Tidningen Samspel - Attraktiv Hemtjänst – så gör vi
7 här kommer TReserva Nu införs det nya journalsystemet i hela äldresomsorgen. 10 Enklare och effektivare Göteborg testar mobila lösningar för dokumentation. 14 Ny inspirationsmiljö Testa hjälpmedel för äldre på Träffpunkten i Lundby. SAMSPEL för dig som jobbar med äldre i Göteborgs Stad • Nr 2 2014 Trevligr! somma TEMA: Dokumentation Bärbara datorer – en hit för hemsjukvården 8 I DETTA NUMMER NYHETER 6 10 Ny teknik kan utveckla vården Involvera äldre i teknik Hittills har mest personal i äldreomsorgen, studenter och teknikleverantörer kunnat studera och ge synpunkter på tekniklösningar tänkta för äldreomsorgen. Men nu har Senior Göteborg startat konsumentpaneler där även äldre kan ge omdömen. – Vi får veta direkt om vi satsar på rätt teknik eller om vi ska prova något helt nytt. De äldres delaktighet ökar också, säger Ulrica Björner, projektledare, Senior Göteborg. Panelerna träffas några timmar två till fyra gånger per år på Vision Bo Äldre Lillhagsparken. Då studeras exempelvis ätrobot, golv som är mjukt och minskar risken för skador vid fall, mobila trygghetslarm, dörröppningssystem utan nycklar, med mera. LEDARE: Teknik har blivit en viktig del i vårt utvecklingsarbete inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården. Det är spännande och utmanande. Flera stadsdelar har genomfört projekt med olika lösningar som du får ta del av i detta nummer. 12 Teknikutvecklingen ställer oss inför nya utmaningar och frågor att lösa. Vilka tekniklösningar ska vi välja? Hur ser vi till att sköta säkerheten så att känslig information inte kommer på avvägar? Utvecklingen inom området går fort – vad kommer att gälla om några år? 14 Teknikutvecklingen ställer oss inför nya utmaningar och frågor att lösa Nyheter �����������������������������������������������������������������3 TEMA: Dokumentation ���������������������������������� 4–11 På jobbet: Evelina Martinsson�������������������������������12 Palliativ vård ��������������������������������������������������������13 Inspirationsmiljö ��������������������������������������������14–15 Noterat �������������������������������������������������������������� 16 SAMSPEL är en tidning från Senior Göteborg till anställda inom vård och omsorg av äldre i Göteborgs Stad. ansvarig utgivare Carina Helgesson Björk carina.helgesson-bjork@ostra.goteborg.se Maria Jonsson (stf) maria.2.jonsson@orgyteharlanda.goteborg.se Tina Isaksson (stf) tina.isaksson@afh.goteborg.se chefredaktör Ulrika Cedervall ulrika.cedervall@stadshuset.goteborg.se produktion e-post ulrika.cedervall@stadshuset. goteborg.se telefon www.newsroom.se Sjuhäradsbygdens tryckeri utgivning Jeanette Larsson Maria Jonsson Örgryte-Härlanda 341 769 Göte Persson, undersköterska Hanna Wondwosen, Britt Strid och sjukgymnast Samira Mohammadi. 40 nya surfplattor i Angered Ny teknik tar allt större plats i våra liv, men många äldre har inte hängt med på tåget. Nu har Angereds äldreboenden köpt in 40 surfplattor. Två av dem finns på våning fyra på Hammarhus. – Vi vill göra tekniken tillgänglig för de äldre, säger enhetschef Soledad Danielsson. Surfplattorna är tänkta som ett verktyg för underhållning, aktivering och kommunikation. Tina Isaksson Askim-Frölunda-Högsbo Fyra nummer per år omslagsfoto Målet är att utveckla vården och omsorgen efter medborgarnas behov, men också vara ett stöd till medarbetarna. Genom att testa olika lösningar påverkar vi utvecklingen av nya arbetssätt och IT-lösningar för att på så sätt finna bra lösningar för staden. 031-368 03 02 Stadsledningskontoret, Senior Göteborg/Samspel Att: Ulrika Cedervall 404 82 Göteborg Helena Fogelberg och Emelie Wilhelmsson 2 Har du sett eller hört något som vi borde skriva om? Hör av dig till oss! I år pågår också ett arbete med att ta fram ett program för eHälsa i Göteborgs Stad. Programmet innebär en tydligare samordning av eHälsofrågorna och omfattar bland annat e-tjänster, mobila arbetssätt och IT-stöd som Treserva 1:2. adress grafisk form tryck TIPSA REDAKTIONEN Mobilitet är viktigt för oss. Att kunna dokumentera på plats sparar tid och kan öka möjligheten till inflytande för den som ska ta emot våra insatser. Just nu pågår utbildning och införande av dokumentation i Treserva över hela Göteborg. Det är en stor satsning för att säkerställa processen kring utförandet av vård och omsorg. Carina Helgesson-Björk Östra Göteborg Samspel Nr 2 2014 Samspel Nr 2 2014 Tidigare