Vöfab 25 år - Växjö kommun
1 1990 Vöfab bildas 1991 Första fastighetsköpen 1993 2004 Inflyttning i Vöfab-huset Första matavfallskvarnen 2006 Energiarbetet tar fart 2007 Miljödiplomerade 2008 Första solcellsanläggningen 2014 Mångfaldscertifierade år 2015 2012 Ny grafisk profil 2 Vöfab är ett kommunalt fastighetsbolag, som äger och förvaltar lokaler i Växjö stad, såsom skolor, förskolor, kontor och idrotts/kulturanläggningar. Bolaget ägs av Växjö kommun. 1990 Kommunala syftet Ändamålet med bolagets verksamhet är att utan vinstsyfte i första hand tillgodose Växjö kommuns behov av ändamålsenliga och prisbilliga lokaler för olika verksamheter. 2011 Vårt uppdrag Att tillsammans med verksamhetsansvariga dvs. våra hyresgäster utveckla miljöer som ökar Växjö kommuns attraktionskraft, skapar förutsättningar för fortsatt utveckling och bidrar till kommunens framgångar. Affärsidé Att vara ett strategiskt instrument för ett effektivt utnyttjande av lokaler för den kommunala förvaltningen och kommunens primära verksamheter. Vision Vi skall vara ledande på verksamhetsmiljöer med offentligt uppdrag genom t Framgångsrika verksamhetsmiljöer t Optimal leverans t Unik kompetens t Starkt varumärke t Långsiktig hållbarhet och affärsmässighet 2012 Vår identitet Vi är kunniga, trygga och ärliga fastighetsförvaltare som agerar i framkanten under byggandet av framtidens Växjö. Som kluriga samhällsbyggare vet vi att nyckeln till framgång är att få människor att trivas. Därför skapar vi miljöer där människor verkligen kan växa – genom hela livet. 3 Vöfab 25 år Den 1 juli 2015 fyller Vöfab 25 år. Mycket har hänt genom åren och en del av det berättar vi om här. 2015 (maj) 1990 Fastigheter Äger: 0 m2 Förvaltar åt kommunen: 229 940 m2 98 fastigheter sammanlagt 26 skolor 18 förskolor 35 förvaltningsfastigheter 19 övriga fastigheter Personal 46 tjänster Byggservice 24 Förvaltning 17 Administration 5 Ekonomi 1991 (första hela året) Summa intäkter: 21,8 kr miljoner kr Summa tillgångar: 132,2 miljoner kr Fastigheter Äger: 309 175 m2 Förvaltar åt kommunen: 6 985 m2 Förvaltar åt Norrastugan 1 AB: 3 590 m2 108 fastigheter sammanlagt 25 skolor 23 förskolor 42 förvaltningsfastigheter 15 fritidsfastigheter 3 övriga Personal 63 tjänster Byggservice 15 Förvaltning 30 Projekt 8 Administration/stab 10 Ekonomi 2014 Summa intäkter: 303,7 miljoner kr Summa tillgångar: 1 807,3 miljoner kr 4 Vad har hänt under 25 år 1990 Den 1 juli 1990 ombildas det vilande fastighetsbolaget Sunaman AB (reg. 1963) till Växjö Fastighetsförvaltning AB, Vöfab, med uppgift att på uppdrag av kommunen förvalta fastigheter inom Växjö stad. Kontoret är då i tidigare fastighetskontorets lokaler i kommunhuset. Fastighetsskötare och byggservice har en lokal på Arabygatan 78. I december blir projekteringen av en större ombyggnad av Kungsmadskolan klar, bland annat nytt kök och matsal. Beräknad kostnad 19,6 mnkr. Vöfab svarar för byggentreprenaden och projektet är större än något som kommunens fastighetskontor gjort i egen regi. Vid årsskiftet 1990/1991 utökas förvaltningsuppdraget med ytterligare 17 fritidsfastigheter med en sammanlagd yta på 37 278 m2. 1991 Från och med den 15 mars är bolaget ett helägt dotterbolag till Växjö Kommunfastigheter AB. I början av året omfattar förvaltningsuppdraget 120 fastigheter, 283 362 kvm. Den 1 november köper vi de första fastigheterna – fyra gymnasieskolor, brandstationen och Larmet. Ett inbjudningskort till en fest på Teleborgs slott vid uppstarten. Vi tar över fastighetsskötseln på skolorna från skolstyrelsen. Antalet anställda utökas med tolv personer, varav tio från skolförvaltningen som tidigare har varit skolvaktmästare. Vi tecknar de första hyreskontrakten med kommunala hyresgäster. 