avkastningen på medlemmarnas sparande under fjolåret. Via
Njurförbundets hemsida kan man ansluta sitt fondsparande till Humanfonden och välja att stödja förbundets verksamhet.
SNR:s årsrapport visar att fler väljer hemdialys
Njurvårdens kvalitetsregister, Svenskt Njurregisters (SNR)
årsrapport, presenterades under slutet av 2014. Vid 2013
års utgång var 9051 patienter i aktiv uremivård (dialys eller
transplantation), 5194 hade ett fungerande njurtransplantat, en ökning med 146 personer. 3024 hade bloddialys,
varav 143 har hemdialys. 833 hade peritonealdialysbehandling (PD). Rapporten visar även att 54 fler dialyserande,
HD och PD, hade valt att sköta sin behandling själv hemma. Medelåldern för samtliga i aktiv uremivård var 59,5
år.
En positiv iakttagelse från SNR är att dödligheten bland dialyserande stadigt har minskat under den senaste 20 -års perioden från nästan 30 procent per år till cirka 20 procent. För transplanterade har dödligheten legat konstant kring 2,5 procent.
Glomerulonefrit är den vanligaste orsaken som leder till
uremi medan diabetesnefropati är den vanligaste diagnosen bland njursjuka som inleder aktiv uremivård.
Sedan år 2000 har antalet dialyserande ökat med 35 procent samtidigt som antalet personer med ett fungerande
njurtransplantat har ökat med 59 procent.
Årsrapporten visar att det fortfarande råder regionala skillnader beträffande olika kvalitetsvariabler och att inte alla
kliniker i landet uppnår kvalitetsmålen. SNR:s rapporter
är därför ett viktigt instrument för att kunna höja kvaliteten inom njurvården.
Njurförbundet finns representerat i SNR:s styrelse genom
ordföranden Håkan Hedman. Hela årsrapporten finns på
SNR:s hemsida. www.medscinet.net/snr.
Kontaktmannamöte om njurregistret
20
SNR – Svenskt Njurregister arrangerade i slutet av november 2014 sitt årliga kontaktmannamöte på Arlanda utanför
Stockholm. Deltagarna var i första hand de sjuksköterskor
på klinikerna som till vardags sköter inrapporteringen av
statistikunderlaget till registret. SNRs styrelse informerade om arbetet med registret samt resultatet som är en viktig ”feedback” till alla deltagarna för det stora arbetet de
lägger ner på underlaget. På SNRs hemsida www.snr.se
finns mer information om vilka som ingår i styrelsen och
statistiken för njursjukvården i hela landet i olika avseenden som berör njursjukvårdens kvalitet. Registret har fått
stor betydelse för att klinikerna kan se hur det ser ut för
deras del och i jämförelse med andra kliniker och kan då
se om de har behov av att se över och förbättra vården i vissa avseenden. Njurförbundet kunde delta på mötet med
några representanter.
Registret har hittills hela tiden blivit allt bättre och omfattar allt fler njursjuka och har kunnat utökas med särskilt
register för njursjuka i tidigt skede och även ett för accesser, d v s olika lösningar för tillgång till blodbanan
vid diaNjurfunk nr 1 2015
lysbehandlingen.
Spara med omsorg
Vill du att dina pengar ska växa samtidigt som de verkar för en god sak? Då har vi
fonden för dig. När du sparar i Banco Humanfonden bidrar du nämligen med 2 procent
av din fondförmögenhet till Njurförbundets viktiga arbete. I Banco Humanfonden
investerar vi i svenska företag som tar ansvar för vår omvärld. Genom åren har
Njurförbundet fått cirka 4,5 miljoner kronor från våra sparare. Låt även ditt spar­
kapital vara med och verka för en bättre värld.
Swedbank Robur i stolt samarbete med Njurförbundet
Mer information om ideellt fondsparande hittar du på: www.swedbankrobur.se/njurforbundet
eller kom in på ditt närmaste Swedbank­ eller Sparbankskontor.
NjurFunk nr 1 2015
21
Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonder kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du
får tillbaka hela det insatta kapitalet. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser finns på www.swedbankrobur.se, och www.swedbank.se.
