1. No category

P R OJ E K T E R I N G O C H BYG G A N D E M E D
MARKSTEN PÅ TRAFIKYTOR
UNI-COLOC
MARKSTEN SOM BELÄGGNING PÅ TRAFIKYTOR
Det är välkänt att marksten i betong är en bra beläggning på trafikytor. Mindre känt är att den enskilda stenens
utformning och tjocklek har avgörande betydelse för
beläggningens funktion och livslängd.
Flera av varandra oberoende undersökningar och praktiska erfarenheter från hela världen pekar på att marksten med s.k. allsidig låsverkan har en mycket god
förmåga att ta upp och sprida ut de stora laster och krafter
som dagens bilar, lastbilar och bussar ger upphov till.
T E K N I S K D ATA
Låssten med allsidig låsning.
BYG G MÅTT:
225x225 M M
TJ OCK LE K:
8 0 mm • 100 mm
VI KT/ KVM:
172 kg • 23 0 kg
TRAFI K K LAS S: ALLSIDIG LÅSVERK AN - SÅ HÄR FUNK AR DET
Bilderna nedan visar Uni-Optiloc,
en av våra markstenar med allsidig
låsverkan. Bildtexten förklarar
funktionen hos en äkta låssten
och de fördelar den har framför
vanliga markstenar.
Allsidig låsverkan uppnås genom
att stenarna har kraftiga låsklackar
på alla sidor som griper in i varandra
och skapar ett stadigt ankarförband med mycket bra lastspridning
(bild 1 och 2).
KVM / PALL CA:
8,1 M² • 6,3 M²
M OD U LMÅTT:
1125x787,5 mm
När fogsanden kommit på plats
döljs låsklackarna helt. Resultatet
blir en markstensyta som passar in
också i estetiskt krävande innerstadsmiljöer samtidigt som den klarar
stora belastningar (bild 3).
LÄGGNINGSMÖNSTER OCH ANVÄNDNING
Skala 1:20
1
Kraftiga klackar på alla sidor griper tag i varandra...
2 ...och bildar ett stadigt ankarförband.
3
Skala 1:10
4 • 5
Genom sin form med oregelbundna sidor i kombination med stenens vinkelform, kan Uni-Coloc maskinläggas med paketen kant i kant. Genom att lägga
Uni-Coloc som alternativ 2 visar (varannan rad börjar
med handläggning) eliminerar man risken för att genomgående fogar i körriktningen ska orsaka skador.
Uni-Coloc är den sten i vårt sortiment som bäst kan ta
upp de krafter som tung trafik genererar och bör därför användas där belastningarna är som störst.​
Den färdiga ytan med fogsandfyllda fogar.
Färdriktning
�
Stenens L-form i kombination med kraftiga låsklackar på
alla sidor gör att laster tas upp av flera stenar. Risken för
att vridkrafter ska tippa och skada enskilda stenar minskar. Stenens tjocklek och en fylld fog är också av stor vikt
för en fungerande beläggning.
Dynamiska krafter, rörelser i längsled av trafik, tas upp
som rotationskrafter. Om krafter kan tas upp av tjocka
intilliggande stenar minskar påkänningen på underliggande lager, vilket minskar risken för deformationer.
Färdriktning
1. Maskinläggning med paketen kant i kant. Ytan får genomgående linjer,
där man i ogynnsamma fall kan få förskjutningar. Ingen sten plockas bort.
2. Maskinläggning med paketen förskjutna en stenrad (varannan rad börjar
med handläggning). Fördel: Inga genomgående fogar i körriktningen.
UNI-OPTILOC
UNI-ECOLOC
T E K N I S K D ATA
T E K N I S K D ATA
Låssten med allsidig låsning.
Låssten med allsidig låsning.
BYG G MÅTT:
BYG G MÅTT:
26 0x26 0 M M
225x225 M M
TJ OCK LE K:
100 mm
TJ OCK LE K:
100 mm
VI KT/ KVM:
23 0 kg
VI KT/ KVM:
216 kg
TRAFI K K LAS S: KVM / PALL CA:
M OD U LMÅTT:
Sk a l a 1 : 1 0
5
TRAFI K K LAS S: KVM / PALL CA:
6,2 M²
M OD U LMÅTT:
1170x78 0 mm
Skala 1:20
Skala 1:10
3
6,3 M²
1125x787,5 mm
LÄGGNINGSMÖNSTER OCH ANVÄNDNING
LÄGGNINGSMÖNSTER OCH ANVÄNDNING
Uni-Optiloc är markstenen för mer estetiskt krävande
miljöer som t.ex. innerstadens gator, busstråk m.m.
Genom sin utformning med låsklackar på sidorna och
vinkelform, kan Uni-Optiloc maskinläggas med paketen
kant i kant, under förutsättning att ytan spänns in med
stabila kantstöd satta i betong. Läggning enligt alternativ
2 är att föredra eftersom man då undviker genomgående
fogar i färdriktningen. Uni-Optiloc kan genom sin utformning, med de sinnrika låsklackarna som ”göms” i fogen,
på ett bra sätt ta upp laster från tung trafik.
Uni-Ecoloc har samma byggmått
som Uni-Coloc. Även modulmåttet
är desamma eftersom även de enskilda stenarna ligger orienterade på
samma sätt på pallen. Härigenom
kan Uni-Ecoloc även läggas på
vissa delar av en Uni-Colocyta där
det är lämpligt att låta dagvattnet
infiltreras. Läs mer på nästa sida.