1992 På uppdrag av kommunen handlägger bolaget uthyrning av fastigheterna och gör planerat underhåll via kommunala investeringsanslag. Personalstyrkan är 46 personer vid start, 45 av dem flyttar över från fastighetskontoret. VD, Jan Westberg rekryteras från planeringskontoret. Den 1 februari köper vi 15 fastigheter – 13 skolor, biblioteket, Vöfabs verkstadslokaler på Arabygatan och Skrindan. Den 1 augusti köper vi Vöfab-huset och tre förskolor. Den 31 december äger Vöfab 140 000 kvm och förvaltar lika mycket åt kommunen. Ombyggnationerna för nya kök på Kungsmadskolan och Katedralskolan blir klara. Vöfab-huset 5 1993 1998 I april månad flyttar vi in i Vöfab-huset. Vi köper ytterligare 12 fastigheter – fem skolor, fem förskolor, kommunhuset och Teleborgshallen. Barnbiblioteket flyttar in i ombyggda lokaler i kommunhuset. Vi installerar solfångare på simhallen. Vi köper fastigheten Sigfridshäll. Ombyggnaden av Komvux nya lokaler på Västerled blir klar. Delar av Sigfridshemmet blir ett familjecenter. 1994 1999 Vi bygger till på Bäckslövskolan, Bokelundskolan och kårhuset Tufvan. Vi bygger om kommunhusets huvudentré. Vi köper Västerled, Ringsberg, förskolorna på Högstorp och Borggården. Vi börjar ge ut Vöfab-bladet till våra hyresgäster (upphör år 2000). Hovshagaskolan får ytterligare en byggnad och vi bygger om på Ulriksbergskolan. Vi köper Kristineberg. Vi delar ut det första miljöpriset för goda miljöinsatser till en skola och en förskola. Vi planterar 600 milleniumträd på fyra fastigheter. 1995 Vi bygger om f.d. ICA-butiken på Hovshaga till Lönneberga förskola (idag Villekulla). Hovs skola får ett nytt kök och ny matsal. En tillbyggnad (kulturum) blir klar på Bokelundskolan. Vi börjar förvalta f.d. Wessels fastighet i Bergunda. Vi startar ett treårigt ventilationsprojekt på Kungsmadskolan. Från och med den 1 april utgår fastighetsskötarna från fastigheten Lågan. Under hösten påbörjar vi arbetet med att ta fram ett miljöprogram. 1996 Den så kallade miljöskolan på Hovshagaskolan blir klar och Katedralskolan får en ny matsal. Vi bygger till Högstorpskolan (nuvarande Högstorps förskola) och vi bygger förskolan Villekulla. Vi köper Simhallen, Hovsberg, Vallhagen och Hamplyckan. Vi tar hand om den invändiga skötseln på Akademiska hus och Vidéums fastigheter. Vöfabs första miljöprogram antas av styrelsen. 1997 Från årsskiftet är det nya produktionsköket på Katedralskolan klart och Ulriksbergskolans kök, där det har lagats mat i 40 år, läggs ned. Vi bygger förskolan Birka på Östregårdskolan och bygger om Hovsberg till förskola. Vi köper de första fordonen som drivs med rapsolja. Vi startar ett projekt för att införa källsotering på alla skolor och förskolor som bland annat innebär att vi börjar bygga miljöhus. Personalen på förvaltningsenheten i mitten av 1990-talet. 2000 Vi bygger om på Teknikum och omvårdnadsprogrammet flyttar in. Vi bygger ett nytt bibliotek på Kungsmadskolan och ett myndighetskontor åt omsorgsförvaltningen på Västerled. Vi köper Stadshotellet, torpen på Teleborg, Karlslund och Ryttartorpet. Vi köper de första etanolbilarna. 