har de boende fått nöja sig med svensk tv och radio. Men många har inte svenska som modersmål och tack vare surfplattorna kan de nu följa med i nyhetsrapporteringen från sitt hemland. – Surfplattorna är lätta att ta med sig dit man vill sitta och innehållet kan enkelt förstoras för de som ser dåligt, säger Soledad Danielsson. Hanna Wondwosen som arbetar på våningen har med hjälp av surfplattan läst tidningen och arrangerat frågesport tillsammans med de äldre. – När vi introducerade surfplattorna för de äldre fick vi enbart positiva reaktioner, men vi har just kommit igång och än så länge har ingen använt dem på egen hand, säger hon. I personalrummet har några medarbetare diskuterat om det verkligen är väl investerade pengar. Men Hanna Wondwosen tror att de kommer hitta fler användningsområden så småningom. Videosamtal med långväga släktingar är ett exempel. – På femte våningen var det visst någon som lyssnade på opera, vem vet, vi kanske får ordna en kölista framöver om intresset blir stort. Emelie Wilhelmsson 3 tema DOKUMENTATION Alldeles nyligen tog stadsdelen Centrum steget in i Treserva. I slutet av april avslutades utbildningen för personalen och Samspel var på plats under en av dagarna. Alla som arbetar inom äldreomsorgen håller just nu på att gå över till det datoriserade dokumentationssystemet Treserva. – Syftet med Treserva är att öka rättssäkerheten och likvärdigheten utifrån att all dokumentation sker på samma sätt, säger Anna-Lena Westman, projektledare. Nu införs Treserva inom hela äldreomsorgen Treserva är ett system som ger hög säkerhet. – All social dokumentation ska göras i Treserva som till exempel genomförandeplaner och daganteckningar, säger Anna-Lena Westman. Anna-Lena Westman ser många fördelar med Treserva som bland annat att relevant dokumentation blir tillgänglig för alla som är involverade i ärendet. – Det skapar större möjligheter till dialog mellan olika roller som biståndshandläggare och undersköterskor. Biståndshandläggaren kan följa sitt ärende, alla kan se löpande anteckningar och möjligheten att göra olika uppföljningar ökar. Detta ger också större möjlighet till delaktighet samt en högre kvalitet för den äldre eftersom alla kan se vad varje enskild individ har för behov av stöd och insatser. – Det minskar risken för att saker faller mellan stolarna. • • • • Så funkar Treserva Datoriserat dokumentations system som ersätter manuellt pappersarbete. Används för lagstadgad informa tion som genomförandeplaner, arbetsplaner, daganteckningar, sammanfattningar, biståndshand läggares uppdragsbeskrivningar. Innehåller också personuppgifter, kontaktpersoner, mejlfunktion. Informationen finns på ett ställe och är lätt att nå via dator oav sett var personalen är. • • • • • • Fördelar Biståndshandläggarna och SAS (socialt ansvarig samordnare) kan se genomförandeplanerna utan att besöka verksamheterna. Eventuella olikheter mellan enheter nas sätt att dokumentera minskar. Underlättar arbetet för att få de äldre delaktiga i sin situation. Informationen blir enhetlig, kronologisk, i rätt version. Enklare att kvalitetssäkra insatserna. Överrapporteringar mellan arbetspass sker med rätt och gemensam information. Lokala utbildare på varje förvaltning har ansvar för att utbilda personalen i verksamheten. De lokala utbildarna får en tredagarsutbildning som omfattar genomgång av system och utbildningsmaterial samt grundläggande pedagogik för att vara rustade för utbildningsinsatserna på hemmaplan. Alla som arbetar i Treserva kan naturligtvis inte se allt utan endast det man har behörighet till. Löpande utbildning Totalt är det 6 000 anställda inom äldreomsorgen som nu löpande utbildas i Treserva. – SDF Norra Hisingen var först ut i höstas med 750 anställda och det har fungerat jättebra. Extra stöd till de som behöver All personal får sedan en dags utbildning och Tidplan för införande 1. Norra Hisingen – hösten 2013 (pilot) 2. Centrum – jan 2014 3. Västra Göteborg – mars 2014 4. Askim-Frölunda-Högsbo – april 2014 5. Västra Hisingen – maj 2014 6. Lundby – september 2014 7. Majorna-Linné – oktober 2014 8. Östra Göteborg – november 2014 9. Örgryte-Härlanda – jan 2015 10. Angered – mars 2015 • • • Samspel Nr 2 2014 efter det är man redo att direkt börja arbeta i Treserva. Enhetschefer får en halvdagsutbildning. – Vår support har fått färre frågor än väntat vilket visar att utbildningstiden är tillräcklig och att det är ett enkelt system att arbeta i. Vi har dock räknat