1. No category

Sida
Tjänsteskrivelse
Datum
2015-05-04
1(2)
Tn/2015:80
490 Renhållning - allmänt
Tekniska förvaltningen
Tom Johansson ,0550-881 15
Tom.johansson@kristinehamn.se
Återvinningscentral (ÅVC) Syd
Förslag till beslut
Tekniska nämnden avsätter 7,2 Mkr till ÅVC Syd och utvidgning av
återvinningsstationen i Björneborg.
Sammanfattning
Tekniska förvaltningen avser att för de södra kommundelarna uppföra en
bemannad återvinningscentral samt för Björneborgs tätort utveckla befintlig
avfallsmottagning. Detta som ett led i att förbättra för hushåll och verksamheter
att sortera avfall i enlighet med målen i Avfallsplanen.
Planerad återvinningscentral avser att betjäna ett geografiskt område som
avgränsar söder om Björneborgs tätort till länsgräns i öster och söder. Lämplig
lokalisering bedöms vara mellan Bäckhammar och Nybble samhällen, med RV
26 som naturlig pulsåder. Anläggningen skall vara bemannad och tillgänglig för
hushåll och verksamheter. Öppethållande anpassas till verksamheter och
hushåll, omfattning är i dagsläget inte fastställt. Samtliga avfallsfraktioner som
kommer att hanteras inom återvinningscentralen ska sorteras direkt i behållare
eller förvaras väderskyddat. Ingen deponiverksamhet kommer att ske vid
anläggningen.
I Björneborg utvecklas befintlig avfallsmottagning med samma möjligheter till
sortering som vid Återvinningscentral Syd, dock kommer stationen endast vara
tillgänglig för hushåll inom tätorten. Stationen i Björneborg kommer
inledningsvis att vara bemannad under öppethållande. På sikt kan det bli
aktuellt med automatiskt inpasseringssystem för hushåll inom tätorten.
Avfallet från bägge anläggningarna transporteras vidare till Strandmossens
avfallsanläggning för vidare hantering i avfallskedjan.
Projektet har fått tilldelat 7,2 Mkr i investeringspengar för iordningställande av
Återvinningscentral syd samt utvidgning av stationen i Björneborg.
Beslutsunderlag
Tekniska förvaltningens tjänsteskrivelse 2015-05-04
Bilaga 1 Förstudie ÅVC Syd 2015-03-19
KRISTINEHAMNS KOMMUN
Postadress
Tekniska förvaltningen
681 84 Kristinehamn
E-post
tekniska@kristinehamn.se
Besöksadress
Uroxen
Kungsgatan 30
Telefon
0550-880 00 vx
Fax
0550-10590
Bankgiro
110-0213
Organisationsnr
212000-1868
2
Skickas till
Renhållningschefen
Utredare renhållningsavdelningen
Andreas Rudsvik
Förvaltningschef
Tom Johansson
Utredare
Sida
FÖRSTUDIE
1(12)
Datum
2015-03-19
Tekniska förvaltningen
Tom Johansson
tom.johansson@kristinehamn.se
Förstudie ÅVC Syd
c:\users\peha7003\appdata\local\temp\solarplexusit\förstudie återvinningscentral (åvc) syd-{5631f1c2-5e52-455f-80147ee672fc0860}.docx
KRISTINEHAMNS KOMMUN
Postadress
8. Renhållningsavdelningen
681 84 Kristinehamn
E-post
tekniska@kristinehamn.se
Besöksadress
Tuvetgatan 8
Telefon
0550-880 00 vx
Fax
0550-103 07
Bankgiro
110-0213
Organisationsnr
212000-1868
2
Sammanfattning
Utifrån områdets förutsättningar bedöms en Åvc Syd lämpligen placeras norr
om Nybble samhälle, i anslutning till det större vägnätet. Sondering efter
lämpliga ytor pågår samt att kontakt har tagits med Statens Trafikverk om en
lämplig fastighet strax norr om Nybble samhälle.
Ytvatten från anläggningen leds till en dagvatten bassäng innan infiltration,
skyddsåtgärder etableras för att säkerställa ett fullgott skydd i enlighet med de
restriktioner som finns i området gällande grundvattenskydd och andra
områdesbestämmelser.
Återvinningscentralen utförs med ett Återbruk, en upphöjd ramp,
väderskyddad mottagning av farligt avfall samt för samtliga fraktioner av elavfall, mottagning och korttidslagring av park o trädgårdsavfall samt inert avfall.