2001 Byggservice kontorspersonal 1999. Fr v Eric Ericsson, Laila Carlqvist och Marianne Karlsson. Vi köper Skrea i Falkenberg och Teleborgs sportfält. Vi säljer Strandbjörkshallen. Den stora ombyggnaden av Fagrabäckskolan blir klar. Vi bygger om grindstugan på Kristineberg. Ett miljöledningssystem och en miljöpolicy blir klara och godkända. 6 2002 2007 Byggnationen av nytt kök och ny matsal på Bäckaslövskolan blir klar. På uppdrag av Växjö kommun bygger vi upp Evedals värdshus och Kaskad på Folkets park igen efter bränderna. Vi köper Kunskapshuset (f.d. vårdskolan). Uppdraget med fastighetsskötsel åt Videum upphör. Vi blir miljödiplomerade – första bolaget i koncernen. Vi köper Biskopshagens förskola och säljer Kunskapshuset. Den nya Högstorpskolan blir klar – den första hela skolan vi byggt. Kommunhusets gårdsparkering belönas för utemiljön och får Växjö grönare stads diplom. Vi köper vår första elbil – till Ansgarius. 2003 Tillbyggnaden av biblioteket och ny räddningscentral blir färdigställda. Totalrenoveringen av Bäckaslövskolans huvudbyggnad blir klar. Stadshotellet får en ny entré och Lagerlund. 2004 Vi köper BG. Byggnationerna av äventyrsbadet i Simhallen och Hovshaga sporthall blir klara. Vi installerar Vöfabs första matavfallskvarn på Teknikum. Stefan Blomkvist blir vd. 2005 Vi säljer Stadshotellet och Skrea i Falkenberg. Vi köper Solvändan. Ombyggnaden för Kulturskolan på Ringsberg blir klar. 2006 Högstorps förskola blir klar. Vi får en reception i Vöfab-huset och eget växelnummer. Vi köper det första biogasdrivna fordonet. Vi anställer en energioptimerare. Birgitta Samuelsson, Miljö & hälsa, delade ut det första miljödiplomet till Vöfabs vd Stefan Blomkvist 2008 Vi köper fastigheten på Hammargatan 4. I december tas Vöfabs första solcellsanläggning på Kungsmadskolan i drift. Vi energideklarerar våra fastigheter. Vi tar över städorganisationen i kommunhuset. Vi anställer en miljöoch kvalitetssamordnare. Det är Hälsans år och vi bjuder in skolor och förskolor till en tävling att ge hälsoförslag (även 2009 och 2010). Högstorpskolan 7 2009 2014 Östra Lugnets skola och ombyggnaden av Pilbäckstorget blir färdigställda. Vi säljer fastigheten på Arabygatan 78. Fastighets- och byggservice flyttar den 14 april till Hammargatan. Städorganisationen i kommunhuset läggs ut på entreprenad. Den nya förskolan Vikaholm och tillbyggnaden på Kungsmadskolan blir klara. Ombyggnaden av Bokelundskolan till förskolan Paletten blir klar. Solcellsanläggningar installeras på Vikaholms förskola och Kulturarvcentrum Småland och vi har därmed åtta fastigheter med solcellsanläggningar. Vi köper Domprostgården, byggnaden på Försvarsgården 1 och Smålands museum och river Pelles kiosk. Vi blir mångfaldscertifierade. 2010 Vi köper Utvandrarnas hus och Pinnmon (Kulturarvcentrum Småland). Vi säljer Sigfridshäll. Vi installerar solceller på Östra Lugnets skola, Centrumskolan och kommunhuset. Maria Säterdal blir vd. 2011 Två lågenergihus, Araby Park Arena och förskolan Kometen blir klara. Vi bygger också ett kylmatkök i fastigheten Kronhjorten och ombyggnaden av Arabyskolan (numera Centrumskolan) blir klar. Sigfridshemmet får ett nytt familjecenter. Den 1 juli köper vi Växjö Teater. 2012 Kommunhuset får en ny huvudentré och ett kontaktcenter. Fastigheterna delas in i nord och syd och energi- och inneklimatgruppen bildas. Vi tar fram ett nytt varumärke och en ny grafisk profil för Vöfab. 