Skala 1:20
�
Färdriktning
Färdriktning
�
1. Maskinläggning med paketen kant i kant.
Ingen sten plockas bort.
Färdriktning
Färdriktning
1. Maskinläggning med paketen kant i kant.
Ingen sten plockas bort.
2. Maskinläggning med paketen förskjutna en stenrad (varannan rad börjar
med handläggning). Fördel: Inga genomgående fogar i körriktningen.
2. Maskinläggning med paketen förskjutna en stenrad (varannan rad börjar
med handläggning). Fördel: Inga genomgående fogar i körriktningen.
DRÄNERANDE MARKBELÄGGNING
Vattengenomsläppliga markstenssystem tar upp nederbörden på ytan och infiltrerar det ner genom konstruktionen. Vid användning av genomsläppliga
markstenssystem måste två frågor besvaras: Var kan
systemen användas, d.v.s. vilka förutsättningar måste
uppfyllas? Hur ska konstruktionen se ut för att fungera på lång sikt?
ATT TÄNKA PÅ VID MASKINLÄGGNING
Den dränerande markbeläggningen har som uppgift
att få regnvattnet att rinna ner genom beläggningen,
ner till ett underliggande grovkornigt lager. Detta lager
samlar sedan upp vattnet som en reservoar. Härifrån
dräneras vattnet sakta ner i marken eller till ett dräneringssystem. Metoden bidrar till att mängden föroreningar i vattnet minskar eftersom vattnet filtreras och
de farliga partiklarna fastnar i sättsanden.
Eftersom vatten skall kunna infiltreras genom överbyggnaden samtidigt som den är utsatt för belastning,
kan inte traditionell vägbyggnadsteknik och ballastsammansättning användas. Enkelt uttryckt kan man
säga att den ballast man använder är grövre än normalt
och saknar de finare fraktionerna. Det finns ingen officiell, erkänd teknik för denna typ av överbyggnader,
men på kontinenten har en konstruktions- och användningspraxis vuxit fram. Många av vår stadsmiljös trafikerade ytor är idag täckta med asfalt eller betong utan
några förutsättningar för ett naturligt kretslopp där
vattnet kan cirkulera. Detta är olyckligt eftersom de
allra bästa förutsättningarna uppkommer när man kan
åstadkomma en naturlig avrinning med naturliga ytor.
1. Mät leveransens modulmått och stäm av mot det nominella som använts vid projekteringen.
2. Kontrollera och fastställ startpunkt för läggning.
3. Sätt kantstöd på startsidan. Kantstöd för trafikytor ska vara av typ grävkantstöd och sättas i betong om inte dess
stabilitet kan garanteras på annat sätt. På kontinenten kompletteras det stabila kantstödet med rännstenar i dimen-
sionen 140x140x140mm. Dessa sätts också i betong varigenom man även minimerar risken för ogräsetablering.
4. Lägg ut eller mät upp provskift. Använd levererad moduls maxmått. Mät från startsidans kantsten. Fastställ mot
stående kantstens läge.
5. Sätt motsidans kantstöd.
6. Börja läggningen. Lägg ej för tätt. Fogen på ca 3 mm ger möjlighet till justering av linjerna under läggningen. Genom
FÖRUTSÄTTNINGAR
N E D E R BÖ R D O C H AV R I N N I N G
FÖRDELAR
Enligt förekommande praxis i bl.a. Tyskland skall en
”dränerande” beläggning klara en beräknad regnintensitet av 270 l/sx Ha. Detta sägs motsvara ett lokalt
10-årsregn med 5 min. varaktighet.
•
•
•
•
Det finns flera typer av ”dränstenar” avsedda för olika
användningsområden, från gåytor till körytor upp till
högst trafikklass 3.
Då överskottsvatten vid t.ex. skyfall alltid skall kunna
breddas av på ytan bör fallet vara minst 3 %.
ställs detta.
7. Sprid under läggningen kontinuerligt ut de enskilda stenarna till 3 mm fog överallt.
8. Grusa av och fogfyll efter hand som läggningen fortskrider. Undvik transport på icke fogfylld yta. Använd rekom
menderad fogsand, gärna Starkas, som har rätt sammansättning, är torr och förpackad i säck.
9. Kolla kontinuerligt att linjer och tänkta positioner hålls. Justera omgående vid avvikelse.
10.Innan beläggningen tas i drift rensopas den fogfyllda ytan varefter den packas med för använd stentjocklek avsedd
vibroplatta. Vibrering görs diagonalt mot löpfogar. Efter packning (2 överfarter) eftersandas ytan med fogsand ännu
en gång så att fogarna fylls helt. Låt kvarvarande fogsand ligga kvar på ytan. Under trafik komprimeras fogsanden
ytterligare och den kvarliggande fogsanden fyller upp den.
11.Under den första tiden, tills fogen blivit stabil, bör ytan hållas under uppsikt och fogsanden vid behov kompletteras.
Fogarna bör också kontrolleras vid vårstädningen av ytan liksom efter mycket kraftiga skyfall.
