Nyinflyttad 3 Inte alltid husens fel 6 Städbar innemiljö 7
kundkontakt en kundtidning från Lokalförvaltningen Nr 2 2014 Nyinflyttad 3 Inte alltid husens fel 6 Städbar innemiljö 7 Framtidens äldreboende 12 Direktören har ordet • Säkerställa god fastighetsförvaltning, vilket innebär att sköta drift av mark, byggnad och installationer samt underhåll. Hej alla kunder! Först och främst vill jag tacka alla som tar er tiden att kommunicera positiv feedback till medarbetare och chefer i vår organisation. Det är så viktigt att få ert kvitto på när vi lyckas tillgodose era förväntningar. Jag har under senaste månaden fått till mig en hel del positiv feedback från olika håll hos er. Det är härligt att höra hur ni uttrycker er om vår organisation och den utveckling vi jobbar med. Det beskrivs att det är en tydlig känsla av att vi verkligen vill skapa samarbete och föra dialog och att lokalförvaltningen mer och mer uppfattas som en genuin serviceorganisation. Dessutom har jag fått till mig flera positiva uttalanden om enskilda medarbetare hos oss som har presterat väldigt bra i samband med svåra dilemman. Det ger oss en tydlig känsla av att vi är på rätt väg! Vi är självklart medvetna om de brister vi har, utifrån era förväntningar, och gör allt för att utveckla både vår organisation men också oss som individer/medarbetare/chefer, för att ni ska bli mer nöjda med vår kvalitet. Och då är det oerhört viktigt för oss med er feedback – inte bara när det går illa utan också när det går bra. Det ger oss självklart mer energi för att nå vår uttalade målsättning; ”Lokalförvaltningen är en effektiv organisation som genom stolta medarbetare har nöjda kunder”. Budgetförutsättningar för 2015 Äntligen har fullmäktige beslutat om en slutgiltig budget för 2015 och fastighetsavdelningen kan snarast möjligt göra sina slutliga beställningar till projekt- och serviceavdelningarna. kundkontakt Lokalförvaltningens huvudsakliga uppdrag Mycket glädjande innebar budgeten en del förbättringar för lokalförvaltningen jämfört med junibudgeten; De centrala medel som nu finns avsatta för underhåll har ökat med 10 mnkr och bibehålls därmed utifrån årets nivå. Dessutom ökades ramen för reinvesteringar med 58 mnkr till den miniminivå vi har beskrivit som behövs för att klara de absolut nödvändigaste kraven som finns i våra fastigheter. Vi kommer totalt sett att kunna budgetera för ungefär lika mycket underhåll per kvadratmeter 2015 som vi har haft innevarande år – och det är på den nivån vi bör vara, om vi räknar bort det behov vi har utifrån eftersatta åtgärder i våra fastigheter (som i dagsläget är beräknat till drygt 500 mnkr). Utifrån reinvesteringsramen kommer vi nu också kunna genomföra de energiinvesteringar som är nödvändiga för att följa beslutad energieffektiviseringsplan. Det känns väldigt bra att kunna förverkliga den planen och bidra till stadens miljömål. Med detta vill jag tacka er alla för ett bra samarbete under året och passa på att önska er God Jul & Gott Nytt År! Jag hoppas ni får en trevlig läsning av detta nummer! Rickard Nilsson Direktör, lokalförvaltningen Kundkontakt är en information till lokalförvaltningens kunder. I kundkontakt vill vi informera om hur vi arbetar, vilka mål vi har och vilka resultat vi uppnår. Redaktören ansvarar för text och bild om inte annat anges. Redaktionsgrupp: Eva Lena Pernander (redaktör), telefon 031-365 02 02, Tomas Köhler, telefon 031-365 01 06, Eva Cassel, telefon 031-365 01 48, Ivan Jara, telefon 031-365 07 10, Björn Öqvist, telefon 031-365 02 31, Jenny Lööf, telefon 031-365 07 98 • Tillhandahålla ändamålsenliga verksamhetslokaler och god service. • Utveckla energisparåtgärder. • På uppdrag av kommunstyrelsen och kunder planera och bygga/ hyra in nya anläggningar eller bygga om. • Administrativt samordna kommunens gemensamma byggprocess. Kundinformation Lokalförvaltningens kundinformation och länk till webbfelanmälan finns på adressen: https://quickr.goteborg.se/lf_lokalforvaltningenskundinformation Det är också här vi publicerar information vid eventuella driftstörningar som påverkar våra kunder. Spara gärna adressen som favorit/- bokmärke. Webbplats för förskole- och skolprojekt Nu finns en webbplats för ramprogrammet för förskole- och skolbyggnader som ska underlätta samverkan med stadsdelarna i planeringen av lokaler för barn och elever. På webbplatsen finns också en klicbar karta som anger status för planerade eller pågående förskole- och skolprojekt i Göteborg. http://byggaforskolaskola.goteborg.se Bilden på framsidan: Från föräldrahemmet utanför Borås till 27 kvadratmeter i Munkebäck i Härlanda. Emilia Samuelsson läser samhälls- och miljövetenskap på Göteborgs Universitet och älskar sin nyinredda studentetta med kokskåp på Kastanjebackens studenthem. Lokalförvaltningen har byggt om fastigheten. Foto: Jenny Lööf TRYCKORT: Lenanders Grafiska, 70734 2 kundkontakt Nu har vi flyttat in! Lokalförvaltningen har byggt om äldreboendet Kastanjebacken till 46 studentlägenheter. Pasta på längden och tvären. I Community Kitchen, det gemensamma köket, på Kastanjebackens studenhem samlas Jacopo från Italien, Dídac och Narcís från Spanien, Felicitas från Tyskland och Abarna från Indien. Matlagningen äger ofta rum runt klockan åtta-nio på kvällen. Alla är nöjdare med sina lägenheter i lokalförvaltningens före detta äldreboende än med sina tidigare studentboenden i Göteborg. Några vill försöka förlänga sina universitetskurser för att få lov att bo kvar tills kastanjeträden blommar i vår. 23-åriga Emilia Samuelsson har fram till nu levt med föräldrar utanför Borås och ett tag bodde hon tillsammans med