Städer och byar i Galiléen, del 2

Magdala
Staden Magdala vid Genesarets nordvästra strand
har blivit känd i Nya testamentet genom Maria med
”tillnamnet” Magdala som omtalas av Lukas (Luk 8:2
Matt 15:39 Mark 8:10))
47
Magdala betyder ”torn” och är omtalad både i Talmud
och hos Josefus. I Talmud heter den ”Fisktornet”
(Migdal Nunnai) medan Josefus kallar den Taricheae
(trachos betyder saltad sk på grekiska).
Magdala ligger knappt två kilometer norr om Tiberias.
Havsvägen (Via Maris) som knöt samman orienten
med Afrika passerade förbi strax utanför statsporten.
Det strategiska läget gjorde Magdala till en betydelsefull stad. En mur skyddade Magdala för ovälkomna
besökare.
Vidare var Magdala ett administrativt centrum för den
norra delen av Lägre Galileen. Där fanns också ylleindustri och färgerier. Ett 80-tal affärer är omtalade i
källorna som sålde ylleprodukter. Även storskalig duvuppfödning förekom. Dalen som öppnar sig västerut
kallad Duvdalen. Där på klipporna födde man upp
duvor som bl a såldes i Jerusalem som offerdjur.
Magdala var en modern stad med rinnande dricksvatten via en akvedukt. Josefus berättar att det också
fanns ett stadium vilket vittnar om ett välstånd. Stadsplaneringen var romersk med en huvudgata (cardo) i
nord - sydlig riktning.
Styret av staden skedde genom ett fullmäktige - boule.
Josefus hävdar att befolkningen uppgick till 40 000
människor. Den uppgiften får man nog reservera sig
mot.
Arkeologiska utgrävningar har
fört en av de få synagogorna från
Jesu tid i dagen. Den var ganska
liten till formatet, knappt 9 x 7
m stor. Utefter tre väggar stod
kolonner och efter väggarna fanns
bänkar.
I samband med upproret mot Rom
år 66 drogs Magdala in i striderna.
Ett sjöslag stog utanför staden.
Möjligen är det en av båtarna
som förliste i det slaget som på
1980-talet upptäcktes i närheten
av kibbutzen Guinosar. Den anses
vara en typisk skebåt från Jesu
tid, 7,95 m lång, 2, 25 m bred och
ett djup av 1, 35 m. Den hade mast
men var också försedd med åror.
Hamnar i Gennesarets sjö på Jesu tid.
På Jesu tid hade Tiberias gått om Magdala i storlek
och betydelse. Men fortfarande var staden ett centrum
för skeri. Saltad sk var specialiteten. Mycket sk
drogs upp av stadens skeotta som saltades och sedan
exporterades. Fiskehamnen har identierats.
Gennesaret
När de hade farit över sjön kom de
till Gennesaret och gick i land där.
Så snart de steg ur båten kände
folket igen honom och skyndade
ut till de sjuka i hela trakten och
bar dem på deras bäddar dit där
de hörde att han var. Och i alla
byar och städer och gårdar som
han kom till lade man de sjuka på
de öppna platserna och bad honom
att de åtminstone skulle få röra vid
tofsen på hans mantel. Och alla
som rörde vid honom blev botade.
Byn Gennesaret (Kinneret eller Gennesar, Mt 14:34
Mark 6:53) är troligen platsen för bespisningsundret av
de 5000. Efter bespisandet fortsatte Jesus färden till
Dalmanuta , dvs Magdala. (Mark 8:10)
48
Staden Kinneret låg norr om sjön och var en gammal
stad omtalad redan av Tutmoses III (ca 1500-1450 f
Kr).
Uppenbarligen var Genesaret en viktig stad eftersom
den gav namn åt sjön. Den var huvudstad för Naftalis
område. Det Gennesaret som Jesus kände till anlades
under hellenistisk tid.
I det här området uppehöll sig Jesus mycket. Han
vandrade åtskilliga gånger på vägen utefter Galileiska
sjön. Det var en trakt han var väl förtrogen med.