med att det kommer att finnas vissa grupper som har behov av extra stöd, säger Anna-Lena Westman. Erica Holm Pernilla Almén, undersköterska, Landala hus. – Det är nog ett lättare redskap att arbeta med när man kommer in i det. Jag är positivt överraskad av hur överskådligt det är. I dag skriver vi för hand och det blir lättare att läsa utan många olika handstilar. Vi har väntat länge på det här, och redan i morgon ska jag börja arbeta i systemet. Jag tycker egentligen att en utbildningsdag för lite, men vi får se hur det går… • 4 Vad har du för förväntningar inför övergången till Treserva? Lagkrav Kraven på dokumentation regleras i socialtjänstlagen och dokumentationen ska utgå från ett individuellt biståndsbeslut. Syftet med denna lag är att stärka rättssäkerheten och den enskildes insyn, medverkan och inflytande. Dokumentationen är ett arbetsredskap för att följa åtgärder och dokumentera faktiska omständigheter och händelser av betydelse. Språket ska vara så lätt begripligt som möjligt. Vissa allmänna förvaltnings rättsliga regler återfinns i förvaltningslagen (4-6§§FL) Samspel Nr 2 2014 Boktips Social dokumentation i praktiken är en praktiskt inriktad handbok som beskriver hur man kan arbeta med social dokumentation konkret i vardagen. Den tar bland annat upp hur man skriver en genomförandeplan och hur man för löpande anteckningar på ett rättssäkert och etiskt sätt. Den tar också upp hur social dokumentation kan användas för att öka kvaliteten i verksamheten. Boken som är skriven av Thomas Carlsson och Ann Nilsson kan beställas från Adlibris. Edith Lundin, undersköterska, Örgrytehemmet. – Jag tror att det kommer bli bra när man lär sig det ordentligt. Det är tydligt och lätt att hitta i. Dessutom finns allt på samma plats och man slipper bläddra i papper. Jag är glad att jag slipper skriva för hand, eftersom min handstil är lite slarvig. Jag tror det blir en utmaning att hitta tid att sitta ner till en början, men det kommer antagligen gå fortare ju mer rutin man får. 5 tema DOKUMENTATION Diskuterat Nytt journalsystem ska börja användas 2016 Upphandlingen av ett nytt digitalt journalsystem för hälsa- och sjukvård i Göteborg blev klar i början av året. 9 000 patienter berörs av förändringen och de 1 300 användarna ska ha börjat arbeta i systemet senast i augusti 2016. – Det nuvarande systemet har varit i bruk sedan början av 1990-talet och fungerar ungefär som en pergamentrulle. Det nya systemet är bättre anpassat till verksamhetsutvecklingen Varför är social dokumentation viktig? Vad ska dokumenteras respektive inte? Vilka etiska problem kan uppstå? Samspel träffade undersköterskorna Erik Gantell, sju år i yrket, och Cecilia Rengman, tolv år i yrket, från Korttidsenheten på Gunnareds äldreboende för att diskutera social dokumentation ur olika aspekter. och medarbetarnas dagliga arbete, säger Kajsa Marklund, projektledare för det nya systemet. Just nu pågår arbetet med att färdigställa systemet tillsammans med leverantören. I slutet av juni räknar man med att vara klara. Därefter kommer systemet att genomgå olika tester och i maj 2015 inleds ett pilotprojekt då journalsystemet testas skarpt ute i verksamheten. Text och foto: Mats Ekendahl Emelie Wilhelmsson Det nya journalsystemet ska testas i verksamheten redan 2015. ”En del var oroliga innan” Massor av papper i olika pärmar är ett minne blott. Nu finns dokumentationen som behöver göras enligt SOL och LSS i det nya datorsystemet Treserva. – Jättebra! Att dokumentationen om de äldre sker på ett ställe spar tid för alla berörda, säger Lise Andréasson, SAS, Norra Hisingen. Norra Hisingen började använda systemet i november. Personalen har behörighet att skapa och hantera dokument i Treserva som berör de äldre som just de arbetar med. – En del var oroliga för att Treserva skulle vara krångligt men när de började jobba med dokumentationen på riktigt märkte de att det inte var så svårt, säger Viktoria Forsgren, enhetschef Korttiden Norra Hisingen. Det gäller dock att arbeta hårt för att komma igång på ett så bra sätt som möjligt. – Det går inte av sig självt. Införandet underlättas om man kämpar på och diskuterar problem som uppstår, säger Viktoria Forsgren. Undersköterskan Mia Simonsson är doku- 6 Viktigt att dokumentera på rätt sätt Erik: ”Den viktigaste dokumentationen för oss är genomförandeplanen, som vi gör ihop med gästen eller en anhörig inom två dygn från ankomsten.” Cecilia: ”Den beskriver hur den boende vill