Sålde allt för att mönstra på missionsskepp

Pingst.se
n NYHETER n REPORTAGE n UNDERVISNING n RECENSIONER n KRÖNIKOR n FOLK
EZRA VILL TJÄNA GUD
MED ALL SIN KRAFT
BIBELNS ESTER MODELL
FÖR HÅLLBART LEDARSKAP
PINGSTRÖRELSEN ÖKAR
MED 1 039 MEDLEMMAR
ANDERS
Sålde allt för att mönstra
på missionsskepp
GÜLAN GÖR
KRISTEN TV
PÅ TURKISKA
SIMON
FÖRBÄTTRAR
VÄRLDEN
NR 3 SEPT 2014
LEDARE
Pingst.se
MEDLEMSTIDNING FÖR
PINGSTRÖRELSEN
REDAKTION
Ansv. utgivare
Redaktör
Layout
Medarbetare
Pelle Hörnmark
Ulrika Ramstrand
Pierre Eriksson
Kerstin Klason
Daniel Röjås
Johan Gustafsson
Dan Salomonsson
Olof Djurfeldt
Andreas Skoog
Johan Hesselstrand
Anders Hällzon
Maria Levander
Bertil Åkerlund
Ramón Sánchez Orense
Mattias Celinder
Börje Dahlkvist
Margareta Edin
Caj Hellsten
Ingrid Svanell
Copenhagen Media
Facility
Omslagsbild Ulrika Ramstrand
Redaktionsråd Ulrika Wadskog
Maria Levander
Noomi Lind
Mattias Celinder
Roger Svanell
KONTAKTA OSS
Växel
Redaktör
E-post
Webbplats
Postadress
Besöksadress
Tryckeri
Produktion
08-608 96 00
08-619 25 39
ulrika.ramstrand@
pingst.se
www.pingst.se
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
Pingst.se
Box 15144
167 15 Bromma
Gustavslundsvägen 18
167 51 Bromma
V-TAB,
Västerås
Pingst – fria
församlingar
i samverkan
ANNONSER
För annonsering i tidningen kontakta
Ulrika Ramstrand
ulrika.ramstrand­@pingst.se
08-619 25 39
eller
Magnus Wahlström
magnus.wahlstrom@pingst.se
08-619 25 46
ADRESSÄNDRING
Alla eventuella adres­s­ändringar
lämnas till din församling.
Församlingar som har frågor kan
vända sig till:
E-post info@pingst.se
Pingst.se ges ut av Sveriges pingst­
församlingar genom riksföreningen
Pingst – fria församlingar i samverkan
2
Vacker och farlig
J
ag är ingen svampplockare. Jag är
dock i skogen regelbundet. Motionerar, jagar eller letar efter en bortslagen
golfboll. Jag är imponerad av den röda
flugsvamp­en. Stor, stolt med mustig röd
färg och med intensiva vita prickar reser den
sig ur myllan och drar blickarna till sig. Jag
tycker faktiskt att den röda flugsvampen
är vacker. Jag vet dessutom att den är farlig. Oätlig. Visserligen gav den, enligt sägen,
vikingarna energi till att gå bärsärkargång och
kunde döda vägglöss enligt Linné. Men, enligt
svampboken, förrädiskt vacker och farlig.
SÅ TÄNKER JAG OM MÅNGA företeelser i
tiden. Värderingar och förhållningssätt som
står fram som vackra och iögonfallande men,
enligt en annan bok, ganska farliga. Jag tror
att det är med värderingarna som det är med
svamparna. Utan kunskap ur boken kan man
förledas av det vackra
yttre.
Jag inser att församlingen, mitt eget liv,
och många saker i kristenheten ständigt är i
frestelsens garn. Frestelsen att överge informationen från boken för glansen hos det
yttre. Vi talar ibland om ”en inre sekularisering” i kyrkan. Jag tror att det är både sant
och falskt. Jag uppfattar ofta församlingsliv
som mer ärligt, barmhärtigt och uppriktigt
än någonsin. Samtidigt har vi svårt att hantera de sanningar och värderingar som Bibeln
lyfter fram som livgivande och fundamentala.
Bibeln varnar för att människorna i den
yttersta tiden överger sanningen och att kärleken kallnar. Liknelserna är många. Den väg
är smal som leder till livet, saltet kan mista
sin kraft och ljuset som riskerar att hamna i
skuggan.
Det är nu många förväntar sig exempel.
Vilka värderingar tänker jag på? Så enkelt
blir det inte, men fundera gärna igenom ditt
och församlingens liv. Vad styr dina/era värderingar i avgörande frågor. Vad påverkar
synen på medmänniskor och det omgivande
samhället?
VI SKA INTE VARA OVISA och alltför anings-
lösa i vår hållning till samhälle, media, tidsandan och det som syns vara vackert. Jag är
övertygad om att när boken, Bibeln, är en
auktoritet för lära och liv för församlingens
och våra personliga liv undviker vi farorna.
Så. Nåd och sanning är en delikat utmaning. Älskar vi Ordet mer än människorna
så riskerar vi att bli obarmhärtiga. Älskar vi
människorna mer än Ordet riskerar vi att förlora kraften.
Älska Gud och älska din nästa, var Jesu
sammanfattning av lagen. Känns som det håller fortfarande.
Ha en välsignad höst,
PELLE HÖRNMARK
Föreståndare i Pingst
– fria församlingar i samverkan
PINGST.SE NR 3 2014
INNEHÅLL
20
Dop och glädje på
LP-läger
Sammanlagt döptes
26 personer på
LP-verksamhetens
tre sommarläger
på Drakudden,
Gullbranna­gården och
Lyktan, som alla tre
hade ”Framtidstro och
hopp” som tema.
6
Nästa år i Jerusalem
Nu är det dags för pastorerna i
nätverket Pingst Pastor att anmäla
sig till nästa hösts studieresa till
Jerusalem. Där ska Bibelns texter
studeras på plats och intressanta
möten och förläsningar hållas.
7
Arvet efter Lewi
I början av september var det
40 år sedan Lewi Pethrus avled.
Under hela hösten besöker Tommy
Dahlman församlingar runt om i
Sverige och talar utmaningar under
rubriken ”Arvet efter Lewi”.
Religionsfrihet
N
är Ezra, som var muslim, valde att ta emot Jesus i sitt liv,
måste han fly för sitt liv. Vänner, släktingar och till och med
hans pappa ville döda honom. Du kan läsa om honom på sidorna 14 och 15. I dag brinner han av iver över att nå muslimska
områden i Tanzania med evangelium via radio och gläds över att
hans pappa också blivit frälst.
Hans berättelse sätter igång mina tankar och jag tänker för
mig själv att jag som pingstvänsunge i Sverige på 60- och 70-talen
kom ganska lindrigt undan ändå. Värre än gliringar och hånfulla
flin i skolan blev det sällan.
MEN HUR SER DET UT NU för tiden då? Vi pratar ju så mycket om
vikten av tolerans i det här landet, men samtidigt kommer det hela
tiden rapporter om angrepp på människor som tror. Muslim, jude
eller kristen tycks inte spela så stor roll. Alla får sina slängar av sleven.
Precis när den här tidningen ska gå till tryck nås jag av informationen att Sveriges Kristna Råd till och med tagit initiativ till
en kartläggning av hatbrott mot kristna. I Sverige. Just nu.
Och under den ljuvliga, varma sommar som ligger bakom har
PINGST.SE NR 3 2014
14
Mama Ester lindrar kval
Mama Ester är verksam på Panzisjukhuset i Bukavu och håller i
sång- och rörelsesamlingar för
våldtagna kvinnor. Samlingar som
bidrar till att lindra kvalen och vara
en hjälp i rehabiliteringen.
24
Hjärta för Nkingasjukhuset
Pensionerade sjuksköterskan
Margareta Edin brinner fortfarande
för Nkinga-sjukhuset i Tanzania där
hon jobbat i många år. Brickförsäljning i Sverige ger medel både till
sjukhuset och dess patienter.
vi fått fruktansvärda rapporter om hur hela folkgrupper förföljs, fördrivs, hotas, lemlästas och
dödas enbart på grund av att de i krigarnas ögon
har fel tro.
I VÅRT LAND TROR JAG vi behöver stå upp
för religionsfriheten i betydelsen friheten att
ha en tro. Har på senare år insett att tolkningen av begreppet för många numera är
frihet från religion. Att få ha en tro, leva
ut den och ha den som en grogrund för
att vara med och påverka familj, omgivning och samhälle är en rättighet, som i stora delar av världen är långt ifrån självklar.
Om den rätten inte fanns skulle väldigt
mycket av det den här tidningen berättar om
inte finnas. För här möter du många människor som på olika sätt valt att låta tron på
Jesus få konsekvenser i sina liv.
ULRIKA RAMSTRAND
3
SVERIGE
PLU ger
ringar på
vattnet
Två år har snart gått sedan
Pingst ledarutveckling (PLU)
lyfte från planeringsbordet för
att landa i församlingarnas
hjärta och kärna. Omkring
3 000 ideella ledare i
svenska pingstförsamlingar
har varit engagerade i lokala
grupper och gjort sin resa
i respektive spår. För det
handlar om en brett upplagd
satsning vars syfte varit att
engagera och inspirera rakt
in på bredden såväl som på
djupet i församlingarnas olika
verksamheter.
Under våren 2013 hölls de första
regionala samlingarna och nu i
höst är det dags för de sista. Så
på ett sätt kan man kanske säga
att satsningen går mot sitt slut.
Samtidigt så handlar det alls
inte om att ”knyta ihop säcken”. Tvärtom är det nu dags att
öppna den och sprida innehållet.
För hela tanken och syftet är och
har varit att väcka nytt engagemang och inspiration i hela församlingen, genom att nyckelpersoner ”tränats” i olika spår.
– Det handlar om ”ringar på
vattnet”, säger Sofia Kåhre, en
av de ideella ledare som deltagit
i PLU i sin lokala församling,
Pingstförsamlingen i Sollentuna,
med ett slitet uttryck.
Slitet eller inte, kanske är det
ändå det som bäst beskriver
upplägget av PLU.
Sollentuna pingst var alltså en
av de församlingar som svarade
4
positivt på inbjudan att delta.
Och när beslutet tagits i församlingsledningen engagerades
Annette Karmitsa som ansvarig
studieledare för satsningen.
35 har deltagit
Hon kan berätta att cirka 35
personer deltagit i de olika spåren.
– Vi har haft alla spåren, även
om deltagarantalet varierat mellan dem, säger hon.
Flest har spåret ”Ung” samlat, vilket är ganska naturligt då
det handlar om ledare för barnoch ungdomsarbetet, där många
ledare är engagerade.
Minst anmälningar blev det i
spåret ”Leda och styra”.
Annette förklarar att många
som skulle varit aktuella för det
spåret också var intresserade av
övriga spår, inte minst lockades många av dem till ”Andlig
tjänst”.
De olika spåren har inte bara
’
varierat i antal deltagare, utan
också när det gäller åldersammansättning och det sätt som de
tillsammans hanterat innehållet
i spårmaterialet.
Sofia Kåhre, till vardags
nationalekonom, har lett ”Missionsspåret”. Hon sitter själv i
församlingsledningen och ingår
i församlingens Internationella
råd (Missionsrådet).
– Därför kändes det naturligt
för mig att vara med i spåret
”Mission”. Flera av deltagarna
är också starkt engagerade i församlingens missionsarbete vilket
gjort att de kommit och gått en
del, då de ibland gett sig iväg på
missionsuppdrag av olika slag.
I ”Mission” har man arbetat
nära Internationella rådet vilket
gett spårgruppen en praktisk och
handfast prägel, där man funderat på hur man vill se församlingens mission i fortsättningen
och arbetat med konkreta idéer
och planer, diskuterat och vär-
PLU-DELTAGARE. Annette Karmitsa, Ola
derat olika sätt att gå vidare med
församlingens missionsuppdrag
framöver.
– Nu gäller det att hitta möjligheterna att som ledare engagera, motivera och inspirera hela
församlingen för vårt missionsarbete, säger Sofia.
Helt annorlunda i sin karaktär är spåret ”Andlig tjänst”. Där
FAKTA Pingst Ledarutveckling
c Pingst Ledarutveckling, PLU, riktar sig till
ideella ledare i pingstförsamlingarna och kan
beskrivas som en uppföljning av Pastorsakademin.
c Startade våren 2013.
c Avslutas under hösten 2014.
c Deltagandet sker genom att den lokala församlingen anmält sig.
c Varje församling som deltar har utsett en
lokal utbildningsledare.
c De nästan 3 000 deltagarna har kunnat välja
mellan fem olika fördjupningsspår; Leda och
styra, Kreativ Kommunikation, Under 20, Mission och Andlig tjänst.
c Varje termin hålls en gemensam regional
utbildningsdag, antingen i Umeå, Västerås,
Värnamo eller Göteborg.
c Mellan utbildningsdagarna pågår det lokala
arbetet, bland annat med hjälp av webb-baserat
material.
c Chatrine Carlson, Jönköping, är projektledare
för PLU.
PINGST.SE NR 3 2014
U-pastorer
på resa
n I början av oktober åker
drygt 30 ungdomspastorer
från pingstförsamlingar runt
om i landet på en gemensam
resa till Egypten och Etiopien.
Resan arrangeras av Pingst,
IBRA, Pingst ung och PMU
och kommer att innehålla
många intressanta möten och
tillfällen till gemenskap med
troende på de olika platserna
som besöks.
Syftet med resan är att
inspirera ungdomspastorerna för mission och kampen
för frihet, upprättelse och
försoning, så att de i sin tur
kan inspirera andra.
Smyrna
i tomtkö
Hössjer och Sofia Kåhre är på olika sätt engagerade i PLU-arbetet i sin hemförsamling i Sollentuna.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
handlar det mycket om en inre
process som inte är lika enkel att
omsätta i handlingsplaner eller
ens i ord.
Annan dimension
Ola Hössjer har varit spårledare. Han är till professionen
professor i matematisk statistik.
Även om han, när han beskriver
matematiken nästan får det att
låta andligt, så sökte han sig till
det här spåret just för att hitta
en motvikt till den logiska och
mönsterbundna tankevärld som
präglar matematikens mekanismer.
– Jag är också intresserad av
apologetik, det vill säga trons
försvar, och har varit med som
ledare i församlingens Alphaarbete. Men också i dessa sammanhang handlar det mycket
om förnuftsbaserat tänkande.
Andlig tjänst måste också räkna
PINGST.SE NR 3 2014
med en annan dimension som
inte kan beskrivas i sådana termer, säger han.
Annette nämner att ett viktigt inslag har varit ”Den sanna
berättelsen om min tro”. Alla
spåren har använt sig av skriften
med det namnet, som är en vägledning i hur man delar med sig
av sig själv och hur man tar del
av andras livsberättelse och som
fått ett konkret uttryck både i de
gemensamma samlingarna och i
grupperna.
Ta del av varandras liv
Ola återkommer flera gånger
till betydelsen av detta i hans
spår.
– Det har varit oerhört värdefullt att på det sättet ta del av
varandras liv, säger han och önskar att just detta ska få en större
plats i församlingens gudstjänster.
Alla tre är positiva till den
struktur som PLU haft, med både
litteratur och webbaserade resurser, bland annat i form av föreläsningar. Och inte minst de regionala storsamlingar som hållits.
– Det har varit väldigt givande
att få möta andra församlingar
och ta del av deras erfarenheter,
säger Annette.
– Det har också bidragit till
en samhörighetskänsla både
till varandra och till Pingst som
samfund, säger Ola.
Frågan om hur det nu kommer att fortplantas ut i församlingen och hur det kommer att
märkas i församlingens liv kan
förstås bara tiden svara på.
Förhoppningsvis blir det mer
än stillsamma, långsamt utdöende ”ringar på vattnet” som
breder ut sig på ytan, utan också
en djupgående rörelse på djupet.
