Vad är grejen med Jämtland?
Vad är grejen med Jämtland? Samhällstrender som påverkar regionens attraktivitet & innovationsutveckling Birgitta Nilsson Regionförbundet Jämtlands län 20142014-1010-15 Innehållsförteckning Sammanfattning ............................................................................................................................................................2 Jämtland – mer än en glättig turistbroschyr..................................................................................................................7 Bakgrund ....................................................................................................................................................................7 strategier/projekt och satsningar ..............................................................................................................................8 Fyra Samhällstrender ...................................................................................................................................................11 livsstilstrender – osäkra trender ..............................................................................................................................13 Bilden av jämtland .......................................................................................................................................................13 flytta till jämtland och starta företag .......................................................................................................................15 Bilden av jämtland – vilka förutsättningar finns? ........................................................................................................ 18 Urbaniseringen och Jämtlandsregionen ..................................................................................................................22 Kompetensbehovet och jämtlandsregionen ...........................................................................................................26 Digitaliseringen och Jämtlandsregionen ..................................................................................................................26 Nätverksekonomin och Jämtlandsregionen ............................................................................................................27 Livsstilstrender och Jämtlandsregionen .................................................................................................................. 29 Exempel från andra regioner .......................................................................................................................................30 Lokala exempel ............................................................................................................................................................32 ”caset Åre” ...............................................................................................................................................................32 Peak innovation .......................................................................................................................................................35 Analys ......................................................................................................................................................................36 Omvärldsanalys och attraktionskraft.......................................................................................................................36 Referenser ...................................................................................................................................................................41 1 SAMMANFATTNING Det här uppdraget är ett led i arbetet med den Innovationsstrategi som beslutas av Regionförbundet i Jämtlands län. Syftet är att ta ytterligare ett steg från en strategi till en handlingsplan med konkreta regionala effektmål och aktiviteter. Uppdraget går ut på att göra en marknadsanalys av de förutsättning och samhällstrender som gör Jämtlandsregionen attraktiv att leva, bo och verka i nu och på längre sikt.– Bokstavligt talat: ”vad är grejen med Jämtland egentligen?”. Uppdraget handlar också om att få veta hur kvinnor och män utanför länet resonerar om länets attraktivitet. Fokus är ett inflyttarperspektiv av företag och företagare. I uppdraget ingår även att identifiera och beskriva några ”goda exempel” Särskilt fokus ligger på att beskriva hur regionen kan bli särskilt bra på omvärldsbevakning och att skapa en kultur av öppenhet som ger bättre möjligheter att snabbt och effektivt ta tillvara nya samhällstrender och förändringar som har en positiv inverkan den regionala tillväxten. Sammantaget ska rapporten svara på följande frågor: • • • • • Vilka förutsättningar och samhällstrender kan nyttjas för att öka attraktiviteten i regionen? Hur upplevs regionen av inflyttade företagare och andra som verkar i andra svenska regioner och län? Vilka specifika företagsnära förutsättningar finns i regionens kommuner? Hur ser några regionspecifika exempel ut? Hur drar vi nytta av det som händer i vår omvärld. METOD Rapporten utgår från sex olika trender som speglas i samhällsutvecklingen. Material till rapporten bygger på resultat från några forskningsrapporter samt undersökningar och studier från olika myndigheter. Genom att använda statistik och fakta har en bild av Jämtlandsregionen mejslats fram. Djupintervjuer har genomförts med 12 inflyttade företag. Enkäter har skickats till näringslivskontor i Sveriges samtliga kommuner samt till företagare i Jämtlandsregionen. Frågor angående inflyttning till regionen har ställts till personer via facebook och andra medier. OMVÄRLDSANALYS OCH ATTRAKTIONSKRAFT De trender som belysts är urbaniseringen, kompetensbehovet, digitaliseringen, nätverksekonomin och ett antal livsstilstrender som hälsa/leva ett längre liv. En trend som framkommit i arbetet med rapporten är att kvinnor lämnar regionen och att kvinnors sjuktal är högt, vilket kan tolkas som att många kvinnor har en utsatt situation i regionen. 2 Dessa trender betraktas i rapporten som starka drivkrafter, vilka genomsyrar samhällsutvecklingen och därmed företagandet. För offentliga organisationer handlar det därför om att ha en god omvärldsspaning, att analysera konsekvenser utifrån de förutsättningar som finns i regionen och att kunna arbeta långsiktigt med en flexibel tjänstemannaorganisation. Urbaniseringen har en negativ inverkan på regionens attraktionskraft. I ett svenskt perspektiv är det storstadsområdena som växer. Vid SCB:s senaste mätning var det enbart Jämtlandsregionen som tappade befolkning. Kompetensbehovet är stort bland företag och offentliga organisationer i hela landet. Det som förstärker problemet för regionens företagare är att många unga väljer att lämna regionen för högre studier. Befolkningen har generellt en låg utbildning, vilket inte alltid matchar företagens och offentlig sektors behov. Digitaliseringen kan ses som en framgångsfaktor för en glest befolkad region som Jämtland. Via nätet kan företagare och medborgare köpa och sälja tjänster. Det finns stora fördelar för företagande – under förutsättning att det finns tillräckligt bra utbyggt bredband. Inom nätverksekonomin är nätverket det centrala. Den nya typen av företagare ställer nya krav på de offentliga organisationer när de verkar som stödjande för företagen. Livsstilstrenderna som handlar om människans hälsa och önskan till ett aktivt och längre liv stämmer bra överens med både de företags som verkar i regionen och den bild som finns av Jämtland. BILDEN AV JÄMTLAND OCH HUR DEN MARKNADSFÖRS Det finns idag ingen organisation i Jämtlandsregionen med ett uttalat ansvar för att marknadsföra regionen i syfte att attrahera inflyttare eller i syfte att sprida bilden av regionens varumärke. Det varumärke som regionen har är starkt förknippat med fjäll, vintersport, natur och mathantverk/besöksnäring. Marknadsföringen sker genom Jämtland Härjedalen Turism (JHT), Peak Innovation och en mängd entreprenörer. Entreprenörerna drar nytta av varumärket i utvecklingen av sina företag. Det finns flera goda exempel på det som Sporttech, Eldrimner, JHT, destinationerna, VM i alpint, VM i skidskytte, Åre chokladfabrik, Åre kafferosteri med flera. Det har funnits ett antal satsningar med syfte att få flera människor och företag att flytta till regionen. Resultaten av dessa har mynnat ut i en strategi för inflyttning och demografi, det har även resulterat i att nya projekt initierats och att människor har flyttat till regionen. Den samlade slutsatsen är dock att det saknas en organisation som tar frågan på allvar, organiserar och driver den strategiskt och långsiktigt. 3 JHT driver hemsidan jamtland.se som är en ingång till regionen. Sidan har en flik för den som vill veta mer om möjligheterna att bosätta sig i regionen.1 Detta är mycket bra med tanke på att många personer som har haft en positiv upplevelse som turist vill veta mer om möjligheterna att bli permanent boende. I övrigt finns det inflyttarservice i Östersunds-, Bräckes-, Bergs-, Krokoms-, och Strömsunds kommuner enligt ett besök via deras hemsidor. På Härjedalens hemsida krävdes ett antal klick innan inflyttning kom fram. Åre och Ragunda kommuner har ingen information för den som önskar att flytta till kommunen. Det pågår just nu ett projekt vars syfte är att utveckla metoder och lära av andra regioners arbete med inflyttning. I projektet deltar kommunerna och regionförbundet i Jämtlands län. Den regionala strategin för samverkan kring inflyttning och demografi är framtagen gemensamt mellan kommunerna och regionförbundet. Dessa insatser vittar om att det finns en vilja till samordning och att ett förankringsarbete är påbörjat. Det är en förutsättning för att kunna driva en sådan komplex fråga framåt. De svar som inkommit genom intervjuer och enkäter förstärker bilden av att företagare, både de som bott i regionen hela sitt liv och de som är inflyttade gärna kombinerar företagandet med fritidsintresset och intresset för fjällen. Flera av de som svarat anger att andra områden borde lyftas mer i arbetet med regionens attraktionskraft. För att komma vidare med varumärkesarbetet bör regionförbundet i Jämtlands län ta ett tydligt ansvar i inflyttarfrågan vilken ligger nära arbetet med ett varumärke. Detta är också en rekommendation från den tidigare satsningen Jämtlandsbilden. Varför inte se Region Dalarna och Region Västerbottens som två goda exempel? REGIONENS MÅNGA SIDOR Jämtlandsregionen har olika förutsättningar beroende på en mängd olika faktorer och förutsättningar. En indelning kan vara fjällen, inlandet och staden. En annan kan vara ”stråket” Östersund-Krokom-Åre. Åre by är det lokala exemplet på hur näringsliv tillsammans med det offentliga kan arbeta mot ett gemensamt mål och skapa resultat. Många företag använder Åre i sina varumärken eftersom det signalerar kvalitet och igenkännande. Det kan vara värt att se på möjligheterna att applicera Åres framgångskoncept på andra kommuner i Jämtlandsregionen. Östersunds kommun är den enda staden i regionen. Många forskare inom regional utveckling menar att staden är en motor för övriga regionen. I Östersund ligger Mittuniversitet vilket även det är en tillgång för regionens attraktionskraft och företagsutveckling. Östersunds kommun arbetar med sitt tillväxtarbete ”Mer Östersund” och bjuder in företag och medborgare till olika dialogmöten. Det skapas en förankring och ett engagemang. Östersund har en viktig roll att 1 http://jamtland.se/index.php/se/leva-bostad-jobb-skola/leva-i-jamtland-harjedalen 4 spela – men på samma sätt som vi ser problematiken mellan storstad