UNI-ECOLOC
•
•
•
•
är en marksten med perkolationsöppningar och en
allsidig låssten med samma byggmått som Uni-Coloc
är avsedd att användas vid konstruktion av dränerande beläggningar.
klarar trafiklast och kan användas på gator och planer upp till och med trafikklass 3.
En beläggning med Uni-Ecoloc och rätt överbygg-
nadsmaterial har en långsiktig dränerande förmåga
på ca 300 l/sx Ha.
Passerande mŠngd,
viktprocent
ä
Regnvatten och ytavflöde anses som förorenade. Till
skydd för mark och grundvatten får infiltration endast ske:
• utanför vattenskyddsområden.
• vid ett grundvattenavstånd på minst 2 m.
• utan användning av vägsalt vintertid (mikrofloran som ”äter” föroreningar och tungmetaller tål inte salt).
att före läggningen mäta ut och ange vart femte lavs kommande läge (5 gånger modulbredden + ca 10 mm) säker
Passerande mŠngd,
viktprocent
ä
VA R K A N B E L ÄG G N I N G E N A N VÄ N DA S ?
Minskad belastning på avloppssystemet.
Vattenbalansen/grundvattennivån i
marken kan bibehållas.
Bättre klimat genom att andelen avdunstat vatten ökar.
Den bibehållna grundvattennivån gynnar mikroorganismer som kan oskadliggöra t.ex. de tungmetaller som infiltreras med regnvattnet.
100
90
80
70
60
50
100
90
80
70
60
50
40
40
30
30
20
20
10
10
0
0
0,125 0,25
0,075
0,5
1
2
4
8
16
Kornstorlek, mm
0,125 0,25
0,075
Sättsandskurva enligt Svensk Markbetong.
0,5
1
2
4
8
16
Kornstorlek, mm
ECOPREC
ECOPREC ÄR ETT UNIKT SYSTEM FÖR
STARKA OCH TÄTA YTOR
Vissa ytor ska inte bara klara tung belastning utan även hindra
vätskor från att tränga ner. Detta för att skydda grundvattnet
eller för att undvika skador på underliggande lager. Lösningen
har traditionellt varit kostsam. Starkas patenterade system Ecoprec består av marksten som installeras i en speciellt sammansatt Ecoprecmassa och en sammansatt och välgraderad fogsand.
Markstensytan får en täthet på ~99 %. Systemet är väl beprövat
såväl i Sverige som i Tyskland.
Ecoprec-massa
Ecoprec på Starkas lagergård
Kombinationen av Ecoprec-massa och marksten ger en
jämn, tät och estetiskt tilltalande markstensyta med en
högre E-modul. För riktigt tuffa miljöer som hamnar, omlastningsterminaler, deponianläggningar, flygplatser o.dyl.
används Ecoprec med fördel ihop med AG- och CGunderlag där betongstenen med sin överlägsna slitagestyrka arbetar ihop med underlaget för att ta upp de
extrema belastningarna det är tal om på denna typ av
ytor. Ecoprec fungerar, förutom som slityta, som en garant att vatten INTE kommer ner under stenen och fastnar utan att komma ner i överbyggnaden, ett tillstånd
som i värsta fall kan leda till haveri.
Installationen kan göras med vanlig utrustning och är inte
känslig för vatten eller temperaturskillnader. Lösningen
blir avsevärt billigare än en traditionell platsgjuten konstruktion. Det är möjligt att i efterhand gå ner i ytan vid
exempelvis ombyggnad.
Bussyta med Uni-Coloc och Ecoprec, Lund
Ecoprec är utvecklat i ett europeiskt projekt sponsrat av EU, med deltagare från fem europeiska länder och med en
budget på 7 miljoner SEK, under åren 1997-2001. Ecoprec ha numera lagts på flera hundra tusen kvadratmeter i
Sverige, Danmark, Tyskland och Norge. Erfarenheter från stora delar av världen visar att Betongsten på denna typ av
ytor är ett kostnadseffektivt alternativ till exempelvis asfalt.
Ecoprec är ett system för att åstadkomma en markstensyta med låg permeabilitet. Det vill säga inget, eller mycket lite
vatten, skall tränga ner i marken. Ecoprecsystemet består av ”ecoprec-massa”, Starka betongsten och speciellt graderad och framtagen fogsand. Den har en speciell sammansättning och installationen görs enligt vissa rutiner. Efter
fogning med rätt fogsand och komprimering av beläggningen, uppnås en täthet av ~99 %. Ecoprec-massan är hård
men också flexibel, där tätheten tilltar med belastningen. Metoden är skyddad enligt europeisk patentansökan nr EP
229 168 A1.
Stabilitet och täthet
•
Samma eller t.o.m. högre stabilitet jämfört med vanliga markstensytor.
•
< 5% infiltration. Enligt Danska krav är en yta tät som har < 10 %
infiltration. Asfalt har 10-15 %.
•
Större E-modul än traditionell överbyggnad, eftersom Ecoprecmassan har en
bättre lastfördelande förmåga.
Installation med Ecoprec och Uni-Coloc på Ramneskogs återvinningsstation för byggavfall i Malmö.
”Vi har alltid satt miljön i första rummet och då vi skulle anlägga ett tätskikt för att uppfylla kraven i vårt tillstånd från
tillsynsmyndigheten ansågs Ecoprec, i samråd med Miljöförvaltningen och entreprenören, vara den bästa lösningen”,
säger VD Mats Ramneskog.
