Fokus Energi

FOKUS
A N N O N S
H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A
ENERGI
FÖR EN HÅLLBAR UTVECKLING
APRIL 2015
FÖRNYBAR ENERGI
Så ska vi ersätta
det fossila bränslet
ANNONS
MALIN THORSÉN
Hög elförbrukning utmärker
ett hållbart samhälle
GRÖN TRANSPORT
Vår största
energiutmaning?
Energianvändning
I dag och i morgon
Bli klimatsmart expert
P
Utbilda dig inom energi
IUM
R
De dolda
miljöbovarna
R
EM
PARTNE
Återvinn dina elprodukter
Profilintervju
IBRAHIM
BAYLAN
Om Energikommissionens viktigaste utmaningar
Läs intervjun med profilen i mobilen! FOKUSENERGI.SE
Nu laNserar vi produkterNa
i reNZero™-koNceptet
PAROC® renERGIA™
Renoveringspanel
paroc.se
ANNONS
H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 2 Ledare Anita Aspegren
FOKUSENERGI.SE
Alla spelar en roll i
framtidens energisystem
Att hitta vägen mot ett hållbart energisystem är ingen
en-mans-föreställning. Det
är snarare en utmaning som
kräver att vi alla bidrar och
samarbetar. Det är därför
som vårt arbete på Energimyndigheten både handlar
om de stora vägvalen och om
besluten vi tar i vardagen.
Anita Aspegren, avdelningschef
på Energimyndigheten
Den senaste tiden har det hänt en hel
del inom politiken på energiområdet, både inom EU och här hemma
i Sverige. Unioner har bildats och
kommissioner utsetts - för att vi ska
föra dialog och hitta en väg mot ett
hållbart energisystem.
EU:s Energiunion föreslår en
ökad solidaritet mellan medlemsländer för att minska beroendet av
enskilda leverantörer. Energimarknaderna ska bli integrerade och
lokalt producerad energi ska lättare
kunna överföras till näten. Likaså
ska andelen förnybar energi öka.
Energibesparing genom effektivare
energianvändning och nya energismarta produkter ska räknas som
egen energikälla. Det är många stora
utmaningar där länder måste ta
ansvar och samarbeta.
I Sverige har vi en transportsektor där
stora insatser behövs för att nå målen om fossiloberoende till år 2030.
Samtidigt har vi en elproduktion där
de två största energislagen står inför
utmaningar när reaktorer åldras och
vattenkraften prövas mot moderna
miljökrav.
Här behövs en dialog, som förhoppningsvis kommer att handla om
att finna pragmatiska lösningar och
skapa bra förutsättningar, snarare än
ja eller nej i olika frågor.
Vd
Jim Rosengren
Redaktionschef
Pål Johansson
Läs mer om...
FOKUSENERGI.SE
06
Vår försörjningstrygghet stärks, precis som näringslivets
konkurrenskraft.
Genom en effektivare resursanvändning minskar vårt behov av tillförsel
av ny energi. Vår försörjningstrygghet stärks, precis som näringslivets
konkurrenskraft. Enligt International
Energy Agency, IEA, så finns det även
vinster som ökad hälsa, ökad tillväxt
och minskad fattigdom.
Genom innovationer och teknikutveckling skapas tillgång till ny
teknik, produkter och tjänster som
gör det möjligt för konsumenter,
företag och offentlig sektor att på
ett enklare sätt kunna styra och
kontrollera sin energianvändning.
LED-dioden, solceller, nya typer av
batterier, bränslesnålare motorer –
listan kan göras lång på produkter
som vi använder för att minska vår
energianvändning.
När konsumenter, kommuner och
företag byter till energieffektivare belysning, väljer att renovera
energieffektivt eller kartlägger sin
verksamhet för att hitta och åtgärda
energitjuvar. De är alla exempel på
beslut som bidrar till en minskad
energianvändning och på sikt ett
hållbart energisystem.
Att minska vår energianvändning
sparar givetvis pengar och minskar
vår klimatpåverkan. Men det finns
fler vinster än så.
Det senaste tillskottet i mitt hem är
den nya utomhusbelysningen som
tack vare LED-dioden går att variera
i det oändliga, med fler ljuskällor på
olika platser i trädgården. Det blir
bättre ljus, trevligare miljö och vår
energianvändning minskar. Det är
ett exempel på när energieffektivisering har mervärden i vardagen.
Så oavsett var i samhället vi
verkar så har vi alla en viktig roll i
utvecklingen mot ett hållbart energisystem – och ett ansvar att arbeta
tillsammans. n
Och visst är det komplexa frågor och
beslut som måste tas. Vägval som
måste göras. Det kan ibland kännas
övermäktigt och för gemene man,
kanske lite väl långt bort från vardagen. Men på Energimyndigheten får
vi kraft i att både delta i diskussionerna kring de stora vägvalsbesluten
och det dagliga arbete som görs i
Sverige varje dag.
12
04 Energianvändning
– nulägesrapport
06 Förnyelsebara energikällor
– kraft från haven
08 Förnyelsebara energikällor
– att ersätta fossilt bränsle
10 Profilintervju
Ibrahim Baylan
12 Elprodukter – återvinningens
dolda miljötjuvar
14 Transport – vår största
energiutmaning
16 Så kan du utbilda dig
inom energi
18 Krönika
Malin Thorsén
Trevlig läsning!
Sebastian Dahlström
Projektledare
DETTA ÄR SMART MEDIA
FOKUS ENERGI
sebastian.dahlström@smartmediapublishing.com
Läs ledaren i mobilen!
Certifiering är ett sätt att kvalitetssäkra t ex ledningssystem eller företags och individers arbete. INCERT utfärdar personoch företagscertifikat under och utanför ackreditering inom flera områden. www.incert.se
PREMIUM PARTNER:
Projektledare
Sebastian Dahlström
ANNONS
Text
Caroline Ford, Fredrik Dhejne,
Markus Nordström
Omslagsbild
Kristian Pohl/Regeringskansliet
Grafisk formgivning
Smart Media Publishing AB Layout och repro
Sara Wikström
Distribution
Dagens Nyheter, april 2015 Tryck
Bold Printing Stockholm
Webb www.fokusenergi.se
Smart Media är en ledande aktör inom
content marketing och native advertising.
Våra kampanjer distribueras både i ledande
dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus
är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.
Smart Media Publishing Sverige AB
Riddargatan 17, 114 57 Stockholm
Tel
08-122 03 221
Email
redaktion@smartmediapublishing.com
Webb
www.smartmediapublishing.com
– ger dig mer tid för dina kunder
Elviras grundmoduler ger ett kraftfullt grundläggande kundinformations- och debiteringssystem för användning inom områdena
el- och näthandel, fjärrvärme och vatten, samt en mängd olika periodiska nyttigheter som till exempel kabel-tv, Internet och
renhållning. Uppgifter om kunder, anläggningar, avtal och avläsningar finns samlade i en utgångspunkt, anläggningsregistret.
Nordanvägen 5 | 296 32 Åhus | Tel. +46 44 28 94 65 | www.fdab.se | info@fdab.se
ANNONS
Cortus Energy lanserar banbrytande
modulkoncept för kostnadseffektiv grön energi
Cortus Energy erbjuder kostnadseffektiva förnybara energigaslösningar för
kraft-, transport- och industriapplikationer baserade på den patenterade
WoodRoll® teknologin. WoodRoll® är
en innovativ svenskutvecklad process
för kostnadseffektiv termisk förgasning av biomassa som erbjuder en
fossilfri och CO2-neutral energikälla
med marknadens högsta energieffektivitet. WoodRoll® står nu inför ett
intressant kommersiellt genombrott.
Tre anläggningar i Italien ska använda
regionalt vingårdsavfall som bränsle och
leverera förnybar el till det publika elnätet
samt överskottsvärme till ett lokalt jordbruksföretag. För att finansiera satsningen genomför
Cortys Energy under våren en företrädesemission som ska generera 34 miljoner kronor till
satsningen. Företrädesemissionen följs hösten
2015 av en teckningsoption på 69 miljoner
kronor.
Klipp från lokala vinodlingar skall användas som bränsle.
Modulärt och högeffektivt koncept
WoodRoll® producerar en energirik och ren Försäljningen av förnybar elektricitet till det
Genom att kombinera industriellt etablerade energigas som kan ersätta alla typer av fossila publika elnätet förutsätts ge statliga subventioner till ett garanterat elpris i 20 år. Italiens
tekniker och separera delprocesser på ett bränslen.
starka stödsystem för förnybar skapar förinnovativt sätt kan biomassa förgasas termiskt
Första
anläggningarna
tas
i
drift
utsättningar för en god framtida lönsamhet.
på ett mera kostnadseffektivt sätt. Torkningen
i
Italien
2016
Varje anläggning har en energigaskapacitet om
i WoodRoll® är en separat men integrerad delWoodRoll®
står
inför
ett
kommersiellt
genom5 MW och kommer att drivas som en kraftprocess som möjliggör användning av olika
biomassor såsom lokala lågvärdiga lågkost- brott, Cortus Energys första anläggningar för värmeanläggning där energigasen omvandnadsbränslen och en mix av olika bränslen. el och värme kommer att uppföras i Italien och las till 2 MW el och 2,5 MW värme. Under
I förgasaren produceras energigas genom att beräknas tas i drift under första delen av 2016. de nästkommande tre åren planeras totalt
träkol från pyrolyssteget förgasas med hjälp av WoodRoll® anläggningarna baseras på ett tio stycken modulära WoodRoll® 5 MW att
internt genererad värme som tillförs indirekt. nyskapande modulkoncept där varje modul tillverkas. Målsättningen är att kassaflödet
Värmen återvinns sedan ytterligare i pyrolys- innehåller ett specifikt processavsnitt. Tekno- från den första anläggningen i kombination
och torkprocessen vilket resulterar i mark- login skapar förutsättningar för att leverera med lånefinansiering ska stödja den fortsatta
utbyggnaden.
nadens högsta effektivitet om 80 procent. grön kostnadseffektiv på en industriell skala.
Fakta: Cortus Energy erbjuder kostnadseffektiva förnybara energigaslösningar för kraft-, industri- och transport applikationer som är baserade på den patenterade
WoodRoll® teknologin. WoodRoll® har stor bränsleflexibilitet vilket innebär att processen kan utnyttja lågvärdiga förnybara bränslen utan att kompromissa med kvalitén
på producerad energigas. WoodRoll® möjliggör en kostnadseffektiv övergång till förnybar energi då energigasen kan ersätta alla typer av fossila bränslen. Cortus Energys aktier är upptagna till handel på NASDAQ OMX First North.
www.cortusenergy.se
ANNONS
H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 4 Aktuellt Nulägesrapport
ANNONS
FOKUSENERGI.SE
Så ser energianvändningen ut i dag
Utan energi kan vi inte leva. Utan en levande planet kan vi inte
utvinna energi. Utan teknik och kunskap kan vi ingetdera.