ha sin vistelse, med mat och aktiviteter med mera. På så sätt skapar vi oss en bild av människan och dennes behov. Och det är en mänsklig rättighet att få dem tillgodosedda.” Erik: ”Genomförandeplanen är ett krav enligt Socialtjänstlagen, helt enkelt en demokratifråga för att alla ska få en rättvis och likvärdig behandling. Med planen går det att se vad omsorgspersonalen ska göra, att de har gjort det.” Cecilia: ”Vi dokumenterar också målen med vistelsen, exempelvis att personen ska kunna klara sig så bra själv efter en operation att det går att flytta hem igen. Biståndsbeslutet från biståndshandläggaren är också ett viktigt och bra dokument som vi använder, och vi utgår från det när genomförandeplanen skapas.” Erik: ”Om gästen inte vill delta i upprättandet av den försöker vi ta hjälp av en anhörig, och om det inte går gör vi själva en så kallad arbetsplan. Men för delaktighetens skull är det bäst om gästen är med.” Cecilia: ”För i första hand görs dokumentationen för gästerna, i andra hand för personalen. Den underlättar när de boende flyttar vidare, då kan exempelvis hemtjänsten eller ett äldreboende ta del av kopior på våra sammanfattningar. Liksom biståndshandläggaren vid uppföljning för fortsättningen. Originalen får enhetschefen. Kontinuitet är viktigt!” ”Att peka ut någon i en enstaka situation där det blev svårt att hålla känslorna i styr, är kränkande och tillför ingen viktig information.” Erik Gantell, undersköterska inte passande.’ Att peka ut någon i en enstaka situation där det blev svårt att hålla känslorna i styr, är kränkande och tillför ingen viktig information.” Cecilia: ”Vi får inte heller nedvärdera boende, som att ”Elsa var duktig som tog ut tallriken själv”, utan snarare skriva att ”Elsa erbjöd sig att hjälpa till med städningen och dukade av”. För dokumentationen ska även ta upp positiva händelser, framsteg och utveckling.” Erik: ”Sammantaget beskriver vår dokumentation verksamheten, hur den sköts och omfattningen. Det är bra för enhetschefens arbete, inte minst för att bemanna rätt. Medicinoch signeringslistor är en annan slags dokumentation. De finns i gästernas rum, liksom en kopia på genomförandeplanen vilket är smidigt för vikarier och ny personal. ” Cecilia: ”Dokumentation är viktig men tar mycket tid eftersom personal binds upp, så det gäller att planera.” Erik: ”Ett etiskt dilemma är till exempel hur man beskriver att en person inte vill duscha. Då kan man skriva ’erbjöd dusch, men X tackade bestämt nej’. Att skriva ’X skrek och gapade inför duschning och vägrade trots att han/hon luktar illa” är Lise Andréasson – SAS (socialt ansvarig samordnare), Mia Simonsson och Viktoria Forsgren på Norra Hisingen har börjat arbeta i Treserva. mentationshandledare för Treserva på Korttiden. – Enhetschefen och dokumentationshandledarna träffas var sjätte vecka och ser över vad som kan behöva ändras i dokumentationsar- betet med Treserva. Det är också viktigt att ha en dialog med alla inblandade om vad vi ska dokumentera och på vilket sätt, säger hon. Mats Ekendahl Samspel Nr 2 2014 Samspel Nr 2 2014 7 tema DOKUMENTATION Hemsjukvården i Askim-Förlunda-Högsbo testar Effektivare hemsjukvård med bärbara datorer Dokumentation på plats en trygghet för alla Hemsjukvården i Askim-Frölunda-Högsbo har framgångsrikt provat att ha med sig bärbara datorer ut vid patientbesök. – Datorn har effektiviserat vårt arbetssätt och känns oumbärlig, säger Titti Hermansson, enhetschef. Försöket med bärbara några oklarheter. En annan fördatorer har pågått sedan del är att kunna kolla mediciner november förra året och om patienten undrar något, säger Titti Hermansson ser Stefan Ideberg, sjuksköterska. många fördelar. I den bärbara datorn Svar direkt finns tillgång till alla verkIbland hör hemtjänsten av samhetssystem som normalt sig och undrar vad som gäller sett bara finns på kontorets angående en viss patient. Erik stationära datorer. Förutom Bark tycker att det är bra att han journaler finns det till exdå kan kolla i den bärbara datorn empel möjlighet att se vilka Titti Hermansson, enhetschef och ge svar direkt. hemsjukvården Askim-Frölundamediciner patienten tar. – Tidigare fick jag åka tillHögsbo. – Det innebär en tryggbaka till kontoret för att få fram het för patienten eftersom uppgifter vilket både jag och sjuksköterskorna alltid har tillgång till aktuell hemtjänsten förlorade tid på, säger Erik Bark, information och kan kolla mot journalen, sjuksköterska. säger Titti