1. No category

no 5:2015
Nytt inom lantbruk och landsbygd i Norrbottens län och Västerbottens län
På Eufåria fårgård
förädlar man
– såväl skinn och ull som kött!
6
Att ta över en butik i
glesbygd, Tempo i Vidsel
8
Familjen Hansen
- chark och mycket mer
14
Hur går det
för mjölken?
NORRBRUK
Länsstyrelsen i Norrbottens län
Landsbygdsenheten
Postadress: 971 86 Luleå
Tel: 010-225 50 00 Fax: 0920-22 84 11
www.lanstyrelsen.se/norrbotten
FRÅN REDAKTIONEN
Länsstyrelsen i Västerbottens län
Landsbygdsenheten
Postadress: 901 86 Umeå
Tel: 010 – 225 40 00 Fax: 090-128 94
www.lanstyrelsen.se/vasterbotten
Ansvarig utgivare: Sven Lingegård
I redaktionen: Personal från Länsstyrelserna i Norr- och Västerbotten
Tryck: TMG Tabergs AB
Papper: Tom&Otto silk 130 g
Grafisk form: TR
Omslagsbild: Josefin Lundberg och
Britta Lysholm på Eufåria
Foto: Sara Borgström
Upplaga: 6100
ISSN: 1234-4567
För prenumeration kontakta
sara.borgstrom@lansstyrelsen.se
Låt oss vända på steken!
En hårt pressad bransch har den senaste tiden pressats än hårdare.
Media har den senaste tiden fyllts av varningstecken och utropstecken
när man nämner det svenska jordbruket. Rubrikerna är svarta.
Frågan hur vi ska rädda våra jordbrukare är på de flestas läppar.
Det är en rapportering och en diskussion som sker i all välmening:
Alla vill att våra bönder ska överleva.
Gott så, det gläder mig verkligen att denna härliga och viktiga
bransch får mer fokus. Men kanske borde vi angripa frågorna från
ett annat håll?
För mat angår oss alla och frågan handlar om så mycket mer än om
hur vi får våra jordbrukare att överleva: Den handlar om vår folkhälsa. Om öppna landskap och levande kulturmiljöer. Om en levande
landsbygd. Om energi och miljö. Och om vår beredskap i ett krisläge.
Det är viktigt att vi alla inser vad vi står inför, för vi måste få fler
norrbottningar och västerbottningar att bry sig. För ska en fråga angå
många så måste det beröra många, och gärna beröra på flera sätt.
Mat gör exakt det, om vi bara tänker efter.
3
Regional livsmedelsstrategi i
Norrbotten
4
Eufåria Fårgård
6
Tempo i Vidsel, mat och potatis
till befolkningen!
8
Hansen Charkprodukter
10
Fårens klövar
- viktiga att ta hand om
10
Kontroll - hur påverkar detta
dina stöd
12
Leader i framtiden?
14
Mjölkkrisen - hur står det till?
16
Åtagandeplan vad behöver du göra själv?
I detta nummer kan du läsa om arbetet med Norrbottens livsmedelsstrategi. Det är ett styvt jobb som försöker angripa norrbottnisk mat
från alla dessa håll. Alla vi som hittills tagit oss an frågan har gjort det
med all ödmjukhet. Insikten att mycket av det som avgör vårt jordbruks framtid ligger långt, långt bortanför vårt handlingsutrymme är
stor. Men vi ska göra exakt allt vi kan.
Vi gör det genom att vända på steken – för frågan om norrbottnisk
mat är inte bara en fråga om vårt jordbruks framtid.
Det handlar om mycket, mycket mer än så.
Andreas Lind
Chef Näringslivsavdelningen
Länsstyrelsen i Norrbottens Län
Vill inte du också köpa
gruvlagrad ost eller
fjälltorkad skinka?
Äter du mat? Retorisk fråga – ja du äter mat. Bryr du
dig om vad du äter då? Antagligen. Väljer du närproducerat,
svenskt, ekologiskt? Jag väljer att tro att åtminstone en
av de egenskaperna, kanske flera, är vad du väljer när
du handlar. Varför tror jag det? Därför att mat är den nya
innegrejen och vare sig du vill det eller inte är du trendig
när du handlar av grannbonden!
Text och foto: Sara Borgström, Länsstyrelsen i Norrbotten
Mat är grejen. Vi pratar om den med kollegor. Vi ser dussintals olika matlagningsprogram på TV. Vi fotograferar tallriken
på restaurangen långt innan vi smakat
första tuggan och lägger upp bilden på
Facebook, Instagram eller något annat
socialt media. Vi lajkar kompisarnas statusar som beskriver en perfekt marmorerad
entrecote. Såväl i Sverige som i andra delar
av världen har vi blivit allt mer medvetna
och petiga då vi väljer vad vi äter. Vi
är beredda att betala ordentligt för den
kvalitet vi vill ha och väljer gärna så kal�lade premiumprodukter. Matmarknadens
omfattning har aldrig varit större och den
fortsätter stiga, ändå står vår inhemska
och norrbottniska matproduktion och
stampar på samma nivå som för 30-40 år
sedan! Sören Persson, livsmedelsstrateg på
LRF och Anna Ottosson, författare, dietist
och trendspanare med företaget Foodpower målade upp en enig bild – vi har ett
guldläge här uppe i norr och det är dags
att ta vara på det!
Sören och Anna var två av föreläsarna
på det tvådagarsseminarium som var
avstampet för arbetet med Norrbottens
regionala livsmedelsstrategi. Jobbet styrs
av Länsstyrelsen, LRF, Kommunförbundet
och Norrbottens läns landsting. Vi var ungefär 60 deltagare som träffades i Storforsen i mitten av oktober för att både bolla
med hinder men framför allt se möjligheter för oss som köper, äter, producerar,
förädlar och säljer mat!
För många producenter är läget att det
bara nätt och jämnt går ihop att produ-
cera en vara, det är svårt att få lönsamhet.
