1. No category

KOMMUNAL
ENERIEFFEKTIVISERING
SÅ HAR DALARNAS KOMMUNER
NÅTT FRAMGÅNG
Kommunerna i Dalarna bedriver på många håll ett framgångsrikt energieffektiviseringsarbete.
Åtgärder har gjorts inom bland annat byggnader, transporter och gatubelysning både med hjälp
av tekniska och beteendepåverkande metoder. För att visa på möjligheterna och inspirera andra
har ett antal goda exempel tagits fram och samlats i denna broschyr.
Metod:
Uppgifterna i denna broschyr utgår från det
material som varje dalakommun fick möjlighet att
presentera i samband med energieffektiviseringsmötet den 23 april 2015 i Borlänge.
Kommuner och landsting har under
åren 2010-2014 fått statligt stöd för att
bygga upp ett systematiskt energieffektiviseringsarbete. Arbetet har fokuserat
på energieffektivisering i den egna
verksamheten, med speciell tyngd på
fastigheter och transporter.
Länsstyrelsen har ansvarat för samordning och kunskapsstöd för arbetet i
Dalarnas kommuner.
1
Energieffektiviseringsstödet Avesta kommun
Uppgiftslämnare: Håkan Lundin E-post: hakan.lundin@avesta.se
Åvestadalskolan Sporthall
Investering 4,4 miljoner kronor
Area: 1 512 m2
Ny ventilation, FT till FTX.
Byte av värmeväxlare i undercentral
Ny uppkopplad styr o regler, bl a CO2 i gymnastiksalar.
Isolering av tak
Byte av belysning
Resultat:
2012: 409 MWh
264 kWh/m2
2014: 117 MWh
78 kWh/m2
Tallbacken Horndal. En vårdavdelning och kök/matsal.
Investering 2,6 miljoner kronor
Area: 3 675 m2
Byte ventilation av 2 st aggregat från FT till FTX
Resultat:
2012: 748 MWh
203 kWh/m2
2014: 505 MWh
138 kWh/m2
Skogsbo skola och sporthall
Skola
Area: 3 126 m2
Byte ventilation från F till FTX.
Swegon WISE , CO2 i klassrum
Ny styr med uppkoppling
Kostnad: 6,6 milj. kr
Sporthall
Area: 1 450 m2
Byte ventilation från FT till FTX.
Byte av VVX i UC.
Ny uppkopplad styr o regler, bla CO2 i gymnastiksalar.
Närvarostyrning
Kostnad: 2,6 milj. Kr
Resultat:
2012: 969 MWh
178 kWh/m2
2014: 769 MWh
141 kWh/m2
Ny förskola, Horndal
Värmelager
Värmepump
Solfångare
Solceller
Kostnad: ca 26 milj. kr
Beräknad energiförbrukning: 28 kWh/m2
Klart i mars 2015
Ny förskola i Horndal
2
Energieffektiviseringsstödet Borlänge kommun
Uppgiftslämnare: Jacob Holgersson E-post: jacob.holgersson@tunabyggen.se
EES
4.1 Energiledningssystem
• Fokus på att få tillförlitlighet på statistiken Energiwebb och kommunfastigheter.
”Oerhört mycket bättre koll på energianvändningen i dagsläget och i år har vi lagt in 1 000 000 kr i budget för
att byta ut mätare för att ytterligare få bättre statistik”.
4.2 Energi i planeringen
• Rutiner för lovstängning och drifttider.
• Energieffektiva storkök, påbörjat process med verksamheterna för att köpa in
energieffektivare utrustning.
• Utbildning i luftmätning för värmeteknikerna och effektberäkningar. Utbildning för
drifttekniker. Påbörjat energironderingar
• Energi-spargrupp fritid, genomfört energisläckarturné, fullt med verkstad, byte
termostater, osv. Arbetat fram ett förslag för riktlinjer för värme i våra fastigheter
• Arbete med att hitta struktur i hur vi arbetar framåt, hitintills är vi uppe i att vi har
inventerat alla kommunfastigheters lokaler med avseende på kostnadseffektiva
energiinvesteringar. ”Vi har byggt upp det så att vi gör en EPC i egen regi. Konceptet som vi kallar
för Tunamodellen har blivit så framgångsrik att 10 kommuner har börjat arbeta på samma sätt.
Oerhört stimulerande.”
• Tittat över rutiner för nybyggnation och Torsångs nya skola projekterad enligt
Miljöbyggnad, nivå silver. ”Oerhört stolt över arbetet. Nådde hela 37 % under BBR utan något
fusk med värmepumpar och extremt kostsamma fönster”.
•
4.3 Incitament för hyresgästen
• Rivit upp alla avtal med fritidsanläggningarna och skrivit nya avtal som uppmuntrar
energieffektivisering.
4.4 Uppföljningssystem för kommunala transporter
• Maserfrakt, arbete fram tillförlitlig statistik och arbete med att följa upp Borlänge
modellen som går ut på att samordna våra transporter. Här har logistikern Ulf Liljegren
stigit in och gjort ett enormt arbete med att få ordning på den nya upphandlingen.
