1. No category

E N T I D N I N G F R Å N R E G I O N J Ö N KÖ P I N G S L Ä N
NR 3 2015
TACKA JA!
DAGS FÖR VACCINATION MOT INFLUENSA
BÄTTRE BALANS
ÖVNINGAR OCH TIPS
250 MÖJLIGHETER
NYA SÄTT ATT TÄNKA
INFLUENSAVACCINATION
Undvik inf luensa
– vaccinera dig
Snart är det dags igen – att vaccinera dig mot årets influensa!
Det är ett bra sätt att undvika den ibland besvärliga influensan
och inte minst de allvarliga följdsjukdomarna.
Du som fyllt eller snart fyller 65 år eller om du
är gravid eller har en kronisk sjukdom som gör
att du kan bli allvarligt sjuk om du får influensa
– ja, du ska verkligen fundera över regionens
erbjudande att vaccinera dig gratis.
Det är flest barn och ungdomar som blir
sjuka, men för dem är influensan oftast ofarlig.
Det är när man blir äldre som influensan och
följdsjukdomarna kan slå hårt mot hälsan. Och
äldre, ja det är man när man över 65 år, oavsett
om man känner sig stark, frisk och evigt ung.
– Vaccinera dig, det gör inte ont, det är
ofarligt – och det kostar inget! Skulle du trots
allt bli smittad, blir du inte lika sjuk om du är
vaccinerad, säger Malin Bengnér, överläkare
på infektionskliniken, Länssjukhuset Ryhov.
Många vaccinationstider
Viruset som orsakar influensa smittar mycket
lätt och det är svårt att undvika att den sprids.
Vaccination är bästa skyddet för dig som ingår
i en riskgrupp. Du kan vaccinera dig på någon
av länets vårdcentraler, på ditt äldreboende,
av hemsjukvården eller när du besöker vården
för din kroniska sjukdom. Vårdcentralerna börjar vaccinera från slutet av oktober – du hittar
öppettiderna på sidorna 4–6. Missar du vårdcentralens öppna mottagningar, kontakta din
vårdcentral och fråga när du kan komma och
vaccinera dig.
Gravida och andra riskgrupper
Den som är gravid har sämre försvar mot infektioner och är därför också en riskgrupp för
influensa.
– Svininfluensan är särskilt jobbig för
gravida, säger Malin Bengnér. Alla blivande
mammor bör vaccinera sig efter vecka 16.
Vaccinet ger även det nyfödda barnet ett bra
skydd.
Dessutom bör du vaccinera dig om du känner
igen dig i någon av de här andra grupperna:
•Vuxna och barn med kronisk hjärt- eller
lungsjukdom, diabetes, nedsatt infektions försvar av annan orsak, kronisk lever- eller
njursjukdom, kraftigt överviktig eller har
neuromuskulär sjukdom som påverkar and ningen, samt barn med flerfunktionshinder.
•Familjemedlemmar till personer med kraf tigt nedsatt immunförsvar och personal som
vårdar dessa personer.
cin gav lite sämre effekt kan ha bidragit till
detta, men samtidigt mildrades verkningarna
tack vare snabbare diagnostik, snabbare behandling och att så många i riskgrupperna
vaccinerade sig.
Fler vaccinerade sig
Förra året valde många i riskgrupperna att
tacka ja till vaccination. I Jönköpings län
vaccinerade sig över 61 procent av gruppen
65-plussare, det är många fler än de senaste
åren.
– Trots detta blev fjolårets influensasäsong
ganska svår – och de som drabbades svårast
var personer över 65 år, säger länets smittskyddsläkare Peter Iveroth. Att fjolårets vac-
TEXT: LISBETH LEJON
FOTO: JOHAN W AVBY
Läs mer om influensa och vaccination:
1177.se/Jonkopings-lan
ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall SKRIBENTER Mikael Bergström, Mats Fäldt, Frida Halvardsson, Lisbeth Lejon
GRAFISK FORM Katarina Sennevik FOTO Johan W Avby TRYCK EKTAB Eskilstuna, oktober 2015 UPPLAGA 160 000 exemplar
DISTRIBUTION Posten 036-19 51 45, 036-19 51 23 WEBBPLATS www.rjl.se
OMSLAGSBILD: Nu är vår vaccinationsambassadör Gladis tillbaka. Foto: Johan W Avby.
Tidningen på daisyskiva skickas till dig som valt att prenumerera på den. Beställ eller avbeställ prenumerationen på www.rjl.se.
– Tacka ja till vaccination! Så låter smittskyddsläkare Peter Iveroths och infektionsläkare Malin Bengnérs bästa råd till dig som ingår i en riskgrupp för
influensa och vill hålla dig frisk i vinter.
OM vaccinet
Gladis är tillbaka!
Nu tar regionens barska vaccinationsambassadör Gladis raggarbilen till Fröjden i Jönköping.
Se henne greppa mikrofonen och framföra sitt viktiga budskap från scenen:
Vaccinera dig mot influensa. Det är gratis för dig över 65.
Måndag 26 oktober rullar filmen igång på TV4 och Facebooksidan
1177 Vårdguiden Jönköpings län.
Nr 3 2015
•Tre säsongsinfluensor cirkulerar varje år
– två typer av influensa A (varav den ena är
den så kallade svininfluensan) och influensa B.
Vaccinet skyddar mot alla tre.
•Vaccinet ger ett gott skydd mot att bli
svårt sjuk i influensa.
•Mer än en halv miljard doser ges varje år
världen över, med ytterst få allvarliga biverkningar.
•Äggallergiker ska inte ta influensavaccinet,
men tål man sockerkaka tål man vaccinet. Är du osäker, hör med läkare före vaccination.
•Sprutan ges i överarmen.
•Efter vaccinationen kan du bli lite röd och
öm där du fick sprutan. Ibland kan man få
feber. Besvären brukar gå över inom ett
par dagar.
3
INFLUENSAVACCINATION
Tid och plats
för din vaccination
I oktober–november startar vaccinationerna mot årets influensa på vårdcentraler, mottagningar och äldreboenden på många platser i länet.
Vaccinationen är gratis för dig som är gravid eller som har någon kronisk
sjukdom eller är över 65 år. Du behöver inte boka tid. Vaccination erbjuds
även i samband med ordinarie besök på mottagningen.