Det samlade intrycket efter två dagars
Sören Persson pekade på de två vägar man
intensivt jobb är att tongångarna är
har att gå för att ändra på detta. Det ena är
positiva, att förväntningarna på den
att kapa kostnader för att kunna produregionala livsmedelsstrategin är höga och
cera varorna billigare. Det andra sättet är
att vi generellt ska vara lite mer stolta
att bygga in ett mervärde i sin produkt och
över vårt län och det som produceras här.
på så vis kunna ta bättre
Visst är det så att vi har
betalt för den. Sören
ett mycket kärvt läge för
menade att Norrbotten
våra lantbrukare – men
har ett unikt läge – det
det står ett fönster öppet
finns ingenstans med
där möjligheten att öka
liknande geografiska
förtjänsterna genom att
läge som vi har, som
få högre pris för produkkan producera och odla Anna Ottosson, Foodpower terna. Ska vi inte ta och
sådana produkter som
kliva ut genom det?
vi gör här i norr! Det
måste vara fullt möjligt att med storyNorrbottens livsmedelsstrategi kommer
telling, paketering och andra metoder,
bland annat att arbeta för att det ska ligga
visa på att produkter från Norrbotten är
mer norrbottnisk mat på tallrikarna –
värda lite mera. – Ta vara på era enorma
först och främst här i Norrbotten, men
naturtillgångar! Ni har fjällen, norrsken,
även i resten av Sverige och världen. Vi
renar, orörd natur, storslagenhet, skärgård,
hoppas på att det fortsatta arbetet ska leda
älvdalar, midnattssol.... Spinn vidare på
till något bra för såväl producenter som
det exotiska, menar Sören.
konsumenter. Konkreta insatser som ökar
kunskapen om, intresset för och förmågan
Anna Ottosson var enig med Sören i
att producera mer mat i länet. Strategin
fråga om våra möjligheter att sälja våra
ska inte bli ett papper bland många. Är du
produkter till högre pris, både på grund
med och jobbar för det du också?
av kvalitet och genom att knyta det till
vår unika natur och kultur. – Tänk bara
Norrskensjordgubbar, jag skulle köpa det
FAKTA
direkt menar Anna. Hon berättade också
om trenden i USA och framför allt KaliI Västerbottens län har
fornien där det är trendigt med bönder.
arbetet ännu inte startat med
– Där är det onormalt att det inte står på
en regional livsmedelsstrategi,
menyn vilken bonde som levererat köttet
men Region Västerbotten har
eller grönsakerna, varför kan vi inte jobba
för det här?
tillsatt en arbetsgrupp som ska
Om du är
vad du äter
– vad vill du
då vara?
lämna förslag till åtgärder som
ska stärka länets jordbruk och
övriga gröna näringar - detta
kan komma att omfatta en
livsmedelsstrategi.
3
Eufåria – kött, ull och vackra skinn i gotlandsfårsförpackning
Sent i oktober, fortfarande plusgrader och en blek sol skymtar fram. I två hagar går
tacklamm respektive bagglamm som fortfarande väntar på att gå till slakt. Slaktbilen
har varit här en gång under veckan och imorgon ska Josefin hämta köttlådor och
leverera till väntande kunder.
Text och foto: Sara Borgström, Länsstyrelsen i Norrbotten
Gotlandsfåren ger vackra lockiga skinn.
Den gamla ladugården som mest stått
tom sedan korna skickades, lockade med
stora utrymmen. Man bestämde sig för
att satsa på en ordentlig förädlingslokal
och 2013 stod den klar med tillhörande
gårdsbutik. Här säljer de både produkter
från fåren och från en del andra lokala
hantverkare. Butiken är öppen en kväll i
veckan, sommartid två dagar i veckan.
Britta och Josefin i gårdsbutiken där de säljer skinn och hantverksprodukter.
Gården är en KR-gård från 1964 som
Britta Lysholm och hennes man Peter
köpte 1976. Ingen av dem kom från
jordbrukarfamiljer, trots det gick båda på
lantbruksskola. – Det var väl tiden antar
jag, menar Britta. – På 70-talet var det
gröna vågen och många hade drömmar
om att bli bonde. Måhända spelade det
också roll att Brittas far var rektor vid
Grans så att hon ändå på något sätt föddes in i näringen. Josefin är första barnet
och föddes 1978, ett par år senare kom
de första fåren till gården som komplement till korna.
Gården de tog över hade knappt 20
mjölkkor, ladugården var tungjobbad
och inte ens varmvattenberedare fanns
där. Det installerades visserligen, men
låg takhöjd och annat var inte mycket
att göra åt. Vid 1996 tog man beslutet att
sluta med korna, det var detta eller att
bygga om och göra stora investeringar.
Britta utökade fårbesättningen lite och
började jobba utanför gården, vilket
4
också hennes man gjorde. Josefin hade
efter något års funderande bestämt sig
för att läsa till agronom med växtodlingsinriktning. – Det var lite motigt de
första kurserna då det var mycket raps
och sockerbetor, sådant man knappt hört
talas om, men det blev bättre, ler Josefin.
Ett par år in i utbildningen gjorde hon
praktik på Hushållningssällskapet i Luleå
och samma sommar träffade hon sin
man David. Janne Puranen på Hushållningssällskapet uppmanade också Josefin
att läsa ekonomi som komplement till
utbildningen och direkt efter examen
2004 fick hon så anställning på Hushållningssällskapet, där hon sedan jobbade
som rådgivare fram till 2010.
Tanken på att fortsätta driva gården
hade förstås grott i Josefin och då David
som jobbar med entreprenadmaskiner
både är duktig på att serva maskiner och
tycker om att köra traktor föll tanken
på plats. – Vi är ett väldigt bra team på
gården, berättar Josefin och Britta. Det
är Josefin som sköter ekonomi, hemsida
och ny teknik. Britta har lång erfarenhet
av fårskötsel och tillsammans arbetar de
med allt som rör fåren. Pappa Peter är
gårdens fixare och en hejare på att bygga
smarta lösningar. David sköter traktorer
och maskiner.
Josefin och David flyttade till gården
2006, då fanns här 50-60 tackor, de flesta
korsningar med gotlandsfår. Efter att
Josefin flyttat hem har man satsat på
rena gotlandsfår där målet är bra skinn
och ull. Ett nytt fårhus stod klart 2009
och här rymmer de nu 100 tackor.
Britta hade redan i flera år sålt skinn,
tovat ull och sålt hantverksprodukter
från fåren. Detta intresse delar även Josefin och de började sy kuddar och andra
produkter av de skinn som var trasiga.
– Först höll vi till på stora köksbordet,
men då var man tvungen att plocka
undan allt för att kunna äta middag och
det låg ulltussar överallt, säger Josefin.
Ett par år tidigare hade Josefin tillsammans med tre andra lammproducenter
i länet bildat Fårgårdar i Norr. Tillsammans förädlar de kött och förmedlar
lammlådor. Köttförädlingen kom först
till för att få ett mervärde för utslagstackor som slakteriet inte betalar nästan
någonting för. Det rena fårköttet förädlas
med hjälp av underentreprenörer till
olika sorters korvar och rökta produkter.
