1. No category

FRILUFTSLIVET MELLAN HUSEN
ATT FORMA STADENS PARKER OCH STRÅK FÖR ETT ATTRAKTIVT FRILUFTSLIV
U T O M H U S
I
S TA D E N
-
N AT U R VÅ R D S V E R K E T S
TA N K E S M E D J A
F Ö R
F R I L U FT S L I V
2 0 1 5
VARFÖR ETT SEMINARIUM?
UR "MÅL FÖR FRILUFTSPOLITIKEN":
" DEN TÄTORTSNÄRA NATUREN OCH
BEBYGGELSENS GRÖNOMRÅDEN
ÄR AV STÖRSTA VIKT FÖR VARDAGSFRILUFTSLIVET."
"ATTRAKTIVA OMRÅDEN FÖR FRILUFTSLIV SKAPAS GENOM
BEVARANDE, UTVECKLING OCH NYSKAPANDE"
DET ÄR I DEN KOMMUNALA FYSISKA PLANERINGEN SOM STADENS STRUKTUR FORMAS
MEN STADSRUMMENS ATTRAKTIVITET FÖR FRILUFTSLIVET AVGÖRS ÄVEN I SENARE SKEDEN NÄR
DESSA YTOR GESTALTAS, ANLÄGGS OCH FÖRVALTAS.
TÄTARE STÄDER SKÄRPER BEHOVET AV TYDLIGA KRAV
VAR ?SKA FRILUFTSLIVETS MELLANRUM LOKALISERAS OCH HUR ?SKA DE UTFORMAS
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
HUR ÄR SEMINARIET UPPLAGT?
10.50-11.15 "FRILUFTSLIVET MELLAN HUSEN"
MATTIAS NORDSTRÖM,
WHITE ARKITEKTER
11.15 - 11.40 WORKSHOP
" TIO TESER FÖR ETT ATTRAKTIVT FRILUFTSLIV MELLAN HUSEN"
11.40-11.45 SUMMERING "TIO TESER...."
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
FRILUFTSLIVET MELLAN HUSEN
ATT FORMA STADENS PARKER OCH STRÅK FÖR ETT ATTRAKTIVT FRILUFTSLIV
U T O M H U S
I
S TA D E N
-
N AT U R VÅ R D S V E R K E T S
TA N K E S M E D J A
F Ö R
F R I L U FT S L I V
2 0 1 5
INLEDNING
Våra städer växer. Allt fler vill bo i städer och allt fler bor i städer. År 2050 förväntas
70% av världens människor bo i städer. I staden är platsen begränsad, intressena
starka och behoven många. De flesta verkar idag vara överens om att en hållbar
stadsutveckling kräver en tät stadsstruktur. Då minskar transportbehov. Då finns
underlag för skolor, infrastruktur och butiker. Vi får i en tätare tätort goda förutsättningar för ett attraktivt stadsliv. För folk gillar folk. Men vad händer då med stadens
friytor? Vad händer med möjligheten att röra sig för sitt nöjes skull, för lusten att
promenera, vad händer med möjligheten till aktivitet och naturupplevelser som utgår
från hemmet? Kan friluftsliv verkligen få plats i en sådan stad? Kan man äta den
täta stadskakan och ha den gröna friluftskakan kvar? Det finns en rädsla att krav på
grönska och nåbar natur glesar ut staden på ett icke önskvärt sätt. I själva verket
bottnar ofta den rädslan i en ovilja att se nyanser, att kunna se att tät stad också kan
vara grön och framkomlig.
Hur ska friluftslivet kunna hävda sina krav i de processer som formar framtidens
städer? Det kan bara ske genom tydligt formulerade krav, genom kreativ samverkan
i stadsbyggandets kompromisser. Genom mångas engagemang där samutnyttjande
måste vara ett nyckelord. För är det inte så att friluftslivets krav på stadens utformning sammanfaller med många andra krav och önskemål på en attraktiv stad och
livsmiljö? Men man kan inte kompromissa om allt.
Vilka är egentligen friluftslivets viktigaste krav på utformningen av staden och dess
mellanrum? Det handlar både om stadens struktur och stadsrummens utformning.
Vi har nu exakt 55 minuter på oss att tillsammans formulera detta. Vi ska åstadkomma en konkret tiopunktslista, ett “manifest” utifrån vilket framtidens alla underbara
tätorter kan byggas. Nåväl, det ska i alla fall bli en konkret tiopunktslista som kan
bidra till en viktig diskussion. Det är syftet med det här seminariet.
Ni kommer alla att bidra genom en liten gruppövning vi ska göra om 25 minuter. Då
ska ni alla kommentera och diskutera i grupp och rösta på vilka som just du tycker är friluftslivets viktigaste teser för utformningen av stadens mellanrum. Och då
är det viktigt att säga att vi inte idag ska ge oss in på en definition av vad friluftsliv
egentligen är när vi pratar om staden utan jag använder här en bred ansats, ett inkluderande synsätt där kravlös fysisk aktivitet och upplevelser av natur står i fokus.