ANEBY
Aneby vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Storgatan 29, Aneby
Tider: 2 nov kl 13–16, 10 nov kl 8–12, 16 nov
kl 13–18, 24 nov kl 13–15
EKSJÖ
Eksjö vårdcentral
Plats: Snickaren, Snickaregatan 11, Eksjö
Tider: 3 nov och 5 nov kl 14–18, 10 nov och
12 nov kl 15–17, 17 nov och 19 nov kl 15–17,
21 nov kl 10–13 (obs lördag)
Mariannelunds vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Esmarchsgatan 1,
Mariannelund
Tider: 3, 5, 10, 12, 17 och 19 nov kl 13.30–15
GISLAVED
Anderstorps vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Storgatan 25,
Anderstorp
Tider: 3 nov kl 10–12 och 13–15, 4 nov
kl 13–15, 10 nov kl 15–17
Gislaveds vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Norra Långgatan 25,
Gislaved
Tider: 3–4 nov kl 10–12 och 13–17, 10–11 nov
och 17 nov kl 13–16
Gislehälsan
Plats: Vårdcentralen, Regeringsgatan 20,
Gislaved
Tider: 3 nov och 5 nov kl 15–16.30, 10 nov
och 12 nov kl 15–16.30
Reftele vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Skedesvägen 8, Reftele
Tider: 12 nov kl 14–16, 16 nov kl 14–16
Smålandsstenars vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, V Järnvägsgatan 8,
Smålandsstenar
Tider: 5 nov, 9 nov, 11 nov, 19 nov och 7 dec
kl 14–16
Plats: Församlingshemmet, Kyrkvägen 19,
Burseryd
Tider: 10 nov och 24 nov kl 14–16
GNOSJÖ
HABO
Habo vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Kärrsvägen 37, Habo
Tider: Vecka 44, 45 och 46: Tisd, onsd och
torsd, klockan 14–16.30
JÖNKÖPING
Bankeryds vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Sjöåkravägen 18,
Bankeryd
Tider: 20–22 okt kl 13–14, 27–29 okt kl 13–14,
3–5 nov kl 13–14
Gränna vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Hävdevägen 31, Gränna
Tider: 2 nov, 4 nov, 10 nov och 12 nov kl 14–16
Plats: Visingsömottagningen, Norrbovägen
Tider: 25 nov kl 9–10.30
Gnosjö vårdcentral
Plats: Distriktssköterskemottagningen,
Järnvägsgatan 49, Gnosjö
Tider: 3 nov, 5 nov, 10 nov och 12 nov
kl 13.30–16
Hälsans vårdcentral 1
och Hälsans vårdcentral 2
Plats: Plan 1, Hälsans vårdcentrum, Fabriksgatan 17, Jönköping
Tider: 3–5 nov kl 15–18, 10–12 nov kl 15–18,
17–18 nov kl 15–18
Plats: Distriktssköterskemottagningen,
Hoffmansgatan 9, Hillerstorp
Tider: 4 nov kl 14–16, 11 nov kl 14–16
Plats: Distriktssköterskemottagningen,
Bottnaryd
Tider: 4 nov och 11 nov kl 8.30–11.30
Plats: Hestra Läkarmottagning, Mogatan 7A,
Hestra
Tider: 3 nov, 5 nov och 10 nov kl 10–12
4
Nr 3 2015
Kungshälsans vårdcentral
Plats: Distriktssköterskemottagningen,
Huskvarna vårdcentrum, Huskvarna
Tider: 2–5 nov kl 14–16.30, 9–12 nov
kl 14–16.30
Läkarhuset Huskvarna
Plats: Läkarhuset Huskvarna, Viktoriagatan 1,
Huskvarna
Tider: 3 nov kl 15–17, 12 nov kl 15–17, 19 nov
kl 15–17
Läkarhuset Väster, Jönköping
Plats: Läkarhuset Väster, Barnarpsgatan 13,
våning 1, Jönköping
Tider: 3 nov kl 15–17, 4 nov kl 10–12, 10 nov
kl 15–17, 11 nov kl 10–12, 17 nov kl 15–17, 18
nov kl 10–12, 24 nov kl 15–17
Läkarhuset Öster, Jönköping
Plats: Sjukgymnastiken plan 1, Vårdcentralen,
John Bauersgatan 4, Jönköping
Tider: 3 nov kl 16–18, 4 nov kl 16–18, 10 nov
kl 16–18, 17 nov kl 16–18, 24 nov kl 16–18
Norrahammars vårdcentral
Plats: Distriktssköterskemottagningen,
Postgatan 1, Norrahammar
Tider: 3–5 nov kl 14–16, 10–12 nov kl 14–16
Rosenhälsans vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, plan 4, Huskvarna vårdcentrum, Jönköpingsvägen 19, Huskvarna
Tider: 2–5 nov och 9–12 nov, kl 14–16.30
Rosenlunds vårdcentral
Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum,
Hermansvägen 5, Jönköping (ingång via
apoteket)
Tider: 20 okt kl 16–19, 21 okt kl 16–19, 5 nov
kl 16–19
Råslätts vårdcentral
Plats: Råslätts kyrka (Svenska kyrkan),
Sparvhöksgatan 5, Jönköping
Tider: 20–21 okt kl 9–12 och 13–16, 27 okt
kl 9–12 och 13–16
Tenhults vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Jönköpingsvägen 7,
Tenhult
Tider: 20 okt kl 16–19, 22 okt kl 16–19,
4 nov kl 16–19
NR 3 2015
Wasa vårdcentral
Plats: Wasa vårdcentral, Thulevägen 2,
Huskvarna
Tider: Drop in månd–torsd kl 10–12, 13–15
Wetterhälsan
Plats: Wetterhälsan A6, Batterigatan 9,
Jönköping
Tider: Drop in under ordinarie öppettider
från 29 oktober.
Plats: Wetterhälsan City, Lantmätargränd 59,
Jönköping
Tider: Drop in under ordinarie öppettider
från 29 oktober.
Vårdcentralen Lokstallarna, Bräcke diakoni
Plats: Vårdcentralen, Kortebovägen 6,
Jönköping
Tider: 11–12 nov kl 15–18, 18 nov kl 15–18,
25 nov kl 15–18
Öxnehaga vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Oxhagsgatan 59,
Huskvarna
Tider: 3–5 nov samt 10–12 nov kl 10–12
och 14–16
Plats: Österängskyrkan, Polstjärnevägen 7,
Jönköping
Tider: 10 nov kl 14–16
MULLSJÖ
Mullsjö vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Kyrkvägen 1, Mullsjö
Tider: 27–29 okt kl 13–17, 3–5 nov kl 13–17,
10–12 nov kl 13–17
NÄSSJÖ
Bodafors vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Torget 1, Bodafors
Tider: 4–5 nov kl 14–16, 11–12 nov kl 14–16,
18–19 nov kl 14–16, 25–26 nov kl 14–16
Plats: Mottagningen, Ådalagatan 4, Malmbäck
Tider: 3 nov och 10 nov kl 13–15
Familjeläkarna i Forserum
Plats: Vårdcentralen, Lillsjövägen 12, Forserum
Tider: 3–6 nov kl 9–12 och kl 13–16,
9–13 nov kl 13–16
Nässjö Läkarhus
Plats: Nässjö Läkarhus, Mariagatan 30,
Nässjö
Tider: 11–12 nov kl 14–16, 18–19 nov kl 14–16,
25–26 nov kl 14–16
Nässjö vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Skansgatan 9, Nässjö
Tider: Vecka 45–47, tisdag–torsdag kl 13–16.30
Plats: Sofiasalen, Anneberg
Tider: 4 nov kl 13–15
Plats: Mottagningen, Ådalagatan 4, Malmbäck
Tider: 5 nov, 12 nov och 19 nov kl 10–12
Vårdcentralen Nyhälsan, Bräcke diakoni
Plats: Vårdcentralen, Nyhemsgatan 6, Nässjö
Tider: 3 nov kl 7–9, 4 nov kl 16.30–18.30,
5 nov kl 11.45–13.15 och kl 16–18.30,
9 nov kl 11–13 och kl 16–18.30, 10 nov kl 7–9,
12 nov kl 15–19
Kom ihåg
kortärmat
när du ska
vaccinera dig!