kompisar och pojkvän i London. — Så fort man kunde flytta in flyttade jag in. Exakt den 1 oktober. Och jag var här och kikade innan det var helt klart. Först kändes det ovant att bo själv men jag trivs väldigt bra. Och jag som alltid haft det stökigt omkring mig tycker plötsligt att det är roligt att ha det fint hemma. Hon känner sina studentgrannar i korridoren men har inte hunnit med så mycket umgänge. Studierna är tuffa. —- Fast det har ändå blivit mer socialt för nu kan jag vara med kompisar istället för att tillbringa över två timmar om dagen med att ta mig till och från skolan som jag gjort i två år. Text och foto: Jenny Lööf Nr 2 2014 Egen X-lista för byggprojekt ses över Övervakningskamera, solskydd på gården, lås, mikrovågsugn och trådlöst nätverk. Det finns en ”X-lista” — en gränsdragningslista även för kostnader för standardutrustning i byggprojekt. Nu omarbetar lokalförvaltningen listan för att göra den tydligare. — Det ska inte vara en överraskning för våra kunder i andra förvaltningar vad lokalförvaltningen bekostar och vad de själva måste stå för när vi bygger åt dem, säger Sven Karlsson på lokalförvaltningen. X-listan är en fördelning av kostnader för materiel, installationer och utrustning i byggprojekt. Listan är ett stöd både för byggprojektledare och planeringsledare i förvaltningarna. Den tydliggör vad som ingår i byggprojektet och vad som är sådant som förvaltningarna själva ska stå för. Av listan framgår exempelvis att lokalförvaltningen bekostar låscylindrar i nya dörrar i ombyggda hus men att verksamheten får ta kostnaden för byte av låscylindrar i de andra dörrarna som inte ingår i ombyggnaden. Ibland är det bråttom. — Alla fasta installationer såsom larm och trådlöst datanät som verksamheterna ska betala måste vi planera in redan på projekteringsstadiet, säger Sven Karlsson. Ny uppdelning 2015 Vissa av kostnadsfördelningarna är krångliga att begripa eller omoderna eftersom standarden höjts. Därför vill lokalförvaltningen utveckla listan. Ansvaret ska bli tydligare och mer ändamålsenligt. — Idag står lokalförvaltningen exempelvis för den fasta solavskärmningen på byggnaden och bara i sådana väderstreck där solen står rätt på. Verksamheten ska betala för alla andra solskydd men här har det kommit önskemål från våra kunder om att vi på lokalförvaltningen ska ta ansvar för alla solskydd oavsett var de sätts upp någonstans, säger Sven Karlsson. Någon gång under 2015 presenteras en uppdaterad ansvarsfördelning för kostnader i byggprojekt. Innan dess ska listan förankras hos kunderna och i stadens ledningsråd. Den nuvarande listan hittar du på lokalförvaltningens plats för kundinformation: https://quickr. goteborg.se/lf_lokalforvaltningenskundinformation Jenny Lööf 3 Modern lägergård öppnar till påsk Stora Färgens huvudbyggnad. Foto Bengt Andreasson Lägergården Stora Färgen utanför Alingsås har med lokalförvaltningens hjälp blivit en modern lägergård för barn och unga i Göteborg. Gården startar sin lägerverksamhet i social resursförvaltningens regi i vår. Stora Färgens lägergård ska vara öppen alla helger och lov för verksamhet åt barn och ungdomar med olika slags sociala problem eller funktionsnedsättningar, berättar Stefan Almer, social resursförvaltningens gruppchef för lägerverksamheten. — Det kan handla om familjer som behöver avlastning eller barn och unga vuxna som behöver komma iväg på stimulerande verksamhet under ett antal tillfällen under året, säger han. — Verksamheten på lägergården formas efter deltagarnas olika behov och förutsättningar. Det kan vara allt från friluftsliv, hajker, bergsklättring och sportaktiviteter till musikutövande, pyssel, bakning eller poängpromenader. Aktiviteterna ska vara utmanande och lärande på olika plan. Det är stadsdelsförvaltningarna i Göteborg som ansöker om lägerplatser för sina invånare. På Stora Färgen finns drygt 80 sängplatser i dubbel-, fyrbädds- och sexbäddsrum fördelade på fyra byggnader. 4 Lokalförvaltningens projektledare Bengt Andreasson har under ett år jobbat med att rusta upp byggnaderna och utöka beståndet med ett teknikhus. — Gården har varit både omodern och eftersatt. På ytan syns inga jättestora förändringar utan de miljontals kronor vi lagt på upprustningen har framför allt gått till att göra byggnaderna energieffektiva men också brandsäkra så att det är tryggt att vara här för barn och personal, säger Bengt Andreasson. Ökad säkerhet och komfort Upprustningen har handlat om att säkra upp utrymningsvägar, ersätta brandfarliga material med brandsäkra, sätta in sprinklers och förbättra elsystem, ventilation och uppvärmning. Stora Färgen har också fått ett nytt tillagningskök. — Vi har redan startat i liten skala med 13 platser i en av fastigheterna och från februari har vi en ordentlig potiential att växa. Det skulle exempelvis kunna vara lägerskola eller verksamhet för seniorer här även på vardagar liknande den som finns på vår lägergård i Hindås, säger gruppchefen Stefan Almer. Jenny Lööf fakta Genom lokalförvaltningen äger Göteborgs Stad fem lägergårdar: • Runntången på Tjörn • Klostergården i Uddevalla komun, • Tyringegården i Hindås • Onsalagården i Onsala • Stora Färgen lägergård utanför Alingsås. Stora Färgen, före detta Skärsbo pojkhem, ägs av Göteborgs Stad men hyrdes ut till Alingsås i många år. Nu har Göteborgs Stad återtagit och renoverat gården för lägerverksamhet åt ett 80-tal lägerdeltagare från Göteborg. Renoveringen är helt klar i mars 2015. Lägergårdarna är stängda för allmänheten. Social resursförvaltnings kollo- och lägerverksamhet ordnar aktiviteter för barn och vuxna med till exempel olika typer av