Ekonomi
•
Enkel installation med vanlig utrustning och efter kort utbildning.
•
Något dyrare än normal markstensbeläggning, men mycket billigare än
platsgjutna konstruktioner.
•
Det är lätt att gå ner i ytan och göra ev. reparationer.
Fördelar vid installation
•
Processen är ej känslig för vatten under installationen, vilket vanlig markstensinstallation är.
•
Den är ej heller känslig för klimatvariationer.
•
Man kan gå på sättsanden under installationen.
PLATTOR OCH MARKSTEN AV BETONG
Följande sidor hämtade ur Beläggning med plattor och marksten av betong (2002 Svensk Markbetong).
Plattor och stenar på mark är beläggningar med lång tradition. Gator
i Europa har belagts med olika typer
av sten och tegel sedan medeltiden.
1926 användes marksten av betong
för första gången på en vägsträcka
i Sverige. Det var en 90 mm tjock
rektangulär betongsten som lades på
en delsträcka av Lundavägen mellan
Malmö och Lund, en av den tidens
mest trafikerade vägar. På 1930-talet
utvecklades betongstensbeläggningarna i Tyskland i större skala och därefter ökade nyttjandet av marksten i
bl.a. Holland explosionsartat.
Plattor har i stor omfattning använts
i Sverige sedan 1950-talet medan
marksten etablerades i större omfattning ca 20 år senare.
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
Plattor och marksten av betong har
många fördelar jämfört med andra
beläggningstyper. Förutom goda tekniska egenskaper som hög slitstyrka
och god beständighet, ges genom
markstenarnas och plattornas utbud
av former, färger och mönster stora
möjligheter till orienterbarhet och tydlighet i komplicerade gatumiljöer, men
även till formgivning av gatans estetik
och gestaltning.
I linje med den så kallade nollvisionen
går inriktningen i Sverige mot sänkta
hastigheter i tätort. Ett systematiskt
och konsekvent arbete med mönster
och färg gör att trafikanterna känner igen sig och kan lägga sig till
med ”rätt” beteende. Större tydlighet
leder till ökad orienterbarhet och en
medvetenhet hos trafikanterna, vilket är önskvärt i blandtrafiksystem.
Markbetongbeläggningens fogar gör
dessutom att bilförare upplever svaga
vibrationer som bidrar till större uppmärksamhet och lägre hastighet.
SS-EN 1338 Betongmarksten,
SS-EN 1339 Betongmarkplattor,
SS-EN 1340 Kantstöd av betong.
Marksten nyttjas vanligtvis på körytor
med hastigheter upp till 50 km/h på
industriytor och de används med fördel även på gångfartsgator, 30-gator
och 50/30-gator. Beläggningen
inbjuder då inte till höga hastigheter,
utan talar om för bilisterna att de befinner sig i gångtrafikanternas miljö.
Markstenens färger och skilda mönster kan förtydliga hastighetsförändringar och ge bilister tydliga signaler
om att ta större hänsyn till gående
och cyklister.
Plattor av betong är ett naturligt
val på park- och torganläggningar,
samt på vägar med ringa eller ingen
fordonstrafik. Plattor ger även en
kompletterande estetisk möjlighet
med varierande ytstrukturer. Det är
även möjligt att blanda plattor, med
sitt större format, och marksten, som
bättre klarar högre trafikbelastningar.
Definition av marksten enligt
SS-EN 1338:
• största längden dividerad med tjockleken ≤ 4
• på ett avstånd av 50 mm från kant, får ingen tvärsektion ha ett hori-
sontellt mått mindre än 50 mm
Definition av plattor enligt
SS-EN 1339:
• största längd dividerad med dess tjocklek > 4
• största längd ≤ 1 m
En halvelastisk beläggning kombinerar de
fördelar som en styv beläggning ger i form
av en god förmåga till lastspridning med den
elastiska beläggningens flexibilitet.
EGENSKAPER
Standard för markbeläggningsprodukter:
Det vanligaste formatet för plattor är
350x350 mm. Det finns tjocklekar
från 50 mm och uppåt. Plattor kan ha
varierande ytstruktur, t.ex. släta, eller
strukturerade.
Trafikklassning av marksten och
plattor. Starka har trafikklassat varje
produkt utifrån produktens specifika
egenskaper. Förmågan att klara
belastningar beror på:
• format (längd, bredd, tjocklek)
• form (längd/breddförhållande)
• hållfasthet
Den bedöms även utifrån:
Användningen av plattor på fordonstrafikerade ytor, inklusive GC-vägar,
bör dock ske först efter samråd med
oss och i enlighet med denna skrift.
En markbetongbeläggning kan tekniskt beskrivas som en halvelastisk
beläggning eftersom den är både
styv och elastisk. Till skillnad från
asfalt består markbetongbeläggningen av styva enheter som är förbundna med varandra av elastiska
fogar av sand. Beläggningen har lång
livslängd, precis som betong i allmänhet.
Markstenars och plattors kvalitet kontrolleras genom provning av bl.a. hållfasthet, frostresistens och nötningsmotstånd. Dessutom ställs det krav
avseende mått och formavvikelser.
För att erhålla en god lastspridande funktion
är det avgörande att fogarna är väl fyllda med
fogsand. Denna möjliggör samverkan mellan
stenarna och gör så att lasten fördelas över
en större yta.