Hermansson. Enda nackdelen är att uppkopplingen ibland bryts, till exempel i hissar. Då måste systeOklarheter kan redas ut met startas om men det brukar fungera bra. Det blir heller inget utrymme för efterTitti Hermansson kommer definitivt att konstruktioner som kan ske när man först vilja ha någon form av mobil lösning för antecknar för hand hos patienten och skriver personalen även i framtiden. in dokumentationen på datorn vid ett senare – Vi har svårt att se hur vi ska klara oss tillfälle. utan en mobil lösning efter det här försöket, – Görs dokumentationen tillsammans med säger hon. Erica Holm patienten så kan man ju också fråga om det är 8 gemensam lösning Göteborg testar mobil dokumentation Mobil dokumentation testas just nu i olika stadsdelar i Göteborg. Testerna genomförs av cirka fem till tio medarbetare i olika verksamheter. – Göteborg är stort och det vore alldeles för omfattade att testa en lösning för hela staden. När små grupper testar är det lättare att gå i mål med projekten. Därefter kan vi skapa en gemensam lösning som fungerar för alla, säger Agneta Nilsson, projektledare för mobila arbetssätt. Testerna pågår i två till tre månader innan de utvärderas genom bland annat personliga intervjuer, elektroniska enkäter och rapporter från den tekniska supporten. Målet med testerna är att hitta en teknisk lösning som uppfyller de praktiska behoven. Dessutom måste lösningen klara de lagstadgade säkerhetskrav som finns. Både vad gäller enheternas säkerhet och hur sekretessbelagd information lagras och transporteras. – Det finns fortfarande många tekniska bitar kvar att lösa, som till exempel ett på litligt mobilnät där enheterna inte riskerar att tappa uppkopplingen, säger Agneta Nilsson. Lösningarna börjar lanseras i etapper i höst och vid årsskiftet beräknas den första tjänsten vara på plats i verksamheterna. Samspel Nr 2 2014 Sjuksköterskorna Erik Bark och Stefan Ideberg tycker att möjligheten att ha med sig en mobil dator har effektiviserat deras arbete. Foto: Jeanette Larsson Samspel Nr 2 2014 9 tema DOKUMENTATION Mycket är möjligt tack vare ny teknik. Runt om i Göteborg genomförs flera projekt där mobilitet är i fokus. Det här är några exempel på tekniska lösningar som testas under året – och som är tänkta att underlätta vardagen för medarbetarna. Emelie Wilhelmsson Mobipen Testgrupp: Hemtjänsten i Norra Hisingen. Testperiod: Oktober 2013–april 2014. Ny teknik sätts på prov Mobilitetslösningar ska stötta medarbetare på språng Nytta: Ger möjlighet att jämföra tiden hos den äldre med den planerade biståndstiden. Den utförda tiden går även att jämföra med personalens arbetade tid, för att ta reda på hur mycket tid som går åt mellan besöken. Informationen som samlas in är till exempel användbar vid planering och för att säkerställa att den äldre får rätt tjänst levererad. Efter arbetsdagen dockas Mobipen i en dator och töms på information. IntraPhone Testgrupp: Hemtjänsten i Östra Göteborg. Testperiod: September 2013–mars 2014. Funktion: IntraPhone är ett planerings- och insatsregistreringssystem som testas av ett hemtjänstteam med 35 medarbetare i Kortedala. Systemet används av administratörer för att planera personalens dagliga turer. Medarbetarna loggar in i appen med en kod och en nyckeltagg. Där kan de se sitt schema för dagen, kontaktuppgifter till de äldre och vilken insats som ska göras. Vid varje besök registrerar medarbetarna sin ankomst och avfärd genom att lägga sin smartphone mot en etikett i anslutning till den äldres ytterdörr. Under arbetsdagen kan de sedan bocka av uppgifter och lämna meddelanden till sina kollegor genom tal eller skrift. Nytta: IntraPhone gör det enkelt att gå tillbaka i tiden och se vad som gjorts och hur mycket tid som gått åt hos de äldre, något som är till nytta vid uppföljning och kvalitetssäkring av planering. Genom att göra anteckningarna på plats hos de äldre, slipper personalen samla ihop all dokumentation till ett tillfälle, vilket minskar risken för att detaljer glöms bort eller blandas ihop. Systemet säkerställer också att de äldre får de tjänster de har rätt till levererade. Med systenet IntraPhone kan medarbetarna bland annat se sitt schema för dagen. Funktion: Mobipen från Phoniro Systems är en avancerad penna med många användningsområden. De fem hemtjänstlagen i Norra Hisingen har i tur och ordning under tre veckors tid använt pennan som ett tidräkningsverktyg. Vid dörrkarmen hemma hos den äldre placeras en