KERSTIN KLASON
n I början av sommaren
beslutade
Smyrnaförsamlingen i Göteborg att lämna
in en ansökan om markanvisning för fastighet med
kyrka i den nya stadsdelen
Frihamnsområdet. Beslutet
är att jämföra med att ställa
sig i tomtkö.
Om ett erbjudande om
mark skulle bli aktuellt ska
församlingen göra en utvärdering utifrån läge och kostnad och först därefter besluta
om man vill gå vidare.
Besked om markanvisning
väntas någon gång under
hösten.
Ny i tjänst
n Även i höst har introduktionsdagar hållits för den
som är nyanställd i pingstförsamling eller gemensam
verksamhet. Kursen hålls på
Kaggeholms slott på Ekerö
utanför Stockholm
Kursen Ny i tjänst leds av
Ingrid Svanell, verksamhetsledare för Pingst församling,
och som lärare medverkar
även Stefan Beimark, Pelle
Hörnmark och Magnus
Wahlström.
På programmet står till
exempel samtal om yrkes­
identitet, undervisning i
konflikthantering och i att
leda frivilliga ledare.
5
SVERIGE
Pastorsnätverket
åker till Jerusalem
Nu börjar det bli dags för
medlemmarna i nätverket
Pingst Pastor att anmäla
sig till resan till Jerusalem
nästa höst. En studieresa,
där Bibeln på ett särskilt
sätt står i fokus.
Ett stort konferenshotell i
utkanten av Jerusalem är uppbokat under två veckor i oktober nästa år. Planering pågår
för att göra en studievecka
i Jerusalem möjlig för alla i
Pingst pastors nätverk. Tanken
är att man ska åka tillsammans
med andra pastorer från sin
region och processgrupp, så att
man tillsammans kan bearbeta
sina upplevelser.
Vilka regioner som åker
vilken vecka presenteras på
Pingst pastors hemsida, där
man också i dagarna öppnat
upp möjligheten att anmäla
sig. Där kommer också boktips
och annat förberedelsematerial
att läggas ut.
”Ge pastorerna en boost”
Bakom idén med en pastorsresa till Jerusalem ligger
pingstförsamlingen i Uppsala,
som i flera år anordnat studieresor dit.
– Det känns som en naturlig
vidareutveckling av det, säger
Tatta Lennartsson, som är den
som håller i de praktiska frågorna och en stor del av planeringen.
– Vi hoppas ge pastorerna
en riktig bibelboost och att de
genom att läsa Bibeln i den
miljö den kom till och utspelade sig i, kopplat till matnyttiga föreläsningar och möten
med de troende i området ska
kunna åka hem som bättre och
mer hängivna förkunnare. Vi
ser det också som ett sätt att
stärka nätverket.
Pastorerna kommer att få
lyssna till lokala expertföreläsare, församlingsbyggare och
bibellärare och få möta människor verksamma på plats,
kristna palestinier såväl som
ortodoxa judar. Några besök
på platser som Getsemane och
6
UTFLYKTSMÅL. Någon
eller några utflykter i och
runt Jerusalem blir det också
under bibelstudieveckan för
pastorer nästa höst. Här
Getsemaneträdgården.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Västra muren blir det förstås
också.
– 
Vi vill ge en mix av
yppersta kunskap, tid till egen
bearbetning, tid i processgrupperna att lära och uppleva det
bibeltexten säger tillsammans,
säger Tatta Lennartsson och
tillägger:
– Bibeln kommer att vara i
fokus hela tiden, men självklart
blir det också möten med det
som är och händer nu.
– Vi kommer att växla mellan fullspäckade föreläsningsdagar och dagar då man får
chans att smälta det man hört
och se sig omkring i Jerusalem och besöka platserna som
kopplar till texterna.
Stort intresse
Fokus för resan kommer att
ligga på hur Jesus såg på olika
saker som Templet, Sabbaten,
Ordet, Anden etcetera.
Resan kommer att kosta
cirka 11 000 kronor per person
och då ingår resa, del i dubbelrum, halvpension och alla
transporter och inträden. Resten av kostnaderna står Pingst
som sponsor för.
– Vi har mött ett stort intresse för det här upplägget, säger
Tatta Lennartsson. Vår förhoppning är att förkunnarna
ska utvecklas i sin tjänst och få
en ännu större tilltro till Bibeln.
ULRIKA RAMSTRAND
TEKNIKINTRESSERAD. Höstens konferens för tekniker i församlingarna hålls
Gurus anordnar. Konferens för
I början av oktober möts
de som jobbar med teknik i
församlingarna återigen till
konferens. Det blir den tredje
i ordningen och arrangörerna hoppas på över 200
deltagare. Konferensen hålls,
precis som förra hösten,
i Pingstkyrkan i Uppsala.
Johan Gustafsson är en av dem
som dragit igång nätverket Swedish Gurus, som tagit initiativ
till de svenska konferenserna.
Namnet är en förkortning av
Swedish Gurus of Tech och
skulle kunna översättas ”svenska
teknikgurus”. Förlagan är ett
amerikanskt liknande nätverk
för tekniker i kyrkan.
På årets konferens är Todd
Elliott, Technical Arts Director
i Willow Creek-församlingen i
Chicago, talare. Han är inte bara
tekniskt ansvarig där utan fungerar också som en särskild pastor
för teknikerna. I hans församling
brukar liknande konferenser
hållas och Johan Gustafsson och
några till har varit med där och
låtit sig inspireras tillsammans
med cirka 2 000 andra deltagare.
Bättre med samarbete
Temat för årets konferens är
”Bättre tillsammans”. Bakom
detta ligger tanken att allt blir
bättre i församlingen om pastorer, ljus, ljud, och musiker och
sångare jobbar tillsammans.
– Jag tycker det är viktigt att
teknikerna ses som en del av församlingen, säger Johan Gustafsson. Med den här konferensen
vill vi lyfta fram personerna bakom ljus och ljud, som vi menar
är lika viktiga som de som står
på scenen.
– När allt går bra får man sällan cred, men när något går fel
märks det väldigt väl.
Årets konferens hålls den
PINGST.SE NR 3 2014
HALLÅ DÄR ...
…Tommy Dahlman, som
under hösten anordnar
temakvällar och gudstjänster om apostlaskap,
pionjärkraft och visionärt
seende under rubriken
Arvet efter Lewi.
Hur kom du på den här
idén?
– Det hela började i början av året då jag och några
andra pastorer satt och
pratade och det kom upp
att det i höst är 40 år sedan
Lewi Pethrus gick ur tiden.
Vi diskuterade om man
på något sätt skulle kunna
göra någonting med anledning av detta. Jag funderade
vidare och la ut en krok på
sociala medier för att kolla
intresset och fick en hel del
intresseförfrågningar, vilket
blev en grogrund för att jobba och tänka vidare vilket
resulterat i höstens turné.
i Uppsala Pingstkyrka och är den tredje i ordningen som nätverket Swedish
FOTO: JOHAN GUSTAFSSON
tekniker
3–4 oktober. På fredagskvällen
anordnas en festkväll, då syftet
är att ge alla teknikerna ett stort
TACK för att de finns och för
det de gör. Då finns både Todd
Elliott och Pelle Hörnmark med
som talare.
På lördagen är det ett intensivt program med många olika
parallella spår att välja från utifrån intresse och inriktning.
Avslutning sker på lördagskvällen för de allra flesta måste hinna hem och jobba med tekniken
i sina församlingar på söndagen.
Inte minst utifrån detta är det
praktiskt och bra att konferensen hålls i Uppsala, konstaterar
Johan Gustafsson. Närheten till
Arlanda gör det lätt att ta sig dit
och därifrån också för för dem
som reser långt.
Ideellt nätverk
Nätverket Swedish Gurus
startade i Nynäshamn och
PINGST.SE NR 3 2014
drivs helt ideellt. Nynäs Pingst,
Pingstkyrkan i Uppsala och
Pingst centralt finns med och
sponsrar på olika sätt, men när
pengarna inte räcker betalar
entusiasterna ur egen ficka.
Vill ordna två konferenser
– 
Det är till exempel en
princip­grej för oss att konferensen ska vara gratis för deltagarna, säger Johan Gustafsson och
tillägger att drömmen är att varje år anordna två konferenser.
Men i år har kraften bara räckt
till en. Behovet finns i alla fall.
Till den första konferensen förra
våren i Nynäshamn kom 45 personer, och till förra hösten i Uppsala kom hela 165. Därför vågar
Johan och de andra tro på mer än
200 deltagare den här gången.
Fotnot: På hemsidan www.
swedishgurus.se finns mer information om nätverket.
ULRIKA RAMSTRAND
Hur är intresset?
– Väldigt stort, skulle jag
säga. Omkring 100 församlingar har hört av sig, varav
typ 95 procent är pingstförsamlingar. Under hösten
besöker jag 55 församlingar
och kanske fortsätter vi efter
nyår.
Hur är en samling upplagd?
– Det är viktigt att säga att
det inte handlar om någon
nostalgitripp, men att vi vill
peka på det Lewi Pethrus
stod för och lyfta ett antal
tidlösa egenskaper som han
hade och sen lyfta in detta i
ett större perspektiv och fundera kring vad vi i dag gör för
att lyckas nå in i samhället på
samma sätt som han gjorde.
Det handlar till exempel om
hans integritet, fokus och
mod, hjärtat för de utsatta
och samhällsengagemanget,
allt grundat i erfarenheten av
Andens dop.
– Emilia Lundberg, country- och gospelartist finns
också med och sjunger i
samlingarna.
– Sen är det lite upp till
varje församling vad de vill
Tommy Dahlman vill inspirera
för visionärt tänkande genom
temasamlingarna ”Arvet efter
Lewi”.
göra med samlingen. En
del satsar och gör dem mer
utåtriktade.
– I samband med samlingarna delar vi också ut
en specialtidning om Lewi
Pethrus, som Världen idag
tagit fram. Tidningen är en
av sponsorerna för turnén.
Vad hoppas du att kvällarna ska resultera i?
– Jag skulle önska att de
fick bidra till ett intresse
för vår historia och kanske till en satsning på att
trycka upp Lewi Pethrus
skrifter igen. Jag har under
de senaste åren läst igenom
hans produktion och slagits
av vad fräsch den är. En lite
modernare språkdräkt tror
jag skulle räcka.
Hur har du själv påverkats
av Lewi Pethrus? Du var
ju bara ett barn när han
dog?
– När jag började som
evangelist och gick på olika
kortare bibelskolor var han
ständigt citerad. Sen har
jag jobbat som medpastor i
åtta olika församlingar och
märkt hur central han varit
för de olika föreståndarna
jag jobbat med.
– Det som slagit mig är
att han var en person som
vågade gå före, vågade göra
nya saker, tänka nytt. Jag
fascineras av en person med
hans teologiska fallenhet,
goda skribentegenskaper,
företagsamhet och entreprenörsanda.
ULRIKA RAMSTRAND
7
SVERIGE
JÄMLIKHET. ”Ester, för hållbart ledarskap” har till syfte att skapa nätverk, ge handledning och sprida kunskap. Kunskap om den genomförda kartläggningen
åtgärder för ett mer jämställt, jämlikt och hållbart ledarskap. Här talar Anethe Carlson vid seminariet under Nyhemsveckan, bland annat om hur snäv normen
Bibelns Ester modell
Nu får Pingst ungs jämställdhetsrapport en uppföljning i
Ester-projektet, som handlar
om hållbart ledarskap. Anethe
Carlson och Jenny Bergh, som
tog fram rapporten, kommer
i höst att utbilda barn- och
ungdomsledare i de fem
olika Pingst ung-regionerna.
Utgångspunkten är att en
jämlik användning av resurser
ger tillväxt.
Pingst ung har sökt och fått
pengar från Ungdomsstyrelsen
för att följa upp den rapport
om jämställdheten i Pingst som
blev klar förra hösten och där
det bland annat framkom att
en majoritet inte var nöjd med
8
dagens situation och tycker att
det är en fråga som behöver jobbas med.
– Jag tycker det är
väldigt positivt att så
många vill jobba med
frågan, säger Jenny
Bergh.
I arbetet med rapporten blev det tydligt att det inte är teologin som begränsar
kvinnorna, utan att
det snarare handlar om att normen för en ledare är så snäv att
väldigt få passar in i den. När en
ledare förväntas vara en vit man
mellan 30 och 50 år, faller inte
bara kvinnor utanför ramen,
utan också människor med
annat etniskt ursprung eller som
hunnit bli något äldre.
– Men normen
syns inte förrän man stöter i den, konstaterar Jenny
Bergh.
– Och
en
norm går inte
att leva upp
till, det hjälper
inte hur man
anstränger sig, fortsätter hon.
Och när det inte går hur man
än utbildar och fortbildar sig, så
leder det till tankar att man är
dålig och inte duger.
Det hon och Anethe Carlson
gör vid sina utbildningstillfällen
är att utifrån det som framkom i
rapporten visa på hur verkligheten ser ut, göra en analys av detta samt ge verktyg för att kunna
förändra.
Ingen kvinnofråga
Något som gynnar både kvinnor och män, menar de och är
noga med att påpeka att jämställdhet inte är en kvinnofråga,
utan en fråga om resursanvändning, och att ge möjlighet till
varje människa att utvecklas
och verka utifrån sina förutsättningar.
På sina kursdagar kommer de
att visa på hur man kan se och
upptäcka det mönster som finns,
både individuellt och i grupp.
PINGST.SE NR 3 2014
Checklista
för framkallning
Det här frågebatteriet kan utgöra en god hjälp
för att få fram en bild av hur en grupp, en samling, eller ett sammanträde fungerar och vem
eller vilka som har makten där:
c Vem ges ordet?
c Lägger du märke till något särskilt med
kroppsspråket?
Vem tar plats?
Vem får plats?
Vem lyssnas det på?
Vilka blir osynliggjorda?
Vem blir motsagd?
Vem skämtar?
Vem kritiserar?
Vem ställer frågor?
Vem vänder sig alla till?
Vem ignoreras?
c
c
c
c
c
c
c
c
c
c
av jämställdheten i Pingst men också om
för en ledare är. FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
Jenny Bergh talar om hur framkallningsprocessen kan se
ut och vilka frågor som kan hjälpa till att få fram en bild.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
för hållbart ledarskap
Ett batteri av frågor hjälper till
att framkalla en bild.
Den här framkallningsprocessen är viktig, menar de, därför
att den får fram hur det ser ut,
så att den bilden blir gemensam.
– Det blir en ögonöppnare,
säger de.
Funderar över strategier
Därefter följer en mobiliseringsprocess, som innebär att
man funderar över strategier
och mål och vad som behöver
göras annorlunda och därefter
kan en förändringsprocess dra
igång, där man inom en viss
tid kan driva igenom det man
bestämt behöver göras.
Anethe Carlson och Jenny
PINGST.SE NR 3 2014
Bergh kommer också att undervisa om härskartekniker och ge
redskap för mottekniker, så att
man både kan se och bemöta
härskarteknik på ett respektfullt
sätt.
Som teologisk utgångspunkt
har de valt Esters bok i Gamla
testamentet, som de menar visar
på vikten av att samarbeta. Ester
och Mordokai behövde varandra och sina olika kompetenser
i arbetet för att rädda folket,
ensam kunde ingen av dem
åstadkomma den nödvändiga
förändringen.
– Det är en bok som rymmer
så mycket, säger Anethe. Ester
är en adopterad krigsfånge, som
tillsammans med Mordokai gör
en analys av den situation de
befinner sig i och tillsammans
kommer fram till ett sätt att
rädda deras folk och också stifta
lagar som gynnar alla i landet.
– I vårt arbete vill vi inte bara
utgå från ett kvinnoperspektiv,
utan lyfta att män och kvinnors
gemensamma insatser behövs.
Delad makt
Vilket förstås också innebär
att makten behöver delas lika
mellan män och kvinnor.
– Jag har levt så länge i den
här rörelsen att jag inte kan bli
helt ignorerad när jag säger nåt,
konstaterar Anethe Carlson.