• typ av läggningsmönster
• välfyllda fogar
Exempel på de olika typer
av låsstenar som Starka
tillhandahåller
Projektören har genom trafikklassningen tillgång till ett enkelt och
användarvänligt system.
Markstenens och plattans format har
betydelse för beläggningens stabilitet
och lastfördelande egenskaper. En
tjockare sten med mindre horisontell
utbredning klarar bättre av horisontella krafter och används därför på
trafikerade ytor.
Uni-Coloc
Ytor där tunga fordon bromsar,
accelererar eller vrider hjulen, som
t.ex. korsningar, busshållplatser och
vändzoner, utsätts för extra höga
påkänningar. Här är packning, låsning
och säkerställd dränering speciellt
viktigt.
Beläggningen förutsätts även ”låsas
in” genom att
följande faktorer uppfylls:
• stabila kantstöd
• läggningsmönster
• markstenens/plattans tjocklek och form
• välfyllda fogar
Uni-Optiloc
Dynamiska krafter, rörelser i längsled av trafik, tas
upp som rotationskrafter.
Om krafter kan tas upp av
tjocka intilliggande stenar/
plattor minskar påkänningen i underliggande
lager, vilket minskar risken
för deformationer.
PROJEKTERING OCH DIMENSIONERING
Det är projektören som dimensionerar överbyggnaden och väljer lämplig
marksten eller platta med hänsyn till
trafikbelastning.
TERRASS
BÄRLAGER
FOGSAND
Terrassen är gränsytan mellan överbyggnaden och de i huvudsak naturliga
jord- och bergmassorna inom schakt- respektive fyllnadsområdet. Ett materialskiljande lager av geotextil ska användas om det finns risk för materialvandring.
Markbetongöverbyggnadens konstruktion följer en traditionell väguppbyggnad, med förstärkningslager och
ett obundet bärlager.
FÖRSTÄRKNINGSLAGER
Normalt ska obundna bärlager
eftersträvas och dimensioneringen
i detta kapitel behandlar endast
obundna bärlager. Om bundna bärlager används, t.ex. om det förekommer mycket stora trafiklaster, måste
dräneringen av bärlagerytan vara
säkerställd.
Fogen är en väsentlig del av beläggningen och det är viktigt att fogen
är fylld under hela brukstiden för att
beläggningen inte ska bli instabil.
Komplettering av fogsand ska ske vid
behov och fordras ofta vid något tillfälle under det första halvåret. Fogen
ska vara ca 3 mm bred.
Bärlagret ska ha en plan överyta och
vara packat enligt Anläggnings AMA
10/TK VÄG.
Fogsanden ska bestå av korn från
bergarter som inte vittrar och ha en
kontinuerlig gradering. Torr fogsand
eftersträvas vid fogningen då den
lättare tränger ner i fogen.
Slitlagret utgörs av en bädd av sättsand och ovanpå den marksten eller
plattor.
Detta kapitel behandlar övergripande
markbetongbeläggningens uppbyggnad och innehåller anvisningar för
projekteringen.
För upprättande av arbetsbeskrivningar används lämpligen Anläggnings AMA 10 med tillhörande råd
och anvisningar (RA 10 Anläggning).
Arkitekt- och ingenjörsföretagen
har i samarbete med Byggsektorns
Kretsloppsråd gett ut publikationen
Miljöanpassad projektering (1997).
Där påpekas bl.a. vikten av att livscykelkostnader beaktas.
Uppbyggnad av överbyggnaden.
Överbyggnadens olika delar är
förstärkningslager, bärlager och
beläggning. Överbyggnaden vilar på
terrassen.
Beläggningen består av sättsand och
marksten/plattor av betong.
Fogarna mellan markstenarna/plattorna ska fyllas med fogsand.
Förstärkningslagret vilar på terrassen. Det ska vara jämntjockt och packat enligt
Anläggnings AMA 10/TK VÄG. Den valda beläggningens lutning gäller även
här. I förstärkningslagret kan återvunnen krossad betong användas. Kornstorleksfördelningen ska uppfylla kraven enligt Anläggnings AMA 10/TK VÄG.
Förstärkningslagrets tjocklek bestäms av den dimensionering som görs.
Kornstorleksfördelningen ska uppfylla
kraven enligt Anläggnings AMA 10/
TK VÄG.
SÄTTSAND
Detaljerade uppgifter om gradering
av fogsand finns i Anläggnings
AMA 10.
Sättsanden utgör underlaget (bädden) för stenen eller plattan och ska
bestå av ett 30 mm jämntjockt lager.
Sättsanden ska bestå av korn från
bergarter som inte vittrar och ha en
kontinuerlig gradering.
Överbyggnadens trafikklass väljs med
hjälp av tabell 4.5 så att tillåtet antal
standardaxlar är större eller lika med
beräknat ekvivalent antal standardaxlar.
Den tekniska utvecklingen sker kontinuerligt och användning av grövre
fraktioner för sättsand förekommer.
Goda erfarenheter med fraktionen
0–12 mm (välgraderat) har erhållits
vid t.ex. busshållplatser.
Detaljerade uppgifter om gradering
av sättsand finns i Anläggnings
AMA 10.
Trafikklass 0 motsvarar en trafikyta
med ytterst lite tung trafik, bara enstaka tunga fordon per dygn, t.ex.
en gångfartsgata.
