Vi minns och firar Ingrid
Tanum Information från Tanums kommun Nummer 40 Juni 2015 Vi minns och firar Ingrid 4 Info om kommunalt va 11 Flera bostadsprojekt i Tanumshede 25 Mindre än 500 dagar kvar till... INNEHÅLL Vattenverket på högvarv sommartid.......................... 4 5-6 juli – E6-loppet och invigning av E6..................19 René ger råd om avloppslösningar............................ 6 Nya larm säkrar tryggheten......................................20 Utbyggnad av kommunalt VA...................................... 8 Fortsatt högt flyktingmottagande............................. 21 Kommunalt VA på Hamburgö..................................... 8 Samverkan för vård nära hemmet...........................22 Nya ledningar Kämpersvik-Bodalsverket................... 9 Nya turistskyltar på gång..........................................23 Utbyggnad av VA Krossekärr och Sandhaken........... 9 Vi minns och firar Ingrid i Fjällbacka........................ 24 Invigning av vindkraftverk på Tyft............................ 10 Mindre än 500 dagar kvar till..................................25 Förslag för Centrumparken i Tanumshede..............11 Flygande start för Besikta .......................................26 Flera bostadsprojekt i Tanumshede........................12 Ruttet bananskal blir bränsle till bilen..................... 27 Fibern har kommit till fjället..................................... 14 Töm inte toan i havet, förbud från 1 april................28 E-tjänster och kommunfullmäktige live...................15 Avtal på livsmedel och förnyelsebar el....................29 Gemensamma tag för Tanums unga....................... 16 Bokslut 2014.............................................................30 Läsfrämjande för unga ............................................ 17 Välkommen till kundcenter i Tanum........................32 BUF – en epok i barnens tjänst...............................18 Omslagsbild: Ingrid Bergman utanför fiskaffären i Fjällbacka Fotograf: Tillhör Hembygdsarkivet i Fjällbacka Trevlig sommar! Tanum Information från Tanums kommun Nummer 40 Juni 2015 Liselotte – Tanums nya kommunalråd Jag heter Liselotte Broberg (M) och bor i Grebbestad. Jag är sedan årsskiftet kommunstyrelsens ordförande och Tanums kommunalråd. Jag leder en allians som består av M, C, Fp och Kd, vi har ett bra samarbetsklimat där vi är överens om det mesta. Vårt fokus är att vi hela tiden har kommunens bästa framför ögonen och har en öppen dialog med våra medborgare. Kommunens ekonomi är bra och vi har alldeles nyligen avslutat bokslutsdiskussionen. Resultatet för 2014 blev nio miljoner och vi kan därmed konstatera att vi går med överskott för femtonde året i rad. Vi växer befolkningsmässigt och det är vi glada för, ökningen 2014 var 43 st och vid årsskiftet var vi 12 346 invånare i Tanums kommun. Det är viktigt att befolkningen ökar så vi kan investera och bedriva en fortsatt bra verksamhet. För att vi ska bli fler invånare så måste bostadsbyggandet fortsätta, bostäder måste skapas i alla prisklasser och områden i kommunen. Det är en utav många utmaningar vi står inför. Urbaniseringen är en mycket aktuell fråga. Storstäderna lockar till sig företag, välutbildade och ungdomar. Det är bekymmersamt när man ser att landsbygden avfolkas och mycket av servicen försvinner. Det statliga pengaflödet styrs mot infrastrukturinvesteringar i de växande storstäderna. Det är inte mycket vi kan göra någonting åt men som tur är söker många ett liv där livskvalité och miljö värderas högt. Här har vi verkligen något som Tanum kan konkurrera med. Salta och söta bad, en unik natur med skärgård, fjäll och skogar, rent vatten och ren luft, en trygg vård, omsorg och skola och inte minst en tystnad som storstäderna aldrig kan erbjuda. Arbetslösheten är relativt låg, vilket beror på att vi har många och duktiga företagare i kommunen. Tanumsborna är verkligen framåt när de gäller företagsamhet, vi har cirka 2 200 företag i kommunen. För att kunna njuta och ta till vara på den livskvalité Tanum har att erbjuda är pendling något som tanumsborna inte är främmande för. Den kommer att underlättas när den sista etappen av E6:an genom världsarvet i Tanum invigs den 6 juli. Vi får då en komplett och säker motorväg från Oslo till Köpenhamn. Vilket även gynnar besöksnäringen. Tanum är fantastiskt och jag är glad och stolt över att få leda vår kommun tillsammans med alliansen de kommande åren. Har ni idéer på hur vi ska bli ännu bättre hör av er. Tillsammans ska vi göra Tanum till en ännu attraktivare kommun att bo och verka i. Trevlig sommar! Liselotte Broberg (M) Kommunstyrelsens ordförande liselotte.broberg@tanum.se REDAKTÖR: Anette Karlström • ANSVARIG UTGIVARE: Ulf Ericsson • STF ANSVARIG UTGIVARE: Anette Karlström • POSTADRESS: Tanums kommun, Ekonomikontoret, 457 81 Tanumshede BESÖKSADRESS: Kommunhuset Tanumshede • TELEFON: 0525-180 00 VX Fax: 0525-183 00 • E-POST: kommun@tanum.se • PAPPER: 115 g Munken Cream Bra miljöval • TRYCKERI: Munkreklam AB, Munkedal FOTON: Omslag, sid 24 Hembygdsarkivet i Fjällbacka, sid 2 Kjell Holmner, sid 3 Ottosson Photo, sid 4-5, 7, 10, 14, 16, 20, 26 Ann-Katrin Eklund, sid 11 skiss Kustens Arkitekturverkstad, sid 12 Robert Dahlberg, sid 13 illustration Stefan Werner, sid 15, 29 Scandinav Bildbyrå, sid 17 Fredrik Svedemyr (tidningen Framsidan), sid 22 Västra Götalandsregionen, sid 23 illustration Reklambyrå Bozzanova, sid 27 Shutterstock, övriga foton Tanums kommun. TEXTER: sid 4-7, 10-14, 16, 20, 26 Ann-Katrin Eklund, sid 17 Fredrik Svedemyr (tidningen Framsidan), sid 22 Västra Götalandsregionen, sid 27 RAMBO AB, övriga texter Tanums kommun. Vattenverket på högvarv sommartid Sommartid är flödet av vatten i vattenverket i Tanumshede tre gånger så stort som vintertid. Produktion och distribution är en utmaning när sommarfolket flerdubblar kommunens befolkning. Drifttekniker Roland Cedervik är en av dem som ser till att allt fungerar. -Fällningen går lättare när vattnet är varmare, berättar han. Men bortsett från att partiklar fälls ut lättare är det mesta svårare och känsligare. Reningsprocessen måste få den tid som krävs även om flödet är stort. Sandfilter och kolfilter får spolas rena oftare än vanligt och att hålla rätt surhetsgrad är knepigare än normalt. Men råvattnet i verket, ytvatten från Nedre Bolsjön, håller bra kvalitet redan från början. Försurningen Nedre Bolsjön är kommunens viktigaste vattentäkt. Möjligheterna att använda Övre Bolsjön som reservtäkt undersöks i en förstudie. motverkas av kalkning i området och bakteriehalten är oftast låg. -Vattnet är väldigt rent och fint, säger driftingenjör Michael Viberg. Höjda glas för dricksvatten av god kvalitet. Michael Viberg, driftingenjör, Roland Cedervik, drifttekniker, och Karin Görfelt, va-chef, är glada över Bolsjövattnet, som via vattenverket i Tanumshede leds ut till stora delar av kommunen. 4 I beredskap Från verket i Tanumshede distribueras vattnet ut i kommunen. Roland Cedervik är en av sju tekniker som, en vecka i taget och året om, turas om att ha kvälls-, natt- och helgberedskap i fall något händer i verk, pumpstationer och nät, något det är extra stor risk för när systemet är hårt belastat. Erfaren personal som kan kommunen är en stor tillgång. -Det går inte att byta ut hela styrkan med sommarvikarier, påpekar Michael Viberg. Bolsjövattnet försörjer bland annat kustområdet från Resö i norr till Heestrand i söder. Antalet abonnenter ökar stadigt. Tanum är en kommun där det byggs mycket. Dessutom ansluts fortlöpande områden som tidigare haft enskilda vattentäkter. En kedja Ständiga insatser görs för att bygga bort flaskhalsar i systemet. -Då måste vi ta hänsyn till alla delar i kedjan, säger vatten- och avloppschef Karin Görfelt. En enskild investering kan kräva fler, bakåt i nätet. Trots förbättringar händer det att vattnet tryter. När uttaget är som störst är det svårt att upprätthålla trycket hela vägen ut i nätet. -Svårast är det till fastigheter som ligger högt, berättar Viberg. Problemen kan leda till förbud mot bevattning och krav på allmän sparsamhet i vissa områden. -Då vill vi att alla tänker till. Vatten är ju så viktigt och alla måste kunna använda det till de viktigaste ändamålen, säger Görfelt. Dyrt nät Önskemål om att spara leder ibland till krav på sänkt avgift. -Men det mesta av avgiften går till drift och underhåll samt investeringar, inte till vattenproduktionen, säger Viberg. Tanum är en vidsträckt kommun, en av de största i Västra Götaland. Utspridd bebyggelse innebär höga kostnader. Ledningsdragning i ett landskap med mycket berg och lera fördyrar, liksom den kraftiga säsongsvariationen som kräver att allt dimensioneras efter sommarens maxbelastning. Flera täkter Nedre Bolsjön är kommunens största vattentäkt. Vatten får tas ut till en viss lägsta nivå. Två grundvattentäkter försörjer Lur respektive Backa och Östad. Gerlesborgsområdet får vatten från grannkommunen Sotenäs. Genom filtren i vattenverkets filterhall passerar det under högsäsongen på sommaren 4 200 kubikmeter vatten per dygn, tre gånger så mycket som vintertid. Drifttekniker Roland Cedervik ser till att sandfiltren fungerar som de ska. Nätet förbättras Grövre ledningar, fler pumpstationer och större reservoarer ska göra vattenförsörjningen tryggare. Utbyggt vattenverk planeras och på sikt kan det bli en reservvattentäkt. -Vi jobbar väldigt hårt för att förnya nätet, säger Michael Viberg, driftsingenjör. I sommar väntas en ny, grov ledning direkt till vattentornet i Hamburgsund förbättra situationen där. Nya tryckstegringsstationer har tidigare byggts i Hamburgsund och på en rad andra platser. Nya och grövre ledningar har lagts i bland annat Grebbestadsområdet. Till projekt som övervägs hör en ny ledning från Hamburgsund till Slottet, Tegelstrand och Heestrand. Satsningar på ökad kapacitet i vattenreservoarerna eller på nybyggda torn övervägs i Hamburgsund, Fjällbacka, Grebbestad och på Resö. En planerad tillbyggnad av vattenverket i Tanumshede ökar produktionskapaciteten. -Avsikten är att klara behovet fram till år 2030, säger Viberg. En förstudie pågår om möjligheterna att använda Övre Bolsjön som en reservvattentäkt. Prover på vattenkvalitet och mätning hör till det som görs i första skedet. 