Hon och Jenny Berg vill också lyfta att jämställdhet har sin
grund i evangeliets kraft, som
upprättar både män och kvinnor
till funktion.
De har fått en hel del respons
på jämställdhetsrapporten och
bland annat inbjudits att undervisa på regionala pastorsdagar
kring de här frågorna. De är
dock noga med att betona att
det är Pingst ung som äger projektet.
I samband med ett seminarium under Nyhemsveckan
lanserades en Facebooksida
som heter Ester, som kommer att vara projektets främsta
informationskanal.
Se:
http://www.facebook.com/
esterhallbartledarskap?fref=ts
ULRIKA RAMSTRAND
9
VÄRLDEN
Jesus gav Ezra nya
– Jag har mått så dåligt över
att jag så länge tjänat satan,
nu vill jag verkligen tjäna Gud
med all min kraft.
Det säger Ezra, en före
detta muslimsk tanzanier som
mött Jesus och blivit en efterlängtad IBRA-producent.
Ezra föddes som Athmani
Ramadhani i Kigoma i västra
Tanzania. Hela hans släkt var
muslimer och själv fick han en
grundlig utbildning i islam från
tidig ålder. Han lärde sig Koranen på originalspråket arabiska
och var väl insatt i skriften.
– Jag fick även lära mig att
argumentera emot den kristna
tron. Jag var verkligen en motståndare till kristendomen.
Men år 2000 inträffade flera
händelser där Jesus gav sig tillkänna för muslimen Athmani:
han lyssnade på musik och predikningar från Habari Maalum
(IBRAs center), började läsa
Bibeln och fick vid flera tillfällen
se Jesus i tydliga uppenbarelser.
Mötte Jesus via radion
– Jag mötte Jesus tack vare
Habari Maalums arbete genom
att lyssna på kören ”Barabara
13” på radion. Jag blev väldigt
attraherad av budskapet som
handlade om Guds kraft. Jag
lyssnade också på predikningar
som jag funderade över och
jämförde med Koranens budskap. Jag köpte Bibeln som jag
läste noga, vers för vers. Både
Koranen och Bibeln säger att
Jesus är den sanna vägen. Men vi
muslimer har fått undervisningen att Jesus inte är Gud. Men så
småningom förstod jag att Jesus
är Gud. Efter att jag läst både
Koranen och Bibeln upptäckte
jag att jag inte kände den Gud
som jag tillbad och att det är den
Gud som Bibeln beskriver som
jag måste tro på.
Strax innan hade Athmani
mött Jesus på ett omtumlande
sätt.
– Jag sov och såg Jesus vid
sidan av min säng. Tre gånger
upprepade han mitt namn,
10
Athmani, och sade: ”Du har tjänat Satan tillräckligt länge, nu
ska du tjäna mig.” Jag svarade
honom med ord från Koranen
på arabiska där jag förbannade
honom som satan själv. Då försvann han. Men följande natt
återkom han och sade samma
sak: ”Athmani, du har tjänat
Satan tillräckligt länge, nu ska
du tjäna mig.”
”Hjärtat öppnades”
Athmani frågade ”Vem är
du?” ”Jag är Jesus.” svarade han.
Jag svarade att ”Jag kan inte bli
en kristen, jag kan inte tjäna
dig.” Då försvann Jesus. Men
efter en vecka, när Athmani var
ute och promenerade, visade sig
Jesus för honom igen.
– Då kände jag att mitt hjärta
öppnades. Jag bad en vän följa
med mig till en kyrka och träffa
en pastor. Jag sade att jag behöver ta emot Jesus som min Frälsare och Herre. Pastorn trodde
inte det var sant att jag, en muslim, ville ta emot Jesus. Men jag
intygade att jag önskade mig
detta av hela mitt hjärta.
Där och då, med böjda knän
och en pastor som bad för
honom fick Athmani be Jesus
att ta emot honom. När han
kom hem hade folk redan nåtts
av ryktet att Athmani hade varit
i kyrkan och överöste honom
med förebråelser och varningar
för de kristna.
– Pappa stod i främsta ledet
för att döda mig. Jag fick fly och
gömma mig i skogen för att komma undan de som ville döda mig.
Ezra (namnet han tog efter
omvändelsen) beskriver hur
Gud sedan hjälpte honom
genom att sända människor i
hans väg som gav honom husrum och såg till att han kunde
gå på en ett-årig bibelskola. Där
föddes en vilja att förmedla Jesus
till andra. Flera år senare kom
han till Dar es Salaam, Tanzanias största stad vid kusten.
– Där träffade jag folk som
hade en brinnande längtan att
nå muslimer med evangeliet i
LÄMNADE ISLAM. Ezra drömmer om att kunna nå de muslimskt dominerade
Dar es Salaam och utmed hela
kusten. Först ville jag argumentera och diskutera med dem,
men mina vänner hjälpte mig att
bemöta dem på ett rätt och kärleksfullt sätt.
För snart ett år sedan fick Ezra
kontakt med Habari Maalum
som sökte någon med muslimsk
bakgrund som ville jobba för att
nå muslimer. En anställningsintervju resulterade i att han i
februari i år började en tjänst
som radioproducent. Eftersom
radioproduktion var något helt
nytt för honom fick han en introduktionskurs, sedan har allt gått
i en rasande fart. Den 25 mars
var en historisk dag på Habari
Maalum, då man kunde börja
sända direktsänd radio från en
egen FM-station. Responsen blev
enorm med 12 000 lyssnare som
hörde av sig till stationen den
första månaden och människor
som kom till studion för att bli
frälsta.
– 
Jag ville verkligen jobba,
säger Ezra entusiastisk. Sedan
FM-sändningarna började för
drygt tre månader sedan har 80
muslimer blivit frälsta! Jag startade direkt en DBS-grupp (upptäckarbibelstudiegrupp) i AruPINGST.SE NR 3 2014
drömmar
områdena i Tanzania med evangeliet om Jesus Kristus. sha med nio personer som vi fått
kontakt med via programmen.
Det går knappt att hänga med
när Ezra berättar om allt som
hänt på bara några månader.
Förutom den grupp Ezra leder i
Arusha har han startat två grupper i grannstaden Moshi, med
muslimer som kommit till tro.
Det är tydligt att Ezras prio
ett idag är att just sprida evangeliet. Han uttrycker sin tacksamhet över att kunna använda
media som gör det möjligt att nå
många på en gång.
– Om jag inte använde media
skulle det kanske ta mig fem år
PINGST.SE NR 3 2014
att besöka lika många som jag
nu kan nå på en timme via radio.
Jag har mått så dåligt över att
jag så länge tjänat satan, nu vill
jag verkligen tjäna Gud med all
kraft, förklarar Ezra sin energi.
”Behöver evangeliet”
Det han i dag drömmer om
är att kunna nå de muslimskt
dominerade områdena utmed
kusten och runt hans egen hemstad Kigoma i väster.
– Kusten, som domineras av
islam, behöver verkligen evangeliet! Här finns många prob­
lem som behöver lösas. Många
PMU stöder
irakiska
flyktingar
PMU bistår människor
på flykt undan striderna i
Irak. Konflikten har tvingat
närmare en och en halv
miljon människor ifrån
sina hem och behovet
av mat, vatten, filtar och
någonstans att bo är akut.
En insamling pågår.
FOTO: MARIA LEVANDER
människor är fast i onda krafter
och behöver frigöras i Kristus.
Ezra ber Gud att Habari
Maalum ska få sändningsmöjligheter i de muslimska områdena
och att DBS-grupper ska födas
här. Idag gläder han sig över att
en av hans personliga önskningar
börjar gå i uppfyllelse; den att
hans familj ska börja tro på Jesus.
– Nu tackar jag Gud att pappa
blivit frälst. Jag har inte träffat
honom än, men planerar att ta
semester i december för att kunna åka hem och träffa pappa och
hela familjen.
MARIA LEVANDER
I takt med IS framfart i norra Irak, blir situationen allt
mer desperat för civilbefolkningen. Omkring 1,45 miljoner invånare har drivits på
flykt, enligt FN:s humanitära
organ OCHA.
Människor som flytt för
sina liv har ofta inte hunnit få
med sig något annat än kläderna på kroppen. Kvinnor
och barn är särskilt sårbara
i en konflikt som denna, där
sociala skyddssystem brutits
ner. Rapporter kommer om
allt fler sexuella övergrepp,
om kidnappningar.
– 
Det finns inga större
organiserade flyktingläger,
utan människor tvingas ta
sin tillflykt till skolor, övergivna byggnader och andra
lokaler, eller finns utomhus
under broar och viadukter.
Vi ger nu stöd till inköp av
vinterbonade tält för familjer som flytt över gränsen
till Turkiet och planerar för
stöd till internflyktingar i
Irak, berättar Lennart Nolvall, koordinator för PMU:s
humanitära arbete.
Insatsen i Turkiet görs i
städerna Silopi, Sirnak och
Cizre strax norr om gränsen
mot Irak. Den genomförs av
samarbetspartnern Turkiska
Evangeliska Alliansen.
PMU förbereder också för
humanitärt stöd till internflyktingar i Erbil, i irakiska
Kurdistan, genom PMU:s
finska
systerorganisation
Fida. Medarbetare på plats
vittnar om att många av
internflyktingarna inte nås
av de mer storskaliga hjälpinsatser som görs, utan är helt
beroende av att kyrkorna förmedlar mat och husrum.
NOOMI LIND
11
VÄRLDEN
Pingströrelsen i Ungern
godkänd som kyrka
Albert Pataky är ledare för
pingströrelsen i Ungern. Hans
mormor var en av banbrytarna
för pingstväckelsen i landet.
Själv blev han mycket tidigt
pastor och föreståndare och
var dessutom under flera år
den tidigare pingstledaren
Attila Fabians närmaste man.
Efter Fabians död 2006 –
som följd av en olyckshändelse – blev det han som tog
över ansvaret som ledare.
Samtidigt fortsätter han som
församlingspastor.
Jag träffade honom vid ett besök
i Budapest för en tid sedan. Det
är en rörelse med cirka 20 000
medlemmar med högkvarter på
Gizellagatan i Budapest, som
under årens lopp haft en hel
del samarbete med Sverige. När
den nya konservativa regeringen
stiftade en ny religionslag som
innebar att en rad nyare kyrkor
och rörelser förlorade sin rättsliga status, fick dock denna rörelse
bevara sin legala status som kyrka. Det betyder att den får statliga bidrag och kan driva både
skolor och ge social omsorg.
Den finns också med i skolornas
religionsundervisning.
Lag prövas i EU-domstolen
Den nya religionslagen prövas
i EU-domstolen, och det är en
öppen fråga hur den kommer
att stå sig där. Kritiken har varit
hård mot angreppet på religionsfriheten. Men pingströrelsen
har i det här läget öppnat vägen
för närstående rörelser att associera sig med den och därigenom också få en legal ram för sin
verksamhet, en generositet som
upplevats som mycket positivt
av den övriga kristenheten och
som också regeringen accepterar.
De associerade grupperna
har frihet att utforma sin verksamhet. Inga andra krav ställs
än att de predikar pånyttfödelse
12
LEDARE. Albert Pataky är ledare för pingströrelsen i Ungern, som fått fortsätta ha legal status som kyrka i
landet, också efter att nya, tuffare religionslagar införts. FOTO: OLOF DJURFELDT
och troendedop och accepterar
pingstvännernas andedopslära,
även om de inte helt ansluter sig
till dem.
Seriös kristen verksamhet
Inför staten innebär också
associeringen att pingströrelsen garanterar att de grupper
det gäller bedriver seriös kristen
verksamhet. Ett av skälen till den
nya religionslagen var nämligen
att det fanns verksamheter som
inte alls hade med religion att
göra, som efter kommunismens
sammanbrott organiserade sig
som kyrkor för att kunna utnyttja de generösa bidrag som samhället gav.
– 
Pingströrelsen har aldrig
tidigare haft så stort anseende
bland andra kristna som nu,
understryker Albert Pataky.
Samtidigt säger han att han
inser att det finns risker när en
rörelse blir kyrka. De nya uppgifterna kan trots det ekonomiska stödet från staten bli en
förpliktelse att leva upp till. Han
är mycket angelägen om att den
rörelse han mormor var med om
att grunda förblir en väckelsebärare.
– Det är viktigt att gå vidare
och grunda nya församlingar,
säger han.
Han är också angelägen om
att bevara förbindelserna med
den svenska pingströrelsen. På
1930-talet betydde Georg Steen
mycket för att bemöta en osund
en svärmisk profetrörelse som
hotade pingstförsamlingarna.
Svenska kontakter
En annan svensk pastor som
ofta nämns är Bo Hörnberg och
på senare har man haft stor glädje av kontakten med pastorerna
Ulf Sundkvist i Karlskrona och
Conny Söder i Kumla. I Budapestområdet bor också i dag
ungernsvensken Julius Chernel
som återvänt till sitt hemland på
ålderns höst – en perfekt tolk för
besökande svenskar.
OLOF DJURFELDT
PINGST.SE NR 3 2014
OSJÄLVISKA. Simon Gren, Kalmar (bilden nedan), och klass ES3C från Skellefteå fick i somras ta emot utmärkelsen Årets världsförbättrare av PMU.
FOTO: PMU
De är årets världsförbättrare!
I somras delade PMU för första gången ut priser till Årets
världsförbättrare. Simon Gren
från Kalmar och klass ES3C
vid Anderstorps gymnasium i
Skellefteå fick ta emot utmärkelsen på Nyhem respektive
Lappis.
Syftet med utmärkelsen är att
uppmärksamma unga som gjort
särskilda insatser för människor
i världen och som genom sina
initiativ visar vägen för andra
till att bry sig om sina medmänniskor och våga förverkliga sina
idéer för en bättre värld.
Simon Gren, 22 år, fick priset därför att han lät språkresan
till Tanzania bli ett drömprojekt med mottot ”Help me to
help others.” Hösten 2013 åkte
han till Tanzania för att studera
swahili. Innan dess la han upp
en youtube-kanal och en facebooksida om ”Simon’s Dreamproject” med mottot ”Help me
to help others.”
Hjälp till utbildning
Genom arbetet i Lushoto får
föräldralösa barn och familjer
hjälp till utbildning och till att ta
sig ur fattigdom. Just nu jobbar
Simon på en dokumentärfilm
om sitt drömprojekt.
– Det betyder jättemycket att
få priset. Det är ett erkännande
PINGST.SE NR 3 2014
för att jag kämpat så hårt genom
projektet för att bidra till en
världsförbättring. Genom detta
kan fler få upp ögonen för att de
kan göra en bra insats även om
de inte hunnit bli så gamla, säger
Simon Gren.
Motiveringen lyder: För
Simons stora engagemang för
sina medmänniskor och för att
han utmanat andra att också
bry sig. För att han lät sin tid i
Tanzania bli så mycket mer än
att bara studera språk. Genom
”Simon’s Dreamproject” gav
han svenskar möjlighet att se
hur deras gåvor ger resultat. När
de fotbollar som svenska skolklasser skänkt överlämnades på
plats, dokumenterade Simon
det på film så att svenska barn
kunde se glädjen när de hamnade på en ny spelplan. Även i
Sverige har Simon visat att han
har ett stort hjärta för ungdomar
i allmänhet och unga flyktingar i
synnerhet.
Skänkte hela klasskassan
Klass ES3C från Skellefteå
bestämde sig för att skänka hela
sin klasskassa till Panzisjukhusets arbete med våldtäktsoffer i
DR Kongo. De 30 eleverna hade
sparat pengar länge, sålt underkläder och bakat bröd och till
slut fått ihop hela 55 000 kronor.
Men under en lektion i samhällsvetenskap ändrade de sina
planer:
– Vår lärare läste en artikel
för oss om hur man använder
våldtäkter som stridsvapen i DR
Kongo. Vi är alla tjejer och kunde relatera till dem som drabbas,
säger Julia Aronsson.