För vägar som trafikeras av enstaka
fordon med axellast mindre eller lika
med 8 ton, t.ex. GC-vägar, används
kolumn GC i tabell 4.6. GC-vägar som
trafikeras av enstaka tunga fordon
med axellast större än 8 ton, dimensioneras enligt trafikklass 0. För
markstensbeläggningar i trafikklass
5, 6 och 7 vänligen kontakta Starka.
PROJEKTERING OCH DIMENSIONERING
Fortsättning
Konstruktiv utformning –
Marksten
Den konstruktiva utformningen bör
vägtekniskt utföras enligt TK VÄG
C3.2. För dimensionering av markstensöverbyggnader gäller specifika
sakuppgifter enligt nedan.
Arbetsgång
För dimensionering kan följande
dimensioneringsgång med fördel
användas. Punkt 1–6 gäller dimensionering m.h.t. bärighet.
6. Om okrossat material ska användas istället för krossat material ska
förstärkningslagrets tjocklek justeras enligt tabell 4.8. Även återvunnen krossad betong kan användas
som förstärkningslager och likställs
normalt med krossat stenmaterial.
Underlag och förutsättningar för justering av förstärkningslagrets tjocklek
när krossat material används återfinns bl.a. i KTH Rapport 67 (2002)
och i VTI Notat 67-1999.
I områden där dimensionering
m.h.t. tjällyftning normalt sker, ska
detta även göras för markstensöverbyggnader. Punkt 7–8 gäller dimensionering m.h.t. tjällyftning.
7. Bestäm tjälfarlighetsklass enligt
tabell 4.3 och klimatzon.
8. Kontrollera den totala överbyggnadstjockleken m.h.t. tjällyftning
enligt tabell 4.9.
9. Överbyggnadstjocklek har nu räknats fram m. h.t. bärighet (punkt 1–6)
och m.h.t. tjällyftning (punkt 7–8).
Största tjocklek är dimensionerande
och ska väljas.
1. Bestäm trafikmängd enligt formel
4.4, vilket i sin tur ger trafikklass
enligt tabell 4.5.
2. Fastställ materialtyp i terrassen
enligt tabell 4.2.
3. Överbyggnadens och de olika
materiallagrens tjocklek framgår av
tabell 4.6.
Källa: ATB VÄG
4. Trafikklassen ger också det
ingångsvärde som möjliggör val av
marksten m.h.t. format (längd, bredd,
tjocklek) och form. Detta har tillsammans med läggningsmönstret betydelse för beläggningens stabilitet och
lastfördelande egenskaper.
5. Överbyggnadstjockleken är i tabell
4.6 beräknad med en 80 mm tjock
marksten för trafikklass 0 till 4 och
60 mm för GC-väg. Om en annan
tjocklek används ska den totala överbyggnadstjockleken justeras enligt
tabell 4.7. Om t.ex. en 60 mm tjock
sten används för trafikklass 1, ska
förstärkningslagrets tjocklek ökas
med 50 mm. Om däremot en 100
mm tjock sten används, kan förstärkningslagrets tjocklek minskas med
35 mm.
Källa: ATB VÄG
Källa: ATB VÄG
Fortsättning
Vanligtvis används tjocklekarna 60
mm för GC-väg, 80 mm för trafikklass
0–3 samt 100 mm för trafikklass
2–4.
Eventuell justering av förstärkningslagrets tjocklek m.h.t. produktens
tjocklek sker enligt tabell 4.7.
Om beräknad tjocklek på förstärkningslagret understiger 200 mm
utgår det och ersätts med bärlagermaterial så att rätt total tjocklek uppnås. Om bärlager används
ska detta alltid vara minst 80 mm.
Om obundet bärlager används i
trafikklass G, utgör detta lager hela
överbyggnaden.
Källa: Markstensbeläggningars bärförmåga. Teknisk rapport, KTH, 1999
Överbyggnad med plattor dimensioneras enligt illustrationen nedan och
tabellerna 4.11–4.13.
Källa: Markstensbeläggningars bärförmåga. Teknisk rapport, KTH, 1999
Konstruktiv utformning – Plattor.
Dimensioneringen av plattläggningar
baseras i hög grad på plattornas form
och hållfasthet samt enstaka överlaster. Vid högre trafikbelastning har
även den ackumulerade belastningen
betydelse.
Enstaka överlaster utgörs av tunga
fordon på lågt trafikerade ytor, som
annars endast är avsedda för gångoch cykeltrafik samt lättare fordon.
Ackumulerad last utgörs av upprepad
normal trafikering.
Indelning i trafikklasser görs alltid
översiktligt enligt tabell 4.10 för
klasserna G och GC, men kan göras
detaljerat för trafikklasserna 0 och 1
enligt formel 4.4. I detta fall beräknas trafiklasten som ekvivalent antal
standardaxlar under avsedd teknisk
livslängd för respektive körfält.
Källa: Tekniskt PM, SCC
Källa: Markstensbeläggningars bärförmåga. Teknisk rapport, KTH, 1999
Om beräknad förstärkningslagertjocklek understiger 200 mm utgår
det och ersätts med bärlagermaterial
så att rätt total tjocklek uppnås. Om
bärlager används ska detta alltid vara
minst 80 mm. Om obundet bärlager
används i trafikklass G, utgör detta
lager hela överbyggnaden.
