1. No category

1
PROVET I BIOLOGI
11.3.2015
STUDENTEXAMENSNÄMNDEN
Högst 8 uppgifter får besvaras. Uppgifterna bedöms efter skalan 0–6 poäng, förutom
jokeruppgifterna som är mer krävande än de andra uppgifterna och som är markerade
med ett +. De bedöms efter skalan 0–9 poäng. I uppgifter med flera moment, till exempel
a-, b- och c-moment, kan maximiantalet poäng för enskilda undermoment meddelas för sig.
Kenotsooinen
maailmankausi,
elämän uusi aika
milj. v. sitten)skett. Bilderna A–E före1.Elämän
I tabellen nedan beskrivs de geologiska eror under vilka evolutionen
(65 milj. v. sitten →)
alkuaika
Mesotsooinen maailmankausi, elämän keskiaika (250–65
Paleotsooinen maailmankausi,
elämän vanha aika (600–250 milj. år sedan)
3
A. Hästdjur
B. Mossor
Kvartääri
(65 milj. år sedan →)
Kvartär
(250–65 milj. år sedan)
4
C. Dinosaurier
Tertiaari
Liitu
Jura
Kenozoikum,
livets nya tid
Tertiär
Trias
Perm
Karbon
2
Devon
Kambrium
1
Ordovicium
Prekambrium
(600–250 milj. år sedan)
Mesozoikum,
livets medeltid
Krita
Paleozoikum, livets forntid
Jura
Trias
Permi
Hiili
Devoni
Siluuri
Ordoviikki
Kambri
Livets
begynnelse
Silur
Prekambri
ställer organismgrupper vars uppkomst på jorden kan hänföras till en viss tidpunkt.
a) I tabellen har fem tidsperioder märkts ut med siffrorna 1–5. Under vilka av de numrerade tidsperioderna blev de olika organismgrupperna på bilderna A–E almänna? Som svar
räcker en kombination av organismgrupp med respektive tidsperiod. (2 p.)
1
2
3
4
5
b) Vilka egenskaper krävdes hos växter och djur för att de skulle klara ett liv på land? (4 p.)
5
D. Cyanobakterier
<http://www.cartinafinland.fi/fi/picture/6262/Tamma+ja+varsa.html>
<http://www.luontokuvateskonen.com/gallery/main.php?g2_itemId=1372>
<http://pinkka.helsinki.fi/virtuaalikasvio/viewimage.php?plaimg=true&id=16547&imgres=hres>
<http://markenhage.org/jackveraart/ 3epagina.html>
<http://www.fossilmuseum.net/Fossil_Galleries/TrilobitesOklahoma/ Kainops_raymondi/BCM051G.jpg;>
Hämtade 31.1.2014.
2. Namnge delarna 1–4 hos bladet på en kärlväxt och förklara deras uppgifter.
1
2
4
3
<http://katastro.fi/~gnu/biologia_lukio_lehdenpoikki.gif >. Hämtad 27.1.2014.
E. Trilobiter
2
3. a) Vilken eller vilka av punkterna a–g i bildserien nedan illustrerar följande strukturer: 1.kromosom
2.kromatintråd
3. kromatid (systerkromatid)
4. homologt kromosompar (2 p.)
b) Beskriv de karakteristiska egenskaperna hos strukturerna 1–4. (4 p.)
Bild: SEN
4. Den genetiskt bestämda färgen på fröna hos en ärtväxt (Acmispon wrangelianus), som växer i
Kalifornien, varierar avsevärt mellan olika populationer på olika växtplatser. Inom varje population påminner färgen på de frön växterna producerar om färgen på jordmånen på växtplatsen
(bilden nedan). Man vet att bl.a. fåglar använder frön av denna ärtväxt som föda.
Vilka faktorer kan förklara en sådan färgvariation mellan de olika populationerna? Vilken är
den evolutionära betydelsen av detta fenomen?