5 René ger råd om bättre avloppslösningar i områden med samlad bebyggelse Har du en avloppslösning som inte klarar dagens krav på rening? Har du många grannar med samma problem? Då kan kommunens va-rådgivare hjälpa er att hitta en ny och bättre lösning – gratis och oberoende. -Miljökraven är ramen. Innanför dem ska jag hjälpa fastighetsägare i bebyggelsegrupper att hitta bra, gemensamma lösningar. Det säger René Mortensen, sedan närmare ett år tillbaka va-rådgivare i Tanums kommun. Vatten- och avloppsrådgivningen är en satsning som ska bidra till förbättringar i områden med samlad bebyggelse där många fastigheter har bristfälliga avlopp. Totalt finns det 60-70 sådana områden, med cirka 2 500 fastigheter, och där vill kommunen se nya, samlade och långsiktiga avloppslösningar. Ofta rör det sig om områden där avloppsanläggningarna är gamla och har låg reningseffekt. Många problemområden är gamla sommarstugeområden. Närhet till vattentäkter, vattendrag och hav innebär risk för förorening av dricksvatten och övergödning av vattenmiljöer. För enskilda fastighetsägare kan bättre avlopp öppna möjligheter till både höjd standard och nybyggnation, nu ofta stoppad på grund av bristfälligt avlopp. Prioriteringar Va-rådgivaren arbetar aktivt med ett antal områden som kommunen väljer ut men han kan också hjälpa till på initiativ från enskilda fastighetsägare. Kravet är att det i området är minst tio fastighetsägare som är intresserade och att de utgör en stor del av antalet fastighetsägare i grannskapet. -Har du en fastighet i ett område Kommunens va-rådgivare kan hjälpa enskilda fastighetsägare i bebyggelseområden att finna nya avloppslösningar, som uppfyller alla krav. Förutsättningen är att en stor del av områdets fastighetsägare, minst tio, är intresserade av rådgivningen. 6 René Mortensen är va-rådgivare i Tanums kommun, med uppgift både att arbeta med områden som kommunen prioriterar och att stå till tjänst med råd på begäran av grupper med enskilda fastighetsägare. där bebyggelsen ligger samlad och där många fastigheter saknar avloppslösningar som uppnår dagens krav på rening är du välkommen att kontakta mig, säger René Mortensen. Ofta ligger områden med dåliga avlopp så långt från kommunens avloppsnät att det vare sig är praktiskt möjligt eller ekonomiskt försvarbart att dra ledningar till dessa områden. Det är tätt med markeringar på kartan över områden, alla kustnära, som bedöms ha behov av samlad och långsiktig avloppslösning. Miljöchef Martina Vestgård, va-rådgivare René Mortensen och va-chef Karin Görfelt (till höger) arbetar för att komma till rätta med problemen i samverkan med fastighetsägarna. tvättvatten (bdt-vatten). Slam från slutna tankar kan efter behandling, där bakterier dödas, bli ett näringstillskott i jordbruket. Ett gemensamt, mindre reningsverk är ett annat alternativ. Helhetssyn mendera beror på det enskilda fallet och de lokala förhållandena, säger René Mortensen. -Det finns ett stort behov av att få till bättre vatten- och avloppslösningar och det behövs en helhetssyn på varje område för att inte skapa nya problem för framtiden. -Vilken lösning jag kan rekom- Billigare Styrs av lag och mål Reningskrav För enskilda fastighetsägare blir det oftast billigare med en lokal, gemensam lösning än att ansluta sig till kommunalt va-nät. En lokal lösning kan kosta i storleksordningen 100 000 kronor medan en kommunal anslutning rör sig om en kostnad på cirka 250 000 kronor per fastighet. Exempel på lokala lösningar är sluten tank för wc-avlopp i kombination med en gemensam, stor infiltrationsanläggning för bad-, disk- och Grunder för va-rådgivningen: Miljöbalken och nationella miljökvalitetsmål. Rapport och handlingsplan från miljöavdelningen 2012: ”Åtgärder rörande enskilda avloppsutsläpp inom samlad bebyggelse och detaljplanelagda områden i Tanums kommun. René Mortensen kan nås på telefon 0525-182 28 eller rene.mortensen@tanum.se. Krav på ny avloppsanläggning: God reduktion av kväve, fosfor och BOD (biologiskt nedbrytbart material). Kretslopp av näringsämnen (från nya toaletter) ska vara möjligt. Det får inte finnas risk för negativ påverkan på vare sig dricksvattentäkter, badvattenkvalitet, områden med känslig natur eller på möjligheter att uppnå god ekologisk status i kustvattnen. 7 Utbyggnad av kommunalt VA Längs med Tanumskusten, från Resö i norr till Gerlesborg i söder, finns många områden med hus som ligger utanför samhällena, men ändå samlade i grupper. Under årens lopp har standard, bekvämlighet och miljökrav ändrats och behov av samlade lösningar för vatten och avlopp uppstått. Vissa av områdena lämpar sig för anslutning till det kommunala vatten- och avloppsnätet. Kommunens miljöavdelning och VAavdelning har under flera år jobbat tillsammans med att prioritera om- råden ur miljösynpunkt, och sedan har utbyggnaden av kommunalt VA planerats med hänsyn till praktiska orsaker, såsom i vilka områden det finns bäst kapacitet i kommunens vatten- och avloppsanläggningar. Tekniska nämnden har beslutat om planen, och sedan har kommunfullmäktige år för år beslutat att avsätta pengar till VA-utbyggnad. I genomsnitt bygger kommunen ut VA i ett till två områden varje år. De senaste åren har kommunen anlagt VA i följande områden: • Norra Ejgde (Hamburgsund) • Södra Heestrand • Vassviken (Tegelstrand) • Mellersta Hamburgö • Trumsemyren (Kämpersvik), etapp 1 Pågående och närmast kommande områden för kommunal VA-utbyggnad: • Krossekärr (Grebbestad) • Långekärr (Gerlesborg) • Trumsemyren (Kämpersvik), etapp 2 Kommunalt VA på Hamburgö Under senaste året har det vänts upp och ner på markerna tvärs över Hamburgö, från öster till väster. Det må ha sett ut som ett månlandskap under arbetets gång, men snart syns inte många spår ovan mark. Under mark har området berikats med ledningar för vatten och avlopp. Syftet är att minska påverkan på miljön genom att avloppsutsläppen i området minskar, och samtidigt kunna erbjuda kommunalt dricksvatten. Fastigheterna i området har tidigare haft enskilt vatten och avlopp, men framöver så ska avloppsvattnet pumpas till Hamburgsunds avlopps reningsverk, där det genomgår långtgående rening innan det släpps ut i havet. Det är alltid en utmaning att anlägga VA i områden med befintliga hus, eftersom man måste anpassa placering av ledningar och pumpstationer till befintliga förhållanden, och det dessutom finns många 8 intressen att ta hänsyn till. Markförhållandena längs med Bohuskusten utgör också en utmaning, så även på Hamburgö. Där det inte är berg så är det oftast lera. Under projektet på Hamburgö så har ledningarna borrats genom berg och jord på vissa sträckor, och andra sträckor har grävts. På flera ställen, där marken består av lera, så var det mycket svårarbetat eftersom marken flöt ut Ny pumpstation i Sjöviken på Hamburgö. och schakterna behövde stagas upp. En grävmaskinsförare konstaterade att ”det är som att gräva i majonnäs!” Trots utmaningar så är projektet nu färdigställt och VA-anläggningen färdig att användas. Utöver att projektet innebär en miljöförbättrande åtgärd så innebär det också en möjlighet till förbättrad standard för många fastighetsägare i området. Från Kämpersvik till Bodalsverket Kommunens nya avloppsreningsverk, Bodalsverket söder om Grebbestad, sattes i drift 2012. Sedan dess har avloppsvatten från Grebbestad, Havstenssund och Sannäs renats där. Från och med 2015 kommer även avloppsvattnet från Kämpersvik att pumpas till Bodalsverket, istället för att som tidigare pumpas till Fjällbacka reningsverk. Under 2014 och 2015 har Tanums kommun anlagt överföringsledningar för vatten och spillvatten (avlopp) mellan Kämpersvik och Bodalsverket, en sträcka på ca 3,3 km, samt anlagt pumpstationer längs med vägen. Alla ledningar och pumpstationer är dimensionerade för att kunna leda avloppsvattnet från Fjällbacka den här vägen i framtiden. Nya ledningsdragningar mellan Kämpersvik och Fjällbacka kvarstår dock innan avloppet från Fjällbacka kan pumpas till Bodalsverket. Samtidigt som de grova överföringsledningarna har anlagts, så har det lagts vatten och avlopp till 25 fastigheter längs med vägen, vilka tidigare haft enskilda anläggningar. I nästa etapp, som planeras att påbörjas i slutet av 2015, kommer VA att anläggas till ytterligare 35 fastigheter. Området är ett av områdena som ingår i tekniska nämndens planering för utbyggnad av kommunalt VA i befintlig bebyggelse. En stor del av ledningssträckan, ca två tredjedelar, har ledningarna borrats ner i marken med styrd borrning. Ledningarna, som är gjorda av plast, svetsas ihop ovan mark. Sedan borras en sträcka på upp till flera hundra meter för att göra plats åt ledningen. När borren kommit upp på bestämd plats, så kopplas ledningen på och dras med tillbaka i hålet. Tekniken användes exempelvis vid Ejgdetjärnet, som är en våtmark med stort naturvärde och många häckande fågelarter. Även sträckan under väg 163 borrades, vilket gjorde att trafikstörningar kunde undvikas. Vatten- och avloppsledningar förberedda för nedläggning i Kämpersvik. Krossekärr och Sandhaken Tanums kommun har under våren påbörjat arbetet med att ansluta hushåll i området Krossekärr och Sandhaken till det kommunala verksamhetsområdet för VA, via överföringsledningar för vatten och spillvatten som kommer att anläggas från Grönemad och Krossekärr in till Svinnäsberget i Grebbestad. Spill- vattnet kommer därifrån att pumpas vidare till Bodalsverket i befintliga ledningar. Projektet omfattar cirka 4,6 km ledningar mellan Grebbestad och Krossekärr samt pumpstationer som anläggs vid Krossekärr och Kuseröd. Ledningarna kommer att samman kopplas mellan Grönemad och Krossekärr för att öka redundansen i spill- och vattensystemet. Arbetet påbörjades under slutet av april månad 2015. Genomförandetiden beräknas till cirka ett år under gynnsamma väderförhållanden. Många markägare berörs av arbetet, 9 vilket har medfört att det har tagit relativt lång tid att komma fram till en slutlig ledningssträckning. Anläggning av ledningsnätet kommer i huvudsak att ske med markschaktning. Borrning i berg kommer att utföras cirka 300 meter genom Svinnäsberget. Drygt 80 fastigheter i området kommer att beredas anslutning till det kommunala VA-nätet. Fakta: Spillvatten är avloppsvatten från hushåll. Särskiljs från dag- och dräneringsvatten, som inte får kopplas till spillvattensystemet. Redundans i VA-nätet innebär att det finns flera vägar som vattnet kan ledas, vilket möjliggör att området kan försörjas med vatten även om det t.ex. blir en läcka på den ena ledningen och vattnet måste stängas av den vägen. Va-arbetet vid