etikett med ett fält för start och ett fält för stopp. Personalen drar pennan mot etiketten både när de kommer till och går ifrån den äldre. Efter arbetsdagen dockas pennan i en dator och töms på information. Medarbetarna använder en nyckeltagg för att logga in i systemet. App till Treserva Testgrupp: Hemtjänsten i Tuve, Norra Hisingen. Tidsperiod: Februari–juni 2014. Funktion: Treservas applikation för att skriva daganteckningar och läsa genomförandeplaner direkt på en smartphone. Nytta: Daganteckningar kan skrivas direkt på plats hos den äldre. Medarbetarna kan involvera den äldre i dokumentationen vilket skapar trygghet för alla parter. Risken för att detaljer glöms bort eller blandas ihop minskar när dokumentationen sker direkt i stället för i samband med lunchen eller strax innan hemgång. Ett stressmoment försvinner och personalen kan ägna mer tid åt den äldre. För nya medarbetare som inte besökt den äldre förut kan de enkelt läsa genomförandeplanen på plats eller på väg till den äldre. Med Treservas applikation kan daganteckningarna skrivas på plats hos den äldre. 10 Samspel Nr 2 2014 Samspel Nr 2 2014 11 på jobbet på gång Dokumentationshandledare Evelina Martinsson: ”Det flyter på bra” E velina Martinsson har jobbat som undersköterska på Norra Hisingens korttidsboende sedan 1999. Kring 2010 fick hon och kollegan Annica Tenblad tillsammans med några andra frågan om de ville utbilda sig till dokumentationshandledare. – Jag visste inte riktigt vad det innebar men tyckte det lät intressant, säger Evelina. Mycket information När Treserva infördes i september förra året gick alla en tvådagarskurs i det nya systemet. – Det var väldigt mycket information på kort tid vilket gjorde att det först var svårt att få 12 Stärkt boendeplanering i staden Nu vill de dela med sig av sin kunskap Göteborgs Stad inför en gemensam enhet för stärkt boendeplanering och gemensam boendesamordning inom äldreomsorgen. – Syftet är att uppnå likabehandling i hela staden, säger Lena Tordenborn, boendesamordnare, Östra Göteborg. I Göteborg ska den enskilde medborgaren få så stor valfrihet som möjligt i sina val av vård och omsorg. Så om det är aktuellt med äldreboende ska den äldre få lämna önskemål om det är något äldreboende som han eller hon vill flytta in på. – Arbetet med att hantera boendeprocessen ska bli ett resursnämndsuppdrag, som sköts av Örgryte-Härlanda för hela staden. Och de som arbetar med boendeplaneringen ska sitta samlat, säger Lena Tordenborn. Den 1 januari nästa år ska den nya arbetsorganisationen på ett ställe vara i full gång. I dagsläget arbetar sex personer med boendeplanering på olika platser i kommunen. – Vårt samarbete fungerar bra nu också, men jag tror att det kan förstärkas ytterligare med ett gemensamt kontor. Förslaget om en kommunal enhetlig prissättning för att bo på äldreboende ingår inte i beslutet om gemensam boendeplanering. Det är viktigt att personal på äldreboenden och i hemtjänsten har goda kunskaper i palliativ vård så att den som dör får ett bra slut. – Men det finns brister, säger Inger Rosén-Soneson, hemtjänsten Askim-Frölunda-Högsbo. Norra Hisingen, där Evelina Martinsson är dokumentationshandledare, var ett av de första områdena som började med Treserva. – Det var en stor omställning men nu flyter det på bra. Jag tycker att det är roligt att kunna bistå kollegor och finnas till hands. Fyra dagars utbildning Utbildningen bestod av fyra heldagar under 2010–2011 och har sedan fortsatt med nätverksträffar tillsammans med handledarna från de övriga enheterna på Norra Hisingen. – Det är bra att träffas regelbundet och diskutera olika problem som kan dyka upp. Vi får en inblick i hur långt de andra kommit och hur de tänker. Handledarna har också avstämning med sin chef på möten var sjätte vecka. – Det viktigaste i dokumentationen är genomförandeplanen som måste vara gjord inom en vecka efter att den boende flyttat in. Det gäller att uttrycka sig kortfattat och korrekt. I början kändes det lite stressigt men nu tror jag att de flesta vet hur de ska tänka och göra för att det ska bli rätt, säger Evelina. Nyutexaminerade inom palliativ vård Annica Tenblad och Evelina Martinsson tillsammans med omsorgstagaren Sune Everthson som tycker att det är bra att vara delaktig i genomförandeplanen. Foto: Jeanette Larsson grepp om. Men det löste sig efterhand när man började jobba i det. Nu känns det bra, Treserva är mer systematiskt och man har tillgång till all