5
INFLUENSAVACCINATION
SÄVSJÖ
VAGGERYD
Sävsjö vårdcentral
Plats: Sävsjö vårdcentral, Villagatan 14, Sävsjö
Tider: 20 okt kl 15–18, 3 nov kl 15–18, 5 nov
kl 15–18
Skillingaryds vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Ljungbergsgatan 2,
Skillingaryd
Tider: 3–6 nov kl 9–12, 10–13 nov kl 9–12
Plats: Bryggaren, V. Järnvägsgatan 9, Sävsjö
Tider: 27 okt kl 10–12
Vaggeryds vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Lundavägen 23, Vaggeryd
Tider: 3–4 nov kl 13–16, 11–12 nov kl 13–16
Plats: Träffpunkten Servicehus, Östra Torggatan 1, Rörvik
Tider: 2 nov kl 10–12
Plats: Fridens borg, Storgatan 35–37, Vaggeryd
Tider: 5 nov kl 8.30–16
Plats: Södergården, Lillgatan 1, Stockaryd
Tider: 19 okt kl 10–12
Plats: Framgången 4, Vaggeryd
Tider: 10 nov kl 8.30–16
Vrigstad Läkarmottagning
Plats: Läkarmottagningen, Värdshusvägen 3,
Vrigstad
Tider: 3–5 nov kl 14–16, 10–12 nov kl 14–16,
alla övriga dagar i nov kl 15–16
Plats: Träffpunkten Servicehus, Östra Torggatan 1, Rörvik
Tider: 4 nov 14–16
Plats: Södergården, Lillgatan 1, Stockaryd
Tider: 11 nov 14–16
VETLANDA
Avonova vårdcentral, Vetlanda
Plats: Vårdcentralen, Vitalagatan 9, Vetlanda
Tider: Från 3 nov dagligen kl 14–16,
5 nov och 10 nov kl 17–19
Plats: Mottagningen, Östra Storgatan 1,
Kvillsfors
Tider: 5 nov kl 8.30–10.30
TRANÅS
Landsbro vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Valåkravägen 1, Landsbro
Tider: 3 nov och 5 nov kl 17–19
Läkarhuset Tranås
Plats: Läkarhuset, Vasagatan 1, Tranås
Tider: 3–5 nov kl 14–16, 10–12 nov kl 14–16,
17–19 nov kl 14–16
Plats: Distriktssköterskemottagningen,
Ramkvilla
Tider: 12 nov kl 14–16
Tranås vårdcentral
Plats: Tranås vårdcentral, N Storgatan 101,
Tranås
Tider: 18 nov kl 16–18 och 20 nov kl 9–12
Plats: ICA Kvantum, Ågatan 22, Tranås
Tider: 6 nov kl 9–12
Plats: Bergets Seniorboende, Piratens gata 9,
Tranås
Tider: 13 nov kl 9–12
Vetlanda vårdcentral
Plats: Vetlanda vårdcentral, Norrvägen 2 B,
Vetlanda
Tider: 3–5 nov kl 15–18, 10–12 nov kl 15–18
Plats: Ekebo, Ekenässjön
Tider: 3 nov kl 11–14
Plats: Österliden, Holsbybrynn
Tider: 4 nov kl 11–14
Plats: Österäng, Korsberga
Tider: 5 nov kl 11–14
Plats: Näverbyn, Stenberga
Tider: 11 nov kl 11–14
Plats: Näshults bygdegård, Näshult
Tider: 12 nov kl 11–14
Vårdcentralen Aroma
Plats: Vårdcentralen, Lasarettsgatan 17,
Vetlanda
Tider: 3 nov kl 15–18, 4–5 nov kl 16–18, 9–12
nov kl 16–18
VÄRNAMO
Avonova Apladalen Vårdcentral i Värnamo
Plats: Pilgatan 10, Värnamo
Tider: 3 nov, 5 nov, 10 nov, 19 nov och 24 nov
kl 15–17
Plats: Mottagningen, Storgatan 37, Forsheda
Tider: 12 nov kl 13–15
Rydaholms vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Dahlgrens väg, Rydaholm
Tider: 3 nov och 5 nov kl 14–16, 10 nov och
12 nov kl 14–16
Vråens vårdcentral
Plats: Vårdcentralen, Vråenvägen 31,
Värnamo
Tider: 27 och 29 okt kl 14.30–16.30,
3, 5, 17 och 19 nov kl 14.30–16.30
Väster vårdcentral
Plats: Värnamo sjukhus, Värnamo
Tider: 3–4 nov kl 14–16.30, 10–11 nov
kl 14–16.30, 24–25 nov kl 14–16.30
Plats: Mottagningen, Norregårdsv. 11,
Bredaryd
Tider: 11 nov kl 9.30–11.30,
25 nov kl 9.30–11.30
Plats: Mottagningen, Storgatan 31,
Forsheda
Tider: 3 nov kl 9.30–11.30 och
24 nov kl 9.30–11.30
Plats: Emmagården, Kvillsfors
Tider: 10 nov kl 11–14
Tacka ja!
6
Om du vaccinerar dig är risken mindre att du
drabbas av svår influensa och lunginflammation.
Nr 3 2015
Varje dag räknas i cancervården
Hösten 2015 inför Region Jönköpings län standardiserade vårdförlopp för
de fem första cancerdiagnoserna. När det finns en välgrundad misstanke
om cancer ska patienten inte behöva vänta en enda dag i onödan.
– Vi ska erbjuda kortare väntetider,
jämlik vård, ökad kvalitet och mer
patientmedverkan, säger Marianne
Johansson, projektledare inom Region
Jönköpings län för denna nationella
satsning. Det är lätt att sätta sig in i patientens önskan om snabb hjälp vid
cancersjukdom eller snabbt besked om
att det inte är cancer.
De flesta cancerfall upptäcks när patienten besöker vårdcentralen på grund
av besvär och oro. Nu får de fem första
cancerformerna ett standardiserat vårdförlopp med remiss som ger ett snabbspår in i specialistvården. Samtidigt ska
patienten få information, muntligt och
skriftligt, om misstanken och hur det
fortsatta vårdförloppet ser ut.
Välgrundad misstanke
Det innebär bland annat att koordinatorer på klinikerna tar hand om allt
det praktiska som att boka in patienten för provtagningar, undersökningar, besök på mottagning – och vid behov operationstid. Samtidigt får patienten en enkel och tydlig väg in i
vården, en kontaktsjuksköterska som
NR 3 2015
kan svara på frågor och berätta steg
för steg vad som ska hända.
Sjukvården använder välgrundad
misstanke som begrepp. När den finns
börjar också tiden ticka för hur många
dagar det får ta till utredning och start
av behandling – olika för olika cancerformer.
– Välgrundad misstanke om cancer
i urinblåsan kan uppstå redan på vårdcentralen, eller efter undersökning på
en kirurgklinik vid misstanke om cancer i magsäck eller matstrupe. Men det
är viktigt att påpeka att välgrundad
misstanke inte behöver vara detsamma
som cancer, säger Marianne Johansson.
Maxtider
Om vårdcentralen till exempel skickar
remiss om misstänkt cancer i matstrupe
och magsäck, ska specialistvården
undersöka patienten inom sju dagar.
Är misstanken cancer i urinblåsan,
får det gå högst elva dagar innan specialistvården inleder behandling. Det
kan jämföras med dagens genomsnitt
på 29 dagar inom Region Jönköpings
län – bäst i Sverige.
– Vi har inte lyckats fullt ut ännu, men
vi har klarat det bättre än vi trodde.
Vi har kortat väntetiderna för det första ledet ordentligt, i princip halverat
de 29 dagarna, säger Bruno Larsson,
verksamhetschef för urologikliniken.
Urologkliniken startade
Urologkliniken har varit igång sedan
våren 2015 med prostatacancer och
cancer i urinblåsan och övre urinvägar.
Under september startade processerna
för ytterligare tre cancerformer.
För den som drabbas av cancer
innebär detta kortare väntetider och en
vård som sker likadant oavsett var patienten bor.
– Vi har satt ord på något som vi
alla visste att vi borde göra. Det är ett
fantastiskt intresse för detta, långt utöver vad jag trodde jag skulle uppleva,
säger Bruno Larsson.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
FOTO: ANNA KERN
Marianne Johansson
Under 2015 utvecklas
standardiserade vårdförlopp för blodcancer,
huvud- och halscancer,
matstrupe- och magsäckscancer, prostatacancer samt cancer i
urinblåsa och urinvägar.