och regionen bör vi vara medvetna om att Östersund i flera perspektiv också är den ”storstad” som utgör en problematik för andra kommundelar i regionen. Kan Östersund bli den kreativa staden (med sin vinterprofil)? En stad som präglas av kultur och företagare inom kreativa näringar signalerar en öppenhet och en dynamik som är attraktivt för personer med idéer. Richard Florida, forskaren bakom ”den kreativa klassen” menar att städer som attraherar kreativa människor skapar mer tillväxt än andra. En nordisk forskare, Högni Kalsö Hansen har tittat på svenska städer utifrån Floridas index men ”skruvat” några parametrar för att anpassa det efter ett svenskt perspektiv. I Hansens index hamnar Östersund relativt högt upp bland de 25 svenska städerna. Förklaringen tycks vara att det finns en inställning till entreprenörskap som attraherar kreativa människor och att det finns en kulturell infrastruktur som bibliotek, länskultur, gallerier etc. Detta är något som Östersund som stad borde spinna vidare på utifrån ett attraktivitetsperspektiv. Samtidigt är det viktigt att staden Östersund inte distanserar sig från de övriga kommunerna – detta för att undvika att samma distans mellan stad och land uppstår som är fallet när det gäller regionen och förhållandet till storstadsområdena. Det finns framgångsföretag i hela regionen. Bergs kommun hamnade som nummer två i Företagarnas årliga undersökning ”Årets företagarkommun” tack vare de företag som finns i kommunen. Bortsett från Åre har Berg och Härjedalens kommuner starka destinationer som arbetar med utveckling av besöksnäringen. Det finns mängder av exempel på satsningar, på attraktioner och företagare i alla kommuner. En strategisk fråga är hur detta ska hanteras och drivas på ett hållbart sätt i framtiden. Ett sätt kan vara det som Josefina Syssner har kommit fram till i sin studie. Det är dags för lokala politiker och kommuners företrädare att se fakta och hitta lösningar utifrån ett krympande kommunperspektiv. Det kan vara en idé att sätta samman forskare, innovatörer och medborgare i tankesmedjor för att komma på innovativa lösningar. Lösningar som kan bidra till att de företag och människor som väljer att leva i en ”krympande” kommun kan göra det på ett utvecklande sätt. EN REGION DÄR FÖRETAGAREN TRIVS Antalet företag per capita i Jämtlandsregionen är högre än riksgenomsnittet. Det talar för att det är gynnsamt att driva företag i regionen. Företagen finns i alla kommuner och många är små. Enligt de svar som framkommit genom djupintervjuer och enkäter finns det en tillåtande attityd till att starta företag. Det kan finnas historiska skäl till det genom en lång tradition av jord- och skogsbruk där det handlade om att överleva i en landsbygd, låg långt från maktens centrum. Det finns även en lång tradition av besöksnäring i regionen, främst knuten till fjällen och sedermera till de orter som låg längs järnvägen. Naturligtvis finns det även företagare som startar eget på grund av att det inte finns några arbetstillfällen att söka. 5 Flera av de intervjuade menar att det finns ett unikt driv och engagemang hos de Jämtländska företagen. Det finns en öppen och välkomnande atmosfär som medför en känsla av att våga satsa på något eget. De som svarat på enkäten driver sitt företag i Jämtlands län för att de vill det. De gör det inte främst av kostnadseffektiva skäl utan snarare för att det går att kombinera med familjeliv och fritidsintressen. Flera angav att drivkraften var att förverkliga en idé. Familjen hamnade högst av angivna skäl till varför de driver sitt företag i Jämtlands län. Det handlar därför även om tillgång till barnomsorg, utbildning, fritidsaktiviteter, hälsa och sjukvård och tillgång till andra typer av service. Om detta försämras finns en risk att familjen flyttar och även företaget. Många av de som svarat på enkäten är ensamföretagare som vill växa, främst genom att hitta nya samarbetspartners men även genom att anställa. De flesta av de som svarat har inte fått något stöd i sitt företagande från offentliga organisationer. I den fria kommentaren skrev några att de saknade ”en dörr in” för företagare. Det offentliga ”erbjudandet” är ofta otydligt och spretigt. Det finns således en potential i att utveckla Jämtlandsregionen ytterligare i entreprenörskapsanda. Det finns redan ett gott företagsklimat och bred kunskap inom regionen. Det som skulle behövas är långsiktiga satsningar för att förstärka det som är bra. En sådan satsning skulle också kunna bredda bilden av Jämtland och ge lite ”verklighet” bakom den glättiga turistbroschyren. Att Åre utmärker sig med god statistik gällande kvinnor som är företagare kan ses som en god förebild för övriga kommuner. I alla kommuner utom Östersund finns ett befolkningsöverskott av män. Kvinnorna tenderar att flytta i högre grad än män. Utbildningsnivån visar det motsatta perspektivet. Flera flickor avslutar gymnasiet jämfört med pojkar. Samtidigt lyfter företagen upp familjen som ett skäl att driva sitt företag i Jämtlandsregionen. Det handlar naturligtvis om att ha ett helhetsperspektiv. Om de styrande politikerna i Jämtlandsregionen skulle ta jämställdhetsfrågan på allvar så skulle den få positiv effekt på utvecklingen i regionen. Ingen region, ingen ort mår bra av att vara alltför homogen. 6 JÄMTLAND – MER ÄN EN GLÄTTIG TURISTBROSCHYR Att locka människor till en plats eller en region är inget quick-fix utan det arbetet består av en mängd parametrar som har olika betydelse för olika människor. Den här rapporten gör inte anspråk på att hitta svaren på vad som är grejen med Jämtland, men den kan vara en pusselbit i det stora spelet om regionens framtid. En pusselbit som kanske kan locka tillbaka även den mest avståndstagande Jämten i förskingring: ”Ja, jag flyttade från Jämtland 1997, efter studier på annan ort och sen ett års arbete i Östersund. Men jag längtade bort och fick jobb i Stockholm och här har jag blivit kvar. Anledningen till varför jag stannat här har nog varierat; initialt kul jobb och nöjesliv, sen mer fokus på kulturutbud, jobb och nu på senare tid, familj med man utan rötter i Jämtland. Vi lekte lite med tanken att flytta tillbaka i somras, den jämtländska sommaren är förförisk, men jag tror framförallt att det är jobb som vi trivs med som gör att det förblir en semesteridé. Annars finns det tankar om närhet till släkt och i viss mån vänner, billigare boende och en lugnare rytm som jag kan attraheras av.” I tryckta broschyrer beskriver sig regionens kommuner i positiva ordalag. Bilden av Jämtland blir att Åre som varumärke attraherar människor och kapital. Att människor vill vara där människor är. Att Östersund är den kreativa staden med en mångfald av kultur och kreativitet som ska synas i stadsbilden. Att regionens kommuner erbjuder härliga boenden, närhet till service, ett bra utbud och ett starkt mittuniversitet. Alla kommuner ska jobba utifrån de förutsättningar de har för att skapa attraktivitet. BAKGRUND Det här uppdraget är ett led i arbetet med den Innovationsstrategi som beslutas av Regionförbundet i Jämtlands län 2014. Syftet med rapporten är att ta ytterligare ett steg från en strategi till en handlingsplan med konkreta regionala effektmål och aktiviteter. Uppdraget går ut på att göra en marknadsanalys av de förutsättning och samhällstrender som gör Jämtlandsregionen attraktiv att leva, bo och verka i, nu och på längre sikt. I uppdraget ska särskilt fokus läggas: ”vad är grejen med Jämtland egentligen?”. Fokus är ett inflyttarperspektiv av företag och företagare men även av branscher som i ett framtidsscenario har förmågan att locka nya invånare till länet exempelvis distansoberoende verksamheter och liknande. Av vikt är även att utreda om kommunerna, utifrån sina förutsättningar kan, ”profilera sig” kring olika områden utifrån sina förutsättningar och arbeta mot en funktionell flerkärnig region och som genererar skalfördelar genom ett utvecklat samarbete. I detta uppdrag ingår även att identifiera och beskriva några ”goda exempel” som är representativa för regionen Jämtland Härjedalen. Särskilt fokus ligger på att beskriva hur 7 regionen kan bli särskilt bra på omvärldsbevakning och på att skapa en kultur av öppenhet. Syftet med det är att ge regionen och dess företagare möjlighet att snabbt och effektivt ta tillvara nya samhällstrender och förändringar som har en positiv inverkan den regionala tillväxten. SAMMANTAGET KOMMER DENNA RAPPORT ATT SVARA PÅ FÖLJANDE FRÅGOR: • • • • • Vilka förutsättningar och samhällstrender kan nyttjas för att öka attraktiviteten i regionen? Hur upplevs regionen av inflyttade företagare och andra som verkar i andra svenska regioner och län? Vilka specifika företagsnära förutsättningar finns i regionens kommuner? Hur ser några regionspecifika exempel ut? Hur drar vi nytta av det som händer i vår omvärld. Svaren på frågorna utmynnar i förslag på konkreta effektmål och aktiviteter för handlingsplanen. UPPDRAGET HAR GENOMFÖRTS UTIFRÅN FÖLJANDE TES ”Ta reda på fakta! Ofta baserar vi våra beslut på tro och tyckanden, men när vi studerar siffrorna – befolkning, värdeutveckling, migration – ser vi helt andra mönster.” 2 STRATEGIER/PROJEKT OCH SATSNINGAR I följande avsnitt redovisas strategier, satsningar och projekt som pågår eller har genomförts i regionen. Fokus för dessa har legat på att öka inflyttning av företag och människor i Jämtlandsregionen. Det är, och har varit, olika projektägare och intressenter bakom dessa satsningar. REGIONAL STRATEGI Den regionala strategin för samverkan kring inflyttning och demografi 3 antogs av näringslivsoch kommuncheferna i Jämtlands län september 2013 samt av Regionförbundets styrelse. Strategin bygger på den regionala utvecklingsstrategin och prioriterar särskilt demografiska möjligheter med följande övergripande mål: • • • 2 3 Andelen utomnordiskt födda är detsamma som riksgenomsnittet Länet tillhör de mest attraktiva i landet för unga kvinnor Det är attraktivt för unga vuxna att bosätta sig i länet. Lars Westin, föreståndare för CERUM, Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet Den regionala strategin för samverkan kring inflyttning och demografi. Diarienr RS/2014-609 8 • • Bra och välutvecklat mottagande av alla nya länsinnevånare Att åldras i Jämtlands län innebär möjligheter för individ och samhälle Fyra primära målgrupper är utpekade inom följande områden: • • • • Nationell inflyttning Internationell inflyttning Integration Studenter NULÄGE – REGIONENS MARKNADSFÖRING Idag marknadsförs region Jämtland Härjedalen på en mängd olika sätt. Jämtland Härjedalen Turism (JHT) marknadsför regionen utifrån ett besöksnäringsperspektiv. På JHT:s hemsida www.jamtland.se finns en flik som riktar sig till besökare som är intresserade av att veta mer om att arbeta, bo och leva i regionen. Sidan har samlat ett antal länkar till kommunerna, Arbetsförmedlingen, fastighetsmäklare, utbildningssamordnare. Det finns även en mailadress där intresserade besökare kan ställa kompletterande frågor. Organisationen Peak Innovation har ett uttalat uppdrag att marknadsföra regionen utifrån sport, friluftsliv och outdoor. Syftet är att synliggöra det som sker i regionen inom vinteridrott i relation till forskning, affärsutveckling, event, bolag och andra idéer. Peak Innovation ger också ut en broschyr som inleds med dessa ord: “The region of Jämtland/Härjedalen is a strong brand, both nationally and internationally. Increasing numbers of people are choosing to locate their business here, or just visiting the region and enjoying the scenery. To grow sustainably we need to work continuously on making the region even more attractive. Our spirit of innovation is major driving force