funktionsnedsättningar kundkontakt Många faktorer påverkar innemiljön Innemiljöproblem i skolor förekommer i många länder och är inget unikt för Göteborg eller ens för Sverige. Det är vanligt att elever och personal upplever att luften är torr. Så här kan du bidra till att förbättra upplevelsen av inneklimatet Möblera rätt • Placera eleverna en bit från fönstren. • Täck inte över elementen och placera inte möbler framför dem. Förbättra städbarheten D et här är inte något nytt problem. Redan på 1800-talet skrev Elias Heyman, professor i hälsovårdslära: ”Allt för varma rum om vintern medföra därjämte en torrhet i luften som ej kan vara nyttig. Det är allmänt kändt, huru sådan luft framkallar en retning i luftvägarne och en känsla av torrhet i svalget, förnimmelser hvilka tydligen visa, att sådan luft är otjenlig att inandas.” Innemiljön i våra bostäder, skolor och andra lokaler har avgörande betydelse för att vi ska må bra. — Att det är torrt i luften beror på dels luftmängden, dels temperaturen. En skola ventileras tio gånger mer än hemmet, förklarar Jan-Erik Andersson, innemiljöspecialist på lokalförvaltningen. — Ju mer luft som kommer in i byggnaden vintertid, desto torrare och dragigare kan det bli. När det blir kallare ute minskar mängden fukt i luften och de som vistas i lokalerna fryser. Då vill personalen att lokalförvaltningen ska höja temperaturen för att det inte ska bli drag. Men då blir det i stället ännu torrare i luften. Partiklarna svävar fritt När det är torrt i luften binds inte de små partiklarna samman och bildar damm, utan svävar fritt omkring i luften. Då tar de sig lättare in i luftvägarna och orsakar problem. Partiklarna kommer dels från människan, dels utifrån, till exempel från trafiken och från skolgården i form av sporer, sand och jord. På partiklarna fastnar kemikalier, bakterier och virus. Människan är den största partikelbäraren och partikelalstraren. Nr 2 2014 Foto: Matilda Karlsson Innemiljön påverkas också av faktorer som temperatur, buller, trafikavgaser, fukt, belysning och luftens innehåll av olika ämnen. Men också av byggnadens utformning, installationer och materialval samt hur den används, underhålls och vårdas. Hur vi upplever innemiljön skiljer sig åt mellan olika människor och påverkas till exempel av kön, känslighet och livsstil. Olika människor har olika upplevelser av temperaturer, ljud, ljus, lukter etc. Stort ansvar för bra innemiljö Synpunkter på innemiljön från lokalförvaltningens kunder handlar ofta om att man tycker det är för varmt eller för kallt, att man känner lukter eller upplever andra besvär. — Som fastighetsförvaltare har lokalförvaltningen stor del i ansvaret för att innemiljön är bra och det är därför viktigt att vi har erforderlig kompetens inom området, säger Dan Ervall, enhetschef för området energi, miljö och säkerhet på lokalförvaltningen. — Kunskaperna måste spänna över så vitt skilda områden som byggnadsfysik till det stora antal fysikaliska, kemiska och emotionella faktorer som bidrar till vår upplevelse av innemiljön. — Det är också viktigt att vi tar till oss den erfarenhet som finns. Det gör vi genom att följa forskningen i olika länder och ta del av andras erfarenheter samt samarbeta internt i förvaltningen. Våra erfarenheter skrivs successivt in i de råd och anvisningar som utarbetas för bygg- och fastighetsområdet i Göteborgs Stad, säger Dan Ervall. • Rumsmiljön ska vara så städbar som möjligt. Se över vad som samlar damm och ta bort onödigt material från hyllor, golv och väggar. • Förvara böcker och annat material i stängda skåp. Stolar som laddas upp statiskt och soffor som samlar damm under är inte heller bra för städbarheten. • Piska soffdynor, mattor och andra textilier regelbundet. • Städa professionellt, dvs. använd rätt utrustning som tar bort osynligt damm samt dammsug undertak, don och lister flera gånger om året. • Ta bort sladdar från golvet. • Sätt upp teckningar etc. på anslagstavla. • Revidera städinstruktionerna och informera lokalvårdspersonalen. Vädra rätt • Vädra klassrummen på rasten för att få ner temperaturen och få in frisk luft. Vistas ute • Om barn och vuxna i skolan vistas ute mer blir slemhinnorna fuktigare och man mår bättre inomhus. Klä dig rätt • Anpassa klädseln efter temperaturen. 5 Lokalförvaltningens innemiljöspecialister letar fukt. Maria Alm med en fuktmätare och Jan-Erik Andersson med en värmekamera. Många turer i innemiljöärenden Drygt 200 innemiljöärenden per år kommer in till lokalförvaltningens kundmottagning. En del går att avhjälpa relativt enkelt, andra är återkommande och en del är riktigt svåra att lösa. Många medarbetare på lokalförvaltningen är involverade i dessa ärenden. Lokalförvaltningen tar anmälningar om innemiljöproblem på största allvar. En inkommen felanmälan som bedöms som innemiljörelaterad, påbörjas med att en drifttekniker gör en första kontroll, via styrsystem, av byggnadens tekniska installationer såsom värme och ventilation. Eventuella åtgärder utförs och kunden får återkoppling via fastighetssystemet. Om inga fel upptäcks och kan åtgärdas i detta tidiga skede skickas ärendet vidare till berörd serviceenhet där en fastighetstekniker åker ut till platsen och kontrollerar ventilation, avlopp och golvbrunnar samt om man kan se tecken på fuktskador eller skadedjur. Efter eventuell åtgärd får kunden även här återkoppling via fastighetssystemet. Om problemet fortfarande inte är löst lämnas ärendet till en drifttekniker innemiljö som påbörjar en utredning. För att 6 komma vidare får verksamheten närmare beskriva hur man upplever innemiljön, var i lokalerna man upplever problem och hur