Regionnytt
Njurföreningen i Västernorrland:
Världsrekordhållare på julfest
Njurföreningen i Västernorrland anordnade en mycket
trevlig julfest på B-Os Restaurang i Övik den 25 november med 46 personer närvarande. Speciell uppmärksamhet
Vår ordförande Allan Erixon hälsade oss välkomna och
speciellt Judit Näslund varefter han informerade från styrelsens arbete där mycken tid lagts på att hjälpa en svårt
sjuk kvinna från Junsele och att Landstinget ska börja verkställa en beviljad
motion om dialysvård nära hemmet.
Njurföreningen har fått ett fantastiskt
givande och bra samarbete med Ågrenshuset som hjälper oss i föreningen att få
fram tryckalster av högsta kvalitet.
Allan tycker att det är kul att komma
till Örnsköldsvik där det är ett härligt go
och en bra initiativförmåga.
B-Os Restaurang hade ordnat ett riktigt julbord och det smakade helt underbart. Det hördes bara nöjda kommentarer överallt.
Kuratorn Marie Öhman informerade
om sitt arbete som består av att ge stöd
och rådgivning åt personer som hamnat i
kriser i livet. Josefin Larsson sjöng och
spelade gitarr och spred en skön stämning
på julfesten. Anita Backerholm och Bengt
Näslund skötte lotteriet på ett bra och
uppskattat sätt. Varefter Anita tackade alla
Med på julfesten var Judit Näslund, här i samspråk med föreningens ordförande
de glada och trevliga medlemmarna i
Allan Erixon. Sonen Bengt (sittande) t.v. om Judit i bild .
Njurföreningen som kommit till julfesten. Vi gladdes i varandras sällskap och
hon önskade oss God Jul och Gott Nytt år.
fick kvällens hedersgäst Judit Näslund, 94 år, hon som
Te x t : L a r s E r i k s s o n
skänkte en njure för snart 40 år sen till sin son Bengt. Hon
F o t o P r i vat
ångrar det inte och säger att hon skulle göra om det idag
om det behövdes. Förmodligen är hon världens nu äldsta
levande donator, vilken fantastisk kvinna!
Gemensam “Knutsfest” i Härnösand
I Härnösand samlades Njurföreningen, HjärtLung, Diabetes samt Reumatikerna till en gemensam Knutsfest den 13
januari.
Det var en trevlig tillställning där det bjöds på kaffe och
smörgås samt lotteri. Till fikat blev det även fin musikunderhållning av Gösta Rodling och Göran Malm.
Te x t
och
Fo t o: G u n n a r Wi s é n
Eftersom föreningarna samarbetar kring donation så hade
man bjudit in Karin Tjäder Lindell, donationsansvarig
sjuksköterska på Sundvall/Härnösands sjukhus. Hon pratade
om donation och om vikten av att göra sin vilja känd. Många
frågor ställdes också till henne av de 60-tal gäster som
deltog.
22
Njurfunk nr 1 2015
Hur blir du medlem i Njurförbundet?
Du som vill bli medlem - ta kontakt med den regionförening
som finns där du bor. Man blir medlem i en av förbundets
14 regionföreningar och då automatiskt i förbundet och får
information både från sin regionförening och tidskriften
från förbundet. Man kan också delta i medlemsaktiviteter
som förbundet inbjuder till t.ex. gruppresor utomlands.
Adressuppgifter till regionföreningarna finns i NjurFunk
på re-gionföreningssidan och på förbundets websida med
adressen
www.njurforbundet.se - under länken regionföreningar.
Informationsmaterial från berörda föreningar finns också
på njursjukvårdsavdelningar.
Medlemsavgiften varierar något mellan föreningarna vilket
beror på att föreningen är suverän att besluta om sin egen avgift
varav en avgiftsdel som är lika för alla går till förbundet. Barn
har en lägre avgift.
Inbetalning av medlemsavgift kan ske via Internet eller
plusgiroinbetalning på talong. Glöm inte uppge namn,
fullständiga adressuppgifter, telefonnummer, om du är
njursjuk, behandlingsform, födelseår, om du skall vara med
i Barn- och föräldragruppen eller Ungdomsgruppen alt. om
det gäller stödmedlemskap.