in this, and it´s increasing in our key sectors – tourism, sport and outdoors.” JÄMTLANDSBILDEN Jämtlandsbilden var samlingsnamnet för en mängd olika projekt och aktiviteter i syfte att öka inflyttningen till Jämtlands län mellan åren 2003-2010. Länsstyrelsen i Jämtlands län koordinerade insatserna i två etapper under ett paraplyprojekt. Etapp två hade fokus på att sprida kunskaperna om vårt län som ett gott alternativ att bo, studera och leva i. Ökade kunskaper förväntades leda till inflyttning av fler människor och företag. Projektet utvärderades och slutsatsen var en önskan och ett behov av gemensam plattform för inflyttning och marknadsföring av länet. Projektet har haft fokus på att utveckla en permanent databas och länsplattform för marknadsföring med någon annan organisation som huvudman. Databasen är permanentad, men frågan om länsplattformen återstår att ta ställning till. Projektet har bidragit 9 till inflyttning genom att 387 hushåll (cirka 500 personer) som varit registrerade i databasen har flyttat hit. Totalt har sex nya företag tillkommit vilket inneburit sex arbetstillfällen. Utvärderingen konstaterade också fördelarna med en gemensam avsändare för länet samt att deltagande parter behövde komma överens om vem som ska driva detta arbete framöver. Rekommendationerna från utvärderaren var följande: • • • • • • • • marknadsför regionen gemensamt, det är kostnadseffektivt och kan göras professionellt bestäm vem som ska ha ansvaret för att driva arbetet med länsplattform vidare vidareförädla det arbete som projekt Jämtlandsbilden lagt grunden till utarbeta en kommunikationsplan för gemensam marknadsföring av länet med innehållet; tydliggör vad bilden av vårt län är identifiera och engagera samarbetspartners gör plattformen lägg fast den gemensamma nämnaren MIDSCAND Midscand var ett projekt som avslutades 2013 och som drevs av Handelskammaren Mitt. Syftet med projektet var tvåfaldigt. Ett fokusområde var att skapa inflyttning från Holland, det andra fokusområdet var att hjälpa utländska och svenska företag att investera och starta upp verksamhet i länet. En hemsida finns fortfarande kvar med intressant och relevant information: www.midscand.com4 Fokusområdet att locka inflyttare från Holland drivs fortfarande inom ramen för ett projekt finansierat av Nordiska Ministerrådet. När det gäller hjälp till investeringar ska denna satsning överföras till Regionförbundet Jämtlands län. DEMOGRAFISKA MÖJLIGHETER – TILLVÄXT FÖR ALLA ”Regional samverkan inflyttning och demografi för bibehållen sysselsättning och skattekraft” är ett projekt som syftar till att hitta långsiktiga metoder och arbetssätt för att öka inflyttningen till regionen. Projektet är medfinansierat av Nordiska Ministerrådet och har således en nordisk aspekt.5 Samverkan sker med en region i Finland och en på Island, i syfte att dela erfarenheter och lära av varandras arbetssätt. I Jämtlands län deltar regionförbundet och kommunerna med fokus på inflyttarservice. En målsättning är att etablera ”en dörr in koncept” för de som är intresserade av att flytta till regionen. Fyra primära målgrupper är utpekade inom följande områden: • 4 5 Nationell inflyttning Det finns dock ingen länk från jamtland.se till midscan.com Regional samverkan inflyttning/demografi för bibehållen sysselsättning och skattekraft. Diarienr RS/2014-610 10 • • • Internationell inflyttning Integration Studenter Dessa målgrupper svarar mot den antagna strategin som beskrivits ovan. Projektet kommer att pågå under åren 2014 och 2015. FYRA SAMHÄLLSTRENDER Vad är en trend? Trend betyder riktning och är en långsiktig förändring i samhället. En förändring som en effekt av exempelvis ekonomi, demografi, politik eller värderingar. En trend har alltid en viss riktning, något minskar, ökar eller omskapas. Trender kan ses som ett mönster i den utvecklingen vi kan överblicka och kan därför utgöra en plattform för en diskussion om framtiden. Här nedan redovisas kortfattat fyra trender som har inverkan på regionens utveckling. Utöver det tas ytterligare två livsstilstrender upp. URBANISERING - ”DET ÄR I STADEN SOM INNOVATIONERNA FÖDS” 6 Sverige är det land i Europa med snabbast urbaniseringstakt. Svenskarna flyttar till storstadsområden som Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund och kanske som en effekt av det har den nyvalda svenska regeringen också avskaffat landsbygdsdepartementet och inrättat en cityminister. Urbaniseringen är urstark, inte bara i Sverige, och har medfört att forskare under en längre tid har intresserat sig för städers utveckling och attraktionskraft. Tidigare handlade stadens utveckling om kostnadseffektiviseringar och intäktsmaximeringar. Från början av 1980talet har forskningen istället fokuserat på vad som är unikt med den urbana miljön. Internationella forskare som Jane Jacobs, Richard Florida, Saskia Sassen och i Sverige Charlotta Mellander undersöker människors drivkrafter till att vilja bo och vara verksamma i städer. Deras forskning har fokus på den dynamik som skapas när olika människor och företag möts. Mellander menar bland annat att urbaniseringen får konsekvenser på Sveriges demografiska utveckling eftersom många flyttar från mindre orter till de större städerna. I regel flyttar de unga medan den äldre generationen blir kvar. Konsekvens är att små kommuner i gles- och landsbygd får en tyngre ekonomisk börda på grund av minskade skatteintäkter. KOMPETENSBEHOVET – ”EN VISS TYP AV KOMPETENS KAN SAKNAS” 7 Det finns ett ökat krav på specialiserad arbetskraft hos de svenska företagen. Många har också svårt att rekrytera nyckelpersoner. Specifik kompetens har betydelse för ett företags möjligheter till expansion och tillväxt. I förlängningen påverkar det även service, hälsa och välfärd för medborgarna. I ett otal rapporter från institut och offentliga myndigheter 6 Dilsa Demirbag-Sten, DN söndag 5 oktober 2014. 7 Svar från ett av de tillfrågade näringslivskontoren angående vad som är den främsta orsaken till att ett företag lämnar kommunen. 11 presenteras kompetensbehoven hos de svenska företagen – både nu och framför allt inom ramen för framtida pensionsavgångar. Det har under flera år talats om den brist som kommer att uppstå när 40-talisterna går i pension – i dagsläget är det en realitet. I en tid när konjunkturen blir starkare och färre är arbetslösa kombinerat med att befolkningen flyttar till större städer är detta en utmaning för många företagare och offentliga förvaltningar kommuner runt om i Sverige. DIGITALISERINGEN – ”BREDBAND/FIBER TILL GLESBYGDEN ÄR ESSENTIELLT FÖR ATT KUNNA FORTSÄTTA!” 8 Sverige är en ledande IT-nation och 91 procent av landets befolkning har tillgång till Internet i hemmet. Idag använder 65 procent av befolkningen en smartphone och 31 procent en surfplatta. Den digitala utvecklingen som skett de senaste 20 åren påverkar inte minst människors beteendemönster. Allt från vardagliga sysslor till konsumtion och även nöjen som film och spel sker alltmer via nätet. Bankärenden sker på nätet, vi tar del av nyheter, vi läser böcker, vi shoppar, vi umgås, vi kommunicerar och vi har digital kontakt med olika myndigheter som försäkringskassan, skolan, kommunen, arbetsförmedlingen med flera. Utvecklingen ställer krav på både företagen och på samhället. Tillgången till mobila bredband gör att vi kan hålla oss uppkopplade på bussen, på biblioteket, på fjället – vi behöver inte sitta hemma eller på kontoret för att vara tillgängliga eller för att få tillgång till såväl service som information. Tillgången till bredband eller en fungerande uppkoppling blir avgörande för möjligheten att delta i den sociala och ekonomiska utvecklingen. Flickor tar större aktiv del av informationssamhället jämfört med pojkar. NÄTVERKSEKONOMIN – ”JAG GÅR TILL JAZZKÖKET OCH TAR EN KOPP KAFFE OCH LÖSER SAMTIDIGT FLERA JOBBRELATERADE FRÅGOR” 9 Nätverksekonomins logik är att inget företag klarar sig själv utan nätverk. Under de senaste 20 åren har 280 000 jobb skapats i den privata sektorn i Sverige. Fyra av fem har skapats i företag med färre 50 anställda. Många av dessa är ensamföretagare som erbjuder sina tjänster till större företag. De små företagen vill gärna växa genom att hitta samarbetspartners. De krokar arm med varandra och har därigenom tryggheten och möjligheten att ta in en större order eller verka som underleverantörer till ett större företag. De stora företagen behöver inte anställa tillfällig eller fast personal utan kan köpa tjänster från mindre företag som i samverkan kan erbjuda en spetskompetens. De nya företagen är redan globala i starten. Det är ofta personer som vill driva igenom en idé före en ekonomisk kalkyl. 8 En kommentar från en företagare från Jämtlandsregionen som svarat på enkäten 9 Citat från en företagare i Östersund. 12 LIVSSTILSTRENDER – OSÄKRA TRENDER Även om livsstilstrender är mer sårbara och inte helt tillförlitliga för att utgöra en grund för företagssatsningar faller ändå valet på att ta upp två av dessa trender. Överlag kan sägas att livsstilstrender kan verka starka men ofta är de sprungna ur en mindre målgrupp eller uppstår utifrån vissa förutsättningar som exempelvis ekonomiskt välstånd. De två livsstilstrender som redovisas nedan har dels noterats i amerikanska trendanalyser och dels har de tagits upp under en workshop i Östersund.10 BEING ALIVE Den här trenden bygger på människors önskan om att leva längre och fortfarande kunna vara aktiv – det handlar om såväl hälsa som fysisk aktivitet. I ett svenskt perspektiv ökar konsumtionen av ekologiska varor, gymkort säljs som aldrig förr, biljetter till Vasaloppet säljer slut på mindre än elva minuter. Många människor vill leva längre och påverka det genom att äta rätt, röra på sig och leva ett hälsosammare liv. CASHING-OUT En annan trend bygger på människors önskan om att leva ett lugnare liv med bättre livskvalitet. Ett resultat av det är att karriärmänniskor väljer att flytta till en ort där de kan leva ett lugnare liv, ett liv som de har mer kontroll över, ett liv med mer kvalitet både för hälsa, miljö och för familj. Drygt hälften av den amerikanska befolkningen vill ha mer fritid. Över 4 miljoner amerikanska stadsbor har flyttat till mindre orter de senaste fyra åren. BILDEN AV JÄMTLAND Under hösten 2014 skickades en enkät till samtliga kommuners näringslivskontor utanför Jämtlands län. Totalt tillfrågades 282 näringslivskontor varav 124 valde att svara på enkäten. Syftet med enkäten var dels att få en extern bild av Jämtland och dels att få en bild av vad som påverkar företagsklimatet i Sveriges övriga kommuner. Ett av syftena med enkäten var att stämma av ”bilden” av Jämtland – vilken ofta presenteras fotografiskt enligt figur 1 nedan. 10 Faith Popcorn, Megatrends 2014. Workshop MSSP 16 juni 2014. 13 Figur 1. Bilder hämtade ur Regionförbundet Jämtlands län – vilka används för att illustrera regionen i ett flertal sammanhang. Svaren på enkäten bekräftar bilderna i figur 1. När externa aktörer ger sin bild av Jämtland tycks regionen förknippas med naturen – framför allt med koppling till fjällen och Åre men även med vinteridrott (figur 2) Bilden av Jämtland - ett externt perspektiv Glest befolkat Storsjöodjuret Entreprenörskap Skog Mathantverk Vänliga människor Turism Republik Fjäll Åre Vinteridrott Fin natur 0 10 20 30 40 50 60 Antal svar Figur 2. Kategorisering av 124 öppna svar på frågan om “Vad associerar du med Jämtland?”: Källa: enkät från Regionförbundet Jämtland till Näringslivskontor i Sverige 2014. 