2013 Vi bygger en bussdepå och en tillbyggnad på Kulturarvcentrum Småland. En omfattande ombyggnad av Norregårdskolan blir klar och vi bygger ett nytt klubbhus på sportfältet Teleborg. Vi köper Nyadal och Teleborg Centrum skola. Vi säljer Lågan. Norregårdskolan får en solcellsanläggning. Christer Carlsson blir vd. Kungsmadskolans nya entréhall 2015 Arenastaden fusioneras till Vöfab. Vi börjar bygga en ny F-9- skola i Bergunda, som ska kunna ta emot ca 1 000 elever och barn. Det blir Växjös största grundskola och Vöfabs största byggnation hittills. Vi bygger om i kommunhuset för nya utbildningsförvaltningen och vi börjar bygga om på Lillestadskolan för bland annat nytt kök och ny matsal. Vöfabs vd:ar Jan Westberg 1990-2004 Stefan Blomkvist 2004-2010 Maria Säterdal 2010-2013 Christer Carlsson 2013- 8 Röster från personalen Nio personer som var med från start jobbar fortfarande kvar på Vöfab. Åtta av dem och en penionär berättar här om sina upplevelser av jobbet, förtaget och utvecklingen genom åren. Stefan – Jag har aldrig tyckt att det varit tråkigt att gå till jobbet, säger Stefan Westlund, som större delen av sitt arbetsliv arbetat med fastigheter. Stefan har gjort en resa inom företaget. Vid Vöfabs start jobbade han som fastighetsskötare och ansvarade för Fagrabäckskolan, Fagrabäcks förskola, förskolorna på Högstorp och värme och ventilation på simhallen. Han hade också ansvaret för Häxan, civilförsvarets sambandscentral. – 1997 började jag jobba på heltid på simhallen, som maskinist, säger Stefan. Det var kul att jobba där för jag kunde utveckla fastigheten hela tiden. Jag kom på flera nya lösningar som har sparat tid och pengar, och gör än i dag. För en idé med att förvärma spädvattnet till stora bassängen, som beräknades ge en besparing på 60 000 kr om året fick jag en belöning på 6 000 kr av företaget. Denna beräkning har visat sig stämma. Arbetet med fastighetsskötsel har utvecklats dramatiskt med all teknik som kommit inom bland annat styr/regler och larm. Stefan trivdes med jobbet och simhallen, men 2010 bytte han bana. Han flyttade in på kontoret och började som trainee för att lära sig jobbet som driftingenjör. Tjänsten blev i stället driftchef, som är hans titel idag, då han ansvarar för driften på fastigheterna på område nord. Stefan i mitten av 1990-talet – Jag var först tveksam till om jag skulle trivas med att jobba på kontor, men har inte saknat simhallen en dag, säger Stefan. Jag trivs med mitt nuvarande jobb och min kollega Larry som ansvarar för område syd. Vi kompletterar varandra bra. Det roligaste med jobbet är kontakten med människorna ute på våra fastigheter och att lösa olika problem, som dyker upp. Stefan är också med i Vöfabs jourstyrka och där får han hela tiden ta tag i olika problemställningar. Han har varit med där sedan Vöfabs start och trivs för det mesta med uppdraget. Här gäller det att hitta vad som är fel och försöka lösa det på enklast och bästa sätt. Möjlighet att ta hjälp av andra finns också. Genom åren har det hänt mycket under jourtid, men han kommer särskilt ihåg en gång. Söndagen den 28 augusti kl. 08.00 blev han larmad och fick åka in till Stadshotellet. – Personalen på SOS Alarmering sa att detta larm var något utöver det vanliga, berättar Stefan. Det var en person som fastnat i en ventilationskanal på Stadhotellet. Räddningstjänsten var där och behövde ritningar över fastigheten. Lokalvårdaren på dåvarande O´kefee´s hade hört rop på hjälp inifrån väggen, så hon larmade dem. Men när jag kom dit hade de inte lokaliserat var mannen fanns. De lyckades med detta så småningom och kunde hjälpa honom ut efter att de gjort hål i väggen. Mannen hade varit uppe på taket och hamnat i den trånga ventilationskanalen och hade tur att någon hörde hans rop på hjälp i tid, konstaterar Stefan. 