Till jul och påsk röks lammfioler och på
marknaderna inför jul är det lätt att sälja
korv. – Det är ett jättebra samarbete där
vi kan förmedla kunder mellan varandra
när någon har olika önskemål eller om
någon har slut lamm för säsongen, säger
Josefin. – Man skulle ju kunna tro att vi
skulle konkurrera med varandra, men så
är det inte alls, det är en styrka att vara
flera! Josefin samverkar också med andra
piteföretag i PiteUnika – en ekonomisk
förening med företagare inom konsthantverk, turism och besöksnäringen,
alla i Piteå kommun. – Det är verkligen
inspirerande att samarbeta med andra
småföretag i byarna, vi kan hjälpas åt
att lyfta varandra och hjälpas åt att lotsa
I ateljén syr, spinner och tovar de produkter av skinn och ull.
kunder mellan företagen, säger Josefin.
Just besöksnäringen är något som
Britta och Josefin funderar på att satsa
på i framtiden. Solanderleden går förbi
gården och de får ofta besök av vandrare
och andra turister. – En möjlighet till
boende skulle också möjliggöra att ha
kursverksamhet och andra träffar som
möhippor där man vill göra en hantverksaktivitet, funderar Josefin.
En tanke som Josefin skickar med till
intresserade entreprenörer är att hon
gärna ser någon som vill satsa på slakt,
styckning och gärna förädling av får
och lamm. – Slakterierna är idag inte
intresserade av att erbjuda finstyckning
på lamm och det är synd eftersom många
kunder idag inte har kunskap om styckning och hellre skulle betala för att få det
gjort, säger Josefin. – Även om vi säljer
ungefär en tredjedel av lammen som
köttlådor så går resten genom slakteriet.
Det vore verkligen roligt att se lammköttet lyftas upp och ses som en tillgång av
slakterierna i länet och inte som något
man gör om det finns tid. Lammkött är
klimatsmart, gott och nyttigt. Idag äter vi
lika många kilo lammkött som mängden
snus som används i Sverige. Lite drygt
ett kilo per person och år av de totalt
ungefär 40 kilo kött vi äter totalt per år.
Nog skulle det vara roligt om den siffran
kunde stiga lite! Enligt handeln så ökar
också efterfrågan på lamm, vilket borde
öka intresset även hos slakterierna.
Ullen är glansig och vacker!
FAKTA
www.eufaria.se
www.fargardarinorr.se
www.piteunika.se
5
Mat och potatis
till byborna
Marie Grankvist vill att hennes Tempo ska vara en otvungen och en naturlig samlingsplats
i byn Vidsel. Här ska man kunna komma in, handla, stanna och ta en kopp kaffe och sätta
sig ner och läsa tidningar. Sedan gå till kassan och betala. Redan nu fungerar den som en
mötesplats för pensionärer i byn och snart finns även en fungerande servicepunkt.
Text: Johanna Lindberg och Anton Holmlund, Länsstyrelsen i Norrbotten
Foto: Anton Holmlund
När ICAbutiken slog igen började bybor
fråga Marie om inte hon skulle starta en
butik. Hon har trots allt bra kunskap om
och god känsla för mat, efter år i hotell
och restaurangbranschen samt genom
rollen som vinimportör. Efter dagar av
funderingar tänkte hon till slut att
– Näe, jag ska göra det!
Hon fick in alla papper från konkursboet
och började räkna och upptäckte ett
otroligt svinn. –Det är alltid något att
börja arbeta med, tänkte hon. Det är en
av anledningarna till att hon vill få igång
restaurangen, en deli och manuell chark.
Där ska de laga mycket mat som ska
säljas i butiken. En tanke är att sälja
färdiga matlådor till de som veckopendlar. Det ska vara möjligt att ta upp
beställningar för hela veckan och hämta
maten på måndag morgon. Det kommer
inte att finnas en meny, utan maten lagas
efter tillgång. Det är bara genom att laga
maten själv och sälja den i butiken som
de verkligen kan minska svinnet.
Marie har valt sina anställda med omsorg och de måste vara duktiga på att
laga mat eftersom de ska kunna utföra så
många varierande uppgifter. Personalen
ska ju inte bara sitta i kassan. En del har
faktiskt slutat på sina tidigare jobb för att
få komma hit. En kvinna i personalen är
från Dagestan, hon kom hit som flykting
för tolv år sedan och blev kvar i Vidsel.
– Hon är helt fantastisk på att laga mat
och baka!
6
När de får igång en egen deli i butiken
ska de samarbeta med Simon Lathi,
Hemmagastronomin i Luleå, och sälja
deras helgpåsar i butiken. Tanken är att
fånga upp alla som kör igenom Vidsel
på väg till Kåbdalis över helgen, för att
köpa sin helgpåse och samtidigt handla
övrig mat i butiken. Marie måste vara
kreativ när det gäller att hitta kunder
till butiken. Det bor bara 700 personer i
Vidsel och den kundkretsen räcker inte
för att få butiken att gå runt. De första
månaderna har kunderna strömmat till
enligt plan, det kommer till och med
kunder från Älvsbyn för att handla,
mycket tack vare Axfoods kampanjer.
Det går ut ett kampanjblad i veckan till
ca 1800 hushåll.
Marie Grankvist
Hennes egen fetaost gör att det vattnas i
munnen bara vid själva tanken, berättar
Marie. Sedan har hon också anställt en
kvinna från Litauen som haft en fruktoch grönsakshandel där, även hon är helt
suverän på mat. – Man slutar aldrig att
förvånas över hur mycket duktiga människor det finns överallt, även på landsbygden, säger Marie. – Ibland tror jag att
det kan vara bra att man inte varit i den
här branschen tidigare. Man kommer
in med nya ögon och kan se saker på ett
annat vis. Det här behöver inte vara en
traditionell butik utan vi kan göra det på
ett annat vis, säger Marie.
Sommartid är det väldigt mycket turister,
campingen brukar vara fullbelagd. Det
är också många som åker till Storforsen,
som vill handla öl och grillat. Och inte
att förglömma de hundra flyktingar som
är på väg att flytta till Vidsel. Det blir ju
trettio familjer till som behöver handla.
Tillsammans med flera andra grupper
bildar de en spridd kundgrupp med
spridda önskemål om sin mat. Det har
Marie insett – Det gäller att ha ett brett
utbud som passar alla, säger hon. Axfood
är en bra samarbetspartner. De ger ett
brett standardutbud och främjar att butiken tar in lokalproducerad och ekologisk
mat. Marie behöver inte känna sig låst
med Axfood, via dem får hon även en
möjlighet att handla in och sälja billigt.