Ginosarslätten
Ginosarslätten breder ut sig vid Galileiska sjöns norra
ände mellan Magdala och Tel Kinneter. Det är ett
bördigt område på 5 x 2,5 km.
arabisk förvanskning av Heptapegon
- ”Sju källsplatsen”)
saknade bebyggelse
på Jesu tid. Då
var Tabgha en
uppodlad plats och
centrum för skindustrin i Kafarnaum.
Århundradet efter,
under kejsar Trajanus tid var det ett
stenbrott.
Namnet kommer av
sju varma källor
som springer fram En vik inte långt från
ur en bergknalle.
Tabgha.
Fiskevattnen vid
Tabgha är goda.
Speciellt vintertid dras stora skstim till mynningen av
strömmarna eftersom vattnet där har högre temperatur.
En gammal kristen tradition har kopplat bespisningsundret till Gennesaretslätten och Tabgha.
I vår tid besöks Tabgha av många pilgrimer som platsen för
Bespisningsundret
Bergspredikan och Saligprisningarnas berg
Petrus kallelse Joh 21
Ginnosarslätten som kan beskrivas som Edens
lustgård. Ovanför viken av Gennesaret ligger En kyrka uppfördes på platsen för brödundret av Josef
av Tiberias på 300-talet. Mosaikerna som är synliga i
Tiberias.
nuvarande kyrkan är senare och härrör från 400-talet.
Genesaret ligger i den stora förkastningssprickan som
löper från centrala delarna av Afrika till Turkiet i norr.
Slätten är belägen ca 200 m under havsnivån.
Kanske hade Matteus sitt tullkontor i närheten av
Tabgha. Alternativt låg det mellan Kafarnaum och
Beitsaida.
Slätten är bördig. Josefus berättar att olika trädsorter
växte på slätten. Valnöt, kon, oliver och palmer. En
annan antik författare berättar att papyrus importerades
från Egypten och odlades i strandkanten. Likaså att
balsamplantor odlades i kommersiellt syfte.
Kafarnaum
Kafarnaum låg på Jesu tid på gränsen mellan Galileen
och Trakonitis. Området tilldelades Naftali stam. Kfar
Nahum är hebreiska och betyder ”Nahums by”. Inga
lämningar nns från gamla testamentets tid.
Tre dalgångar leder ner till slätten. Från väster kommer
Nahal Arbel, och från Övre Galileen Nahal Ammud
och Nahal Zalmon.
Tullmannen Matteus
Och han gick längs sjön igen. Alla människor kom till
honom, och han undervisade dem. 14När han gick där
ck han se Levi, Alfaios son, sitta utanför tullhuset,
och han sade till honom: ”Följ mig!” Och Levi steg
upp och följde honom. Mark 2:13-14
Den viktiga leden mellan öst och väst, Via Maris
(Havsvägen Jes 9:1), som knöt samman Egypten
med Mesopotamien passerade genom Ginosarslätten.
Lokala vägar anslöt till Via Maris, dels till Tiberias,
dels Kafarnaum och dels till Sipporis.
Tabgha
Den plats som i våra dagar kallas Tabgha (en
Som gränsstad hade Kafarnaum en romersk garnison
och tullstation. Där var troligen sätet för skatteuppbörden även om själva tullstationen inte kan lokaliseras.
För affärsmän som kom österifrån och lämnade Bet-
49
saida, den sista staden under tetrarken Filippus regentområde, kom till Kapernaum som den första staden
under kung Herodes Antipas rike. Han styrde från
Tiberias som är synlig över viken. Jordanoden
utgjorde gränsen mellan de två rikena.
Den tullstation som Matteus arbetade i, och det
faktum att det fanns en och romersk garnison här,
vilket framgår av den romerske ofcerens närvaro
(Luk 7) bekräftar att Kafarnaum var den yttersta utposten för Galileen österut. En romersk milstolpe från
Hadrianus tid. (omkring 130 e Kr) har återfunnits
vid den
romerska
vägen
som passerade
förbi.
Fiskarbostäder i Kafarnaum.
Fynd av
ett
romerskt
badhus
från Jesu
tid
bekräftar
evangeliernas berättelse om
romerskt
inytande i
Kapernaum.