detta tar sig uttryck. Detta första skede tar cirka två veckor. Om man hittar felet under den tiden är det oftast enkelt och inte så kostsamt att åtgärda. Mätningar och utredningar Ibland bedömer driftteknikern att enklare mätningar behöver göras för att kunna identifiera vilken typ av problem som är aktuellt — såsom noggrannare fuktindikering för att upptäcka fuktproblem, mögelspormätning, ljudmätning av ventilation, kontroll av städning och kontroll av solskydd. Detta sker i samråd med lokalförvaltningens innemiljöspecialister JanErik Andersson och Maria Alm. Om orsaken till de upplevda problemen inte har gått att hitta lämnas ärendet över till innemiljöspecialisterna Deras uppgift är att leda fördjupade utredningar och vara med och ta fram åtgärdsförslag. Just nu har de ett 30-tal större innemiljöärenden. Vid den här tiden kopplas också förvaltaren in i ärendet för att hålla områdesmöten, vilka är en viktig kanal för information i ärendet, skriva handlingsplaner, beställa åtgärder av övriga enheter inom lokalförvaltningen samt ansvara för kundkontakterna. För innemiljöspecialisterna börjar nu ett riktigt detektivarbete för att hitta orsaken till de upplevda innemiljöproblemen. De tittar och känner, luktar och sniffar. Kryper i grunder och på vindar. Ställer detaljerade frågor till de som upplever någon form av problem i lokalerna. Svaren blir viktig information för att innemiljöspecialisterna ska kunna jobba vidare. – Om det luktar spyor så kan det t.ex. bero på att städningen orsakat skador på mattorna som ger en sådan lukt eller så kan man känna lukt som beror på att betongen inte var torr när mattan lades på, förklarar de. Luftrenare kan hjälpa Om de fortfarande inte hittat vad som orsakat problemen går de vidare med olika mätningar och analyser och tar ibland hjälp av konsulter. – Om vi till exempel inte hittat fukt eller mögel men det ändå luktar mögel, jordkällare eller liknande, går vi vidare och tar prover på kemikalier i syllar och bjälklag samt på luften. – Gamla tryckimpregnerade brädor kan vara en orsak till sådan lukt. Det är inte farligt och det är inte mögel men kan vara nog så obehagligt. kundkontakt Vad kan man då göra åt ett sådant problem? Ja, det kan handla om att sätta in luftrenare eller att skapa ett tryck i grunden med hjälp av fläktar som suger ut lukten. Ibland kan det bli fråga om att riva material. Det kan även vara fel i byggnadens konstruktion eller att det kommit in fukt i huset, fel på värme- och ventilationssystemen, vattenskada eller trasiga avloppsrör som ibland kan vara väldigt svåra att hitta. Fukt försvinner — Men många gånger visar det sig att det helt enkelt är för torrt och dammigt i luften, förklarar Jan-Erik Andersson. Det tas in för mycket och för varm luft i lokalerna och då försvinner det för mycket fukt. Människorna upplever då irritation i ögon, hals etc. För att komma till rätta med sådana problem måste vi samverka med dem som vistas i lokalerna. — Kallare luft och mindre luftmängd skulle hjälpa men då blir det kallare och man måste helt enkelt klä på sig lite mer. — Mängden partiklar kan också minskas genom förbättrad städning och bättre städbarhet. Inte alltid husens fel Varför är det så vanligt med innemiljöproblem i våra byggnader? Det kan finnas många orsaker till upplevda brister i innemiljön. Det är inte alltid husens fel. Hus från slutet av 1800-talet och fram till 50-talet ger sällan problem. Hus från 60- och 70-talen är känsligare på grund av den tidens byggteknik, t.ex. platta på mark. Men numera isolerar man under betongen och det håller plattan torr. Vi människor blir också luktkänsligare och allergierna har ökat under flera decennier trots alla åtgärder vi gör, alla regler som finns och all myndighetstillsyn. — Vi tar alltid synpunkter från våra brukare på brister i innemiljön på stort allvar och försöker alltid hitta lösningar för att förbättra kundens upplevelse av innemiljön, försäkrar Dan Ervall, chef för energi, miljö och säkerhet på lokalförvaltningen. Nr 2 2014 Gör innemiljön städbar! Städa annorlunda och ta bort onödiga saker som samlar damm! Det kan vara ett sätt att få en bättre innemiljö. Efter ett pilotprojekt med fokus på städning i stadsdelen Örgryte-Härlanda upplevdes innemiljön mycket bättre och dammmängden minskade betydligt. Elever och personal på Bagaregårdsskolan upplevde problem med ohälsa som man kunde koppla till innemiljön. Lokalförvaltningen började då med att mäta antalet partiklar i luften för att sedan låta personalen besvara en enkät om hur de upplevde innemiljön. Onödiga saker som samlar damm i t.ex. bokhyllor samt onödiga textilier, togs bort i två klassrum. Det blev städbart. Lättstädat efter rensning från bland annat möbler, kläder, skor, leksaker och smink. Vanligtvis upplevs problemen som störst under vinterhalvåret. Luften, som i sig redan är torr under vinterhalvåret, blir ännu torrare när den värms upp och ventilationen är hög. Reningsmekanismen i luftvägarna påverkas av torr luft. Slemhinnorna blir känsligare och påverkas lättare av damm och partiklar. Det är med andra ord bättre att försöka hålla en lite lägre inomhustemperatur under vinterperioden. Genom att göra innemiljön städbar och städa rätt minskar mängden partiklar i luften som kan orsaka problem. Att göra en lokal städbar handlar om att se över vad som samlar damm och att göra lokalen lättstädad. Förvara material i stängda skåp, ta bort sladdar från golvet och plocka ner och släng onödigt material. Soffgrupper och gardiner samlar stora mängder damm och behöver grovstädas flera gånger per år. Därefter kunde städpersonalen komma åt att städa på