Under 2016 fortsätter
arbetet med en rad
andra cancerformer,
bland annat bröstcancer i denna nationella
satsning som pågår till
och med 2018.
7
Fler steg mot jämlik vård
För att erbjuda en jämlik
vård samlar Region Jönköpings län från hösten
2015 olika typer av planerade operationer till ett eller
två sjukhus. Tillgängligheten
ska vara densamma oavsett
var invånarna bor. Regionens
tre sjukhus är akutsjukhus
och tar hand om akut sjuka
precis som idag.
– Vi skapar förutsättningar för mer stabila team av vårdpersonal när vi kan samla olika typer av operationer på något
eller några av sjukhusen säger Karsten
Offenbartl, kirurgöverläkare och projektledare för att omfördela operationerna. Som patient möter man team
som gör fler av den aktuella operationen
och man kommer intill vården på samma tid oavsett var man bor.
För den som har en kronisk sjukdom
eller blir akut sjuk behöver dock vården
finnas på nära håll. Därför ska Region
Jönköpings län även i fortsättningen ha
tre sjukhus som utför akut kirurgi och
omhändertagande vid olycksfall.
Att fördela operationerna mellan
sjukhusen ger säkrare vård, vilket
gynnar patienterna. Det är även ett
sätt att hushålla med ekonomi och
kompetens. Det blir lättare att behålla
och utveckla kompetensen när vården
koncentreras.
Resurser, lokaler och tajming
– Det handlar om resurser, lokaler och
timing att flytta ihop olika delar. Det är
ett komplext pussel där det tar lite tid att
få bitarna att passa ihop. Under en omställningsperiod kan vi behöva lägga ut
en del planerade operationer på andra
vårdgivare, men patienter med särskilda
medicinska behov tas även i fortsättningen omhand på regionens tre sjukhus, säger Karsten Offenbartl.
Omfördelningen innebär att patienterna får resa till det sjukhus som utför
den aktuella operationen. Redan idag
sker resor inom länet för operationer och
behandlingar.
Ett av målen på sikt är att ta hem
8
Invånarna i Jönköpings län ska få en jämlik vård med samma tillgänglighet oavsett bostadsort. Därför fördelas
olika typer av planerade operationer till ett eller två sjukhus där team med vårdpersonal har stor rutin på just
den operationen.
de operationer regionen idag köper utanför länet, för att minska de resorna.
– Vi ska ta särskild hänsyn till de
patienter som är äldre och som har
flera diagnoser, säger Karsten Offenbartl.
Bröstkirurgin samlas
En stor del i omfördelningen är att koncentrera den bröstkirurgiska verksamheten till Länssjukhuset Ryhov. Att
samla bröstkirurgisk verksamhet för
större befolkningsgrupper har redan
skett på flera andra håll i landet.
Syftet är att bygga en stabil verksamhet i länet som skapar förutsättningar inför framtiden för ett tryggt
omhändertagande. Under 2014 handlade det om 1 850 nybesök och cirka
430 operationer i hela länet kopplade
till bröstcancer.
• I slutet av oktober 2015 flyttar bröst mottagningen på Höglandssjukhuset
till Länssjukhuset Ryhov. Samtidigt
flyttar hälften av dagens bråck och gallstenskirurgi på Ryhov till
Höglandssjukhuset.
• Mottagningen för bröstpatienter
från Värnamo flyttar till Länssjuk huset Ryhov i början av 2016. Då
flttar resterande bråck- och gall-
”
Karsten Offenbartl
Vi tar
särskild
hänsyn
till de
patienter
som är
äldre
och som
har flera
diagnoser
kirurgi från Ryhov till de andra
två sjukhusen. Vissa operationer för
patienter med malignt melanom
kommer också att samlas på Ryhov.
• Inom ortopedi och urologi är för ändringar redan gjorda. Till exem pel har operation av cancer i njurar,
prostata och ändtarm koncentrerats
till Ryhov. Cancer i urinblåsan opereras på Höglandssjukhuset och
godartad prostataförstoring opere ras på Värnamo sjukhus.
• På Länssjukhuset Ryhov sker största
delen av kärlkirurgin, medan så
kallade AV-fistlar för dialyspatien ter opereras på Höglandssjukhuset.
Magsäcksoperationer vid övervikt
görs på Höglandssjukhuset och Vär namo sjukhus.
Regionens nämnd för folkhälsa och
sjukvård beslutade om omfördelningen av operationer i februari 2015.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
FOTO: JOHAN W AVBY
Parallellt med fördelningen av kirurgin
pågår ett arbete kring information om
sjukresor.
NR 3 2015
E F F E K T AV A N T I B I O T I K A
”Behandla inte bakterier reflexmässigt” är namnet på
en kampanj som Region Jönköpings län i höst riktar
till kommunal personal inom vård och omsorg, boende
och anhöriga i syfte att minska den onödiga antibiotikabehandlingen för urinvägsinfektioner.
Minskad risk för komplikationer
Symptomlindrande
Förkylning
Luftrörskatarr
Halsinfektion
orsakad av virus
Vanlig hosta
Borreliainfektion
(hudutslag)
Bihåleinflammation
Öroninflammation
ålder 0–1 år
Öroninflammation
ålder 1–12 år
Urinvägsinfektion
Lindrig halsfluss
med streptokocker
Halsfluss med
streptokocker
Svår njurbäckeninflammation
Allvarlig
lunginflammation
Hjärnhinneinflammation
Klamydia
och gonorré
Utbredd rosfeber
Vissa sårinfektioner
Blodförgiftning
DIAG N OS
Behandla inte i onödan
Många äldre människor har
bakterier i urinen utan att
vara sjuka. Då ska de inte
behandlas med antibiotika.
Det är budskapet i kampanjen ”Behandla inte bakterier reflexmässigt” som Region Jönköpings län i höst genomför för
kommunens medarbetare inom vård
och omsorg, boende och anhöriga.
– Det finns risk för att antibiotikabehandling blir den enkla lösningen.
Men antibiotika är inte ofarligt. Det kan
ge biverkningar och svampinfektioner,
och dessutom förstöra de goda bakterier som är ett skydd mot andra mer
sjukdomsalstrande bakterier. Det kan
leda till besvärligare urinvägsinfektioner, säger Andreas Lägermo, smittskydd och vårdhygien, Region Jönköpings län, och koordinator för Strama
(nationella nätverket för rationell antibiotikabehandling) i Jönköpings län.
Undersökningar visar att upp till
hälften av boende på äldreboende har
bakterier i urinen, men utan att vara
NR 3 2015
”
Andreas Lägermo
Man
ska inte
övertolka
fynd av
bakterier i
urinen
sjuka. För den traditionella föreställningen att symptom som trötthet,
oro och förvirring beror på urinvägsinfektion, stämmer inte alltid.
– Studier visar att det inte finns
något tydligt samband mellan dessa
symptom och urinvägsinfektion. Därför är det viktigt att fundera över andra tänkbara orsaker till problemen
och ge hjälp utifrån det. Man ska inte
övertolka fynd av bakterier i urinen,
och bakterier i urinen är inte farligt.
Men är patienten sjuk i till exempel
feber av sin infektion ska antibiotika
naturligtvis ges, säger Andreas Lägermo.
Minska risken för resistens
Region Jönköpings län arbetar på olika
sätt med att sprida kunskap inom sjukvård och omsorg för rätt användning
av antibiotika för att minska risken för
utveckling av motståndskraftiga bakterier. Informationskampanjen hösten
2015 riktar sig till kommunernas medarbetare inom vård och omsorg, men
också äldre länsinvånare och deras
anhöriga.