14 Enkätsvaren visar att förutom natur och sport är det få som associerar Jämtland till näringsliv, bortsett från småskaligt entreprenörskap inom mat samt koppling till besöksnäring. En analys som kan göras är att de organisationer som har i uppdrag att marknadsföra regionen utifrån sina respektive perspektiv (JHT och Peak Innovation) har lyckats mycket väl med sin uppgift. Att orten Åre lyfts fram specifikt kan förklaras av andra marknadsföringsinsatser men även genom medial bevakning. En mer ingående analys av orten Åre kommer att redovisas längre fram i rapporten. När det gäller möjligheten att behålla företagen i sina respektive kommuner framgår i enkäten följande faktorer som särskilt viktiga (figur 3) Skäl till varför företag stannar i en kommun Fungerande infrastruktur Tillgång till bostäder Hindra urbaniseringens krafter Komma närmare marknaden Ändamålsenliga lokaler och mark Kompetens 0 5 10 15 20 25 30 35 40 Figur 3. Kategorisering av 124 öppna svar på frågan om “Vad är skälet till att företagen lämnar er kommun?”: Källa: enkät från Regionförbundet Jämtland till Näringslivskontor i Sverige 2014. Utöver dessa skäl pekar också näringslivskontoren ut att företag kan flytta på grund av att ägarna har personliga anledningar eller att huvudkontor och koncerner fattar beslut som gör att företag flyttar. Detta är också något som kommunerna själva har svårt att påverka. FLYTTA TILL JÄMTLAND OCH STARTA FÖRETAG Förutom enkäten har intervjuer genomförts med 12 personer (fem kvinnor, sju män). Samtliga har valt att återvända eller flytta till regionen i syfte att starta ett företag. De representerar branscher som IT, besöksnäring, kreativa och kulturella näringar, energi, bygg, livsmedel, djurhållning samt tjänstesektor. Hälften av de intervjuade (tre kvinnor och tre män) har valt att flytta till länet för att etablera ett företag här. De övriga svarar att de etablerat företag här för att det går att kombinera med bättre livskvalitet. Det handlar ofta om en längtan att komma närmare fjäll och natur. Av de 12 intervjuade bytte två kvinnor och tre män bransch i samband med flytten till Jämtlandsregionen. Fem av de intervjuade fick ”starta-eget-bidrag” i samband med sina företagsetableringar. Ytterligare fem har varit i kontakt med Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen, 15 kommunen, inflyttarservice i kommunen, Almi eller Mid Sweden Science Park. Två män anger att de inte behövt något offentligt stöd alls. När det gäller kontakten med företagsstödjande organisationer är det flera som menar att ”den första kontakten med en myndighetsperson hade kunnat vara bättre”. De efterlyser bättre vägledning och även ett smidigare sätt att slussas vidare till rätt organisationer för att på så sätt få hjälp att komma vidare med sin företagsidé. Så här uttrycker sig några av de intervjuade: ”Jag ringde till någon på kommunen och en sur person svarade” (företagare, kvinna) ”Vi hade uppskattat om arbetsförmedlingen hade tipsat oss om den företagshjälp MSSP har redan då vi flyttade hit. I så fall hade vi förmodligen haft en annorlunda utvecklingsfas och kunnat arbeta med deras hjälp på ett bättre sätt” (företagare, kvinna) ”Saknar att ingen ringer och välkomnar eller kommer med idéer runt samarbete” (företagare, man) FÖRDELAR MED JÄMTLAND De 12 företagarna fick även svara på frågan vad som är bra med Jämtland. Även här kretsar svaren kring naturen, livskvalitet och möjligheten att ge barnen en bättre uppväxt. Flera kvinnor menar att det finns en öppenhet och ett driv bland människor och företag i regionen. En kvinna och man beskriver att regionen erbjud er möjligheter att utveckla sina drömmar och att det är inspirerande att vara verksam i en region med ett sådant ”klimat”. Några av männen nämner vikten av väl fungerande infrastruktur – bland annat en fungerande flygplats och därmed också enkelheten att resa till och från Stockholm. ”Jämtland är den enda regionen i Sverige, där modern infrastruktur och tätort finns i direkt anslutning till fjällvärlden, med rimligt avstånd till Stockholm. Det finns ett universitet och det finns en flygplats. Utnyttja det!” (företagare, man) NACKDELAR MED JÄMTLAND Vad anser företagarna är mindre bra med Jämtland? En kvinna svarar att det bor för få invånare här, vilket medför att hennes lokala kundunderlag blir för vagt. Sju av respondenterna menar att det finns slutna grupper och nätverk i regionen – och att det är svårt att bli en del av dessa. De menar att det finns attityder som stänger ute nya personer och företag. De ser detta som ett problem som sammantaget gör att det tar lång till att skapa kontakter och att skapa ett engagemang hos de som redan bor här. Så här uttrycker sig två av företagarna: ”Jag skulle nog helst ha haft en mormor här för att lättare bli accepterad” (företagare, man) 16 ”Patriarkatet i regionen har skapat en starkt konservativ och utestängande kultur inom företagandet. Tycker mig se en stark manskultur när det handlar om jakt och fiske. En gemensam låsning som vi gemensamt måste jobba bort”. (företagare, kvinna) ”Det finns ett klimat som gör att det är svårt att komma med nya företagsidéer. Här finns det en tendens att du ska uppfinna en ny skidbindning för att det ska vara en innovation” (företagare, kvinna) BEFINTLIGT NÄRINGSLIVSSTÖD De intervjuade gav också idéer till offentliga organisationer som arbetar med att attrahera företag. Fler än hälften ansåg att samordning mellan organisationer och myndigheter behövs när det gäller rådgivning och eller coachning. De lyfter också vikten av att allt samlas under en organisation, ”en väg in”. Ett annat alternativ är att alla som kommer i kontakt med en nyinflyttad ska ha samma kunskap om var en företagare ska vända sig. Flera menar också att de som arbetar med affärsrådgivning med mera måste vara proaktiva. Två män lyfter universitetet som en viktig aktör för att attrahera företag till Jämtland. Flera män framhåller människan i företagandet och att det är viktigt att synliggöra lyckade företag. De kan fungera som förebilder. De menar också att det är viktigt att satsa på att hjälpa företag som har drivkraft – ”för att det kan vara början på en bra verksamhet”. En kvinna föreslår att fakta om vilka behov arbetsgivare har ska finnas lättillgängligt. Hon menar att det då är lättare att matcha behoven med människor som vill bosätta sig i Jämtlands län. Det gäller dock att hitta de som tycker om den livsstil som Jämtlandsregionen erbjuder, det vill säga natur- och friluftsintresserade människor. FRAMTIDEN I JÄMTLAND Av de 12 intervjuade har tio en positiv framtidssyn. Tveksamhet framgår hos två män vilka har ett vikande kundunderlag i sina verksamheter, något som också bidrar till tveksamheten. Båda har idéer om hur de vill utveckla sina verksamheter men det är med viss osäkerhet de ser framtiden an. De övriga ser en potential i sina verksamheter, i kombination med det Jämtlandsregionen erbjuder. De ser möjligheter i såväl privatlivet som i företagandet. En person pekar dock ut ett tudelat scenario som får avsluta detta avsnitt. ”Om man lyckas skapa en miljö med spjutspetsforskning, företag uppbyggda kring denna och ett rikt kulturliv kommer Jämtland ses som en framtidsregion. Allt annat finns här redan. Om inte, så kommer Jämtland sakta bli Sveriges största kommun med Sveriges största EU strukturfonds stöd. Det vill vi inte att det ska hända”. (företagare man) 17 BILDEN AV JÄMTLAND – VILKA FÖRUTSÄTTNINGAR FINNS? I Jämtlandsregionen finns drygt 23 000 företag, de flesta fördelar sig inom ett 20-tal olika branscher. Flera av regionens kommuner ges en hög placering i Företagarnas årliga ranking av årets förtagarkommun. Jämtland hamnar totalt på 3:e plats av alla Sveriges regioner eller län. Detta beror på att mer än hälften av regionens aktiebolag visar på en ökad omsättning jämfört med förra året. Ökningen sker framför allt inom tjänstesektorn. När det handlar om bolagens resultat hamnar Jämtland på 3:e plats i riket. Även här är det tjänstebolagen som genererat högt resultat. Antalet aktiebolag har sedan 2013 ökat med 6 procent och sex av regionens åtta kommuner rankas bland den 100 bästa kommunerna. Bergs kommun hamnar på 2:a plats i den totala rankingen av Sveriges kommuner. Näringslivskontoren i sju av regionens kommuner har svarat på frågan om vad som är den främsta orsaken till att företag etablerar sig i just deras kommun. De flesta svarar att det är en kombination av fritidsintresse, främst knutet till natur, fjäll, fiske och livskvalitet samt en lokal anknytning till orten. Några svarar att flera är hemvändare, att trevliga människor bidrar till viljan att etablera sitt företag i kommunen samt att det finns kopplingar till besöksnäringen. Under hösten 2014 skickades en enkät ut till företagare i regionen.11 Det kom in 266 svar. Av dessa var 120 kvinnor och 146 män. I följande avsnitt redovisas svaren från enkäten. Medelåldern på de som svarade på enkäten var för kvinnorna 50 år och för männen 51 år. Cirka 25 procent av svaren kom från Bergs kommun och 25 procent från Östersunds kommun. Från Strömsunds kommun kom cirka 20 procent av svaren och i snitt kom 8 procent av svaren från Krokom, Åre och Ragunda. Härjedalen och Bräcke utgör tillsammans 2 procent av svaren. Detta innebär också att svaren inte är representativt för hela regionen - men visar samtidigt på intressanta aspekter som lyfts fram i det som följer. Många av företagen som svarat på enkäten är inflyttade från ett annat län eller har tidigare bott i länet och återvänt för att starta företag. Personer och företag från angränsande län bör därför vara en potentiell målgrupp i regionala satsningar för att få fler att flytta till Jämtlandsregionen (figur 4). 11 Syftet med enkäten var att få svar på frågor som varför de valt att etablera sig i Jämtlandsregionen. Enkäten skickades ut via kommunernas näringslivskontor. 18 Företagarens bakgrund i län och land 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bott i Jämtland hela mitt liv Har flyttat tillbaka Inflyttad från annat europeiskt land Kvinnor Inflyttad från annat län Inflyttad från annat nordiskt land Män Figur 4. Andel i procent uppdelat på kvinnor och män. Källa: Regionförbundet Jämtland, 2014. Den privata tjänstesektorn är stark i Jämtlands län. Det finns många ensamföretagare i tjänstesektorn och idag sysselsätt cirka 22 000 personer i sektorns branscher. Det är den största sektorn i regionen men antalet sysselsatta har varit oförändrat de senaste fem åren.12 På frågan hur många anställda företagen har framgår att cirka 80 procent saknar anställda eller enbart har någon enstaka person anställd (figur 5). Antal anställda 80 Antal 60 40 20 0 20 eller fler anställda 10-19 anställda 5-9 anställda Kvinnor 1-4 anställda Inga anställda alls Män Figur 5. Antal anställda (storleksklasser) hos de tillfrågade företagen. Källa: Regionförbundet Jämtland, 2014. Den främsta orsaken till att vara verksam i Jämtlandsregionen tycks vara familjen (figur 6). Med en medelålder på 50 år är det troligt att det är den närmaste familjen som åsyftas. Företagare med små barn eller barn i skolålder ställer också krav på god barnomsorg, bra skola, bra hälsooch sjukvård samt arbetsmöjligheter för andra vuxna i familjen. Om detta inte kan erbjudas kan det vara skäl för en företagare att välja en annan ort för sin etablering. 12 Arbetsförmedlingens prognos 2014-2015. 