sjöbodarna i Krossekärr mot Grönemad. Solig invigning av kommunalt verk Solsken och soliga miner präglade invigningen av det kommunala vindkraftverket på Tyft den 1 april. -Bra för skattebetalarna, kommunen och framför allt för miljön, sa kommunalrådet Liselotte Broberg, M, i sitt invigningstal. Tanums kommun är dominerande part i vindkraftssatsningen, som också kommunala Tanums Bostäder AB och Rambo AB står bakom. Broberg påminde om att ett kommunalt bygge kom upp i ett sent skede av kommunens arbete med vindkraftsplaneringen och att politikerna våndades en hel del inför beslutet om den stora investeringen: -Vi politiker vill ju gärna ha både hängslen och livrem. Ulf Ericsson, i dag vår kommunchef, såg till att vi 10 fick ett så bra beslutsunderlag som det bara gick. Broberg kände sig stolt över en närproduktion av förnybar energi som gör kommunen nästan till hälften självförsörjande på el, TBAB och Rambo helt och hållet. Med en gest i riktning mot vindkraftsteknikerna från Vestas förklarade Liselotte Broberg verket invigt. Vingarna, som en stund bara stillsamt rört sig med vinden, fick ny fart när verket återstartades via teknikernas dator. Fakta: Totalthöjd: 150 meter, varav tornhöjd 94. Rotordiameter 112 m. Tre vingblad. Effekt: 3,3 MW (megawatt). Produktion: 8-8,5 miljoner kWh (kilowattimmar) per år. Det kommunala vindkraftverket ovanför återvinningscentralen på Tyft invigdes 1 april. Flexibelt parkförslag Stödmurar som för tankar till stengärdsgårdar och en grön länk av träd över parkeringen, som en förbindelse mellan parken och skogsområdet norrut. Det är inslag i ett nytt förslag till utformning av Centrumparken i Tanumshede. -Det behöver göras något åt parken. En fin utemiljö är väldigt viktigt för att stärka Tanumshedes centrum, säger PeO Hedemyr. Han är en av de engagerade näringsidkare som tagit initiativ till en ny diskussion om parkens utformning sedan ett tidigare förslag visat sig bli alltför dyrt. En uppvaktning gav positiv respons från kommunen som avsatte medel till parken. Idéer samlades under en dagslång workshop och bearbetades av en nybildad parkgrupp. Ann-Sofie Karlsson, kommunens mark- och exploateringschef, formulerade ett uppdrag och Kustens Arkitekturverkstad har i vår redovisat ett förslag till förändrad park. Skissat förslag (här beskuret) till ny utformning av Tanumshede Centrumpark omfattar en grön länk av träd mellan parken och skogsområdet på andra sidan parkeringen. En träkonstruktion med böljande former mellan park och parkering är tänkt för olika ändamål. Andra inslag är en terrasserad grönyta, med sittplatser på stödmurarna, nya träd som komplement till gamla och en öppen torgyta, vars beläggning fortsätter i ett stråk över Affärsvägen. torghandel. Segeldukstak, flyttbara väggar men också fast byggnation kan komma i fråga. Flexibel Ledstjärnor i förslaget är att integrera parken med omgivningen och erbjuda ytor som kan användas på olika sätt. -Renodling och flexibla lösningar gör att parkens lilla yta kan fungera för många aktiviteter, säger landskapsarkitekt Cecilia Lindsten. Barn ska kunna leka i hela parken och torgdelen föreslås inte få något fast ”möblemang”. Den ska kunna användas för såväl uteservering som exempelvis publikplats. En träkonstruktion i övre delen, mot parkeringen, ska kunna fun gera som scen eller för till exempel ”vandra” från parken till ett grönt stråk tvärs över parkeringen. Planterade tallar i stråket anknyter till skogen på andra sidan. Terrassering Inspiration till parkens utformning har hämtats både från närområdet och omgivande landskap. Gräsbevuxna terrasser med stödmurar av kullersten ska föra tankarna till åkerlappar, omslutna av stengärdsgårdar. Slingrande, grusade gångvägar blir symboliska bäckar. En av dem leder till torgets lilla fontän, där blåglaserade plattor förstärker intrycket av vatten. Livskraftiga fruktträd i parken, en gång en trädgård, blir kvar och kompletteras med nya prydnads- och fruktträd. Sådana träd föreslås också Grön vägg Hela varuhusfasaden från kaféet till Affärsvägen föreslås bli täckt av spaljerad kaprifol och pipranka. Förslaget har lämnats till parkgruppen, där PeO Hedemyr ingår. -Stommen i förslaget är väldigt bra men vi kan behöva se över detaljer, säger han. -Förslaget ger en fantastiskt fin mötesplats där det gamla bevaras på ett modernt och praktiskt sätt, tycker Elin Bengtsson från familjen som driver Ica Supermarket/ Hedemyrs varuhus. 11 Flera bostadsprojekt i Tanumshede Bostadsrätter i ett höglänt skogsområde i centrala Tanumshede eller hyresrätter i ett nybygge nära Tanums kyrka. Det är de två av flera aktuella bostadsprojekt i Tanumshede. rymmer 69 lägenheter fördelade på tre områden. Först i tur att bygga är Södergården, med både flerfamiljshus och en handfull så kallade kompaktvillor. Både kommunala Tanums Bostäder AB och privata PeO Hedemyr Fastighets AB ligger i startgroparna. -Vi hoppas kunna börja sälja bostadsrätter i höst, säger PeO Hedemyr. Hans förhoppning är att före sommaren kunna söka bygglov för Kattedaben, ett namn med anknytning till den damm som tidigare fanns på den skogsklädda höjden norr om Hedemyrs varuhus. Projektet, som ska genomföras av dotterbolaget Kattedaben AB, Samma detaljplan ger även Tanums Bostäder (TBAB) möjligheter att bygga fler lägenheter, bland annat i form av marklägenheter vid Bergsvägen, där det nu finns enplanslokaler. -Ett projekt jag tror mycket på, säger vd Björn Berntsson. Detta bygge kan komma igång tidigast nästa vår, när renoveringen av lägenheterna i området avslutats. Ersättning ska dessförinnan ordnas för de föreningslokaler, förråd, med mera som finns i nuvarande länga. TBAB vill också gärna behålla och Marklägenheter utöka evakueringslägenheterna för renoveringen, modulbostäder vid Rylandsvägen. -Flera som flyttat dit har velat vara kvar eftersom det är en väldigt rimlig kostnad för de 40 kvadratmetrarna, säger Berntsson. Bygglovet är tillfälligt, på fem år. Berntsson vill att det permanentas och utökas med en andra våning. Kyrkonäs Ett annat TBAB-projekt som är högt prioriterat är Kyrkonäs på Vinbäck, ett nybygge som ska ersätta det hyreshus som revs för ett par år sedan. Berntsson hoppas att detaljplanen är klar i höst och att det då går att trycka på knappen för bygget. Upphandlingen är redan klar, via branschorganisationen Sabo. Projek- Flera bostadsprojekt är aktuella i centrala Tanumshede. PeO Hedemyr Fastighets AB planerar att bygga i Kattedaben, skogsområdet mitt i bilden. Tanums Bostäder AB har flera projekt som rör Bergsvägen och Hedeskogsvägen (mellan skogsområdet och idrottsplatsen) och Rylandsområdet i öster. 12 tet gäller så kallade koncepthus som närmast finns i Skee. -En form av förfinade moduler, säger Berntsson. Modulhus är ett sätt att bygga lite billigare. Både privata och allmännyttiga bostadsbolag brottas med höga byggkostnader som ger höga boendekostnader. Det dämpar intresset trots att bostadsbristen är stor. -Det är väldigt dyrt att bygga nu, säger PeO Hedemyr. Därför satsar han på bostadsrätter på Kattedaben i första hand. Kanske kan det bli hyresrätter i en senare etapp. Kattedabenprojektet är ritat av Werner Arkiteketer AB, som vann en tävling om utformningen av Tanumshede och nu är involverat i flera detaljplaner. Dit hör TBAB-projektet Projektfakta PeO Hedemyrs Fastighets AB: 69 lägenheter, Kattedaben, fördelade på tre grupper. Första etappen Södergården omfattar 24 lägenheter (tvåor och treor) och fem kompaktvillor, alla bostadsrätter. TBAB-projekt: Kyrkonäs: 24 lägenheter jämnt fördelade på tre byggnader i två plan. Bergsvägen: 25-30, mestadels små, marklägenheter. Bergsvägen och Hedeskogsvägen: Påbyggnad av befintliga hyreshus med en tredje våning (lågt prioriterat projekt). Rylandsvägen: Ytterligare 10 modullägenheter. Backane: 32 lägenheter i fyra byggnader. Riksvägen, på f d Statoilfastigheten och två angränsande fastigheter: Tre små hyreshus tänkbara på lång sikt. Rylandsområdet, på nyss avverkad skogsmark: Intresse av del i nytt bostadsområde. Kattedaben 1: Fasaderna på Kattedaben blir röda, i linje med det vinnande förslaget ”De röda åren” i en arkitekttävling om utformningen av Tanumshede centrum. Backane, med bland annat ny bebyggelse kring Postvägen. -Där vill vi bygga något som passar väldigt väl in i omgivningen, säger Berntsson. Skälet är närheten till den kulturhistoriskt värdefulla bebyggelsen och miljön kring gästgiveriet. Utbyggnader av det och hotellrörelsen ingår för övrigt i samma detaljplan. Stort tryck -Väldigt kul med alla bostadsprojekt i Tanumshede, säger Lars Carlén, chef för Tanum Shoppingcenter som ger jobb till 350 personer, på heloch deltid, och ytterligare ett 50-tal i verksamheter som vaktbolag och transporter. -Bostadsbristen har varit ett problem för oss. Vi har många som pendlar till oss, främst söderifrån, och som upplever att det är för dyrt att bosätta sig i kustorterna. PeO Hedemyr berättar om ett stort tryck på det tiotal lägenheter som bolaget har idag i Tanumshede. TBAB har en kö på 650-700 sökande till lägenheter i kommunen, främst i Tanumshede och Grebbestad. -Vi har inget ledigt och det är ett jättebekymmer, säger Björn Berntsson. Nya villatomter Fler villatomter är på gång på Vinbäck, där Stensättarevägen och Sömmerskevägen börjar bli färdigutbyggda. -Bara några tomter återstår, berättar Kathrine Kahlman på kommunens mark- och exploateringsavdelning. Kommunen har därför anslagit pengar till utbyggnad av ytterligare en gata, Barberarevägen, inklusive vatten och avlopp. Nio tomter där är avstyckade sedan tidigare. De kan bli klara att sälja nästa år eller 2017. -Vi upplever ett ökat intresse för detta område. Det är väldigt roligt, säger Kahlman. 13 Fibern har kommit till fjället Det dröjde länge innan gården på Kynnefjäll fick elektricitet, men i bredbandsutbyggnaden ligger Lunneskog i framkant. -Tack vare Åke och hans medhjälpare, berömmer Erik Johansson. Han är sedan i mars nöjd nyttjare av det fibernät som byggts av Sundshultfiber ekonomisk förening. Åke Johansson, ordförande i föreningen, är en av dem som i tre år lagt 7800 ideella timmar på projektet. Minst. -I grunden jättefel, säger Åke Johansson, som tycker att fiberutbyggnaden egentligen borde vara samhällets sak. Eldsjälar Nu drivs den i hög grad av eldsjälar, övertygade om att fibern behövs för bygdens utveckling. Sundshultfiber har fått mycket positiv respons från medlemmarna, Med fiber på Lunneskog har Erik Johansson fått den trygga telefonanslutning som han saknat på senare år. ägare till 350 anslutna fastigheterna. -Vi bor i glesbygd men har fått ett toppmodernt nät. Det vill vi nu utveckla vidare, säger Åke Johansson. Nästan alla helårsbebodda fastigheter är med. Föreningen har särskilt månat om de mest avsides boende. 