Frö
Jordmån
Bild: Porter S. S. 2013. New Phytologist 197:1311–1320.
3
5. a) Namnge njurstrukturerna 1–6 som
utmärkts på bilden. (2 p.)
b) Förklara de viktigaste uppgifterna hos
strukturerna 1 och 2. (4 p.)
Bilden modifierad från: <http://www.turbosquid.com/3d-models/3d-cross-sectional-human-kidney-model/598392>.
Hämtad 24.1.2014.
6. a) Släktträden nedan åskådliggör förekomsten av tre ärftliga sjukdomar inom de olika släkterna A–C. I vilket släktträd verkar respektive sjukdom nedärvas mitokondriellt, i vilket
autosomalt dominant och i vilket X-bundet dominant? Välj ett släktträd för varje fall och
motivera ditt svar. (3 p.)
1
1
=
=
=
=
=
=
=
=
=
=
=
=
=
Bild: SEN
=
b) =Med hjälp= av DNA-mikrochipteknik kan man kartlägga förekomsten av mutationer som
orsakar ärftliga sjukdomar hos en människa. Beskriv kort principen bakom DNA-mikrochiptekniken och redogör för metodens fördelar. (3 p.)
7. Hur transporteras närings- och slaggämnen till och från cellerna via artärer, kapillärer och
vener?
8.
Förklara hur å ena sidan människans arvsanlag och å andra sidan miljön inverkar på följande:
a)längdtillväxten
b) hårfärgen och mängden hår
c) insjuknande i lungcancer
4
9. Smultrongran och klotgran är olika former av den vanliga granen (Picea abies). Punahilkkagranen (Punahilkka = Rödluvan) har tagits fram med hjälp av traditionella växtförädlingsmetoder genom korsning mellan klotgran och smultrongran. Punahilkkagranen har i likhet med
smultrongranen purpurröda årsskott i början av våren och ett växtsätt som gör den klotformad
som klotgranen.
Smultrongran
Klotgran
Punahilkkagran
<http://www.hs.fi/kotimaa/a1387766430014>; <http://www.metla.fi/julkaisut/mt/670/pa-globo.htm>; <http://piha.vuodatus.
net/lue/2010/07/2-pihapiirin-kehitys>. Hämtade 3.1.2014.
a) Förklara hur man har kunnat ta fram punahilkkagranen med hjälp av traditionella växtförädlingsmetoder. (2 p.)
b) Hur kan punahilkkagranar förökas könlöst? Beskriv två metoder för könlös förökning med
vilka man kan producera stora mängder plantor till försäljning som prydnadsträd. (4 p.)
10.
Vart och ett av följande påståenden om ämneskretslopp (a–f) innehåller ett eller flera fel. Vilka
är dessa fel? Motivera ditt svar.
a) Den biologiska kvävefixeringen som sker i ärtväxters rotknölar utgör ett mutualistiskt förhållande där kvävefixerande bakterier använder kvävgas ur atmosfären som energikälla
och växten får tillgång till kväve.
b) Nitrifikationsbakterier producerar proteiner som utgör den viktigaste kvävekällan för växter.
c) Vid tillverkning av gödsel binder man industriellt fosfor och kväve ur atmosfären i en form
som är användbar för växterna.
d) Organiskt material som sjunker till botten i en eutrofierad sjö frigör syre som används av
bottenorganismerna.
e) Med extern belastning avses frigörande av näringsämnen (i löslig form) i de syrefria förhållandena på bottnen av ett vattendrag, vilket påskyndar vattendragets eutrofiering.
f) I en sjö sker en fullständig cirkulation på hösten då syrehaltigt och näringsrikt vatten, vars
temperatur sjunkit till +1 °C, sjunker till botten.
Biobränslen – ett alternativ till fossila bränslen
+11.
+12.
På vilka olika sätt skyddar sig människans kropp mot bakterier och virus i livsmiljön?