Fiskeby
Kafarnaum hade inkomster från affärsmän som passerade på karavanvägen österut och som så småningom
grenade ut sig dels norrut mot Caesarea Filippi, dels
över Golan i riktning mot Damaskus och dels söderut
i Dekapolisområdet.
Men Kafarnaum levde också av de bördiga åkrar i
omgivningarna men framför allt av skindustrin.
Centrum för Jesu verksamhet
Kafarnaum blev ett centrum för Jesu verksamhet. Till
skillnad från Nasaret som var litet, fattigt och låg relativt avsides, var Kafarnaum en blomstrande och rik
stad. För Jesus att ytta hit var ett stort steg. Det var ett
medvetet byte från en liten bondby till en pulserande
skhamn med internationella kontakter.
Man kan räkna med att Jesus blev känd i stora områden
genom bosättningen i Kapernaum. Kanske detta är förklaringen till att han på så kort tid blev omtalad i
Dekapolis.
På Jesu tid hade Kafarnaum en befolkning på minst
1 500 personer som levde i relativt välstånd. Somliga
anser att invånarantalet låg mellan 12-15000.
Husen var tämligen rymliga och välbyggda, murade
med huggna stenar med bruk som bindemedel.
Jesus ”var hemma” i Kafarnaum. Mk 2:1 Varför valde
han Kafarnaum som sitt nya hem?
Det kanske fanns yttre orsaker som arbetstillfällen.
Kanske hade ”byggboomen” stannat av i Sipporis?
Men att lämna försörjningsplikten för familjen och att
lämna släkten i Nasaret var ett drastiskt beslut.
Hade Jesus släktingar i Kafarnaum? (Se avsnitt 2.)
Evangelierna visar att ytten från Nasaret var en del
av upptakten till Jesu offentliga verksamhet. I det perspektivet kan han inte ha valt en plats med bättre
strategiskt läge. Här fanns internationella kontakter.
Här passerade resenärer från hela Israel samtidigt som
Jesus kunde vara ”på behörigt avstånd från” Herodes
i Tiberias.
Kanske hade Jesus också släkt i Kafarnaum.
Beit Midrash
Det förefaller som om Jesus tillbringade större delen
av sin verksamhetstid i trakterna av Kafarnaum. Men
detta som bas reste han omkring med lärjungarna i
grannskapet - ”Jesu verksamhetstriangel”. (Se karta.)
Han företog sig också några internationella resor. Både
till Libanon och Dekapolisområdet. Matt 4: Kanske
rent av kom han till Damaskus?
Som rabbi drev Jesus sin egen ”bibelskola” (beit
midrash). Ett mönster som går igen i den rabbinska
litteraturen. Om hans ”bibelskola” ( beit midrash) var
Petrus hus eller om han hade andra lokaler framgår
inte.
Petrus hus
”Petrus hus” var från början ett privat skarhus som
med tiden blev en judekristen samlingsplats och så
småningom en kyrka. Följande faser i husets utveckling menar man sig kunna spåra.
Fas 1. Fiskaren Petrus hus (insula)
Namnet ”Petrus hus” kommer av att byggnaden anses
vara det hus där aposteln Petrus bodde.
Det var inte Petrus som byggde ”Petrus hus”. Det
kunde arkeologer konstatera vid utgrävningen. Huset
byggdes redan århundradet före Jesu tid.
Huset har samma planlösning som andra hus i omgivningen. Små rum var sammankopplade omkring en
innergård där det fanns eldstad och ugn. Husen var
byggda i en våning och hade platt tak som bars upp
av liggande virke.
50
Detta förklarar händelsen när man rade ner en lam
man genom taket för att han skulle få möta Jesus.
Då kom det några bärande på en bår med en man som
var förlamad, och de försökte komma in med honom
och sätta ner honom framför Jesus. 19Då de inte kunde
ta sig in med honom i trängseln gick de upp på taket,
tog bort teglet och rade ner honom på hans bår mitt
framför Jesus.
Luk 5:18-19 , Mark 2:4.
Väggarna var gjorda av stenar lagda på varandra utan
murbruk eller annat bindemedel. Stenen var den svarta
basaltsten som nns i omgivningen. ”Petrus hus” vätte
mot öster och låg utmed stadens huvudgata.