Glöm heller inte att adressändra om du senare flyttar.
För ev. ytterligare upplysningar kontakta berörd förening
eller förbundskansliet.
Diaverum Holiday™
TA CHANSEN OCH UPPLEV EN
UNDERBAR GÄSTDIALYSUPPLEVELSE
I SVERIGES HUVUDSTAD!
Stockholm är vida känt som en av världens vackraste städer och Diaverum
vill ge dig chansen att uppleva det! Vi erbjuder dig hotell till förmånliga priser
och dialysbehandling på kliniken i Solna (öppen måndag till lördag).
Behandlingsrummen är inbjudande ljusa och luftiga, du kan få både HD och
HDF. Mellanmål serveras under behandling.
NjurFunk nr 1 2015
För mer information och bokning, kontakta oss på tel. 08-120 53 00
eller e-mail michaela.frykander@diaverum.com
Vi accepterar betalningsförbindelse eller
Försäkringskassans EU-kort.
Diaverum är en världsledande leverantör inom
njursjukvård. Företaget
bedriver verksamhet i
20 länder och erbjuder vård
till runt 26 000 patienter
vid mer än 300 kliniker.
Diaverum skiljer sig från
andra leverantörer genom
individanpassad högkvalitativ vård och support
till patienter i behov av
njursjukvård. 23
World Kidney Day -Världsnjurdagen den 12 mars
Världsnjurdagen – World Kidney Day- infaller i år torsdagen den den 12 mars 2015. Kidney Health for all – Njurhälsa för alla – är årets tema. Njurförbundet har tillsammans med njursjukvården tagit upp vikten av att uppmärksamma njursvikt i tidigt skede och erbjuda förebyggande
behandling, för att dialysbehandling och /eller njurtransp-
lantation ska kunna förskjutas eller helt undvikas. Var tionde person beräknas ha nedsatt njurfunktion. Regionföreningarna riktar sig till allmänheten om behovet av förebyggande insatser för att undvika njursvikt och vikten av tidig
upptäckt när njursvikt uppstår.
Förbundsstämma 2015
Under veckoslutet 25 – 26 april samlas ombud för förbundets 14 regionföreningar tillsammans med förbundsstyrelsen på Hotell Park Inn i Solna. Under lördagen den 25 april
arrangeras ett seminarium angående Patientlagen som trädde i kraft 1 januari 2015 och under söndagen är det förbundsstämma med sedvanliga förhandlingar.
Samverkan med njurkuratorer
Förbundet har åter startat samverkan med kuratorer verksamma inom njursjukvården. En liten referensgrupp samlas med representanter för Njurförbundet ett par gånger om
året för att diskutera frågor som berör medlemmarna. Kuratorer jobbar ofta ensamma i sin roll. Att få kontakt med
andra kuratorer som har liknande uppgifter för erfarenhetsutbyte är därför viktigt. Senast träffades gruppen den 2
februari 2015. Förhoppningen är att man skall kunna ska-
pa en fungerande gruppmailadress för utbyte även mellan
mötena genom att delge kuratorer i landet minnesanteckningar via gruppmail om vad som diskuterats på mötena
och också ge möjlighet att skicka in synpunkter, erfarenheter och frågor att behandla via mail. En kuratorskonferens arrangerades senast i april 2012. Nu hoppas man kunna skapa en ny sådan utbildningkonferens inom en snar
framtid.
Workshop om hemdialys
Förbundsstyrelsen planerar för en workshop 2 september
2015 med temat hemdialys. Tillsammans med dialysföretagen och representanter för njursjukvårdspersonal hoppas
man kunna få ett bra utbyte av erfarenheter och kunskaper,
för att kunna skapa bra förutsättningar till hemdialys med
påsdialys eller bloddialys för fler njursjuka i hela landet.
Viktigt är också att lösa de problem med kostnadsersättning
och assistansbehov ,som en del njursjuka kan ha behov av
för att kunna ha självdialysbehandling i hemmet. Vården
planerar för ökad andel patienter i hemdialys, samtidigt som
åldersgränser i stödformer hindrar många äldre att välja
hembehandling. Även säkerhetsfrågor behöver diskuteras
så att hembehandling kan ske under trygga former. Det
skall även finnas utrymme i den ordinarie vården på kliniker för hemdialyserande att tillfälligt kunna få behandling
där eller att kunna återvända till behandling på klinik, när
de ev. känner att de vill det eller medicinskt får behov av
det.