– Det finns så mycket hemska grejer som händer överallt
men det känns ändå stort att få
ha gjort någonting för någon. Vi
har inte hjälpt alla människor i
världen för det går inte, men vi
har gjort världen bättre för några hoppas vi och det känns jättebra, säger Sanna Westerberg.
Motiveringen lyder: För deras
omedelbara respons när de fick
höra om kvinnor som drabbats
av sexuellt våld i DR Kongo.
För att de var beredda att offra
de pengar de samlat in till sin
klassresa och i stället låta dem
gå till PMU:s arbete vid Panzisjukhuset. Tjejerna är ett viktigt
föredöme för andra unga genom
sin osjälviskhet och sin starka
empati för flickor och kvinnor i
världen. Deras målsättning har
inte varit att dra blickarna till sig
själva, utan att visa sin omgivning att alla kan göra något för
sina medmänniskor i världen.
När Denis Mukwege, chefsläkare på Panzi, fick höra om
klass ES3C:s initiativ sände han
tjejerna ett personligt tack där
han skriver att de är framtidens ledare och att de gör skillnad. Klassen har också fått stor
respons genom det som rapporterats i media och nu hoppas de
att deras initiativ ska ge ringar
på vattnet.
UR
13
VÄRLDEN
Mama Esther
leder morgongympa på Panzi
Panzisjukhuset i Bukavu i
östra Kongo förknippas starkt
med chefsläkaren Denis
Mukwege och hans engagemang för de utsatta kvinnorna. Men det finns många
andra som, mer i skymundan,
gör ovärderliga insatser på
sjukhuset.
En av dem är Mama Esther
som med en alldeles speciell
morgonexercis ger sargade
kroppar och själar lindring.
Det är tidig morgon när en grupp
kvinnor sätter sig på bänkar i en
avskild del av Panzisjukhuset i
Bukavu. Kvinnorna är i skilda
åldrar, några mycket unga, andra
mitt i livet och ett par en bit
över sextio. De flesta är allvarliga, någon gäspar och hos några
skymtar förväntan i blicken.
Nu ställer sig en kvinna framför gruppen. Hon är kortväxt,
har vaksamma ögon och bär
vita kläder. Det är Mama Esther,
en barnmorska som omskolat
sig till sköterska och är nyckelfigur för kvinnorna på denna
avdelning. Hon lyfter armarna,
stämmer upp i en sång och gör
rörelser. Kvinnorna kommer på
fötter, sjunger med i sången och
faller in i rörelserna.
Sedan följer andningsövningar, Mama Esther krumbuktar
med kroppen och visar hur man
får spänningarna i mellangärdet
att släppa. Kvinnorna blir mer
och mer delaktiga i övningen,
och även hos de mest allvarliga
kommer ett skyggt leende på
läpparna.
Allt ser ut som ett gympapass,
men är mer mångbottnat än så.
Exercisen ska fungera som en
14
STILLA AVSLUTNING. Morgonövningen avslutas med en kort bön.
FOTO: RAMÓN SÁNCHEZ ORENSE
ventil för traumat som kvinnorna bär på. De befinner sig
på sjukhuset av likartade skäl.
De har blivit utsatta för sexuellt
våld, även om omfattningen och
situationerna skiftar. Men varje
kvinnas erfarenhet är fasansfull
och det är den kvartsittande
smärtan inombords som Mama
Esther vill skapa utlopp för.
Lindrar för dagen
Övningen avslutas med en
rörelsesång i högt tempo, sedan
följer en kort bön och kvinnorna
skingras. Mama Esther är uppenbart glad och tacksam över att
få utföra denna viktiga uppgift.
’
Hon tror inte att övningarna kan
bota – det kräver bredare insatser
och det ansvarar sjukhusets psykologer för – men hon är övertygad om att ”gympan” lindrar för
dagen. Hon är inte bara övertygad – hon vet, för hon har arbetat med våldtäktsoffer i tio år och
lärt sig vad som kan hjälpa kvinnorna att komma vidare ett litet
steg i taget.
– 
Sång och rörelser är ett
utmärkt sätt att frigöra smärta
och skingra tankarna, säger hon.
Precis som handarbete kan vara,
när man arbetar med händerna
och måste koncentrera sig är
smärtan inte så påtaglig.
FAKTA Barnens rätt
I höst startar PMU:s kampanj Barnens rätt – vårt ansvar, som
detta år har fokus på de barn som utsatts för sexuellt våld i
konfliktens DR Kongo. Ge ditt stöd till vården på Panzisjukhuset på plusgiro 90 00 50-6. Märk gåvan ”Panzisjukhuset.” Du
kan också sms:a PANZI100 till 72 980 så skänker du 100 kr till
arbetet
SKINGRAR SMÄRTAN. Högt tempo och
frigöra smärta och kan – för en stund – leda
Hon vrider på huvudet och
nickar mot bordet bakom henne. Där är flätade korgar i skiftande färger och mönster, sydda
klädesplagg och konstfärdigt
gjorda tygblommor prydligt
uppställda eller utlagda. Allt
har gjorts av kvinnor som får
behandling.
Drivs av PMU
Panzisjukhusets vård av kvinnor och barn som utsatts för
sexuella övergrepp, Survivors of
Sexual Violence (SSV), startade
2004 och drivs av PMU, med
EU:s humanitära organisation
ECHO som huvudfinansiär.
PINGST.SE NR 3 2014
gott humör när Mama Esther leder ”morgongympa” på Panzisjukhuset i Bukavu i östra Kongo. ”Att röra på kroppen eller arbeta med händerna kan
bort tankarna från det hemska, säger Mama Esther”. FOTO: RAMÓN SÁNCHEZ ORENSE
Östra Kongo är ju omtalat i
världen för omfattningen av sexuellt våld, där orsakerna bland
annat bottnar i militära konflikter och illegal utvinning av
mineraler som finns i regionen.
Sedan SSV-arbetet startade har
cirka 20 000 kvinnor behandlats
och arbetet har hyllats åtskilliga
gånger genom de många priser
som sjukhusets grundare och
chefsläkare Denis Mukwege tagit
emot runt om i världen. Doktorn är givetvis värd all beundran, men han är också beroende
av eldsjälar som Mama Esther.
– Jag arbetade som barnmorska i många år, berättar hon.
PINGST.SE NR 3 2014
Men när våldet började drabba
kvinnorna här i regionen kände
jag att jag ville byta bana. Som
barnmorska hade jag sett många
svåra förlossningar, där mödrarna led hemska kval. Men det
var snart glömt, kvinnorna var
lyckliga över barnet och kunde
gå vidare med sina liv.
– Men jag förstod att det var
annorlunda för dem som drabbats av det sexuella våldet. Jag
chockades när jag hörde historierna första gången, jag fick dem
genom andra. Det var ju ibland
flera män samtidigt som gav sig
på kvinnorna och de använde
tillhyggen. Kvinnorna fick ska-
dor för livet, utvärtes som invärtes, ibland så svåra att de kanske
aldrig skulle läka.
– Jag ville verkligen vara med
och hjälpa de här kvinnorna, så
jag sökte en anställning här på
sjukhuset.
Ett meningsfullt jobb
Mama Esthers huvudsakliga
uppgift är att ha en nära kontakt med patienterna, att lyssna
av behoven och vara en samtalspartner. Men hon är också den
som dirigerar uppgifterna för
övriga sköterskor i SSV-arbetet.
– 
Jag har ett meningsfullt
jobb och vill absolut inte byta,
även om jag tidvis kan bli väldigt
trött. Det är ju fruktansvärda
berättelser man får ta del av och
det känns ibland som att man
blir traumatiserad själv.
– Men jag har alltid familjen
och mina intressen att ty mig
till, det är en tröst. Jag är mor
till åtta barn, älskar att laga mat,
lyssna till musik och jag sjunger i
kör. Allt detta ger mig kraft och
hjälper mig att möta utmaningarna i arbetet.
Och så har hon morgonexercisen, som nog inte bara gör
patienterna gott – utan även
Mama Esther själv i stora mått.
BERTHIL ÅKERLUND
15
REPORTAGE
ANDERS
brokiga väg till pastorstjänsten
– Jag älskar resan jag
fått göra sen jag blev
frälst!
Det säger Anders
Ahlenius, föreståndare
i Pingstförsamlingen i
Värnamo, som förmodligen har fler
tatueringar och en
brokigare bakgrund än
de flesta andra pingstpastorer.
Hans liv började
radikalt förändras den
dag han klev ombord
på missionsfartyget
Anastasis.
16
Anders Ahlenius, som i snart tre år varit föreståndare i pingstförsamlingen i Värnamo, växte upp i
en varmt troende familj i en by utanför Gävle. Alla
hans tidiga minnen är kopplade till kyrkan, missionärer, barnläger och söndagsskola, säger han.
– Det var väldigt naturligt för mig allt det där,
men på något sätt kändes det tråkigt, utan att för
den skull vara negativt. Men min värld kändes
liksom lite för liten för mig.
I samband med att han började högstadiet tog
hans liv en vändning till det sämre.
– Jag var nog lite för liten för att klara att börja
där, säger han nu. Jag hade inga nära djupa vänner i kyrkan och kom ihop med helt fel personer
och började göra dumma och helt vansinniga
saker. Det blev riktigt jobbigt.
Den negativa utvecklingen accelererade i rask
takt. Anders vill inte berätta några detaljer, men
konstaterar att han känner det som om han
brände många viktiga år av sitt liv. Och på vägen
förlorade han helt kontakten med sin familj.
– Jag testade ALLT som gick och Gud fanns
inte alls med i mitt liv längre.
NÄR HAN VAR 19 ÅR mönstrade han på en con-
tainerbåt. Det blev början till en vändpunkt för
honom.
– Till sjöss fanns ett socialt system med struktur och arbete även om det var mycket party
också.
Men så fort han kom iland tog han ett kliv tillbaka till det destruktiva.
– Jag längtade hem när jag var på sjön, och
bort när jag var hemma.
Vid ett av hemmatillfällena mötte han en tjej
från sitt gäng som blivit frälst. Hon skulle åka till
Stockholm och besöka Anastasis, ett missionssjukhusskepp som UMU och Mercy Ships står
bakom.
– Jag bestämde mig för att hänga på, berättar Anders, som dock blev besviken när skeppet
visade sig vara stängt för besökare just den dagen.
– Men, en tjej som satt ombord såg oss och
kände att hon skulle kontakta oss och tog oss
ombord och guidade oss runt.
NÄR HAN GICK DÄR på skeppet väcktes ett hopp
någonstans i honom och han kände att där skulle
han vilja jobba. Anders hörde sig för om möjligheterna, men fick svaret att alla som jobbade
där betalade för att vara med ombord och att alla
trodde på Jesus. Anders fick i alla fall chansen att
vara med ombord under en vecka och förbereda
avseglingen.
– Under de där dagarna tänkte jag över mitt
liv och kom fram till att jag verkligen ville åka
med. Vi pratade om det och de undrade vem jag
var och var tydliga med vilka de var, men de gick
i alla fall med på att ge mig chansen i tre månader. Det skulle kosta mig 7 000 kronor.
– Så jag åkte hem till Gävle och sålde precis allt
jag ägde och hade och fick ihop exakt den summan, berättar Anders.
HAN BEHÖVDE OCKSÅ en referens och på märk-
liga vägar fick han det, och tillika skjuts till båten,
av en person, som tidigare varit med i Pingstförsamlingen och som han sen egentligen aldrig haft
någon mer kontakt med.
När han mönstrat på presenterade han sig med
orden ”Jag är Anders, jag är inte kristen”. Det var
också det första han sa till Linda, en undersköterska ombord, som sen skulle bli hans fru.
Snart växte en längtan fram i Anders att ta ett
beslut i fråga om tron. Han bestämde sig på egen
hand och bad en frälsningsbön som löd; ”Gud,
om du finns, rädda mig!” Detta hände två veckor
innan han fyllde 24 år.
– Jag hade bestämde mig bara, och upplevde
inga som helst känslor, säger han.
De kom senare när han berättade för kocken
ombord om sitt beslut.
– Oj, vad jag grät och hulkade då, minns han.
Känslorna var lite besvärliga tyckte han, ingPINGST.SE NR 3 2014
FOTO: ANDREAS SKOOG
PINGST.SE NR 2 2014
17
FÖRÄNDRAD. Under högstadietiden tog Anders liv en vändning till det sämre. Till slut blev det så illa att han under många år helt förlorade kontakten med sin familj. När Anders fick chans att mönstra på skeppet Antastasis började också hans livsförvandlande resa.
et han var van vid, samtidigt blev han helt
överväldigad av hur glada alla ombord var
för hans skull.
– Jag stannade ombord på Anastasis i nio
månader, säger Anders. Det var som en graviditet. Jag fick liv, jag fick växa i min tro
genom bibelstudier och personliga andakter.
Och så träffade jag Linda!
DET SOM VAR SVÅRAST för Anders var att
våga tro på att han verkligen var förlåten.
Och bristen på kontakt med familjen gnagde
på honom. När han från Afrika vågade sig på
att ringa hem till sin mamma var det ett stort
steg. Allt han sa var: ”Tjena, det är Anders.
Allt är bra. Vi hörs!”
– Det tog tid att hitta tillbaka till min
familj, men det har gått och nu har vi en bra
relation. Min fru har varit en viktig push i
den resan, berättar han.
Under resan skrev Anders till alla sina
gamla kompisar och berättade vad som hänt.
Hans omvändelse var omvälvande och gav
honom en stark känsla av ha ett uppdrag, att
vilja dela med sig av vissheten om att Jesus
lever och att livet har en mening.
Under resan fylldes hans konto med
pengar på ett mirakulöst sätt, så att han kunde betala för sig. Än i dag vet han inte riktigt
hur det gick till.
– Jag tror att det kan ha varit en bönegrupp, som bett för mig, som fyllde på.
När han kom hem hade han tio kronor på
18
fickan och fick flytta in hos Lindas föräldrar i Jönköping. Hon hade mönstrat av före
honom och åkt hem och förberett vännerna
på att hennes pojkvän skulle komma efter.
– Jag blev jättefint mottagen i Lindas
kompisgäng och tycker att det var ett skolexempel på hur det ska vara. Jag var ju lite
annorlunda med min bakgrund och med
mina tatueringar, som inte var så vanliga då.
– Jag älskade att vara med i kyrkan och
Linda och jag engagerade oss jättemycket
där och mer och mer kände jag att det var i
kyrkan jag ville jobba.
Anders gick på UMU:s bibelskola i
Ljungs­kile och gjorde praktik i Miami och
Amsterdam och fortsatte sen att läsa på fritidsledarlinjen med församlingsprofil på
Viebäcks folkhögskola.
– Under den tiden blev det helt klart för
mig att jag skulle jobba i församling.
Han och Linda gifte sig och sedan följde
fyra år som ungdomspastor i Skövde.
’’
Det tog tid att
hitta tillbaka till
min familj, men det
har gått och nu har vi
en bra relation.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
– Jag lärde mig jättemycket och tyckte
allt var roligt, precis som jag tyckt att allt jag
gjort sen jag blev frälst är roligt.
EFTER NÅGRA ÅR som ungdomspastor i
Värnamo blev han biträdande föreståndare,
med ansvar för husgrupper parallellt med att
han läste på SALT. Under några år var han
sedan vanlig medlem i kyrkan och jobbade
som affärsutvecklare för Värnamo Näringsliv.
– Det blev också jätteviktiga år för mig, ett
viktigt miljöombyte och en bra möjlighet att
bygga upp ett brett nätverk.
När han efter några år blev ombedd att
undervisa på Pastorsakademin var han lite
nervös, men tyckte också om det.
Så för ungefär tre år sedan ville äldstekåren i Värnamo träffa honom och bad honom
bli deras föreståndare.
– Då föll det på plats igen, säger Anders.
I november har det gått tre år sedan han
gick in i den rollen.