– I samarbete med medicinskt ansvariga sjuksköterskor i kommunerna
sprids informationen till personalen
på de cirka 120 särskilda boenden som
finns i länet. I materialet ingår också
en broschyr att dela ut till boende och
deras anhöriga, samtidigt som budskapet finns på 1177.se och på länets
vårdcentraler, säger hygiensjuksköterska Pernilla Johansson, Region Jönköpings län.
Utbildningsdagar i höst
Nästa steg blir en utbildningsdag i
varje länsdel under oktober/november. Då bjuds distriktsköterskor, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal
i kommunal verksamhet in för att få
fortbildning om äldre med misstänkt
urinvägsinfektion.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
FOTO: JOHAN W AVBY
9
250 möjligheter är konferensen som sätter fokus på nya sätt att tänka och agera för
de mindre kommuner som ofta tappar befolkning. 1–2 september 2015 arrangerades
den på Jönköping University. Över 300 deltagare från platser i hela Sverige fick
inspiration och verktyg för att skapa utveckling på sin ort.
250 möjligheter
för platser att utvecklas
”En mycket stor del av kommunerna minskar i
befolkning och då framförallt en yngre befolkning. Det kommer att behövas nya strategier för
hur dessa kommuner ska klara sig på sikt, för med
all sannolikhet har vi bara sett början ännu.”
Så inleder Charlotta Mellander, professor
i nationalekonomi på Jönköping International
Business School, ett blogginlägg i december
2013. Inlägget sprids snabbt i medierna och blir
starten på ett samarbete mellan Jönköping University, Vertikals, Jordbruksverket och Sparbanksstiftelsen Alfa.
– Vi ville skapa en arena för de kommuner
som tappar befolkning, där fokus skulle vara
på de möjligheter till utveckling som faktiskt
finns. Det handlar om att tänka på andra sätt,
säger Charlotta Mellander.
Krympa smart och hitta annorlunda idéer
Arenan blev konferensen 250 möjligheter,
som 1–2 september arrangerades för andra
året i rad i samarbete med Region Jönköpings
län, Sparbanksstiftelsen Alfa, Destination
Jönköping och Jordbruksverket.
Årets tema ”Många vägar till förändring”
anspelar på att det finns många olika lösningar på de utmaningar som mindre kommuner
står inför.
– Ofta talar alla om tillväxt och offensiva
utvecklingsprogram – men kan alla verkligen
med trovärdighet satsa på att växa? För en
del kommuner handlar det om att ta hand om
de som redan bor på orten och krympa smart,
för någon annan att utveckla en annorlunda
idé och inte minst att koppla upp sig mot en
större ort, säger Emil Danielsson som är projektledare för konferensen.
Konferensen lockade över 300 kommunala
tjänstemän och politiker samt företagare från
hela landet. På programmet fanns allt från det
senaste inom svensk forskning till inspiration
och praktiska verktyg för att skapa utveckling
på sin ort.
– Ett viktigt mål med konferensen var att
skicka med deltagarna, förutom inspiration,
konkreta metoder att börja jobba med när
de kommer hem. Det gjorde vi genom att erbjuda en aktivitet som vi kallade Thinkcamp.
Där fick deltagarna hjälp av kunniga processledare att utveckla tankar och idéer till konkreta strategier, säger Emil Danielsson.
Regionen och kommunerna
arbetar tillsammans
Region Jönköpings läns uppdrag inom regional
utveckling och tillväxt handlar om att arbeta
för ett attraktivt län som skapar möjligheter för
människor att växa och utvecklas. Det gör vi på
olika sätt inom områden som kulturutveckling,
näringslivsutveckling, kompetensförsörjning
och infrastruktur.
– Flera av våra kommuner har stor utflyttning av ungdomar mellan 20 och 25 år och detta
är en utmaning vi måste lösa tillsammans,
region och kommuner, säger Ulrika Geeraedts,
regional utvecklingsdirektör i Region Jönköpings län. Som region arbetar vi nära kommunerna och har samtidigt kontakter med
den nationella arenan för att påverka infrastruktursatsningar som höghastighetståg, nya
vägar och bredbandsutveckling.
Vandalorum i Värnamo är länets konst- och designcentrum – och ett gott exempel på ett initiativ
som skapat mervärde för en ort utanför storstadsregionen. Ett nära samarbete mellan konstnärer,
formgivare, den kreativa industrin i trakten och näringslivet i stort gör Vandalorum till en mötesplats både lokalt och regionalt. Men Vandalorum har också ambitionen att skapa nationellt och
internationellt intresse, vilket de också lyckas med. Sedan invigningen 2011 har Vandalorum haft
cirka 250 000 besökare, varav 70 procent är besökare från andra delar av landet och världen.
10
TEXT: FRIDA HALVARDSSON
FOTO: JOHAN W AVBY
NR 3 2015
Somalia bandy är det framgångsrika integrationsprojektet i Borlänge kommun som fått stor spridning och till och med blivit film! Patrik Andersson var en
av flera föreläsare som inspirerade kring möjligheten att utveckla en annorlunda idé som stärker en plats.
Vad är ditt tips på möjlighet för mindre
kommuner som tappar befolkning?
Björn Alm
Annika Levein
Mattias Josefsson
Chantal Coté
Tomas Kruth
Eksjö kommun
Swedbank, Kristinehamn
Ulricehamns kommun
Jönköpings kommun
Fastighetsägarna i Jönköping
"Ta vara på initiativen från
kommuninvånarna! Står vi
still, springer andra snart
förbi."
"Ta reda på vilka man
faktiskt kan locka tillbaka
och hur man gör det på
bästa sätt."
"Ducka inte för utmaningarna! Var målmedveten så
når du resultat."
"Ta tillvara på möjligheten
att söka finansiering från
EU för till exempel landsbygdsutveckling."
"Att skapa en insikt om
utmaningen och hela tiden
fylla på med kunskap i
kommunerna är viktigt."
NR 3 2015
11
Alla faller – men inte
En halv miljon svenskar har benskörhet, och frakturer vid fallolyckor
ökar kraftigt. Men det finns mycket
du själv kan göra för att förebygga
frakturer vid fallolyckor.
En aktiv livsstil minskar risken för frakturer
Att promenera 30 minuter om dagen är bra
motion. Även gymnastik, dans, trädgårdsarbete
och andra aktiviteter där du använder kroppen
är bra träning. Genom att vara i rörelse påverkar du din balans positivt genom ökad kondition och rörlighet. Du blir stadigare på benen
och skelettet blir starkare. Dessutom får du
bättre nattsömn. Komplettera vardagsmotionen
med styrketräning någon eller några gånger
i veckan.
Välj motion du tycker är rolig!
Frakturer vid fallolyckor ökar
Här ser du exempel på enkla övningar som du
kan göra själv för öka din balans och stärka
dina benmuskler. För otränade muskler är även
den kortaste promenad eller enklaste övning
bättre än inget alls. Utgå från dina möjligheter
och vad som känns lockande.
Flera motionsanläggningar och pensionärsorganisationer erbjuder seniorgymnastik och
annan verksamhet som passar äldre. Om du har
Vid benskörhet, osteoporos, ökar risken för
frakturer eftersom benen i kroppen urkalkas
och försvagas. Under de senaste åren har förekomsten av benskörhetsfrakturer ökat kraftigt
och Sverige är ett av de hårdast drabbade länderna i världen.
För god balans krävs ett samspel mellan synen,
balansorganen i örat, känseln i huden och funktionen i leder och muskler. Fysisk aktivitet förbättrar samspelet och minskar risken för obalans.
Samtidigt blir du bättre på att parera en obalans.