19 Skäl till att driva företag i Jämtlands län 80 60 40 Kvinna 20 Män 0 Förverkliga idé Familj Företag & fritid Nära fjäll Marknaden Vill bo här Kompetens Forskning & MSSP Figur 6. Uppdelad på kön. Källa: Regionförbundet Jämtland, 2014. Som figur 6 visar anger företagarna att förverkliga sin idé, kombinera företagandet med fritidsintressen samt att ha en närhet till fjällen som skäl till att etableras sig i regionen. Detta stärker också den bild som tidigare redovisats om Jämtland. Att ”förverkliga sin idé” hamnar högt kan hänga samman med företagande inom ramen för den nätverksekonomi som tagits upp bland trender, vilket också hänger samman med den höga andel företag som finns inom tjänstesektorn. På frågan om det finns kostnadseffektiva skäl till att driva verksamhet i Jämtlandsregionen svarar 84 procent nej. Av de 16 procent som svarat ja på frågan fördelas skälen som figur 7 visar. Kostnadseffektiva skäl till att driva företag i Jämtland Härjedalen 15 10 Kvinna 5 Man 0 Personal Lokal Skatter Marknad Figur 7. Kostnadseffektiva skäl till varför företagare etablerar verksamhet I regionen, fördelat på kvinnor och män. Källa: Regionförbundet Jämtland 2014. Företagarna fick välja ett eller flera alternativ på frågan gällande vilken profil deras företag har. Här fördelar sig svaren så att 60 procent angav att de hade ett profilområde, 17 procent angav två profilområden och övriga att de hade mellan 3 och 6 profilområden. Profilområdena redovisas i figur 8. 20 Vilken profil har ditt företag? Kreativa och kulturella näringar Tjänsteföretag Besöksnäring Hälsa Skog Friluftsliv Mathantverk Miljö/hållbarhet Jordbruk Tillverkningsindustri Vintersport Arkitektur o hållbarhet IT 0% 5% 10% Man 15% 20% 25% 30% Kvinna Figur 8. Företagens profilområden, i procent av antal svar – kvinnor och män. Källa: Regionförbundet Jämtland, 2014. Profilområdena svarar väl upp mot hur branscherna fördelas totalt i Jämtlandsregionen. Den stapel som är högre än regionens snitt är kreativa och kulturella näringar. I enkäten fanns också frågan om företagarna vill att företaget ska växa. De flesta, både kvinnor och män, svarade ja på frågan. I näringslivssammanhang har det antagits att ensamföretagen, så kallade livsstilsföretag i glesbygd, inte har något intresse av att växa. Den här undersökningen visar det motsatta, att här finns det en tillväxtpotential. Närmare 80 procent av kvinnorna svara att ja de vill se sitt företag växa och av männen svarar ca 75 procent det samma. Många av företagen vill växa genom samarbetspartners vilket är grunden i nätverksekonomin (figur 9). Hur vill du att ditt företag ska växa? 25% 20% 15% 10% 5% 0% Genom att hitta samarbetspartners Genom att anställa Kvinna Omsättning Marknad Man Figur 9. Förutsättningar för företagens tillväxt, kvinnor och m än. Källa: Regionförbundet Jämtland, 2014. 21 Följande fråga gällande stöd till företagandet och här fick företagen skatta stödet från 1 ”mycket låg” till 6”mycket hög” (figur 10). Skattning av företagsstöd från externa organistioner, medelvärde Mycket hög 6 5 4 3 2 Mycket låg 1 Kommun Regionförbundet Kvinna Länsstyrelsen Almi Familjen Man Figur 10. Skattning (medelvärde) av i vilken grad företagen fått stöd från externa organisationer. Källa: Regionförbundet Jämtland 2014 Som figuren visar får de flesta offentliga stödorganisationer en låg skattning – ett medelvärde om knappt 2 totalt – vilket motsvarar ”mycket låg” eller” låg”. Det framgår inte i enkäten vilken typ av stöd som avses men oavsett detta indikerar resultatet på en mindre tillfredsställd bild av samarbete mellan de offentliga organisationerna och företagen. Slutligen fanns det ett fält för öppna kommentarer i enkäten. Dessa har grupperats och bland de mest vanliga kommentarerna framgår en önskan om följande: • • • Offentlig sektor behöver förbättra sin service till företagen, Offentlig sektor behöver fler kreativa byråkrater, att gå från ord till handling. Kultur är attraktionskraft både i samband med företagandet och livskvalitet. URBANISERINGEN OCH JÄMTLANDSREGIONEN I Sverige ökar befolkningen i samtliga län utom i Jämtlands län. Länet fortsätter att minska, med 51 personer. Att minskningen inte är större förklaras av en kraftig ökning av utrikes födda. Under 2014 har över 500 personer fått uppehållstillstånd i regionen (figur 11). 22 Folkökning första halvåret 2014 Jämtland Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund -100 -50 0 50 100 150 ANTAL PERSONER Figur 11. Befolkningsförändring I Jämtland, per kommun, till och med juni 2014: Källa SCB Att få fler att flytta till regionen är en utmaning som samtliga kommuner lyft under ett antal år. Inför regionförbundet arbete med en ungdomsstrategi genomfördes en förstudie där frågan också diskuterades och så här skriver författaren till förstudien: ”Skulle du rekommendera någon att flytta till länet? Jag har ställt denna fråga till alla unga och vuxna som jag träffat på i det här uppdraget. Sammanfattningsvis svarar både unga och vuxna att de absolut skulle rekommendera någon att flytta till länet under förutsättning att de är intresserad av natur, friluftsliv, äventyr, klättring, jakt och fiske, extremsport, skidåkning, fjäll etc. Länet passar också bra för barnfamiljer menar många och syftar då i huvudsak på möjligheterna till fritid. För de som har dessa intressen är länet en riktigt bra plats att bo på. Här finns alla möjligheter för att leva ut sin livsstil och det är också lättillgängligt menar man. Samma personer säger också att de inte skulle rekommendera någon att flytta till länet om vederbörande inte har dessa intressen.” (Ulrika Johansson).13 En särskild utmaning är att behålla unga kvinnor i regionen och den grupp som minskar mest i Jämtland är kvinnor. I figur 12 nedan redovisas antal kvinnor och män i tre kommungrupper och fördelat över tre åldersklasser. Endast i Östersunds kommun finns en åldersgrupp med högre andel kvinnor - 55 år och äldre. 13 Vill framtiden bo i Jämtlands län. En förstudie genomförd av Ulrika Johansson, Edge and Emotion AB på uppdrag av Regionförbundet Jämtlands län. RS/2014/611 23 Befolkning Jämtland, kvinnor och män, nov 2013 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 0-24 år 25-54 år 55-84 år Berg, Härjedalen, Åre 0-24 år 25-54 år 55-84 år Bräcke, Krokom, Ragunda, Strömsund Män 0-24 år 25-54 år 55-84 år Östersund Kvinnor Figur 12. Befolkning I Jämtland, fördelade I tre kommungrupper och I tre åldersklasser – 0- 84 år, kvinnor och män. Källa: SCB Befolkningsstatistik 1 november 2013. ÄR DET SÅ SKRUVAT ATT JAG TRIVS HÄR? 14 Tidningen Fokus har sedan 2006 årligen rankat Sveriges samtliga kommuner utifrån ett ”Bäst att bo perspektiv”. Fokus samarbetar med Internationella högskolan i Jönköping – vilka också deltar i arbetat för att utveckla index för ”Bäst att bo”. Kommunerna är indelade i fyra kategorier; glesbygd, landsbygd, stadskommun och storstadskommun. Indelningen har skett utifrån hur många personer som bor per kvadratkilometer. En mängd parametrar har mätts; andel unga, inkomst, bostadspriser, antal läkare per capita, tillgång till flyg, diversitet i yrken med mera. I kategorin glesbygd hamnar Åre kommun på plats nr 2 och Krokom som nr 5 av samtliga 33 glesbygdskommuner. Bräcke kommun ges en bottenplacering. Även i den totala rankingen hamnar Bräcke kommun i botten. Totalt sett tar Östersund en 27:e placering av de 290 kommunerna. Sammantaget är det Östersund, Åre och Krokoms kommuner som hamnar på den övre halvan av de rankade kommunerna. Förklaringen till Östersunds placering är att det finns ett bra utbud för äldre i kommunen – det handlar bland annat om sjukvård, service och kulturutbud. Krokoms placering förklaras med att det är en bra kommun för barnfamiljer. Undersökningen i Fokus visar samtidigt upp stora skillnader i regionens kommuner. Urbaniseringen skapar mottrender och en debatt om staden och landsbygden pågår ständigt i medier, på bloggar och andra sociala medier. 14 Citat från en djupintervju 24 ”Får jag höra ”sanningen” att det är dålig service på landsbygden en gång till så skriker jag rakt ut. För servicen på landsbygden har ju aldrig varit bättre. Och förbättringen stavas: www” 15 Så skriver Teo Härén på bloggen 250 möjligheter där ett antal forskare, författare, politiker skapat en plattform för att diskutera urbaniseringen. Och så här skriver Clara Lidström, bloggerska som lever sitt liv i en by i Västerbottens län. ”Ibland beskrivs lantisar som töntar utan varken ambitioner eller mål. Men inget kunde vara mer felaktigt. Det finns en professor som jobbar med regional utveckling, han heter Lars Westin. Han har sagt att det egentligen bara är A-personer som kan bo på landet, eftersom man måste vara stark och frisk och ordna allting själv. En rätt uppfriskande bild av de människor som väljer bort städerna, tycker jag!”16 Josefina Syssner har undersökt hur lokala beslutsfattare beskriver de utmaningar som följer av en långvarig befolkningsminskning. Bland annat visar hon hur dessa beslutsfattare hanterar ett krympande invånarantal och vilka åtgärder som vidtagits. Syssner konstaterar att beslutsfattare visserligen har fokus på demografi i planeringssammanhang men att de ogärna pratar om att kommunen minskar i befolkning. Normen i utvecklingspolitiken har koncentrerats till tillväxt och ett misslyckande där är det samma som ett politiskt misslyckande. De aktiva åtgärder som Syssner lyfter fram är kommunerna som efter de förutsättningar som en krympande befolkning innebär åtgärdar detta genom samverkan med grannkommunen eller involvering av civilsamhället. Studiens slutsats är att kommuner som krymper bör utveckla en lokal anpassningspolitik – det vill säga en politik som formulerar och preciserar de insatser man vill genomföra för att anpassa sig till minskande befolkningstal och nya ekonomiska förutsättningar. Samverkan och innovativ organisering kan vara möjliga inslag i förd politik.17 15 http://www.250mojligheter.se/blogg/dalig-service-pa-landet-ah-lagg-agg/ http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/landsbygdenberattar/gastkronikoren/2010/claralidstrom.4.6f9b86741 329df6fab48000754.html 17 Josefina Syssner, Politik för kommuner som krymper. Rapport 2014:4. Linköpings universitet. 16 25 KOMPETENSBEHOVET OCH JÄMTLANDSREGIONEN Enligt den socioekonomiska analysen för Mellersta Norrland framgår att den framtida arbetskrafts- och kompetensförsörjningen kommer att bli en utmaning för regionens utveckling.18 Jämtland har en låg andel högutbildade, särskilt bland män (figur 13). Andel unga (%) som påbörjat högre utbildning 2013 60 50 40 30 Kvinnor 20 Män 10 Ragunda Åre Härjedalen Bräcke Krokom Berg Strömsund Östersund Riket Figur 13. Andel unga som påbörjat högre utbildning 3 år efter avslutat gymnasium, samtliga lärosäten i Sverige: Källa SCB/Regionförbundet Jämtland Kommande pensionsavgångar växer samtidigt som ungdomarna blir färre. Arbetslösheten kommer visserligen att minska i yrken som kräver gymnasiekompetens, dessa återfinns i regel inom bygg och anläggning. Dock är bristen på kompetens som kräver högre utbildning särskilt alarmerande bland nyckelpersoner – exempelvis inom landstinget eller i utbildningsväsendet. För att komma till rätta med det driver Regionförbundet Jämtlands län ett projekt, Kompetensplattformen, med syftet att samla alla utbildningsaktörer kring gemensamma målsättningar som ska gynna regionens utveckling. Det kan handla om att matcha utbildningsinsatser med de behov som företag och offentliga myndigheter har. Handelskammaren Mitt genomför en förstudie som syftar till att se hur regionen kan locka spetskompetens (talanger) utifrån företagens behov. Det pågår flera förstudier i området inför den nya strukturfondsperioden som förväntas generera projekt under 2015. DIGITALISERINGEN OCH JÄMTLANDSREGIONEN Regeringen har tillsatt en Digitaliseringskommission vars uppdrag är att verka för att det ITpolitiska målet i agendan ” IT i människans tjänst – en digital agenda för Sverige” uppnås”. Under 2013 fick kommissionen även i uppdrag att följa framtagandet av regionala digitala agendor. Jämtlands län var ett av de sista att underteckna en avsiktsförklaring i område, vilket skedde i januari 2014. 