Byggnad/er för personal, Återbruk, korttidslagring av farlig avfall och el-avfall.
Inpasseringssystem för verksamheter anpassas till Renhållningens befintliga
system. Förberedelse för ”Grönt kort” eller liknande system. Skalskydd,
kameraövervakning och rondering av vaktbolag eller grannsamverkan.
I Björneborgs tätort etableras en mindre återvinningscentral avsedd endast för
hushåll. Placering vid befintlig fastighet söder om tätorten eller etablering i
anslutning till järnverket och då i samarbete med Scana. Bemannad vid
öppethållande alternativt försedd med automatiskt inpasserings system enligt
principen ”Grönt kort”.
Utförandet blir en enklare anläggning utan upphöjd ramp, sortering sker i
lågbyggda flak. Mottagning och korttidslagring av farligt avfall och el-avfall skall
även här ske väderskyddad.
Ett mindre personal utrymme byggs alternativt ställs på plats. Skalskydd,
kameraövervakning och rondering av vaktbolag eller grannsamverkan.
Införandet av ”Grönt kort” eller liknande system för en ökad tillgänglighet till
återvinningscentralerna, kan på sikt vara ett effektivt och attraktivt sätt att
ytterligare förbättra servicen i regionen. Dock måste man vara medveten om att
i ett inledande skede är personlig service och närvaro, det effektivaste sättet för
rådgivning och information till våra kunder.
3
Innehållsförteckning.
1
Syfte
5
2
Övergripande styrmedel
5
2.1
2.2
Nationell avfallsplan
Kristinehamns kommuns Renhållningsordning
5
5
3 Fakta befolkning
6
4 Fakta verksamheter
7
5 Området
7
6 Förslag till lokalisering
8
7 Dimensionering
8
8 Utformning
8
8.1 Återbruk
8
8.2 Ramp
9
8.3 Byggnader
9
8.4 Gestaltning
10
8.5 Belysning
10
8.6 Skyltning
10
8.7 Inpasseringssystem
10
8.8 Skalskydd
11
4
9 Björneborg
11
10 Drift
12
11 Ekonomi
12
13 Bilagor
13:1 Översiktsplan
13.2 Avfallsplan
12
5
1 Syfte
Syftet med uppförandet av en bemannad återvinningscentral för de södra
kommundelarna.

Följa de nationella miljömålen

Förutsättningar att nå miljömålen i antagen avfallsplan

Förutsättningar för hushåll samt små och medelstora verksamheter att
kunna lämna avfall på ett miljöriktigt sätt.
Målet är att senast vid utgången av 2017 ha en fullt fungerande
återvinningscentral.
2 Övergripande styrmedel
2.1 Nationell avfallsplan
Sveriges avfallsplan är framtagen av Naturvårdsverket. Huvudsyftet med den
nationella avfallsplanen är att den ska styra avfallshanteringen så att den blir
mer resurseffektiv. Den innehåller mål och beskrivning av åtgärder för ett antal
prioriterande områden. Enligt en av preciseringarna avses med målet att:
”Avfallshanteringen är effektiv för samhället, enkel att använda för
konsumenterna och att avfallet förebyggs samtidigt som resurserna i det avfall
som uppstår tas tillvara i så hög grad som möjligt samt att avfallets påverkan på
och risker för hälsa och miljö minimeras.”
Regeringen har även fastställt etappmål som ska styra och ange tydliga steg på
vägen mot de samhällsförändringar som behövs för att miljökvalitetsmålen och
generationsmålet ska kunna nås. Ett av dessa etappmål är om ökad
resurshållning inom byggsektorn, bla ökad materialåtervinning av icke farligt
byggnads – och rivningsavfall.
2.2 Kristinehamns kommun Renhållningsordning
Alla kommuner i Sverige är skyldiga att ha en renhållningsordning.
Renhållningsordningen består av avfallsplan och föreskrifter för
avfallshanteringen i kommen. Arbetet med att ta fram avfallsplanen har till stora
delar skett i samverkan inom Avfallsgrupp Öst där ett flertal kommuner
samverkar i frågor rörande avfall.
I avfallsplanen för Kristinehamns kommun finns beskrivet visioner och
gemensamma mål för avfallshantering.
6
Det sociala – Människan står i centrum för avfallshanteringen i kommunen.
Genom information och kommunikation har vi höjt kunskapsnivån och
medvetenheten så att alla vill göra rätt. Genom att utforma enkla
insamlingssystem kan alla göra rätt.