TEXT CAROLINE FORD
Under senare delen av 1900-talet har
energianvändningen ökat dramatiskt
för att ackumulera under vårt pågående sekel. Vårt välfärdssamhälle
kräver stora mängder energi. För att
värma våra hus, för att belysa dem,
för att producera varor, distribuera
och i slutänden annan energi för att
använda varorna.
Påståenden och faktum som motsäger varandra men som egentligen
är ganska naturliga och självklara.
Om vi i den norra, kalla västvärlden
inte hade behövt värma upp våra
hus till 25 grader, inte hade behövt
äta solmogna tomater året runt, inte
behövt förflytta oss på semesterresor
till en varmare del av jordklotet under
den kalla vintern. Ja, då hade vi inte
behövt använda så mycket energi.
Å andra sidan har det tvingat
fram teknik och kunnande samt ett
visst mått av medvetenhet om vår
jords egen förgänglighet.
Vad är egentligen energi? Förenklat
kan man säga att det är en kraft som
sätter något i rörelse. Oss själva, ett
fordon, eller en förändring som i sin
tur förvandlas till energi.
Energin finns lagrad eller omvandlad i olika former och det mesta
av den energi som finns på jorden
har sitt ursprung hos solen.
Den energi som kommer ur fossila bränslen, är den som gör mest
skada och nytta på samma gång.
Fossila bränslen har bildats av döda
djur och växter som under högt
tryck och miljontals års förvaring
på, och i jordens inre omvandlats
till olja, kol och naturgas. Dess
utvinning och användning tär på det
skyddande ozonlagret runt jorden
liksom den förorenar luft och vat-
Det växer fram
nya klyftor, liknande
de i globala
sammanhang, i den
svenska energianvändningen.
tendrag.
Vatten- och vindkraft bildas indirekt av solen genom omvandling av
solvärmen och allt som allt hänger
det ihop i det stora globala kretslopp
vi människor kallar vårt.
Energianvändningen och elkonsumtionen varierar stort runtom i
världen. Gemensamt för oss i den
rika västvärlden är att vi konsumerar
mer och mer på bekostnad av jordens
resurser och de fattiga länderna.
USA i ena änden; storkonsumenterna som har vaknat upp och
försöker bromsa utvecklingen och
världssamvetet. Kina i den andra;
jättenationen som arbetat sig upp ur
fattigdom och gör det på bekostnad av miljön när de säljer billiga
produkter, tillverkade av förödande
fossil energi och exporterade till oss
på ett lika miljöovänligt sätt.
Hur ska vi få energiresurserna att räcka
till och hur ska vi få vår hårt ansatta
och exploaterade planet att överleva?
Ingen vill tumma på konsumtionen
men forskare är rörande eniga om att
vi måste, politikerna lyssnar så långt
deras väljarmarginaler tillåter, företagsledare och ekonomer räknar på
ett minimum av vad man kan tänkas
skära i sin verksamhet.
Vi vanliga dödliga lägger dövörat
till men lättar lite på vårt dåliga
samvete med små punktinsatser vad
gäller den egna konsumtionen. Det
är klart vi vill värna om miljön men
inte gärna avstå från frukt från fjär�ran land eller dra på yllekalsongerna
istället för att leva i t-shirt året runt?
I Rio lades 1992 grunden för FN:s
klimatpanel IPCC (International
Panel on Climate Control). Man
fastställde att halterna av växthusgaser i atmosfären måste stabiliseras på
en nivå som förhindrar att mänsklig
verksamhet påverkar klimatsystemet
på ett farligt sätt.
Det enda egentliga sättet att minska koldioxidutsläppen, som bland annat höjer den globala temperaturen,
är att använda mindre olja, kol och
naturgas. Så enkelt och så svårt.
Med ansvaret vilandes på de rika
industriländerna som motsägelsefullt både leder utvecklingen av utsläpp som den för teknik att minska
den förra och att effektivisera sin
egen konsumtion.
Med Kyotoavtalet 1997 befästes
åtagandena och fler länder anslöt
gradvis, bland annat USA, liksom det
förlängdes fram till år 2020 då målet är
en åtta procents minskning av koldioxidutsläppen. Mål som för närvarande inte ser ut att kunna uppfyllas.
I Sverige fördelas vår energiförbrukning med 60 procent på uppvärmning, 30 procent på transporter och
tio procent på hushållsel.
Vi har å ena sidan en låg energianvändning jämfört med andra
länder genom ”rena” energikällor
Det enda egentliga sättet att
minska koldioxidutsläppen, som
bland annat höjer den globala
temperaturen, är att använda
mindre olja, kol och naturgas.
Så enkelt och så svårt.
Allklimat är specialiserat på inomhusmiljö och inomhusklimat med
mer än 30 års branscherfarenhet. Detta omfattar även data- och
produktionsmiljöer. Vi kan erbjuda er ett av marknadens bredaste
produktsortiment från några av de ledande leverantörerna inom
kyla, värmepumpar, luftrening och luftbefuktning.
Vårt erbjudande omfattar projektering, installation, service och
finansiering samt även korttidsuthyrning av samtliga produkter.
ANNONS
H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A FOKUSENERGI.SE
ANNONS
Nulägesrapport Aktuellt 5
– och i framtiden
som kärnkraft och förnybar energi.
Detta tack vare vår avancerade teknologi, en stadigt växande ekonomi
och industri, en stark politisk vilja
och lagstiftning.
Å andra sidan köper svenska
hushåll så mycket produkter som
producerats med fossil energi och
importerats att vi på så sätt använder
tre gånger så mycket mer ”dålig”
energi genom ren konsumtion. En
prylfixering och köpa-nytt-iver i allt
från ny elektronik, teknik, vitvaror,
bilar, livsmedel, utlandsresor och
som gör oss till storkonsumenter och
koldioxidmissbrukare.
Enligt en undersökning från Energimyndigheten växer det fram nya
klyftor, liknande de i globala sammanhang, i den svenska energianvändningen. Mellan välbeställda
svenskar som har råd med den nya
energisnåla tekniken och de låginkomsttagare vars löneutveckling inte
följer vare sig energi- eller konsumtionsvarupriserna.
En låginkomsttagare som exempelvis inte har råd att rusta sitt
hus med nya treglasfönster eller en
ny energisnål bil har också dubbelt så höga energiutgifter som en
höginkomsttagare. Jämfört med en
höginkomsttagare som bytt ut alla
sina vitvaror, sin värmeanläggning
och sin husisolering.
Smart Fakta
Vid all förbränning bildas koldioxid som bidrar till växthuseffekten.
Utsläppen av koldioxid går ej att
rena utan är direkt proportionella
mot användningen av energi.
koldioxidutsläppen skiljer sig åt
mellan olika bränslen. Förbränning av kol ger upphov till högre
utsläpp än förbränning av olja och
oljeprodukter som bensin/diesel.
Konsten att göra
en byggnad
transparent
Det svenska vintermörkret börjar
redan i slutet av oktober. Då spelar
det ingen roll hur mycket vi har
laddat batterierna med sommarsol.
Vi behöver ljus och vi behöver
hjälp utifrån.
I Sverige är vi i många avseenden
världsledande vad gäller innovativ
teknologi och energi. Vi är bra på
att värma upp hus och på att spara
naturens resurser. Men vad gör vi
egentligen åt våra geografiska förhållanden? Mer än att åka utomlands
för dyra pengar när vintersolen
lyser som bäst med sin frånvaro. Vi
frågade Nils Nilsson, vd för Parans
Solar Lighting AB om råd.
Hur överlever man bäst den
svenska vintern?
– Det gäller att ta tillvara på de fåtal soltimmar vi har när det är som
mörkast. De är extra värdefulla och
viktiga om vi jobbar eller vistas i en
offentlig miljö med lite ljusinsläpp.
Vi på Parans säljer naturligt ljus
som får oss att må bra.
Kan man verkligen få solljus när
solen inte skiner?
– Ja, med vår teknik får man in solljus även en molnig dag. Vi leder
in solljuset lite längre än takfönster
eller ljusschakt. Mottagare på taket
följer och koncentrerar solljuset in
i fiberkablar som sedan transporterar ljuset genom fastigheten och
armaturer som därefter sprider det
naturliga ljuset i rummet. Solljusets
temperaturskiftningar återspeglas
på så sätt i arbetsrum belägna i
norr, konferensrum i mitten av
byggnader med långa avstånd från
fönster samt fönsterlösa avdelningar på sjukhus. Rum som annars
inte fått efterlängtat dagsljus.
Är du också för klimat- och
ursprungsmärkning av drivmedel?
Var med och påverka – gå in och gilla
Gröna Bilisters upprop nu!
www.facebook.com/JagVillVeta
www.klimatsmart.se
ANNONS
H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A ANNONS
6 Möjligheter Förnybara energikällor
FOKUSENERGI.SE
Alla de stora
sprången som
mänskligheten
måste ta kräver
byte av teknik.
Göran Linder
Tidvattenkraft – energikälla i tiden
Världen behöver en ren energirevolution för att bryta sig loss
från beroendet av fossila bränslen. I form av förnybar energi
som bio- och solenergi, vindoch vattenkraft - eller varför
inte tidvattenkraft?
TEXT CAROLINE FORD
”En sådan revolution skulle ge global energisäkerhet, främja långsiktig ekonomisk
tillväxt och ge sig på sådana utmaningar
i miljön som klimatförändringar. Det
skulle bryta upp den långtgående länken
mellan ekonomisk tillväxt och koldioxidutsläpp (CO2)”.
Allt enligt IEA, the International
Energy Agency, som bildades 1973 när
världen drabbades av den stora olje- och
energikrisen.
Revolutionen kanske redan finns,
åtminstone om man ska tro Göran Linder
på Midroc vars verksamhet bygger på att i
ett tidigt skede investera i nya teknologier
som bland annat främjar den globala miljön. Inga små projekt med andra ord.
– Alla de stora sprången som mänskligheten måste ta kräver byte av teknik.
Det tar lång tid att få pengarna tillbaka
och långsiktighet krävs. Göran Linder är
en visionär och realist som konstaterar att
tekniken finns men att man i dagens samhälle oftast har alltför korta perspektiv på
investeringar och beslutsfattande.
Föreställ dig att du står på en strand med
en drake som vinden lyfter så den sätts
i en roterande rörelse varmed draken
flyger snabbare än vad vinden faktiskt
blåser. Samma princip gäller för företaget
Minesto´s teknik ”Deep Green”, fast
under vattnet.
En närmast surrealistisk design och
teknologi framtagen i ett spännande
samarbete mellan en kreativ ingenjör på
Saab, entreprenörer från Chalmers och
Världshaven
skulle
kunna
täcka tio
procent
av jordens
energibehov.
långsiktiga riskkapitalister. Uppfinningen
är en slags drake, fäst via kablar på havsbotten, som ”flyger” tio gånger snabbare
än vattnet strömmar.