Att det är utomhus är en självklarhet. Men först ska jag försöka ge en superkort
bakgrund till stadens friytors utveckling och sedan presentera de tio teserna. Det är
alltså mina högst personliga teser som ni ska tycka till om. Det kan tyckas provocerande att göra på det sättet men tanken är inte att jag har rätt…jag vet verkligen inte
svaret ..men det är ett försök att lite snabbt förflytta diskussionen ett litet steg mot
det konkreta. För om man inte vågar vara konkret så riskerar man att få storstryk i
kampen om det krympande utrymmet. I en värld där sopbilar och snöröjningstraktorer ställer väldefinierade krav på stadsrummen, och de tas på största allvar, då finns
ingen annan väg än att delta i debatten med så konkreta argument och specifika krav
som möjligt. Det är dags att säga hur och inte bara säga att……
U T O M H U S
I
S TA D E N
-
N AT U R VÅ R D S V E R K E T S
TA N K E S M E D J A
F Ö R
F R I L U FT S L I V
2 0 1 5
STÄDERNAS FRIYTOR EN KORT HISTORIK
LANDSKAPET
PARKER ANLÄGGS FÖR
FÖREBILD
ALLMÄNHETENS VÄL
" EN LANTLIG NATURS
VÄLGÖRANDE INVERKAN" NATURROMANTIK
VÄLBESTÄLLDA FLYTTAR
KOLONIRÖRELSEN
PARKER PÅ HÖJDERNA
STADSPARKER
TRÄDPLANTERADE
ESPLANADER
LINDHAGENPLANEN 1880
CENTRAL PARK 1857
STARK INFLYTTNING
TRÅNGA STADSKÄRNOR
HYGIEN- OCH
HÄLSOPROBLEM
TRÄDGÅRDSSTÄDER OCH
KLASSICISM
VÄLPLANERADE BOSTADSOMRÅDEN
MED MYCKET
FRIYTA
TORFTIG
BOSTADSMILJÖ
MELLAN- "VI BYGRUMMEN GER NAKRYMPER TUR I STADEN OCH
GRÖNSTOURBANRA FRIPLANER ISERAR
SPARAD NATUR YTESTRÅK
NATUREN"
MED NÄRA REVITALPARKSTRÅK
AKTIVTILL NA- ISERING
AV CEN- ITETSTUREN
TRALA
BASERAD
AKTIVITET- SPÅR,
PARKGESANLÄGG- HAMN- O STALTINDUSTRI- NING
NINGAR
OMRÅDEN
EKOSYSNYA GA- TEMTJÄNTUTYPER STER
MODERNISM /
FÖRORT- FÖRTÄT- ÖKAT FOKUS
"FUNKIS"
ER OCH NING
PÅ STADEN
LJUS OCH LUFT VILLAOCH
MATTOR POSTSTADSLIVET
MODERN- IDEAL FÖR
SPRAWL ISM
ALLT FLER
GRÖN
VÅG
I
S TA D E N
-
1900-20
Naturromantik, trädgårdsstäder och klassicism. Koloniträdgårdar,
1920-1950
Modernismen och “funkis” med ljus och luft skapar välplanerade bostadsområden med
mycket friyta och ofta sparad natur inpå knutarna. Bostadsgården och bostadsområdet i
fokus. God bostad. Kvartersparker Gröna kilar. Trafikseparering.
1960-70
Förorter och villamattor. Nära till naturen. Grön våg.
1980-2000
Urbaniseringsvåg och förtätning. Stadslivet ideal för många. Samverkan mellan ekonomiska och hållbarhetsargument driver förtätning. Mellanrummen krymper. Avstånden ut till
naturen ökar för allt fler. Nya stadsparker formas med ”naturen” som förebild. Utveckling/
omvandling av hamnområden, vattenkontakt…Trafikutveckling, stadsgator, blandad trafik –
shared space
TS I ÖREBRO
FORMULERAR TIO TESER FÖR ETT
ATTRAKTIVT
FRILUFTSLIV
I STADEN
STADSLIV
URBAN
VÅG
U T O M H U S
Sent 1800-tal
Industrialisering och urbanisering tar fart, täta trånga stadskärnor. Rika flyttar ut. Hälsofrågan i fokus driver fram stadsparker. Esplanader och alléer.
SAMMANHÄNGANDE
FRILUFTSSTRÅK,
GENERÖSA PARKER OCH
STADSNATUR
N AT U R VÅ R D S V E R K E T S
2000Nya levnadsmönster och högre exploatering förändrar bostadsgårdens betydelse o kvalitet. Offentliga stadsrummets betydelse som vistelseplats i staden. Möten mellan människor. Det sociala i fokus. Cyklismen. Stadsliv honnörsord. Sociotopkartor beskriver de
gröna stadsrummens funktion…
2010Fortsatt stadsutveckling, urbanisering, förtätning. Ekosystemtjänster…”naturen” flyttar in i
staden.
2015 “Aktivitetsbaserad stadsplanering.” Starkt behov att formulera kompletterande krav på
stadsutvecklingen, smarta lösningar för mellanrummens lokalisering och utformning för att
säkerställa en attraktiv stad där det rörliga friluftslivet kan vara en del av ett rikt stadsliv.
Mycket av framtida offentliga rum skapas inom befintliga stadsstrukturer strukturer
Tankesmedjan “Friluftsliv i Stan”
TA N K E S M E D J A
F Ö R
F R I L U FT S L I V
2 0 1 5
TIO TESER
FÖR ETT ATTRAKTIVT
FRILUFTSLIV MELLAN HUSEN
1. Våga välja var
2. Variation mellan platser
3. Samband ger mervärden
4. Rörelse kräver yta
5. Mångfunktionella ytor
6. Gröna gaturum, när vägen är målet
7. Vattenbryn och andra bryn
8. Tydligt formade rum
9. Forma för sinnliga upplevelser
10. Ta fighten om marken
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
1. VÅGA VÄLJA VAR
"ÅSTAD"
F R I L U FT S L I V E T
"SJÖSTAD KUSTSTAD"
M E L LA N
H U S E N
- ATT
"SKOGSSTAD"
F O R M A
S TA D E N S
"FJÄLLSTAD BERGSSTAD"
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
Bygg på landskapets förutsättningar. Utgå från den specifika
stadens unika kvaliteter när
inte allt kan bevaras. Prioritera
stadens viktigaste områden
för friluftsliv. Gör tydlig val och
släpp annat. Skapa långsiktigt
hållbara strukturer för friluftslivet. Skelettplaner är ett nytt
begrepp som förskjuter fokus i
stadsplaneringens utgångspunkt
från det som ska byggas till de
stadsrum stadens bebyggelse
ska definiera. Det är i de strukturella sambanden som friluftslivets
viktigaste frågor avgörs.
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Oslo Havnepromenade
Oslo är en stad vid vattnet. Utvecklingen av hamnområden och kajer skapar ett sammanhängande stråk
för stadsliv och rörelse centralt i staden, ett attraktivt komplement till naturområden i stadens utkant.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
9 km
GEOGRAFI
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Uppsala är en slättstad med Fyrisån och åsen som centrala landskapselement. Utvecklingen av å-rummet skapar attraktiva, centrala friyor för vistelse och ett sammanhängande stråk för promenader till
natuområden utanför staden.
Å-rummet blir ett viktigt samlande stråk och en del av stadens identitet.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Frankfurt har genom en långsiktig planering skapat en grön gördel för friluftsliv runt den centrala staden. “Grun Gurtel” blir en skapad del av stadens landskap som genom sin självklara struktur blir ett
starkt element för framtida stadsplanering att förhålla sig till. Gördeln skapar närhet till grönområden
från många av stadens centrala delar.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
2. VARIATION MELLAN PLATSER
ÖPPNA FÄLT
GLÄNTOR / NÄRA PARKER
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
LÅNGA STRÅK
Utgå från den enskilda platsens
särdrag – bygg vidare på platsens förutsättningar. Motverka
likriktning. Ta tillvara udda kvaliteter – olika karaktärer som kan
komplettera varandra. Inte allt på
ett ställe. Friluftslivets varierade
uttryck möts bäst i en mångfald
av platskaraktärer. En människas
upplevelser och aktiviteter tillgodoses bäst i en stad rik på olikformade mellanrum, grässlätten,
den kuperade ytan, björkdungen,
skogen…. Olika människor har
olka preferenser, vad som är
naturupplevelser skiftar utifrån
erfarenhet. Närhet är alltid viktigt, särskilt för den som inte har
möjlighet att lämna staden för
semester etc.