85-årige Erik Johansson är en av dem. Med fiberanslutningen av hans föräldragård Lunneskog, där han bor kvar efter ett ägarbyte, har den digitala motorvägen kommit till Kynnefjäll. Väglöst Åke Johansson hoppas och tror att fibernätet kan bidra till inflyttning i bygden. 14 Under årens lopp har han upplevt helt andra förutsättningar för kommunikation där. I barndomen på 30-talet var det visserligen många invånare på fjället och nära till skolan men långt till bilvägar. Häst och vagn var det transportmedel som gällde. Elektricitet fick gården först 1975, som en av de sista fastigheterna i landet, men i den digitala revolutionen ligger den nu väl framme. Telefon via fibernätet är det Erik Johansson uppskattar allra mest. De luftburna kopparledningarna var inte att lita på. -Om inte stormar fällde träd på telefonkabeln så gjorde bävern det. Mobiltäckningen har enligt Erik Johansson blivit allt sämre. -Fast i vaktstugan är den perfekt, berättar han. Hustomte Stugan var i nära 20 år bas för Aktionsgruppen Rädda Kynnefjälls vakthållning och kamp mot förvaring av utbränt kärnbränsle i berget. Erik var hustomte och är nu en av dem som tar hand om vaktstugan. Förutom bra telefonförbindelse kan Erik Johansson nu, om han så vill, bläddra mellan en mängd tvkanaler. Men datorn som han försetts med är han tveksam till att lära sig, även om han i så fall kan surfa på ett supersnabbt nät. Vad gäller skrivandet får nog den gamla skrivmaskinen göra tjänst ett tag till för Erik Johansson, välkänd i bygden som poet och skribent. Jo, kanske kan det bli en strof om när fibern kom till Lunneskog. Vilka e-tjänster är du intresserad av? De senaste åren har det skett en fantastisk utveckling kopplat till ny teknik, digitalisering och internet. Det har gjort att vi i Sverige idag flitigt använder internet och våra smarta telefoner för att sköta våra ärenden, söka information, boka och betala, när och där det passar var och en av oss. Det offentliga behöver hänga med i denna utveckling för att möta upp förväntningarna och ta vara på alla de möjligheter som digitaliseringen ger. I början av 2015 införde kommunen ett kundcenter, ett viktigt steg för att öka kommunens tillgänglighet gentemot dig som bor i Tanums kommun. För att ytterligare öka tillgänglighet och service är det nu dags att arbeta fram e-tjänster som vi kan erbjuda. Målet är att kommunen ska kunna erbjuda flera olika e-tjänster innan året är slut. I dagsläget finns de e-tjänster vi erbjuder inom barn- och utbildningsförvaltningen. Du kan anmäla och säga upp din barnomsorg, registrera schema och anmäla ny inkomst direkt på vår hemsida. Vilken e-tjänst skulle du ha mest nytta av? Mejla dina önskemål till kommun@tanum.se. Följ debatten i kommunfullmäktige - hemma i soffan Nu kan du följa med den politiska debatten i kommunfullmäktige när du vill och var du vill. Kommunfullmäktige sänds numera på www.tanum.se. Har du inte möjlighet att följa debatten direkt kan du när som helst dagen efter sammanträdet titta då istället. Då kan du dessutom välja att gå di- rekt till ett enskilt ärende som intresserar dig. På hemsidan finns även ett arkiv för tidigare sändningar. Du hittar länk till webbsändning och information om aktuella sammanträdesdagar på vår hemsida. Välkommen att titta på debatten i kommunfullmäktige via webben! www.tanum.se/kommunfullmaktigedirekt Varmt välkomna till Återbruket Våra öppettider är måndag-torsdag kl 12.30-16.30 Lördagsöppet en gång i månaden, vanligtvis sista lördagen i varje månad. Öppettider på lördagsöppet kl 10.00-14.00. Du som vill skänka möbler, porslin, cyklar mm är varmt välkommen under våra öppettider. Det går även bra att lämna i vår container på Tyft eller ring 0525-183 39, 0525-183 66 och boka annan tid. Sommarstängt under veckorna 27, 28, 29 och 30. Fynda, återanvänd, lämna in det du inte använder. Ett bra miljötänk för framtiden! Varmt välkomna att handla på Återbruket, Industrivägen 4 i Tanumshede Önskar personalen 15 Gemensamma tag för Tanums unga Tanums ungdomsteam samlar kunskap och resurser. Målet är samverkan för ungdomars bästa. -Vi får information, kan ha koll och se ungdomars behov, summerar Jessica Jonasson, fritidssamordnare och sammankallande i ungdomsteamet. Teamet består av kommunal personal som arbetar med ungdomar. Även polisen är representerad. När teamet möts var tredje vecka informerar alla från sina olika verksamheter, diskuterar aktuella händelser och företeelser bland ungdomar. Är något en isolerad händelse eller uttryck för en trend? Behöver teamet agera? Trafiksäkerhet Oroväckande information om ungdomar som körde alltför fort med mopeder och epatraktorer, utan hjälm och ibland onyktert fick teamet att ta tag i trafiksäkerheten. Två heldagar om trafiksäkerhet arrangerades för åttor och nior i högstadieskolorna i Hamburgsund och Tanumshede, med medverkan av bland andra polis, räddningstjänst och NTF. Körsimulatorn var ett populärt inslag på trafiksäkerhetsdagarna, här på Tanumskolan. Ellen Axelsson testar att köra. Tittar på gör, från vänster, Jesper Dahlmyren, Marcus Malm, Max Ripoll, Lovisa Berglund och läraren Ulrich Carlsson. Marcus Malm, socialpedagog och medlem i ungdomsteamtet, var dagens koordinator. -Lyckat och bra, är Jessica Jonassons intryck. Uppgifter om allt fler fall av våld i nära relationer och om unga kvinnors utsatta situation överlag har fått teamet att satsa på kurser i feministiskt självförsvar för flickor i årskurs nio i Hamburgsund och Tanumshede. Kurserna, som kan bli återkommande, handlar inte bara om fysiskt självförsvar utan rymmer även samtal om sexuella trakasserier, Information och samverkan Mål: Ungdomar ska kunna utvecklas efter sina förutsättningar. Alla aktörer som arbetar med ungdomar ska känna till varandras uppdrag och samverka för ung domars bästa. Målgrupp: 13-25 år. Uppgifter: Dela information om läget och göra insatser vid behov, samordna insatser vid festhelger och skolavslutningar, utveckla samarbete med polis, skola, föreningar, kyrka, sjukvård, med mera. I teamet ingår: Fritidssamordnare, ungdomsvägledare, skolsköterska, socialsekreterare, skolkuratorer, socialpedagoger, företrädare för arbetsmarknadsenheten och polisen. Rapporterar: Till styrgrupp och ungdomsråd. 16 övningar i gränssättning, information om lagregler, med mera. Förebygga Ungdomsteamet har fokus på före byggande verksamhet. Alkohol, narkotika och tobak är ständigt på agendan. Integrationsfrågor har ökad aktualitet. Spelberoende och sömnproblem, som kan följa av alltför mycket tid vid dator och mobil, är något teamet har ögonen på. Det samma gäller kränkningar och hot spridda i sociala medier och bekymret med ökande psykisk ohälsa bland unga. Teamet är ett nätverk som gör det lätt att agera snabbt när det behövs. Allt är inte problem, långt därifrån. -Väldigt, väldigt grovt generaliserat har de flesta unga i kommunen det ganska bra, bedömer Johan Kahlman, vikarierande ungdomsvägledare. Läsfrämjande för unga Det finns många ingångar till läsning. Det gäller bara att vara kreativ. I en hörna av biblioteket i Strömstad sitter några barn och skapar berättelser genom serier. Ulrika Björnram har öppnat en av många dörrar in till läsandets landskap. Ulrika har tidigare delat ut böcker om olika sätt att teckna och på en whiteboard har hon visat hur man kan teckna olika ansiktsuttryck. Nu har hon precis låtit barnen dra små pappersremsor ur olika plastfickor. En plastficka för händelser, en annan för figurer och en tredje för känslor. Som profetior från en kinesisk lyckokaka radar barnen upp grunden för olika berättelser de ska teckna. Det kan bli berättelser typ ett skrattande spöke som går vilse på internet. – Det är roligt att teckna. Men det här blir inte så lätt, säger Alvin Hedin som just ska rita en sur tjuv som åker skidor i en kattlåda. Över gränser Dagens workshop är en del av ett större läsfrämjande projekt som drivs i samarbete med biblioteken i Tanum, Sotenäs, Munkedal och Strömstad. Kommunerna har gemensamt satsat en del i projektet och sedan sökt pengar från Västra Götalandsregionens medel för läsfrämjande insatser för andra halvan i projektet. Det hela mynnade ut i att Ulrika projektanställdes på fem månader för att jobba uppsökande med främst barn mellan 13 och 15 år. – Tanken är att jobba uppsökande på ställen där ungdomarna är och hitta på aktiviteter. Det kan vara bokvagnar eller bokcirklar på fri- tidsgårdar, eller där de tränar. Det är mycket som händer i den här åldern och mycket som konkurrerar om deras uppmärksamhet, berättar Ulrika. Hitta vägen När det gäller barn och unga i den här åldern kan det vara en smula lurigt att hitta ingångar till läsning. En väg kan vara att gå genom sådant som kanske inte alltid handlar om just det skrivna ordet. Dagens serieworkshop i Strömstad är ett sätt att fånga lusten i själva berättandet i ett annat format. Genom att barnen får skapa själva kan de också få en ingång till just berättelserna. Ulrika har, som ett led i denna logik också arrangerat workshop i att skriva. – Det handlar om inspiration till eget skapande. Jag ser det som två saker som behöver varandra i ett läsfrämjande arbete, säger hon. Om det nu är mycket som konkurrerar om uppmärksamheten i den här åldern, så blir det klart en extra utmaning att nå icke-läsarna. Här försöker Ulrika ibland tänka utifrån mediernas konvergens, att kanske ta med sig böcker som också blivit film eller som kanske har någon indirekt koppling till ett spel. Samtidigt vill hon också förmedla ett symbolvärde. – Det finns en liten motsättning i att det ska vara lustfyllt. Finns inte lusten, då är det svårt att nå fram och hur gör man då? Men jag tänker att det finns ett värde i att det kommer någon som faktiskt tycker läsning är viktigt och kul. Det kanske ändå lägger sig någonstans och förhoppningsvis väcker det tankar, säger Ulrika. Fakta: KUPP står för kommunöverskridande ungdomsbibliotekarie på plats. Projektet har blivit förlängt i kommunerna Strömstad och Tanum och höll på fram till den 12 juni under namnet KUPP 2.0. 