Med en turbin på ”magen” fångar
draken sedan i flykten in och mångdubblar kraften i vattnet. För turbinen är det
som om den befann sig i ett oändligt
vattenfall.
Denna revolutionerande teknik är
ensam om att kunna omvandla långsamma oceana strömma roch tidvattenskrafter till förutsägbar och kontinuerlig
elproduktion. En säker energikälla med
andra ord.
Det kanske allra mest dynamiska området
inom ny energiteknik är idag tidvattenkraftverk. Världshaven utgör 70 procent
av jordytan och är enligt IEA en outnyttjad källa för energi som skulle kunna
täcka tio procent av jordens energibehov.
Enligt Midroc kan detta tal höjas till
50 procent, om också de långsamma
oceana strömmarna nyttjas. Deras portföljbolag Minesto´s undervattensdrake
öppnar oanade möjligheter och uppmärksammas just nu runtom i världen för dess
geniala konstruktion.
När Minesto introducerade sin idé i Storbritannien dubblades plötsligt alla prognoser
och beräkningar. Detsamma ser ut att
gälla för exempelvis Japan, Taiwan och
Korea. Fram tills nu har anläggningar för
havsenergiutvinning i regel varit både
stora och klumpiga i sin utformning samt
oekonomiska i flera bemärkelser.
”Deep green” väger bara en hundradel
av dess föregångare men producerar ändå
nästan lika mycket energi. Det ger hög
kostnadseffektivitet.
En testanläggning finns i drift på
Nordirland sedan två år och drottningen
av England har nyligen högtidligt gett sitt
medgivande till att den första fullskaliga
parken ska ligga utanför Wales. Svensk
teknologi är vågad.
Pellets – ett miljövänligt och enkelt alternativ
Pellets är en ren naturprodukt som ingår i naturens kretslopp och som är ett
bra val för både miljö och ekonomi. Laxå Pellets erbjuder pellets i flera olika
varianter som passar för privatpersoner och industri. Det går att beställa som
småsäck på pall, bulk eller storsäck. Vi har både 6mm och 8mm pellets.
Från projektering till elproduktion
- vindkraft med wpd
1 700 vindkraftverk
3 000 MW installerad effekt
1 200 anställda
6 700 MW planerat på land
6 400 MW planerat till havs
17 länder
www.wpd.se
laxapellets.se / 0584-44 41 60
ANNONS
Midroc bygger för hållbar energi
På rekordtid har E.ON tillsammans med Midroc
byggt ett nytt fjärrvärmeverk i Åkersberga, i norra
Stockholm. Det nya värmeverket, som byggdes på
mindre än ett år, innebär väsentligt mindre utsläpp
tack vare modern förbränningsteknik.
V
ärmeverket kommer enbart att eldas
med en mix av biobränslen, skogsflis
pellets och bioolja.
Alla installationer är nu klara
och driftsättning och avprovningar pågår inför övertagande
av E.ON under april månad.
Men redan i december 2014
var delar av verket klart att
sättas i drift.
– Tillståndsförfarandet har
pågått under flera år, men nu
när det är klart är det kort om
tid tills det nya värmeverket
måste tas i drift, eftersom tillståndet på det nuvarande snart
löper ut, säger Bo Hagman,
”Det här är ett
komplext projekt
som kräver
noggrann och
professionell projektledning vilket
Midroc levererar.”
projektledare på Midroc. En
utmaning som Midroc har helt
rätt kompetens för.
– Vi jobbar bra ihop och på
E.ON har vi varit otroligt nöjda
med våra tidigare samarbeten.
Det här är ett komplext projekt
som kräver noggrann och professionell projektledning vilket
Midroc levererar, konstaterar
Thomas Nyberg, enhetschef på
E.ON i Stockholm.
Utmaningarna i projektet är
stora och ett gott samarbete
är A och O för att ro i land
projektet.
Midroc Project Management
har varit med i projektet redan
från projekteringsstadiet och
haft projektledningsansvar för
hela projektet, från upphandling till färdig anläggning.
Läs mer på: midroc.se
ANNONS
Framtidens vindar blåser från väst
I Varberg – Västkustens kreativa mittpunkt – går man ett
steg längre. Här finns en energi- och IT-koncern som alltid
ligger lite före.
Varberg Energi byggde Sveriges första
vindkraftpark redan 1991 och sedan dess
har det blivit tio till. De var först i Sverige
med att erbjuda sina kunder och sin bygd
förnybar el som bara bestod av mixen
vind och vatten, under namnet VIVA. En
kombination som blivit till ett signum för
företaget Varberg Energi med många järn
i elden. VIVA står inte bara för vind och
vatten utan förmedlar också det latinska
”leva”. För i Varberg ska man, om man
ska följa Varberg Energis devis, leva under
långsiktiga förhållanden som gynnar dess
invånare och bevarar dess fina miljö.
– Det hållbara samhället är vårt
främsta fokus, deklarerar VD Björn
Sjöström vars ledarroll präglas av ett
stort ansvarstagande i flera bemärkelser.
Å ena sidan gentemot sin kundkrets som
leverantör av el, fjärrvärme och stadsnät
via fiber med mera. Å den andra som
en långsiktig visionär som siktar mot ett
bättre samhälle inte bara miljömässigt.
– Vår fjärrvärme i samarbete med
Södra Cell Värö har uppmärksammats
av Sweden Green Building Council där
fastighetsägare som använder vår fjärrvärme får betyget Miljöbyggnad Guld.
Det är värme som annars går till spillo
eller rakt ut i havet istället för att
som nu värma upp fastigheter. Det här
kombineras med ett biobränsleeldat
värmeverk som byggdes år 2012.
Efter att ha arbetat med att minska
CO2-utsläppen i många år har man nu
fått belägg för sin framgång genom att
göra ett gynnsamt klimatbokslut för hela
företaget. Varberg Energi bidrog till att
minska klimatpåverkan med totalt 99 300
ton koldioxid under 2014, motsvarandes
utsläppen för drygt tre enkelresor till
New York för var och en av dess kunder.
I fjol ställde man sig på Varberg Energi
frågan vad nästa steg skulle bli.
– Vi kände att vi ville utmana oss själva,
att gå ett steg längre, förklarar Björn
Sjöström. Ambitionen är att maximera
vårt bidrag till hållbar utveckling och
därför har vi startat ett arbete med
implementering av ISO 26000. Det är en
standard mot vilken det går att verifiera
sitt ansvarstagande och hållbarhetsarbete.
Nästa steg är att djupare undersöka förväntningar på oss från kunder och andra
intressenter. Frågor vi ställer handlar
t ex om vår etiska kompass är rätt, är
vi tillräckligt transparanta, leder vår
uppförandekod oss i rätt riktning?
Björn Sjöström,VD Varberg Energi
Närmare hälften av elen man säljer är
egenproducerad och förnybar. Men man
satsar även på annan förnybar energi
genom att erbjuda kunder solcellspaket.
En win-win-situation för samhället,
miljön, kunderna och företaget där
Varberg Energi i sin tur köper tillbaka
eventuell överskottsel. Lite som ett
lokalt kretslopp om man så vill.
ANNONS
H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 8 Möjligheter Förnybara energikällor
ANNONS
FOKUSENERGI.SE
Så ska vi ersätta det fossila bränslet
Inom EU har Sverige idag
den högsta andelen av förnybar energi i förhållande
till den slutliga energianvändningen. Våra politiker
har lagt fast det ambitiösa
målet att så mycket som
50 procent av vår energianvändning år 2020 ska bestå
av förnybar energi.
TEXT CAROLINE FORD
Idag utgör fossila bränslen så mycket
som 81procent av världens energiförbrukning. Dess följd, koldioxidutsläppen bland andra, skapar växthusgaser som höjer jordens temperatur
och ger alltmer allvarliga effekter
på natur och miljö. Vi måste hitta
alternativ. Den svenska industrin
är full av innovativa entreprenörer
som kommer ifrån, samt har ett nära
samarbete med, landets tekniska
högskolor. Man forskar och tar fram
tekniska lösningar inom jordens
alla tänkbara element i syfte att, i
långt möjligaste mån, hitta alternativ
energiförsörjning. Här kan exempelvis kraftverk för oceana strömmar
och tidvatten faktiskt ersätta fossil
förbränning och kärnkraft som
basenergi på global nivå.
Solen är vår största energikälla,
ur vilken många andra förgrenar sig.
Dess värme skapar vindar som i sig
är en energikälla. Vind i kombination
med solstrålar avdunstar vatten som
i sin tur omvandlas till regn och snö.
Nederbörden skapar förutsättningar
för hydroelektrisk energi eller vattenkraft. Även vid tidvattenkraft har
solen ett finger med i spelet då den ju
värmer upp vattenytan som genom
jordens dragningskraft till månen och
solen skapar tidvattenskillnaderna.
Sol, vind och vatten
I Sverige har vi faktiskt en betydande
mängd soltimmar där Kiruna exempelvis har lika många soltimmar som
Paris. Solcellstekniken växer i industrivärlden och tillverkas såväl här som i
högproducerande, och fossilenergianvändande, Kina. Bättre än någonsin
kan vi ta tillvara solens värme genom
Att slösa med energi
är omodernt.
Och dumt. Och dyrt.
Ta kontroll nu
över din energianvändning.
Vi ger dig den proffshjälp du behöver.
Kontakta oss!
eef.se är adressen
Solen är vår
största energikälla,
ur vilken många
andra förgrenar sig.
paneler och lättmonterade moduler på
tak och väggar för att producera såväl
el som att värma upp vatten. Åtminstone de ljusaste delarna av året.
Vindkraftverken ökar i popularitet
runtom i landet likt vita utropstecken
som sticker upp här och var, i enskild
regi eller i stora anläggningar. Kriterierna för lönsamhet är vindförutsättningar om minst sju meter per
sekund på en höjd av 100 meter ovan
marken. Idealstyrkan ligger på mellan
12-14 meter per sekund vilket kan
jämföras med en lagom höststorm.
Vattenkraft eller hydroelektricitet
har nått sin fulla utvecklingspotential vad gäller exploatering av våra
vattendrag. Taket för utbyggnad av
forsar och älvar är nått, naturen til�-
låter knappast mer.
Vågkraft från de stora haven är en
energikälla och kraft med lång driftstid
som dessutom inte släpper ut några
farliga eller miljöpåverkande gaser.
Sist men verkligen inte minst
kommer tidvattenkraften som tack
vare dess förutsägbara och kontinuerliga krafter som dessutom är
helt gröna. Tekniken som tidigare
var stor och tung har kommit till ett
banbrytande genombrott.