de högre höjderna, till exempel ovanpå hyllor, där det tidigare Städa annorlunda låg fullt med saker som samlade damm. – Det handlar om att städa annorlunda, Efter utrensning och storstädning t.ex. högt upp på skåp och armaturer och gjordes nya mätningar och ny enkät. att ta ut och piska mattor och soffdynor, Resultatet visade att innemiljön upplev- förklarar Jan-Erik Andersson, innemiljödes mycket bättre och att antalet partiklar specialist på lokalförvaltningen. minskat betydligt. I ett av klassrummen Han rekommenderar också att man minskade mängden partiklar med 95 lägger mer tid på att använda utrustprocent. Efter denna positiva utveckling ning som tar bort osynligt damm samt gjordes likadant i resten av skolan – med att man dammsuger undertak, don och samma goda resultat. lister flera gånger om året – Våra bokhyllor var ganska belamrade, Om du är intresserad av att ha ett städvi hade soffor och mycket textilier — ja, projekt i din verksamhet, kontakta ”din” det var helt enkelt inte städbart. Efter att förvaltare. vi rensat upp och storstädat känns det mycket fräschare så det var antagligen väldigt dammigt, säger Linda Andersson, lärare på Bagaregårdsskolan. Damm kan orsaka symtom som exempelvis retningar i luftvägarna, torra ögon och torr hud. Damm finns i soffor och textilier — även i kläder, på hyllor och under skåp, kring frånluftsdon och i frånluftskanalerna samt på flera andra ställen. En dammig miljö spelar stor roll för upplevelsen av inneklimatet. Dammet består av partiklar som kan vara bärare av virus, bakterier och kemikalier, vilka i sin tur kan orsaka allergi och andra hälsobesvär. Kemikalier kan En hylla full med material är inte så städbar. komma från byggmaterial men också Foto: Bengt Andreasson 7 Bättre inneklimat med driftoptimering Kunderna upplever ofta att inneklimatet blir bättre när lokalförvaltningen ställer in fastigheternas installationer och samtidigt sparar energi. Det kallas driftoptimering och är den enskilt största aktiviteten i lokalförvaltningens energieffektiviseringsplan. En första utvärdering visar att besparingen hittills är större än beräknat. V åren 2012 startade lokalförvaltningen driftoptimeringsprojektet med målet att mer systematiskt arbeta med fastigheternas energianvändning. Detta innebar fördjupad utbildning i energieffektivisering av fastighetsinstallationer följt av ett praktiskt första moment med optimering av ett par fastigheter för att utarbeta rutiner och arbetssätt. Driftoptimering går ut på att först kartlägga och dokumentera och sedan ställa in fastighetens installationer så att bästa möjliga innemiljö uppnås till lägsta möjliga energianvändning. samt hur mycket energi som används för de olika installationerna och vilka åtgärder som föreslås samt enkla kalkyler över besparingspotential och kostnader. Det tar omkring en vecka att gå igenom en fastighet. Till det kommer sedan lika mycket tid för administrativt arbete, t.ex. att utarbeta handlingsplanen. Sedan arbetar lokalförvaltningen efter fastighetens handlingsplan och genomför ändringar och investeringar. De flesta åtgärderna är små och utförs normalt sett inom en månad från färdig handlingsplan. Det kan vara ändringar i fastighetens styrAnpassar installationer system, mindre rörarbeten eller tätning av Det handlar i första hand om att anpassa de fönster. tekniska installationerna till den verksamÅtgärder av större karaktär förs över till het som bedrivs i lokalerna. Konkret inne- respektive förvaltare som beställer åtgärder bär det bland annat att se till att rätt mängd från lokalförvaltningens projektavdelning. luft når lokalerna till lägsta energiåtgång Dessa åtgärder vävs ofta in i andra projekt från fläktarna och med rätt temperatur, att i ett lite längre tidsperspektiv beroende på värmevattnet går rätt väg genom elemen- storlek och angelägenhet. ten med rätt flöde och temperatur och att drifttider anpassas efter verksamhetens och Lyssnar på verksamheten fastighetens behov. Helt enkelt att få fastig- Sedan början av året arbetar två drifttekniheternas värme och ventilation att fungera ker, Karl Sundén och Per Nilsson, på heltid så effektivt som möjligt. Utöver detta görs med driftoptimering. De tycker det är ett även en kartläggning av eventuella investe- roligt arbete med mycket kundkontakt och ringsbehov avseende fastighetens energian- eget tänkande. — Nu har vi tid att utveckla och följa vändning. I de fastigheter som gåtts igenom leder dessutom utredningen till att många upp på ett nytt sätt och kan ta oss tid att övriga brister och synpunkter fångas upp titta ordentligt på de problem vi ställs inför, och hanteras i lokalförvaltningens organi- säger de. — Tidigare tvingades vi prioritera driftopsation. Enligt lokalförvaltningens energieffekti- timeringen mot den dagliga driften och viseringsplan ska varje år 200 000 kvadrat- skötseln i våra respektive stadsdelar vilket meter fastighetsyta gås igenom – allt från gjorde att mycket fokus gick förlorat. – Vi har lärt oss mycket från de fastigheter skal och belysning till fastighetens installationer för uppvärmning. Allt sammanställs som hittills optimerats. Vi arbetar mycket med att ta oss tid att lyssna på verksamhei en handlingsplan för fastigheten. ten då vi märkt att det finns ett samband Handlingsplan mellan inomhusklimat och hög energianHandlingsplanen visar hur energianvänd- vändning. ningen fördelar sig mellan olika energislag — Stadigt blir vi även bättre på att för(värme från pellets eller el till belysning) medla det vi funnit i utredningen till verk- 8 samheten, något som känns viktigt då vi får in så mycket funderingar och