Det ekonomiska – hela avfallshanteringen är en effektiv process där nya råvaror
skapas. Sorterings – och insamlingssystemen är väl utvecklade för att underlätta
människors vardag och samtidigt miljöanpassade och lättarbetade. Varje
avfallsfraktion hanteras utifrån sina egenskaper och målet är att i varje nytt
behandlingssteg förlora så lite energi som möjligt.
Det ekologiska – Genom att satsa på kunskapsspridning och enkla insamlings
system hamnar allt avfall i ett separat kretslopp.
Av den enkät som genomfördes som en del i samverkan kring avfallsplanen
framgick det tydligt att våra kunder vill att det ska vara enkelt, smidigt och
tydligt varför och hur man ska sortera.
I avfallsplanen nämns även utförandet av en återvinningscentral för de södra
kommundelarna som ersättning för två äldre grovsopstationer.
Tagna politiska beslut lokalt i Kristinehamn
Avfallsplan 2010-2017, antagen av KF 2009-12-17
Renhållningsförskrifter, antagna av KF 2009-12-17
Tekniska nämndens anvisningar till Renhållningsföreskrifterna, antagna av TN
2010-09-21
3 Fakta befolkning.
Det geografiska upptagningsområdet för återvinningscentralen är tänkt från
Björneborg i norr, länsgräns Skaraborg i söder, länsgräns Örebro i öster samt åt
väster avgränsar Vänern naturligt.
Områdets landyta är ca 350 km2. Befolkningstätheten inom
upptagningsområdet uppgår till drygt 9 invånare per km2, med koncentrationer
till samhällena Björneborg, Bäckhammar och Nybble.
Andelen fritidshus inom det aktuella området uppgick 2014 till 414 stycken,
man kan förutsätta att en stor del av dessa fritidsboenden säsongsvis kommer
att nyttja anläggningen.
Antalet besök årligen till återvinningscentralen baserat på invånare antalet kan
förväntas uppgå till 7000 – 7500 styck per år. (Avfall Sverige U 2013:09)
7
Visnums församling
2 300 invånare
varav Björneborgs tätort
1 100 invånare
Bäckhammars tätort
300 invånare
Nybble tätort
145 invånare
Visnum-Kil församling
300 invånare
Rudskoga församling
700 invånare
Summa
3 300 invånare
4 Fakta verksamheter.
Den totala andelen företag som är verksamma inom upptagningsområdet
uppgick för 2014 till 223 stycken. (Näringslivssamverkan 2014). Exempel på
företag är jord – och skogsbruk, åkerier, hantverksföretag, service – och
handelsföretag och verksamheter inriktade gentemot turism.
5 Området.
Med undantag av ett mindre område kommunal mark i Nybble centrum så är
andelen privat ägd mark är dominerande. Förutom Bäckhammars bruk, några
mindre verksamheter såsom åkerier och verkstäder som förfogar över
hårdgjorda ytor, domineras området av jord – och skogsbruk.
Området är till ytan ca 350 km2 land yta och kännetecknas till stor del av
slättbygder med aktivt jord – och skogsbruk. Detta är en mycket gammal bygd
med flera riksintressen för kultur och miljövård, som exempel kan nämnas ett
stort antal äldre byggnader, gravfält och gravgrupper. Mycket av områdets
historia går med säkerhet att datera till järnåldern, men troligen fanns här
bebyggelse långt tidigare (Värmland 2007).
Andra exempel på begränsade faktorer för en etablering i området är den
inventering som anges i Översiktsplan och som klassat området som klass 1
d.v.s. område med den högsta nivån på naturvärdet avseende fauna, flora,
geolog mm. Andra faktorer att ta hänsyn till är strandskyddet längst Vismans
dalgång, Nybble grundvattentäkt och enskilda dricksvattentäkter.
Berggrunden i området för tänkt etablering består till största delen av granit
med spridda och mindre förekomster av diabas och gabbro. Jordlagren består
av olika typer av lera, silt, grus och isälvsediment, i Nybble samhälle är
förekomsten av sandig morän med unik grundvattenförekomst. Förekomsten
av berg i dagen är liten i området. (SGU)
8
6 Förslag till lokalisering
Lokaliseringen av återvinningscentralen är viktig i både detaljplaneprocessen
och i miljöprövningen och styrs av exempelvis kundbehov,
markförutsättningar, anläggningens påverkan på omgivningen samt lokala
föreskrifter om buller och transporter.