9 Bo Bo Syrén har varit målare i hela sitt yrkesverksamma liv. Han har passerat 65-årsstrecket, men jobbar fortfarande kvar på Vöfab, för han trivs med jobbet och arbetskamraterna. Vid starten körde de flesta hantverkarna med privata bilar och åkte direkt till arbetsplatsen. Idag har de firmabilar och utgår från Hammargatan. Han tycker att en stor förändring vid bolagsbildningen var att de anställda på fastighetskontoret hade hela kommunen som arbetsfält, men som bolag blev det bara Växjö stad. – Något som också blev annorlunda var att som fastighetskontor hade vi en del lägenheter och sen blev det nästan bara lokaler. Fastighetsbeståndet har ju förändrats över tid. Stadshotellet och Teleborgs slott var trevliga fastigheter att jobba i, med mycket jobb, säger Bo. – För mig som är målare är arbetssättet ungefär detsamma idag som när bolaget bildades, säger Bo. Men tapetsering har nästan försvunnit och det är synd, för det var roligt som variation. Nu är det vattenbaserade färger som gäller och lacknaftabaserade är nästan helt borta. Vöfabs hantverkare går in och jobbar när verksamheterna i fastigheterna är i full gång som exempelvis i skolor och förskolor. Bo tycker att det är fungerar bra idag. Det är att ge och ta från båda håll och båda parterna anpassar sig. Bo 2014, när Vöfab uppmärksammade hans 65-årsdag Kerstin Kerstin Allvin minns att hon och även övriga i personalen på fastighetskontoret var motståndare till att bolaget skulle bildas, men hon ändrade sedan åsikt. – Det blev bättre och roligare att jobba när vi blev ett bolag. Lättare beslutsvägar, och vi kom närmare varandra, säger Kerstin. I ca tre år satt den administrativa personalen kvar i kommunhuset, men flyttade sedan in i Vöfab-huset. Kerstin hjälpte till att organisera flytten och hon kommer ihåg att det fungerade mycket bra. – Jag numrerade rummen och sedan fick alla numrera sina möbler och flyttlådor med rumsnumret. Jag stod sen och tog emot i entrén, berättar Kerstin. Hon har jobbat med ritningar hela tiden och har nu titeln ritningstekniker. Teknikutvecklingen har gått framåt inom detta område. – Från början var det bara pappersritningar, translarer och microkort, och vi fick anlita All-kopia för att kopiera våra ritningar, och det var ofta, berättar Kerstin. Det var betydligt mer tungarbetat då, men å andra sidan är alla vana vid att allt ska gå mycket fortare nu. Nu är allt digitaliserat, men ibland när vi köper fastigheter får jag leta efter gamla ritningar och skanna in dem. Vöfab började 1996 med att digitalisera ritningar, och var tidiga med det. Kerstin jobbar nu i CAD och 1998 kom den första CAD-manualen, som skickas till konsulter för att de ska veta hur de ska rita åt oss och strukturera sina ritningsfiler. Flera versioner av manualen har kommit under åren. Kerstin 2007, tar ton på en av våra fester. 