frågor. Vi antar att även de vi pratar med på plats kan bli nyfikna — inte minst om vi sprungit på något problem med inomhusklimatet. En stor del av energianvändningen står verksamheten för och det är även här viktigt att öka kunskap, intresse och engagemang. — Vi får många bra frågor från verksamheterna och försöker svara på dem så gott vi kan. Vi har märkt att en hel del gamla problem blivit lösta efter att vi avsatt tid för att utreda dem. Under våra genomgångar av fastigheterna ser vi också en del saker som behöver åtgärdas och kan ofta ligga steget före och göra reparationer och förebyggande insatser innan kunden själv har upptäckt problemet. Balans i ventilationen Karl Sundén och Per Nilsson får ofta frågor ute i verksamheten om varför ventilationen stängs av på lov och varför ventilationen kan vara avstängd när förste person kommer till lokalerna. De förstår att detta kan upplevas som restriktivt men förklarar att det bottnar i ekonomin bakom fläktdriften. – Om majoriteten av personalen på en skola kommer vid 7.30 och lektioner startar 8.00 så försöker vi hitta en balans mellan komfort och ekonomi vilket betyder att fläktarna kommer starta mellan 7.00 och 7.30. Att starta ventilationen en timme tidigare på alla våra grund/gymnasieskolor skulle innebära en ökad kostnad för värme/ el med två till fyra miljoner kronor. Många gånger har vi stängt av ventilation på lov då verksamhetschefen inte meddelat att det bedrivs verksamhet i lokalerna. När vi får veta, via vår kundmottagning, att det finns verksamhet, så startar vi självklart ventilationen. kundkontakt Så här kan du som är kund hjälpa oss minska energianvändningen Vi ser gärna att våra kunder hjälper oss att tänka på energianvändningen genom att släcka ljuset när lokalerna lämnas, hålla entrédörrar stängda och att rapportera om problem som vi inte har sett. Informera också vår kundmottagning, telefon 365 03 65, om • ändrade verksamhetstider (t.ex. nu har vi inte längre schacklubb på tisdagskvällar) • belysning som är tänd i onödan • dragiga fönster och dörrar • övriga frågor/synpunkter Information gav resultat Driftteknikerna Per Nilsson och Karl Sundén på plats i en undercentral. Foto: Mikael Saghdahl Kökspersonalen på Nordlyckeskolan informerade lokalförvaltningen om att spolslangarna man använder för att städa golvet och kokgrytor var kopplade direkt på varmvattnet, något som gör att rengöringsmedlet inte fungerar som det ska och ledde till bastukänsla när man städade. Lokalförvaltningen satte då in blandare till spolslangarna och både lokalförvaltningen och verksamheten blev nöjda. Du kan påverka Stadens och lokalförvaltningens mål Göteborgs Stad har som mål att Göteborg ska minska energianvändningen och öka el-effektiviteten i olika typer av lokaler. Lokalförvaltningen ska minska energianvändningen i fastighetsbeståndet med 11 procent 2014-2020. Detta är ett prioriterat mål för lokalnämnden. Nämnden har beslutat om en energieffektiviseringsplan som beskriver lokalförvaltningens energieffektiviseringsarbete inom åtta delområden och vad som krävs för att uppnå målen till och med år 2020. Exempel på åtgärder som behöver göras är driftoptimering av värme och ventilation och brukarsamverkansprojekt (”Vi kan påverka”). Nr 2 2014 Du som är kund kan bidra till att stadens gemensamma mål nås, till exempel genom att gå med i lokalförvaltningens treåriga brukarsamverkansprojekt ”Vi kan påverka”. Både hela stadsdelar och enskilda verksamheter kan delta. I ”Vi kan påverka” får du stöd i arbetet med att minska din verksamhets energianvändning och pengar tillbaka om det lyckas. Vill du veta mer om ”Vi kan påverka”? Kontakta då enhetschef Dan Ervall på telefon 365 07 05. 9 Första ”riktiga” jobbet: måla åt LF Fyra långtidsarbetslösa ungdomar har som sitt första ”riktiga” jobb att måla lokaler och boenden för lokalförvaltningens räkning. I projektet Facelift får de en anställning i kommunen under ett år och arbetslivserfarenhet inför kommande anställningar eller fortsatta studier. Ungdomarna, som är mellan 21 och 25 år har varit i Sverige mellan tre och fem år. Tre av dem kommer från Somalia och en från Bolivia. De tycker alla att jobbet är roligt men har ännu inte riktigt vant sig vid att gå upp tidigt på morgonen. De jobbar mellan 7 och 16, precis som andra hantverkare. Ungdomarna har tidigare haft praktik och sommarjobb men det här är det första ”riktiga” jobbet. Så här föddes idén — Det var för cirka ett och ett halvt år sedan som idén till projektet föddes i en dialog mellan mig och social resursförvaltnings direktör Michael Ivarson, berättar lokalförvaltningens direktör Rickard Nilsson. Därefter har alla nu inblandade parter träffats vid ett flertal tillfällen för att hitta former för aktiviteten. Han förklarar att syftet med projektet är att ge långtidsarbetslösa ungdomar en möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och samtidigt, för lokalförvaltningen, att få enklare underhållsarbeten, utförda på synliga ytskikt som vi ändå inte hade kunnat prioritera de närmsta åren. I huvudsak handlar det om invändig målning. Invändig målning De objekt som målas i projektet väljs ut av förvaltaren Martin Borgman som ansvarar för social resursförvaltningens fastigheter. Det kan till exempel vara bostäder, aktivitetshus och lägergårdar. Under våren 2014 blev Kent Lundberg tillfrågad om han ville medverka i projektet som handledare. Han har ett förflutet som målare och arbetsledare men kommer närmast från en tjänst som koordinator inom stadsdelsförvaltningen Västra Hisingen, från vilken han nu är tjänstledig. Kent Lundberg har varit med och planerat projektets