1. No category

SAMRÅD med OSS 2015-02-10
Bibbi Wickström
Karin Haglund och Ansa Ramula (Ögruppen)
Jenny Sköld (boendechef)
Christer Nilsson (kortischef)
Linda Hermansson från förvaltningen, handhar HSL-frågor inför övertagandet av
sköterskeverksamhet för de våra.
Anna och Elisabeth (FUB)
Definition av vad samråd ska innebära och formen för dem.
Vi påtalade att de möten som varit tidigare inte kan kallas samråd utan har istället
varit information. FUB efterlyser samråd i frågor innan beslut och genomförande sker.
FUB efterlyser också samråd på högre chefsnivåer inom förvaltningen.
Med information och genomförande utan samråd genereras feedback från FUB i form
av klagomål och FUB har heller ingen möjlighet att besvara frågor från medlemmarna
som berör ett beslut på vettigt sätt.
Vi fick positivt gehör för detta och de ska återkomma med förslag på definition av
samråd.
Vi framförde det faktum att samråd enligt LSS ej förekommit i någon större
utsträckning och att en anmälan till IVO kunde vara aktuell.
(vi missade att ta upp frågan om handikapputskott)
Ögruppen (info från Ansa och Karin)
Valfrihet vid lunchen.
Det är inte OK att säga att en arbetstagare inte kan äta ute på restaurang för att det
saknas personal.
Den som får ett sådant svar ska kontakta Ansa eller Karin och påtala problemet.
Boendena har ansvaret för matlådan och för matkvalitén i denna.
Om individen glömmer sin matlåda finns rutiner att följa. Ingen ska bli utan mat.
Vid frågan om boendena tillsatt resurser för att fixa matlådor till de arbetstagare som
vill ha sådan fick vi inget direkt svar annat än att det måste man se till. Det ska inte
behöva vara anhöriga som fixar matlådan.
Man försöker ordna med individuella lösningar vid behov.
Man upplever att det i de flesta fall fungerar bra och att arbetstagarna i många fall äter
bättre. Inga speciella klagomål har kommit till deras kännedom.
Vid problem ska man prata med personalen i arbetsgruppen och/eller Ansa o Karin för
att tillsammans söka en passande individuell lösning.
Matkuponger kommer även fortsättningsvis endast gälla om man äter ute på
restaurangen och får normalt inte användas för att hämta mat. Denna regel är det
Ögruppen själva som beslutat om mot bakgrund av att det ska vara högre kvalitet på
maten (många som äter mycket ute köper dålig snabbmat – samt ekonomiska
överväganden inom Ögruppen.Vid enskaka tillfällen görs dock undantag och mat kan
__________________________________________________________________
Bertilsbergsvägen 10
08/766 38 02
181 57 Lidingö
hämtas med kupong, exempelvis när någon glömt matlåda, så att ingen blir
utan lunch.
Ekonomin för Ögruppen är tuff.
Man har anslag per arbetstagare, lika för alla oavsett storlek på behov.
Anslagen har inte försämrats men kostnaderna ökar pga att arbetstagarna blir äldre
och då kräver mer hjälpmedel och tillsyn (personal). Ögruppen måste prioritera med
befintliga resurser, ett exempel på det är matkupongerna.
Vid speciella tillfällen då någon arbetstagare mår dåligt (vilket inte är helt ovanligt i
den här gruppen) behövs omprioritering av personal och ev. extra resurser som sätts
in. Då får man göra en s.k. avvikelserapport.
Man önskar få en nivåbedömning av arbetstagarna istället. Denna bedömning skulle
då göras av LSS-handläggarna. Att ta fram en sådan analys finns på förvaltningens
bord att göra sedan 2011, men har uppenbart låg prioritet eftersom det skjuts upp till
förmån för andra analyser inom äldrevården. De har förhoppningar om att analysen
ska komma tillstånd 2015.
Metodutvecklarna har utbildat personal (ca 50 personer) i dokumentation samt
genomförandeplaner och jobbat för ett gemensamt språk inom Ögruppen.
Man har varit på 17 arbetsplatser och haft intervjuer med arbetstagarna.
Man har arbetstagarna i fokus.
Om någon mår dåligt pga förändringsarbetet eller av annan anledning så ska man
kontakta Karin eller Ansa.