10 Lars-Peter Vöfab har en aktiv ”pensionärsklubb” som träffas minst två gånger om året, då de tittar på något nytt som Vöfab har byggt, fikar och pratar gamla minnen. Flera av pensionärerna var med från starten. En av dem är Lars-Peter Jonasson, som jobbade som fastighetsskötare. Han kommer ihåg att de från början bara var 5-6 fastighetsskötare och de utgick från Arabygatan 78 tillsammans med byggservice personal. När han slutade sommaren 2013 var det 22 personer som jobbade som fastighetsskötare/tekniker. Tekniken har gått framåt genom åren och han minns att han i början av 90-talet var förste man på företaget som fick en mobiltelefon. – Det var en begagnad Mitsubishi, som kostade ca 13-15 000 kr, säger Lars-Peter. Den var stor och klumpig att använda, men det var lite kul att få vara först med att testa. Tidigare använde vi sökare, så kallade minicall. – Jag fick veta att larmet gått på stadsbiblioteket och när jag kom dit så träffade jag på en norrman som hade somnat där. När han sen vaknade och började röra på sig gick det tysta larmet till SOS, berättar Lars-Peter. Dörren var låst även inifrån och mannen kom inte ut, så han blev glad när jag kom och släppte ut honom. Lars-Peter ingick också i jourstyrkan större delen av sin tid på Vöfab. Han lämnade uppdraget, med ålderns rätt, några år innan pensioneringen. Det kunde hända mycket vid utryckningarna och Lars-Peter kommer särskilt ihåg ett tillfälle. Lars-Peter i mitten av 1990-talet Jourstyrkan i november 2002. Bilden var med i 2003 års kalender (i december månad) som vi delade ut till våra hyresgäster. Från vänster Lars-Peter Jonasson, Stig Olofsson, Mats Andersson, Ulrik Nilsson, Stefan Westlund, Sven Magnusson och Kennert Björk. Lars-Peter och Stig har gått i pension, övriga jobbar fortfarande kvar på Vöfab. 11 Mats När Vöfab bildades jobbade Mats Andersson som VVS-ingenjör. Men när bolaget köpte skolor och förskolor och delade upp fastigheterna i tre distrikt blev han en av tre driftingenjörer, med ansvar för fastigheter och personal inom ett distrikt. 2001 fick han en ny tjänst som teknikingenjör och det är vad han arbetar som ännu idag. – Jag medverkar i de flesta av Vöfabs byggprojekt och styr upp konsulter och entreprenörer så att de tekniska installationerna blir enligt Vöfabs modell, berättar han. Jag är också projektledare för en del teknikrelaterade projekt och bollplank när det gäller frågor om installationer i projekt. Mats ingår också i Vöfabs jourstyrka och var bland annat med vid millennieskiftet, då många hade stora farhågor om vad som skulle hända. Så var det också på Vöfab. – Det var en stor planläggning och vår dåvarande vd tyckte att vi vid 12-slaget skulle befinna oss ute på våra fastigheter. Men jag fick honom att ändra sig till att vi skulle bevaka inifrån Vöfab-huset, säger Mats. Hela jourstyrkan på sju personer och vår vd samlades i Vöfab-huset och kollade först styrdatorerna och åkte sedan ut och besökte en del fastigheter, men inget oväntat hände. Vi blev lite rädda när en av styrdatorerna börja skriva ut en lång text, men det var falskt alarm. Vi fick extra betalt och en flaska champagne för att vi firade det nya millenniet i tjänst, berättar Mats Han hade också jourtjänst när det brann i Katedralskolans gympasal och det är väl den händelse som han har tydligast minne av. – Det var en elektrisk värmare på vinden, som värmde upp stuprören som utlöste branden. Den hade stått för längre och det gjorde att det tog eld i taket. Räddningstjänsten kom och lyckades släcka branden utan att byggnaden tog för mycket skada. Det var spännande att se hur de skulle klara det, säger Mats. Det har hänt en del genom åren och Mats drar sig till minnes när han som driftingenjör skulle se till så att några stora ekar blev beskurna vid fastigheten Tufvan på Teleborg. En av ekarna var väldigt dålig och han blev då rekommenderad av parkförvaltningen att ta ner hela eken. Han följde rekommendationen med följden att en