Geotermisk energi
En energiform som inte har ursprung ur solen är den som kommer
från jordens inre. Geoenergi. Använd och utvecklad i ett halvt sekel
genom bergvärmesystem, utnyttjandes den energi som finns lagrad
i berggrunden i form av ånga eller
hett vatten. Genom att borra djupt
kan man ta tillvara på energin, som
finns lagrad i form av ånga eller hett
vatten främst för att värma men även
omvänt för att kyla en fastighet.
Kärnenergi
Kärnenergi finns lagrad i uran och
används till produktion av el som
sker i kärnkraftverk där atomkärnor
klyvs eller slås samman. Kärnkraften
i sig är inte skadlig för natur och
miljö men dess radioaktiva avfall en
ännu inte löst fråga.
Biobränsle Genom att ta tillvara en mängd olika
sorters restprodukter eller avfall kan
man producera både el och värme,
småskaligt och storskaligt. Det har
man gjort sedan urminnes tider men
idag har vi betydligt mer sofistikerade metoder för att bryta ner och
utvinna resterna.
Smart Fakta
Om vi exempelvis skulle satsa på
att utvinna havens inneboende
energi genom att ta tillvara på
dess vattentemperaturskillnader,
saltinnehåll, tidvattenrörelser, vågor och dyningar skulle vi enligt
IEA kunna tillverka mellan 20 000
och 80 000 TWh.
Ett enklare sätt att
bli med värmepump!
Nu lanserar vi CTC Komplett™ – ett tryggare och
enklare sätt att bli med värmepump. Allt installerat
och klart av en auktoriserad CTC installatör.
M
A
de J
!
r
Med CTC Komplett™ får du allt redovisat
i minsta detalj från första mötet till att din
värmepump är installerad och klar.
å.
VÅ
Vi RK
d
kö A
vi p a M
på v PA
en ny
N
Sp CT J
Lä
C
TI
LL
s
a- V
m
w ä
på er
ee rm
o
w m
ke ep
w k
w a
nd um
.c m
tc p
f p
.s an
e je ör
tv bju
n
31
Boka ett kostnadsfritt hembesök
på www.ctc.se och få 5 Trisslotter!
DETTA ÄR EN ANNONS FRÅN TRANÅS ENERGI
Tranås Energi går mot
strömmen
Unika miljösatsningar hos småländskt energibolag
Att förnybar energi är den bästa
ur miljösynpunkt är de flesta
överens om, men även den förnybara vattenkraftproduktionen
påverkar vår miljö. Tranås Energi,
det kommunala energibolaget i
småländska Tranås, jobbar sedan
länge med miljöanpassning av sin
vattenkraftproduktion på ett helt
unikt sätt.
Frågan om vattenkraftens påverkan
på vår biologiska mångfald är just nu
högaktuell. Regeringens Vattenverksamhetsutredning, med förslag om
att alla kraftverksägare ska söka nya
tillstånd för sina anläggningar enligt
Miljöbalken, har väckt starka reaktioner i branschen, då många av dessa
inte når upp till dagens miljökrav.
På Tranås Energi, som bedriver sin
vattenkraftproduktion i Ydre, Östergötland, finns ingen oro över Vattenverksamhetsutredningens förslag.
De arbetar sedan länge med miljöfrågorna runt sin produktion och de
snart hundraåriga vattenkraftverken
bevisar att det är möjligt att bedriva
elproduktion på ett affärsmässigt sätt
och samtidigt ta hänsyn till miljön.
Med åtgärder som frivilligt höga vattensläpp och faunapassager är Tranås
Energi föregångare i branschen.
Åtgärder som gynnar djurlivet
Faunapassager, det vill säga vattenvägar där fisk och andra vattenlevande djur kan ta sig förbi vandringshinder, finns idag vid tre av Tranås
Energis anläggningar. Ett projekt för
att bygga vid en fjärde pågår och planen är att därefter fortsätta arbetet
med de sista två. Målet är att öppna
vattensystemet mellan sjöarna Västra
Lägern, Östra Lägern och Sommen
för att skapa fri vandring för fisk
och övrigt vattenlevande djurliv.
Miljöanpassade vattenflöden förbi
vattenkraftverken och bidrag till
utläggning av lekgrus är exempel på
andra, helt frivilliga, åtgärder som
görs redan idag.
- Innan vi påbörjade arbetet hade
vattenområdet där våra verk finns
varit stängt i över 100 år. Vi ser detta
som ett sätt att ge tillbaka till naturen,
säger Magnus Lundberg som är elnätschef på Tranås Energi.
Endast 2 % av landets ca 2100 vattenkraftverk har liknande lösningar
och tack vare sitt unika arbete har
Tranås Energi belönats med diplom
från organisationen Älvräddarna.
Faunapassagen vid Åsvallehult i Tranås hjälper fisken att ta sig förbi och är en vacker
plats i staden.
Först med ny teknik
Tranås Energi har idag ingen produktion i sina två anläggningar i
Tranås tätort, de lades ned på sjuttiotalet när lönsamheten blev för
låg. Idag finns andra förutsättningar
och bolaget planerar just nu för att
återuppta produktionen i en av anläggningarna. En skruvturbin, som
inte skadar förbipasserande fisk och
fungerar bra till det höga flödet och
den låga fallhöjden, är tänkt att installeras.Tekniken är helt ny i Sverige,
men finns i exempelvis Tyskland och
på andra platser i Europa.
Hur kommer det sig då att en så liten elproducent som Tranås Energi
väljer att satsa på dessa åtgärder?
- Vi vill ta vårt ansvar och vara delaktiga i en hållbar samhällsutveckling.
Naturligtvis sker det också på ren
affärsmässig grund då vi får fler kunder och därmed ökad lönsamhet tack
vare de åtgärder vi gör, säger Niklas
Johansson,VD på Tranås Energi.
- Vi vill ta vårt ansvar, säger Niklas Johansson,
VD på Tranås Energi.
ANNONS
H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 10 Profilintervju Ibrahim Baylan
ANNONS
FOKUSENERGI.SE
"Nej, vi prisar inte
ut kärnkraften"
Regeringen prisar inte ut kärnkraften. Inte heller har regeringen
beslutat att stänga några reaktorer under mandatperioden. Att
kärnkraftsägarna har lönsamhetsproblem beror på de låga
elpriserna. Det säger energiminister Ibrahim Baylan.
TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET
Smart Media träffar Ibrahim Baylan
på miljö- och energidepartementet i
det röda huset mitt på Tegelbacken.
Ibrahim Baylan berättar att han är
född i en liten by i sydöstra Turkiet
och hans föräldrar är kristna assyrier/syrianer.
– Där jag levde de första åren
fanns det ingen el. Jag är nog en
av de få energiministrar som vuxit
upp utan el. Det är en annorlunda
erfarenhet. Jag vet värdet av el.
Hur känner du för de kristnas
situation i området med
Isis terror?
– Situationen är fruktansvärd. Jag
tänker att det där lika gärna skulle ha
kunnat vara jag. Jag har alltid känt
att det är en stor förmån att få leva
och verka i ett land som Sverige. Jag
kunde ha varit en av alla flyktingar
från det där området. Jag kan identifiera mig med dem.
Annars har du ingen direkt erfarenhet av energifrågorna?
– Att vara minister handlar främst
om det politiska hantverket. Jag har
lång politisk erfarenhet. Energifrågorna är nya men jag är omgiven av
experter både här på departementet
och bland myndigheter och högskolor, dessutom är jag läskunnig, det
kommer man ganska långt med.
Vi måste framför
allt se till att klara
vår elproduktion
på sikt.
Det viktigaste Ibrahim Baylan jobbar
med nu är att tillsätta Energikommissionen och utforma direktiven.
– Den är grunden för energisamtalen. Den har tre uppgifter:
• Uppdatera kunskapsläget och
initiera en bred debatt om energisektorn.
• Att göra långsiktiga analyser om
vad vi har framför oss.
• Att ta fram ett underlag för en
politisk uppgörelse som vi hoppas
får en bred politisk majoritet i
riksdagen. Med en energipolitik
som sträcker sig bort mot 2050.
Svenskt Näringsliv tycker det är
meningslöst med en kommission
utan kärnkraft, kommentar?
– Kärnkraften är inte utesluten ur
kommissionens arbete. Jag har varit
väldigt tydlig med att det inte finns
några diskussionsförbud. Jag har inte
heller fått den bilden när jag träffat
industrin, energisektorn och även
Svenskt näringslivs ledning. Däremot är de kritiska mot vår hållning
avseende en del beskattningar och
vår vision om 100 procent förnybart.
Det respekterar jag.
Ibrahim Baylan säger att Energikommissionen inte får handla om ja eller
nej till kärnkraft.
– Den måste titta brett på vår
energiproduktion och elsystemet
och arbetet måste avgränsas för att
bli hanterligt. Vi kan inte ta med alla
utmaningar. Vi måste framför allt se
till att klara vår elproduktion på sikt
när kärnkraften fasas ut. Vi måste
också hantera ett elsystem med en
stor mängd förnybar produktion och
hur vi ska reglera den när produktionen varierar beroende på vind
och sol. Vi ska även kunna hantera
marknadens funktion när det blåser
mycket och är soligt och vi får negativa priser.
Håller ni på att prisa ut
kärnkraften?
– Nej, det finns tre delar i det här, det
ena är skärpta säkerhetskrav baserat
på erfarenheterna från Japan. Där är
riksdagen enig. Det andra är kärnavfallsavgiften som regeringen i höjde i
december från två öre per kilowattimme till fyra öre per kilowattimme. Även där är riksdagen enig
om att kärnkraftsindustrin ska betala
detta. Det är Strålsäkerhetsmyndigheten som beräknat kostnaden och
Vår framtid
Vårt ansvar
Vi har hög kompetens.
Våra projekt världen över genererar ren el och kan
driva 4 miljoner svenska hem.
Nordisk Vindkraft AB projekterar, bygger, äger och
driver vindkraft i Sverige, Norge och Finland.
Investera med oss för att skapa ren grön energi!
www.nordiskvindkraft.se | +46 31-339 59 60
Vi är en del av RES, en ledande global koncern inom förnybar energi och hållbar teknologi. | www.res-group.com
NV_ad_250x120.indd 1
4/13/2015 9:38:03 AM
ANNONS
H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A FOKUSENERGI.SE
ANNONS
Ibrahim Baylan Profilintervju 11
Läs intervjun i mobilen!
FOKUSENERGI.SE
Att kärnkraften har lönsamhetsproblem
beror på de låga elpriserna.
behovet av höjningen. Det tredje är
att vi föreslår en höjning av skatten
på termisk effekt vilket motsvarar
ett öre på elpriset. Om man anser att
detta prisar ut kärnkraften ger man
höjningen alldeles för stor betydelse.
Att kärnkraften har lönsamhetsproblem beror på de låga elpriserna.
Regeringen har heller inte beslutat att
stänga några reaktorer denna mandatperiod, säger Ibrahim Baylan.