En Tempobutik kan nästan hålla samma
priser som till exempel Willys. Nu tar
butiken in nästan all chark och kött från
Petterson, Nordchark, Nylén Hugossons
och Jokkmokks korv. Frukt och grönt tar
de från Olofssons frukt i Boden. Men,
det är svårt att hitta ekologisk närproducerad mat, så mycket kommer från södra
Sverige.
Marie tog kontakt med Länsstyrelsen
och frågade om det fanns något stöd att
få eftersom butiken var som en katastrof
då hon tog över, det hade bland annat
regnat in! Hon hade inte råd att rusta allting för egna pengar. Roger Ylinenpää på
Länsstyrelsen informerade om möjligheterna till stöd från Länsstyrelsen. Marie
säger glatt – Jag har ringt till honom
hur mycket som helst och bara frågat
och frågat. Jag hade aldrig arbetat mot
Länsstyrelsen tidigare och hade väl ingen
aning över hur det gick till. Han har fått
lära upp mig över vad jag behöver i butiken. Han är någon som jag har bra koll
på och han har ju även bra koll på oss.
Han vet vad vi håller på med och vad vi
byter ut. Han har även varit här och tittat
till butiken. Det har gått otroligt lätt att
jobba med honom. Han förklarar saker
på ett sätt som man förstår och man
känner verkligen att han vill att det ska
bli bra, att allt ska fungera. Det känns
skönt med det stödet eftersom man som
egen företagare annars är ganska ensam,
berättar Marie.
Nu senast har Länsstyrelsen beviljat ett
stort stöd till butiken för att kunna byta
ut de energislukande kylarna. Genom att
konvertera om till värmeåtervinning går
det att minska elförbrukningen. Mejeriavdelningen stod tidigare öppen, nu har
de istället byggt ett kylrum.
Marie har även fått ett fantastiskt stöd av
Ulrika Hamsch på Älvsbyns kommun,
som varit väldigt engagerad. Hon var
med från början när den två månader
långa saneringen av den gamla butiken
började. Byggnaden är 600 kvm med
källare och det var samlat bråte sedan
1800-talet. Delen där själva butiken
finns är byggd för cirka 30 år sedan. Det
var inte slängt en enda grej sedan den
första butiken, allt var kvar. De fyllde nio
stycken fulla sjukubiks-containers med
skrot. Marie upplevde det som spännande från början, men i slutet ville hon
bara slänga allt. – När vi började var det
gummihandskar, ja nästan en grodmansdräkt som gällde. När vi äntligen
hade rensat allt kunde vi börja städa
och sedan kunde byggjobbarna komma,
skrattar Marie.
När man startar en ny butik får man
söka alla ombudstjänster igen. ICA var
tidigare ombud för bland annat Svenska
Spel och Posten. Butiken kommer att bli
ombud för Svenska Spel igen, men när
Marie hörde av sig till Posten så stötte
hon på patrull. Posten anser inte att de
behöver ett postombud i Vidsel, eftersom
det finns ett i Älvsbyn. Hur mycket hon
än försökt förklara för Posten att det inte
är rimligt för folk att åka 3,5 mil enkel
väg för att hämta sina paket, möts hon
av kalla handen. Förhoppningsvis kan
hon reda ut allt. Postens tjänster är vitala
för en levande landsbygd och behövs
verkligen för invånarna i Vidsel.
värr är på väg att säljas. Om han nu inte
hittar någon köpare så skulle hon kunna
tänka sig att köpa hans pizzaugn. Men
hon trycker på att de nyss börjat och de
försöker främst fokusera på kärnverksamheten – Mat och potatis till byborna
är det primära. Allt det andra är bara ett
plus om de kan erbjuda, menar hon.
Hur många timmar per dag arbetar en
entreprenör som Marie? Hon säger cirka
tolv timmar per dag, det ger henne ju
hela tolv lediga timmar per dag! Sen
försöker hon också ha helt lediga söndagar då butiken är stängd. Hon säger att
hon bestämmer helt själv hur länge hon
vill jobba. När det är så roligt spelar det
ingen roll att jag jobbar tolv timmar,
säger Marie. Marie är ofta utomlands,
men det betyder inte att hon lämnar jobbet hemma – Jag kopplar upp mig med
datorn så att jag egentligen sitter på mitt
kontor. Jag gör samma jobb fast någon
annanstans, avslutar hon.
Marie ser stora utvecklingspotentialer i
butiken, enligt henne är det bara fantasin
som sätter gränser. Lokalen som de hyr
är ju väldigt stor och Marie skulle vilja
dra igång en frisörsalong och anställa en
frisör. Det finns en pizzeria i byn som ty-
7
Familjen Hansen har många ben att stå på
Det gäller att bredda sin
verksamhet som lokal
matentreprenör. Familjen
Hansen driver Brännlands
Värdshus och har olika
kurser i till exempel grillning.
Familjen har också bolaget
Familjen Hansen Charkuteri
i Stöcksjö utanför Umeå.
Michael Hansen har en
gedigen meritlista och har
arbetat med mat i många
år innan han startade som
företagare i Sverige.
Det är en växande marknad och det
gäller att hitta sin egen nisch på marknaden. Det är få företag som håller på med
torkade produkter och det går därför att
få bra betalt för dessa. Utmaningen med
produkterna är att de ska torkas mellan
4 och 18 månader innan de är färdiga
för försäljning. Rökt kött är populärt
bland konsumenterna och Michael röker
salami, ölkorv, köttdetaljer och bacon.
För en månad sedan startade Hansens en
gårdsbutik, där de saluför sina egna produkter och även andra lokala matproducenters produkter som ost från Gården
London och Svedjan Ost, palt från Bertil
i Tväråbäck, samt choklad och andra
intressanta produkter som har samma
höga kvalitet. Hansens charkuteri har
fyra heltidsanställda.
Kursverksamheten
Text och foto: Per-Göran Persson
Började i restaurangbranschen
Michael Hansen föddes i Danmark där
han också utbildade sig till kock. Han
arbetade som kock på olika restauranger
och ett kryssningsfartyg där han träffade
Kristina från Åsele. De flyttade till Umeå
1998 där han bland annat har arbetat
på Rådhuskällaren och ICA Gourmet.
Hembygdsföreningen Umbygda hyrde
år 2008 ut Brännlands Värdshus till
Michael och Kristina, detta kom att
bli navet i deras verksamhet. Kristina
arbetade tidigare på NUS i Umeå som
operationssjuksköterska.