Med hänsyn till upptagningsområdets omfattning och form anser
Renhållningsavdelning att återvinningscentralen lämpligen etableras så att
Bäckhammar utgör gräns i norr och Nybble gräns i söder. Rv 26 utgör en
naturlig ”ryggrad” för Rudskoga bygden i öster och Medhamn i väster. Även ur
ett trafik perspektiv är det lämpligt att anläggningen inte etableras mer än 800(?)
meter från Rv 26. Med cirka 7000 kund besök per år och service – och
underhålls trafik i form av lastbilar till och från anläggningen, blir påfrestningen
på vägnätet betydande.
I förslag till lokalisering bör hänsyn tas till transportmönstren, finns möjligheten
att åka kollektivt, gå eller cykla till återvinningscentralen? Personer med nedsatt
rörelse - och/eller orienteringsförmåga måste kunna utnyttja
återvinningscentralen fullt ut.
Finns det framtida planer inom tänkt etableringsområde på utvidgning av
bostäder eller verksamheter som kan påverka anläggningen, krav på minskat
buller och belastning från trafik, känt är att vattenskyddsområdet för Nybble
samhälle utökas och skärps.
7 Dimensionering
Dimensioneringen bör bilda underlag för möjlig lokalisering och utformning av
platsen. I många fall sker dock det omvända. (Avfall Sverige U 2013:09). Våra
egna erfarenheter visar även de på att genom att ta höjd för framtida behov –
även om de inte är helt utredda – i en inledande planering är av största vikt. Det
är nästan alltid mer resurskrävande att genomföra ändringar i ett senare skede
när verksamheten väl är etablerad och driftsatt. Ökade mängder avfall i
samhället är ett skäl till att ta höjd för en framtida utvidgning, krav och mål från
myndighetshåll är ett annat skäl.
Den kanske enskilt viktigaste faktorn vid dimensioneringen för en
återvinningscentral är det högsta antalet besökare som kan förväntas vid ett och
samma tillfälle en lördag under sommarhalvåret eller en ”klämdag” under sen
vår. Hänsyn bör också tas till ökat antal sommargäster under sommarhalvåret.
En yta om cirka 8000 m2 inklusive byggnader bedöms klara de behov som
tidigare beskrivits i texten.
8 Utformning
8.1 Återbruk
I inledningsskedet ska tillräckligt stora ytor för ett återbruk avsättas. Att just
kunna förebygga att en vara inte blir ett avfall är av största vikt. Det finns olika
ambitions nivåer på ett återbruk, dels obemannat där kunderna kan
lämna/hämta sådant som anses vara för bra att slängas. Återbruket kan också
9
vara bemannad med återvinningscentralens ordinarie personal eller folk från
välgörenhetsorganisationer. Ett tredje alternativ kan vara att ha en bemannad
mottagning samt försäljning av varor, man kan även tänka sig någon form av
reparationsverkstad i formen av rehabiliterings – eller arbetsmarknadsåtgärd.
Kanske kan en enklare form av café verksamhet etableras i anslutning till
återbruket och i samarbete med lokala näringsidkare?
Placeringen av ett återbruk bör vara innan kunderna har nått rampen och börjat
sorterat sitt avfall.
8.2 Ramp
En ramp kan utformas på många olika sätt, vanligast är att den byggs i form av
en slinga där containrarna står efter varandra eller på bägge sidor om rampen.
Slingan kan vara rak eller hästskoformad, tillgänglig yta är oftast styrande.
Oavsett form är det lämpligast att rampen utförs med en nivå skillnad så
kunderna kan slänga avfall ned i behållarna. Nackdelen kan vara att man bygger
”fast” en lösning om man i framtiden har ett behov av att utvidga rampen.
Att i inledningsskedet planera för ett tak över rampen kan vara klokt, ett tak
kan byggs i ett senare skede om man bedömer att behov finns. Det finns både
för och nackdelar med ett tak över rampen. Tak ger ett väderskydd för både
personal, kunder men även för avfallet i behållarna med minskad mängd
påverkat dagvatten som kan behöva hanteras. Till det negativa hör risken för
ökat buller inom anläggningen, man kan få oönskade vindeffekter vintertid med
ökad nedkylning som följd samt relativt höga bygg kostnader.
Rampen bör vara tillräckligt bred för att kunna hantera ett trafikflöde som kan
uppstå vid ”topp-helger”, utfarten får inte innehålla några flaskhalsar som kan
störa trafikflödet. Nivåskillnader inom rampens närområde bör undvikas,
speciellt viktigt att undvika nivåskillnader är vintertid vid halka samt att det
försvårar snöröjningen.