– Åsa Romson har ”bedömt” att
reaktorer kommer att stängas, jag
avstår från sådana bedömningar. Det
är marknaden och kärnkraftsägarna
som beslutar om de vill stänga reaktorer. Jag misstänker att kärnkraften
blir kvar länge än. Sedan måste vi ta
höjd för att många av reaktorerna
är gamla och med nuvarande långa
elpriser måste man förbereda sig för
att en del av dem måste fasas ut.
Svenska kärnkraftsforskare
vill bygga en försöksreaktor för
fjärde generationens kärnkraft,
kommentar?
– Vi har inte mött frågan, vi får väl
se den dagen det kommer in en ansökan. För de länder som bygger ny
kärnkraft ser det inte så ekonomiskt
gynnsamt ut.
Ibrahim Baylan utesluter inte höjda
drivmedelsskatter och säger att flesta
bedömare tror på långsiktigt högre
oljepriser. Regeringens inställning
är att fortsätta att utveckla och stötta
produktionen av biodrivmedel.
– På sikt kommer också en elektrifiering av transportmedlen därför
att elmotorn fortfarande är den
mest överlägsna motorformen när
det gäller att utnyttja energin. Till
Energikommissionen har vi bjudit in
landets ledande forskare och budskapet vi fått är att det händer mycket
med batteritekniken.
Ibrahim Baylan ser en stora
potential i att göra drivmedel av
restprodukter från skogen.
– Samtidigt har vi en del utmaningar, bland annat att utforma ett
stödsystem som klarar EU-reglerna
och som är långsiktigt och hållbart.
Det andra handlar om koldioxidbeskattningen. Även här pågår diskussioner. Det tredje är förhandlingen
mellan EU-rådet, kommissionen
och EU-parlamentet om indirekt
landanvändning. Som förslaget ser
ut nu ger det oss goda möjligheter att
utveckla biodrivmedel av restprodukter från skogen.
Vore det inte bra att satsa statligt
riskkapital på utveckling av biodrivmedel?
– Tanken är intressant men vi har inte
kommit så pass långt ännu, vi har hittills fokuserat på att utforma regelverket, avslutar Ibrahim Baylan. n
Smart Fakta
Ibrahim Baylan är socialdemokratisk energiminister.
Född i Turkiet 1972. Bor i Huddinge. Gift.
Tidigare uppdrag:
2012-2014 Vice ordförande Riksdagens Utbildningsutskott
2009-2011 Partisekreterare
Socialdemokraterna
2008-2009 Ordförande Riksdagens Trafikutskott
2004-2006 Skolminister
Sverige och Norge
överens om
gemensamt elcertifikatsystem
Sverige och Norge har slutit avtal
om ett gemensamt elcertifikatsystem. Avtalet innebär bland annat
att ambitionsnivån för förnybar
elproduktion höjs från 26,4 till 28,4
TWh till år 2020 jämfört med 2012.
Dessutom innebär ändringsavtalet
att villkoren för aktörer i Sverige
och i Norge blir mer lika genom att
det svenska skatteundantaget för
egenproducerad vindkraftsel försvinner för anläggningar driftsatta
efter 1 juni 2016.
Under andra halvan av april
väntas regeringen gå till riksdagehn med en proposition som både
ökar ambitionsnivån och återställer
balansen i elcertifikatsystemet.
– Vi ser positivt på avtalet
som ger bättre förutsättningar för
en ökad utbyggnad av förnybar
elproduktion. De studier som
finns tillgängliga visar att ökad
satsning på förnybar elproduktion i kombination med ökad
marknadsintegration med resten
av Europa ger stora miljö- och
samhällsekonomiskt gynnsamma
effekter. En viktig förklaring är
att det ökade utbudet av el pressar elpriset, vilket är positivt för
svenska elkonsumenter i allmänhet
och svensk basindustri i synnerhet,
skriver Mattias Wondollek, Svensk
Vindenergi, i en kommentar.
Vi ska kunna
se nästa
generation
i ögonen.
Elektronikåtervinning med både hjärta och hjärna
www.SimsRecycling.se
ANNONS
H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 12 Utmaning Dolda miljötjuvar
ANNONS
FOKUSENERGI.SE
Strålande energi
Solenergi kan användas både till att
generera värme och elektricitet. Eftersom driftskostnaderna i princip
är obefintliga så sätts energipri­set
efter kapitalkostnaden för investeringen. När anläggningen är avbetalad är således energin helt gratis.
Solvärme fungerar genom att
solfångare genererar värme och
fungerar bäst där värmebehoven
överens­stämmer med tillgången
på solstrålning. Byggnader med
varmvattenbehov på sommaren
är ett exempel på ett bra tillämpningsområde.
Solvärme kommer som bäst till
sin rätt om det kombineras med
biobränslen. Biobränsleanläggningen har lägre verkningsgrad på
sommaren, när solvärmen är som
effektivast, men biobränslet kan avlösa solvärmen när det blir kallare.
Solel, när man kan producera
el av solenergi, är främst intressant
där elbehoven överensstämmer
med tillgänglig solstrålning. Alla
hus med elbehov på sommaren
passar för att använda solenergi.
Byggnadsintegrerade solceller kan
dessutom anslutas till elnätet.
Solceller har länge varit intressant där ledningsburen el saknats
eller varit för dyr, exempelvis inom
fritidssek­torn. solstrålning innehåller
momentant upp till 1 000 watts effekt
per kvadratmeter och innehåller
drygt 1 000 kilowattimmar energi
per kva­dratmeter och år i Sverige.
Nordiskt i elförbrukningstoppen
Island ligger i topp när det gäller
den årliga elanvändningen per
capita. Med sin lilla befolkning och
sin elintensiva industri använde
islänningarna nästan 52 000 kWh
per capita under år 2011. Det framgår av statistik från International
Energy Agency (IEA). Här är de sju
länderna med högst elanvändning:
1. Island 51 921
2. Norge 23 446
3. Finland 15 795
4. Luxemburg 15 672
5. Kanada 15 474
6. Sverige 14 360
7. USA 13 156
Källa: svenskenergi.se
Elprodukter – en utmaning för återvinningen
Sverige ligger bra till på
återvinning av el- och elektronikskrot. I dag samlar vi
in nästan fyra gånger mer
än vad EU:s direktiv kräver.
Samtidigt blir
produkterna
mer komplexa,
mindre och
innehåller mer
plast.
TEXT FREDRIK DHEJNE
Även om vi är duktiga utgör
elskrotet en stor global utmaning
med illegal skrotexport och farlig
återvinning som orsakar hälso- och
miljöproblem i utvecklingsländer.
– Efter att lagen om producentansvar infördes 2001 bildade branschföreningarna för de företag som
importerar och säljer el- och elektronikvaror bolaget El-Kretsen som
ansvarar för insamling och återvinning av skrotade produkter, berättar
Martin Seeger, vd för El-Kretsen.
– De insamlade volymerna ökade
ganska starkt de första åren och pikade åren 2006-2008 då det kom många
nya teveapparater. Nu har volymerna
gått ned en aning, säger han.
Insamlingsvolymerna är till
en del konjunkturberoende och
beroende av teknikskiften. När de
platta teveapparaterna kom ut på
marknaden ökade skrotningen av
tjockteve. Dessutom har utvecklingen fortsatt men ännu plattare
apparater och LED-skärmar vilket
innebär att många av de tidigare
platta apparaterna kommer att bytas
ut inom några år.
– Vi har också konstaterat att
statistiken blir lite missvisande om vi
räknar insamlade volymer efter vikt.
Det beror på att de nyare elprodukterna tenderar att bli lättare. Därför
har vi nu också börjat se på antalet
Martin Seeger
inlämnade produkter.
Insamling och återvinning av
kasserade elprodukter sker med entreprenörer som upphandlas av ElKretsen. Framme vid återvinningsföretagens anläggningar demonteras
och miljösaneras produkterna.
Därefter skickas materialet till olika
användare beroende på materialslag.
Vad ser du för problem med
återvinningen?
– Ett positivt tecken är att flera miljöfarliga ämnen till exempel kadmium
fasas ut. Samtidigt blir produkterna
mer komplexa, mindre och innehåller mer plast. Detta är en utmaning,
främst att ta vara på plasten. Det
kommer också nya batterier med
litium, kobolt och mangan, vilket
innebär nya utmaningar. Det är också
viktigt att ta vara på den resurs dessa
ämnen utgör. Vi har också sällsynta
jordartsmetaller som är svåra att
återvinna. De är viktiga men innebär
små volymer. Här pågår forskning
och utveckling. Lågenergilamporna
återvinns idag och kvicksilvret tas
om hand och i Sverige har vi bestämt
att det ska slutförvaras. Volymerna
bör på sikt minska eftersom LEDlamporna tar över. Bromerade
flamskyddsmedel är ytterligare ett
problem, men det finns teknik för att
ta hand om dessa.
Martin Seeger säger att bilar innehåller
allt mer el- och elektronikkomponenter. Idag har branschen ett eget återvinningssystem enligt producentansvaret.
Man håller också på att strukturera
upp återvinningen av industrins eget
el- och elektronikavfall.
Vad har du för framtidsfunderingar?
– Elektronik dyker upp på allt fler
ställen och vi behöver utveckla
Smart Recycling erbjuder kostnadseffektiva återvinningslösningar för kontor och
kommersiella fastigheter i Stockholm. För oss är återvinningsbranschen i högsta grad
en servicebransch. Som kund kommer du upptäcka våra bilar kommer när vi lovar
och att det alltid finns någon redo att hjälpa dig när du ringer.
insamlingen och återvinningen av
särskilt småelektronik, att utveckla
ett insamlingssystem som fungerar
bra och är enkelt och säkert. Vidare
att återvinningen följer med utvecklingen av nya produkter.
– En annan utmaning framåt är att
förhindra den illegala exporten
och de stora problem den orsakar
i tredje världen. När de insamlade
produkterna tagits om hand och är
miljösanerat klassas materialen som
råvara och kan exporteras. Tyvärr
förekommer det illegal export av
elavfall, ibland klassat som begagnade produkter, som ofta hamnar i
utvecklingsländer där det inte finns
någon utvecklad insamling och återvinning, säger Martin Seeger.
Smart Fakta
El-Kretsens statistik visar att
El-Kretsens arbete tillsammans
med landets kommuner ger
resultat. I dag samlar vi in nästan
fyra gånger mer än vad EU:s
direktiv kräver. 2014 återvann vi
147 500 ton elavfall, lampor och
batterier. Det motsvarar vikten av
15 Eiffeltorn, eller drygt 15 kilo
per person – långt mer än EU:s
direktiv på fyra kilo per person.
Totalt återvann vi över 70 miljoner elprodukter förra året.
EU:s så kallade WEEE-direktiv
reglerar producentansvaret av
elprodukter i Europa. I slutet av
2012 reviderades det. Direktivet
ingår i svensk lagstiftning i form
av en förordning.