Det har gått mycket bra för paret Hansen
att driva Brännlands Värdshus. Verksamheten har utökats med catering
och för tillfället har man åtta heltidsanställda på värdshuset. Värdshuset har
öppet året runt med lunchservering och
man tar emot olika beställningar som
begravningar, bröllop och övriga fester.
Det är främst Kristina som ansvarar för
verksamheten i Brännland. Michael har
hela tiden haft en drivkraft att nyttja de
lokala råvarorna som finns i Norrland så
mycket som möjligt. Han samarbetar på
nötkreatursidan med Gubböle Gård. En
annan leverantör är Tomas och Agneta
Lundström i Västra Spöland, Vännäs
8
som har grisproduktion, en integrerad
grisproduktion samt en del utegrisar.
Intresserad av vidareförädling
av charkprodukter
Michael har hela tiden saknat bra charkprodukter på marknaden. Köttprocenten
är låg och det är mycket tillsatser. Han
bestämde sig för att testa att göra egna
produkter. Efter lite funderande tog han
kontakt med Länsstyrelsen och fick då
flera kompetenscheckar för att gå olika
kurser ibland annat korvtillverkning
på Eldrimner och på SIK i Göteborg.
En studieresa gjordes till södra Sverige
tillsammans med köttbonden Kennet
Åström från Gubböle. De besökte olika
samarbetsprojekt mellan producenter
och slakterier/charkföretag. De blev så
inspirerade av detta att de började experimentera med olika recept för att tillverka korv, men ska man tillverka korv
måste man ha en lokal som är godkänd
för livsmedelstillverkning. Först blev
det SCAN:s gamla charkfabrik på Teg
i Umeå. Sedan i våras hyrs nya lokaler
hos Konradssons Potatis i Stöcksjö. Där
har han investerat i flera maskiner för
korvtillverkning och det mesta har han
köpt begagnat. Det senaste tillskottet var
en korvspruta, även den begagnad.
Smakrika korvar
Sortimentet av korv har utökats. Alla
korvarna har en hög köttprocent och
råvaran kommer från tidigare nämnda
producenter. Allt kött är slaktat och
besiktigat vid Strömdala slakteri i Örsbäck, Nordmaling innan det kommer
till Stöcksjö. De fermenterar alla färska
korvar med mjölksyrabakterier enligt ett
gammalt recept, för att förlänga hållbarheten, istället för att använda olika
konserveringsmedel. Detta ger korven
en lätt syrlighet och får en trevlig köttig
konsistens. Några olika korvar man gör
är till exempel Brännlandsgrillare med
brännässlor, chorizo, lammkorven Västerbottningen med västerbottensost samt
Salsicca med ramslök. Michael Hansens
korvar har blivit uppmärksammade och
han fick guldmedalj i Chark-SM 2014
med lammkorven Västerbottningen. Familjen Hansen Charkuteri och Gubböle
Djur har också tagit hem första pris i
Gastronomiska Matverk 2014 i Västerbottens län. Vinnande produkt var en
salami tillverkad på nöt som smaksatts
med chili och fänkål.
Hansens erbjuder också olika kurser i
grillning och korvtillverkning både på
Brännlands Värdshus och i Stöcksjö.
Michael går då igenom metoder, tillverkning med mera för att sedan gå in i
köket och göra korven. Därefter blir det
middag med olika korvar och deltagarna
får också några korvar med sig hem.
Grillkurserna är mycket populära och
samlar många deltagare.
Stöder den svenska modellen
– Den svenska modellen för uppfödning är ju mycket bra, säger dansken
Michael. – Tyvärr är man lite rädd för
att vara stolt över sina produkter, ta som
exempel Spanien eller Italien, de skulle
aldrig äta en tomat som inte var odlad i
deras hemtrakter. Men det är på väg att
ändra sig, tror han. Det finns en trend,
konsumenterna håller på att bli mer
medvetna om vad som äts och ställer
krav på bra djurhållning och hållbara
odlingsmetoder. – Jag vill att de som
köper mina produkter ska veta varifrån
köttet kommer och kunna hälsa på mina
leverantörer, säger Michael. Slakterierna
vågar inte stå upp för det svenska köttet.
Jag vet inte om de är rädda för att det
finns någon producent som inte uppfyller den svenska modellen. – De kunde
vara lite mera kaxiga, tycker Michael.
till ett öppet odlingslandskap. Michael
och Kristina har många ben att stå på
vilket ger en trygghet i företagandet om
någon verksamhet sviktar. Vi önskar
dem lycka till att utveckla sitt företag och
den lokala matproduktionen i Norrland. Det behövs lite nytänkande och
frontfigurer i livsmedelsföretagandet i
Norrland.
Försöker vara anpassningsbar
Det gäller hela tiden att förnya sig och
känna av vart vindarna blåser. Vi har numera sålt fläsk från utegrisar men marknaden är för tillfället ganska begränsad,
berättar Michael. Han avslutar intervjun
med att säga att han ”drar sitt strå till
stacken” för att behålla produktionen av
livsmedel i Västerbotten och för att bidra
Torkade produkter
En nisch som Michael Hansen tror
mycket på är olika torkade produkter.
9
Se över fårens klövar!
Fårens klövar ska inspekteras regelbundet och verkas vid behov. De flesta fårägare
verkar djurens klövar två gånger per år men vissa individer behöver verkas oftare. När tån
blir för lång ökar belastningen på bakre delen av klöven och den felaktiga benställningen
blir smärtsam för djuret. Ett långt klövhorn kan också fläkas upp och orsaka sprickor
högre upp på klöven.
Klöven växer
Fårens fot består av två klövhalvor.
Mellan dem finns klövspalten. Klövens
utsida kallas klövkapseln och den består
av horn, precis som våra naglar. Innanför
klövkapseln finns köttklöven som innehåller nerver och blodkärl som försörjer
klöven med näring. Klövkapselns vägg
växer ett par millimeter varje månad och
bär djurets vikt. Beroende på vilket underlag djuret går på och vilken benställning det har slits väggen olika mycket.
Raser med stor ullproduktion, bland annat de vita lantraserna, har högre tillväxt
på klövhornet och behöver ofta verkas
mer än två gånger per år. Du måste ha en
rutin för att se till dina djurs klövar med
jämna mellanrum så att du upptäcker de
djur som behöver verkas oftare.