ilsken tjänsteman på kommunen ringde och frågade Ingvar Eek, som var fastighetschef, vad vi gjort. Ingvar svarade då att vi har gjort beskärningsarbeten. Vilket stämde, men det var en grov beskärning eftersom det bara var stubben kvar. Mats 2015 12 Yvonne Arbetet med administration och ekonomi har också utvecklats och delvis förenklats. Det kan Yvonne Mähler intyga som har jobbat med detta genom de 25 åren. – Jag jobbar mest med fakturahantering och det har blivit mycket smidigare. Från början var det bara pappersfakturor, som gjorde att det var mycket manuellt och flera moment, säger Yvonne. 2007 började vi skanna fakturor, fyra år senare att ta emot elektroniska fakturor och 2013 att skicka dem. Så nu är bara cirka 40 procent av våra fakturor pappersfakturor. Den nya tekniken har också gjort att vi har minskat antalet personer som jobbar med leverantörsfakturor. Idag är vi två personer, mot tidigare tre. Yvonne ansvarar också för nycklar och taggar till kommunhuset. Tidigare var det passerkort, men sen ca två år tillbaka är det taggar som gäller. Även där har tekniken gjort att det har blivit mindre manuellt och lättare att jobba med. Vid behov hjälper hon också till med låssystemen vid övriga fastigheter. Yvonne 2009, bakom Pia Lindahl som också jobbar med fakturahantering. Carl-Olof Carl-Olof Gill är maskinist och anställdes som det för att jobba med den tidens teknik. I hans befattningsbeskrivning stod det han skulle ”vara andra behjälplig” inom området. Sedan dess har tekniken förändrats och därmed tjänsten. Till att börja med ansvarade Carl-Olof för kommunhuset tillsammans med en fastighetsskötare och när Vöfab köpte Vöfab-huset fick han ansvar också för det. – Vöfab-huset var oljeeldat och samma dag som vi köpte huset, så tog oljan slut. De förra ägarna hade sparat in på inköpen, berättar Carl-Olof. Jag kommer också ihåg flytten in i huset. Allt var väldigt välorganiserat och vi bar för hand från kommunhuset och in och ut i Vöfab-huset i en bestämd riktning. Allt skulle vara uppmärkt med vart det skulle, men ett skrivbord var felmärkt, så jag bar upp det på vån två och bar sen ner det igen i spiraltrappan och det var inte lätt. I Vöfab-huset finns en omtalad bubbelpool, som egentligen är ett större bubbelbadkar. Carl-Olof kommer ihåg en händelse som drabbade några som skulle ta sig ett bad. – Vi skulle tvätta hela varmvattensystemet och vs-entreprenören, som vi anlitade, ville att vi skulle testa något nytt och spola värmeväxlarna med citronsyra, säger CarlOlof. Vi gjorde detta och sköljde ur, men inte tillräckligt. Det visade sig att vår dåvarande vd med sällskap skulle ta ett bad i bubblet på kvällen. Men vattnet som spolades i var medelhavsgrönt och de ville inte bada i det. Vs-entreprenören löste detta genom att bjuda på ett bad på ett av stadens hotell. Till höger Carl-Olof i mitten av 1990-talet vid den tidens teknik. 13 Tomas Tomas Hammarstedt anställdes som fastighetskötare och jobbar fortfarande med att sköta servicen på fastigheterna. Han tycker att arbetet har förändrats genom åren, från att jobba mycket med markskötsel till att det idag handlar en hel del om teknik. – Markskötseln är upphandlad sedan en tid tillbaka, så jobbet är annorlunda mot förr. Man kan säga att vi bytt arbetsredskap, från räfsa till smartphone, säger Tomas. Idag får vi våra felanmälningar, gör egenkontroll och mätaravläsningar med mera i våra mobiltelefoner. Även titlarna har ändrats och Tomas har under flera år