DUNGAR / SKOGAR
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Govenors Island söder om Manhattan är ett av New Yorks nya grönområden. När det tidigare militärområdet omvandlas har gestaltningen skapat en serie platser med olika kvaliteter. Mångfalden av platser
med olika utformnig skapar möjligheter för ett rikt friluftsliv med många olika aktiviteter och upplevelser.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
3. SAMBAND GER MERVÄRDE
Koppla ihop platser med attraktiva stråk för rörelse med gång
och cykel, från bostaden till
målpunkten och mellan målpunkter. Hela resan från hemmet
till naturen kan formas på ett
genomtänkt sätt så att alla med
olika förmågor kan röra sig utan
hinder. En sekvens av platser
som hänger ihop erbjuder många
fler möjligheter än summan av
varje enskild plats för sig, 1+1+1
är mer än tre.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Kildevaeldparken
Österbro
PRINCIP NR. 7: EN SAMMENHÆNGENDE BLÅ OG
GRØN BY
Faelledparken
København skal fremstå som en grøn by, der bindes sammen af grønne linjer, forbindelser og pladser. Det nye grønne
klimastrøg vil binde en række grønne stræk sammen, fra
Ryparken Naturpark, over Kildevældsparken, de kommende
klimastrøg i Klimakvarter Skt. Kjeld, Carl Nielsens Allé, Øster
Gasværk til Kastellet og havnen.
Strandboulevarden
I Österbro, i centrala Köpenhamn kopplas flera parker och stråk ihop till en sammanhängande grönstruktur när Strandboulevarden omformas från tung biltrafikgata till ett stråk där
Illustration: Liv Ridder Storgaard og Sune Ankergren
bilarnas utrymme minskas till förmån för för grönska, vistelse, gående och cyklister,
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
all Ave
.
DR
IV
E
FE
NW
AY
PA
RK
th
sy
Fo
r
Ruggles St.
SUGGESTED BIKE ROUTE ON STREET
TOT LOT PLAYGROUND
PICNIC AREA
SO UT H EN D
E
G
LIN
E
Tremon
.25 Mile
.5 Mile
.75 Mile
les
ar
Ch
St
.
42
43
BOSTON
COMMON
MASSACHUSETTS
STATE HOUSE
44
46
EMERSON
COLLEGE
N
0
39
41
CAFE
(Franklin Park & Arnold Arboretum only)
r St.
Regulations: Please see posted regulations because
they vary from park to park. In most of the parks, dogs
must be on leash.
37
PUBLIC
GARDEN
RA
Seav
e
PARKING
40
t St.
BOYLSTON
45
St.
SUGGESTED WALKING ROUTE
RESTROOMS
ARLINGTON
MBTA TRACKS ABOVE GROUND
BEACON
HIL L
38
SUFFOLK
UNIVERSITY
Par
k
OP
LO
SUGGESTED BIKE ROUTE IN PARK
PEDESTRIAN ENTRANCE
PARK STREET
CHURCH
PARK ST.
1 Mile
ORA
NGE
NEW ENGLAND
MEDICAL CENTER
Blue Hill
Ave.
LINE
CHINATOWN
CHINATOW N
D OR C H E S T E R
ve.
Blue Hill A
Ar
CHARLES
/MGH
GOV’T
CENTER
DOWNTOWN
CROSSING
E
Mo
G
36
n
gto
lin
St.
W
A
BACK BAY
(www.mbta.com)
CAUTION – UNPROTECTED CROSSWALK
VISTA
.
ARTHUR
FIEDLER
FOOTBRIDGE
.
St
on
Ave.
FISHER
COLLEGE
ac
Be
!
(Assuming travel from Arlington Street towards Franklin Park)
4
TRINITY
CHURCH
MBTA STATION
SIGNAL-PROTECTED CROSSWALK
PAVED PATHWAYS
ldt Ave.
Maple St
.
5
E
MAP PRODUCED NOVEMBER 2012
St.
GOLF COURSE
Highway
LIN
.
St
LIN
Sch
ool
S
t.
Iffley Rd.
Montebel
Park Lane
Robeson St.
lo Rd.
LEGEND
y
ele
rk
Be
COPLEY
GE
RED
t.
rto
nS
Peter Parley Rd.
Glen Rd.
Broo
kley
Rd .
Ros
sm o
re R
d.
Wil
liam
sS
t.
t.
Tow
er S
St.
Hill
Wa
lk
BOSTON
PUBLIC
LIBRARY
AN
ESPLANADE
.
St
O
OP
PRUDENTIAL
n
do
St.
IN
LO
en
ar
Cl
n
to
LK
n Legion
.
yls
Bo
WA
America
St
E
t.
.
St
Elm Hil
l
th
ou
tm
LIN
y
wa
S
ury
erb
igh
.
St
n
to
or
M
IN
35
ar
D
E
t.
UNPAVED PATHWAYS
LK
34
.
St
er
et
Ex
N
EE
H
t
Can
n
gi o
Le
ain
tM
M ATTA PA N
G
nS
COMMONWEALTH
AVENUE MALL
LIN
OR
9
FRANKLIN
PARK
ZOO
NE
33
.
St
t.
rS
GR
an
Humbo
6
GREE
MASS AVE.
gto
i
Fa
B ACK B AY
eld
r fi
SYMPHONY
t Av
e.
Harold
St.
Park Vi
ew
NE
te
es
.
Dr
2
E LI
w
rro
to
J. S
es
Jam
Wa
lnu
BOSTON
SYMPHONY
HALL
ROXBURY
CRO SSIN G
ROXBURY
1
Dr
WA L K I N G L
O O ive
P
NG
RUGGLES
7
Ci
rcu
it
ORA
.
ve
sA
as
M
r ts
)
e.
Av
ic
er
Am
es
W
BOSTON
NATURE
CENTER
t.