Det kan bli smärtsamt för djuret
Klövväggen växer och viker in sig
under klöven och behöver inledningsvis
inte utgöra något problem för djurets
benställning eller rörelsemönster. Om
detta får pågå för lång tid börjar väggen
trycka på köttklöven när djuret går vilket
är smärtsamt. Om djuren får gå med för
långa klövar får de en felaktig benställning så djurets senor belastas onormalt
och det gör ont att gå. För att parera
smärtan förändras benställningen och
fåret börjar gå med tårna utåt och slitaget på klöven minskar ännu mer.
Du kan påverka din besättning
Erfarenhet visar att tackor med ”problemklövar” ofta får döttrar med samma
bekymmer. Du kan välja att inte avla
vidare på tackor som har en dålig
benställning eller visat sig ha problem
med klövarna. Benställningar ärvs i stor
utsträckning och djur som inte har
parallella och raka ben när du tittar på
dem framifrån eller bakifrån löper risk
att få klövar som inte slits normalt.
Här är klövväggen och tån lagom lång.
Benställningen blir korrekt.
Mer information
Om du vill veta mer om klövvård och
klövsjukdomar hos får kan du beställa
en broschyr med många tips, bilder och
skisser från din länsstyrelse. Kontakta
då Länsstyrelsen i Norrbotten på telefon
010-225 54 99 eller Länsstyrelsen i Västerbotten på nummer 010-225 41 22.
FAKTA
Utrustning som är bra att ha vid klövverkning
Dialogdag - Hur förebygger vi allvarliga djurskyddsärenden i Norrbotten?
Plats: Sunderby folkhögskola.
Mer information: www.lansstyrelsen.se/norrbotten under aktuellt. Sista anmälningsdag den 1 december.
Har din ansökan
kontrollerats
i fält i år?
Årets utbetalningar blir något senare än tidigare år,
vilket är en följd av stora förändringar i regelverken
och att ett nytt IT-system behövt byggas. Vissa
fältkontroller kan komma att påverka din utbetalning
ytterligare, men både Jordbruksverket och
länsstyrelserna arbetar hårt för att så många
som möjligt ska få sina pengar.
10
Tån har blivit alldeles för lång och djuret belastar den bakre, mjuka delen av klöven.
Kontroll av gårdsstöd,
nötkreatursstöd, stöd
till unga jordbrukare och
förgröningsstöd
Kontrollresultatet från kontrollerna kommer att kommuniceras
ut till berörda företag från och
med november 2015. Vi planerar
två utbetalningar i december och
arbetar på en lösning som vi hoppas innebär att de företag som har
haft fältkontroll med små eller inga
arealavvikelser kan få sin utbetalning i december. Ansökningar som
inte är färdigutredda eller där det
finns större avvikelser, beräknas
få sin utbetalning från och med
februari 2016.
uks ver ket s
Du kan beställa Jordbr
yrelse.
sst
län
broschyr från din
•
•
•
•
•
Vass klövtång eller sekatör
Borste och hink med varmt vatten
Lösning för desinfektion av klövar och verktyg
Trätjära och pensel
Liten vass kniv som kan användas om inte
klövtången kommer åt överallt
Kontroll av nya
miljöersättningar
Kontroll av
kompensationsstöd
Resultat från kontrollerna kommer
att kommuniceras ut till berörda
företag från och med november
2015. Planen är att de allra flesta
kommer att få en delutbetalning i
slutet av december, även de företag som har haft fältkontroll. Undantaget är troligen ansökningar
som inte är färdigutredda eller där
det finns större avvikelser. Dessa
hoppas vi istället ska komma med i
slututbetalningen som är planerad
till mars/april 2016.
Vi hoppas att så många som
möjligt ska få sina utbetalningar,
men vi har i dagsläget inte tillräcklig information om hur del- eller
slututbetalningen kan komma att
påverkas för de företag som har
haft kontroll i fält.
Kontroll av tvärvillkor
Om en kontroll visar att tvärvillkor
inte har följts så kommer avdraget
för tvärvillkorsfelet att göras efter
att stöden för år 2015 har betalats ut.
Följ utbetalningsläget
via ”Mina Sidor” samt
Jordbruksverkets
utbetalningsplan
På ”Mina Sidor” kan du följa dina
ärenden samt se när vi fattat
beslut om utbetalning. Mer detaljerad information om utbetalningarna och vilka typer av företag som
omfattas av dem finns i utbetalningsplanen på Jordbruksverkets
webbplats, som vi uppdaterar
kontinuerligt när vi har mer exakta
besked att ge.
11
Nya möjligheter
med lokalt ledd
utveckling på landsbygden
Projekten ska vara till nytta för många människor i området. Foto: Sara Karlsson
Under programperioden 2014-2020 samordnas fyra EU-fonder i det lokala utvecklingsarbetet.
Det innebär att det kommer gå att söka pengar för olika typer av projekt, allt från arbete med
företags- och näringslivsutveckling till lantbruk- och fiskerifrågor och energiomställningar.
Handläggningen av projektansökningar förväntas komma igång under mars 2016.
Text och foto: Maria Larsson, länsstyrelsen i Västerbotten
Lokalt ledd utveckling, LLU, är en metod
där privat, ideell och offentlig sektor
arbetar tillsammans för att bidra till lokal
utveckling. Genom engagemang och
idéer kan lokalt ledd utveckling skapas, i
den så kallade leadermetoden. Målet är
att skapa attraktiva och konkurrenskraftiga områden som stimulerar högre sysselsättning och nya företag. Organisationer, föreningar, företag och myndigheter
som har goda projektidéer kan söka stöd
för att driva projekt.
Vad kan man söka stöd för
De fyra fonderna
Leaderområden
I Sverige finansieras verksamhet och
projekt inom lokalt ledd utveckling från
fyra EU-fonder; Jordbruksfonden för
landsbygdens utveckling, Havs- och fiskerifonden, Socialfonden och Regionala
fonden. Det innebär att Sveriges nya
leaderområden har flera olika finansieringsmöjligheter inom de utvecklingsstrategier som varje område arbetat
fram. Sara Karlsson, strategisamordnare
för Leader Polaris, ser en stor vinning
i att de nu kan jobba på en bredare
front. - Det är möjligt att nå en bredare
målgrupp där fler kan söka stöd och
till olika typer av projekt. Med komplexa utmaningar i form av bland annat
demografi finns ingen enskild lösning
och att nu få chansen att kombinera flera
åtgärder öppnar upp för nya möjligheter.