Anders tror att det liv han har bakom sig
nog bidragit till att han ”ser något gott i alla
människor”.
– Jag tror det är ett bra ingångsvärde när
man möter människor. Att älska folk på riktigt, precis såna som de är.
Själv försöker han också vara den han är.
En pastor med en lite annorlunda bakgrund
än de flesta andra.
ULRIKA RAMSTRAND
PINGST.SE NR 3 2014
Unga prisades på
Nyhem och Lappis
Pingst ung delade även i år ut priser till Årets
Pionjär, Mentor och Hjälte i södra och norra
Sverige vid Pingst ung-galorna under Nyhem och
Lappis.
Det första prisutdelningstillfället var på torsdagskvällen under Nyhemsveckan, då personer från och arbeten i södra Sverige premierades.
Smyrna Gårdsten fick årets Pionjärpris. Det handlar
om ett fritidsgårdsliknande arbete i den multikulturella stadsdelen Gårdsten i Göteborg. De flesta av besökarna där kommer från muslimska familjer. I arbetet
i Gårdsten bygger man enträget relationer, pratar om
Jesus och försöker på olika sätt visa på honom.
Årets Mentorspris tilldelades Linus Liljeblad från
Västra Frölunda för hans kontinuerliga arbete med
att ge unga människor utrymme och ansvar att tjäna
med sina gåvor och talanger.
Årets Hjältepris gick till Fridah Holgersson från
Stockholm, som bestämt sig för att låta kallelsen att
föra unga människor till tro gå före allt annat och
därför valt att helt ideellt arbeta mer än heltid i sin
församling.
Utbildat barnledare
PRISTAGARE 1. Smyrna Gårdsten, ett fritidsgårdsliknande arbete i en multikultu-
rell stadsdel, fick årets Pionjärpris på Nyhemsgalan. Värdar för galan där var Samuel
Petersohn, Linköping, och Anna Larsson, Öckerö. FOTO: MATTIAS CELINDER
På Pingst ung-galan på Lappis fick Ewa SteijEdman ta emot Mentorspriset. Detta på grund av att
hon under många, många år varit engagerad i Barnens Lappis och på olika sätt stött, uppmuntrat och
utbildat nya barnledare.
Hjälte-priset gick till Elina Hultmar från Skellefteå,
som är ledare för en cellgrupp med 10–12-åringar.
Hon tar ett stort ansvar, lägger ner en hel del tid och
engagemang och har ett stort hjärta för de här barnen. Utöver detta så är hon dessutom mycket engagerad bland allt nytt och spännande som händer bland
ungdomarna.
Språkkafé Härnösand fick ta emot Pionjärpriset.
Det drivs av Pingstkyrkan i Härnösand för att ge
nyanlända en plattform där de kan få möta svenskar
på. Snabbt insåg man dock att det fanns en stor önskan bland dessa att få lära sig svenska och då utvecklades samlingarna i den riktningen. Mellan 18 och 20
personer deltar varje vecka i språkkaféet, som inte har
kristen prägel men drivs av församlingsmedlemmar.
Några som deltagit har gått vidare till Alpha-grupp,
dop och medlemskap i församlingen.
ULRIKA RAMSTRAND
Fotnot: Under galorna delades också PMU-priset
Världsförbättrare ut. Läs mer om de pristagarna på
sidan 13.
PINGST.SE NR 3 2014
PRISTAGARE 2. Pingst ung-galan på Lappis leddes av Samuel Petersohn, Linköping,
och Frida Nyberg, Boden. Här gick mentorspriset till Ewa Steij-Edman, som i många år
uppmuntrat och utbildat barnledare. FOTO: MATTIAS CELINDER
19
SVERIGE
KRÖNIKA Verksamhetsansvarig har ordet
Jag är rik
M
in mammas tal är sedan en tid väldigt begränsat,
men de senaste åren har hon för alla som passerat
i hennes närhet berättat om hur rik hon är. Den
ständigt återkommande berättelsen lyder; ”jag är så rik”.
Sedan en konstpaus för att liksom fånga åhörarnas koncentration, följt av uppräkningen av namnen på hennes fyra
barn, våra respektive och de tio barnbarnen. De tre barnbarnsbarnens namn har hon inte riktigt koll på.
Min mamma blev ensam med oss barn när vi var i åldrarna tolv till tjugofem år, då hennes man och vår pappa
dog. Hon har lärt oss tacksamheten över mat för dagen och
ett hem att bo i, samt att det alltid finns utrymme och mat
för några till än de som hör till den biologiska familjen. Församlingen och dess pastorer har haft ett stort utrymme i
min mammas hjärta.
I SOMRAS LÄSTE JAG EN del tidningsartiklar om krisen för
”gammel-tv”. Fler och fler väljer att titta när det passar och
då via playkanaler.
Thomas Hall, programchef på SVT, uttalar sig i en av
artiklarna om hur man ska förändra programmen för att nå
fler tittare : ”Ju mer du försöker böja ryggen bakåt för att
locka tonåringar, i desto högre utsträckning skrämmer du
bort de äldre. Ibland har vi noterat att för varje tonåring vi
attraherar så tappar vi tre personer över 50.” Det citatet har
följt mig några veckor nu.
Har vi samma problem i församlingarna? Håller vi på
att förlora den samlande gudstjänsten, då vi tillsammans är
med om något samtidigt? Vi behöver utveckla våra förkunnelseformer så de blir tillgängliga för barn och tonåringar.
ORON GNAGER I MIG OM det även gäller i för-
samlingen att för varje tonåring som
attraheras av gudstjänsten så förlorar tre personer över 50 år glädjen att delta? Jag är i den åldern.
Tänker inte vara med och göra
församlingen föräldrafri, utan
verka för en alla åldrars församling.
Det är här berättelsen om min
mamma blir viktig. Att vara verkligt rik är att vara tacksam för sina
barn och barnbarn. De biologiska och de andliga. Att vara
med och möjliggöra för
barn i Sverige och i
hela världen att lära
känna Jesus. Det
måste börja i mitt
hjärta och hjärna. Jag är så rik!
INGRID
SVANELL
Verksamhets­
ansvarig
Pingst
Nationellt
20
DOP 1. Inför dopakten på Arjeploglägret. FOTO: BÖRJE DAHLKVIST
Glädje och dop
på LP-läger
Sammanlagt döptes 26 personer på LP-verksamhetens tre
sommarläger på Drakudden,
Gullbrannagården och Lyktan
i Arjeplog.
– Det vi varit med om dessa
veckor är helt fantastiskt,
säger LP-verksamhetens nya
chef Kerstin Eriksson.
Hon gläds över att det engagemang för LP-arbetet hon möter.
– Här finns en längtan att gå
vidare och arbeta för ett starkt
framtida LP. Vi upplever även
tillväxt av nya unga människor
som kommer med, det är riktigt
spännande.
Samtliga årets läger hade
temat ”Framtidstro och hopp”,
något alla medarbetare och
engagerade verkligen lyckats
fånga, tycker hon.
Kerstin Eriksson har som ny i
uppdraget att leda Pingst Socialt,
där LP-verksamheten utgör en
stor del, också fått mycket tips
denna sommar. Det finns i församlingarna vid sidan av LP på
många håll ett utåtriktat socialt
engagemang som det inte alltid
pratas så mycket om. En mångfald som hon vill vara med och
uppmuntra och stärka.
– Oj, vad tankar och idéer jag
FÖRBÖN. Under ett LP-läger ges
alltid tillfälle till personlig förbön.
FOTO: ANDERS HÄLLZON
fått med mig att bearbeta här på
rikskontoret i Alvik, säger hon.
Lyhördheten att fortsätta lyssna
in behoven och att svara upp
mot dem är viktigt. Detta kopplat till en stor portion flexibilitet
tror jag blir utmaningen för ett
framtida LP och Pingst Sociala
engagemang som helhet.
– Jag är så tacksam till att
återigen få vara med och leda en
sådan här levande och initiativrik verksamhet, säger hon.
ANDERS HÄLLZON
PINGST.SE NR 3 2014
DOP 2. Dopförrättning i Mälaren under Drakuddenlägret. PINGST.SE NR 3 2014
FOTO: CAJ HELLSTEN
21
UNDERVISNING
Ledarskap med
avstamp i skapelsen
Dan Salomonsson skriver: Modellerna för ledarskapet i en församling kan
aldrig hämtas från näringslivet, politiken eller föreningslivet. Allt kristet
ledarskap och all kristen gemenskap utövas genom tjänande.
A
rtiklar, böcker och kurser
om ledarskap är lättsålda.
Behovet av vägledning
tycks omättligt. Redan i
Bibelns tidigaste skildringar finns ämnet ledarskap. Människan pekas ut som ledare att
härska över det skapade (Första Moseboken
1:26). Efter skapelsen följer sedan en berättelse om ledarnas segrar och nederlag.
Abraham, Josef, Mose, Josua och Samuel
är alla ledare som spelade en avgörande roll i
historien. De ursprungliga linjerna som dras
upp vid skapelsen är sedan principer som
löper genom det Bibliska materialet. Det är
i skapelsen svaren på de stora frågorna om
management tar sitt avstamp. Gud sade: ”Vi
ska göra människor som är vår avbild, lika
oss”. Lägg märke till pluralformen!
DET ÄR DEN TREENIGE som skapar man
och kvinna att tillsammans, inte var för
sig, utgöra en avbild av Herren själv. Det
yttersta ledarskapet i skapelsen är ett delat
ledarskap. Manligt och kvinnligt utgör tillsammans ett ledarskap där egenskaperna
kompletterar varandra. Kompletteringen
bygger inte på att någon blir inkvoterad.
Det är helt baserat på kompetens och olika
kompletterande funktioner. Både manligt
och kvinnligt behövs i rollen som härskare,
ledare i världen. ”Men skulle inte mannen
råda över kvinnan?”, kanske någon frågar i
tanken att Bibeln säger så. Jo, så säger texten (Första Moseboken 3:16) som behandlar konsekvensen av syndafallet. Smärtan
vid barnafödande och att mannen råder är
konsekvensen av mänsklighetens största
katastrof.
MEN DET ÄR INTE I SYNDEN som vi häm-
tar modellen för ett bibliskt ledartänkande.
Precis som Jesus gör när han undervisar om
mannens och kvinnans relation i äktenskapet tar vi modellen från det som gällde från
början (Matteusevangeliet 19:8). Det vill
säga innan syndafallet. Då var mannen och
kvinnan insatta i ett gemensamt ledarskap
22
Dan Salomonsson är föreståndare
för pingstförsamlingen i.
där egenskaperna och begåvningarna kompletterade varandra.
Det är detta återupprättade paradis som
är Skriftens löfte gällande framtiden. Men
redan nu tar församlingen ut detta i förskott. Redan nu är församlingen platsen där
ingen längre jude eller grek, slav eller fri,
man eller kvinna (Galaterbrevet 3:28). Detta
märks i ledarskapsidealet såväl som i organisationen.
Väl medveten om och med respekt för
olika traditioners synsätt är det ändå viktigt att ledarmodellen i en församling inte
hämtas från någon annan källa än Skriften.
’’
Att vara den
som går först
och har det yttersta
ansvaret har bara ett
enda kapital tillgängligt,
förtroendekapitalet.
Tveklöst har vi som konservativt bibeltroende under lång tid brottats med traditionen
som begränsar kvinnans tillträde till ledarroller i församlingen.
Men precis som när man knäpper en
skjorta så har ofta den första knappen hamnat fel. Med utgångspunkten i syndafallet är
hela den följande logiska kedjan felknäppt.
Även om varje knapp var för sig passar i
knapphålet så är hela raden ändå felknäppt.
Jesu egen argumentationslogik, till exempel
gällande äktenskapet, utgår från hur det var
från början och hur det ska bli till slut. Första knappen i tänkandet runt ledarstruktur
och organisation ska också den knäppas i
”skapelsens knapphål”. Då hamnar alla de
andra knapparna på rätt plats. Med skapelsen som utgångspunkt hamnar kvinnor och
män där den unika utrustningen kommer i
funktion. Fokus är inte position utan funktion.
POSITIONER OCH MAKTFRÅGOR har hängt
med ända från församlingens allra första tid.
Det var under sista kvällen med Jesus som
positionstänkande apostlar undrar vem som
är störst. Pinsamt nog avslöjar blivande församlingsledare att de hade missat poängen i
allt ledarskap. ”Den som är ledare skall vara
som tjänaren”. Jesus ger efterföljarna och
blivande kristna ledare tidernas managementkurs (Lukasevangeliet 22:24–30).
I den dåtida stormakten var det kejserliga maktutövandet och dess konsekvenser
väl kända. Kejsaren byggde ett imperium
med sig själv i det nav runt vilken allting
rörde sig. Denna typ av ledarskap kräver
lydnad och lojalitet. Järngreppet paras med
bröd och skådespel till massorna för att ge
en image av att vara ”folkets välgörare”.
Ett sådant maktutövande binder försåtligt
människor till ledaren. Detta är inte ett bibliskt ledarskap!
”Med er är det annorlunda” är grundbulten i all förståelse av hur kristet ledarskap
ska utövas. Modellerna för ledarskapet i en
församling kan aldrig hämtas från näringslivet, politiken eller föreningslivet. Allt kristet
ledarskap och all kristen gemenskap utövas
genom tjänande.
ETT BEGREPP SOM IBLAND används är ”en
biblisk äldste”. I begreppet finns en laddning som visar att man vill sträva efter bibliska principer. Bibeltexten laddar inte själva
ordet ”äldste” med ett specifikt innehåll. Det
är snarare så att ordet äldste ska förstås som
helt synonymt med det mer neutrala ordet
ledare. Som exempel kan nämnas att det
PINGST.SE NR 3 2014
ILLUSTRATION: JOHAN HESSELSTRAND
var ”folkets äldste” som beslutade att döda
Jesus (Matteusevangeliet 27:1). Dessa äldste
var inte ”bibliska äldste”. Nya testamentets
texter är däremot mycket tydliga i hur församlingens ledare/äldste ska vara och vilka
som kan komma ifråga.
DEN SOM SKA ANFÖRTROS makten att ha
inflytande över andra måste kunna kontrollera sig själv. Det första en ledare leder är
sig själv. Man kan också vända på kuttingen
och påstå att den som kan leda sig själv är
en lämplig ledare. Värderingar och karaktär
formar det personliga livet och är samtidigt
fundamentet som allt ledarskap vilar på.
När ledare skulle pekas ut i den första
kristna tiden var karaktären i förgrunden.
Det var inte ett CV eller kontaktnätet som
var avgörande. Listan (1 Timotheosbrevet
3) med kvalifikationer som skulle känneteckna en ledare handlar om karaktärens
kvalitet.
Kompetensen kan man fixa med rätt
utbildning. Kemin i gruppen kan man jobba
på även om även det är en utmaning. Men
karaktären är grundbulten. Dålig karaktär
fixar man inte med en weekendkurs. Personligheten och integriteten är helt avgörande för det förtroende som kan ges. En
ledare kan inte upprepat bryta förtroendet
och sedan förvänta sig att ha ett inflytande.
När en ledare bryter tilliten bryts möjligheten att leda.
Att vara den som går först och har det
PINGST.SE NR 3 2014
yttersta ansvaret har bara ett enda kapital tillgängligt, förtroendekapitalet. Därför måste alla ledare med regelbundenhet
stämma av hur andra ser på förtroendet.
Förtroendet är finstämt och sammansatt.
Både förmågan i uppdraget och livsprinciper på det personliga planet har betydelse.
Om man bryter förtroendet i hemmet hos
de närmaste så påverkas självfallet också det
offentliga förtroendet. Den som inte håller
löften till dem man säger sig älska gör knappast det i en organisation heller. Jesus säger:
”Den som är trogen i smått är trogen också
i stort, och den som är ohederlig i smått är
ohederlig också i stort”(Lukasevangeliet
16:10:11).