Wa
shin
he
A
NORTHEASTERN
lth
ur
ne
yS
t.
n St.
on
tS
E
LIN
Sig
o
Tre
m
e.
s Av
mbu
Colu
.
St
c
ou
Gl
N
sS
t Hill t.
3
SCARBORO
POND
(A
ve
nu
eo
HYNES
EE
GR
FRANKLIN
PARK
Wash
ingto
!
PARK
VEHICLES
ONLY
LIN
E
Av
e.
rd
fo
re
He
ea
nw
mo
y St.
E
Franklin Park Walking Loop: 2.5 miles
m
Co
Can
terb
ur
ROXBURY
CROSSING
nt
ing
to
n
ft
8
LEMUEL
SHATTUCK
HOSPITAL
GR
EE
N
y St.
Hemenwa
.
St
Fores
Hu
NORTHEASTERN
UNIVERSITY
JACKSON
SQUARE
SHEA
CIRCLE
FOREST
HILLS
CEMETERY
ORANGE LINE
STONY
BROOK
Arnold Arboretum, Hunnewell Bldg. 13 to Peter’s Hill Summit 10 :
roundtrip 3.5 miles
.
ve
sA
as
M
n
to
yl s
Bo
M T. HO PE
GREEN
29
MUDDY
RIVER
Ave.
Westland
ss
erpa
y Ov
Case
FOR E S T H I L L S
WENTSWORTH
INSTITUTE
OF TECHNOLOGY
SOUTHWEST CORRIDOR PARK
on St
.
31
E
32
E
RED LIN
ORANGE LINE
Wash
ingt
gate
rles
Cha
30
E
FOREST
HILLS
ORANGE LINE
MUSEUM
OF
FINE
ARTS
MUSEUM OF
FINE ARTS
26
28 27
W
AY
N LIN
GREE
ORANGE LINE
FE
N
Jamaica Pond Circumference: 1.5 miles
W
gate
rles
E
E
Cha
Rd.
ssiz
Aga
LIN
W
ay
E
Leverett Pond Loop (Good for families with small children):
roundtrip .7 mile
St.
on
ac
Be
N
Riverway Loop (Fenway T Station to Netherlands Road):
roundtrip 1.5 miles
CHARLESGATE
E
IV
R
EE
Washington St.
Hyde Park
Ave.
25
Back Bay Fens Loop (Endpoints: Boylston Bridge 31 & Ave Louis
Pasteur): roundtrip 1.6 miles
KENMORE
FENWAY
PARK
BACK BAY FENS
ISABELLA
STEWART
GARDNER
MUSEUM
Public Garden, at Charles St., to Charlesgate East:
roundtrip 2.5 miles
CHARLES
RIVER
D
GR
LIN
Broo
kline
Ave.
FEN WAY
!
EVANS WAY
PARK
LONGWOOD
MEDICAL AREA
D
LIN
MASSART
N
RED
.
Long
woo
d Ave
t.
Fran
cis S
R d.
Po
nd
ow
Aspinw
E
EE
E
teur
SIMMONS
COLLEGE
Louis Prang
St.
Lochstead Ave.
Allerton St.
Rd.
Highland
t.
Che
snu
tS
t.
inc
eS
Pr
Pond St.
Heath St.
Ave. Louis
Pas
GR
IKE
SS P
MA
LIN
EMMANUEL
COLLEGE
K
Boylston St
E
LANDMARK
CENTER
R
Green St.
N
If you would like to add physical activity to your daily life, the
Emerald Necklace offers beautiful paths that are convenient to
different neighborhoods. Here are a few suggestions.
Distances are approximate.
FENWAY
WHEELOCK
COLLEGE
BOSTON
LATIN
SCHOOL
MASSACHUSETTS
COLLEGE OF
PHARMACY AND
HEALTH SERVICES
WALKING AND RUNNING DISTANCES
e
riv
.
EE
M ISSIO N HIL L
D
rk
Pa
St
GR
E
VE R
WAY
Pilgr
im R
d.
LO N GWO O D
HARVARD SCHOOL
OF PUBLIC HEALTH
BRIGHAM
CIRCLE
LIN
RI
PA
t.
HARVARD MEDICAL
SCHOOL
FENWOOD
ROAD
D
alth Ave.
Bur
rou
ghs
St.
ot
Eli
GREEN E LINE
N
24
LONGWOOD MEDICAL & ACADEMIC AREA
INCLUDING BRIGHAM AND WOMEN’S HOSPITAL,
BETH ISRAEL DEACONESS MEDICAL CENTER,
CHILDREN’S HOSPITAL BOSTON
HEATH
EE
on
RW
AY
MISSION
PARK
Centre
St.
Ave
.
S t.
th S
Sou
gto
n
kline
GR
23
TEMPLE
ISRAEL
Broo
RW
AY
e
ntr
St
.
VE
Ce
th
RI
parks
LONGWOOD
t
yls
Bo
ARB
O
.
St.
OLMSTED
PARK
.
ntin
BACK OF
THE HILL
S. Huntington
ve. #39
nA
RIVERWAY
Netherlands Rd.
d.
yR
22
wa
rk
Pa
#39
e St.
Centr
St.
So
u
RO SL IN DA LE
var
d St
S.
to
ting
Hun
Hu
RIVERWAY
AY
AIC AW
J A MA I C A P LA I N
ARNOLD
ARBORETUM
Har
t.
sS
kin
Per
e
Centr
t.
rS
ste
Cu
Jamaica St.
seph
St. Jo
11
Y
ICAWA
21 LEVERETT
POND
19
JA
M
GREEN D LINE
Broo
kline
Ave
EMERALD
N E C K L AC E
C AMBRIDGE
nwe
Commo
14
JA
MA
ill
W
St
Bynner
St.
hard
ne St.
13
y St.
Busse
10
WARD’S
POND
18
Orc
20
e.
Pond Av
t.
rR
d.
S
ce
Prin
Du
ns
te
B
R
JAMAICA
POND
St .
Rambler Rd.
Westch
ester R
d.
Ave.
Whit
comb
Allandale S
t.
Ma
yS
t.
A
!
Morai
12
t.
AY
W
OR
9)
Centre
S
MURRAY
CIRCLE
ute
( Ro
St.
17
16
BRO O KLIN E
BROOKLINE
VILLAGE
S t.
Cen
tre
KELLEY
CIRCLE
OLMSTED
HISTORIC
SITE
3/4 MILE
e.
Av
nd
Po
t.
FAULKNER
HOSPITAL
.