- Under tidigare år har det även funnits
ett stort intresse av att driva projekt med
mångfaldsperspektiv, vilket dessvärre
inte kunnat prioriteras i föregående
programperiod. De projektidéerna har
nu möjlighet att förverkligas.
12
Inom lokalt ledd utveckling kommer
projekt att kunna handla om exempelvis
arbete med företags- och näringslivsutveckling, innovationer, kompetensförsörjning, arbetsmarknadsprojekt,
lantbruks- och fiskefrågor, energiomställningar och så vidare. Stöd kan ges
till projekt som är till nytta för många
människor i området och kan även
handla om att arbeta med utbyten mellan stad och land.
Programmet för lokalt ledd utveckling
har godkänts av EU-kommissionen
vilket innebär att arbetet med att starta
föreningar är igång. Leaderområdena
har i dagsläget fullt upp med bland
annat att bilda förening och tillsätta
LAG (Local Action Group), registrera
föreningsnamn, komplettera strategin
och rekrytera verksamhetsledare. Anne
Åberg, verksamhetschef Akademi Norr
och strategisamordnare Lappland 2020,
lyfter intresset runt om i leaderområdet för att programmet ska sätta igång.
Hon berättar även att det finns ett stort
intresse av att delta i LAG. Både Anne
och Sara ser redan idag många goda
projektidéer som väntar på att det ska bli
möjligt att söka stöd.
I Norrbotten och Västerbotten finns fem
leaderområden. I varje område kommer det att finnas ett leaderkontor med
verksamhetsledare. Verksamhetsledaren
hjälper till att informera, coacha fram
bra projekt, ta emot ansökningar, knyta
Konstverk som ingår i projektet Klangvägen.
Anne Åberg, strategisamordnare för
Lappland 2020. Foto: Maria Söderberg AB
samman goda projektidéer, erbjuda
nätverk, säkerställa lika villkor och
att strategin följs. Att samordna olika
projekt och insatser är av stor betydelse
för att få synergieffekter och samverkan
mellan privat, ideell och offentlig sektor,
vilket är centralt inom LLU.
En annan viktig del är att låta projekten
fokusera på det de är bra på; att utveckla
idéer och genomförande, men det är
även en utmaning berättar Sara. - Att
driva projekt med EU-stöd innebär viss
administration och förordningar att
förhålla sig till. Därför är det viktigt att
försöka förenkla processen för de som
söker stöd.
Det finns ytterligare ett programområde
som omfattar Umeåregionen, UrNära,
som har blivit godkända av Jordbruksverket men inte blivit prioriterat. Den
nya föreningen som bildats, URnära
ideell förening, kommer att arbeta med
landsbygdsutveckling utifrån leadermodellen och URnäras strategi som grund,
men i dagsläget med begränsningar i
arbetssätt och möjlighet att finansiera
projekt.
Härbre som restaurerades i projektet Koppsele
från tid till tid, i Malå kommun.
Tidplan
I januari förväntas det bli möjligt att börja söka projektstöd och driftstöd inom
LLU. Förhoppningen är att ansökningarna kommer att kunna börja handläggas
i mars. Utbetalningar förväntas kunna
göras från april månad. - Det har varit en
utmaning med de förseningar som varit
men vi följer med spänning utvecklingen
av lokalt ledd utveckling och är övertygade om att vid årsskiftet finns verksamhetskontoret på plats och är redo inför
starten januari 2016, säger Anne.
Har du idéer och vill utveckla ditt
närområde, kontakta leaderkontoret så
hjälper de dig att förverkliga dina förslag.
FAKTA
Leaderområde KontaktpersonMail
Tornedalen 2020
Leader polaris Spira Mare 2020 Lappland 2020
Skellefteå Älvdal
URnära
Håkan Wikman Sara Karlsson
Leif Engström
Anne Åberg
Ingrid Ejderud Nygren
Lovisa Carneland
wikman@lannis.se
sara@leaderpolaris.se
leif.engstrom@boden.se
anne@akademinorr.se
ingrid.ejderudnygren@norsjo.se
lovisa.carneland@urnara.se
13
Vad händer
med mjölken?
Det är knappast någon nyhet att mjölkproducenterna i Sverige har en tuff period som
varat i snart ett år. Grunden för krisen är att produktionen i världen ökat, samtidigt som
efterfrågan inte gått riktigt samma väg. Rysslands bojkott av importerade livsmedel har
gjort att tillgången på framför allt ost inom EU ökat, vilket har sänkt priserna rejält. EU tog
dessutom bort mjölkkvoterna den 1 april i år, vilket har inneburit att en del av de viktiga
mjölkproducerande länderna i Europa ökat sin produktion. Ostpriserna är det som påverkats
mest. Eftersom en stor del av den mjölk som processas på mejeriet blir ost, påverkas priset
till producenterna mycket.
Text och foto: Lars Ericson, Länsstyrelsen i Västerbotten
I skrivande stund, mitten av oktober, verkar priset på världsmarknaden ha börjat
vända svagt uppåt, så kanske har vi nått
botten för den här gången. Säkert är att
priserna kommer att fortsätta att variera
och det kommer förmodligen också ta
tid innan en prishöjning på världsmarknaden slår igenom här i vårt område.
Hur har produktionen
i våra län påverkats?
- Den stora tillgången av ost på marknaden har gjort att Norrmejerier har varit
tvungna sänka priset till grossisterna,
säger Henrik Wahlberg, styrelseordförande i Norrmejerier. Inte minst Rysslands bojkott har påverkat marknaden,
då 70 procent av det som importerades
av dem kom från EU, vilket motsvarar
cirka 330 000 ton ost årligen. Priset till
mjölkproducenterna har sänkts med 60
öre under året, men man planerar inga
ytterligare sänkningar.
- Invägningen i Norrmejeriers område
har inte påverkats mycket ännu. Några
nya ekoproducenter från Jämtland gör
att invägningen till Norrmejerier totalt
hittills i år ökat något (+0,7 procent),
medan invägningen av den konventio-
14
nella mjölken minskat med 1 procent
jämfört med i fjol, fortsätter Henrik
Wahlberg.
Hur ser det ut hos producenterna?
Birgitta Falk, som arbetar som affärsrådgivare hos LRF Konsult, har mycket kontakter med mjölkproducenter framför
allt i Västerbotten.
- Situationen är besvärlig, säger Birgitta,
framför allt innebär den en stor påfrestning på likviditeten. De som är mest
sårbara är de som nyligen startat med
produktionen och de som nyligen investerat. Företagen ser över sin produktion
och vidtar åtgärder för att kortsiktigt få
ner kostnaderna och förbättra likviditeten. På lite längre sikt måste dock
lönsamheten bli bättre. Birgitta menar
också att den effekt som förseningarna
av EU-utbetalningarna har är väl så
besvärlig som marknadsläget.