4.5 Klimatavgift
• Politiskt beslut på att införa GPS enheter i våra fordon och att varje verksamhet ska hitta
egna nyckeltal och egna målbilder att arbeta med för att minska sina resor. Ny
genomarbetad resepolicy och fordonspolicy på gång. Kvartalsvis uppföljning av högsta
ledningen.
3
Energieffektiviseringsstödet Falun kommun
Uppgiftslämnare: Ola Bergeå. E-post: ola.bergea@falun.se
Energieffektiva fastigheter
Egnellska (kontor)
69 kWh/m2 (+13 solel)
Aspeboda skola
ca 35 kWh/m2 (¼ av gamla)
Två nya gruppboenden
Gruppboende, Argentum passivhus
54 kWh/m2
Gruppboende, Vitsippan
>54 (ind mätt värme)
Brigaden, studentboende
74 kWh/m2
Kommunfastigheter- lokaler
Energiförbrukningen har minskats med 21 % på 10 år
Energiförbrukningen har minskat med 6 % under det senaste året
År 2005: 205 kWh/m2
51 000 000 kronor
År 2013: 172 kWh/m2
43 000 000 kronor
År 2014: 172 kWh/m2
40 000 000 kronor
Lugnetanläggningen
 Ventilation och uppvärmning i gymnastik- o idrottshallen
 Fjärrvärme i radiatorer och luftbatterier i stället för el.
 Värmeåtervinning
 Besparingar på 600 000 SEK
 Planerar för ny energieffektiv ishall
Man har GNETAT:
 Månadsträffar energigrupp med driftstekniker
 Mål för fastigheter och per månad
 Hög upplösning på mätning
 Åtgärdsbehov
 Lägenhetsbesiktningar - 600 per år
 Fjärrvärmekonvertering Bojsen – bättre upplösning av mätdata gav bättre uppföljning
och effektivisering
4
Energismart beteende
 Individuell mätning varmvatten minskar förbrukningen med 25% (2000 mätare)
 Individuellt styrd och debiterad värme ger högre energianvändning
 Egna elabonnemang
 Kampanj Energispararna för verksamheterna (skolor)
Ny utrustning
 LED-belysning sparar 444 MWh per år i Kopparstadens 1 000 utomhusarmaturer. 2
miljoner har investerats över perioden. Sparar ca 5% av fastighetselen.
 Ny styr- och reglerteknik
 FTX värmeväxlare standard i lokaler. I lägenheter krävs kolfilter och en förhöjd
serviceintervall. Då kan pengarna användas på andra sätt.
 LED på Lugnetskolan – och ljustunnlar
Transporter
 Kartläggning av resande i samarbete med KTH (CERO)
 Reseportal
 Samtalsmaterial
 Reskort företag – kampanj
 Miljöbilar
 Elbilar upphandlade – introduceras
Energieffektiviseringsstödet Gagnefs kommun
Uppgiftslämnare: Emma Runeborg E-post: emma.runeborg@afconsult.com
Bakgrund
Extremt ”utspridd” kommun, kommunen består av många små byar: Mockfjärd, Djurås, Bäsna,
Björbo, Dala Floda. Många organisationsförändringar och eftersatt underhållsbehov. Bristfällig
sammanställning av energistatistik.
Energieffektiviseringsstödet
 Extern konsult
 Bildandet av Energigrupp
 Beställning av Energiutredning med handlingsplaner
 Framtagande av prioriteringslista
 Plan för att genomföra åtgärder
 Inventering energimätning
 Inköp av energiuppföljningssystem-enklare
 Inköp av nya energimätare
 Inköp och konstruktion av en App för energiavläsning
 Uppstart av ronderingsrutiner map Energi
 T ex filterbyte
 Kontroll av värmeväxlare
 Drifttider på lov
 Rondering av undercentraler
 Rapport och arbetsordrar på reparationer
 Påbörjad statusbesiktning av alla fastigheter
 Upprättande av underhållsplan inklusive energiåtgärder för alla fastigheter
5
Målbild
• Pärm per fastighet som innehåller:
 Energideklaration, OVK, Driftkort, Ritningar: VVS och bygg
• Fungerande uppföljning energistatistik
• Ronderingsrutiner
• Underhållsplan med priolista inklusive åtgärder för energibesparing
Energieffektiviseringsstödet Leksands kommun
Kontaktperson: Annika Varghans annika.varghans@leksand.se
Vad har stödet gått till?
 Löner och konsulter fram för allt.
 Rapportering Dala Energiwebb + E-myndigheten
 Energi- och klimatplan
 Utveckling av en resepool
 Resfria möten
 Elbilsleasing 3 mån
 Energiutbildningar - EPC, värmekamera, fastighet/optimering
 Kyldörrsinventering
 ETP (energitjänsteprojekt) - hade inte blivit utan stöd = katalysator
Hur gick det med strategin 2009 -2014?