Källa: Tekniskt PM, SCC
Källa: Tekniskt PM, SCC
Indelningen i trafikklasser görs med
utgångspunkt från trafikbelastning.
De fyra trafikklasser som täcks in
under plattanvändning definieras i
tabell 4.5.
Källa: Tekniskt PM, SCC
PROJEKTERING OCH DIMENSIONERING
TRAFIKKLASSER
Fortsättning
Dimensionering av en trafikytas
överbyggnad görs utifrån förväntad
trafikbelastning under dess livslängd.
TK Väg och Väg 94 använder det
fiktiva begreppet ”standardaxel” för
denna beräkning och detta ger konstruktionen dess ”trafikklass”.
TK VÄG
Trafikklassen tillsammans med klimat
och geologi bestämmer sedan överbyggnadens utformning och val av
markbetongbeläggning. För mer
information om dimensionering, hänvisar vi till Beläggning med plattor
och marksten av betong, som kan
beställas på vår hemsida,
www.starka.se. Här finns också
beräkningsprogrammet för korrekt
överbyggnadsdimensionering.
Starkas
TK VÄG
Marksten används på gång-/cykelväg, 30-gator och 50/30-gator.
Plattor kan användas på ytor utan
eller med mycket lite fordonstrafik.
På sidan 142 hittar du en förteckning över samtliga markprodukter
från Starka, indelade efter trafikklass.
Klassningen bygger på erfarenhet var
det är lämpligt att använda olika produkter och där de ger en långsiktigt
hållbar och fungerande yta.
Fordonstyp 1: Lätt renhållningsfordon eller redskapsbärare (vikt max 1,5 ton).
Fordonstyp 2: Lätt varutransport (axellast max 8 ton).
Önskar du ytterligare information om
våra produkter och deras trafikklasser är du alltid välkommen att höra av
dig till oss på telefon, 044-20 25 00
eller via e-post, info@starka.se
Fordonstyp 3: Tyngre service- och varutransportfordon (axellast max 10 ton).
Källa: Markstensbeläggningars bärförmåga. Teknisk rapport, KTH, 1999
LÄGGNINGSMÖNSTER
På gångvägar där i princip inga tunga belastningar
förekommer, kan plattor läggas utan förskjutna fogar.
Kommer t.ex. tyngre rengöringsfordon att belasta ytan
ska fogarna vara förskjutna.
Förutom den enskilda stenens egenskaper har även
läggningsmönstret betydelse för beläggningens lastupptagande förmåga.
Om rektangulära markstenar används på körbara ytor
ska fogarna vara förskjutna. Vid rak läggning ska trafikering över ytan ske tvärgående. Det mest fördelaktiga mönstret med rektangulär sten, med hänsyn till
lastupptagande förmåga, är ett fiskbensmönster helst
lagt diagonalt mot trafikriktningen.
Där tunga fordon bromsar, accelererar eller vrider hjulen bör förutom ett lämpligt läggningsmönster, även
stabila kantstöd användas. Markstenens tjocklek och
form ska då också beaktas.
UTFÖRANDE
Utförande ska ske enligt projektörens anvisningar. Generella krav på
material, packning, lutningar, toleranser, utspetsning m.m. finns angivna
i Anläggnings AMA 10 samt i TK
VÄG. Kraven på markbeläggningar är
beroende av belastningstyp. Beläggningen ”låses in” genom följande åtgärder: stabila kantstöd, lämpliga
läggningsmönster och välfyllda fogar.
Marksten
Ca tjänstevikt
Tjocklek på sten
130 kg
170–200 kg
ÖVERBYGGNADEN
Plattor
trafikriktning
Förstärkningslagret vilar på terrassen
och ska vara jämntjockt. Bärlagret
i en markbetongöverbyggnad ska
som regel vara obundet. Behöver
bärlagrets överyta finjusteras för att
minimera materialvandring, men ej
förhindra dränering, ska det ske med
finmaterial, fraktion 0–16 mm. Dock
får mängden finmaterial ej överstiga
bärlagrets mängd av finmaterial.
Marksten och plattor ska läggas i
30 mm sättsand. Sättsanden dras
av och packas lätt med vibrerande
maskin, en överfart. Om sättsand
läggs med asfaltläggare behöver inte
packning ske eftersom viss vibrering
sker vid läggningen.
trafikriktning
trafikriktning
Runt brunnar sker noggrann packning för att undvika lokala sättningar.
Ett sätt att ytterligare förhindra
sättningar är understoppning med AG
(asfaltgrus).
200–600 kg
Marksten och plattor ska läggas med
en fog, ca 3 mm bred, och justeras
in. Bärigheten i den färdiga beläggningen är beroende av en fogbredd
motsvarande minst 2 mm och störst
4 mm. Ytan kan komma att belastas
av arbetsfordon under arbetets gång
och därför ska fogarna fyllas med
fogsand omgående och kontinuerligt
under arbetets framskridande.
Efter färdig läggning ska ytan rensopas helt och därefter packas lätt med
vibratorplatta eller liknande packningsmaskin. Vibratorplattan bör vara
försedd med gummiduk. Vibrerande
vält ska ej användas. Beläggning med
tunnare plattor
(≤ 60mm) bör ej packas med maskiner. Vibrering ska utföras vinkelrätt
eller diagonalt mot löpfogar.