Det är viktigt för dem att veta om det är många eller enstaka arbetstagare som har
problem och på vilka grupper.
Om många har problem i en grupp måste de se över arbetet i gruppen, annars söka
individuella lösningar.
De prövar nu något som man kallar ’delaktighetsmodellen’ på några av grupperna,
(Träffpunkten, Arbetshuset och Svängen) vilket är tänkt leda till större inflytande för
arbetstagarna i gruppen.
Modellen bygger på att man har utbildat personal till s.k. ’vägledare, hitintills 6 st och
de jobbar parvis. Syftet med modellen är att den ska underlätta att få fram vad
brukarna tycker.
Dessa vägledare leder vad man kallar ’samtalsslingor’ i gruppen. Alla arbetstagare i
gruppen tillfrågas om de vill deltaga i samtalsslingan (det är inget krav).
En vägledare är aldrig arbetsledare i den grupp man har sin arbetsplats och blir
således oberoende. Detta för att arbetstagarna ska våga säga vad de tycker.
Man är två vägledare, en som för samtalet och en som observerar. Man samlar dem
som vill vara och de får möjlighet att tycka till om sin situation. Man kan prata om
’allt’, så som aktiviteter, matstunder, vad man saknar, vad man tycker inte fungerar
o.s.v.
De två vägledarna har sedan motsvarande samtal med arbetsledare på den aktuella
gruppen samt Ansa och Karin där man går igenom det som framkommit och har
möjlighet att åtgärda. Rulledans och sittgympa är aktiviteter som de startat upp på nytt
som en konsekvens av synpunkter de fått under samtalsslingorna.
Slår försöket väl ut avser man att införa modellen över hela Ö-gruppen.
__________________________________________________________________
Bertilsbergsvägen 10
08/766 38 02
181 57 Lidingö
Vi påtalade vikten av att självständighet inte fick bli övergivenhet. Vikten av
social samvaro och samarbete, speciellt i en grupp där de flesta är mycket
ensamma i sin vardag i hemmet.
Vi tog upp Jessicas exempel, med att bli lämnad ensam och rädsla för att någon
olycka ska inträffa då man är själv.
Det vi missade att framföra, delvis pga tidsbrist då Ansa och Karin hade bråttom till
nästa möte, var vår synpunkt att allt förändringsarbete har gått för fort och det inte
alltid tycks ha förankrats hos arbetstagarna.
Boendena (info från Jenny)
Gruppbostäderna i Aga.
Planerad inflyttning på Ackumulatorvägen för 6 boende den 5/6 2015 och på
Agavägen den 27/10 2015 också för 6 personer.
Bostäderna på 1½ rum och kök är ca 50m2 och kommer att hyras av John Mattson.
Gemensamhetslokal kommer att finnas. 12-16 nya medarbetare kommer att anställas.
Man kommer inte göra någon personalrockad för att fylla personalgruppen, men
befintlig personal på de olika boendena är fria att söka tjänst på de nya
gruppbostäderna. Boendena kommer inte att dela personal sinsemellan.
De kommer behandlas likvärdigt med externa sökanden och inte prioriteras på något
sätt.
Det innebär att personal kan komma att sluta på befintliga boenden, men det sker på
deras eget initiativ.
Jenny och Ingela kommer att förestå varsin gruppbostad.
De påtalade vikten av individfokus, dvs varje individ bor i en egen lägenhet med
individuellt anpassat stöd. Även om det kallas gruppbostad vill de komma bort från
grupptänkandet eftersom det leder till gruppanpassade aktiviteter vilket är en rest av
institutionstänkande.
Det är viktigt att det görs en ny IP-plan för den individ som flyttar, eftersom hela
deras livssituation och stödbehov förändras. Speciellt gäller det den dag man flyttar
hemifrån.
Därefter görs en genomförandeplan för varje individ.
Det är inte helt klart vilka brukare som kommer att få erbjudande om inflyttning. Vi
påtalade problematiken kring hur sekretess här används som ursäkt för att inte delge
information om vilka andra som är tilltänkta hyresgäster.
Detta beror enligt dem på att de måste ha beslut klart först. Vi påtalade att sekretess
enbart ska användas då är till förfång för den enskilde.