17 BUF – en epok i barnens tjänst Barn- och ungdomskulturföreningen BUF läggs ner vid årsskiftet. Under 30 år har tusentals barn och ungdomar deltagit i föreningens kulturverksamhet. Det hela började för snart 40 år sedan, inom ett studieförbund, och 10 år senare bildades BUF. I samband med att BUF bildades, erhöll föreningen ett kommunalt stöd på 210 000 kr, en både anmärkningsvärd och framsynt satsning på barnkultur. Med det stödet kunde BUF bygga upp en omfattande verksamhet i kommunen. Skapande verksamhet Initiativtagarna till BUF, Margareta Johansson och Tomas Ferm, började med musiklek och teater i Hamburgsund och runt om i Tanums kommun. Några år senare, under danspedagogen Johanna Hedström ledning dansade flera hundra barn och ungdomar i alla åldrar fridans. Efter Johanna kom dramapedagogen Rita Eliason med som mest över 300 barn och ungdomar i olika teatergrupper. För skolan och förskolan anordnade BUF fortbildning. Den egna uppsökande BUF-teatern turnerade runt bland kommunens skolor och förskolor. Hornbore ting Det tidiga 90-talets lågkonjunktur med kommunala sparbeting drabbade också BUF. Det kommunala bidraget sjönk till 90 000 efter några år. Föreningen fick allt större problem och behövde hitta nya sätt att 18 finansiera verksamheten. 1993 tog några hamburgsundsbor initiativ vikingaspelet Hornbore ting. Då BUF fanns till hands tog före ningen ansvaret för teaterdelen inom Hornbore ting. Under ca 10 år ansvarade BUF för produktionen av amatörteaterspelet med 50-talet medverkande. Hornbore by När kommunala bidragen till slut landade på 25 000 kr, kunde inte intäkterna från Hornbore ting kompensera detta längre. Hela konceptet måste omvärderas. Det ”gamla” BUF med anställda pedagoger blev en omöjlighet. Tanken föddes på att en besöksanläggning kunde generera intäkter till en lokal barnkulturverksamhet året runt. Med erfarenheterna från Hornbore ting föll det sig naturligt att BUF tog initiativet att satsa på en vikingaby – Hornbore by. Inte mindre än 5 EU-projekt resulterade i en unik anläggning 1997, med vikingatida hus, båtar, djur mm. Ganska snart blev det tydligt att BUF inte var rätt organisation att driva Hornbore by. Föreningen gick in som medlemsorganisation i den ideella föreningen Hornbore by. Den kommersiella driften sköttes av den ekonomiska föreningen Hornbore Nyckel. Trots att inte BUF drev Hornbore by under dessa år, kunde föreningen ändå sätta sin prägel på verksamheten. Ett resultat är ”Vikingamästerskapet” – en lekfull tävling mellan skolor i Tanum, Vestfold och Östfold som fortfarande lever kvar. Kris igen – BUF överlevde Trots ett årligt besöksantal på ca 5 000 personer uteblev de kommersiella intäkterna i sådan grad att föreningarna Hornbore Nyckel och Hornbore by gick i konkurs. Markägaren övertog anläggningen och BUF övertog driften. Föreningen satsade på ”Barnens egen vikingaby” med sommarverksamhet, lägerskolor och uppsökande verksamhet i skolor och förskolor. Trots fem framgångsrika år, blev BUF;s små resurser i form av pengar, personal, administration för knappa att orka driva Hornbore by vidare. Idag är Hornbore by en kommunal naturförskola. På så vis är anläggningen trots allt ”Barnens egen vikingaby”. Stavas stuga Efter Hornbore by behövde BUF hitta en verksamhet som bättre passade till föreningens resurser. Lena Sörqvist tog initiativ till en teaterverksamhet i hembygdsgården Stavas stuga i Hamburgsund. Tillsammans med den sedan starten verksamme Tomas Ferm bjöds allmänhet, skolor och förskolor in till en ”historielektion” med teater, musik, kaffemalning, ullkardning mm. Kulturpris BUF:s verksamhet har uppmärksammats av Tanums kommuns kulturpris. Många hängivna pedagoger genom åren kan ta åt sig äran av det, liksom alla tusentals barn som i olika verksamheter mött föreningen. Den förening som efter 30 år i barnkulturens tjänst lagts ner. Mer information på www.laget.se/tanumsif INVIGNING 6 JULI 2015 E6 Världsarvet Tanum Trafikverket inviger historisk motorvägsetapp! Den 6 juli 2015 inviger vi motorvägsetappen E6 Världsarvet Tanum. Det är en stor dag för Trafikverket, för Bohuslän och för alla som trafikerar E6. Det innebär att det äntligen är motorväg hela vägen mellan Köpenhamn och Oslo, via Göteborg. Varmt välkommen att fira detta tillsammans med oss! Skräddö rastplats kl. 14.00 den 6 juli 2015 Läs mer om program och om hur du enklast tar dig till rastplatsen på www.trafikverket.se/e6-varldsarvet-tanum 19 Nya larm säkrar tryggheten Nya trygghetslarm ökar tryggheten i Tanums kommun. Bernt Ulfhed på Unnebergs gård var bland de första att få det nya, digitala larmet. Den nya larmklockan på handleden ser inte ut att skilja sig så mycket från den gamla, men skenet bedrar. Det nya larmet baseras på digital teknik, det gamla på analog. Det nya är kopplat till mobilnätet och även förberett för bredbandstelefon. Det gamla larmets anslutning till fast telefoni via det analoga koppar nätet blev med pågående teknikutveckling alltför osäker. För att säkerställa kvalitén har kommunen därför satsat på moderna, digitala trygghetslarm. -Om analogt och digitalt blandas är det risk att en del larm inte kommer fram. Det analoga kopparnätet är dessutom på väg att kopplas ned och vi har märkt att det kan ta lång tid att åtgärda fel på nätet, säger Karin Eriksson, projektansvarig på kommunens omsorgsförvaltning. Prioriterad Bernt Ulfhed har haft problem med teleavbrott. Det är ett skäl till att han är en av de första att få det digitala larmet. Liv Matsson, projektledare från leverantören Tunstall, programmerar hans larm så att trygghetscentralen, dit larmet går, direkt kan se vem som larmar. Uppkopplingen visar sig fungera utmärkt. Senare, när volymen höjts i larmet i det angränsande rummet, går det att byta ett par ord med en larmoperatör, som hälsar välkommen till den nya centralen. 20 -Det är viktigt att ha på larmklockan jämt. Den tål att duschas med!, säger Karin Eriksson när Bernt Ulfhed bytt från analogt till digitalt trygghetslarm. Ett provtryck på knappen till det nya, digital trygghetslarmet. -Tackar, säger Bernt Ulfhed, som därefter med bra resultat testar om larmet fungerar från altanen. Därifrån kan han dock inte tala med larmoperatören. -Men kommer det ett larm där vi inte får kontakt med den som larmat åker vi alltid ut och kontrollerar. Det samma gäller när ett larm inte verkar fungera, säger Karin Eriksson. Åskskydd Det digitala larmet innebär även bättre åskskydd. -Åskan går mycket här i kommunen och de analoga larmen har då ofta gått sönder, berättar Karin Eriksson. Med digitala larm är det enbart elsladden som riskeras. Larmet går då över till batteridrift, som ska fungera i 420 timmar. -Dra inte ur sladden när det åskar, det behövs inte, förklarar hon för Bernt Ulfhed. En annan förbättring är utförligare och tätare tekniska rapporter om varje enskilt larm. Kommunen kan då se om exempelvis batteriet börjar ta slut eller om larmklockan förlorat kontakt med larmet. Hyrd uppgradering Cirka 300 kommuninvånare har trygghetslarm, sommartid ytterligare ett 50-tal. Det digitala larmet går via GSMnätet. Bästa nätuppkoppling söks automatiskt bland flera mobiloperatörer. Larm går till trygghetscentral i Örebro, bemannad med vårdkunnig personal som vid behov kan larma hemtjänst eller 112. Digitala trygghetslarm och trygghetscentralens tjänster hyrs av kommunen. Fortsatt högt flyktingmottagande Konflikthärdarna i bland annat Mellanöstern och Nordafrika har orsakat att fler människor sökt skydd i EU än under samma period förra året. Migrationsverkets prognoser över hur många flyktingar som kommer till Sverige har ökat ständigt under de senaste åren. Den senaste prognosen har dock justerats ned då man ser att färre flyktingar än väntat kommit till Sverige. Detta beror till stor del på att asylsökande från Syrien nu i större utsträckning tar sig till Tyskland istället för till Sverige. Migrationsverkets samlade bedömning är dock att antalet asylsökande kommer att vara fortsatt högt, men ca 15 procent lägre än vad man bedömde tidigare. Fler ensamkommande barn Trots ett minskande antal asylsökande ser antalet ensamkommande asylsökande barn ut att öka under året. Prognosen skrivs därför upp från 7 800 till 8 000 för 2015. Detta innebär att mottagandet av ensamkommande barn mer än fördubblats de senaste två åren. • Migrationsverket har sedan 2014 rätt att anvisa ensamkommande barn till kommunerna. Från att Tanums kommun fram till sommaren 2014 hade ett avtal om att tillhandahålla tre asylplatser, är kravet fr.o.m. i år att kommunen ska ha 11 asylplatser. Ökat behov av boenden för ensamkommande barn Så fort ett barn beviljats uppehållstillstånd – Migrationsverkets utredningsprocess tar i genomsnitt åtta månader – fylls asylplatsen av ett nytt barn. På detta sätt kommer de 11 asylplatserna att resultera i ett årligt mottagande av cirka 17 barn som mer varaktigt kommer att bo på kommunens ungdomsboenden. Tanums kommun har sedan 2012 ett ungdomsboende för ensamkommande barn på Vinbäck i Tanumshede. Omsorgsförvaltningen beställde under hösten 2014 ett nytt boende av kommunens fastighetsavdelning eftersom platserna på Vinbäck inte skulle räcka till. Detta nya boende ska ha 14 platser för pojkar i åldrarna 14-17 år och planeras vara på bygdegårdsplanen i Tanumshede. De kontorsmoduler som finns där idag kommer att monteras ned och ersättas av nya bostadsmoduler. Det nya boendet beräknas inte vara klart förrän i början av 2016. Tillfälligt ungdomsboende Eftersom det idag är fullt på boendet på Vinbäck har ett arbete pågått för att hitta lämpliga lokaler för ett tillfälligt boende. Boenden för barn omges av en mängd krav från olika myndigheter när det gäller utformning, brandsäkerhet mm. Efter att ha undersökt olika alternativ föll valet på en avdelning på Hedegårdens äldreboende. Ett tillfälligt ungdomsboende i dessa lokaler är en kostnadseffektiv lösning då endast smärre ändringar behöver göras. Den aktuella avdelningen är den som ligger närmast Sparvallen och har de senaste åren fungerat som kontorslokal. Sedan länge finns en planering att under 2016 bygga om denna avdelning till äldreboende. Det tillfälliga ungdomsboendet har sju platser och har egen ingång i riktning mot Sparvallen. Kraftigt utökat mottagande i Tanums kommun under 2014 Efter att under 2013 tagit emot 18 flyktingar inklusive åtta ensamkommande barn ökade antalet nyanlända under 2014 till drygt 70 personer. Det finns främst två förklaringar till detta: • Migrationsverket öppnade