Lämpliga maskiner vid vibrering av
beläggningen, m.h.t. dess tjocklek, är:
• 60 mm sten – vibreringsmaskiner med en tjänstevikt på ca 130 kg och centrifugalkraft på ca 18–20 kN.
• 80 mm sten – vibreringsmaskiner med en tjänstevikt på ca 170–200 kg och centrifugalkraft på ca 20–30 kN.
• 100 mm sten och mer – vibrerings
maskiner med en tjänstevikt på 200–600 kg och centrifugalkraft på ca 30–60 kN.
Efter packning av beläggningen ska
hela ytan eftersandas så att fogarna
helt fylls med sand. Fogen är en
väsentlig del av beläggningen och
det är viktigt att fogen sedan är fylld
under hela brukstiden för att beläggningen ska bibehålla stabiliteten.
Kontroll av jämnheten i längs- och
tvärled sker lämpligen med 3 m
rätskiva enligt anvisningar i Anläggnings AMA 10/TK VÄG.
Rätt utfört
Fel utfört
trafikriktning
trafikriktning
Efter avslutad vibrering
eftersandas beläggningen rikligt.
Ett ojämnt eller för tjockt sättsandslager
ska alltid undvikas då det oftast ger sättningar eller spårbildningar efter relativt
kort tids belastning.
UTFÖRANDE
Kantstöd, förankring
Vid tungt belastade ytor ska kantstöden vara väl förankrade, satta i betong (K20) på alla sidor om beläggningen. Kantstödet och närliggande ytor bör
läggas så att de underlättar vattenavrinning. För god
vattenavrinning behövs en lutning större än 2,5 %.
Se även Anläggnings AMA 10
Vid lättare belastning kan yttersta raden i en beläggning istället bestå av ett block, en platta eller en
större marksten. För att minska risken för att den yttersta stenen eller plattan blir instabil bör även den
sättas i betong eller cementbundet grus.
ATT TÄNKA PÅ:
Väl förankrade kantstöd
En inspänd beläggning med väl fyllda
3 mm fogar eliminerar risken för att
skador ska uppstå när beläggningen
utsätts för trafiklaster.
Lutning > 2,5%
En effektiv vattenavrinning minskar
risken för att kvarstående vatten i
konstruktionen försämrar dess bärighet. Hela överbyggnaden utförs med
ett fall på mer än 2,5 procent och avrinning ordnas mot lågpunkter i form
av brunnar, dräneringar, diken m.m.
Hela ytan ska vara inspänd
Inga småbitar, alltid större än 1/3-sten
Ränndalens höjdnivå är lägre än körbanans
nivå för att undvika vattensamling på körytan.
Notera hur både ränndal och kantstöd är väl
förankrade i betong.
Vid lätt belastning kan yttersta raden bestå av
plattor. Med fördel sätts dessa i betong eller
cementbundet grus.
Om kapade stenar används ska den
intilliggande raden alltid bestå av hela
stenar/plattor. En kapad sten/platta
får aldrig vara kortare än 1/3 av normalstenens längd.
Fogar ca 3 mm, helt fyllda
Fogsand skall ha kontinuerlig gradering, ca 0–2 mm. Torr fogsand
tränger lättare ner i fogen. Fogarna
fylls omgående med fogsand och
efter hand under hela arbetets fortskridande för att ytan ska kunna
belastas av arbetsfordon. Fogarna
efterfylls vid behov tills fogfyllningen
blivit stabil.
Alltid fyllda fogar
Kantstödet bör ligga några mm lägre än plattorna på gångbanan för att undvika vattensamling och underlätta vattenavrinning från
plattbeläggningen. Kantstödet är satt i betong.
För en GC-väg kan t.ex. yttersta raden bestå
av markstenar. Med fördel sätts dessa i betong
eller cementbundet grus.
Komplettera omgående med fogsand om fogarna ej är helt fyllda.
Källa: Anlägga ytor med plattor och marksten av betong,
Svensk Markbetong, 2000.
SKAPAR I BETONG FÖR HUS OCH MARK
Ända sedan 30-talet har våra ledord varit kvalitet, engagemang
och ett gediget hantverkskunnande. Med ett naturligt och
återanvändbart material med lång livslängd bygger vi en hållbar
framtid för oss, våra barn och miljön. Det är vi stolta över.
Läs mer om oss och våra produkter på www.starka.se
Andra broschyrer från Starka
www.starka.se/broschyrer
Kalkutfällningar kan förekomma. Det är en naturlig del av
härdningsprocessen som inte påverkar produktens kvalitet.
All information är endast avsedd för att underlätta val och
användning av våra produkter och lämnas utan ansvar för
produkternas lämplighet i det enskilda fallet.
VÄ X E L 0 4 4 -2 0 2 5 0 0
W W W. STA R K A . S E | I N F O @ STA R K A . S E
FAC E B O O K .C O M / STAR K AB E TO N G
Produktion: Starka 201506
Foto: Starka och Mats Persson
Av trycktekniska skäl kan broschyrbildernas färger avvika
från verkligheten. Betong är ett naturmaterial, vilket gör att
färgen varierar på produkterna. För att trolla bort effekterna
kan du plocka produkterna stapelvis i stället för lavvis
från pallen – allra helst från flera pallar samtidigt.