Skulle du ändå falla ökar chansen betydligt att du
klarar fallet utan en allvarlig skada.
behov av gånghjälpmedel kan du kontakta din
vårdcentral. Många väljer att gå med stavar och
då är ispiken bra att ha på vintertid.
Rätt skor till rätt aktivitet
Använd rätt skor till rätt aktivitet. Vid halka
finns det olika broddar att sätta på. Det finns
även skor med inbyggda dubbar.
100, 97,
94, 91, 88,
85, 82 ...
12
TEXT: FRIDA HALVARDSSON
ILLUSTRATIONER: MARTIN EK
lika lätt
Det är inte kört för att det är skört
Gratis föreläsning 20 oktober 2015
I samband med internationella benskörhetsdagen arrangerar vi den kostnadsfria föreläsningen Det är inte kört för att det är skört. Vi informerar om hur
behandling av benskörhet fungerar, vad som händer efter en fraktur och vad
vården kan erbjuda.
Tid: Tisdagen den 20 oktober 2015, 13–17
Plats: Aulan, Länssjukhuset Ryhov, Jönköping
Mer information: Gunvor Runesson, 076-946 55 21
eller Margareta Lindahl 073-818 58 21
Tåhävningar
Bålvridningar
Uppresningar
1 Stå rak med fötterna isär i höftbredd och håll i ditt stöd (diskbänk, bromsad rollator, stabil möbel).
2 Gå snabbt upp på tå och lägg vikten på stortårna.
3 Undvik att låsa knäna.
4 Sänk hälarna sakta.
5 Börja med 10 upprepningar och utöka stegvis till 20 när det går bra.
1 Stå rak med fötterna isär i höftbredd.
2 Lägg armarna i kors framför bröstet eller placera en hand på ett stöd (till exempel en stabil möbel).
3 Sträck på ryggen (bli lång) och vrid sedan huvudet och axlarna åt höger.
4 Se till att du bara vrider överkroppen (inte höfterna).
5 Återgå till startpositionen och upprepa åt andra sidan.
1 Sätt dig en bit från stolens ryggstöd.
2 Sitt rak i ryggen, luta kroppen något framåt.
4 Ställ dig upp (med hjälp av händerna på stolen/låret om det behövs).
5 Innan du sätter dig ned, kontrollera var du har stolen.
6 Sätt dig ned
7 Börja med fem uppresningar och utöka stegvis till 10 när det går bra.
Tandemstående
Gå i sidled
Stå på ett ben med stöd
1 Stå rak med sidan mot stödet (disk-
bänk, stabil möbel).
2 Placera ena foten direkt framför den andra så att fötterna bildar en rak linje.
3 Titta framåt och balansera i 10 sekunder.
4 Placera den andra foten framför och balansera i ytterligare 10 sekunder.
5 Om detta känns svårt: Börja med att placera fötterna tätt bredvid varandra och balansera i 10 sekunder.
1 Stå rak och vänd mot ett stöd (gärna en köksbänk eller en byrå).
2 Gå i sidled utan att rotera i höfterna.
3 Upprepa åt båda håll.
4 Börja med tre steg och utöka stegvis till 10 steg åt vardera håll.
1 Stå nära intill ditt stöd och håll vid behov i det.
2 Stå rak och lyft ena foten från golvet.
3 Håll positionen i 10 sekunder.
4 Upprepa med andra benet.
Nr 3 2015
13
#tahpvvaccin
#fuckcancer
Ta HPV-vaccin!
Kontakta din skolsköterska
idag
1177.se/jonkopings-lan/hpv-vac
cination
Ta HPV-vaccin!
– Den här kokboken som dietister och kockar i Malmö skrivit får man gärna bläddra i och inspireras
av, berättar kostchef Anica Dahlander.
Tugga lätt-mat – nyhet på Matilda
Är du född 1996–1998 eller fortfarande går
på gymnasiet får du HPV-vaccination gratis
hos skolsköterskan. Vaccinationen skyddar
mot HPV, som kan ge livmoderhalscancer,
och kondylom.
Läs mer: 1177.se/jonkopings-lan/hpv-vaccination
På Restaurang Matilda på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping finns nu möjlighet att handla mat som är
lätt att tugga och svälja.
– Våra produkter är efterfrågade och efterlängtade, berättar restaurangchef Anica Dahlander på Länssjukhuset Ryhov. Alla som har problem att tugga och svälja är välkomna att handla i vår butik, som finns
på restaurang Matilda på plan 5 i sjukhuset.
Bland annat finns puréer av kött, fisk och kyckling, färdiga timbaler, proteinrika soppor och förtjockningsmedel. Idén bakom utbudet kommer från måltidsservice och dietisterna, som utbildar personer med
tugg- och sväljsvårigheter och deras anhöriga.
Butiken där man kan handla tugga lätt-mat har öppet samma tider som restaurangen:
Måndag–torsdag kl 7.30–15, och fredag kl 7.30–14. Telefonnummer: 036-32 27 27
Mobiltelefoner kan vara riktiga bakteriehärdar!
Det kunde molekylärbiolog Sara Mernelius (bilden),
berätta när hon tillsammans med ett 50-tal kollegor deltog i Forskarfredag i Jönköpings län fredagen den 25 september 2015.
1177 Vårdguiden
hjälper förskolor
Huvudlöss, magsjuka
och vattkoppor
– vanliga bekymmer
för barnfamiljer.
Smittar det?
Vattkoppor, magsjuka,
huvudlöss, svinkoppor,
höstblåsor, springmask,
ögoninflammation.
Det är vanligt att barn får
infektioner, speciellt under
de första
åren i förskolan eller på
fritids. En del sjukdomar
smittar innan
barnet har fått tydliga
symtom.
På 1177.se hittar du råd
och information om sjukdomar
och
behandlingar. På våra
temasidor för barn och
föräldrar kan
du även läsa om ditt barns
utveckling, hur du skyddar
barn
mot sol och mycket annat.
På 1177.se hittar du också
kontaktuppgifter och öppettider
till vårdcentraler, kliniker
och mottagningar.
Nu har Region Jönköpings län tagit
fram fina affischer
med information
från 1177 Vårdguiden för att uppmärksamma
småbarnsföräldrar på sjukdomssymtom
och vad man kan göra om barnen smittas.
Affischerna finns på länets förskolor och
sätts upp när det blir utbrott – så att alla
får samma information.
Ring vårdcentralen för
att få råd, beställa tid eller
förnya
recept. Du kan även boka
tid själv via e-tjänstern
a
på 1177.se och ringa 1177
för råd om vård dygnet
runt.
Vi finns där när du behöver
14
det.
Forskningen i länet i fokus
1177 Vårdguiden Jönköpings län
På Facebooksidan 1177 Vårdguiden Jönköpings
län får du tips, råd och inspiration om hälsa, vård
och livsstil. 1177 Vårdguiden Jönköpings län finns
även på Instagram.
Region Jönköpings län
Region Jönköpings län på Facebook, Instagram
och Twitter visar vad som händer inom regionen.
Europeiska Forskarfredagen firades i Jönköpings
län för fjärde gången, och arrangörerna Jönköping
University, Region Jönköpings län och länets kommuner ställde till med en vetenskapsfest. Omkring
800 besökare fick lära sig mer om bland annat
ungas drogvanor, depression, ryggsmärtor hos
poliser och produktutveckling.
Forskarfredag arrangeras för att visa allmänheten hur viktig, spännande och rolig forskning
kan vara. Tanken är att skapa en mötesplats för
forskare och allmänhet. Forskare kan då på ett
kortfattat och lättbegripligt vis berätta om sin
forskning och visa allmänheten att det finns så
mycket intressant forskning i vårt län.