St
S
er
alt
W
Perk
ins S
t.
k
Par
nd
Po
WALTER
STREET
BURYING
GROUND
ma
ton
yls
Bo
JAMAICA
POND
This map was conceived and produced by the Emerald Necklace Conservancy
with the support of its public and private partners.
15 n Dr.
Cumberland Ave
.
ay
ssw
ro
tC
gen
Sar
STATE
PA R K F E AT U R E S
1 White Stadium
Overlook Shelter Ruins: Originally a field house, it
2 was
one of the few structures Olmsted ever designed.The
site was the home to Elma Lewis’ Playhouse in the Park in
the ’60s and ’70s, and jazz greats, including Duke Ellington,
performed here.
3 The Playstead: A large, active sports area that
accommodates basketball, tennis and many field sports.
4 Franklin Park Zoo: Founded in 1912, the zoo’s 72
acres are home to lions, tigers, giraffes, and more. Visitors
to the signature Tropical Forest can stand face-to-face with
the Zoo’s seven gorillas at one of five glass viewing stations.
Heroic statues by Daniel Chester French flank the north
entrance. $ www.franklinparkzoo.org
5 William J. Devine Golf Course: Originally a sheep
meadow in Olmsted’s design, this 18-hole facility is the
second oldest public golf course in the country. Open year
round, weather permitting. $ 617.265.4084
6 Schoolmaster Hill: Named for Ralph Waldo Emerson
who lived near this site in the 1820s when he was a
schoolteacher in Roxbury. This hidden spot has picnic
tables, century-old white pines, and offers a spectacular
view across the park and to the Blue Hills beyond.
7 The Wilderness: A 65-acre native oak forest with
meandering paths and huge Roxbury puddingstone
outcroppings, the Wilderness is a picturesque landscape
and a good example of urban woodlands.
8 The 99 Steps/Ellicott Arch
9 Scarboro Pond and Hill
Peters Hill: The highest point in the Emerald Necklace,
10 Peters
Hill (240 feet) offers spectacular views of Jamaica
Plain, Roslindale, and the Boston skyline.
11 Explorers Garden: The area around the Chinese Path
has long been used by researchers to test the hardiness
of new plants gathered from around the world by plant
explorers. Don’t miss rare and unusual plants like the
dove tree, paperbark maple, or Franklinia.
12 Larz Anderson Bonsai Collection: See the oldest
and smallest trees at the Arboretum. Open mid-April to
early November.
16 Pinebank Promontory: A peaceful spot in this
busy park, the promontory’s stunning views across the
Pond and cooling breezes through tall pines made it an
attractive site for three successive mansions in the 1800s.
Today, a granite outline marks the footprint of the last
mansion that stood here.
13 Hunnewell Building: This building houses admin-
istrative offices, a horticultural library, restrooms, and
a visitor center with maps, seasonal exhibitions, and
knowledgeable staff to help make the most of your visit.
Weekday building access for restrooms begins at 9:00am;
closed holidays. Visitor Center hours: November through
March: noon–4:00pm, April through October, 11:00am–
6:00pm; closed Wednesdays (617.384.5209). Library hours:
Monday–Friday, 10:00am–3:45pm (617.522.1086).
14 Jamaica Pond Boathouse/Bandstand: Built in
1912, these Tudor-style structures add a rustic element
to the pond. Visitors can rent sailboats or rowboats to
enjoy unique views of the park or simply drift on the
water (www.courageoussailing.org). The Bandstand is home
to numerous recreational, educational, and cultural
activities. The Boathouse is open April 1 through Veteran’s Day.
15 Parkman Memorial: Daniel Chester French, Sculptor
17 Ward’s Pond: This secluded pond is a glacial “kettle-
hole” formed at the end of the last ice age. A serene,
heavily wooded area, the visitor finds a quiet wilderness,
steps from the surrounding city.
18
Wildflower Meadow: Once the site of an indoor ice
skating rink, the meadow now offers unique habitat for
butterflies, bees, and other pollinators.
19 Daisy Field: Olmsted originally designed this as a large
meadow surrounded by woods. Today, playing fields serve
community groups for little league, softball, soccer and
touch football.
20 Allerton Overlook: This semi-circular walk descends
21 Leverett Pond: Leverett Pond is a fine example
of Olmsted’s skill combining landscape, water, and
structure into his designs. Islands were created to provide
both visual interest and waterfowl breeding area.
26 James P. Kelleher Rose Garden: Designed by
landscape architect Arthur Shurcliff in the 1920s, this
garden was restored by the City of Boston and the Emerald
Necklace Conservancy. Combining the best of old and new
roses, today’s garden includes over 1,500 plants representing
200 different varieties.
22 Bellevue Street Bridge
Chapel Street Bridge Area/Historic Bridle
23 Paths:
Bridges played a key role in all of Olmsted’s work,
not only along rivers, but everywhere that he sought to
separate different modes of transportation. The Chapel
Street Bridge separated walkers above from the bridle
path below.
24 Round House Shelter
Athletic Facilities:The Joseph Lee Playground area
25 features
softball, soccer, lacrosse, football, basketball and a
29
recreational running track. One of the diamonds is named
in honor of Roberto Clemente — the first Latin American
elected to the Baseball Hall of Fame.
into the park and provides scenic views of the banks and
islands of Leverett Pond.
food supply. The Fenway gardens are among the few to
remain in continuous cultivation.Today, 500 plots are tended
by community gardeners and feature a bounty of flowers
and vegetables.
35 William Lloyd Garrison Statue: Publisher of
“The Liberator” and founder of the New England AntiSlavery Society, Garrison was a powerful voice in the
abolitionist movement. Olin Levi Warner, Sculptor
36 Alexander Hamilton Statue: Hamilton, a Founding
Father who also started the central banking system,
welcomes visitors to the Mall between Arlington and
Berkeley streets. Dr.William Rimmer, Sculptor
31 Boylston Bridge: Designed by prominent 19th-century
27 War Memorials
28
Victory Gardens: Victory Gardens were
30 Fenway
cultivated during World War II to ease demand on wartime
Japanese Bell: Found on a scrap heap in Yokosuka, this
beautiful bronze 17th-century temple bell was brought
back by sailors on the USS Boston in 1945. In 1953, the
Japanese government announced that the bell should
remain in Boston as a gesture of peace.
Shattuck Emerald Necklace Visitor Center:
Designed by H. H. Richardson in 1882, the building is one
of a pair that housed the gates used to regulate the Stony
Brook’s flow into the Fens. This gatehouse, no longer in
operation, was converted in 2010 to a visitor center and
offices of the Emerald Necklace Conservancy.
architect H. H. Richardson, this bridge is constructed of
Cape Ann granite. Projecting bays offer sweeping views
across the Fens.