Barn och föräldraverksamheten 2015
Arbetsgruppen för Barn- och föräldraverksamheten planerar för 2015 en sommarvecka 28 juni – 3 juli även i år på
Tanum Strand i Bohuslän.
Under hösten 16-18 oktober planeras för en helg för det
njursjuka barnet och en medföljande förälder i Stockholm.
Verksamheten arrangeras under förutsättning att rehabi24
literingsbidrag från landsting och fondbidrag beviljas även
i år.
Ca 50 familjer med kroniskt njursjuka barn är medlemmar i förbundet. För att nå fler kan alla hjälpa till att sprida information om verksamheten inom Njurförbundet.
Njurfunk nr 1 2015
Alwallsfonden
Rekreationsfonden
Amelie Ersmarkers fond
Njurförbundets verksamhet
Pg 25 30 67 -3
Bg 690 – 1334
Barn- och
föräldraverksamheten
Bg 221-100
• Alwallsfonden lämnar bidrag till aktiviteter och
projekt som syftar till att förbättra de njursjukas
situation. Utdelningen ur fonden ges i form av rese- och
studiestipendier samt som produktionsbidrag till personer
och objekt.
• Rekreationsfonden lämnar resebidrag till Njurförbundets
njursjuka medlemmar.
• Amelie Ersmarkers fond lämnar bidrag till barn och
ungdomar för rekreationsändamål.Du kan välja att
ge bidrag till en av fonderna eller låta Njurförbundet
avgöra vilken. Du kan även välja att lämna bidrag till
verksamheterna.
• Det går även att stödja Njurförbundets verksamhet med en
gåva och/eller • Barn- och föräldragruppens verksamhet direkt.
Glad Påsk
önskar Njurförbundet!
Semester med Diaverum: Spanien, Italien och Ungern
Besök våra Diaverum kliniker och upplev en varm och vänlig atmosfär medan du får dialysbehandling enligt högsta medicinska
standard – en vitaliserande upplevelse. Boka redan nu för sommaren 2015 till vackra semesterorter i Spanien, Italien och Ungern.
Pineda del Mar, Barcelona, Spanien
Pineda del Mar ligger 5-10 minuter från
stranden, i hjärtat av Maresme kusten mellan
den gröna bergskedjan Cordillera Litoral och
det glittrande havet. Du kan koppla av på
den 3 km långa, breda sandstranden som
tilldelats ‘Blå Flaggan’, miljömärke som står
för kvalitet. Samtidigt är du nära shopping
i Barcelona (55 km) och Girona (45km).
Området har ett brett utbud av boende,
hotell, lägenheter och campingplatser. Här
kan du kombinera solbadande på stranden
med lugna, avkopplande eftermiddagar.
• 30 stationer med egen television.
• 1 nefrolog och 1 sjuksköterska på var
5:e patient (engelsktalande personal
tillgänglig).
NjurFunk
1 2015
• ISO 9001
och ISOnr14001
certifiering.
Torremolinos, Malaga, Spanien
Torremolinos vid Solkusten erbjuder ett
varmt medelhavsklimat med mer än 300
soldagar per år. Du kan ströva utmed den 6
km långa sandstranden och den magnifika
strandpromenaden. Det är ett av Europas
populäraste turistmål. Förutom stranden kan
du kan njuta av fina golfanläggningar, ett
stort utbud av lägenheter och hotell, liksom
fantastiska stränder.
• 28 stationer med automatiska stolar
egen television, Wi-Fi anslutning och
möjlighet att lyssna till musik.
• 1 nefrolog och 1 sjuksköterska på var
5:e patient (engelsktalande personal
tillgänglig).
• ISO 9001 och ISO 14001 certifiering.