hösten 2013 en tillfällig flyktingförläggning på Edsviks camping. De flesta som kom till förläggningen var syrier som snabbt beviljades uppehållstillstånd. På bygdegårdsplanen i Tanumshede kommer nya bostadsmoduler sättas upp och bli ett nytt ungdomsboende med 14 platser. Kontorsmodulerna på bilden ska monteras ned. 21 Samverkan för vård nära hemmet Elin Rödström och Tina Wik, sjuksköterskor i hemsjukvården i Tanums kommun, studerar hur sjuksköterskekollegan från en annan kommun känner efter med fingrarna så att ingenting fastnat i svalget på övningsdockan innan hon för ner svalgtuben för att skapa fria luftvägar. Sedan är det deras tur att öva med svalgtuben. Det är utbildningsdag för sjuksköterskor inom Samverkande sjukvård. Om utbyggnad ska komma till stånd krävs främst god planering och initiativrika hårt arbetande eldsjälar samt troligen också ekonomiska bidrag utifrån. Gränsöverskridande vård Tanums kommun har varit med i Samverkande sjukvård sedan starten 2010. En som varit med från starten är Maj Lätto, omsorgschef i Tanums kommun. - Samverkande sjukvård handlar om att skapa gränsöverskridande vård mellan vårdgivare och fokusera på patientens behov istället för på hur vårdorganisationerna är konstruerade, säger Maj Lätto. För invånare är vården många gånger förvirrande. Ska man besöka sin vårdcentral, ringa 1177 eller åka direkt till akuten då man blir sjuk? Och ofta hänvisas man mellan de olika vårdgivarna. - Vi vill använda de samlade resurserna i samhället för att ge vård så nära patientens hem som möjligt, säger Maj Lätto. Tillsammans med ambulansen, vårdcentralerna, 1177 Vårdguiden, SOS Alarm och MÄVA, NU-sjukvårdens medicinska äldrevårdsavdelning, samverkar hemsjukvården i Tanums kommun 22 för att kunna ge snabb, trygg, säker och nära vård till invånarna i Tanums kommun. Vård på rätt vårdnivå Genom samverkan kan 1177 Vårdguiden vid behov skicka en sjuksköterska från hemsjukvården eller ambulansen till patientens hem för bedömning. Patienten hänvisas därefter till rätt vårdnivå som kan vara vård i hemmet, vård på vårdcentral, jourcentral, MÄVA eller akutmottagning. - Ett typfall kan vara en patient som tagit bort en kateter. Under kvällen, efter att vårdcentralen stängt, får patienten problem att urinera och ringer 1177 Vårdguiden. Sjuksköterskan på 1177 Vårdguiden kontaktar då antingen en ambulanssjuksköterska eller en sjuksköterska i hemsjukvården och ger uppdraget att åka hem till patienten, berättar Amira Donlagic, utvecklingsledare för Samverkande sjukvård. Vårdgivarna samverkar och hjälper varandra med uppdrag. En sjuksköterska i hemsjukvården kan till exempel få stöttning och hjälp av ambulanssjuksköterska. Ambulansen å sin sida får hjälp av sjuksköterskorna i hemsjukvården då ambulansen har lång framkörningstid. Sjuksköterskorna i hemsjukvården kan åka till patienten och göra de första åtgärderna samt förbereda patienten inför transporten in till akuten. Läkare på vårdcentral och sjuksköterskor i ambulans kan ringa MÄVA och diskutera direktinläggning av en patient. På så vis slipper patienten omvägen förbi akutmottagningen och får rätt vård snabbare. - Vinsterna med Samverkande sjukvård är framförallt snabbare vård för patienten och vård så nära hemmet som möjligt, säger Amira Donlagic. Mer om Samverkande sjukvård på www.samverkandesjukvard.se. Elin Rödström och Tina Wik (th), båda sjuksköterskor i hemsjukvården i Tanums kommun, övar på att skapa fria luftvägar. Kompetensplattformen För att bättre kunna matcha utbildning och arbetsmarknadens behov har regeringen bildat kompetensplattformar på olika nivåer i Sverige. Sedan några år pågår även arbetet i Tanums kommun. Kommunalförbundet Fyrbodal driver fram till november 2015 pilotprojektet ” Lokala kompetensplattformar i Fyrbodal” och i detta projekt ingår Tanums kommun tillsammans med Uddevalla, Trollhättan, Vänersborg, Dals-Ed och Bengtsfors kommuner. Projektet är ettårigt och är klart i november 2015. Syftet är att hitta olika modeller som sedan ska utvärderas. Kompetensplattform Tanum har skapats med representanter från privata företag, från kommunen, från utbildningssektorn och från arbetsförmedlingen. Syftet här är att hitta en modell som man lokalt kan arbeta efter som visar på hur problematiken på bästa sätt kan tacklas. Genom att kartlägga det privata näringslivets och den offentliga sektorns framtida behov av kompetens med utbudet av utbildningarna i kommunen kan man minska mismatchningen på arbetsmarknaden. -Det känns som ett stort och viktigt arbete som vi har blivit inblandade i, en riktig samhällsutmaning, säger Jane Tretom och Anneli van Roijen. De båda arbetar deltid som Kompetensmäklare i projektet och är nu ute och intervjuar företagare om deras behov av kompetensutveckling och rekrytering. Vill du veta mer kontakta Jane eller Anneli, jane.tretom@tanum.se eller anneli.vanroijen@tanum.se Företagare lotsas Tanums kommun arbetar sedan drygt år med en Lotsgrupp som hjälper företagare hitta rätt i kommunen när man har en mängd olika frågor som t ex gäller diverse tillstånd, bygglov etc. En företagare i taget har då möjlighet att träffa tjänstemän från miljöavdelningen, plan- och byggavdelningen, räddningstjänsten, polis, näringslivsenheten och den tjänsteman som har hand om serveringstillstånd samtidigt. Företagaren får då möjlighet att ställa frågor till alla och få reda på hur de ska gå vidare med sitt ärende. Att på detta vis bli lotsad i kommunen har många företagare uppskattat under året som gått, dels eftersom man kan bolla sina frågor med de kommunala tjänstemännen, dels för möjligheten till personlig kontakt med dem. För oss i kommunen är det mycket positivt att på så sätt lära känna företagarna och diskutera deras olika frågor. Företagare som vill boka tid för ett lotsmöte är välkomna att kontakta Elenor Olofsson på näringslivsenheten, elenor.olofsson@tanum.se, tel. 0525-181 09. Nya turistskyltar på gång För alla oss som bor och arbetar i Tanums kommun är besöksnäringen på ett eller annat sätt väldigt viktig. Det känns därför mycket angeläget att kunna visa upp en fin bild på allt det fantastiska som vi kan erbjuda våra turister och besökare på informativa skyltar. I kommunen arbetar en skyltgrupp med frågan att ta fram nya turistskyltar till hela kommunen. Till att börja med kommer vi att sätta upp nya skyltar på infarterna till våra största destinationer; Tanumshede, Grebbestad, Fjällbacka och Hamburgsund. Skyltarna kommer att innehålla tre olika delar; en karta över Tanums kommun, en allmän del och en ortsdel. Samhällsföreningarna och Tanum Turist har involverats och fått säga sin mening om hur de vill att de ska utformas. I ett senare skede kommer vi att arbeta med övriga delar av Tanums kommun där ett tjugotal skyltar kommer att bytas ut. Har ni synpunkter, frågor eller vill hjälpa till i skyltarbetet på något sätt är ni välkomna att kontakta Anneli på anneli.vanroijen@tanum.se eller 0525-181 35. 23 Vi minns och firar: Ingrid i Fjällbacka Ingrid kom till Fjällbacka och Dannholmen 1958 tillsammans med sin man, teaterförläggaren Lars Schmidt. År 2015 skulle Ingrid fyllt 100 år, och därför kommer hon att firas under hela sommaren i Fjällbacka. Vad betydde Ingrid för Fjällbacka? Lasse Lundberg från Fjällbacka var god vän med Ingrid och familjen. På min fråga vad han tror Ingrid har betytt för Fjällbacka, svarar Lasse: -Hon drog mycket uppmärksamhet till Fjällbacka, både då och nu. Det sägs att Ingrid Bergman idag är en av fem mest kända svenskar internationellt. Hon har gjort ett stort avtryck på filmduken och lokalt för oss, bidragit till att Fjällbacka är en av de mest kända turistorterna i Sverige. För Ingrid var film och teater hennes liv, hon vann tre Oscars statyetter för hennes prestationer på filmduken. Det var ofta celebra besök på Dannholmen, internationella kollegor från filmvärlden. Det var exotiskt att komma hit från storstäderna till skärgården. På samma sätt som idag; naturen, stillheten, havet, våra fisketraditioner och skärgårdssamhällen lockar människor från världens alla hörn allt mer. Det äkta, genuina och unika var för dom attraktivt, och är likaså fortfarande. Vad betydde Ingrid för Fjällbacka? Lasse beskriver Ingrid som en mycket snäll och empatisk person som vigt sitt liv åt film och teater, men egentligen ganska blyg trots all uppmärksamhet hon drog till sig. Hon kom att älska sin ö och Fjällbacka, här fick hon lugn och ro, hon kom alltid hit när hon var i Sverige. Sista gången hon besökte Dannholmen var i augusti 1982, då sa hon till Lasse: ”Jag vill göra något för Fjällbacka”. Vad Lasse inte förstod då var att hon var döende i bröstcancer. Ett par veckor efteråt, den 29 augusti 1982 gick Ingrid bort. Så betydelsefullt var Fjällbacka för Ingrid, trots sin sjukdom ville hon Ingrid Bergman handlar frukt och grönt. 24 komma en sista gång till Fjällbacka. Hennes önskan att göra något för Fjällbacka hade hon ju egentligen redan gjort bara genom sin närvaro, men efter hennes bortgång förverkligades det av Lars Schmidt. Han skänkte en staty av hennes byst och man namngav en plats i Fjällbacka till hennes minne, Ingrid Bermans torg, och reste statyn där samma dag man spred hennes aska i havet utanför Dannholmen. Minnesårets betydelse för Fjällbacka I år öppnas en unik utställning på Ingrid Bergmans torg ”Ingrid i Fjällbacka”, med nästintill uteslutande privata bilder från Ingrids tid i Fjällbacka. För det är just det man vill berätta om, när Ingrid var här. Vem hon var som person, mer än om skådespelerskan Ingrid Bergman. Arrangör för utställningen är Föreningen för Fjällbacka och pågår hela sommaren parallellt med andra aktiviteter. På Cannes filmfestival tidigare i år visades den nya filmen ”Jag är Ingrid” och i entrén till festivalpalatset stod en kopia av hennes byst. På lite närmare håll kommer det under sommaren vara en utställning på Strandverket i Marstrand och på Bohusläns museum. Det finns ett stort internationellt intresse bekräftar Johan Engström, från Turistrådet Västsverige. Journalister, bloggare hör av sig från olika länder. Det har en internationell dragningskraft, och det tillsammans med den naturliga attraktiviteten i vårt område, kommer ytterligare hjälpa locka besökare. Det kommer helt klart att märkas, fortsätter Johan, även den satsning som Marstrand gör kommer spilla över på Fjällbacka. Åka från Marstrand till Fjällbacka är inget avstånd för en internationell