Återvinningscentralen skall minst ha samma antal fraktioner som
Strandmossens återvinningscentral – f.n. 13 avfallsfraktioner, Farligt avfall, Elavfall samt Myrornas klädinsamling - men återigen att man i planeringsskedet
tar höjd för fler avfallsfraktioner. I den Nationella avfallsplanen finns ett par
områden som är prioriterade bl.a. Bygg och rivningsavfall, där kan fler
fraktioner komma att sorteras ut än vad som sker idag, återvinning av textilier
är en annan fraktion som troligen kan komma bli aktuell i närtid.
8.3 Byggnader
Utrymmen för farligt avfall, el-avfall, återbruk och personal kan vara i en
gemensam byggnad eller fördelat på fler. Man bör ha i åtanke att det ställs
högre krav om personalutrymmet och mottagning/lagring av Farligt avfall är
samlokaliserade än om separata byggnader används.
Mottagning och tillfällig lagring av farligt avfall och el-avfall ska ske under tak,
helst inomhus och erfarenhetsmässigt innan sortering av annat avfall sker.
Tillfällig lagring av kylmöbler och vitvaror skall ske väder skyddat.
10
Byggnaderna bör utformas och placeras så att personalen är lättillgänglig för
kunders frågor. Erfarenheten från Strandmossen är att det bör finnas en
kundtoalett.
På rampen ska det finnas ett väderskydd för personalen, även om ett tak byggs
finns behov av vindskydd vintertid, ytor att förvara brandbekämpningsredskap,
första hjälpen, verktyg och informationsmaterial.
8.4 Gestaltning
Verksamheten vid en återvinningscentral kan liknas vid industriverksamhet
vilket gör att miljön lätt blir rörig och periodvis skräpig. En annan risk är att
den kan ge intryck av en ”asfalts – och betong öken”. Ett sätt att motverka den
bilden är att skapa en estetiskt tilltalande återvinningscentral med ordning och
reda med ett stort inslag av växtlighet. Om kunderna får ett positivt och
behagligt intryck av sitt besök vid anläggningen underlättas personalens dagliga
arbete, samt att kunderna får ett större förtroende för verksamheten. Det är av
största vikt att kunderna har detta förtroende om att deras avfall tas om hand
på bästa sätt.
Entrén till återvinningscentralen ska ges en välkomnande gestaltning. En första
enkel och tydlig information som ger kunden förståelse hur man som kund ska
ledas genom området. Att spara ursprunglig växtlighet såsom träd ger också en
enkel men effektiv inramning och lugn kring anläggningen.
8.5 Belysning
Fackverksmaster installeras vid bägge anläggningarna för belysning och
eventuell kameraövervakning. Med en väl utformad belysning är det lätt för
kunderna att se skyltar, personalen får en lättare arbetsuppgift och olycksrisken
minskar.
8.6 Skyltning
Skyltningen ska utformas på samma sätt som belysningen, kunderna ska på ett
enkelt sätt orientera sig inom området utan att det negativt påverkar
uppmärksamheten på andra personer och fordon.
8.7 Inpasseringssystem
Ett inpasseringssystem för verksamheter av samma typ som finns i drift på
Strandmossen ska införas. Registren samkörs för att undvika parallella flöden. I
planeringen tas hänsyn till ett bomsystem om man i framtiden vill ytterligare
särskilja hushåll och verksamheter.
Förberedelse för införande av sk ”Grönt kort” skall finnas med i planeringen
för både Åvc Syd och den mindre stationen i Björneborg. Systemet med Grönt
kort är ett system framtaget av kommunförbundet Avfall Östra Skaraborg
(AÖS). Det bygger på principen med låsta obemannade återvinningscentraler
där kundens körkort fungerar som id-kort till ett inpasseringssystem. Kunden
registrerar intresse på hemsida, kallas till en kortare utbildning och blir därefter
behörig att nyttja återvinningscentralen på egen hand. Anläggningen hålls
tillgänglig vissa tider på dygnet och är kamera övervakad. Avtal finns med
11
vaktbolag om jour hållning om exempelvis grind system havererar.
Erfarenheterna från AÖS är uteslutande positiva, man ökar tillgängligheten,
minskar stressen vid hög belastning vilket- enligt AÖS - ger bättre sortering av
avfallet. Dock måste man under detta projekt noga utreda frågan hur man
hanterar verksamheter som besöker anläggningen ”privat” innan ett ”Grönt
kort” system införs.