Hur ser framtiden ut?
I våra län står mjölkproduktionen för en
stor del av omsättningen i lantbruksnäringen. För att få nya producenter krävs
att det finns en lönsamhet i näringen. I
det nyligen avslutade projektet ”Mera
mjölk i tankarna”, gjorde vi en del beräk-
ningar på lönsamheten för investeringar
i ny mjölkproduktion, genom att titta på
typgårdar. Trots att det mjölkpris som
använde i kalkylerna var betydligt högre
än det som råder i dag, visade det sig
svårt att kunna bygga nytt med lönsamhet. En tydlig trend i materialet var att
investeringsutrymmet per ko ökar ju
större stall man bygger. Slutsatsen är inte
att det är omöjligt att investera, men att
man måste söka billigare lösningar och
investera stegvis så att kostnaden per
koplats minskar.
Återväxten är för liten idag
- Trösklarna för att starta som ny
mjölkproducent i dag är höga och det är
också relativt få som är intresserade av
att arbeta inom näringen, säger Henrik
Wahlberg. Vi behöver stimulera fler
att utbilda sig inom näringen, men det
måste också skapas nya möjligheter för
de som vill starta att finansiera företaget.
- Det behövs utan tvekan en bättre
lönsamhet på sikt, för att locka ungdomar att satsa på mjölkproduktionen,
säger Pär Antonsson, ordförande för LRF
Ungdomen i Västerbotten.
– Med dåliga utsikter att tjäna pengar
blir det svårt att konkurrera med andra
sektorer. Samtidigt får man inte glömma
att jobbet med lantbruket är otroligt
omväxlande och intressant. Världen behöver mer mat i framtiden. Kan vi stärka
vår ställning på marknaden och få politiken mer intresserad av näringen, finns
goda möjligheter både till utveckling och
till nyrekrytering, avslutar Pär.
Åtgärder inom EU
Det är nu klart att de extra stödpengar
som EU avsatt för mjölkbönderna kommer att betalas ut i två omgångar. Den
första omgången blir i december och den
andra under våren 2016. Totalt ska 152
miljoner kronor fördelas, hälften från
EU och hälften nationella medel. Samtidigt meddelade jordbruksministern
att man efter diskussion med bankerna,
avbryter jobbet med statliga lånegarantier, som man inte bedömer kunna ge de
effekter som var planerat.
Stärka lokalproducerat
Norrmejeriers satsning i Burträsk, för att
öka produktionen av Västerbottensost,
är naturligtvis viktig för att trygga
avsättningen i framtiden. Som alltid är
det en balansgång mellan att bibehålla
en bra prisnivå och att utöka volymerna
på marknaden. - Konsumenterna har ett
starkt förtroende för våra produkter, säger Henrik Wahlberg. Vi kommer därför
att bli ännu tydligare med att profilera
flera av våra produkter som norrländska. Inte minst gäller det våra ostar, som
liksom mjölkpaketen nu får ett porträtt
av en mjölkbonde. Vi förstärker också
budskapet med texter om norrländskt,
GMO-fritt och betande kor. Den
långsiktiga trenden är att försäljningen
av konsumtionsmjölk minskar och det
utrymmet måste tas av andra produkter
med minst samma lönsamhet, för att priserna till producenterna ska kunna hållas
på en rimlig nivå, avslutar Henrik.
småskalig produktion utgöra ett viktigt
komplement för att förbättra lönsamheten. Redan nu finns flera goda exempel
med gårdsproducerad ost och glass.
För att mjölkproduktionen i våra län
ska utvecklas måste vi hitta vägar för att
stödja producenterna på bästa sätt. Inom
landsbygdsprogrammet finns möjligheter att finansiera viss kompetensutveckling. Tillsammans måste både offentliga
och privata aktörer arbeta aktivt för att
stötta utvecklingen. Lika viktigt är att
Norrmejerier lyckas bra på marknaden
och inte minst att konsumenterna har
fortsatt förtroende för produkterna.
För en del gårdar kan utvecklingen av
Skicka en intresseanmälan till
Norrbotten:
maj-britt.swartz@lansstyrelsen.se
010-225 54 44
Behöver du behörighet för
att hantera och använda
bekämpningsmedel?
Du kanske behöver gå en
utbildning för behörighet
att använda växtskyddsmedel?
Västerbotten:
lars.ericson@lansstyrelsen.se
010-225 42 75
Besök gärna
Jordbruksverkets hemsida:
www.jordbruksverket.se/växtskydd
15
NÄSTA NUMMER
Bensbyns stenugnsbageri
– bakar surdegsbröd och surdegsbullar på kravmärkt mjöl!
Sköter du jordbruksmarker?
– snart dags för SAM-ansökan!
Har du sökt ett åtagande för
betesmarker och slåtterängar i år?
I år finns ditt förslag till åtagandeplan i SAM internet. Du måste själv ta fram förslaget och läsa igenom det
så du vet vad ditt åtagande kommer att omfatta. Du kommer att få ett brev när vi handlagt klart ditt ärende
och det är dags att ta fram åtagandeplanen.
Det här behöver du göra:
• Logga in i SAM internet och ta fram manualen som heter ”Manual förslag till åtagandeplan för nya
miljöersättningen för betesmarker och slåtterängar”.
Den finns på Jordbruksverkets hemsida.
• Ta fram förslaget till åtagandeplan och läs igenom
det noga. Kontrollera att den mark och de villkor som
finns med här motsvarar det du har skött i år och
kommer att sköta så länge åtagandet gäller.
• Det kan finnas block som behöver uppdateras
– då måste du uppdatera blocken innan du kan se
din fullständiga plan.
Du har möjlighet att lämna synpunkter på åtagandeplanen och på ditt föreslagna åtagande. Det gör du under
övriga upplysningar i SAM internet eller skriftligen till
oss senast det datum som står i brevet du får.
Därefter kommer Länsstyrelsen att fastställa uppgifterna i din åtagandeplan. De villkor som står i planen
är sedan bindande i 5 år.
Telefonnummer för jordbruksstöden och SAM internet 0771-67 00 00
Våra e-postadresser: vasterbotten@lansstyrelsen.se eller jordbrukarstod.norrbotten@lansstyrelsen.se
Våra webbplatser: www.lansstyrelsen.se/vasterbotten eller www.lansstyrelsen.se/norrbotten