dokumentation på ett annat sätt än när vi jobbade med pärmar. En nackdel är dock att vikarier inte har några inloggningsuppgifter och därför måste ge muntlig information till daganteckningarna och låta någon ordinarie personal skriva in det. – Men det ger samtidigt en extra kontroll eftersom det är viktigt att man inte skriver in några egna åsikter och värderingar. Är det något ni vill förmedla till dem som står inför att gå över till Treserva? – Jag tror att man gör det svårare än vad det är många gånger men det gäller bara att komma in i rätt tänk. Ge inte upp, det blir bra, säger Annica. Erica Holm ! Hon tog nyss examen som speciadär, ställer stora krav på hemtjänsten. listundersköterska inom palliativ vård För att kunna bedriva en värdig palliativ och avancerad omvårdnad. Marie vård behövs enligt duon ordentligt med Wessberg, Granlidens äldreboende, tid och scheman utan tidspress. gick också den nationella YH-utbild– Palliativ vård likställs faktiskt med ningen. Med sin utökade kunskap akutsjukvård, säger Marie. märker de att den palliativa vården kan Emma Lindell på Nya Varvets äldbli bättre. reboende har precis tagit examen som Emma Lindell ser stora – Det står fint på papper hur man specialistundersköterska, palliativ vård behov av kompetensen. ska arbeta, men praktiskt är det inte på Vårdyrkeshögskolan. lätt. Och det borde vara mer självklart att ha med – Vi som studerade där märker att det finns ett undersköterskor i hemtjänsten i palliativa team stort behov på våra arbetsplatser av vår kompeeftersom de jobbar närmast de äldre, säger Inger, tens, men tyvärr är det få chefer som ger oss tid att med 23 år i yrket. använda den, säger hon. Mats Ekendahl Båda tjejerna vill nu därför dela med sig av sin kompetens. – Det handlar inte bara om vändscheman och smärtlindring de sista dagarna. Palliativ vård är mer än så och startar tidigare, säger Inger. Det kanske inte är helt uppenbart att tänka på demenssjuka när palliativ vård diskuteras. – Men demenssjukdomar är palliativa, precis som cancer, så demenssjuka ska förstås också få leva bra Inger Rosén-Soneson och Marie Wessberg är Göteborgs tills de dör, säger Marie, med 18 år i yrket. första undersjuksköterskor specialiserade på palliativ vård. Att äldre får bo kvar hemma, och sluta sina liv Foto: Mats Ekendahl ”Behovet av palliativ specialistkompetens finns” Evelina Martinsson Ålder: 45 år. Bor: Norra Hisingen. Familj: Gift och två barn. Yrke: Undersköterska och dokumentationshandledare. Intressen: Musik. Lyssnar på: Hårdrock. Samspel Nr 2 2014 Det är mycket angeläget att både undersköterskor och legitimerad personal har fördjupad kompetens eller specialistkunskaper inom palliativ vård. Det menar Margaretha Häggström, processledare för kompetensfrågor inom Göteborgs Stad, som tillsammans med representanter från verksamheterna och Stadsledningskontoret har tagit fram en kompetensförsörjningsplan för framtidens behov. Hon kan inte ge några siffror på exempelvis hur många undersköterskor och sjuksköterskor med utökad palliativ kompetens som skulle behövas. Samspel Nr 2 2014 – Men vi vet att behovet finns och arbetar nu för att höja antalet. För att få en god vård och omsorg behöver teamarbetet utvecklas inom bland annat den palliativa vården, kompetensen behövs inom alla våra olika verksamhetsformer – hemtjänsten, särskilda boenden, hemsjukvården, avancerad sjukvård i hemmet. Många behöver också fördjupa sina kunskaper utöver baskompetensen, som är en förutsättning för arbetet. Mats Ekendahl Mats Ekendahl Hemtjänstuppdraget på gång Nu ska kvaliteten i hemtjänsten i Göteborgs Stad höjas. Målen är ökat inflytande och självbestämmande för äldre och funktionshindrade samt att medarbetarna ska uppfatta yrket attraktivt. 2022 ska förändringarna vara genomförda. Det beslutade kommunstyrelsen efter att ha tagit del av stadsledningskontorets rapport. Nu ses kostnaderna för uppdraget över. – Just nu håller vi på att ordna bemanningen i arbetsgruppen och göra en konkret plan för vilka aktiviteter som ska genomföras, hur de ska gå till och kommuniceras, säger Åsa Jahnsson, samordnare för hemtjänstuppdraget. Redan nu i år kommer en del åtgärder vara påbörjade. Vid uppdragets slut ska sjukfrånvaron minskat, andelen anställda med grundutbildning ökat, hemtjänsten ska erbjuda tjänster via välfärdsteknologi och ha ett resultat över riksgenomsnittet i brukarenkäterna. Emelie Wilhelmsson 13 INSPIRATION Ann-Christine Adielsson och Kristin Hagström på Senior Göteborg är ute och cyklar i Oslo. Inger Saaek hittade många smarta saker till köket tillsammans med Johanna Bratthammar. Ulla Josefsson (längst till vänster) och Inger Saaek (längst till höger) tyckte det var intressant att titta på alla ”smarta saker”, här tillsammans med Johanna Bratthammar, Tia Edlund och Pertti Rantanen som arbetar på träffpunkten. Foto: Jeanette Larsson Plats för kläm och känn Ny inspirationsmiljö invigdes på träffpunkten i Lundby På Träffpunkt Wieselgrensgatan 11 i Lundby invigdes nyligen en inspirationsmiljö för att visa utbudet av smarta saker och enkla hjälpmedel för alla åldrar. 