besökare. Mindre än 500 dagar kvar till... VM i orientering (World Orienteering Championships - WOC) i Strömstad och Tanum. Augusti 2016 är det dags, då är det fjärde gången VM arrangeras i Sverige, senast 2004 i Västerås. Planeringsarbetet är i full gång. VM-organisationen jobbar intensivt med förberedelserna, allt för att det ska bli ett bra tävlingsarrangemang. Tävlingarna kommer att innebär publicitet och locka nya besökare till oss, ett fantastiskt tillfälle att visa upp vad vårt fina område har att erbjuda. VM innebär en intensiv tävlingsvecka där världens bästa orienterare gör upp om medaljerna men också 10-15 000 besökare väntas till området. Varför inte passa på att samtidigt erbjuda gästerna en upplevelse utöver det förväntade? En arbetsgrupp har bildats för marknadsföring och besöksnäringsfrågor, gruppen består av WOCföreningen, Strömstad InfoCenter, Tanums kommun, Tanum Turist samt Turistrådet Västsverige. Där pågår ett arbete med samordning, planering och marknadsföring inför VM, så vi tillsammans kan skapa ytterligare ringar på vattnet utifrån denna fantastiska möjlighet. Visionen är att alla gäster ska få en upplevelse utöver det förväntade, att tillsammans med näringen skapa ett brett och välfyllt aktivitetsutbud under och i anslutning till VMveckan som vi kan kommunicera i olika kanaler. Locka besökaren till att uppleva mer hos oss än bara orientering, och kanske locka till en längre vistelse eller återkommande besök. För att kunna nå de förväntade besökssiffrorna, eller till och med överträffa dem så krävs att vi samverkar till att lyfta vårt område och erbjuda mycket aktiviteter. Ett brett och kvalitativt utbud. Det är det som är nyckeln till att få besökaren att stanna en eller två nätter extra, eller återkomma. Orienterings-VM har många fördelar med att det arrangeras i vårt område. Nära till allt samt bra och utmanande terräng är några av de bitar som sticker ut i konceptet. Men vi har också en turisterfarenhet att ta emot många människor, tidpunkten är bra för besöksnäringen, direkt efter högsäsong. Så här har vi alla möjligheter att visa upp ett kvalitativt och brett utbud, Strömstad och Tanum kommer bli Orientering i Världsklass. 25 Flygande start för Besikta I Tanum är det populärt att åka till bilbesiktningen. Så är det också först nu som denna service erbjuds i kommunen, tack vare företaget Besiktas etablering. -Jag tror att många har väntat på detta, säger besiktningsteknikern Jan Johansson. -Ja, så är det, jag har väntat. Det är jättefint att vi har fått en bilbesiktning här, säger Margareta Schub, som kommit för att få sin Skoda genomgången. -Jättebra med en lokal besiktning så man slipper åka till antingen Lysekil, Uddevalla eller Strömstad, instämmer Olle Lysberg, Hamburgsund. -Bensin är ju dyrt så det är bra att inte behöva åka dubbelt så långt. Hoppas det går bra för Besikta, att det kommer många kunder, säger han. Och kunder kom det i en strid ström redan från starten 15 april. -En fantastisk start, helt otroligt. Folk frågade i förväg när vi skulle öppna och de som kommer hit är jättepositiva, säger Mats Pettersson, marknadsområdeschef med ett arbetsområde som omfattar stationer från Tanum i norr, Skövde i öster och Borås i söder. Trivs Den positiva responsen gör att personalen trivs särskilt bra på den nya stationen. -Riktigt roligt att alla är så nöjda, tycker besiktningstekniker Robert Lundgren. Mats Pettersson berömmer personalen: -Rutinerade killar som jobbat 26 Besiktas nyöppnade bilprovningsstation i Tanum uppskattas av Margareta Schub och andra som tidigare fått åka långt för att komma till en besiktning. Teknikerna Jan Johansson och Robert Lundgren (närmast kameran) tar sig an hennes bil medan hon och Mats Pettersson, marknadsområdeschef, tittar på. länge med detta. Besikta finns på handelsområdet på Oppen utanför Tanumshede. -Jättebra läge. Alla vet var köpcentret ligger, här är mycket folk i rörelse och nära till E6, säger Mats Pettersson. Han är väldigt nöjd med kontakterna med kommunen. Företaget har känt sig mycket välkommet. Ackrediterad Besikta hyr av däcksfirman, som finns i samma fastighet, och har fått helt avgränsade och specialinredda lokaler. Avgränsningen är viktig. Besiktningen ska inte gå att blanda ihop med annan verksamhet. Det är ett av kraven statliga myndigheten Swedac ställer för att kunna ackreditera en bilprovning. -Vi ska ju vara opartiska i alla lägen, framhåller Mats Pettersson. Lokalen är tillräckligt stor för att två personbilar ska kunna tas emot samtidigt, alternativt till exempel bil med husvagn. En anläggning för bromsprovning finns på utsidan. -Det är bättre för arbetsmiljön, säger Pettersson. Margareta Schub är inte bara glad över att ha fått nära till bilbesiktningen. Hon uppskattar också den kundvänliga attityden. -Här möts man av ett ”välkommen”! Fakta: Besikta Bilprovning i Sverige AB tog över en del av Svensk Bilprovnings stationer när verksamheten avreglerades 2010. Besikta har närmare 70 stationer på nästan lika många orter, från Sydsverige till Mälardalen. Tanumsstationen tar emot allt från motorcyklar till lätta lastbilar. Viktgränsen går vid 4 500 kilo. Ruttet bananskal blir bränsle till bilen Bilar som går på bananskal och kaffesump, det låter nästan som science fiction men faktum är att det dagligen rullar fordon på våra vägar som drivs av matavfall. Men innan vi kan tanka bilen med matavfallet behöver det behandlas och omvandlas till biogas och uppgraderas till fordonsgas. När matavfall samlas in går det till en anläggning för att rötas. Rötning är en naturlig process där organiskt material bryts ner. Vid rötning bildas biogas som huvudsakligen består av koldioxid och metan. Biogas kan med fördel användas som fordonsbränsle men går också att använda för el- och värmeproduktion. I rötningsprocessen bildas dessutom biogödsel som är ett utmärkt gödningsmedel för våra åkrar. Slängd mat står för nästan halva vikten i en vanlig soppåse från ett hushåll som inte sorterar ut sitt matavfall. Men för att vi ska kunna köra bil på våra fiskben och potatisskal behöver de samlas in och rötas för att bli biobränsle. För varje kilo matavfall kan man tillverka fordonsbränsle som räcker för att köra två kilometer. Matavfall och matsvinn – vad är egentligen skillnaden? Man pratar ofta om att minska matsvinnet men att öka mängden insamlat matavfall, hur går det ihop? Här reder vi ut begreppen! Matavfall är oundvikligt avfall som uppstår i köket, skal från frukt och grönsaker, kaffesump, ben från kött och fisk eller kanterna på en riktigt långlagrad dessertost. Matavfall är alltså sådant som inte går att äta. Matsvinn är mat som slängs men som hade kunnat ätas om den han- MATAVFALL: Visste du att? … En buss som har 55 passagerare kan köra 100 mil på det matavfall som passagerarna producerar per år. … När vi räknar in de transporter som krävs för att samla in matavfall och producera biogas och biogödsel så är det mer miljösmart än att hemkompostera. Biogödsel/kompostjord blir lika bra men metangasen avdunstar ut i atmosfären istället för att bli biogas som ersätter bensin och diesel. MATSVINN: Visste du att? …Vi i Sverige under ett år slänger 28 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo ätbar mat och dryck hälls ut i slasken. …Ett hushåll kan spara 3 000-6 000 kronor per år på att minska sitt matsvinn. terats annorlunda, allt vi köper men sedan slänger för att det hann bli gammalt, rester som vi kastar istället för att äta upp en annan dag, och så vidare. Matsvinn vill vi helst undvika så långt som möjligt men det matavfall som är oundvikligt vill vi gärna samla in för att framställa biogas och biogödsel. Är du intresserad av att börja sortera ut och lämna matavfall till insamling? Kika in på rambo.se och klicka på fliken hushåll eller hör av dig till Rambos kundservice på 052366 77 00 så hjälper vi dig! 27 Töm inte i havet Förbud att tömma toan i havet införs den 1 april 2015 Från och med den första april 2015 blir det förbjudet att släppa ut toalettavfall från fritidsbåtar i hav, sjöar och inre vattendrag. Förbudet gäller alla fritidsbåtar, förutom de som är k-märkta. Hela Sveriges sjöterritorium omfattas. I Tanums kommun finns sugtömningsstationer vid hamnarna i Resö, Havstensund, Grebbestad (Svinnäs), Fjällbacka och Hamburgsund. Genom att inte släppa toalettvatten i havet hjälper du till att minska övergödningen av våra vatten. Du bidrar också till att förbättra närmiljön när mindre mängder bakterier sprids i vikar och havet. Symbolen för toatömningsstation I Fjällbacka finns det från och med båtsäsongen 2015 en ny sugtömningsstation. Sugtömningsstationer ska vara markerade med den internationella symbolen för sugtömning och ha en bruksanvisning. Stationerna är utrustade med en elektrisk eller manuell pump och munstycke som kan se olika ut beroende på modell. Stationerna är bara anpassade för mottagning av toalettavfall. Det är därför inte tillåtet att tömma slangvatten, olja, bensin- eller dieselavfall i dem. 28 I Tanums kommun finns sugtömning på följande platser: Resö hamn Havstenssund norra hamnen Grebbestad hamn (Svinnäs) Fjällbacka hamn (Badholmen) Hamburgsund hamn 58°48,0 N 11°08,9 E 58°45,3 N 11°10,6 E 58°41,1 N 11°15,4 E 58°35,8 N11° 16,7E 58°33,2 N 11°16,3 E Avtal på livsmedel och förnyelsebar el ger Tanum en hög hållbarhetsprofil I maj 2015 började ett nytt ramavtal att gälla med livsme delsgrossisten Menigo som ska leverera till alla kommunens skolor och boenden. Aktuella upphandlingar annonseras alltid på kommunens hemsida, www.tanum.se/upphandling. I livsmedelsupphandlingens anbudsskede fanns möjlighet att lämna anbud inom flera områden och även på enstaka produkter och till och med på del av volym på dessa produkter. All distribution sköts nu via vår nya livsmedelsleverantör Menigo. Avtalet möjliggör för Tanums kommun att köpa in en stor del ekologiska och kravgodkända livsmedel. Under 2014 köpte kommunen sådana produkter till 37 procent av det totala livsmedelsbehovet, vilket gör oss till den kommun på avtalet som köper in mest varor som är ekologiska och kravgodkända. Tanums kommun tillhör också topp 15 i Sverige, bland kommuner och landsting, på att köpa in ekologiska och kravgodkända livsmedel. Avtalet är ett resultat av upphandlingssamarbete mellan de nordbohuslänska kommunerna Strömstad, Tanum, Sotenäs, Lysekil och Munkedal samt Trollhättan och Vänersborg. Genom avtalets konstruktion kan ”sortimentsrådet”, dvs våra kostchefer, aktivt välja de produkter som ska ingå i det sortiment som finns på vårt avtal. Att det är ett ”rätt” sortiment som ligger på avtalet bevisas av den mycket höga avtalstroheten på livsmedelsavtalet, över 90 procent. -Tanums kommun ligger högt på ekologiska och kravgodkända livsmedel dels för att det finns ett stort intresse och satsning från politiken över tid, men också för att personalen i de små och stora köken gör ett aktivt val som beror på personligt engagemang och kunskap, säger kostchefen Agneta Kullberg. Genom att det också blev en lite bättre prisbild finns det ytterligare möjlighet att öka inköpen av ekologiska och kravgodkända livsmedel. Förnyelsebar el pågick under 2013/2014. Verket har levererats av Westas och kommunens andel har kostat cirka 22 miljoner kronor. Kommunen äger verket tillsammans med Tanums Bostäder AB och RAMBO AB. Verket tillgodoser cirka 50 procent av kommunens elförbrukning samt helt behovet för Tanums Bostäder AB och RAMBO AB. Det är viktigt för oss att ge en bra information om pågående upphandlingar till samtliga intresserade, så att alla som kan och vill kan erbjuda sina tjänster till oss. Upphandlingar annonseras i Björklövet och på kommunens upphandlingshemsida. Även resultaten av upphandingarna i kommunens regi (tilldelningsbesluten) kan ni följa på www.tanum.se/ upphandling. Kommande upphandlingar • Vatten- och avloppsprojekt i Kämpersvik, Havstenssund och Långekärr • Försäkringar • Cirkulationstvätt, bäddtextilier och arbetskläder • El-energi • Installation av boendesprinkler, Tärnegården, Grebbestad • Rivning av f d avloppsreningsverk i Grebbestad • Fönsterbyten och tilläggsisolering på Hedeskogsvägen, Tanums Bostäder AB • Nybyggnation lägenheter, Bergsvägen, Tanumshede, Tanums Bostäder AB Under vintern har vindkraftverket på Tyft stått klart. Upphandlingen 29 BOKSLUT 2014 program och 92,9 procent även för yrkesprogrammen. Också detta är höga värden även om de är något lägre än 2013. Årets resultat för kommunen är 9,1 mkr, en förbättring med 0,1 mkr jämfört med 2013, vilket innebär att kommunens samtliga resultat under 2000-talet varit positiva. Resultatet för 2014 innehåller realisationsvinster med 7,2 mkr. Det innebär att kommunen klarar balanskravet men inte det finansiella målet om ett resultat exklusive reavinster motsvarande två procent av skatteintäkter och statsbidrag. Barnomsorg Resultaträkning belopp i mkr Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetsresultat 20142013 218,9 192,8 -761,0-708,5 -45,6 -43,2 -587,6-558,8 Skatteintäkter och bidrag Finansnetto Periodens resultat 607,4 578,9 -10,4 -11,1 9,1 9,0 Investeringar och upplåning Årets investeringar uppgår till 97,9 mkr. Upplåningen under året har ökat med 13,1 mkr. Av den totala investeringsvolymen 2014 svarade investeringar i VA-området för 40,7 mkr, fastigheter 10,7 mkr samt gator och trafik 11,8 mkr. Investeringar i exploateringsverksamhet har gjorts med 29,8 mkr. Investeringar i inventarier uppgick till 4,9 mkr. Nämndernas resultat Kommunstyrelsen-0,3 Tekniska nämnden 2,4 Miljö- och byggnadsnämnden 0,3 Barn- och utbildningsnämnden -1,5 Omsorgsnämnden0,3 Kommunrevisionen0,1 Summa nämndsverksamhet 1,3 Verksamhet Här följer en kortfattad beskrivning av den verksamhet som kommunen bedrivit under 2014. 30 Boende Under året har 433 bygglovsansökningar inkommit och 413 ärenden avslutats. Sedan ändringen i planoch bygglagen om bygglovsbefriade åtgärder, Attefallåtgärder, trädde i kraft i juli har det inkommit 103 anmälningar. En översyn av kommunens sjöbodspolicy har genomförts. Näringsliv Tanums kommun har länets mest företagsamma befolkning. Mer än 18 procent av kommunens arbetsföra befolkning ansvarar för ett företag. Näringslivet i kommunen är väl differentierat och består av mer än 2 200 företag. Under året registrerades 113 nya företag eller 9,2 företag per 1 000 invånare. Rese- och turistindustrin i Tanum omsätter mer än 500 miljoner kronor och ger arbete åt ungefär 500 personer (årssysselsatta). Detta gör besöksnäringen till en av Tanums viktigare näringsgrenar. Utbildning Andelen elever som lämnar grundskolan i årskurs nio med minst godkänt betyg (E) i samtliga ämnen ökar till 84,7 procent, vilket är högre än rikssnittet. Andelen som är behöriga till gymnasieskolan ökar och är nu 91,8 procent för ekonomi-, samhällsvetenskaps- och humanistiska program, 92,9 procent för estetiskt Barnomsorgen ska ge omsorg och pedagogisk verksamhet inom förskolan för barn i åldrarna ett till fem år, i pedagogisk omsorg för åldrarna ett till tolv år och i fritidshem för åldrarna sex till tio år. Föräldrarna är fortsatt nöjda med förskoleverksamheten. I den enkät som genomförs årligen blir värdet för ”Förskolan fungerar som helhet bra eller mycket bra” 8,4 på en tiogradig skala. Barnen känner sig trygga, 5,4 i betyg på en sex gradig skala och trivs i förskolan, 5,5 i betyg. Kultur och fritid De fyra biblioteken har varit öppna både dagtid och kvällstid. Galleri Ranrike har numera stipendieutställningar av elever från Gerlesborgsskolan. Som tidigare år har Sparvallen inte genererat tillräckliga intäkter. Fotbollsverksamheten är mycket stor medan friidrottsdelen behöver utvecklas. Äldreomsorg Uppföljningen av kvalitetsgarantierna för de olika verksamheterna inom äldreomsorg visar på att målen i stort har nåtts. Öppna jämförelser av kvalitet och effektivitet inom vård och omsorg om äldre har presenterats för åttonde gången. Tanum och övriga kommuner i norra Bohuslän har i brukarenkäterna inom öppna jämförelser även under 2014 fått mycket goda omdömen av brukarna inom både hemtjänst och särskilda boenden. Funktionshinder Under 2014 fick 77 personer, med 188 beslut, stöd och hjälp från funktionshinderverksamheten. År 2013 var det 66 personer, med 163 beslut. Under 2014 har sammanlagt 18 personer haft insatsen personlig assistans och i december 2014 är sammanlagt sjutton personer beviljade insatsen. Omvårdnadsbehovet blir allt mer omfattande för allt fler individer i takt med att äldre som behöver utökade omvårdnadsinsatser ökar. Individ- och familjeomsorg Generellt inom individ- och familjeomsorgen har antal ärenden ökat, vilket återspeglar en nationell trend. Även problematiken i de olika ärendena har blivit tyngre, med bland annat psykisk ohälsa, missbruk och bristande föräldraförmåga. Nettokostnaden för försörjningsstödet har ökat med 1 953 tkr eller 37 procent till 7 297 tkr. Antal hushåll har också ökat i jämförelse med 2013. Räddningstjänst Under 2014 kallades räddningstjänsten ut vid 448 tillfällen. Sommaren 2014 drabbades Tanums kommun av tre större skogsbränder efter blixtnedslag i trakten kring Bullaren. Personal från grannkommuners räddningstjänst, frivilliga skogsbrandsgruppen i Bullaren, FRG Strömstad, samt militär hjälptes åt med att släcka bränderna. Teknik antalet abonnenter ökat med cirka tre procent per år. Kommunala bolag Förutom den verksamhet som bedrivs av nämnderna bedriver kommunen viss verksamhet genom kommunala bolag. Kommunens gator besiktigas årligen. Gatuunderhållet har skett på en tillräcklig nivå för att undvika kapitalförstöring. Utbyggnad av gång- och cykelväg mellan Sportshopen och Grebbestad camping slutfördes i oktober. Under året har tillsyn och underhåll av vandringsleder gjorts genom röjning, nya spångar och översyn av skyltar. Tanums Bostäder AB Affärsverksamhet VA Tanums Hamnar AB Under 2012 har kommunen sålt cirka 504 000 m3 vatten till sina abonnenter. Utöver det tillkommer mängden vatten som sålts till fritidsfastigheter, som inte har någon vattenmätning. Antalet abonnenter var vid årets slut 5 121 stycken. Antalet abonnenter som anslutits under året är 227 stycken. Under de senaste åren har Årets resultat uppgår till cirka 0,6 mkr. Resultatet förklaras dels av en god uthyrning och dels av sänkta underhållskostnader. Däremot har bolagets kostnader för räntor och avskrivningar ökat till följd av ny- och ombyggnation av lägenheter. Byggnation av 26 nya lägenheter i Fjällbacka har färdigställts under våren 2014. Årets resultat uppgår till 0,6 mkr före skatt och bokslutsdispositioner, vilket är något bättre än 2013. Under 2014 har gästhamnsbeläggningen uppgått till totalt 15 980 nätter. Det är en liten minskning från föregående år. Under högsäsong är det överbelagt i hamnarna. Tanums Bostäders pågående renovering på Bergsvägen Renoveringen av de 60 lägenheterna på Bergsvägen i Tanumshede har nu pågått i drygt ett år och arbetet med den fjärde huskroppen har precis påbörjats. Tanums Bostäder är mycket nöjda med resultatet av renoveringen och vi har fått en hel del positiva reaktioner från våra hyresgäster. Renove- ringen kommer att pågå till våren 2016 och därefter kommer arbetet med att färdigställa en trivsam utemiljö att påbörjas. Tanums Bostäder vill passa på att tacka sina hyresgäster för den förståelse de visat i samband med deras ut- och tillbakaflytt till Bergsvägen. 31 POSTENS GRUPPFÖRSÄNDELSER Kundcenter kommunhuset. Kundcenter Tedacthuset. Välkommen till kundcenter i Tanum Hos oss får du snabbt och lätt svar på dina frågor om Tanums kommun. Vissa frågor får du svar på direkt, till exempel hur man söker plats i förskolan och simskolan, gifter sig borgerlig och öppettiderna för biblioteken eller återvinningen. Andra frågor får du återkoppling på inom 48 timmar. Du kan också få råd, information och hjälp med enklare ärenden. Kundcentret i kommunhuset har nu också blivit en auktoriserad turistinformation genom Tanum Turist och VISITA. Vi tillhandahåller en god service för dig som turist i Tanumshede med omnejd. Kom in till oss för att få broschyrer, kartor och utflyktstips. Vi har även tagit över uthyrningen av idrottslokaler, friidrottsanläggningar samt Ranebo-stugorna. Under våren har bygg-, plan-, miljö- samt tekniska avdelningarna flyttat ur kommunhuset till Tedacthuset. Vi har där ett kundcenter som inriktar sig mer specifikt på de avdelningarnas frågor. TANUMS KOMMUN Debattinlägg till: Tanums kommun Kommunkansliet 457 81 Tanumshede Välkommen att ringa, maila eller besöka oss! Vi har öppet mellan 08.00-16.30 måndag-fredag. 0525-180 00 kommun@tanum.se www.tanum.se Besöksadresser: Kommunhuset, Apoteksvägen 6, Tanumshede Tedacthuset, Storemyrsvägen 2, Tanumshede Besöksadress: Kommunhuset Tanumshede Apoteksvägen 6, 457 31 Tanumshede Telefon 0525-180 00 Fax 0525-183 00 E-post kommun@tanum.se Hemsida www.tanum.se
© Copyright 2024