#1177vårdguiden #tahandomdig #regionjkpg
NR 3 2015
Fritt välja ögonsjukvård
Du som behöver specialiserad ögonsjukvård kan
själv välja vilken mottagning du vill gå till. Genom
att göra ett aktivt val behöver du inte vänta längre
än nödvändigt på besök
eller behandling.
Sedan 2014 kan du som är över 20 år
få specialiserad ögonsjukvård på flera
olika mottagningar i Jönköpings län.
Alla mottagningar undersöker och
behandlar ögonsjukdomar. Mottagningarna på sjukhusen finns kvar
sedan tidigare och ytterligare fem
mottagningar som är godkända av
Region Jönköpings län har tillkommit.
Välja mottagning
Du väljer själv vilken mottagning du
vill gå till, oavsett var i länet du bor,
och patientavgiften är samma på alla
mottagningar. För att få hjälp att välja kan du prata med den läkare
eller optiker som ger dig remiss, eller
på en ögonmottagning som du besökt
tidigare. Du kan också själv kontakta
mottagningarna för att få veta mer om
deras väntetider och utbud, eller besöka deras webbplatser.
– Du kan vara säker på att få professionell vård oavsett vilken mottagning
du väljer. Vi ställer höga kvalitetskrav
på mottagningarna när det gäller personal, kompetens, medicinsk utrustning med mera, och gör utvärderingar
av väntetider och medicinska resultat,
säger Susanne Yngvesson, som arbetar
med uppföljning av specialiserad ögonsjukvård i Region Jönköpings län.
Det finns flera mottagningar för specialiserad ögonsjukvård i Jönköpings län. Du kan välja vilken mottagning
du vill, väntetiderna skiljer sig åt. Bilden är arrangerad och visar en mätning av ögontryck.
ge normal syn, samt ögonbottenfotografering av diabetiker för att se om
sjukdomen har orsakat förändringar
i näthinnan. Det finns vissa avancerade behandlingar, exempelvis av
åldersförändringar i gula fläcken,
som enbart ges på sjukhusen. Då kan
du inte välja mottagning.
För närvarande är det endast personer som är 20 år och äldre som kan
välja mottagning för specialiserad
ögonsjukvård. Enligt ett aktuellt förslag ska åldersgränsen sänkas till 18 år
från och med 1 januari 2016.
TEXT: MATS FÄLDT
FOTO: JOHAN W AVBY
Så fungerar det
När du behöver specialiserad ögonsjukvård skickar din optiker, läkaren
på vårdcentralen eller annan läkare en
remiss till en mottagning som du väljer.
Mottagningarna ger specialiserad
ögonsjukvård som bland annat omfattar undersökningar, behandlingar
och uppföljningar av olika ögonsjukdomar hos vuxna. Mottagningarna
gör även operationer av grå starr, där
en konstgjord lins sätts in i ögat för att
NR 3 2015
Mottagningar i Jönköpings län som
erbjuder specialiserad ögonsjukvård:
A6 Ögonklinik i Jönköping, Capio Medocular i Jönköping, Eye Clinic i Värnamo,
Ögonläkarhuset City i Jönköping, ögonmottagningen på Höglandssjukhuset i
Eksjö, ögonmottagningen på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping, ögonmottagningen på Värnamo sjukhus, Ögonspecialisterna i Nässjö.
Jämför väntetider
”
Susanne Yngvesson
Du kan
vara säker
på att få
professionell
vård oavsett
vilken
mottagning
du väljer
Väntetiderna till specialiserad ögonsjukvård är generellt sett korta i Jönköpings län och ligger inom ramen
för den nationella vårdgarantin, som
säger att man ska behöva vänta högst
90 dagar på besök eller behandling.
På webbplatsen Väntetider i vården
hittar du aktuella väntetider till besök
på landets ögonmottagningar samt
väntetider till operation av grå starr.
www.vantetider.se
Skillnader i väntetider inom specialiserad ögonsjukvård i Jönköpings län,
september 2015
Kortaste väntetid Längst väntetid
• Nybesök: 1 vecka
7 veckor
• Återbesök:
1 vecka
15 veckor
• Ögonbottenfotografering:
1 vecka
18 veckor
• Operation av gråstarr:
2 veckor
14 veckor
• Övriga operationer:
3 veckor
8 veckor
Jönköpings län har brist på sjuksköterskor och ingenjörer. De yrkesgrupperna finns
bland asylsökande och nyanlända flyktingar som kommer till länet samt utländska
ingenjörsstudenter som valt att studera vid Jönköping University. Region Jönköpings
län och en rad andra aktörer ska tillsammans hitta kompetensen och vid behov
ge kompletterande utbildning för länets arbetsmarknad inom ramen för ett EUfinansierat projekt.
Samverkan för att hitta
yrkeskompetens
– Det är klart att vi ska bidra med detta. Det blir en winwin-situation för alla, säger Ewa Wigaeus Tornqvist, VD
för Hälsohögskolan i Jönköping, en av landets större utbildare av sjuksköterskor.
Ewa Wigaeus Tornqvist har länge haft tankar på att
ge nyanlända sjuksköterskor den kompletterande utbildning som behövs för att få svensk legitimation, en
förutsättning för arbete i Sverige.
Det blir nu möjligt genom ett flerårigt projekt som
planeras av Region Jönköpings län, Jönköping University
(högskolan), Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, Länsstyrelsen och länets kommuner.
Sjöström, sakkunnig i arbetsmarknadsfrågor på Region
Jönköpings län.
Hon leder arbetet med att bygga upp struktur för integrationsprojektet och konstaterar att de olika aktörernas
tankar ger en bra grund till samverkan.
– Vi måste få igång ett sådant här arbete. Många ser
behovet och vi är många aktörer som har ett gemensamt
ansvar att hitta lösningar som överbryggar gapen, säger
hon.
Det är dessutom helt i linje med de samarbeten som
arbetsmarknadsdepartementet föreslår för att kunna
ge nyanlända människor en kort och riktad utbildning
anpassad till arbetsmarknaden.
Skapa program
Ewa Wigaeus Tornqvist planerar att skapa programmet
”komplettering av utländsk sjuksköterskeutbildning”.
– Vi tänker oss att identifiera sjuksköterskorna på
svenska för invandrare, SFI, och se till att de får sin kompetens prövad av Socialstyrelsen. I de fall kompetensen
inte uppfyller kraven hjälper vi dem med kompletterande teoretisk och praktisk utbildning. Vi vill hjälpa dem i
arbete igen i sitt yrke.
Hon räknar med att Hälsohögskolan skapar en
struktur för uppdragsutbildningar för att snabbt kunna
erbjuda den kompletterande utbildning och praktik
som behövs.
– Det är ett stort jobb att bygga upp detta och rekrytera lärare och handledare. För delar av arbetet finns det
redan resurser hos oss, men för andra delar behöver vi
verkligen det tillskott som ett sådant här EU-projekt kan
bidra med.
Hitta så tidigt som möjligt
Målsättningen är att hitta nyanlända sjuksköterskor så
tidigt som möjligt.
– Gärna redan under asylprocessen, eftersom de numera får läsa svenska under den tiden. Visst löper vi risk
att den asylsökande inte får stanna, å andra sidan ger
det mer meningsfullhet i vardagen om de får lära sig
språket under tiden de väntar på besked, säger Johanna
16
Studenter ska stanna
Projektet har också ett teknik- och industrispår, där såväl
nyanlända flyktingar som utländska studenter är målgruppen. Båda grupperna erbjuds utbildning i svenska,
och de nyanlända kan få kompletterande utbildning som
behövs för att klara arbetsmarknadens krav.