18 http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/SiteCollectionDocuments/Sv/om-lansstyrelsen/eu-och-internationellt/Strukturfonder%2020142020/ESF%202014-2020/socioekonomisk-analys-mellersta-norrland-esf-2014-2020.pdf 26 Att digitaliseringen är en realitet visas i den ökningen av andelen Internetanvändare som köper och eller betalar för varor och tjänster via Internet (figur 14). Köpa och betala varor och/eller tjänster via Internet 2013 2011 2009 2007 2005 2003 2001 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Figur 14. Andel internetanvändare som köper/betalar för varor och tjänster via Internt. Källa: Internetanvändning i Sverige, Stiftelsen för Internetinfrastruktur 2013. NÄTVERKSEKONOMIN OCH JÄMTLANDSREGIONEN I Jämtlandsregionen finns totalt 23 812 företag. Av dessa har 75 procent inga anställda alls och 95 procent har färre än tio anställda (tabell 1). Tabell 1. Antal arbetsställen – fördelat efter antal anställda i storleksklasser – Jämtlands län, 2013. Källa: Regionfakta och SCB Antal arbetsställen Jämtlands län 0 1-9 10-49 50- Totalt 17 969 4 705 955 183 23 812 Regionens företag19 fördelar sig relativt representativt efter befolkningstätheten över hela Jämtlandsregionen (figur 6). 19 Regionens företag – eller arbetsställen som är ett vidare begrepp då ett företag kan ha en eller flera arbetsställen 27 Antal arbetsställen (företag) per kommun 2013 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Berg Bräcke Härjedalen Krokom Ragunda Strömsund Åre Östersund Figur 15 Antal arbetsställen per kommun i Jämtlands län 2013. Källa: Regionfakta och SCB. Mot bakgrund av siffrorna i tabell 1 bör varje stapel i figuren ovan i snitt omfatta cirka 85 procent små företag eller ensamföretagare. Ett mått på hur företagen mår kan se ses i hur många som anställs eller som minskar antalet anställda – eftersom detta ofta är den tyngsta kostnaden eller investeringen i ett företag. I figur 17 nedan redovisas 16 näringsgrenar varav fem har en positiv utveckling – mätt i antal anställda. Förändring, antal förvärvsarbetande per näringsgren 2011-2012 200 Vård Omsorg 150 100 Transport 50 IKT Kultur Nöje Fritid Hotell Restaurang 0 Bygg -50 -100 -150 El, avfall återvinning Jord Skog Tillverkning Myndighet Utbildning Kredit Försäkring Fastighet Juridik Ekonomi Resor Handel Verstäder Okänd bransch Figur 17. Förändring av antal förvärvsarbetande per näringsgren under åren 2011-2012. Källa: SCB Transport, IKT, kreativa näringar, hotell och restaurang samt vård och omsorg tycks ha en relativt god tillväxt. Att privata initiativ inom vård och omsorg går bra hänger troligen samman med regionens åldersstruktur och hotell och restaurang kan kopplas samman med en relativt starkt besöksnäring. 28 Att vissa företag går riktigt bra i regionen vittar rankingen av Årets Företagarkommun. Rankingen går ut på att visa var i Sverige företagandet har utvecklats snabbast under det senaste året. På andra plats 2014 kommer Bergs kommun i Jämtlands län. Till skillnad från många andra mätningar om företagande så belyser Årets Företagarkommun inte vad politiken gör för företagen, utan istället vad företagen åstadkommer för kommunen och dess invånare i form av tillväxt. 20 Regionen har gott rykte om sig när det gäller entreprenörskap. Under många år har antalet nystartade företag legat högre än riket – och trenden håller i sig, nyföretagandet är fortfarande högt i Jämtlandsregionen. Dock har nyföretagande minskat något de senaste åren – då efter en återhämtning i samband med lågkonjunkturen 2009 (figur 18). Antal nystartade företag 2010-2014 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Berg Bräcke Härjedalen 2010 Krokom 2011 2012 Ragunda 2013 Strömsund Åre Östersund 2014 Figur 18. Antal nystartade företag per kommun, 2010- till och med september 2014. Källa: Bolagsverket. Som figuren visar finns en nedåtgående trend från 2012 i kommunerna Berg, Krokom, Strömsund, Åre och Östersund. Här bör dock noteras att mätningen inte har hela året för 2014. Samtidigt bör sägas att såväl Berg och Krokom uppvisar en stabilitet medan Härjedalen har större variation och Östersund har en brant negativ trend. LIVSSTILSTRENDER OCH JÄMTLANDSREGIONEN De livsstilstrender som är kopplade till hälsa, motion och att leva ett aktivt och längre liv har troligtvis inverkan på företag i regionen. En utmaning och en konkurrenssituation uppstår därför kring de företag som riktar sig till den målgrupp som identifierar sig med den trenden. I regionen finns en sådan marknad – dock är det osäkert hur länge en sådan livsstilstrend håller i sig. Andra företag som når dessa målgrupper är de som satsar på småskaligt mathantverk och 20 http://www.foretagarna.se/Opinion/Nyhetsarkiv/2014/September/Kavlinge-har-storst-tillvaxt--Arets-Foretagarkommun-2014/ 29 lokalproducerade livsmedel ur ett ekologiskt perspektiv. Många av dessa företag återfinns inom tjänstesektorn och besöksnäringen vilket omfattar merparten av företagen i Jämtlandsregionen. Att profilera regionen genom lokalt mathantverk kan därför ses som en relevant satsning. Att Östersund kommer att vara värd för UNESCO Creative Cities årskonferens 2016 innebär också möjligheter att stärka en sådan profil.21 EXEMPEL FRÅN ANDRA REGIONER REGION DALARNA Att det går bryta trender som centralisering och urbanisering har Region Dalarna visat. I tio år har regionen aktivt arbetat med att få utflyttade masar och kullar att lytta hem, men också att få nyinflyttade från hela Europa att hitta ett hem i Dalarna.22 ”Det är med glädje vi kan konstatera att vi under 2013 hade 1 200 fler som flyttade hit än vad som lämnade oss.” David Cluer, inflyttarlots i Dalarna menar att de strategiskt och långsiktigt arbetat för att vända trenden. Detta arbete är dock fortsatt lika betydelsefullt, trots de goda siffrorna. Inte minst då cirka 1 000 personer beräknas gå i pension de närmaste åren och 75 procent av dessa tjänster behöver återbesättas. Regionen inledde sitt arbete 2003 med en översyn av varumärket Dalarna. Det visade sig att 81 procent av de tillfrågade hade en mycket traditionell bild av regionen – vilket inte speglade det moderna Dalarna. Därför koncentrerades arbetet till att komplettera det gamla med det moderna. Genom åren har en rad olika kontaktevenemang genomförts inom regionen, såväl personliga som via sociala medier. Detta har resulterat i att 570 hushåll flyttat in. Kostnaden för varje hushåll har beräknats till 25 000 kronor dock bidrar dessa idag årligen med intäkter om det femdubbla. ”Flytta till Dalarna” har funnits som verksamhet på Region Dalarna sedan 2005.23 En webbportal är uppbyggd där relevant information finns samlad. Där kan den som är intresserad av att flytta till regionen komma i kontakt med två inflyttarlotsar som tar emot frågor och hjälper den som vill flytta till regionen. Här finns nätverk och kunskap om regionen. De hjälper till med frågor relaterade till arbetsmarknad, att starta företag, att hyra eller köpa bostad, barnomsorg, skolor och utbildningar och kommunal inflyttarservice. Region Dalarna lyfte följande framgångsfaktorer: • Samarbete mellan kommunerna 21 http://ostersund.se/nyheterprojektstartsida/nyheterstartsida/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv2013/uppdateradinfounescocreativecitiesnetworksglo balaarsmote2016iostersund.5.34d924a1148c5079f001fd1.html 22 Intervju med David Cluer, Region Dalarna. http://regionvasterbotten.se/motesplats-lycksele/flytta-hem/ 23 http://www.regiondalarna.se/leva-i-dalarna/ 30 • • • • Personliga kontakter Politiskt stöd och förankring Tillräckliga resurser En ägare av verksamheten REGION VÄSTERBOTTEN Regionförbundet i Västerbottens län har sedan 2012 ett värdegrundsarbete inom den egna organisationen.24 Syftet har varit en gemensam bild om vilket uppdrag regionförbundet har och vilka som är de viktigaste intressenterna och målgrupperna. Regionen konstaterar att de viktigaste intressenterna är människorna i regionen – de som bor och är verksamma i Västerbottensregionen. Region Västerbottens uppgift blir således att skapa mervärde för de människor som bor i regionen genom att bidra till att regionens möjligheter tas tillvara och utvecklas på bästa sätt. I värdegrundsarbetet lyftes även vilket värde och personlighet som Region Västerbotten ska förmedla internt och externt. Personligheten blir sedan ett viktigt inslag i Region Västerbottens arbete med sin varumärkes- och kommunikationsstrategi. Utvecklingen av ett gemensamt varumärke av platsen Västerbotten syftar till att stärka regionens attraktivitet i ett långsiktigt perspektiv. En samverkan sker med intressenter och parter i anslutning till de event som Region Västerbotten genomför. Detta blir en viktig implementering av den strategi som ligger till grund för den regionala varumärkesprocessen. Det handlar om att skapa och erbjuda olika kontaktytor, mötesplatser och samarbetsplattformar. Exempel på arrangemang som anordnas är Västerbotten på Grand Hôtel i Stockholm, Almedalen och Mötesplats Lycksele. Dessa arrangemang bildar tillsammans med det strategiska arbetet det som Region Västerbotten kallar innovationsloopen. Innovationsloopen är en benämning på en årligen återkommande struktur av event, evenemang, workshops med mera. Region Västerbotten är ansvarig för loopen men inte för alla evenemang. Evenemangen sker i samverkan med flera organisationer och myndigheter i regionen. Ett årligt tema tas fram, vilket genomsyrar alla evenemang under det året. År 2014 har temat varit kulturdriven tillväxt och under 2015 är temat det gränslösa mötet. Viktiga byggstenar för strategin är: • • • Förankring bland personalen i det här fallet Politisk ledning står bakom beslut och satsning En organisation – informationsenhet med ett tydligt uppdrag som har resurser 24 Årsredovisning Region Västerbotten 2013. http://regionvasterbotten.se/wp-content/uploads/2012/07/%C3%85rsredovisning-2013-uppslagf%C3%B6r-sk%C3%A4rm.pdf 31 LOKALA EXEMPEL ”CASET ÅRE” ”Det finns en myt kring Åre och Jämtland om att man kan få ett lyckligare liv – eskapism, man flyt från ett liv som var tråkigt och flyttar till den bild man har av Åre genom turismen”25 I Åre kommun bor drygt 10 000 invånare – av dessa är 52 procent män. Här finns cirka 0,25 företag per invånare, vilket är något högre än snittet för hela Jämtland som ligger på knappt 0,2 företag per invånare. Riket ligger ännu lägre med 0,1 företag per invånare (tabell 2). Tabell 2. Antal företag (arbetsställen) i Åre kommun, december 2013 – fördelat på areella, industri- och tjänstenäringar. Källa: Regionfakta. Kommun/Region Åre kommun, antal företag Åre kommun, andel företag Andel företag i hela regionen Areella näringar 763 30 % Industrinäringar 329 13 % Tjänstenäringar 1 449 57 % 39 % 12 % 49 % Totalt 2 541 23 710 Åre som by och varumärke är unikt ur ett glesbygdsperspektiv. Åre by är en plats som attraherar människor, framför allt de som har en stark passion för skidåkning eller friluftsliv. Fjällmiljön i och kring Åre by är den primära anledningen till varför många av de inflyttade företagarna valt att bosätta sig i Åre by. Drivkraften att kunna etablera sig i Åre, i kombination med ett positivt företagsklimat och en stark lokal marknad, gör att en ovanligt stor andel av befolkningen väljer att bli egna företagare. Många företag i Åre by med omnejd använder varumärket Åre i sitt företagsnamn eftersom det förmedlar kvalitet. Samtidigt bör sägas att Åre kommun omfattar en mängd byar och orter som inte har samma driv i företagandet eller är fullt lika lockande för inflyttare som själva Åre by. De flesta glesbygdskommuner tappar befolkning och attraktionskraft. Åre kommun har som helhet ökat folkmängden under ett tiotal år men på senare år har kurvan planat ut något – där inte minst antalet kvinnor minskat från 2012 (figur 20). I Åre by råder dock alltjämt en relativt positiv befolkningsutveckling. 