Mikaela Hagan - Länsstyrelserna
Mottagandet av ensamkommande barn och ungdomar i Europa Länsstyrelsen, Malmö, 12 mars Mikaela Hagan, mikaela.hagan@rb.se, www.connectproject.eu The contents of this presentation can in no way be taken to reflect the views of the European Commission 1 • År 2013 sökte 25 300 ensamkommande barn asyl i 77 länder • 12 865 ansökningar i EU • 2013 var Sverige det EU-land som tog emot flest asylsökande ensamkommande barn och ungdomar 2 CONNECT • • • • • EU:s lagar och policy Fokus på aktörer Samverkan som utgångspunkt Helhetsperspektiv Barnrättsperspektiv och allmänna åtgärder 3 Syftet med projektet • Att förbättra mottagandet i EU genom att bidra till ökad samverkan mellan aktörer inom länder och mellan länder • Att stödja genomförandet av EU:s lagstiftning och barnkonventionen i medlemsländerna • Att bidra till ett mer koordinerat och integrerat arbetssätt mot olika grupper av ensamkommande 4 5 Mottagandet i fyra EU-länder • Systemet och aktörerna • Hur identifierar och reagerar aktörer på extra utsatthet som tex trafficking? • Hur förebygger och reagerar aktörer när barn försvinner? • Vilken information finns tillgänglig i asylprocessen och hur ser samverkan ut? 6 Italien • Italien är en av Europas största mottagare och antalet barn ökar • I januari 2014 fanns 7824 ensamkommande barn inskrivna vid italienska boenden, varav nästan en fjärdedel var rapporterade som försvunna • 2013 hade 2041 ensamkommande barn sökt asyl i Italien. De flesta kom från Syrien, Pakistan, Somalia och Eritrea • Jan till maj i år hade över 4000 ensamkommande anlänt via Medelhavet och registrerats av Rädda Barnen. De flesta barnen 2013 kom från Syrien, Egypten, Somalia och Eritrea • Den största gruppen i transit som aldrig identifieras är afghaner • Alla minderåriga har rätt till stöd och hjälp oavsett om de sökt asyl eller inte 7 Nederländerna • De allra flesta barnen söker asyl • 2013 registrerades cirka 500 asylansökningar från ensamkommande • 2001-2002 tog de emot nästan 4000 asylansökningar • Alla barn oavsett om söker asyl eller inte har rätt till en god man • De flesta barnen kommer från Somalia, Afghanistan, Kongo, Eritrea, Syrien och Guinea • Tidsbegränsade uppehållstillstånd 8 Storbritannien • Tre separata rättssystem • All EU-rätt gäller inte • I mars 2014 hade 1288 ensamkommande sökt asyl de senaste 12 månaderna • Bifallsandelen hade då sjunkit från 77 till 67 procent • Antalet och andelen av alla ansökningar har minskat: 2002 sökte 6200 ensamkommande asyl i landet • Tidsbegränsade uppehållstillstånd • Flest sökande kom år 2012 och 2013 från Afghanistan och Albanien 9 Gemensamma utmaningar • Staternas dubbla ansvar • Fragmenterad lagstiftning • Decentralisering 10 Aktörer • Graden av specialisering hos aktörer varierar • Minskningar och ökningar i antalet barn kan spela in • Exempel på specialisering inom nyckelområden 11 Extra utsatthet och trafficking • I Sverige visar Länsstyrelsens kartläggning att det mellan 20092011 identifierats 166 misstänka fall av trafficking • Majoriteten var utan vårdnadshavare och 31 procent var asylsökande • Socialtjänsten vet inte vart mer än hälften av dessa barn tagit vägen • I Nederländerna har cirka 60 fall om året rapporterats • I Storbritannien rapporteras cirka 100 fall om året • Studier från Storbritannien visar att det finns ett samband mellan trafficking och barn som försvinner från boenden 13 Extra utsatthet och trafficking Bristande kunskap och medvetenhet Att identifiera och erbjuda rätt stöd Brist på specialiserat stöd, tex gode män och boende Skyddade boenden i Nederländerna är hyllade och omdiskuterade • Nationell samordningsfunktion i Storbritannien • Specialiserade familjehem i Storbritannien • • • • 14 Rekommendationer till Sverige • Permanent mandat att samordna och utveckla metoder för att identifiera och agera när det gäller barn som är offer för människohandel • Nationell slussningsmekanism för misstänkta offer för människohandel och öka medvetenheten bland alla aktörer som kommer i kontakt med ensamkommande barn • Migrationsverket och kommunerna bör etablera lokala samarbeten kring barn i utsatta situationer, inklusive möjliga offer för människohandel • Regeringen och andra nationella myndigheter bör granska hur specialiserat stöd, exempelvis boende och gode män, kan erbjudas misstänkta offer för människohandel 15 Barn som försvinner • Respons på försvinnanden • Konsekvenser av ett försvinnande • Förebyggande arbete 16 Rekommendationer till Sverige • Regeringen bör tilldela en och samma myndighet ansvaret för att samordna insatser i syfte att förhindra att barn försvinner. En sådan funktion skulle kunna kartlägga situationen och analysera trender. • Regeringen bör ge en samordnande myndighet mandat att ta fram en handlingsplan i syfte att förhindra att barn försvinner. • Kommunerna bör ta fram lokala handlingsplaner och etablera samarbete kring försvinnanden samt identifiera riskgrupper. 