38
Boston Women’s Memorial: Mayor Thomas M. Menino
33 reserved
the site for a women’s memorial in 1992. The
Swan Boats: These iconic pedal boats first appeared on
39 the
Lagoon in 1877. Designed by Robert Paget, they are
34 Samuel Eliot Morison Statue: This scholar, educator,
and maritime historian was the Pulitzer-prize winning
author of the “Oxford History of the United States” (1927)
and “The Oxford History of the American People” (1965).
Penelope Jencks, Sculptor
place for Revolutionary War soldiers and many others.
Soldiers and Sailors Civil War Monument:
42 Martin
Milmore, Sculptor
Frog Pond: Site of 1848’s “Water Celebration”inaugurating
43 the
city’s public water system, today the pond serves as a
skating rink in the winter and a supervised wading pool in the
summer.The Tadpole Playground is nearby.
37 9/11 Memorial
32 Leif Eriksson Statue
Boston Women’s Commission selected Abigail Adams,
Lucy Stone, and Phillis Wheatley as exemplary figures.
Meredith Bergmann, Sculptor
Central Burying Ground: Purchased in 1756 and
41 added
to the Common in 1839, this is the final resting
George Washington Statue: Thomas Ball, Sculptor
still owned and operated by the Paget Family. $
40 Make Way for Ducklings Sculpture: Mrs. Mallard
and her eight ducklings were created as a tribute to
Robert McCloskey, author of a children’s book about
ducks that live in the Public Garden’s Lagoon. Nancy Schön,
Sculptor
44
Shaw Memorial: This honors the 54th Regiment of
the Massachusetts infantry. Led by Colonel Robert Gould
Shaw, the 54th was the first free black regiment in the
Union. Bronze relief by Augustus Saint-Gaudens. Granite frame
and terrace by Charles F. McKim
45 Brewer Fountain
Common Visitors’ Center and Park
46 Boston
Ranger Station: Maps, tourist information, and rest-
rooms. This also marks the start of the Freedom Trail ®.
Hours: Monday–Saturday, 8:30 am–5pm; Sunday 10am–6pm
Th Emerald Necklace i Boston knyter som ett halsband samman ett antal parker och friytor i staden till
ett attraktivt friluftsstråk. Den framsynta planeringen och den genomtänkta gestaltningen är mer än hundra år gammal. Värdet av dåtidens insats ökar med tiden.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
När Fornebus flygplats i Osla stängdes byggde planeringen av den nya bebyggelsen på en sruktur där
gröna stråk kopplade samman de centrala delarna till ett generöst friområde med stora möjligheter till
aktiviteter och naturupplevelser.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
“för framtagande av en detaljplan för huvudstrukturen, de offentliga rummen och hur området knyts till omgivningarna:
en så kallad skelettdetaljplan.”
Den nya stadsdelen vid Kronetorp i Burlöv planerades utifrån en skelettplan där friytor och stråk medvetet knyts ihop till en fungerande helhet, en struktur för ett rörligt friluftsliv mitt i bebyggelsen. Strukturplanen flyttar fokus från byggnaders form till stadens mellanrum
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
I Stockholms översiktplanedokument, “Den Gröna Promenadstaden” betonas betydelsen av samband
mellan enskilga grönområden i olika planeringsskalor och i olika stadsstrukturer.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
4. RÖRELSE KRÄVER YTA
Rörelse kräver yta - stora parker,
långa stråk – Friluftsliv behöver
tillräckligt stora ytor, man kan
inte promenera i en pocketpark.
Ta tillvara ytor som på sikt kan
bli stadens inre gröna lunga.
Våga vara framsynt. Se den
framtida stadens behov. Ingen
river hus för park. Central parks
skapare har skapat mervärden
som är en förutsättning för hela
Manhattans attraktionskraft
idag ..mer än hundra år senare.
Stockholm bygger Årstaparken,
i Berlin är den nedlagda flygplatsen Tempelhof nu en attraktiv plats för många berlinares
friluftsaktiviteter, i Köpenhamn
diskuteras markinköp för att säkerställa framtida behov av stora
friytor. …
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Tempelhof var länge den centrala flygplatsen i Västberlin. När den lades ned debatterades länge hur marken skulle användas. Exploateringskrav har här fått stå tillbaka för medborgarnas önskemål
om en plats för friluftsliv och aktiviteter av många skilda slag. Idag är området en välbesökt oas för cyklister, joggare, barnfamiljer, picnic, umgänge, drakflygning, skidåkning, ............Området
fortsätter att utvecklas med nya gestaltnings- och ombyggnadsinsatser. Det sparade marken har blivit en resurs för framtida friluftsliv i centrala Berlin.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Park am Gleis Drei Eck är ett nytt grönt stråk som leder hela vägen från Potsdammer Platz mitt i den
mest centrala och hektiska delen av Berlins innerstad hela vägen ut till extensiva grönytor i stadens
södra utkant. En framsynt planering har tagit tillvara tidigare järvägsstråk för att skapa ytor för aktivitet
och upplevelser, mitt i stan....
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
.......från ordnade gräsytor vid Potsdammer Platz via aktivitetsfält.......
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
...till extensiva ytor i stadens ytterkant...
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Årstafältet i Stockholm, står inför en stor omvandling. När staden förtätas med nya bostäder har den nya parken
fått en central roll i planeringen. Delar av det nuvarande fältet bebyggs men många friluftskvaliteter kommer att
finnas när en stort öppet, multifunktionellt gräsfält omgärdas av gångvägnät utmed nyplanterade bryn, träddungar, en anlagd vattenspegel, koloniträdgårdar och en aktivitetsyta med olika rum för specifika aktiviterer. Många
bostäder får direktkontakt med parken och gaturummen inne i kvarteren ägnas stor omsorg
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
5. MÅNGFUNKTIONELLA YTOR
Friluftslivets många uttryck och
stadens begränsade ytor talar för
parker och stråk som utformas
för samutnyttjande. Samutnyttjande för människor med olika
erfarenheter och förmågor. De
mångfunktionella ytorna måste
vara parkernas kärna. Fullt tillgängliga blir de på så vis sociala
mötesplatser mellan människor
med olika intressen, ålder, historia etc. Men också särskilda
aktiviteter som lek, klättring, etc
kan samordnas med andra krav
om de utformas som integrerade
delar av en parkgestaltnings
helhetskoncept. Väldigt få friluftsaktiviteter kräver så specifik
utrustning att det innebär specifika krav på anläggningar. Klimat
och årstidsväxlingar är också
en aspekt av samutnyttjande där
sommarhalvårets utformning inte
får skymma bilden av friluftslivets behov året runt.