25 Citat från en djupintervju. 32 Antal personer Folkmängd Åre kommun 2009-2013 5400 5200 5000 4800 2009 2010 2011 Kvinnor 2012 2013 Män Figur 20. Folkmängd Åre kommun per 31 december för åren 2009-2013: Källa SCB 2014 EN JÄMSTÄLLD KOMMUN MED TOPPLACERING I OLIKA INDEX Även om antalet kvinnor i Åre kommun minskar totalt sett är Åre är en av tre orter som år 2013 rankades högst i Företagarnas årliga jämställdhetsindex. En förklaring som lyfts fram i rapporten är den positiva attityden till företagandet. Författaren till rapporten använder begreppet ”attitydinfrastruktur” och menar att den traditionella entreprenörsattityden är lika viktigt för kvinnor som för män, det handlar om att betrakta kvinnors företagande som något normalt. Här bör också noteras att det inte har genomförts några särskilda åtgärder eller specifika satsningar på kvinnors företagande i de kommuner som fått denna höga ranking.26 I tidningen Fokus har 33 landsbygdskommuner jämförts med varandra utifrån flera parametrar, bra för unga, för barnfamiljer, för äldre och så vidare. I denna ranking får Åre kommun en andra placering. En av de främsta orsakerna är att kommunen ges en hög placering i indexet ”att vara ung”. Här ingår parametrar som andelen unga av befolkningen, nettoinflyttning av unga, nöjesställen, flerbostadshus, antal arbetsställen inom nöjesbranschen och antal högskolelärare.27 Charlotta Mellander, forskare vid Högskolan i Linköping förklarar Åres placering så här: ”Åre har sin vinterturism som betyder väldigt mycket. I Åre har de dessutom utvecklat ett attraktivt nattliv som inte är säsongsbaserat och en flygnäring som nästan går i skytteltrafik till Stockholm. Det har nästan gjort kommunen till en förort till huvudstaden. Politikerna arbetar väldigt strategiskt där.” VISIONSARBETET – EN SAMVERKAN MELLAN KOMMUNEN OCH FÖRETAGEN Åres Vision 2020 strävar efter att skapa Europas mest attraktiva året-runt destination. Detta skall uppnås genom ett utbud av unika upplevelser, ansvar för miljön och ett gränslöst välkomnande. Visionsarbetet påbörjades redan 2001 som ett samarbete mellan företagen i 26 27 Jämställt företagarindex 2013. Företagarna. Tidningen Fokus, kommunranking 2014. 33 Åredalen och kommunen. Syftet var och är fortfarande att hitta ett gemensamt ramverk och en arbetsmetod som håller visionen levande över tid.28 Visionsarbetet har varit avgörande för att rikta investeringar som utvecklar destinationen Åre. Det har i sin tur skapat möjligheter för etableringen av fler företag med anknytning till turistindustrin i området. Det är också Destination Åre som har ansvaret för genomförandet av visionsarbetet. Det som är unikt är det som även kommer fram i Företagarnas jämställdhetsindex att alla är välkomna som företagare i Åre oavsett klass eller kön.29 TRADITION OCH HISTORA Framgångarna i Åre by har också en starkt historisk förankring. Redan i mitten av 1700-talet anlände de första turisterna, vilket skapat en tradition och en mångårig erfarenhet av besöksnäringen. Järnvägens invigning 1882, Sveriges första skidlift i Åre 1940 samt bygget av kabinbanan på 1970-talet är några investeringar som bidragit till turistdestinationens utveckling. Sammanfattningsvis kan sägas att Åre by har unika förutsättningar och en tradition som är starkt kopplad till besöksnäringen. Tillsammans med ett målinriktat samarbete mellan kommunen och näringslivet där investeringar och satsningar fokuserat på en utveckling har detta skapat ett drivande företagsklimat. Besöksnäringen lockar flera hundra tusen besökare per år vilket skapar en marknad för de småföretagare som väljer att etablera sig där. De företagare som väljer Åre som ort väljer även en aktiv livsstil som grundar sig i ett intresse för skidåkning. För att implementera liknande satsningar i andra kommuner krävs: • • • • Ett gemensamt mål – prioritering av resurser Strukturerat samarbete mellan näringslivet och kommunen. Ansvarig organisation som driver arbetet framåt. Återkommande revidering av målen utifrån samhällsutvecklingen. 28 Åre kommuns hemsida http://www.are.se/are-vision-2020-varumaerket-are 29 Skålén, Mikael. 2011: Plats och entreprenörskap - fallet Åre, Kulturgeografiska institutionen. Forskarskolan i Geografi. Uppsala. 34 PEAK INNOVATION Peak Innovation har av VINNOVA utsetts till VINNVÄXT-vinnare. Syftet med programmet är att främja hållbar tillväxt i regioner genom att utveckla internationellt konkurrenskraftiga forsknings- och innovationsmiljöer. Målet är att vinnarna inom loppet av tio år ska vara internationellt konkurrenskraftiga inom sina respektive områden. Peak Innovation har ett nationellt uppdrag att leda en framtidssatsning för tillväxt inom turism, sport och friluftsliv. Peak innovation ska stimulera forskning, innovation och affärsutveckling inom och mellan dessa branscher. Visionen 2020 är att Jämtlandsregionen är en världsledande miljö för forskning, innovation och affärsutveckling inom turism, sport och friluftsliv. Peak Innovation är finansierat av Vinnova och ingår i Vinnovas satsning på nationella noder med specialinriktning. Exempelvis finns ett av projekten med nationellt uppdrag i Skåne med fokus på mathantverk. Syftet med projektfinansieringen är att det ska vara långsiktiga satsningar med starkt stöd i regionen och bland företagen för att de ska bli självfinansierade på sikt. Peak Innovation får ekonomiska stöd från Regionförbundet i Jämtlands län samt kommunerna i olika grad. En av de strategiska områden för perioden 2014-2016 är att skapa Sveriges mest attraktiva innovationsmiljö inom turism, sport och friluftsliv. Syftet är förutom att stärka de företag som är verksamma inom området är att attrahera talanger, entreprenörer, innovatörer, företag och kapital. ”Genom att i större utsträckning marknadsföra regionen och des erbjudande ska inflödet av utvecklingsprojekt och företag öka”.30 En viktig indikator på att regionen och Peak Innovation går åt rätt håll är att antalet/volymen affärsavslut som Peak Innovation medverkat till ökar samt att företagens omsättning, lönsamhet och antal anställda även utvecklas positivt över tid. Detta är krav som Vinnova ställer på de som deltar i programmet. 30 Peak Innovation handlingsplan 2014-2016 35 ANALYS Analysen kommer att svara på följande frågeställningar: • • • • • Vilka förutsättningar och samhällstrender kan nyttjas för att öka attraktiviteten i regionen? Hur upplevs regionen av inflyttade företagare och andra som verkar i andra svenska regioner och län? Vilka specifika företagsnära förutsättningar finns i regionens kommuner? Hur ser några regionspecifika exempel ut? Hur drar vi nytta av det som händer i vår omvärld. OMVÄRLDSANALYS OCH ATTRAKTIONSKRAFT De trender som belysts i rapporten kan ses som starka drivkrafter som genomsyrar samhällsutvecklingen. För offentliga organisationer handlar det därför om att ha en god omvärldsspaning, att analysera trendernas konsekvenser utifrån de förutsättningar som finns i regionen och att kunna arbeta långsiktigt med en flexibel tjänstemannaorganisation. I urbaniseringens kölvatten finns risken att dagens något ensidiga marknadsföring av regionen förstärker gapet mellan stad och landsbygd. I olika sammanhang pågår en debatt som har en tendens att förstärka skillnaderna mellan att leva och vara verksam i en stad till nackdel för livet i gles- och landsbygd. Att tydligare lyfta beroendeförhållandet mellan stad och landsbygd är därför en utmaning, inte minst för en region som Jämtland. Risken finns att trenden” det är bättre att bo i staden” bidrar till en högre andel utflyttare samt att självkänslan hos de som väljer att stanna försvagas. En nyansering av ”Jämtlandsbilden” skulle medföra ett synliggörande av andra branscher och även kunna bidra till en stolthet bland de som väljer att bo kvar och verka i sådana branscher. Det skulle även visa på en mångfald av intressanta företagare som idag verkar i skuggan av exempelvis besöksnäring och företag inom vintersport. Detta innebär dock inte att turismrelaterade näringar ska tonas ned – det handlar förmodligen om olika målgrupper. Idag finns det ingen organisation i Jämtlandsregionen med ett uttalat ansvar för att marknadsföra hela regionens företagande. Då i syfte att attrahera inflyttare eller i syfte att sprida bilden av regionens varumärke. Det framgångskoncept som marknadsföringen via det varumärke som är starkt förknippat med Åre by och med fjäll, vintersport, natur och mathantverk och framför allt besöksnäring har fungerat väl genom Jämtland/Härjedalen Turism, Peak Innovation och via en mängd entreprenörer som kan relatera sig till dessa. Entreprenörerna drar nytta av varumärket i utvecklingen av sina företag. Det finns flera goda exempel på det som Sporttech, Eldrimner, Jämtlands Härjedalen Turism, destinationerna, VM i 36 alpint, VM i skidskytte, Åre chokladfabrik, Åre kafferosteri. Här finns ett lärande om regionen vill lyfta andra varumärken – som kompletterar en något ensidig bild av Jämtland. Livsstilstrenderna som pekar på att västvärldens människa vill leva ett hälsosammare och längre liv har en stark påverkan på företagsidéer och entreprenörer som vill vara verksamma i Jämtland. Den region som lyckas locka företag och entreprenörer knuten till den livstrenden attraherar också de människor som har ett intresse av friskvård, sport med mera. Risken finns dock att regionen enbart attraherar en viss typ av företagare och personer. Att medvetet kalkylera med denna eventuella utestängande effekt bör vägas in i de satsningar som görs för att utveckla regionen. Även om fjällkommunerna fortsättningsvis kan dra nytta av denna livsstil är det inte givet att det gagnar övriga kommuner i regionen. För att kunna attrahera fler företagare kan en breddad marknadsföring vara en lösning. Att andra typer av bilder, förebilder och branscher syns i marknadsföringen av regionen förtar inte det som redan fungerar bra. På samma sätt kan dokument som tas fram i offentliga sammanhang vara mer realistiska och spegla befolkningen som helhet – detta för att visa att regionen omfattar en mångfald av människor och inte enbart speglar en region där människor sysslar med vinteridrott och besöksnäring. De framgångsrika projekt och satsningar som syftat till att få flera människor och företag att flytta till regionen är viktiga att bygga vidare på. De svar som inkommit genom intervjuer och enkäter förstärker bilden av att företagare, både de som bott i regionen hela sitt liv och de som är inflyttade gärna kombinerar företagandet med fritidsintresset och intresset för fjällen. Det framkommer samtidigt en önskan om en nyansering av den bilden bland de som svarat. Flera anger exempelvis att kulturen borde lyftas mer i arbetet med regionens attraktionskraft. I det sammanhanget bör Storsjöyran lyftas fram dels som en central aktör i regionens utveckling, dels som ett evenemang som lockar till sig besökare. Den regionala strategin för samverkan kring inflyttning och demografi som är framtagen gemensamt mellan kommunerna och regionförbundet vittnar om att det finns en vilja till samordning och att ett förankringsarbete är påbörjat. Att kraftsamla kring detta arbete kan vara en viktig förutsättning för att kunna driva en komplex fråga framåt. Det är också viktigt att fånga upp andra regioners arbetssätt och framgångskoncept och omforma detta utifrån regionens specifika förutsättningar. Exempelvis lyfter Lars Westin, forskare vid Umeå universitet, fram tre F som recept på landsbygdsutvecklingen; Feminism, Festivaler och Fastigheter. Att göra allvar av en sådan tes kan också vara ett viktigt led i utvecklingen av regionen. Detta då mycket tyder på att fler och fler kvinnor lämnar kommunerna. Även om många flyttar till Östersund är dessa i regel över 50 år. Vill vi på allvar locka unga kvinnor att stanna i regionen bör en mer djupgående förståelse för vad som får kvinnor att välja bort regionen. 