8.8 Skalskydd
Inpassering till bägge anläggningarna via motor-styrda grindar som är
förberedda för automatiserad inpassering. Någon form av skal skydd måste
finnas kring återvinningscentralerna, dels för att mycket av det som finns på
denna typ av anläggningen är stöldbegärligt och/eller miljöfarligt och måste
lagras säkert. Ytterligare ett skäl är att en återvinningscentral är en riskfylld plats
för obehöriga att vistas på.
Det finns olika former av skalskydd, allt från vanliga Gunnebo stängsel till
lamell sektioner. Viktigt är att tänka på det estetiska vid planerade av
skalskyddet, ett rödfärgat trä staket mot omgivande bebyggelse kan vara mer
estetiskt än konventionellt stängsel.
Kamera övervakning finns i olika utföranden, värmekamera som indikerar
eventuell brand i upplag kräver inte tillstånd. Om man däremot monterar fasta
eller rörliga kameror för personell övervakning så krävs tillstånd från
Länsstyrelsen och samverkan med berörda fackföreningar.
Investeringskostnaden för kamera övervakning är relativt hög och utrustningen
är av erfarenhet från Strandmossen relativt åskkänslig.
9 Björneborg
Som tidigare nämnts i studien kommer nuvarande grovsopstation i Björneborg
att upphöra i det utförande som den drivs idag. För Björneborgs tätort föreslås
att en mindre återvinningscentral etableras. Möjligheten för invånarna i
Björneborg att kunna sortera sitt avfall på ett miljöriktigt sätt får inte försämras,
då samhället är den största tätorten i regionen med 1100 invånare.
Fastigheten där grovsopstationen idag är lokaliserad ägs av Kristinehamns
kommun och tillåter en utvidgning för en mindre återvinningscentral, det som
möjligen kan begränsa en utvidgning är strandskyddet längst Visman.
Renhållningen för tillsammans med Scana och Byrådet en dialog om alternativ
lokalisering inom tätorten i anslutning till järnverket samt eventuellt samarbete
kring bevakning och maskin lösningar.
Återvinningscentralen är tänkt att vara tillgänglig för hushåll i Björneborgs
tätort, verksamheter hänvisas till Åvc Syd eller Strandmossen.
Utförandet på mottagningen är tänkt att skilja sig mot den vid Åvc Syd på så vis
att ingen upphöjd ramp byggs, utan kunderna sorterar sitt avfall i låga flak
placerade på kör ytan. Mottagning av farligt avfall och el-avfall sker väder
skyddat, mottagning av park och trädgårdsavfall samt Inert avfall bör även det
ske under tak för att minska mängden påverkat dagvatten. En mindre byggnad
för personal ska uppföras, fungerar även som förvaring för förvaring av första
hjälpen, brandsbekämpningsutrustning samt saneringsutrustning.
12
10 Drift
Anläggningarna skall ägas av Kristinehamns kommun. Vilken driftform som
kan bli aktuell är inte utrett, planerad utredning av Renhållningens framtida
organisation styr utredningen i vilken form anläggningarna ska driftas. Exempel
på enklare samarbete kan vara att lokalt Byråd och/eller idrottsförening sköter
städning och tillsyn på tider då återvinningscentralerna är stängda. Man kan
genom att engagera lokala krafter skapa ett engagemang för ”sin”
återvinningscentral. Återbruken är en verksamhet som med fördel kan drivas av
lokala krafter, kanske en enkel servering i anslutning till Återbruket/Åvc:n
Genom att utnyttja återvinningscentralen som en naturlig mötesplats och
komplement till andra mötesplatser - såsom lanthandel/bygdegård - kan
exempelvis föreningar och företag på ett enkelt sätt nå ut till invånarna i
bygderna.
11 Ekonomi
Kostnaden att anlägga en återvinningscentral är i högsta grad beroende av
förutsättningarna i det aktuella fallet. Att i denna förstudie göra en uppskattning
av kostnaderna är ej möjligt. Befintliga markförhållanden, närhet till väg, el,
vatten är i högsta grad avgörande hur stor andel av projektbudgeten som åtgår
till markentreprenader. Största utmaningen blir därför att finna ytor där mycket
av ovan nämnda arbete redan är utfört, finns dessutom någon form av byggnad
på fastigheten som kan anpassas är arbetet med att projektera själva
återvinningscentralen relativt enkel.
13 Bilagor
Översiktsplan
Avfallsplan