FLERA EKOSYSTEMTJÄNSTER PÅ
SAMMA YTA
SOCIALA OCH ANDRA
FLERA OLIKA SOCIALA EKOSYSTEMTJÄNSTER PÅ SAMMA YTA
FLERA FRILUFTSLIVSFUKTIONER PÅ SAMMA YTA
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Govenors island har utvecklats till ett mångfunktionellt friluftsområde med 10 minuters båtförbindelse från Manhattan. Stora gräsytor och träd är den enkla stommen i områdets friytor Den generella utformnigen bjuder in till
många olika aktiviteter.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
VId utformningen av Årstafältet i Stockholm står den stora generella gräsytan i centrum. Den kommer att rymma
många olika aktiviteter under året. Den kompletteras med ytor programmerade för specifika aktiviteter.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
6. GRÖNA GATURUM NÄR VÄGEN ÄR MÅLET
Utforma gröna stråk som samlar
upp och leder gående o cyklande
hinderfritt till målpunkter. Esplanaden som samlande stråk
för gående och cyklister är en
klassisk gatuform med stora möjligheter. Nya typologier
för gaturummen utvecklas när
rörelse ersätter trafik i programbeskrivningen för utformningen.
Gatunätets struktur behöver åter
belysas. Separation i ny betydelse där samlade gång- och
cykelstråk skapar trygghet och
stadsliv i stråk där friluftslivets
behov kan mötas på ett enkelt
och samordnat sätt.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Gaturummen är städernas sammanhållande nät för rörelse. De har utvecklats från att vara städernas vardagsrum där vistelse, rörelse och olika aktiviteter samsades till mer eller mindre trafikdominerade mellanrum mellan
husen. Olika gatusektioner rymmer trädplanteringar men närheten tll bltrafiken är oftast påtaglig.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Folkungagatan i Stockholm rymmer ett grönt stråk för rörelse och med platser för vistelse i gaturummet.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
En ökande cykeltrafik och nya krav på gaturummets användning som en del av stadens offentliga platser leder
till nya eller nygamla idéer om gaturummets utformning. Här ett exempel från utredningen “Mainsteamcyklistens
återkomst” av Tove Jägerhök, White mfl
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
STRANDBOULEVARDEN SOM
GRØNT KLIMASTRØG
7 principper for udformningen af
en ny strandbouLeVard
Østerbro Lokaludvalg
Vennemindevej 39
2100 København Ø
35 55 74 36
oesterbrolokaludvalg@okf.kk.dk
www.oesterbrolokaludvalg.kk.dk
I Österbro
i centrala Köpenhamn omformas Strandboulevarden till ett “Grönt klimatstråk” som rymmar plats för
rörelse till fots med helt andra upplevelser än i en traditionellt utformad gata.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
ØSTERBRO LOKALUDVALG 2015
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
PRINCIP NR. 7: EN SAMMENHÆNGENDE BLÅ OG
GRØN BY
København skal fremstå som en grøn by, der bindes sammen af grønne linjer, forbindelser og pladser. Det nye grønne
klimastrøg vil binde en række grønne stræk sammen, fra
Ryparken Naturpark, over Kildevældsparken, de kommende
klimastrøg i Klimakvarter Skt. Kjeld, Carl Nielsens Allé, Øster
Gasværk til Kastellet og havnen.
...Strandboulevarden blir en del av Österbros / Köpenhamns grönstruktur....
Illustration: Liv Ridder Storgaard og Sune Ankergren
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Kommunens analyser viser, at Østerbros
kloaksystem er så underdimensioneret,
at det vil give oversvømmelser oftere end
hvert 10. år.
Foto: Østerbro Lokaludvalg (stort foto), Ali Tabatabai (foto nedenfor).
...Strandboulevarden (forts.)
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Der nedlægges to vognbaner i
boulevardens vestlige side.
Her etableres i stedet et grønt strøg.
Foto: Østerbro Lokaludvalg
...Strandboulevarden (forts.)
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
j
ve
Ny
Østre gasværk
Parkerings
bakke
Nyborggade
rmidler
Park som fo
l boldbaner
overgang ti
Cykelsti
Fortov
Ny vej
PRINCIP NR. 3: ÉN KØREBANE I HVER RETNING
Strandboulevarden er overdimensioneret i forhold til den
biltrafik, der reelt afvikles på den i dag. Med etableringen
af Nordhavnsvej frem til Kalkbrænderihavnsgade og Nordhavn vil trafikken aftage, også mellem Vordingborggade og
Østerbrogade.
Løbesti
Cykelsti
Gangsti
Cykelsti
At biltrafikken afvikles i to spor frigiver omkring 40.000 m2
overgang
gæger
Fodtil
det
2 km. lange ker
klimastrøg.
ing
Par
Strandboulevarden
Parkering
Parkering
Løbesti
Derfor nedlægges de to vognbaner
i boulevardens vestlige
og nordlige side. Her skal det grønne i stedet etableres.
Trafikken rummes i stedet i boulevardens østside med én
vognbane i hver retning.
Fortov
sti
be
Lø
Cykelsti
När två av fyra körfält tas bort på Strandboulevarden skapas plats för sammanhängande grönytor
utmed gatans ena sida.
Illustrationer: Liv Ridder Storgaard og Sune Ankergren
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
PRINCIP NR. 2: REGNVAND I DET GRØNNE
Strandboulevarden indgår i Københavns Kommunes skybrudsstrategi for Østerbro. Boulevarden er central i strategien, da
der ved kraftig regn ophobes vand på Strandboulevarden. I
strategien etableres et parkstrøg på Strandboulevarden, så
den både kan modtage vand ved normalt nedbør og under
skybrud.
Illustration: Østerbro Skybrudsstrategi, Strandboulevarden - et nyt parkstrøg. Marianne Levinsen Landskab Aps og Niras A/S
for Københavns Kommune, Konkretisering af skybrudsplan Østerbro 2013.
Regnvandet, der løber til fra gaderne helt fra Østerbrogade,
kan med fordel anvendes som et rekreativt grønt element i
hele boulevardens længde. Der indpasses forsinkelsesanlæg,
vandhaver og små åløb og satses på nedsivning og fordampning.