DEN STÖRSTA UTMANINGEN för en äldste
är att bevara tron. Tron på Gud, tron på
människor och tron på sig själv. På trons
område kommer attackerna som kryper
innanför rustningen. Paulus, en av den
tidiga församlingsrörelsens giganter, berättar öppenhjärtigt om hur han som ledare
attackerats utifrån av strider och inifrån av
fruktan (2 Korinthierbrevet 7:5). När han
summerar fighterna och livsresan noteras
att han hade ”bevarat tron” (2 Timotheosbrevet 4:7).
Varje ledare, styrelse eller ledningsgrupp
har som sin primära uppgift att skapa en
miljö som tillåter och uppmuntrar den som
vill tro och gå framåt. Detta börjar i styrelserummet. Ledarnas roll är att uppmuntra
andra att lyckas. I äldstekårens samtal är det
transparent och öppet. Den som leder samtalet ser till att alla har samma information.
DET FÅR INTE FÖREKOMMA att argumen-
ten föregås av fraserna ”många tycker”
eller ”någon har sagt”. Genom att ha anonyma källor eller att ge intrycket av att man
representerar grupperingar utanför rummet får samtalet fel balans. I synnerhet om
ärendet handlar om analys av det som görs.
”Många” är oftast få, ”någon” en nära vän.
Tillåt inte anonymitetsskydd för den som
har synpunkter på andra. Runt ett styrelsebord är man aldrig budbärare för andra.
Där är det ”jag tycker” som föregår det man
säger. Det goda talet redovisar vem som har
sagt vad och vilka som har synpunkter på ett
sådant sätt att alla runt bordet kan skapa sig
en relevant helhetsbild.
ETT STARKT LEDARSKAP ÄR inte solospe-
lare. Starka ledare finns alltid i en grupp där
alla tillåts att drömma och leva i sin vision.
Starka personer vågar samla starka begåvningar runt sig. Det behövs inte statusmarkeringar för att kunna veta vem som är en
verklig ledare. Det är lätt att identifiera den
som andra vill följa. En stark ledare tvingar
inte igenom sin vilja. En stark ledare får inte
igenom allt han/hon föreslår, sanningen är
att en skicklig ledare föreslår bara det han/
hon vet att han eller hon kan få igenom.
DAN SALOMONSSON
23
SVERIGE
Med hjärta
för Nkinga
Ett telefonsamtal 1976 från
PMU blev upptakten till
infektionssjuksköterskan
Margareta Edins engagemang
för Nkinga-sjukhuset i Tanzania. Sen dess har hon mer
eller mindre pendlat dit och
ägnar nu en stor del av sin tid
åt att på olika sätt informera
om och samla in pengar till
sjukhuset och dess patienter.
Ett sätt är att sälja brickor
med afrikanska tygmotiv.
På årets Nyhemsvecka ser jag
Margareta Edin duka upp brickor till försäljning. De har afrikanska färgglada tygmotiv och
säljs till förmån för Nkinga-sjukhuset. Hon berättar för mig att
förra året genererade brickförsäljningen hela 300 000 kronor
till sjukhuset och dess patienter.
Goda vännerna Inger Edén
och Margareta Brandt är de som
kläckt idén till brickorna. Margareta Edin köper tyger på sina
resor. Vännerna administrerar
och beställer brickorna och har
till och med startat ett aktiebolag
med namnet Skynket, vars syfte
är att dra in pengar till afrikansk
sjukvård.
Inredningen avslöjar
Vi bestämmer att träffas och
prata om hur Nkinga kommit
att få en så stor plats i Margaretas hjärta. Vi ses i lägenheten i
Solna, som hon med jämna mellanrum hyr ut när hon är på sina
långbesök i Tanzania. Här syns
det direkt på prydnadssakerna
att innehavaren varit i Afrika.
Margareta Edin kan sitt
Nkinga utan och innan. Det
bubblar ur henne när hon berättar om hur sjukhuset började ta
24
som är för fattiga för att betala
för sin vård, och till upprustning av lokaler och utrustning.
Läkarmissionen ger driftsbidrag
till sjukhuset och staten bidrar
endast med cirka 24 procent av
budgeten. Det är kämpigt för
sjukhusledningen att få ekonomin att gå runt, eftersom de
måste förlita sig till patienternas
vårdavgifter.
Aktiv pensionär
BEHÖVANDE. Pengarna, som kommer in från brickförsäljningen, har
bland annat använts till värmemadrasser för prematurer och till att täcka
vårdavgifterna för fattiga patienter. FOTO: MARGARETA EDIN
form genom att svenska missionärer byggde ett BB på platsen i slutet på 40-talet. Och hon
berättar stolt om hur sjukhuset
utvecklats till att utnämnas till
regionens specialistsjukhus av
sjukvårdsministeriet i Tanzania. Här finns förlossning, BB,
neonatalavdelning, gynekologi,
barnavdelning, ögonklinik, operations- och medicinavdelning,
tandläkare och mödra- och
barnavårdsmottagningar. Och
en sjuksköterskeskola, laboratorieutbildning och ett hiv/aidsprogram.
Numera är tanzanisk pingströrelse huvudman för sjukhuset och all personal är inhemsk.
Men fortfarande finns det uppgifter för Margareta på Nkinga.
Det har till exempel fallit på
hennes lott att ta hand om de
många besökarna och deras
medföljande. Det kan handla
om svenska läkare som via
Läkarbanken kommer ut och
delar med sig av kunskap och
erfarenhet, eller andra studiebesök. Många av arbetskamraterna
på Infektionskliniken som Margareta var knuten till i många,
många år, har varit och besökt
Nkinga.
Skickar elever på praktik
Sjuksköterskeskolorna
på
Sofiahemmets och i Kalmar
skickar regelbundet elever på
praktik till Nkinga, liksom läkarutbildningen i Linköping, och
då finns Margareta på plats för
att stödja, guida och organisera.
– Den vanliga sjukvårdspersonalen hinner inte jobba med
detta, så där känner jag att jag
gör nytta, säger hon.
Hon har också tagit hand om
personal från Nkinga, som fått
möjlighet att göra praktik och
studiebesök i Sverige.
Dessutom jobbar hon med att
på olika sätt försöka få in medel
som kan användas för patienter
Det är där Nkingas vänner
och Skynket kommer in. Föreningen har startat en hemsida och en facebook-grupp, där
Margareta bloggar och informerar i text och bild om vad som
händer och sker och om aktuella
behov. Hon har visserligen passerat pensionsstrecket, men är i
högsta grad aktiv. Vid hemmavistelserna i Sverige jobbar hon
timmar på Sjukvårdsrådgivningen för att dryga ut pensionen.
Pengarna som kommer in
via Skynket öronmärks och kan
exempelvis gå till frivårdsfonden, till att anställa mer personal
på en prematuravdelning, till
värmemadrasser för prematurer eller till en ombyggnad eller
apparat av något slag.
Samtal från Hammarberg
Hur var det då allt började?
Jo, det där telefonsamtalet från
PMU:s grundare Petrus Hammarberg, som hon fick 1976,
kom att bli helt avgörande för
hur hennes liv utvecklade sig.
Hon tackade ja till förslaget
att arbeta i Tanzania och efter
två veckors swahilikurs följde
en månads introduktion på missionssjukhuset Nkinga och sen
ett och ett halvt år på en dispenPINGST.SE NR 3 2014
ENGAGERAD. Margareta Edin i full färd med att under Nyhemsveckan sälja brickor till förmån för sjukhuset i Nkinga, Tanzania.
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
sär i Uyovu, som drevs av finlandssvenska missionärer.
– När jag åkte från Nkinga sa
en person till mig att jag skulle
komma tillbaka som matron
en dag, något jag inte tänkte så
mycket på då.
Margareta återvände hem till
arbetet på Infektionskliniken på
Danderyd, och fick ett nytt telefonsamtal från PMU. Nu ville de
ha henne till ett arbete i bushen
i Sudan. Margareta tackade ja.
Tanken var att det skulle handla
om ett halvår, men det blev två
år.
– Och jag stortrivdes, säger
hon.
Väl hemma igen gick hon en
tropikkurs och tänkte sig att återvända till Sudan. Ett nytt samtal
från PMU ändrade dock de planerna. Hon fick förslaget att åka
till Nkinga, där det behövdes en
sjuksköterska. Hon blev matron,
det vill säga chefssjuksköterska,
precis som den där personen sagt
till henne vid första besöket.
Sen dess har Tanzania och
Nkinga haft en stor plats i hennes hjärta. Ända fram till 1998
arbetade hon i perioder på
Nkinga följda av återkomst till
infektionskliniken i Sverige.
Hela tiden var hon utsänd av
sin hemförsamling Filadelfia i
Stockholm.
– Sammanlagt blev det elva
år på plats i Nkinga, konstaterar
hon.
Efter det fortsatte hon att åka
dit på semester vartannat år.
Och när hon 2007 bestämde sig
för att ta ut avtalspension blev
det också möjligt för henne att
på egen sold kunna vara på plats
under längre perioder och hjälpa
till på olika sätt.
– Jag vill inte att Nkinga ska
känna sig övergivet av Sverige,
säger hon, eldsjälen, som brinner för att sjukhuset som har en
så stor plats i hennes hjärta ska
kunna erbjuda så bra vård som
bara möjligt.
ULRIKA RAMSTRAND
Pingströrelsens årsbok 2014
Årskrönika • Statistik • Adresser • Missionärer • m.m.
2 0 1
4
Anmäl abonnemang (250 kr inkl. frakt) till:
magnus.wahlstrom@pingst.se • 08-619 25 46
Köp enstaka exemplar (250 kr+frakt) på:
www.shop.pingst.se • eller beställ 08-608 96 00
PINGST.SE NR 3 2014
25
SVERIGE
Idédagar om
socialt arbete
Den 2–4 oktober möts
både professionella och
frivilliga diakoniarbetare
från olika kristna församlingar och organisationer
till idédagar i Jönköping.
Temat för dagarna är
”Mänskliga möten”.
Idédagarna arrangeras i samarbete mellan Sveriges kristna råd, kyrkorna i Jönköping
och studieförbunden Bilda
och Sensus.
Dagarna inleds med ett
föredrag och inspiration av
Tomas Sjödin under rubriken ”Värmen dröjer sig kvar
– om mänsklig omsorg när
livet är som svårast” följt av
ett samkväm i Pingstkyrkan.
Diakoni och teologi
Seminariedagarna
bjuder både på föredrag för alla
och på valbara seminarier.
De gemensamma föredragen
handlar om att vara och göra
diakoni och utveckla en teologi som bär i det diakonala
arbetet på hemmaplan och
om livsförändring på djupet.
De valbara seminarierna
kan till exempel handla om
en kyrka för kyrklösa, om
mötesplatser för funktionshindrade, Origo Resurs,
familjen och hemmet som
en resurs, att möta kvinnor
i missbruk och mötesplatser
för de glömda barnen.
Muntert gästabud
En kväll bjuds deltagarna
på gästabud, där Åke Samuelsson och Torgny Wirén
står för programmet ”From
humor & Muntra episoder”.
UR
Fotnot: För mer information
och detaljerat program se
www.idedagar.com
26
Historisk
”Pingstkatekes”
utges efter
tio års arbete
Med boken Trons hemlighet – vägledning i de kristna
grunderna, publiceras nu för
första gången i den svenska
pingströrelsens något som
kan beskrivas som en ”katekes” för pingstvänner. Boken
är resultatet av tio års arbete
inom Teologiska Nätverket
i Pingst, och är ett uttryck
för tro och teologi som den
i allt väsentligt förkunnas i
svenska pingstförsamlingar
i dag.
– Boken har växt fram i en dynamisk process av samtal, reflektion och bibelstudier, säger Teologiska Nätverkets ordförande,
Dan Salomonsson, föreståndare
för pingstkyrkan i Uppsala. Vi
har satt oss ner med våra Biblar
och försökt tillämpa samma
praxis som de första generationerna pingstvänner. När de
sökte klarhet i olika teologiska
ämnen utgick de alltid från frågan: Vad säger Bibeln?
Genom att inte ge i uppdrag
till olika personer i nätverket
att skriva var sitt kapitel, vilket
annars är ett vanligt tillvägagångssätt, utan låta texten ta
form i en process av samtal och
anteckningar inom gruppen, har
man inom Teologiska nätverket
valt ett mer tidskrävande sätt att
arbeta.
– Det har dock visat sig vara
långt mer utmanande, meningsfullt och fruktbart för oss alla,
menar Dan Salomonsson. Olika
personer inom vårt nätverk har
sedan fått i uppdrag att sammanställa och redigera det arbete vi tillsammans utfört.
Bokens målgrupp är inte i
första hand pastorer och teologer inom rörelsen, även om Dan
Salomonsson tror att den kan
komma att bli ett viktigt referensverk för många förkunnare.
– Med Trons hemlighet har vi
framför allt önskat skriva teologi
för den breda gruppen pingstvänner i våra församlingar.
Ambitionen har varit att skriva
enkelt, men utan att förenklas Här ska även den som inte
är teologiskt skolad få hjälp att
skärpa sina övertygelser och bli
mer hemmastadd i vår gemensamma tro.
Vad är en människa? Var finns
de döda? Vad händer i andedopet? Och i nattvarden? Vad är
en församling och hur ska den
ledas?
Utmanas ställa frågor
– I den moderna världen är
innebörden av en kristen tro och
dess konsekvenser inte längre
självklara, säger en annan av
personerna inom Teologiska
Nätverkets, Sören Perder, pastor
i Örebro.
– Vi utmanas att på nytt ställa
Grundläggande ämnen
de centrala frågorna i vår tro,
I tretton kapitel berörs grund- och det har vi försökt göra mot
läggande teologiska ämnen, allt bakgrund av vår tids frågor.
ifrån kristologi till eskatologi.
Bland Teologiska Nätverkets
Boken börjar med att
medlemmar
finns
gå igenom pingströäven pastor Marianne
relsens syn på Jesus,
Andreas, som arbetar
fortsätter med mäninom Sveriges Kristina
niskosyn och bibelsyn,
Råd. Hon menar att
för att sedan behandla
Trons hemlighet även
församlingssyn och de
utgör ett viktigt bidrag
grundläggande områtill den ekumeniska
den inom församdialogen.
lingslivet som guds– Det är med glädje
tjänst, dop, nattvard
jag konstaterar att
och ledarskap. De
vi, med stor samsyn bland Pingsts
avslutande kapitlen Boken, som har
ledande föreståndare
handlar om uppstån- närmare 400 sidor,
delsen och Kristi åter- är formgiven av
och teologer i Svekomst. Boken inne- den prisbelönte
rige, här formulerar
grafiske formgivaren
håller även ett kapitel
vår teologi på ett sätt
Tomas Einarsson
om äktenskapet.
från Stockholm. Den som innebär en tydlig ekumenisk utmaTrons hemlighet lär har ett konstnärligt
komma att väcka ett färgrikt omslag med ning. Kanske är en
del överraskade av
intresse långt utanför en svart löstagbar
pingströrelsen,
och ”gördel” för titel och hur den pentekostala
spiritualiteten i så hög
delar av innehållet har presentationstext.
grad vetter mot en
redan med uppskattning lästs och kommenterats av sakramental förståelse av både
bland andra ledande katolska dop och nattvard. Intuitivt har
teologer. Här ställs en rad tids- pingstvänner alltid dock alltid
aktuella teologiska frågor: I vil- vittnat om det, men vi har nog
ken betydelse är Jesus Guds son? inte tidigare formulerat oss så
Hur ska Bibeln läsas och tolkas? tydligt som vi nu gör.
PINGST.SE NR 3 2014
Kyrka
med hjärta
n Den 4 oktober hålls kon-
VÄLKOMMET STÖD. Margit Kastberg överlämnade checken till Niclas Lindgren under årets Nyhemsvecka.
80 000 från
Rotary till
PMU
En artikel i Läkartidningen om
Panzisjukhuset i DR Kongo
fick Varbergs Rotaryklubb att
dra igång en insamling dit.