14 Här kan besökarna klämma och känna på olika smarta produkter som kan göra vardagen enklare. Det finns också många smarta tekniska lösningar som kan underlätta vardagslivet för både äldre och deras anhöriga men kunskapen om utbudet är låg och ofta vet man inte hur man ska använda hjälpmedel och smarta prylar. Inspirationsmiljön är öppen för allmänheten under de tider som träffpunkten håller öppet. Varje onsdag klockan 10 – 12 är Lundbys fixartjänst, Pertti Rantanen, på plats och kan svara på frågor och ge tips. – Det är jättebra att kunna gå hit och titta och känna på sakerna, säger Inger Saaek. Erica Holm Samspel Nr 2 2014 Tia Edblad visar smarta skaft till bestick för Emil Nedergård som gärna besöker träffpunkten i Lundby. Samspel Nr 2 2014 Ulla Josefsson var intresserad av hjälpmedel som underlättar i badrummet, här tillsammans med Pertti Rantane n. 15 B Ny bok om salutogent äldreboende Gå på museum på distans BOKTIPS Tre Stiftelsers utvecklingsresa presenteras nu i en ny bok ”Salutogent äldreboende” av Monica Berglund. Tre Stiftelser har utgått från en salutogen värdegrund och fokuserat på vad som är meningsfullt för den boende ur ett hälsoperspektiv. I boken kan du läsa mer om hur boendet utvecklats till att i dag präglas av kultur, meningsfulla aktiviteter, kulinariska måltider och en fantastisk boendemiljö med en prunkande trädgård utanför. kultur Double Robotics testas nu i ett samverkansprojekt mellan Senior Göteborgs EUprojekt eSenior, träffpunkterna och Göteborgs Stadsmuseum. Det är en Ipadstyrd robot med flera användningsområden. På Göteborgs Stadsmuseum kan äldre personer få en guidad tur i utställningarna – utan att behöva ta sig till museet. De kan sitta hemma med en surfplatta och låta roboten förmedla vad den “ser”. Sverige Porto betalt Port payé Här visar Kristin Hagström hur roboten fungerar. Gosig robotkatt glädjer de äldre Bättre rutiner kring äldres tandhälsa Hälsa Många äldre drabbas av sämre munhälsa med exempelvis infektioner, värk och tandförluster. I rapporten ”Skör och äldre – vad händer med tänder?” beskrivs munhälsan hos nyinflyttade på äldreboenden. Förhoppningen är att rapporten ska hjälpa personal inom vård och omsorg att skapa rutiner kring äldres tandvård och möjlighet att sätta in förebyggande åtgärder. Munhälsa och munvård bör också ingå i biståndsbedömningen. Rapporten är ett resultat av ett samarbete mellan FoU i Väst/GR och Centrum för äldretandvård, Folktandvården Västra Götalandsregionen samt Institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet. Munhälsa är en del av den dagliga hygienen men glöms ofta bort. Därför bör detta specificeras tydligare, något som kan göras med hjälp av riskbedömningsblanketten ROAG Revised Oral Assessment Guide som återfinns i Senior Alert. innovation De demenssjuka på Kaggeleds äldreboende har provat en robotkatt under några veckor. – Vissa är väldigt förtjusta i katten och vill ha den hos sig hela tiden medan andra är helt ointresserade. Nu ska vi titta närmare på hur och när vi kan använda katten som ett arbetsredskap, säger Anna-Karin Olsson, arbetsterapeut på Kaggeleds äldreboende i Örgryte-Härlanda. Tanken är att katten ska stimulera till gemenskap, aktivitet och kommunikation. – Vi märker att katten är rogivande och väcker minnen hos de äldre, säger Anna-Karin. Robotkatten spinner när man klappar den, jamar och när den ligger i knäet känner man hur den ”andas”. Justocat har utvecklats av Lars Asplund, professor i datavetenskap/ robotik och Christine Gustavsson, vårdforskare i samråd med professionella vårdgivare vid Attendo Care Eskilshem. Här kan du läsa mer om robotkatten: www.robynrobotics.se. Anna-Karin Olsson, arbetsterapeut på Kaggeleds äldreboende, tror att robot katten kan vara ett sätt att öka välbefinnandet hos de äldre. Foto: Erica Holm.
© Copyright 2024