(jag fick inte egentligen någon uppfattning om vad de ansåg om sekretess)
Separata lägenheter med boendeservice ökar och finns i Centrum, Brevik och Södra
Boendet (Läroverksvägen). Det finns cirka 33 lägenheter idag.
Den pågående chefsrockaden på boendesidan ska inte leda till en rockad bland
boendepersonalen.
(vi fick inte med kommentaren om frånvaron av chefer på boendeenheterna, eller
kontnuitetsfrågororna på den nivån)
__________________________________________________________________
Bertilsbergsvägen 10
08/766 38 02
181 57 Lidingö
Man har ett projekt som heter ’Scenen är din’ – ett projekt med OSS, Särskolan
och Kultur & Fritid
Man ansåg att Melodifestivalen innehöll ett alltför stort tävlingsmoment och har
därför omarbetat den till ’egen kreativitet utan tävlingsinslag’.
Det gäller inte bara musik utan även målning, dans, vad de själva vill göra.
Tid och plats: 27/3 2015 på Elverket. Allmänheten när välkommen.
Utbildning (info från Christer)
En inventering av alla medarbetares utbildning har genomförts.
Komvux har en kurs ’100 p. specialpedagogik 1’ inom utvecklingsstörning som de
kräver att alla ska gå/ha gått.
Carpe Forum (fortsättningen på Carpe-projektet) tar fram länsöverskridande kurser
med olika inriktningar, exempelvis utvecklingsstörning, personlig assistans, autism,
fysiska och socialspykologiska funktionshinder. Man har exempelvis haft en kurs i
Sunne med inriktning på autism/asberger.
Nationell Patientöversikt. NPÖ (info Linda Hermansson)
Ett arbete pågår på förvaltningen inför det kommunala övertagandet av
sjukvårdsansvaret upp till sköterskenivå för de våra. Läkare omfattas inte eftersom
kommunen enligt lag inte får anställa läkare. Man vill ha en enhet som handhar vår
medlemsgrupp och som har god kontakt med individernas respektive husläkare. Man
räknar med att övertagandet ska ske 1/10 2015 och de arbetar nu med att kartlägga
behovet för att kunna bygga upp den organisation som ska jobba med detta.. Det
handlar om skatteväxling samt HSL (sjukvårdslagen).
Linda samarbetar med MAS.
Man vill utbilda kommande personal i LSS-frågor.
NPÖ är en IT-lösning som sjukvårdsinrättningar kan anmäla sitt deltagande till.
Det är en databas där journaler läggs in och är läsbara för de sjukvårdsinrättningar
som är deltagare.
Visionen är att alla sjukvårdsinrättningar ska gå med i systemet.
Det möjliggör för en bättre vård och behandling när behandlande personal kan läsa
vad som en patient fått för behandling på andra ställen.
T.ex om du är bortrest och måste söka hjälp på annan ort så kan man där se om du är
allergisk el.d.
För de våra innebär det att man kan samla ihop journaler från alla olika ställen där de
behandlats och få en övergripande bild av vårdtagaren. Det skulle också innebära att
den som bistår patienten inte behöver berätta hela sjukdomshistorien varje gång man
besöker vårdinrättningen.
Vårdtagaren ska samtycka till att vårdcentralen nyttjar NPÖ, både att läsa i systemet
och att lägga in information. Detta ska ske vid varje vårdtillfälle.
Lidingö stad är ansluten till systemet men lägger i dags dato inte in någon information
utan använder den enbart för att läsa information.
I händelse av livshotande fall kan vårdpersonalen göra en nödöppning.
Hur respektive vårdcentral gör får var och en skaffa information om.
Man söker kanaler för att kunna informera om övertagandet och vi föreslog ett FUBmedlemsmöte i slutet av september, före starten. Det förslaget mottogs med intresse.
__________________________________________________________________
Bertilsbergsvägen 10
08/766 38 02
181 57 Lidingö
Vi poängterade att Lidingö Stad kan vara föregångare med att inkludera alla
LSS-berättigade i systemet, inte bara de som är inskrivna i daglig verksamhet
eller i grupp/serviceboende.
Samråd i sjukvårdsfrågan togs upp.
Adressen till Linda: linda.hermansson@lidingo.se
__________________________________________________________________
Bertilsbergsvägen 10
08/766 38 02
181 57 Lidingö