Under årets Nyhemsvecka
överlämnade Margit Kastberg
en check på 80 000 kronor
till PMU, att delas mellan
arbetet på Panzi och Dorkasprojektet.
När Margit Kastberg bestämde
sig för att dra igång en insamling
till Panzisjukhuset i DR Kongo
hade hon ingen kännedom om
att PMU arbetade där, hon hade
bara läst en artikel i Läkartidningen, som beskrev de våldtagna kvinnornas situation där och
kände att hon ville vara med och
bidra till insatserna för dem och
deras framtid.
En kantor i Varberg förmedPINGST.SE NR 3 2014
lade kontakten till PMU, som
fanns med och gav information om arbetet i samband med
konserten, där huvuddelen av
pengarna drogs in. Lotterier gav
också en del.
Lokala körer och artisten
Cecilia Wennersten ställde upp
gratis, konsertlokalen ställdes till
förfogande och vidareförsäljarna
av biljetter tog inget betalt, vilket
innebar att alla inkomster oavkortat kunde gå till DR Kongo.
Under årets Nyhemsvecka
satte sig Margit Kastberg i bilen
och körde upp från Varberg för
att överlämna en check på 80
000 kronor till PMU:s direktor
Niclas Lindgren, som i sitt kollekttal använde denna insats som
en utmaning för andra att också
vara med och göra skillnad.
UR
FOTO: ULRIKA RAMSTRAND
ferensen Kyrka med hjärta i
Pingstkyrkan i V’ästerås. Det
handlar om en konferens för
alla, som har hjärta för det
Gud vill göra genom den
lokala kyrkan. Pastor Jonathan Martin från församlingen Renovatus Church i
Charlotte, USA, är årets gäst.
Han är författare till boken
Protoype och en nytänkande
ledare med rötter och förankring i pingströrelsen.
Andra medverkande är till
exempel Daniel Alm, Emil
Gillsberg, Samuel Folke och
Wivecka Ljung.
Kyrka med hjärta innehåller förutom undervisning i
seminarier, till exempel om
att engagera frivilliga i församlingen, också tillfälle till
lovsång, god mat och en festkväll.
För mer information se:
www.kyrkamedhjarta.blog­
spot.se
Vigselförrättarkurs
När: 2-4 december 2014
Var: Kaggeholms slott
Kontakt: Ingrid Svanell
ingrid.svanell@pingst.se
Anmälan senast 3 november
27
BÖCKER
Tryggt och tryckt
N
är Lewi Pethrus, ett par år efter bildandet av Filadelfiaförsamlingen i
Stockholm, gav ut boken Jesus kommer så utgjorde den starten för Förlaget Filadelfia, som under sin tid var direkt knutet
till Pingströrelsen.
Tidigare var det ju något av en självklarhet att
varje kristen rörelse och samfund hade ett eget förlag och det är lätt att inse att det tryckta ordet var
särskilt betydelsefullt för en ung kristen församlingsrörelse som saknade övergripande samfundsstruktur. Genom bokutgivningen gavs inriktning
i lärofrågor och förkunnelse, något som förmodligen ansågs nödvändigt för sammanhållning och
samstämmighet mellan församlingarna.
NÄR JAG, INFÖR ARBETET med den här sidan nu
sitter och plockar bland böckerna från olika kristna förlag så slår det mig hur mycket den kristna
bokbranschen har förändrats.
Samfundsförlagen har gått upp och in i varand­
ra. (Som jag förstår är det bara Livets ords förlag
som numera är nära knutet till församlingen.)
Även om man haft ambitionen att ta vara på ägarsamfundens särart, så är det svårt att urskilja någon
samfundstypisk litteratur i dagens utgivning, vilket
förstås också speglar att hela kyrkokartan är under
förändring. Men jag tycker mig också se att syftet med utgivningen har förändrats. Boken Guds
språk (se recension här intill) kan kanske stå som
ett exempel på att de kristna förlagens utgivning
inte längre handlar om att skapa samsyn, utan i
ganska stor utsträckning handlar om att problematisera och utmana.
DÄRFÖR ÄR DET INTRESSANT ATT Teologiska
nätverket i pingst nu ge ut boken Trons hemlighet – vägledning i de kristna grunderna, (se artikel
på sidan 26). Den har kallats Pingströrelsens egen
”katekes”. Det är inte okontroversiellt då pingstvännerna av hävd menat sig stå fria från skrivna
doktriner och trosläror. En sanning med viss
modifikation alltså, då förlagets böcker i hög grad
bidrog till att forma läror, vilket gav förkunnarna
en trygg grund att stå på och begränsade riskerna
för sekterism.
I vår postmoderna tid där sanningen relativiseras och där digital information är flyktig och föränderlig, så tycker åtminstone jag att det är både
modigt och anmärkningsvärt – och kanske lika
nödvändigt nu som då – att ge ut en tryckt bok
som vågar göra vägval och teologiska ställningstaganden. Och jag hoppas att det handlar mindre
om att dra gränser och mer om att visa vägen fram.
KERSTIN KLASON
28
Följ det senaste inom kristna litteraturen
Text: KERSTIN KLASON
Mejla idéer till ulrika.ramstrand@pingst.se
GUDS SPRÅK
När vetenskapen möter tron
Francis S Collins
Libris
Detta är en
nyutgåva av Evolutionens Gud
(Libris 2009) som
försetts med en
ny titel, närmare
originalets God’s language
of God. Bokens författare
ledde den grupp forskare
vars uppgift var att kartlägga
det mänskliga genomenet
och som sedan, under uppmärksammade former, kunde
presentera resultatet för
dåvarande president Clinton.
Collins är troende och för
den som inte är helt inne på
frågan om vetenskap och
tro är ändå hans berättelse
om sin väg till tro värt en
genomläsning av boken. Men
den som väntar sig finna
belägg för kreationismen
eller Intelligent design har
inte så mycket att hämta här,
och många är säkert inte alls
beredda att hålla med författaren. Men om man är seriöst
intresserad av förhållandet
mellan vetenskap och gudstro, och oavsett var man själv
placerar sig i frågor om skapelsen, om livets uppkomst
och evolutionen, kan det vara
värdefullt att ta del av vad en
som en verkligen bearbetat
ämnet på djupet har att säga.
ANSIKTE MOT ANSIKTE
MED JESUS
Samaa Habib/
Bodie Thoene
Sjöbergs
Det här är en otrolig historia, berättad och levd av en
flicka i tonåren.
Den utspelar sig i
ett – av säkerhetsskäl, antar jag – icke namngivet land i Mellanöstern.
Jag misstänker att en del
uppgifter om förhållanden
i landet, nu och historiskt,
också har förändrats för att
försvåra identifieringen. Jag
ska erkänna att jag försökte
lägga pussel, men gick bet.
Bokens titel syftar på en
händelse då en kristen kyrka
utsätts för ett bombattentat.
Bokens berättare drabbas,
förlorar medvetandet och
– enligt egen uppgift – dör.
Hon möter i det tillståndet
Jesus själv som ber henne
återvända till livet för att
sprida hans budskap.
Men boken handlar framför allt om förföljelse och
lidande som drabbar kristna
i den delen av världen, ett
aktuellt ämne. Och den
handlar också om en tro där
allt är möjligt. Det är en så
fantastisk historia att jag,
efter genomläsning, har
huvudet fullt av funderingar
på om detta verkligen är
sant. Jag tvivlar inte på upplevelsen av mötet med Jesus,
inte heller på beskrivningarna av förföljelse och våld.
Och en tro som kan förflytta
berg talar ju Bibeln själv om.
Det som får mig att bli lite
undrande, och som skaver i
läsningen, är att huvudpersonen är så framgångsrik i allt
hon företar sig. Bäst i skolan,
bäst i sport, bästa servitrisen,
bästa fastighetsmäklaren.
När framgången i några fall
kopplas till ekonomi så känns
det som framgångsteologi
när den är som sämst.
Därmed inte sagt att jag
påstår att boken är ”hitte
på”, och vittnesbördet inifrån
om förföljelse och umbäranden är värt att begrunda.
DET PERFEKTA SKOTTET
Olavi Blomfjord/
Linus Hugosson
Sjöbergs
Den här
boken är en
påminnelse
om vad som
händer bakom rubrikerna
och processer
som följer.
Rubrikerna i det här fallet
är tio år gamla och handlar
om när Mattias Flink, en ung
militär sköt ett stort antal
unga personer till döds på en
parkväg i Falun.
Här återger Olavi Blomfjord, en av de poliser som
lyckades gripa förövaren,
förloppet och han skriver
också om hur hans kristna
tro har betydelse, både för
utgången i det speciella fallet
och i yrket. Det är inte bara
en häftig actionberättelse
om polisarbete i skarpt läge.
Hans berättelse ger också en
skildring av människan inuti
polisuniformen, om känslor,
om svåra beslut och personliga trauman.
En berättelse som ger en
personlig inblick i ett yrke
och arbete som nagelfars,
och inte sällan kritiseras, i
situationer som vi sällan har
hela bilden av.
TROVÄRDIG
Att finna tillit i en flyktig tid
Marcus förlag
Tomas Hammar, pastor i
Equmeniakyrkan, skriver
personligt
om tillit och
trovärdighet
som bärande
grundstenar i våra personliga
liv och relationer, men också
som samhällsmedborgare
tillsammans med andra.
MITT HJÄRTA ÄR ÖPPET
Marcus Birro
Livets ords förlag
För inte så länge
sedan släppte
författaren och
krönikören en
bok på Libris förlag. Nu kommer
ytterligare en
från hans skrivkammare. Den
här gången är det ett antal
krönikor, ordnade i olika
ämnesområden, som samlats
till en bok. Dessutom en del
nyskrivet material.
JAG HAR JU ETT BRA LIV
Marian Nygård
Libris
Boken berättar
om ett gudomligt
ingripande till
hälsa i en ung
pojkes liv. Men
det är också
berättelsen om
föräldrakärlek och föräldrakraft i en till synes hopplös
situation.
PINGST.SE NR 3 2014
MUSIK
TOMMIE SEWON
OCH VÄNNER
Sånger i Sofia
www.svenskakyrkan.se/sofia
Tommie
Sewon,
med bakgrund som
frontfigur i
kultgruppen Tommie Smajls
Poporkester, har gått vidare
och jobbat mycket med
förnyelse av psalmer för
vår tid. Hans tidigare skiva
Mässa för ambivalenta
är ett av uttrycken för det.
Sånger i Sofia är Tommies
egna sånger som kommit till
i arbetet på Fryshuset och i
Sofia församling (Tommie
delar sin arbetstid mellan
dessa två) i möten med människorna i verksamheterna.
Skivan har spelats in
med hjälp av musiker både
från Fryshuset och Sofia
församling i Stockholm.
Skivan är en riktig guldgruva
av vackra sånger präglade
av gudslängtan. Melodierna
är lättlyssnade och klädda
i arrangemang som lyfter
helheten. Här finns sånger
som nytolkar gudstjänstens traditionella ordning;
förlåtelse, förbön, tack,
välsignelse och Herrens bön.
Här finns sånger kopplade
till påsk och jul och sånger
sprungna ur pilgrimsresor till
Taizé, Assisi och Santiago de
Compostela.
Bland alla medverkande
märks välkända Anna Sahlene, Irma Schultz Keller, Anna
Stadling, Tomas Boström,
Magnus Bodin, Magnus
Helmner med flera.
ANNA MARIA BERGQVIST
Där du är
med producenten Lars
Ekberg. Skivan innehåller 11
låtar, varav två är översättningar. Denna gång finns det
även några låtar på engelska
och på två av sångerna har
Anna Maria fått hjälp av
Rickard Sundström & Daniel
Wramhult.
Här finns både lovsånger
och sånger som talar om
livet, tankar och brottningskamper, men även om Guds
omsorg, nåd och kärlek.
YLVA OCH MIKAEL/
KRISTOFER SUNDMAN TRIO
Alltid nära
www.timanolofsson.se
I maj släpptes skivan
Alltid nära
på eget skivbolag med
mestadels
eget material av frontfigurerna Ylva Timan Olofsson och
Mikael Olofsson tillsammans
med musikerna Kristofer
Sundman trio (Kristofer
Sundman, flygel och dragspel, Johan Timan, kontrabas
och Daniel Olsson, trummor).
Materialet rör sig i genren
visa och psalm med jazzinfluenser. Texterna speglar
livet, vardagstron och hoppet
om himlen. Inspelningen är
gjord i Hög utanför Hudiksvall med Kristofer Sundman
som inspelningstekniker och
producent. Ylva och Mikael
är båda välmeriterade frilansmusiker, vilket märks på
denna skiva som är en pärla
att upptäcka.
Produktionen är avskalad
och instrumenteringen smakfull. Denna skiva är balsam
för varje sliten och av livet
uttröttad själ.
David Media
MITT LIV SOM MÅLLE
Anna
Marias nya
skiva Där
du är, är
uppföljaren
till den
mycket
uppskattade debutskivan
Landa i Din kärlek som
kom 2011. Där du är är
resultatet av ett sam­arbete
Artisten och
evangelisten
Målle Lindberg berör
och upprör.
I mer än 60
år har han varit ett ämne för
pressen och den religiösa
världen. Han var Maranataevangelisten som förenade
PINGST.SE NR 3 2014
Magnus Eriksson Production
Följ det senaste inom det kristna musiklivet
Text: DANIEL RÖJÅS
Mejla idéer till ulrika.ramstrand@pingst.se
Gud med show-business.
Som en tornado for han
fram över landet med sina
tältmöten och fick med sig
tusentals människor i sin väg.
Många chockades av hans
metoder –- att frälsa själar
med popmusik.
Tomas Sjödin säger så här
om Målle: ”Genom TV-prog­
rammet Minns du sången
blev Målle folkkär. En gång
till. Hans comeback var både
efterlängtad och viktig. Målle
liknar ingen annan, låter inte
som någon annan och-kanske
just därför-når han dit ingen
annan når.”
Mitt liv som Målle är en
unik samling. Här finns inte
mindre än 5 cd-skivor med
74 inspelningar från början
av 60-talet fram till i dag,
sånger som aldrig har funnits
på cd tidigare. Här finns
också två unika dvd-filmer
och en bok om Målles liv.
JEANETTE ÅKERLUND
En egen plats
www.jeamusic.se
Jeanette
Åkerlunds
debutskiva
En egen
plats
innehåller 12
sånger som
vuxit och mognat fram under
en längre tid. Det hörs och
känns. Jeanette är en stabil
singersongwriter som lyckats
mejsla fram ett eget uttryck.
En starkt bidragande orsak
till den helhet som skivan
bär är producenten Emanuel
Sandgren, som nyligen avled.
I ljuset av hans alltför
tidiga bortgång känns denna
produktion som ett värdigt
minne av hans multibegåvning. Förutom produktion
och arrangemang är det
svårt att hålla ordning på
alla instrument han trakterar
på skivan. Öppningsspåret
Stark har en viktig text om
vänskap som håller genom
tuffa tider. Gästspelet av
Michael Johnson på orgel
och rhodes är smakfullt. Det
är bara lyfta på hatten och
gratulera Jeanette till en bra
debutplatta!
Hur lyssnar
du på musik?
E
n sak jag minns tydligt från min tonårstid är de återkommande kristna
musikfestivalerna som gick av stapeln
i Globen och på Scandinavium. Det ordnades
bussresor från hela landet dit och mängder av
förväntansfulla ungdomar kom för att uppleva en
helkväll med kristen musik. Artister som Petra,
Whiteheart, Q-stone, Edin-Ådahl och Koinonia
med flera lockade en stor publik
En viktig sak i samband med dessa stora festivaler var att köpa med sig en bunt CD-skivor
för att lyssna på när man kom hem. När jag till
exempel upptäckte det finska bandet Q-stone
ville jag ha allt de gav ut. Min skivsamling började
växa och har fortsatt att göra det med åren. På
80-talet och början av 90-talet kunde en kristen
artist sälja riktigt bra. Charlotte Höglunds Den
stora förändringen, Edin-Ådahl, Reser till kärlek
och Jerusalems, Prophet är exempel på skivor som
sålde runt 20 000 exemplar. I dag är situationen
annorlunda. Om en artist säljer 2 000 exemplar är
det att anse som riktigt bra.