För information kontakta: Michaela Frykander, tel: 040-32 48 80,
e-mail: michaela.frykander@diaverum.com
www.diaverum.com
San Gregorio di Catania, Sicilien, Italien
San Gregorio di Catania ligger på öst sidan
av den spännande ön Sicilien. Du välkomnas
av vulkanen Etnas underbara kraft, de snöklädda bergstopparna och det kristallklara
havet vid Joniska kusten. De historiska och
arkeologiska arvet, Siciliens fantastiska
traditionella mat och sicilianarnas varma
gästfrihet ger alla som kommer dit ett minne
för livet.
• 15 stationer, inklusive 1 AU station,
elektroniskt balanserade stolar, television
och luftkonditionering i alla rum.
• Specialister i nefrologi och professionella
sjuksköterskor med flera års erfarenhet.
Keszthely, Ungern
Keszthely är huvudstad i Lake Balaton, en
av de mest populära platserna i Ungern.
Den ligger nära hälsostaden, Hévíz, som
med sitt unika naturfenomen, den kemiska
sammansättningen av sjöns vatten, dess
temperatur, flytande torv och lera kan
påskynda tillfrisknandet av patienter under
hela året. Du kan njuta av den gamla staden,
historiska monument, muséer och slottet
‘Festetics Castle’, som är listat som ett
Världsarv. Keszthely är rik på traditioner
och erbjuder sandstrand, hotell och många
möjligheter till fritidsaktiviteter.
• Vänlig atmosfär med 12 stationer,
professionell personal.
• Inga HBV positiva patienter. Möjlighet att
25
välja skift och transport.
• ISO 9001 och ISO 14001 certifiering.
Njurförbundets Regionföreningar
Njurförbundet Norrbotten
Njurförbundet Sydöstra Sverige
Njurföreningen i Västerbotten
Njurförbundet Småland
Njurföreningen i Västernorrland
Njurförbundet i Värmland
Njurföreningen Jämtland/Härjedalen
Njurförbundet Västsverige
(NjFN -Norrbottens län)
Ordf. Jan Lidström, Yttre Näsudden 72, 943 35 Öjebyn
Tel. bostad 0911-660 23 Mobilnr: 070-371 09-07
Pg. 84 00 94-7
Pg. forskning 38 36 73-1
E-mail: njfn@njurforbundet.se
(NfVB - Västerbottens län)
Postadress: Box 53, 901 02 Umeå
Bg.5652-5793
Ordf. Bill Svanborg Tel 073-972 60 55
E-mail: bill@svanborg.eu
(NjfV - Västernorrlands län)
Ordf. Allan Erixon, Näs 58, 871 93 Härnösand
Tel: 0611-751 28 Bg. 165-0845 Bg. forskning 165-0902
Mibiltel:070-665128
E-mail: brittaoallan@gmail.com
(NjJH - Jämtlands län)
Ordf. Per Sundbom, Kornåkersvägen 8, 836 31 Lit
Tel. 070-644 25 19
Bg. 238-3198
E-mail: pip@bahnhof.se
Njurförbundet Gävle Dala
(Gävleborgs län, Dalarna)
Ordf. Lars-Åke Elfsberg, Mets Eriks väg 14, 784 56 Borlänge
Tel. 0243-22 69 73
Pg. 26 22 46-2 Pg. forskning 58 43 07-3
E-mail: lars-ake.elfsberg@glocalnet.net
Njurföreningen Norra Mälardalen
(Västmanlands län, Uppsala län)
Ordf. Urban Magnusson, Frödings Väg 1, 723 34 Västerås
Tel. 021-632 71 Mobiltel: 076-0375984
Pg. 26 22 46-2 Pg. forskning 58 43 07-3
E-mail: info.njnm@njurforbundet.se
urban@urbanm.se
Njurförbundet Stockholm Gotland
(NjSG - Stockholms län, Gotland)
Kansli: S:t Göransg. 84, 112 38 Stockholm
Tel. 08-653 39 10 Fax 08-653 39 11
E-mail: fnjs@njurforbundet.se
Bg. 5968-2350
Ordf. Björn Nilsson