haft titeln maskinist, men från 2015 har hans jobb delvis bytt inriktning och han har nu titeln samordningsansvarig yttre miljö. – Jag har fortfarande några fastigheter som jag ansvarar för, men på halva tiden är jag också ansvarig för att samordna och bevaka så att den yttre skötseln fungerar på övriga fastigheter, berättar Tomas. Jag ska också hjälpa till vid olika frågor om växtlighet och utemiljö. Det är ett nytt uppdrag och känns som en nystart på jobbet. Jag är intresserad av växter och markskötsel och känner att jag har tankar och idéer som Vöfab kan ha nytta av. Det ska bli kul att få vara med och planera och se till att det är snyggt på våra fastigheter. Från början hade fastighetsskötarna bara en arbetsledare, sedan delades fastigheterna och då även fastighetskötarna upp i tre distrikt med en arbetsledare i varje distrikt. Sedan 2012 är det två områden som gäller – nord och syd. Tomas 2014, på stadsbidbliotekets tak, en fastighet som han varit ansvarig för en längre tid. 14 Ingvar – Vi gick på semester i juni och när vi kom tillbaka jobbade vi i ett bolag i stället för på fastighetskontoret, säger Ingvar Eek, som var fastighetschef när Vöfab bildades. Titeln innebar att han var ansvarig för både förvaltning, underhåll och byggnationer. – Från början var vi ju inte så många anställda och det var ett fåtal byggnationer. Jag och en person till jobbade med byggnation och periodiskt underhåll, idag är vi åtta, säger Ingvar. Likadant var det med förvaltningen. Det var bara några arbetsledare för driften och 6-7 fastighetsskötare från början. En stor förändring var 1991 när vi tog över fastighetsskötseln på skolfastigheterna från skolstyrelsen och antalet anställda utökas med tolv personer. Skolvaktmästarna fick lämna in intresseanmälan om de ville bli fastighetsskötare och flera nappade på det och blev då anställda på Vöfab. Till att börja med utgick de flesta fastighetsskötarna från sina fastigheter och några hade bilar, men många körde moped. – Jag fick övertyga styrelsen om att fastighetsskötarna skulle utgå från samma ställe och 1995 kunde de flytta in i fastigheten Lågan, berättar Ingvar. Här fanns ett gemensamt lager och garage till bilarna, för de flesta hade börjat köra egna bilar. Efter drygt tio år som fastighetschef gick Ingvar över till att bara jobba med byggprojekt, och blev efter ytterligare några år projektchef. Det hade blivit fler byggnationer och i början gick det att förtäta, men när det blev för trångt måste vi bygga nytt. – Det var i början av 2000-talet och byggprojekten hade blivit fler och större. I samband med att vi byggde till biblioteket och räddningscentralen bytte jag tjänst. Strax därefter kom också äventyrsbadet i simhallen, säger Ingvar. Vi hanterar fler ärenden och byggen nu. Det som tidigare skedde en gång per år händer nu en gång i månaden. Nuvarande stora projekt för Ingvar är byggnationen av ny förskola och skola i Bergunda – en F-9-skola med plats för cirka 1 000 barn och ungdomar. Det är Vöfabs största byggprojekt någonsin. – Milstolpar för Vöfab tycker jag har varit när vi 1993 flyttade in i Vöfab-huset, men också 2012 när vi fick vår nya grafiska profil och logotyp. Företaget kändes modernare och det blev lite nytt tänk för alla, avslutar Ingvar. Ingvar Eek 2011, i Araby Park Arena ett byggprojekt som han vairt ansvarig projektledare för. 15 16 Nygatan 34, 352 31 Växjö Tel. 0470-418 00 info@vofab.se www.vofab.se Vöfab – en del av Växjö kommun
© Copyright 2024