Fas 2 domus-ekklesia
Det är mycket omtvistat när Petrus hus byggdes om
och till vad det användes.
Fransicanerna menar att ombyggnaden skedde på
90-talet e.Kr. Då gjordes ett av bostadsrummen om
till en samlingssal för en husförsamling (domus-ekklesia). Andra arkeologer menar dock att ombyggnationen
skedde senare. Någon gång under perioden 150-380
e.Kr.
Den så kallade hus-kyrkan (domus-ekklesia) upptar ett
område på 27 x 30 meter. Området var omgärdat med
en mur med öppning mot söder. Ytterligare en mur
löpte från ingången 16 meter mot norr, 6 meter från
den yttersta muren.
Ett av rummen i ”Petrus hus” utvidgades till ett rum
med måtten 5,8 x 6,4 meter. En båge delade utrymmet i
en östlig och västlig del. Tre andra rum ingick också.
Totalt hade byggnaden måtten 11x10 meter. Ett tidigare jordtak hade ersatts med tegeltak. Väggarna var
putsade och dekorerade med växt- och geometriska
motiv. I rummet som hade packat jordgolv återfanns
lager som innehöll alldagliga fynd av kärl, lampor och
krukor. Över dessa lager fanns sex tydliga strata med
kalk.
I dessa strata återfanns fragment av målad nedfallen
smuts från väggarna. Genom skärvor av oljelampor
kan man datera dessa till senast början av andra
århundradet. Här förekom inga föremål från dagliga
livet. Detta kan tolkas så att rummet vid den perioden
användes som samlingsplats och var inte bostad. Innerväggarna hade putsats om vid tre tillfällen och hade
dekorationer.
Inga fynd har gjorts från en entydigt judekristen grupp.
Möjligen samlades en judekristen grupp här. Men helt
klart blev byggnaden med tiden en samlingsplats för
pilgrimer som besökte ett hus där Jesus bott.
Fas 3 Oktagon
Under senare delen av 400-talet byggdes en åttkantig
kyrka. Oktagonens centrum var det rum som under
tidigare generationer varit husförsamlingens samlingssal och dessförinnan Petrus hem. Vid den tidpunkten
hade platsen mer eller mindre övertagits av hednakristna.
Byggnaden inte var avsedd för lokala besökare utan för
pilgrimer. Sidobyggnaderna tolkar han som utrymmen
för övernattning och stallar för tillresande besökare.
Ingenting tyder på att Kafarnaum före 300-talet var
något annat än en judisk stad. Arkeologiska fynd kan
inte belägga vare sig hednisk eller kristen närvaro.
Sammanfattningsvis kan man säg att kyrkan som
byggts verkligen ligger på den plats där Petrus hus en
gång legat. Det får anses som sannolikt. Det innebär
i sin tur att någon bevarat minnet av platsen. Teorin
att det funnits en judekristen församling som förvaltat
platsen och fört traditionen vidare förefaller därför
trolig.
Synagogan från Jesu tid
Evangelierna beskriver en synagoga som låg i närheten
av Petrus hus. Lukas berättar att den synagogan hade
byggts genom donationer från en romersk ofcer. Luk
7:5
Att förmögna hedningar kunde skänka pengar till synagogor är känt från den rabbinska litteraturen.
Den synagoga man ser ruinerna av idag härrör troligen
från 300-talet. Det var en tid då församlingen hade
god ekonomi. Det framgår av att byggnadsmaterialet
var importerad sten och marmor och inte lokal basaltsten. I anslutning till den nuvarande synagogan nns
en sidobyggnad som kan tolkas som ”församlingsbibelskola” (bet midrash).
Den nuvarande synagogan är uppförd på grunden av
en tidigare stor offentlig byggnad. Arkeologerna har
inte ännu gjort någon fullständig undersökning av den
husgrunden. Men en teori går ut på att den härrör från
synagogan som Lukas relaterar till.
Den byggnaden hade samma rektangulära form. Men
innermåtten var mindre eftersom väggarna var betydligt tjockare (30 - 120 cm).