Kanslist: Christina Engström
E-mail: christina.engstrom@njurforbundet.se
Njurföreningen Örebro län
(NjT - Örebro län)
Ordf Per Zimmerman, Malmgatan 58, 703 54 Örebro
Tel 019-14 62 17
Pg. 73 48 60-0 Pg. stödfond 641 67 14-1
E-mail: per.gustav.zimmerman@gmail.com
Njurföreningen i Sörmland
26
(NjD - Sörmlands län)
Ordf. Håkan Johansson, Bärstavägen 3, 640 40 Stora Sundby
Tel bostaden 016-640 35
Pg. 405 57 79-5
Pg stödfond. 405 57 79-5
E-mail: barsta@bredband.net
(NFSS - Östergötlands län, Kalmar län)
Ordf. Åsa Torstensson, Skäggtorpsgatan 8, 586 44 Linköping
Tel.013-174849
Pg. 87 06 93-9
E-mail: nfss@njurforbundet.se
(NjSM - Jönköpings län, Kronobergs län)
Ordf. Christian Farman, Vegagatan 12, 553 32 Jönköping
Tel. 036-19 03 01
Pg. 57 56 62-2 Pg. forskning 854 23-2
E-mail: njsm@njurforbundet.se
(NjV - Värmlands län)
Mikael Johansson, Millanviken 426, 653 46 Karlstad
Tel. 054-53 53 22
Pg 488 84 29-0
Pg stödfond 41 65 89-0
E-mail: millanviken426@telia.com
(NjVS - Västra Götalands län, N. Hallands län)
Kansli: Slottskogsgatan 12, 414 53 Göteborg
E-mail: njvs@njurforbundet
Tel. 031-338 01 08
Bg. 5984-4241
Telefax: 031-14 70 41
Pg: 29 58 59-3
Bg. Prof. Lars-Erik Gelins minnesfond. 5417-1889
Ordf. Tina Pajunen Tel. 070-631 40 63
Email: tina.pajunen@njurforbundet.se
Njurförbundet Sydsverige
(NjSyd - Skåne län, Blekinge län, S. Hallands län)
Ordf. Ronny Ljung, Lyckevägen 30, 29176 Rinkaby
Tel. 044-44 54 63
Pg. 24 93 93-0
Bg Forskning 171-0730
E-mail: ronny.ljung@telia.se
Fonder (som administeras av förbundskansliet):
Insamlingsstiftelsen Njurfonden
Pg. 90 03 67-4 Bg. 900-3674
Alwallsfonden, Rekreationsfonden och
Amelie Ersmarkers fond
Pg. 25 30 67-3 Bg. 690-1334
Regionföreningarnas fonder:
Njurförbundet Norrbotten
Pg. forskning 38 36 73-1
Njurföreningen i Västerbotten
Bg. forskning 5403-7866
Njurföreningen i Västernorrland
Bg. forskning 165-0902
Njurförbundet Gävle-Dala och
Njurföreningen Norra Mälardalen
Pg. forskning 58 43 07-3
Njurföreningen Sörmland
Pg. stödfond 405 57 79-5
Njurföreningen Örebro län
Pg. stödfond 641 67 14-1
Njurförbundet Västsverige
Bg. njurmed. forskning 5984-4241
Bg. Gelinfonden, transpl.forskning 5417-1889
Njurförbundet Småland
NjurFunk nr 4 2014
Pg. forskning 854 23-2
Njurförbundet Sydsverige
Bg. forskning 171-0730
Individuellt – precis som dina patienter
PD-behandling, skräddarsydd
efter dina patienters behov
Patienter med njursjukdom skiljer sig åt på många sätt till exempel ålder, längd, vikt,
grad av njursvikt, njurens restfunktion. Dessa skillnader medför att varje PD-behandling
behöver anpassas individuellt.
Fresenius Medical Care ger dig möjligheten att enkelt anpassa dina patienters
behandlingar efter deras individuella behov – med adapted APD och sleep•safe harmony.
Besök www.sleepsafe-harmony.com
för att läsa mer om sleep•safe harmony.
Fresenius Medical Care Sverige AB · Box 548 · 192 05 Sollentuna
Telefon: +46 (0) 8-594 77 600 · Fax: +46 (0) 8-594 77 620
www.fmc-ag.se
Posttidning B -Njurförbundet
Box 1386, 172 27 Sundbyberg