ANNONS
Stopp av fett
Om miljön ska bevaras och vi gemensamt ska spara
på resurserna, då behöver vi ta mer ansvar. Källsortera
mer, men kanske på ett annat sätt än vi vant oss vid.
Det är egentligen inte särskilt
svårt vare sig att sortera sopor
eller ta dem till igloos. Numera
är det lättare än förut då både
kommuner och bostadsrättsföreningar till och med hämtar
framför vår dörr.
Sortera är vi svenskar riktigt
bra på. Vad vi däremot inte
tänker på är nästa led. Vem
tar hand om det vi släpper ut
genom våra avlopp och framförallt – vem betalar för det?
Johanna Blavier
Ola och Erika valde att energirenovera sitt hus med renZERO™
Före energirenovering
I Sandviken har man gått ett
steg längre. Sandviken Energi
Vatten, som hanterar avloppsreningen i kommunen uppmanar sina medborgare att
ta ansvar för vad som händer
under oss, framförallt efter att
vi har lagat fet mat.
När fett hälls ner i vasken är
det oftast varmt och då det möter det kalla vattnet i avloppet
stelnar det. Fettet fastnar och
täpper till, vilket kan medföra
driftsstörningar och kostsamma
stopp. Något som drabbar bostadsrättsföreningen, grannen
eller indirekt hela kommunen
där man bor. Fettet leder till att
vi måste underhållsspola ledningsnätet oftare för att undvika
stopp på själva nätet och det i
sin tur leder till att ledningsnätet
inte håller lika länge som det
normalt sett ska göra. Det
orsakar dessutom frätning på
t ex betongledningar vilket leder
till otäta ledningar.
Sedan ett år pågår kampanjen
”Miljötratten” för att få Sandvikenbor att inte spola ner mat-
fett rätt ner i diskhon. En liter
nedspolat fett förorenar ungefär 1000 liter vatten vilket i sin
tur påverkar miljö och fauna.
– Det är en del i vårt långsiktiga arbete att få folk medvetna
om vad som faktiskt händer
och vilka konsekvenser fett i
avloppen får, förklarar Johanna
”Det är en del i vårt
långsiktiga arbete att få
folk medvetna om vad
som faktiskt händer och
vilka konsekvenser fett
i avloppen får.”
lock i syfte att förhindra lukt
och spridning av matolja i
avlopp. På Sandviken Energi
Vatten erbjuder man sina
37.000 kommunmedlemmar
gratis miljötrattar för att öka
medvetenheten om vad fett i
avlopp ställer till med. Vi riktar
oss framförallt till privatpersoner berättar Johanna Blavier
som konstaterar att kampanjen
rönt ett väldigt stort intresse
och framgång. Vi har delat ut
hundratals trattar och efterfrågan tycks aldrig ta slut!
Miljötratten i sig slängs enkelt
när den är fylld ner i de sopor
som lämnas som brännbara.
Källsortering av fett är lätt!
Blavier, informationsansvarig på
Sandviken Energi.
– Vi bidrar alla lite till att täppa
till och höja skatter och kostnader, förklarar Johanna Blavier.
Med vår kampanj Miljötratten
kan vi istället tillsammans i förlängningen minska behovet av
underhåll som här i Sandviken
går på ½ miljon kronor per år.
Miljötratten är en svenskspansk uppfinning från 2011
vilken skruvas på en vanlig
PET-flaska och försluts med
FAKTA
När fett kommer till reningsverk frigörs svavelväten. När
det skilts från övrigt avfall blir
slutprodukten rötslam.
renZERO™ - KONCEPT FÖR
ENERGIRENOVERING
AV SMÅHUS TILL NÄRA-NOLL
Energianvändningen i bebyggelsen skall reduceras med 50% till 2050* och ca 80% av de byggnader som vi då kommer att bo i är redan byggda. Det finns idag ca 1,5 miljoner hus byggda före
1980 i Sverige och många har en alltför hög energianvändning.
För att klara klimatmålen räcker det inte att nya hus byggs som passivhus eller nära-nollenergihus;
även befintligt bostadsbestånd måste energieffektiviseras. Därför har Paroc, Elitfönster och Nibe
tillsammans skapat Sveriges första totalkoncept för energirenovering av småhus – renZERO™.
Efter energirenovering
Konceptet pilottestades under hösten 2013 på ett enfamiljshus från 1945 i Stockholm. Energianvändningen före renovering låg på 128 kWh/m2 och målet var att användningen efter
renovering skulle vara nere på 25 kWh/m2. Detta motsvarar nivån för ett nybyggt passivhus.
För mer information – se bilder och filmer på renzero.se.
*EUs Miljö- och Klimatmål
Ingående produktlösningar
ANNONS
H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 14 Utmaning Transport
ANNONS
FOKUSENERGI.SE
Pilot- och demonstrationsprojekt är en grundläggande
förutsättning för att kunna
implementera biodrivmedelstillverkning i industriell skala.
Demoanläggning för biodrivmedel.
Transportsystemet – vår största energiutmaning?
Däremot behöver offentligt stöd
behöver inte nödvändigtvis vara i
bidragsform utan kan i kommersialiseringens senare skeden med fördel
vara i form av statligt riskkapital.
Vi har i dag ett energisystem
som lever väl upp till våra
behov, utmaningen i vår del
av världen handlar inte om att
producera bättre eller mer.
Utmaningen är att bibehålla
nyttan och bekvämligheten
energisystemen ger oss idag
på ett miljömässigt hållbart
sätt med hög tillgänglighet
i försörjningen och till en
kostnad som gör oss fortsatt
konkurrenskraftiga.
TEXT MARKUS NORDSTRÖM
En av våra största utmaningar vad
gäller omställningen till ett hållbart
energisystem i Sverige är att uppnå
en fossiloberoende vägtransportsektor till år 2030, som vårt mål lyder.
I dag är den absoluta lejonparten
av energitillförseln till vägtransporter fossilbaserad och det kommer
att kräva stora och väl koordinerade
satsningar från alla ingående aktörer
för att nå fram till målet.
Den av förra regeringen beställda
utredningen ”Fossilfrihet på väg”
(SOU 2013:84) har tagit ett helhetsgrepp på frågan och visar hur ett
batteri av åtgärder som till exempel
energieffektivisering, elektrifiering,
minskat transportbehov, ökad andel
transporter på järnväg och inte minst
en kraftfull satsning på biodrivmedel
behövs för att uppfylla målet.
Biodrivmedel
– en svensk paradgren
Sverige har en stark tradition, stor
råvarubas och hög kunskapsnivå
inom biodrivmedel som exempelvis
biogas, etanol, och olika former av
Sverige har en stark tradition, stor råvarubas
och hög kunskapsnivå inom biodrivmedel.
biodiesel samt nya lovande lösningar
som till exempel produktion av
diesel och bensin från lignin.
Innovationssystemet för biodrivmedel består av en stor bredd
aktörer från till exempel skogsindustri, jordbruk, drivmedelsindustri,
forskningsinstitut och universitet.
Innovationssystemet omfattar
även ett antal unika forskningsmiljöer, som utvecklar nya processer
i olika skalor, från provrör upp till
pilot och demonstationsskala.
Just pilot- och demonstrationsprojekt är en grundläggande
förutsättning för att kunna implementera biodrivmedelstillverkning i
industriell skala.
Otydliga spelregler och små resurser
till uppskalning bromsar utvecklingen av biodrivmedel
Trots dessa goda förutsättningar
måste vi tyvärr konstatera att industriella satsningar på fullskaleanläggningar är mycket få. Konsekvensen är
att biodrivmedelsindustrin i Sverige
skapar mindre klimatnytta och färre
jobb än den potentiellt skulle kunna.
En av de främsta orsakerna är
avsaknaden av långsiktiga och tydliga spelregler för branschen; affären
kanske ser lovande ut idag, men reglerna kan ändras med ett penndrag!
Vem vågar investera miljarder i en
anläggning med en payoff-tid med
mycket längre löptid än bäst-föreda-
tum på regelverket?
En annan flaskhals är medel till
uppskalning av lovande tekniska processer. Vägen från forskningsresultat
i laboratorieskala till kommersialisering är en lång process, som behöver
långsiktigt stöd och uthållighet.
Det handlar till exempel om höga
kostnader för stora demonstrationsanläggningar, där driftsförhållanden
ska studeras för att ge underlag till
en teknik implementerad i industriell skala. Fortsatta kraftfulla offentliga satsningar under en längre period
till pilot och demonstrationsprojekt
är helt avgörande för framgång och
för att Sverige också fortsättningsvis
ska kunna hävda sig internationellt.
LAFORs Bergvärme-lösningar halverar driftkostnaden
Nu eller aldrig
Det är hög tid att fatta långsiktiga
beslut och skrida till handling om
vi skall uppnå fossiloberoende vägtransporter inom 15 år! Lyckligtvis
sammanfaller en rad faktorer som
borde göra det möjligt att få en bred
politisk uppslutning för att fatta systemförändrande, långsiktiga beslut:
• Skogs- och jordbruksindustrin är
idag hårt pressade branscher. En
satsning på biodrivmedel kan ge
nya lönsamma produkter i portföljen och även ge en internationell tätposition.
• Det finns ett stort behov av de
arbetstillfällen som kan skapas,
speciellt utanför de stora städerna.
• Klimatarbetet – Sveriges klimatpåverkan minskar rejält.
• Räntan är extremt låg – kapital är
billigt och tillgängligt vilket möjliggör investeringar i infrastruktur för elektrifiering samt fabriker
för biodrivmedelproduktion.
• Kraftigt sänkta oljepriser - ger
utrymme till ökat skatteuttag på
oljeprodukter, pengar som kan
användas till omställningen.
• Det geopolitiska läget är oroligt
– aldrig har det varit med angeläget att göra sig oberoende av
oljeexportörer som Ryssland eller
Mellanöstern.
En meny av konkreta åtgärder för
fossiloberoende vägtransporter finns
framme. Branschens företag, forskningsinstitut och akademi står redo
att leverera. Nu väntar vi bara på en
tydlig beställning från politikerna!
SMARTARE ENERGI
Mer än 100 000 villaägare litar på hållbar pelletsvärme.
Tillsammans med industrins användning minskas utsläppen
av koldioxid med 2,1 milj. ton. Pellets skapar jobb och gör
att mer pengar stannar i lokal ekonomi. I Sverige använder
vi 1,6 milj. ton pellets till ett värde av nästan 3 000 milj. kr.
”BRA FÖR MILJÖ & EKONOMI”
-Vi räknar med att investeringen minskar våra kostnader för vår
ångproduktion till hälften mot tidigare och att vi ska ha betalat
av hela investeringen på bara fem år, säger Daniel Olofsson
Fakta: Tidigare oljeförbrukning cirka 240 kubikmeter olja nu cirka 500 ton pellets
från en lokal leverantör. Minskad miljöbelastning med cirka 670 ton koldioxid. JD
Tvätten AB i Umeå har 15 anställda och omsätter 19 milj. kr.