Det overskydende vand fra skybrud føres over i en underliggende skybrudsledning til udløb i Kalkbrænderihavnen – helt
som det beskrives i Københavns Kommunes Skybrudsstrategi.
De store, gamle og sunde træer bevares. Lindetræerne udskiftes med de mindre skyggefulde plataner, og der tilføres
planter og træer, der kan modstå et klima, der er under
forandring. Høj biologisk diversitet og mangfoldighed skal
kendetegne den grønne boulevard.
Illustratio
Nya Strandboulevarde blir ett gaturum för helt andra upplevelser och med större möjlighet
för ett rörligt friluftsliv i staden när olika platser knyts ihop till en större grön helhet.
FIllustration:
R I L ULivF Ridder
T S LStorgaard
I V E og
T Sune
M Ankergren
E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
7. VATTENBRYN OCH
ANDRA BRYN
Brynen är stadsvävens utsidor.
Kvartersstadens kanter. Brynet
är alltid en trygg plats för människan. Här i gränsen mot det
öppna landskapet vistas och
rör vi oss gärna, med ryggen fri
och med full koll på den öppna
omgivningen. Brynet kan vara
kajen mot havet eller stranden
mot sjön, promenaden utmed
ån eller gångvägen som slingrar
sig mellan planteringen och den
öppna gräsytan. Bryn kan vara
naturskapade, bryn kan vara
byggda. Brynet är alltid artrikt
och upplevelserikt.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Norr Mälarstrand och nya Hornsbergs strandpark är två exempel på hur
vattenbryn blir några av stadens allra mest attraktiva stråk och platser för
rörelse och vistelse med starka naturupplevelser.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
8. TYDLIGT FORMADE RUM
Med en genomtänkt rumslig gestaltning kan olika aktiviteter och
upplevelser rymmas och upplevelsekvaliten kan höjas. Rama in
utsikter, skärma av störande intryck, regissera rörelsen genom
parken. Den engelska landskapsparkens ideal som utgick från
människans rörelse i ett format
landskap är tillämpliga idéer när
parker formas för friluftsliv. Rum
av olika skala ger intressanta upplevelser, inte minst för barn är
storleken och avstånden viktiga.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Central Park byggs av en serie tydligt formade gröna rum. Väl avskilda från
stadens bebyggelse skapas platser / rum med upplevelsekvaliteter som är
helt beroende av den medvetna rumsliga gestaltningen.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Även på små ytor kan den rumsliga gestaltningen skapa helt olika upplevelser och ge möjlighet för skilda aktiviteter.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Storhead är ett exempel på den Engelska landskapsparkens ideal med tydligt formade, ständigt varierande parkrum, där vegetaionen och inslag av
solitära byggnadsverk leder och lockar besökaren till promenader.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
9. FORMA FÖR
SINNLIGA UPPLEVELSER
SKISS SAKNAS
Funktionella krav och rumsliga
strukturer är bara stadslivets och
friluftslivets scen. Scenografin
som varierar över tiden med växter, belysning och andra material
ger platserna sin karaktär och
människor sinnesupplevelser.
Syn, hörsel och doftintryck är
en del av friluftslivets rekvisita.
I staden är de sinnliga upplevelserna delvis andra än de som
vi brukar förknippa med friluftsliv: storslagenhet, enskildhet,
social gemenskap och natur
och kulturupplevelser. I staden
är det oftare den ”lilla”, mindre
komplexa upplevelsen som ändå
kan förmedla starka upplevelser,
intresse och kunskap för både
natur och kulturvärden. Naturen
kan på så vis ta plats i staden i
form av fågelsång, insekter, växters bladstrukturer och blomningens doft och färg, mm. Natur i
staden även om det inte är bevarade naturområden.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
The High Line i New York är ett mycket uppmärksammat projekt på sydvästra Mahnhattan. Här
har ett nedlagt industrispår en våning ovanför gatunivå utvecklats till ett smalt men flera kilometer långt grönstråk med stora sinnliga upplevelsekvaliteter.
Med den naturligt förekommande vegetationen som förebild har gestaltningen skapat en rikedom av färger, former, dofter......
En liten yta är inte ett hinder för att planera och gestalta för variation och rika sinnliga upplevelser.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
...ljus och vatten ger starka upplevelser.....
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
The HIghline - Projektets hemsida beskriver den gamla järnvägen i
naturlyriska termer. Här kan man möta vårens blomning, här finns
årstidsväxlingarna hela tiden närvarande...
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
......och fågelsång .....
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
Sinnliga upplevelser är en del av det som lockar till utevistelse...på många
platser.. i många städer.
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
10. TA FIGHTEN OM MARKEN
GRÖNPLANERÖP
Stadsplanering är alltid ett kompromissarbete. Utan en engagerad och uthållig, välformulerad
opinion vinns inga segrar.
SKELETTPLANER
STRUKTURPLANER
FÖP
FRILUFTSLIVSPLANER
GESTALTNINGSPROGRAM
UTFORMNING GESTALTNING
PROJEKTERING
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
ANLÄGGNING FÖRVALTNING
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V
WORKSHOP
" TIO TESER FÖR ETT ATTRAKTIVT FRILUFTSLIV MELLAN HUSEN"
5 MININDIVIDUELL TID
- VILKA FEM AV DE TIO TESERNA ÄR VIKTIGAST FÖR FRILUFTLIVETS UTVECKLING I STÄDERNA?
-VAR OCH EN MARKERAR MED
PÅ A1-PLANSCHEN
15 MIN DISKUSSION I GRUPP
-VILKA ÄR FRILUFTSLIVETS VIKTIGASTE ANSPRÅK PÅ STÄDERNAS UTVECKLINGEN / UTFORMNING?
-VILKA AV DE TIO TESERNA FÅNGAR UPP DETTA?
-VILKA SAKNAS?
-KOMMENTERA DE TIO TESERNA MED TEXT PÅ
-FÖRESLÅ NYA TESER MED TEXT PÅ
MONTERA POSTITLAPPAR PÅ A1-PLANSCHEN
5 MINREDOVISNING .
-EN FRÅN VARJE GRUPP MONTERAR A1-PLANSCH PÅ VEPA -GEMENSAM REFLEXION, SUMMERING AV
F R I L U FT S L I V E T
M E L LA N
H U S E N
- ATT
F O R M A
S TA D E N S
P A R K E R
O C H
S T R Å K
F Ö R
E TT
ATT R A K T I VT
F R I L U FT S L I V