HUR SKA MAN SE PÅ denna utveckling? Jag tror
inte att vi slutat konsumera och lyssna på musik,
men sättet vi tillägnar oss musik har förändrats
i grunden. En kristen kompis till mig med stort
musikintresse sa här om dagen att det var väldigt
länge sedan han köpte en fysisk skiva. Sedan flera år är Spotify det enda sättet han konsumerar
musik på.
Frågan som kvarstår är: Vem ska betala för
musiken som produceras? Att göra en skiva är en
stor satsning med studiotid, musiker, producent,
konvolut, mastering och mixning. Jag har inget
bra svar på denna fråga, men inser att vi lever i
en helt ny situation. Mina vänner som är kristna
musiker brottas med hur det ska vara möjligt att
producera och släppa ny musik i framtiden och
hur man ska hitta nya vägar till lyssnarna.
Personligen tycker jag fortfarande inte att det
finns något som slår känslan av en fysisk CD med
bilder och texthäfte. Medan du funderar på dessa
frågor kan du passa på att beställa några bra kristna skivor på cd!
DANIEL RÖJÅS
29
FOLK
Följ folk i rörelse
Mejla till ulrika.ramstrand@pingst.se
Mariah Ander är anställd i
pingstförsamlingen i Bottnaryd
som ansvarig för Verksta’n,
ett nystartat arbete som riktar
sig till långtidsarbetslösa och
långtidssjukskrivna.
Anne Collén
vikarierar som
projektledare
för Pingsts relationsarbete Tillsammans under
ett år, då Cilla Stjernberg är
tjänstledig.
Jan Gustafsson avslutade i
juni sin tjänst i Filadelfiaförsamlingen i Älgarås och i Finnerödja och började i augusti
som pastor i Kisa.
Annika Bergman är sedan i
våras omsorgspastor i Pingstförsamlingen i Norrtälje.
Annica Björk har avslutat
tjänsten som föreståndare i
Skärstads Pingstförsamling.
Sakarias Bryskhe är anställd
som ungdomsledare i pingstförsamlingen i Bankeryd.
Tjänsten är ett vikariat fram till
nästa sommar för ungdomspastor Jessica Eriksson, som
är föräldraledig.
Martin Kvidal slutade den 30
juni tjänsten som föreståndare
i Tibro Pingst och jobbar nu
som säljare på Candelux.
Cecilia Nilsson avslutade sin
tjänst som administratör i
Pingst Karlstad den 31 augusti.
Carina Odenlind innehar nu
denna tjänst.
Dan-Roland Svensson
avslutar sin tjänst som pastor
i Virserums Frikyrkoförsamling
Ekebergskyrkan i samband
med att han går i pension 1
januari 2015.
Mehdi Azizi har börjat jobba
med ett Mångkulturellt café i
Pingst Karlstad.
Alexander Yngfors är sedan
i somras ny ungdomspastor i
Pingstkyrkan i Västerås.
Ida Carlsson slutade som ungdomsledare i Pingst Karlstad
den 31 augusti.
Ulf Rånge slutar sin tjänst
som pastor och föreståndare i
Pingstkyrkan Lekeryd 31 oktober efter nio år. Som nybliven
pensionär flyttar han och hustrun Margareta till Södvik på
norra Öland. Marianne Enell
efterträder honom och börjar
sin tjänst 1 november. Hon har
tidigare tjänat i olika församlingar inom EFK, Alliansmissionen och Missionskyrkan.
Linda Jägerskog vikarierar för
Anna-Maria Newman som
barn- och familjepastor i Aspnäskyrkan under hösten.
Daniel Ernvik slutade som
pastor i Smyrnaförsamlingen i
Ed den 31 juli och är nu pastor
i Hässjö Baptistförsamling i
Söråker, Timrå.
Magnus Jonegård började 1
september 2014 som vakansföreståndare i Enakyrkan i
Enköping. Han har tidigare varit
förståndare i Pingstförsamlingen i Hässleholm. Magnus
fortsätter som församlingscoach och församlingskonsult
inom Pingst.
REKOMMENDATION
Daniel Berner har efter drygt
fem år som församlingsföreståndare för Pingstförsamlingen i Kristinehamn valt att
sluta sin anställning. Daniel har
mycket god förmåga att göra
bibelundervisningen begriplig
och vardagsnära, utan att ge
avkall på troheten mot Ordet.
Daniel har många goda idéer
och visar alltid ett stort engagemang och är mycket hängiven
den församling han arbetar
i. Han kommer att bo kvar i
Kristinehamn tills vidare, tillsammans med sin fru Rebecca
och deras barn.
Vi ger Daniel våra allra varmaste rekommendationer och
ser med spänning fram emot
vilka uppdrag han kommer
att gå in i framöver. Daniel är
öppen för besök i församlingar
som vill ha predikohjälp under
helger eller kortare kampanjer.
Daniel nås på telefon 070-209
16 19.
För Pingstförsamlingens
Kristinehamn styrelse och församlingsledning,
INGRID ÖHLÉN, ORDFÖRANDE
Krister Nordin tillhör Smyrnaförsamlingen Fagersta. Vi har
som församling antagit honom
som ”missionär” för vårt land.
Han kommer att arbeta med
”öppen folkbildning” runt om i
landet, en form av bibelstudier
och samtal om vårt väckelsearv, vad Bibeln säger, och hur
framtiden kan komma att bli.
Han kommer också att arbeta
för att ta fram former och innehåll för en eventuell distansbibelskola under nästa år.
Krister är också tillgänglig
för möten och konferenser.
Vi kan med trygghet rekommendera honom, för han har
en bibelförankrad förkunnelse
och undervisning som är klar
och entydig. Krister har vårt
fulla förtroende i äldstekår och
församling. Krister kan nås
på mobil: 073 8356545 eller
mailadress: kristernordin@
hotmail.se
För Smyrnaförsamlingen
Fagersta,
KENT NILSSON, PASTOR
Sedan ett år tillbaka har
vi i Pingstförsamlingen i
Hässleholm haft förmånen
att ha Andreas Grumsén
som ALT-student (Akademi
för Ledarskap och Teologi).
Andreas har genom sin person
och förkunnelse skapat ett
förtroende i vår församling. Vi
vill gärna stå bakom Andreas i
hans tjänst och rekommenderar honom för predikobesök i
församlingar. Andreas nås på
070-5888563 eller andreas@
grumsen.se.
För Pingstförsamlingen i
Hässleholm,
LASSE BJERVÅS,
PASTOR OCH FÖRESTÅNDARE
Skatteexpert avtackad
UPPSKATTAD. Pelle
Hörnmark tackar Stig Hilding för
alla år av ideellt arbete för svensk
pingströrelse.
30
Stig Hilding har sedan 70-talet
fungerat som skatteexpert för
svensk pingströrelse. I pastorslönekommittéer, kassörskonferenser, Hjälpkassan, Pensionsstiftelsen och SST-sammanhang har
han på olika sätt funnits med.
– Det har varit väldigt roligt
att följa allt som har hänt i
Pingst, säger han, när han precis blivit avtackad som medlem i
SST-gruppen (SST- statens stöd
till trossamfund).
– Jag har fått så många kontakter med församlingar, med
pastorer och med missionärer.
Han har också precis blivit
avtackad som ledamot i Pensionsstiftelsens styrelse.
Stig Hilding arbetade i 25 år
på Skatteverket och har helt ideellt genom åren bidragit med
kunskap inom sitt område för
den rörelse han tillhör.
PINGST.SE NR 3 2014
SVERIGE
Pingströrelsen ökar med
drygt 1 000 personer
Den sista december 2013
hade Pingströrelsens 456
församlingar 84 723 medlemmar, vilket är en ökning
med 1 039 medlemmar från
samma tidpunkt föregående
år. Den statistiken presenteras i Pingströrelsens årsbok
för 2014, där det också finns
en 24 sidor lång årskrönika,
hemgångna, mission och en
hel del annat.
Årsboken, som trycks i 1 500
exemplar gick i slutet av augusti
ut till abonnenterna. Bilderna
på årets omslag
kommer från
satsningen
Pingst Ledarutveckling, som
med start våren
2013 erbjuder
fortbildning
för 3 000 ideella ledare i
Pingströrelsen.
Även i år
är det positiva siffror för
Pingströrelsen.
Medlemsantalet var per den
31 dec 2013: 84
723 (förra året 83 684) medlemmar i 456 (457) församlingar.
Dessa församlingar har redovisat 1 528 (1 411) döpta.
Majoriteten med i FFS
När det gäller Pingst – fria
församlingar i samverkan är det
381 av dessa församlingar med
82 049 medlemmar som är med
i Riksföreningen. Det innebär
att 96,8 procent av Pingströrelsens medlemmar tillhör församlingar i Pingst FFS.
I förordet till 2014 års upplaga skriver redaktören Magnus
Wahlström:
”När man, som i Pingströrelsens årsbok, ägnar sig åt att sammanfatta det som varit är det
PINGST.SE NR 3 2014
givetvis extra roligt att berätta
om sådant som ”andas framtid”.
Under 2013 startade två nya
nätverk med riktning mot framtiden. Pingst Ledarutveckling är
en enorm satsning för att utbilda ledare i församlingar från
norr till söder. Pingst Pastor
erbjuder struktur, inspiration
och fortbildning för våra predikanter. Nya strukturer och nätverk för en ny tid. I inledningen
av årskrönikan finns artiklar om
båda dessa.
Ett nygammalt inslag som
finns med
i
årets
upplaga är
minnesord
över hemgångna
predikanter
och missionärer.
Detta fanns
med i årsboken åren
1959
till
och
med
1993
och
återkommer
nu. Under
många
år
har vi enbart
haft
med
bild samt data för tjänst, födelse,
död och bostadsort.
Tålamodet i församlingarna,
som årligen hjälper till med att
fylla i och skicka in underlagen
för kontaktuppgifter, statistik,
hemgångna, missionärer, med
mera, är enormt. Mycket av
materialet i årsboken bygger på
de uppgifter som församlingarna själva lämnat in till Pingst.
Tack för er hjälp!”
Underlaget för statistiken
framställs genom att de lokala
församlingarna efter årsskiftet
skickar sina uppgifter till Pingst
där de sammanställs.
I statistiken ingår det fulla
antalet medlemmar från 53
gemensamma församlingar med
sammanlagt 7 955 medlemmar.
Dessa är anslutna till Pingst –
fria församlingar i samverkan
samt till ett eller flera samfund.
De gemensamma församlingarna är märkta med stjärna (*) i
statistik och adressregister i Årsboken.
10,5 procent under 25 år
Antalet medlemmar under 25
år har redovisats av 314 församlingar. Dessa församlingar hade
sammanlagt 62 145 medlemmar
varav 6 536, 10,5 procent var
under 25 år.
Insamlingsresultat för 2013
har redovisats av 315 församlingar. Deras medlemmar offrade sammanlagt 328,7 miljoner
kronor under året, i genomsnitt
4 652 kronor per medlem. Av
dessa har 286 församlingar med
totalt 64 137 medlemmar redovisat hur stor del av de insamlade medlen som gått till mission,
vilket var sammanlagt 41,2 miljoner kronor, i genomsnitt 643
kronor per medlem.
Utöver de insamlingssiffror
som redovisats i statistiken har
83 församlingar, med totalt 33
290 medlemmar, angett hur stor
vinst de förmedlat till mission
från sitt Second hand-arbete.
Det är sammanlagt 39,6 miljoner kronor, vilket i genomsnitt
innebär 1 190 kronor per medlem.
UR
Bli månadsgivare
till PMU!
Som månadsgivare bidrar du till att människor
får utbildning, sjukvård, katastrofhjälp och en
möjlighet att själva ta sig ur sin fattigdom!
Skicka ett mail med namn
och adress till info@pmu.se
eller ring 08–608 96 00
så skickar vi en
anmälningsblankett!
www.pmu.se
31
POSTTIDNING B
TV SOM FÖRÄNDRAR. Gülhan Chindeh medverkar i studioprogram på turkiska som kanal Hayat spelat in med människor i Mesopotamien, det
vill säga sydöstra Turkiet, som målgrupp. FOTO: COPENHAGEN MEDIA FACILITY
Gülhan gör program för Kanal Hayat
Kanal Hayats program har betytt oerhört
mycket för Gülhan Chindeh från Borås.
Nu är hon själv med och gör halvtimmeslånga studioprogram på turkiska
för kanalen med inriktning på sydöstra
Turkiet.
– Vi tar upp olika problem, men också
att det finns en lösning, nämligen Jesus,
säger hon.
Gülhan har bott i Sverige sen hon var 18
år, men hon föddes i sydöstra Turkiet i en
syriansk familj. Sin uppväxt tillbringade
hon dock i Istanbul och flyttade sedan som
17-åring till Tyskland med sin familj.
– Jag är uppvuxen i en traditionellt kristen
familj, berättar hon. Vi bad bara när det var
något vi behövde Gud för, så mycket mer var
det inte.
I Tyskland var hela familjen med på ett
kristet läger, där de tog emot Jesus i sina
liv. Men när kärleken förde Gülhan till Sverige kom hon ifrån det levande kristna livet,
berättar hon.
– Jag hade ingen naturlig kontakt med
kristna här, men efter ett tag kom jag i alla fall
i kontakt med Pingstkyrkan i Borås, där jag
döptes och träffade underbara människor.
Men Gülhan tyckte det var svårt att förstå
predikningarna och alla bibliska termer på
svenska, så hon drog sig undan kyrkan igen.
– Och då blev allt fel, säger hon. Jag blev
sjuk och vår ekonomi blev dålig, liksom relationerna med släkt och vänner. Mitt liv var
helt upp och ner.
Tittade på tv dag och natt
I sin nöd sökte hon sig tillbaka till gemenskapen i kyrkan, men upptäckte att det inte
räckte för henne att gå till kyrkan två dagar
i veckan. Det var då den kristna tv-kanalen
Kanal Hayat kom in i hennes liv.
– Jag började titta på programmen dag
och natt, berättar hon. Jag älskade Joyce
Mayers program, fylldes av Guds ord och
kände att jag började förändras inuti och
längta efter att själv vara med och tjäna Gud.
Efter ett tag tog hon kontakt med Isik
Abla, en turkisk kvinnlig evangelist och tvpersonlighet på kanal Hayat, och berättade
om sin längtan.
– Och på så vis kom det sig att jag fick
börja hjälpa till att läsa bibeltexter i programmen.
Kombinationen av gemenskapen i kyrkan och undervisningen i Guds ord genom
tv-programmen på Kanal Hayat förändrade
Gülhans liv positivt, säger hon.
– Min hälsa blev så mycket bättre och nu
när jag verkligen känner att Gud är med mig
har jag blivit stark.
– Och elva personer i min släkt har kommit till tro, berättar hon glädjestrålande.
Gülhan arbetar som tolk och har många
gånger upplevt att Gud kan använda henne
också i den rollen.
Spelades in i Köpenhamn
Programmen, som hon medverkar i, spelades in i en studio i Köpenhamn i början
av året, och vänder sig till turkisktalande i
Mesopotamien (Sydöstra Turkiet). Det riktar sig inte bara till turkar, utan också till
kurder och syrianer i området.
– Många unga dör där, inte minst i kampen mot regimen och många familjer mår
dåligt, säger Gülhan.
I programmen tar de upp många problematiska frågor, till exempel hedersmord och
förlåtelse.
– Men även om vi är inriktade på problemen pekar vi alltid på att Jesus är lösningen,
säger hon.
ULRIKA RAMSTRAND