Är du nästa smarta pelletseldare?
LÄS MER OM PELLETS
www.pelletsforbundet.se
MITSUBISHI OUTLANDER
PLUG-IN HYBRID
SEVEN SUMMITS EDITION
Sveriges mest populära supermiljöbil finns nu i specialversionen Seven Summits Edition – en hyllning till
äventyraren Renata Chlumska, den första svenska som
lyckats bestiga de sju högsta bergen i alla världsdelar.
Nya Outlander Plug-in Hybrid är lika stor, stark och snål
som tidigare men extrautrustad med höjdpunkter som
framhäver bilens äventyrliga personlighet.
• SUPERMILJÖBIL
• 4-HJULSDRIFT
• FÖRMÅNSVÄRDE FR 946 KR
• UPP TILL 800 KM RÄCKVIDD
• UPP TILL 50 KM PÅ EL
• 1 500 KG DRAGVIKT
• 1 600 L LASTVOLYM
• 5 STJÄRNOR I EURO NCAP
Viktad förbrukning 1,9 l/100 km och 134 Wh/km, CO2 44 g/km. Bilen på bilden är extrautrustad.
Priserna är rek. cirkapriser. Förmånsvärde netto vid 50 % marginalskatt.
MITSUBISHIMOTORS.SE
ANNONS
H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 16 Inspiration Utbildning
ANNONS
FOKUSENERGI.SE
En ny bransch
föddes då
deklarationer
av hus vid
försäljning
blev påbjudet.
Bli energismart
Energieffektivisering uppnås
genom tekniska lösningar, som
lågenergilampor och bränslesnåla bilar, medan energibesparing innebär att vi förändrar vårt
beteende och våra vanor genom att
samåka med bil och släcka onödig
belysning. Man behöver inte ha 25
grader varmt i hemmet för att må
bra, faktum är att man sover bättre
vid 18 grader.
I dagsläget använder vi mer el än
för 15-20 år sedan men samtidigt använder vi mindre energi. Hur hänger
det ihop? Jo all elektronik och vitvaror som idag finns på marknaden är
oftast mycket energisnålare än de var
i slutet på 1990-talet.
Och precis som vi väljer bland
livsmedel och vardaglig konsumtion
med allt större medvetenhet borde
vi kunna göra detsamma i våra
energival. Inte alldeles självklart eller till synes logiskt alla gånger men
väl nog så intressant och spännande
när man börjar jämföra.
Ta en ny kyl eller frys till exempel. Den drar idag en bråkdel av en
som köptes för tio år sedan. För ett
par år sedan började vi på allvar att
byta ut våra gamla glödlampor mot
energisnål LED-belysning. Om
man sätter en timer på en sådan
belysning så drar den mer el än om
man helt enkelt låter LED-lampan
lysa. Uppvärmningen av hus har
också genomgått enorma förändringar med ny isoleringsteknik och
smarta material och därtill nya
tekniker såsom luftvärmepumpar,
vattenluft dito.
I Sverige har vi ont om soltimmar på vintern men väl desto
fler sommartid varför en enklare
solcellspanel exempelvis skulle
kunna värma vatten. Problemet är
att de initiala installationerna för
förnybar energi ofta är kostsamma
men här skulle man kunna titta på
andra europeiska länder, exempelvis Frankrike där man subventionerar nya energiinstallationer
för hushållen. Det gäller att vara
energismart.
Tove Waldetoft
Utbildad energispecialist
För att vara klimatsmarta
behöver vi professionell
hjälp. Kunskap och information förmedlat av experter.
Men hur utbildar man sig
inom energi?
TEXT CAROLINE FORD
Vill man gå den långa vägen kan
man gå en flerårig, grundläggande
tekniks universitetsutbildning på
någon av landets tekniska högskolor
i Växjö, Linköping, Karlstad, Göteborg eller Stockholm och så vidare.
Mälardalens högskola i Västerås
erbjuder exempelvis ett civilingenjörsprogram i energisystem precis
som Linnéuniversitetet i Växjö.
Vill man istället specialisera sig
på förnybar energi kan man gå en
YH-utbildning på Campus Varberg
där man blir energitekniker med
specialinriktning på vindkraft.
Det finns ett antal så kallade
yrkeshögskoleutbildningar i landet
som under två år bygger på befintliga
teoretiska kunskaper och erfarenheter från arbetslivet i kombination
med längre perioder av praktik. Och
allt som oftast en anställning som
följd efter avlagd examen.
Har man redan en utbildning i
botten är en tvåårig yrkeshögskoleutbildning helt klart att rekommendera. Så gjorde Tove Waldetoft.
Hur kom det sig att du valde att
studera till energikonsult?
– Jag befann mig mitt i livet, jobbade
men mycket på kvällar och helger och
kände att ska jag ha familj och barn
vore det nog bra att jobba på dagarna.
Tove Waldetoft, idag med titeln Energikonsult, kände vid 30 års ålder att
hon ville göra någonting annat. Hon
ville ha mer normala arbetstider än
de man har som körledare och hon
ville inte lägga ner alltför många
fler år på utbildning varför en YHutbildning på två år passade bra.
Intresset för miljö och energi
fanns i bakhuvudet och när hon
hittade KYH:s tvååriga linje vid
namn ”Energispecialist Byggnader”
slog hon till. Under två år lärde hon
sig allt om hur man projektleder
ändringar i befintliga byggnader i
kalkyler och beräkningar med målet
att spara energi och få ned kostnader. Huvudämnena i skolbänken var
energiförsörjningssystem, projektkunskap, byggnadsteknik, ventilations- och värmesystem, klimat- och
Man bör med
andra ord ha en viss
mattehjärna samt
en förmåga att
analysera och
se helheten.
innemiljö samt ekonomi.
Krävs det en speciell läggning
för att läsa ”Energispecialist
Byggnader”?
– Man ska vara medveten om att det
är mycket beräkningar inom det här
yrket, skrattar Tove som fram tills
2008 mest räknat skönsjungande
röster och oktaver.
Man bör med andra ord ha en viss
mattehjärna samt en förmåga att
analysera och se helheten i en
byggnad och det omgivande samhälle den ligger i. Året då den nya
utbildningen sjösattes var två år efter
det att energideklarationer för hus
lagstiftades.
– En ny bransch föddes då
deklarationer av hus vid försäljning
blev påbjudet. Idag är det VVSprojektörer som är jätteeftertraktade
konstaterar Tove.
Har du någon användning för
din tidigare profession som körledare?
– Jag är ju van att prata, att stå inför
folk. Det är lite grejen att lära sig
helheten, svarar Tove.
År 2000 gick hon på Musikhögskolan, höggravid tog hon sin examen
i juni 2010 på KYH, idag är Tove
Waldetoft både energikonsult på
det mindre teknikkonsultföretaget
Aktea där hon praktiserade under
utbildningen samt tvåbarnsmamma.
En kvinna med många järn i elden
som sjunger sig varm för framtidens
energiförsörjning.
Smart Fakta
Det finns ett antal energispecialiserade utbildningar vid yrkeshögskolorna respektive de vanliga
högskolorna i Sverige.
www.studentum.se har en utförlig förteckning över lärosäten
liksom www.myh.se
FASTIGHETSSEKTORN SÖKER
ENERGISPECIALISTER
MILJÖSAMORDNARE
2ÅRIGA UTBILDNINGAR | 400 YHPOÄNG | START 20150824
KICKSTARTA DIN FRAMTID PÅ KYH
ANSÖK NU PÅ W W W . K Y H . S E
STOCKHOLM
GÖTEBORG
MALMÖ
ANNONS
– Precis detta vill jag göra!
Nu har det gått två och ett halvt år sedan Carolina
tog sin examen. Hon stormtrivs med att vara en i
teamet som håller igång Sveriges största havsbaserade vindkraftspark – Vattenfalls Lillgrund.
Och känner att utbildningen blev en direktbiljett
till ett riktigt toppenjobb.
– Just idag sitter jag inne på kontoret i Klagshamn söder om Malmö. Längst ut på udden med
utsikt över parken med 48 vindkraftverk. Det blåser kraftigt idag och vindarna är uppe i stormstyrka. Det passar bra för så här års gör vi ändå ”inre
tjänst” med bland annat övervakning, serviceplanering, arbetsinstruktioner med mera.
Lillgrund är alltså Sveriges största havsbaserade
park med 48 ”möllor”, som de säger i Danmark.
Varje verk har en kapacitet på 2,3 MW, är 68 meter
höga (115 meter med vingarna) och har en rotor
med en diameter på 93 meter. Årsproduktionen på
330 GWh motsvarar hushållsel för 60 000 hem.
Verken ska köras i 20–25 år. Sedan kommer de
förmodligen att skrotas, eftersom utvecklingen går så
fort och verken blir allt större.
– Mitt jobb som servicetekniker är på sätt och
vis att se till att de 48 verken håller hela livslängden ut. Det tar ungefär fem dagar att serva ett
helt vindkraftsverk och vi hinner precis med alla
verken under servicesäsongen april–oktober.
Vi åker ut med servicefartyget tidigt varje morgon och jobbar i team om två personer. Det blir
ganska långa dagar på 11 timmar,
men det krävs om man ska få något gjort. Sedan
jobbar vi i veckoskift med extra ledigt ungefär var
tredje vecka. Arbetstiderna passar mig väldigt
bra.
– Jag visste att jag skulle tycka om det här. Inte
minst för att det är mycket utomhusjobb, men
också för att jag ville göra något som betydde något. Energi och miljö är viktigt. I utbildningen på
två år ingick sju månader LIA, vilket gjorde att jag
kunde prova på många olika delar av branschen.
När jag var klar sökte jag flera jobb och valde
detta. Det har jag verkligen inte ångrat!
Vi vill ha dig.
Och din syrra. Din mamma. Din granne. Och
kanske din kompis. För tillsammans kan vi göra
världen bättre.
Vi kan se till så att det fortfarande går att bada
i en fin insjö. Att du kan ta en promenad i skogen.
Eller kanske bara plocka lite friska blåbär.
Vi kan se till att bin inte dör ut på grund av
farliga bekämpningsmedel. Vi kan se till att det
finns fisk kvar i haven. Vi kan minska koldioxidutsläppen. Och vi kan se till att flera hundra år gamla
naturskogar inte huggs ned på bara några dagar.
Och ju fler vi blir desto större skillnad kan
vi göra. Då kan vi få politiker att förstå att det
är dags för en förändring. Vi kan säga ifrån och
visa på konkreta lösningar. Vi kan sätta press på
företag. Och vi kan göra det lättare för dig att välja
rätt i butiken.
Vill du vara med? Sms:a medlem till  
eller gå in på www.naturskyddsföreningen.se.
Ett medlemskap kostar  kr/mån.