utformning och rekryterat de fyra ungdomarna, som anmälde sitt 10 intresse efter ett informationstillfälle på kommunens ”Arbetsmarknadstorget”, och sedan blev utvalda att delta i projektet. Projekt Facelift inleddes 1 augusti med två månaders praktik. Från och med 1 oktober har ungdomarna en tidsbegränsad anställning hos park- och naturförvaltningen – ett så kallat nystartsjobb. Den dagen de skrev på anställningsavtalet var en väldigt speciell dag som de firade de med att gå ut och äta lunch tillsammans. — Det har gått jättebra hittills, säger Kent Lundberg. Vi har målat Villa Söder – ett aktivitetshus med många stora rum och långa korridorer och verksamheten där blev jättenöjd. Ett stort projekt som tog en hel månad var Lexbygården i Härlanda. Vi har också målat några lägenheter på Oxhagsgatan, dagcentret Kastanjegården i Härlanda, Gunnareds gård och Klostergården som är en lägergård i Bohuslän. Viktig erfarenhet Målet med projektet är att ungdomarna ska gå vidare till någon form av arbete eller fortsatta studier. De har också en individuell utvecklingsplan som gjorts tillsammans med park- och naturförvaltningen. Projektet är väl förankrat hos Målarförbundet och övriga berörda personalorganisationer. Genom projektet kommer de också in i systemet med Försäkringskassan, A-kassan och så vidare, samtidigt som de får en referens att ta med sig till nästa arbetsgivare. Kent Lundberg menar att den viktigaste erfarenheten ungdomarna får är träningen i att prata svenska. Det ökar deras chanser att få en anställning och gör det lättare att hänga med i fortsatta studier. För honom som arbetsledare är det viktigt att försäkra sig om att de förstår, något som naturligtvis är särskilt viktigt när det gäller säkerhetsfrågor. Respekt och samarbete — Det har gått fantastiskt bra, tycker Kent Lundberg. Ungdomarna har funnit sina roller, de trivs tillsammans och respekterar varandra. Vad är då det bästa med att delta i projektet? Att lära sig komma i tid, att jobba på riktigt och få erfarenhet och att respektera och lära sig samarbeta med andra är ungdomarnas svar på frågan. Ifrah Dahir är en av fyra långtidsarbetslösa ungdomar som deltar i projektet Facelift. Uppdraget är att, genom i huvudsak målning, frächa upp lokaler som används i social resursförvaltningens verksamhet. Foto: Kent Lundberg Målning pågår. Foto: Kent Lundberg Drömmar om hur framtiden ska se ut saknas inte hos dem. Att utbilda sig till undersköterska, busschaufför och tandläkare ingår i framtidsplanerna. Och arbetet hos lokalförvaltningen är ett steg på vägen. Ur Göteborgs Stads budget för 2014 och lokalförvaltningens mål- och inriktningsdokument 2014: Arbetsmarknadsinsatser för grupper långt ifrån arbetsmarknaden ska öka. kundkontakt Förbättrad webbfelanmälan Lokalförvaltningen arbetar intensivt med att förbättra webbfelanmälan så det ska bli enklare och mer användarvänligt för våra kunder att felanmäla och för lokalförvaltningen att ge återkoppling. I systemet ska kunderna själva kunna följa sina felanmälningar och deras status samt uppdatera sina kunduppgifter. Även kunduppdrag ska kunna beställas genom verktyget för webbfelanmälan. Kunderna kommer att kunna använda det nya systemet kring årsskiftet. Kundrepresentanter har medverkat i arbetet genom att ge synpunkter på lokalförvaltningens förslag. Webbfelanmälan är en del i en portal som vi kallar SeKund. Senare under våren 2015 kommer kunderna också att kunna få tillgång till ytterligare information om ”sina” fastigheter såsom aktuella projekt och protokoll från t.ex. OVK (Obligatorisk Ventilationskontroll) via portalen, samt möjlighet att lämna synpunkter. Ansvarsfördelningen ses över Ansvarsfördelningen i fastighetsförvaltningen, den så kallade X-listan, ses nu över av en arbetsgrupp bestående av representanter från lokalförvaltningen och dess kundorganisationer. Uppdraget innebär att föreslå förtydliganden/formuleringar i X-listan. Gruppen har inte mandat att flytta några kryss. Gruppens förslag till förändringar kommer att behandlas av stadens ledningsråd som består av direktörer/sektorschefer från några stadsdelar, utbildningsförvaltningen, social resursförvaltningen och några fackförvaltningar samt representanter från lokalsekretariatet. Arbetsgruppen består av: Eleonor Larsson, Norra Hisingen Annika Rynner, Västra Hisingen Johanna Melkstam, Västra Göteborg Ann Kalmner, Social resursförvaltning Mari Leion, Östra Göteborg Catharina Burman Barkebo, Majorna Linné Martin Borgman, Lokalförvaltningen Stefan Samuelsson, Lokalförvaltningen Marianne Ljungberg, Lokalförvaltningen Fredrik Sabel, Lokalförvaltningen Eva Cassel, Lokalförvaltningen E-learning om energianvändning Lokalförvaltningen har fått bidrag från Göteborgs Stad för att ta fram en webbaserad energiutbildning för stadens medarbetare. Utbildningen är en av de åtgärder i Göteborgs Stads miljöprogram som ska bidra till att stadens lokala miljömål uppnås. Utbildningen tas fram i ett samarbete med stadsdelsförvaltningarna Västra Hisingen och Lundby. Den ska handla om vad man som medarbetare i Göteborgs Stad kan göra för att minska energianvändningen i stadens fastigheter. Utbildningen är tänkt att bestå av två delar. En kort film som kan användas fristående eller som en inledning till den interaktiva webbutbildningen, så kallad e-learning. Utbildningen, som beräknas kunna lanseras i staden under våren 2015, ska både kunna användas fristående och som en del i nuvarande eller kommande koncept kring energibesparing i fastigheter. Det kan till exempel vara lokalförvaltningens pågående energisparprogram ”Vi kan påverka”. Nr 2 2014 AKTUELLA PROJEKT