17 Vilken information beaktas i asylprocessen? • Information om barnets personliga omständigheter saknas ofta • Information om familjeförhållanden känsligt och svårt att hitta • Aktörer som vet mycket om barnets involveras inte socialsekreterare kan tex ha vetskap om asylskäl utan att veta detta • Ibland sker många parallella rättsprocesser samtidigt • Användandet av experter och barnspecifik landinfo begränsat • Bristande kunskap hos handläggare, advokater och rättsväsende 18 Rekommendationer till Sverige • Specialiserade och utbildade biträden som representerar barnen • Migrationsverket bör ge vägledning till biträdena när det gäller hur man i praktiken ska representera barn • Migrationsverket bör fortsätta att utveckla arbetet med barnenheterna, utbildning av handläggare, bedömningar av vad som är barnets bästa och barnspecifik landinformation. • Migrationsverket bör utveckla mer barnspecifik landinformation och kunskap om barnspecifika former av förföljelse. 19 Det svenska mottagandet • Decentralisering och kommunala skillnader • Samordning på nationell nivå • Riktlinjer från nationella aktörer • Barn och ungas inflytande • Lokal samverkan • Verktyg 20 Utmaningar och möjligheter • Kunskap och beredskap i förhållande till att identifiera och hantera trafficking • Specialiserat stöd till misstänkta traffickingoffer (boende, gode män) • Stöd till barn som inte är asylsökande- socialtjänstens stöd till barn utan papper och barn som avvikit • Gode mannens roll- utbildning, handledning, stöd till gode män • Involvera barn och unga i utformningen/uppföljning av mottagandet • Undvika att barn och ungdomar flyttas runt • Barn som försvinner- regionala/lokala handlingsplaner • Samverkan och roller i asylprocessen • Barnkompetens hos offentliga biträden och domare • Hur och när bör barn höras i domstolarna 21 Rekommendationer • Formalisera och stärka samordningen kring barn i migrationsprocessen på departementsnivå • Etablera en samordningsmekanism med ansvar för att ta ett helhetsgrepp, exempelvis ta fram en handlingsplan • Se över hur strukturer för samarbete mellan aktörer inom kommunerna, antingen genom lagstiftning och/eller politik, kan främjas och upprätthållas i varje enskilt ärende, såväl som på kommunal nivå • Involvera barn och unga i utformning och uppföljning av lagstiftning, policy och praxis • Se över godmanskapets utformning • Se över hur samarbetet mellan olika aktörer i asylprocessen, exempelvis socialsekreterare, handläggare, gode män och offentliga biträden, kan förbättras 22 Verktyg 23 24 Samverkan för ensamkommande barn och ungaen vägledning för att kartlägga och förbättra mottagandet • Artikel 28 i EU:s mottagandedirektiv: Staterna ska se till att det finns mekanismer för att försäkra stöd, uppföljning och kontroll av mottagandet • Artikel 4 i FN:s konvention om barnets rättigheter och Barnrättskommitténs allmänna kommentar nummer 5 om allmänna åtgärder för genomförandet 25 • Barnkonventionen och grundprinciperna • Cykeln: en samverkansmodell • Checklistor för ett rättighetsbaserat mottagande - Boende och omsorg - Godmanskap - När barn försvinner eller misstänks vara utsatta för människohandel - Utbildning - Fritid - Medborgerliga och politiska rättigheter 28 Syftet är att stödja återkommande uppföljning och utvecklande av det lokala mottagandet genom samverkan Genomför en utvärdering av handlingspla nen Synliggör resultat Starta en samverkansgrupp Bjud in till en workshop 1. Samverkan 4. Uppföljning och utvärdering Genomförande av handlingsplan Kontinuerlig uppföljning 2. Kartläggning 3. Handlingsplan Med hjälp av checklistan genomför en kartläggning och diskutera resultatet vid en workshop Med hjälp av kartläggning och workshop ta fram en handlingsplan och prioriteringar Kom ihåg att bestämma ansvarig 29 Kartläggningsdelen 30 Exempel • Skydd och stöd erbjuds alla ensamkommande barn (asylsökande, icke-asylsökande, barn som utsatts för trafficking, barn utan papper, EU-medborgare) • Vid släkthemsplaceringar görs noggranna lämplighetsbedömningar • Alla typer av placeringar följs upp kontinuerligt och barnet är själv involverad • Gode män har nödvändiga kunskaper för att företräda barnets bästa och barnets behov • I kommunen/vår verksamhet finns kunskap och beredskap att hantera misstänkta traffickingoffer • Ensamkommande barn integreras i vanliga klasser så snart som möjligt • Ensamkommande barn har tillgång till och möjlighet att utöva fritids- och kulturaktiviteter 31 www.räddabarnen.se /vad vi gör i Sverige/barn på flykt Facebook: Rädda Barnen / Rädda Barnen: Barn på Flykt www.connectproject.eu Twitter: @raddabarnen /@MikaelaHagan 32
© Copyright 2024