ANNONS
H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A 18 Krönika Malin Thorsén
FOKUSENERGI.SE
Ett hållbart
samhälle går på el
Elbranschens devis är ”Med
el gör vi allt möjligt”, och så
är det verkligen. Nästan all
teknisk utveckling och vår
vardag har el som en grundförutsättning, och det pågår
en ständig effektivisering.
TEXT MALIN THORSÉN, PROJEKTLEDARE
LADDA SVERIGE, SVENSK ENERGI
Många saker behöver väldigt mycket
mindre energi idag än de gjorde för
tio år sedan. Till exempel behöver en
ny platt-tv bara cirka sju procent av
den el som motsvarande från 2003
behöver. Den nya belysningstekniken
är mer än 80 procent effektivare än de
gamla glödlamporna. Det innebär att
vi får samma nytta och upplevelse för
mycket mindre el. Smart, eller hur?
Det finns många bevis för elens
roll i det hållbara samhället och att
den finns med även där vi kanske
inte tänker på det. De gemensamma
system vi har idag för uppvärmning
antingen med hjälp av fjärrvärme
(vars cirkulationspumpar går på el)
eller värmepumpar orsakar mycket
mindre påverkan på luften och
släpper ut mycket mindre mängd
sotpartiklar än äldre uppvärmning.
Bilmotorerna har via elektroniken
blivit mer effektiva och allra mest effektiva är de motorer som går helt på
el. Så visst är el en del av lösningen
på det hållbara samhället.
I slutet av mars manifesteras Earth
Hour genom uppmaningen om att
man ska släcka lamporna under
en timma. Ungefär 1,5 miljarder
människor runt om i världen kan
inte göra detta eftersom de inte har
några lampor att släcka. De har inte
tillgång till el och får därför förlita
ANNONS
Tillgången till el gör det önskade
möjligt, och skapar en hållbar lösning
för både människan och miljön.
sig till eld eller fotogenlampor för att
få ljus efter mörkrets inbrott.
Jag läser ofta om länder med hög
elanvändning som ett problem men
jag skulle vilja hävda motsatsen. En
hög grad av elanvändning i förhållande
till den totala mängden energi är faktiskt inte bara ett tecken på välstånd,
utan också på att samhället påverkar
miljön oändligt mycket mindre än vad
livsstilen annars skulle göra.
Ett tydligt exempel på det är dagens utveckling där solceller används
i fattiga delar av världen för att ladda
lampor, mobiltelefoner, rena vatten
etc. Att människor får tillgång till el
på detta sätt gör att drömmar om ett
bättre liv kan gå i uppfyllelse. Barnen
kan läsa sina läxor i bra och hälsosam belysning, få högre betyg och
därmed tillgång till högre studier.
Tillgången till el gör det önskade
möjligt, och skapar en hållbar lösning för både människan och miljön.
Kanske är det så att användning av
energi är obönhörligt förbunden
med framåtskridande. Med utveckling. Med välfärd. Ur ett framtidsperspektiv anser jag att vi fokuserar
på fel saker.
Vi pratar om att vi måste minska
energianvändningen utifrån hur den
produceras idag, istället för att hitta
nya sätt att ta vara på energi så att vi
kan använda den till allt vi vill utan
att samtidigt förstöra planeten.
Tänk den dag vi har solceller på
våra biltak som "tankar" bilen dygnets alla ljusa timmar och som har
batteri som räcker över de mörka.
Då kan vi använda bilen som vi önskar utan att det får negativa konsekvenser för klimatet och miljön. Den
typen av lösningar ska vi ha fokus
på. Då kan vi också få till en hållbar
utveckling och samtidigt fortsätta ta
steg framåt. n
Företags- och personcertifikat
för arbete i kyl- och
värmepumpanläggningar
där köldmediet är:
• CFC, HCFC eller HFC
Läs krönikan i mobilen!
FOKUSENERGI.SE
Energiexperter
Ventilationsmontörer
Värmepumpinstallatörer
Högspänningsbrytare
Fibertekniker
Teletekniker
• Utbildningsintyg inom Terminering fiber och inom Mobil luftkonditionering
• Diplomerad Kyl & Värmepumptekniker
INSTALLATIONS CERTIFIERING I STOCKHOLM AB
Box 175 37, 118 91 Stockholm, Tel 08-762 75 00, Fax 08-762 74 73
Av SWEDAC ackrediterat certifieringsorgan för personcertifiering
ANNONS
Självläkande elnät säkrar elförsörjning
– HM Power visar vägen
HM Power ligger i framkant på flera
områden inom el- och energi.
Vad gör ni?
– Dagens elnät är fortfarande baserad på
40-50 år gammal teknologi, ett statiskt
nät som bygger på dåtidens krav. Idag
ser samhället helt annorlunda ut och vi är
helt beroende av el, utan avbrott. Vi har
tagit fram produkter och system som vid
fel utesluter eller minskar avbrotten från
timmar till en bråkdel av en sekund, så
kallade självläkande elnät.
Självläkande elnät, vad har ni
som är unikt?
– Vi upptäcker även mycket små
felströmmar med unik sensor och
algoritmer och har utvecklat effektbrytare
som kan koppla bort felet automatiskt lika
effektivt som i de sofistikerade överliggande näten. Effektbrytarna gör också att
elnäten förbereds för lokal elproduktion.
Lokal elproduktion?
– Vi ser i Sverige, och framförallt i
andra länder, hur privatpersoner och
företag installerar solceller, vindsnurror
och producerar sin egen el. Det här får
konsekvenser för elnäten. Vi måste gå
från statiska elnät till dynamiska elnät
som kan anpassa sig till både matning
från traditionell elproduktion och lokal
elproduktion.
Ni har också ett bolag som gör
laddstolpar för elbilar...
– Vi tror
på el- och elhybridbilarna.
Vi identifierade
redan för sex
år sedan att
det krävs nya
lösningar. Hur
ska elnäten
Bertil Moritz,
klara att många
VD HM Power AB
bilar laddas
samtidigt på
samma plats? Vi har patenterade lösningar
för problemen och har nu levererat matningsutrustningen till till exempel Teslas
alla Super Charger Stationer i Sverige.
Ni verkar hitta lösningar till flera
behov som ligger i tiden. Men hur
klarar ni det med så få personer?
– Vi jobbar i allianser och med snabba
beslut. Vi söker alltid upp de som har
bäst kunnande, oavsett var de finns.
Med decenniers erfarenhet hos flera av
oss inom el-området, behövs inte långa
utredningar före beslut.
ANNONS
Med miljön in i framtiden
Om hållbarhet är modeord så har Pite Energi länge varit före sin
tid. Med långsiktigt miljöansvarstagande förankrat hos både
medarbetare och kunder går man i bräschen högt upp i norr.
Enligt Pite Energis marknadschef
Jörgen Hellsten började det med
VD Daniel Fåhraeus tillträde 2008.
– Viljan att tänka på miljö i allt
det vi gör, genomsyrar sedan dess
allt vi gör dagligen, konstaterar
Jörgen Hellsten. Ett tydligt medvetandegörande som sträcker sig
från konkreta vardagshandlingar
som att skriva ut i svartvitt och
dubbelsidigt till framtidsvisioner om nya energitekniker som
projekteras och praktiseras efter
noggranna studier.
Enligt Daniel Fåhraeus själv går
miljötänket längre tillbaka än så.
– Fastigheten vi sitter i byggdes
1992 och har sedan dess underhållits samt värmts upp av avfallsvattnet från grannen pappersbruket.
Vilket visar på den långa, goda
traditionen av resursanvändning
vid fjärrvärme. Den dateras i Piteå
ända till 70-talet och står idag för
97% av kommunens fjärrvärmebehov i form av överskottsvärme från
SCA och Smurfit Kappa.
På Pite Energi har man myntat
begreppet ”Lokaltänksamhet”.
Omtänksamhet, kundnytta och
hållbarhet som vidgar svenska
språket på ett miljövänligt sätt.
– Kunderna är ju vi kommunbor
som betalar och klimatet behöver
både långsiktighet och
omtänksamhet, förklarar Jörgen
Hellsten
innan Daniel
Fåhraeus tar
Daniel Fåhraeus
vid.
– All el vi säljer är miljövänlig, säger visionären
i kommunen vars 41.000 invånare
är förtroende är stort för hans företags innovativa tekniska lösningar.
Själv cyklar han till jobbet när han
inte tar elbilen och sparar 500 kg
CO2 per år.
2011 byggde man i samarbete
med norska Norut en solcellspark
i forskningssyfte i Piteå, med flest
soltimmar i Sverige. Resultatet blev
över förväntan med en produktion
långt över maxkapacitet genom de
två olika mottagarna, en som följer
astronomisk och en som följer optisk reflexion. Den bästa följde snön
vilket är en annan ljus fördel i norr.
ANNONS
Fjärrvärmens vision 2030: Vi värmer varandra med återvunnen energi
Varje år överanvänder vi jordens resurser. För att inte fortsätta skuldsättningen till kommande generationer måste vi använda de
samlade resurserna på ett bättre sätt. Fjärrvärmenäten ger oss unika förutsättningar att ta vara på energi som annars skulle gå till spillo.
Så kan värme som blir över hos hos den ena värma den andra.
Under senare delen av 1900-talet byggdes fjärrvärmen ut stort i Sverige och förbättrade luft och miljö i
alla tätbebyggda områden. De senaste 20 åren har
fjärrvärmen dessutom minskat Sveriges klimatutsläpp genom att ställa om från fossila bränslen till
idag nästan bara förnybar och återvunnen energi.
Vi är förstås både stolta och glade över att pekas ut
som den största bidragande orsaken till att Sverige
har kunnat nå klimatmålen. Men vi stannar inte där.
Världen måste minska resursanvändningen och
fjärrvärmebranschens bidrag är att nå fjärrvärmens
vision ”Vi värmer varandra med återvunnen energi”.
Med våra väl utbyggda fjärrvärmenät har vi en unik
möjlighet att ta vara på energi i samhället. Som spill
från skogen, avfall som inte kan återvinnas på annat
sätt och värme från exempelvis industrier, butiker
och datahallar. Så kan fjärrvärmen fortsätta att vara
ett självklart val, för både ekonomi och miljö.
Jämför factoring och fakturaköp
Upp till nio offerter inom 24 h. Sänk din avgift med upp till 40%.
08-121 316 00 - ring idag! Det lönar sig alltid att jämföra villkor och det är helt kostnadsfritt. hitta rätt factoringavtal
www.fakturum.se
NÄR VI BYGGER BOSTÄDER
BRYR VI OSS OM MER
ÄN BARA LÄGENHETERNA
Skillnaden mellan att bygga lägenheter och
bygga samhällen är stor. Nu säljstartar vi HSB
brf Finnboda Terrass, den sista etappen i en ny
stadsdel. Läs mer om hur vi på HSB resonerar
kring att skapa det goda boendet på www.hsb.se