37 För att komma vidare med varumärkesarbetet bör regionförbundet i Jämtlands län ta ett tydligt ansvar i inflyttarfrågan vilken ligger nära arbetet med varumärket. Detta är också en rekommendation från den tidigare satsningen Jämtlandsbilden. Varför inte se Region Dalarna och Region Västerbottens som två goda exempel och göra något liknande utifrån Jämtländska förutsättningar? REGIONENS MÅNGA SIDOR Jämtlandsregionen har olika förutsättningar beroende på en mängd olika faktorer. Att tydligare göra en geografisk inledning där kommuner med liknande förutsättningar jämförs mellan varandra kan vara nödvändigt. Det finns strukturella skillnader mellan fjäll och inland – det finns strukturella skillnader mellan de som verkar i ”stråket” Östersund-Krokom-Åre – jämfört med de som bor utanför. Åre by är det lokala exemplet på hur näringsliv tillsammans med det offentliga kan arbeta för ett gemensamt mål. Det finns historiska och infrastrukturella förklaringar till Åre bys varumärkesetablering men framförallt en massiv marknadsföring. Och det ger ringar på vattnet. Många företag använder Åre i sina varumärken eftersom det signalerar kvalitet och igenkännande. Det kan vara av intresse att se på Åres framgångskoncept på en regional nivå för att sen stötta andra kommuner att göra liknande förändringar. Vilka styrkor finns i de olika kommunerna och vad kan näringsliv och offentlig sektor enas runt? Östersunds kommun är den största kommunen och den enda staden i regionen. Många forskare inom regional utveckling menar att staden är en motor för övriga regionen. I Östersund ligger Mittuniversitet vilket även det lyfts som tillgång för regionens attraktionskraft och företagsutveckling. Östersunds kommuns tillväxtarbete ”Mer Östersund” bjuder in företag och medborgare till olika dialogmöten – detta för att skapa förankring och engagemang. Östersund har en viktig roll att spela – men på samma sätt som vi ser problematiken mellan storstad och regionen bör vi vara medvetna om att Östersund i flera perspektiv också är den ”storstad” som utgör en problematik för andra kommundelar i regionen. Frågan är därför om Östersund kan bli den kreativa staden (med sin vinterprofil)utan stöd och hjälp från omgivande samhälle? Om målsättningen är en stad som präglas av kultur och företagare inom kreativa näringar måste signalen och öppenhet och dynamik också fungera för de övriga kommunerna. Richard Florida, forskaren bakom ”den kreativa klassen” menar att städer som attraherar kreativa människor skapar mer tillväxt än andra. En nordisk forskare, Högni Kalsö Hansen har tittat på svenska städer utifrån Floridas index men ”skruvat” några parametrar för att anpassa det efter ett svenskt perspektiv. I Hansens index hamnar Östersund relativt högt upp bland de 25 svenska städerna. Förklaringen tycks vara att det finns en inställning till entreprenörskap som attraherar kreativa människor och att det finns en bra kulturell infrastruktur som bibliotek, länskultur, gallerier restauranger och pubar med mera. 38 Detta är något som Östersund som stad kan bygga vidare på utifrån ett attraktivitetsperspektiv – utan att distansera övriga kommuner i regionen.. Det finns småföretagare i hela regionen, bakom varje buske och vid varje fjälltopp. Tack vare de företag som finns i Bergs kommun hamnade kommunen på en andraplats som årets företagarkommun. Att som offentlig organisation premiera sådana framgångar är viktigt. Att betona företagens insatser – för kommunen – bör vara den givna roll som samtliga kommuner har. Andra framgångar kan ses i att Åre och även Berg och Härjedalens kommuner har starka destinationer som arbetar för att utveckla besöksnäringen. Det finns mängder av exempel på satsningar, på attraktioner och företagare i alla kommuner. En strategisk fråga är hur detta ska hanteras och drivas på ett hållbart sätt i framtiden. Ett sätt kan vara det som Josefina Syssner har kommit fram till i sin studie – att lokala politiker och kommuners företrädare accepterar en minskning av befolkningen. Med detta som utgångspunkt och ett kreativt arbetssätt kanske fokus bör ligga på att hitta lösningar utifrån ett krympande kommunperspektiv. Det kan vara en idé att sätta samman forskare, innovatörer och medborgare i tankesmedjor för att komma på innovativa lösningar. Lösningar som kan bidra till att de företag och människor som de facto väljer att leva i en ”krympande” kommun ska ges möjligheter att göra det på ett utvecklande sätt. EN REGION DÄR FÖRETAGAREN TRIVS Kärnan i nätverksekonomin är att företagen behöver nätverk. En region som Jämtland Härjedalen där många småföretagare är etablerade har goda möjligheter att bli starka inom ramen för nätverksekonomin. Att uppmuntra och stötta sådan utveckling kan skapa drivkraft och engagemang hos företagen. De som svarat på enkäten driver sitt företag i Jämtlands län för att de vill det. De gör det inte av kostnadseffektiva skäl utan snarare för att det går att kombinera med familjeliv och fritidsintressen. Att familjen är ett av de främsta skälen till att driva företag i Jämtlands län handlar också om att möta dessa företagare med bra barnomsorg, utbildning, fritidsaktiviteter, hälsa och sjukvård och tillgång till andra typer av service. Om detta försämras finns en risk att familjen flyttar och företaget med dem. Utifrån det perspektivet är det av stor vikt att arbeta med en lokal anpassningspolitik för kommuner som minskar i invånarantal. Offentligt finansierade organisationer som arbetar med stöd till företagare måste arbeta mer behovsanpassat och utifrån ett mer kreativt perspektiv. Det är inte företagaren som ska anpassa sig utan det är handläggaren, utifrån de ramar som är satta. De nya företagen har som drivkraft att förverkliga sin idé och naturligtvis tjäna pengar och för att ta tillvara denna drivkraft krävs ett modernt synsätt kring stöd och insatser – en affärsplan behöver kanske inte 39 alltid vara nummer ett. Om offentliga organisationer lyckas behovsanpassats och utveckla en flexibilitet så kommer bilden av regionen per automatik att breddas. Genom att arbeta innovativ utifrån tanken med krympande kommuner, att kunna erbjuda snabb och flexibel service till företagen kan regionen flytta upp positionerna till att bli världsbäst på entreprenörskap och företagande. En service till företag kan vara att erbjuda en annan kommun – med en lämpligare marknad och bättre förutsättningar för just det företaget gagnar i förlängningen hela regionen. Nätverkande kräver en öppen atmosfär som enligt flera av de intervjuade finns i regionen. Samtidigt pekar flera på utestängande attityder och slutna nätverk. Detta får inte bli ett hinder för nyföretagande. Den ensidiga bilden av regionen och tendensen (som kanske är en trend i sig) att kvinnor väljer att lämna regionen kanske befäster denna typ av stängda nätverk? Digitaliseringen är ingen trend utan snarare en teknikutveckling som påverkar hela samhället. Ur ett jämtländskt perspektiv borde den vara positiv. Den gör det möjligt för företag att vara verksamma på platser som tidigare upplevdes om otillgängliga. Många företagare i regionen är ensamföretagare inom tjänstesektorn. Om det är en konsekvens av att möjligheterna finns genom digitaliseringen finns det inget svar på men det kan vara ett antagande. I en tid där det mesta kan köpas via nätet, de sociala kontakterna kan upprätthållas genom Internet och utbildning kan ske på distans så har behoven av fysiska marknadsplatser minskat. Dock finns fortsatt ett behov av fungerade mötesplatser och av det fysiska nätverkandet. Kanske ska regionalt anpassade mötesplatser vara ambulerande? YTTERLIGARE EN TREND Kvinnor har en tendens att lämna Jämtlandsregionen i högre utsträckning än männen. I alla åldersgrupper i alla kommuner utom Östersunds kommun, är männen till antalet fler. Fler kvinnor är sjukskrivna än män, och kvinnorna i Jämtlands län har sjuktal långt över rikssnittet. Kvinnorna är högre utbildade än männen. Sammantaget ger detta en skev bild av förutsättningarna i regionen. Den demografiska obalansen kommer att få konsekvenser på företagens krav på kompetens men även för den service kommunerna vill erbjuda. Dessa faktorer kan mycket väl ses som en för regionen negativ trend. Det är en förändring som pågått under en längre tid och kanske som ett led i detta minskar också befolkningen, särskilt bland kvinnor. 40 REFERENSER Bloggen 250 möjligheter http://www.250mojligheter.se/blogg/dalig-service-pa-landet-ahlagg-agg/ Arbetsförmedlingen 2014-06-11. ”Arbetsmarknadsutsikterna våren 2014 Jämtlands län – prognos för arbetsmarknaden 2014-2015.” Demirbag-Sten Dilsa, Krönika Dagens Nyheter söndag 5 oktober 2014. Djupintervjuer med 12 inflyttade företagare. Fokus BästAttBo – Fokus kommunranking 2014 Företagare i Jämtlands län. 266 svar på en enkät. Företagarna – Rapporten ”Ett Jobb Blir Till”. Hansen, Høgni Kalsø, “The urban turn - and the location of economic activities.” Diss. Lund: Lunds IT i människans tjänst. Digital agenda. N2011-12 Diarienummer 2011/342/ITP Jämtland Härjedalen Turisms hemsida Jamtland.se Johansson Ulrika. ”Vill framtiden bo i Jämtlands län?” En förstudie på uppdrag av Regionförbundet Jämtlands län. RS/2014/611 Jordbruksverkets hemsida. Landsbygden berättar. Ett antal kända personer skriver om landsbygden.http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/landsbygdsutveckling/landsbyg denberattar/gastkronikoren/2010/claralidstrom.4.6f9b86741329df6fab48000754.html Jämställt företagarindex 2013. Rapport. Företagarna. Landry, Charles http://charleslandry.com/themes/creative-cities-index/ Näringslivskontor i Jämtländska kommuner. 7 svar på en enkät. Näringslivskontor i svenska kommuner. 124 svar på en enkät. Peak Innovation handlingsplan 2014-2016 41 Popcorn Faith, Megatrends 2014. Region Dalarna. Leva i Dalarna. http://www.regiondalarna.se/leva-i-dalarna/ Region Västerbottens hemsida: Intervju med David Cluer, Region Dalarna. http://regionvasterbotten.se/motesplats-lycksele/flytta-hem/ Regional samverkan inflyttning/demografi för bibehållen sysselsättning och skattekraft. Diarienr RS/2014-610 SCB http://www.scb.se/be0101/ Skålén, Mikael. 2011: Plats och entreprenörskap - fallet Åre, Kulturgeografiska institutionen. Forskarskolan i Geografi. Uppsala. Socioekonomisk analys Mellersta Norrland Europeiska unionen 2014-2020 http://www.lansstyrelsen.se/vasternorrland/SiteCollectionDocuments/Sv/om-lansstyrelsen/eu-ochinternationellt/Strukturfonder%202014-2020/ESF%202014-2020/socioekonomisk-analys-mellerstanorrland-esf-2014-2020.pdf Syssner, Josefina, Politik för kommuner som krymper. Rapport 2014:4. Linköpings universitet. Westin Lars, föreståndare för CERUM, Centrum för regionalvetenskap vid Umeå universitet Workshop MSSP 16 juni 2014. Åre kommuns hemsida http://www.are.se/are-vision-2020-varumaerket-are Årsredovisning Region Västerbotten 2013. http://regionvasterbotten.se/wpcontent/uploads/2012/07/%C3%85rsredovisning-2013-uppslag-f%C3%B6r-sk%C3%A4rm.pdf Östersunds kommuns hemsida. Nyheter. http://ostersund.se/nyheterprojektstartsida/nyheterstartsida/nyhetsarkiv/nyhetsarkiv2013/u ppdateradinfounescocreativecitiesnetworksglobalaarsmote2016iostersund.5.34d924a1148c5 079f001fd1.html 42
© Copyright 2025