GRUPPBOENDEN (BmSS) Bergum, Angered – nybyggnad, klar mars 2015 Britthagsgatan, Västra Göteborg – nybyggnad, december 2014 Falkebovägen, Västra Hisingen – nybyggnad, hösten 2016 Kaggeledsgatan, Örgryte-Härlanda – nybyggnad, december 2015 Liegatan, Lundby – nybyggnad, hösten 2015 Sjumilaparken, Västra Hisingen – nybyggnad, hösten 2015 Tvärflöjtsgatan, Askim-Frölunda-Högsbo, våren 2016 Övralidsgatan, Norra Hisingen – nybyggnad, mars 2015 FÖRSKOLOR Aprilgatan 2A, Östra Göteborg – nybyggnad, våren 2016 Beryllgatan 1, Västra Göteborg – nybyggnad, sommaren 2015 Fjällblomman 7B, Angered – nybyggnad, våren 2016 Hundraårsgatan 19A, Östra Göteborg – nybyggnad, våren 2015 Krumeluren, Norra Hisingen – rivning och nybyggnad, december 2014 Kvadrantgatan 1, Östra Göteborg – nybyggnad, sommaren 2015 Långmosseskolan, Angered – tillbyggnad, klar Bergartsgatan 1, Norra Hisingen – nybyggnad, klar januari 2015 Körvelgatan 2, Angered – nybyggnad, hösten 2015 Sjumilaparken, Västra Hisingen – nybyggnad, hösten 2016 Sjupundsgatan 10 (en del av Västerhedsskolan), AskimFrölunda-Högsbo – nybyggnad, december 2015 Syster Ainas gata, Centrum – nybyggnad, februari 2015 SKOLOR Annedalsskolan, Majorna-Linné – ombyggnad, våren 2015 Bergsgårdsskolan, Angered – nybyggnad, mars 2015 Erikslundsskolan, Norra Hisingen – om- och tillbyggnad, sommaren 2016 Gamla Påvelundsskolan, Västra Göteborg – rivning, nybyggnad, hösten 2016 Hultskolan, Askim-Frölunda-Högsbo – nybyggnad, hösten 2017 Johannebergsskolan, Centrum – ombyggnad och underhåll, hösten 2016 Landamäreskolan, Västra Hisingen – rivning och nybyggnad, klar sommaren 2016 Sannaskolan, Majorna-Linnéstaden – ombyggnad, klar senhösten 2016 Skytteskolan, Askim-Frölunda-Högsbo – ombyggnad etapp 2, sommaren 2015 Västerhedsskolan, Askim-Frölunda-Högsbo – nybyggnad, klar december 2015 Ånässkolan, Örgryte-Härlanda – ombyggnad, klar april 2015 ÖVRIGT Gunnestorpsskolan, Norra Hisingen – ombyggnad kök, sommaren 2015 Hovåsskolan, Askim-Frölunda-Högsbo – nytt tillagningskök, december 2015 Järnbrotts hus, Askim-Frölunda-Högsbo – ombyggnad av äldre-boende, december 2015 Mini-Maria, Högsbo, (social resursförvaltning) – nybyggnad, våren 2015 Stora Färgens lägergård, Alingsås (social resursförvaltning) – ombyggnad, mars 2015 OBS! Alla färdigställandetiderna är preliminära. 11 Nytt ramprogram för äldreboenden Göteborg tar fram ett nytt ramprogram för äldreboenden. Tyngdpunkten ligger på att bygga funktionella och likvärdiga miljöer som underlättar ett hälsofrämjande synsätt och en äldre människas grundläggande behov av att fortsätta styra sitt liv och sina intressen. Om 20 år har Göteborg 18 000 kommuninvånare som är 85 år eller äldre. Då behövs det många hundra nya lägenheter i äldreboenden. Redan nu utvecklar staden ett nytt ramprogram - en ny gemensam planeringsstandard - för hur vi bygger eller bygger om äldreboenden för att uppfylla nya krav på fullvärdiga bostäder och en god arbetsmiljö. — Det förra ramprogrammet handlade om att bygga bort flerbäddssalarna. Nu är det dags för ett nytt program som är anpassat till dagens krav på att ge äldre människor ett bra liv, säger Helena Renström. Hon är planeringsledare för äldreboenden på lokalsekretariatet. Utgångspunkten är en nationell värdegrund för äldre som antogs 2011 och som betonar värdighet och välbefinnande. Rumsfunktioner på äldreboendet ska stödja värdegrunden för äldre. — En gammal människa ska kunna fortsätta leva sitt vanliga liv och ha möjlighet att göra samma saker som hon eller han gjorde i sin tidigare tillvaro. Den fysiska miljön ska underlätta det så att inte ohälsa och passivitet ökar, säger Marianne Hermansson, processledare för Senior Göteborg och en av dem som är med och arbetar fram det nya ramprogrammet. Den fysiska miljön för äldre röner ett allt större intresse hos myndigheter och forskare. Morgan Andersson, utvecklingsledare på lokalförvaltningen och gästforskare på cen- Om några decennier är en stor del av 40-talistgenerationen äldre seniorer. Många vill och kan bo kvar hemma men staden måste också rusta sina kommunala äldreboenden för kraven på fortsatt hög livskvalitet och självständighet för dem som är svårt sjuka eller rörelsehindrade. Foto: Colourbox trum för vårdens arkitektur på Chalmers (CVA), brottas med olika perspektiv tillsammans med arbetsgruppen. Om man vill minska den upplevda skillnaden mellan det hem som man är för sjuk för att bo kvar i och lägenheten på det nya äldreboendet – hur ska då en hemlik miljö utformas om den boende samtidigt behöver omfattande vård och omsorg? Hur hittar vi balansen mellan teknik som hjälper en boende att vara självständig och må bra men kanske är skrymmande och inte ser så hemtrevlig ut? Behöver synen på vad som är en hemlik miljö i äldreboendet förändras? Arbetsgruppen har tagit hjälp av forskare från hela Sverige för att tänka klokt kring lokaler utformade så att äldre kan leva ett bra liv trots sjukdomar och minskad rörelseförmåga. Ramprogrammet samlar kunskap från vårdanställda, forskare, fastighetsansvariga för att få ihop hemtrevliga vård- och omsorgsmiljöer i äldreboenden. I december bjuder arbetsgruppen som arbetar med ramprogrammet in pensionärsorganisationer för dialogsamtal och kunskapsbyggande. Nästa år är det nya ramprogrammet för äldreboenden färdigt. Jenny Lööf fakta Varför ett nytt ramprogram för äldre- boenden? • Bättre boendemiljö för äldre • Bättre arbetsmiljö för anställda • Rum och funktion stödjer vård- och omsorgsverksamhet • Likvärdig standard • Likvärdiga kostnader • Mer flexibel användning av lokaler • Miljö- och kostnadseffektivt byggande och drift
© Copyright 2024