– Här blir det väldigt viktigt att samverka med näringslivet i form av både branschorgan och enskilda företag.
Många utländska studenter kommer hit och tar magisterexamen inom områden som vi behöver i industrin för att
öka den kunskapsintensiva delen. Vi vill nu locka dem att
stanna kvar och arbeta i Sverige, säger Johanna Sjöström.
Att som nyanländ till Sverige komma in i svenskt
utbildningssystem eller arbetsliv kan också innebära
utmaningar och risk för kulturkrockar.
Projektet planerar därför att erbjuda arbetsgivare
inom såväl offentlig som privat verksamhet en kurs i hur
människor från olika kulturer kan kommunicera.
– Integration är en ömsesidig process, därför behövs
det förståelse från båda håll om vad det innebär att ha
en annan kulturell bakgrund, säger Johanna Sjöström.
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
FOTO: JOHAN W AVBY
För drygt ett år sedan kom sjuksköterskan Yordanos
från Eritrea till Jönköping tillsammans med sin son.
Nu bor hon i Habo och läser svenska för invandrare
på ABF. Drömmen är att bli akutsjuksköterska i
Sverige. Här verkar bra att arbeta, säger hon när
hon tittar in på Länssjukhuset Ryhov.
En medmänniska som
stöttar i svåra situationer
För den som tvångsvårdas inom
den psykiatriska vården kan en
stödperson ha stor betydelse. Nu
vill patientnämnden inom Region
Jönköpings län att fler ska få det
stöd de har rätt till.
– Som stödperson är jag framför allt en medmänniska, säger Klas Wigren i Gränna. Jag träffar patienten ett par gånger i månaden, på vårdavdelningen, eller ute i samhället om patienten
får permission eller tvångsvårdas i öppenvården. Vi kan äta lunch tillsammans och jag kan
följa med på besök till exempelvis en myndighet.
Klas Wigren arbetade på 1990-talet som
skötare i den psykiatriska vården, och har idag
även uppdrag som god man.
skor och arbetar under sekretess, säger Jeanette Byskén Henriksson, utredare och sekreterare
i patientnämnden i Region Jönköpings län.
Rekrytera och utbilda
En stödperson kan betyda mycket för den som
tvångsvårdas inom den psykiatriska vården.
Stöd i utsatt situation
– Jag tror att vi stödpersoner betyder mycket.
Den som tvångsvårdas är i en utsatt situation
och har ofta inget socialt nätverk. Vi är patientnämndens förlängda arm och har en granskande funktion gentemot vården.
– Tanken med stödpersoner är att de som
TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM
FOTO: JOHAN W AVBY
tvångsvårdas ska ha en kontakt i samhället som
hjälper dem med personliga frågor. Stödpersoner har rätt att närvara vid förhandling i domstol
och är ett komplement till vårdens professionella stöd. De finns helt enkelt där som medmänni-
TÄVLA OCH VINN
2) 500 000
3. Hur många mottagningar kan du välja mellan om du
behöver specialiserad ögonsjukvård?
1) 8
X) 9
2) 10
Namn
Gatuadress
Postnummer och ort
Telefon eller mejladress
Svar: Senast 31 okt 2015 till informationsavdelningen@rjl.se
(Skriv Regiontipset i ämnesraden) eller Regiontipset, Region
Jönköpings län, Box 1024, 551 11 Jönköping.
18
Mer information: patientnamnden@rjl.se
036-32 42 35
Regionens miljöpris
1. Snart dags för årets vaccinationskampanj! Hur många virus
skyddar vaccinet mot?
1) Två
X) Tre
2) Fyra
2. Hur många svenskar är bensköra?
1) 100 000
X) 400 000
Det finns 10–15 stödpersoner som arbetar på
uppdrag av Region Jönköpings län och tillsammans stöttar de ett 30-tal personer. Det är
den psykiatriska vårdens ansvar att informera
patienter som tvångsvårdas om rätten till
stödperson. Patientnämndens uppdrag är att
rekrytera, tillsätta, utbilda och följa upp stödpersonernas arbete.
En arbetsgrupp med representanter från
den psykiatriska vården, personer med egen
erfarenhet av tvångsvård, stödpersoner samt
patientnämnden har tillsammans arbetat
fram rutiner som förhoppningsvis ska leda till
att fler patienter kan få det stöd de har rätt till:
En medmänniska i svåra situationer.
Vinster: Tio vinnare delar på
presentkort värda 500 kronor,
300 kronor och 100 kronor.
Vinnarna i förra numret har
fått sina priser.
Väster vårdcentral i Värnamo skapade 2010 filialmottagningar i Bredaryd och Forsheda som en
service för invånarna. Men det sparar minst 5 900
mil resor per år, vilket gett vårdcentralen Region
Jönköpings läns pris för arbete med hållbar utveckling 2015.
– Jätteroligt att vi får miljöpris, säger Pia Ohlson,
verksamhetschef för Väster vårdcentral i Värnamo.
Från början handlade det om att erbjuda invånarna en
service. Sedan har vi sett vilken patientnytta det ger.
En förmiddag i veckan finns undersköterska
på plats för provtagning, blodtrycksmätning, suturtagning, med mera, och på eftermiddagen finns
även läkare för planerade besök och akutbesök.
– Närheten och tillgängligheten är mycket
uppskattad av befolkningen som också upplever en
trygghet och kontinuitet. Det är ofta äldre människor som kommer, som kan ha svårt att ta sig till
Värnamo, säger Lena Claesson, undersköterska och
miljöombud på vårdcentralen.
Nr 3 2015
PREMIÄR 5 dec
Spelas tom 14 nov
24 okt
Carl-Einar Häckner
SKÄRVOR
21 nov
SLÅ PATTARNA
I TAKET
18–19 nov
25 okt
MOA
After work – En gripande
musikalisk föreställning
Med Jönköpings Sinfonietta
& Per Tengstrand
29 nov
STEFAN DOHR
Med Jönköpings Sinfonietta
NYPREMIÄR 29 nov
VANTEN
5– 6 jan 2016
Hela vårt utbud
hittar du på www.smot.se
036-32 80 80
Nr 3 2015
19
Samhällsinformation
1177
Många gånger räcker det med ett gott råd!
På webbplatsen 1177.se finns information
om vad du kan göra själv för att
må bättre och snabbare bli frisk.
När du ringer 1177 får du råd
Goda råd
för egen vård
–dygnet runt
av en sjuksköterska om
vad du kan göra själv och
vart du ska vända dig om
du behöver vård.
Numret fungerar i hela
Tips!
Spara 1177.se
som ett bokmärke
i webbläsaren och
numret 1177
i din telefon.
landet – dygnet runt,
alla årets dagar.
Vårdcentralen
Vänd dig till vårdcentralen i
första hand! Där får du hjälp när du har
skadat dig eller inte mår bra. Personalen
på vårdcentralen har stor erfarenhet och
kunskap om de flesta skador och sjukdomar.
Om det behövs får du en remiss till sjukhuset.
När vårdcentralen är stängd kan du nå länets
tre kvälls- och helgöppna jourcentraler
Förstahandsvalet vid
skada och
sjukdom
Akuten
Vård i allvarliga och
livshotande situationer
På akutmottagningen får du hjälp om du har drabbats
av svår sjukdom eller skadats allvarligt i en olycka.
Patienter med störst behov av vård tas alltid om hand
först. I Jönköpings län finns det en akutmottagning på
varje sjukhus. De är öppna dygnet runt.
Nödnumret 112 finns för att larma ambulans om du själv
eller någon i din närhet omedelbart behöver akutsjukvård.
genom att ringa 1177.
Tips!
På 1177.se finns kontaktuppgifter till din vårdcentral.