Vårt mål för fastigheter var 2 550 MWh = 9 % minskning
Vi nådde 2 530 MWh och 8,9 % = Klarade det typ 
Vårt mål för transporter var 111 MWh = 10 % minskning
Vi nådde inte det  Ökade istället 207 MWh & 100 ton CO2*
* Beror troligen på något felaktiga siffror 2009 och på en övergång från etanol till diesel
Dala Energiwebb
Dala Energiwebb- ett verktyg att följa upp energistatistik
Hur gick det med de åtgärder vi lovat?
• Åtgärd 3 - Köpa utrustning med effektiv energianvändning:
Videoutrustning för resfria möten, elcyklar, snåla bilar, LED gatubelysning, div. apparater. OK!
• Åtgärd 6 – Energieffektiva byggnader:
ETP! rivit hus, Källbacken med solvärme och solel. OK!
6
ETP = Energitjänsteprojekt = EPC
• Fas 2 genomförs nu
• Beräknas klart 2018
• Omfattar nästan 150 000 kvm, både Leksands
kommun och Leksandsbostäder
• Kostar ca 70 miljoner
• Spar 9 – 15 % energi
• Minskar CO2 med 231 ton per år
Resepool
 Istället för bara bilpool
 Cyklar och elcyklar
 Kollektivtrafikkort
 Nytt bokningssystem
 Främja samåkning
 Information - broschyr, intranät och chefsfrukost m.m.
Isolering av vind på resecentrum
Alternativ till sökt resa
Spacetime, ett bokningsverktyg där alternativ till bil visas.
Energieffektiviseringsstödet Ludvika kommun
Uppgiftslämnare. Birgitta Parling Andersson E-post: birgitta.parling.andersson@ludvika.se
Energieffektivisering-EPC
Etapp 1 startade år 2006
 I etappen prioriterades de objekt som hade störst besparingspotential och de objekt som
hade största behovet av underhållsåtgärder. Omfattar: 48 fastigheter,
ca: 163 000 m². Investeringskostnad 50 mnkr.
Etapp 2 startade år 2011
 Då det fortfarande fanns god besparingspotential startades en andra etapp inom
projektet. Etapp 2 innefattar byggnader som prioriterades bort i etapp 1 samt åtgärder
som då inte var ekonomiskt lönsamma. Omfattar: 37 fastigheter och
ca: 118 000 m². Investeringskostnad 50 mnkr.
Båda etapperna finansierades via eget lån.
7
Mål för projektet
 Energieffektivisering av fastighetsbeståndet
 Uppdatering/utbyte av installationssystem
 Bättre inomhusklimat för våra hyresgäster
 Ökad kompetens för driftpersonalen
 Bygga upp en bättre driftövervakning
 Bidra till att leva upp till nationella och lokala miljömål
 Finansiering inom befintlig driftbudget (energibesparingen
Ludvikas fjärrvärmecentral
ska täcka kapitalkostnaden)
 Att hitta ytterligare besparingar tillsammans med entreprenören och brukarna
Exempel på åtgärder som ingår i projektet
 Konvertering till värmepumpar
 Konvertering till pelletspannor
 Byte/ombyggnad ventilationsanläggningar
 Installation av datoriserad styr- & reglerutrustning
 Tilläggsisolering
 Åtgärder för vattenbesparing
 Injustering av värmesystem
 Ombyggnad av undercentraler
 Installation av energimätare
 Justera drifttider
Miljöbesparing EPC etapp 1 och etapp 2
 Kalkylerad miljöbesparing etapp 1
964 ton CO2/år
…. eller 321 normalbilisters årsförbrukning
 Kalkylerad miljöbesparing etapp 2
524 ton CO2/år
…eller 51 oljeeldade villor under ett år.
 Total uppnådd CO2 besparing år 2014
ca 1 100 ton CO2/år
Total besparing etapp 1 och 2
 Värme: 20 % garanterad besparing
 El:
8 % garanterad besparing
 Vatten: 11% beräknad besparing
Projekterfarenheter
 Ett långvarigt samarbete inleds mellan beställare och entreprenör. Viktigt med ömsesidig
respekt och ödmjukhet så inte någon part driver sin egen modell.
 En stor arbetsinsats krävs från beställaren, lätt att glömma bort.
 Viktigt att kompetensen finns inom den egna organisationen.
 För att skapa förståelse för projektet inom den politiska ledningen är det viktigt att
politikerna är delaktiga redan i inledningsskedet. En styrgrupp bildades vid projektstart.
Den politiska enigheten om projektets fördelar har varit en styrka för oss.
 Den egna driftorganisationen måste involveras tidigt och hållas informerad under hela
projektgången. I annat fall avtar intresset och engagemanget som är en förutsättning för
att projektet ska lyckas.
8




Verksamheten måste kontinuerligt informeras vad som pågår, gäller framförallt vid
injustering av värmesystem, tidplanering, åtgärdsfasen m.m.
Projekteringsskedet får inte gå för fort, risk för att funktioner/åtgärder tappas bort.
Projekteringen måste få ta tid.
För- och nackdelar om ett övergripande system för drift och övervakning ska väljas eller
om något befintligt ska behållas med resultatet att då få två eller fler system.
Fabrikatoberoende!
Viktigt att entreprenören och beställaren samverkar i projekteringsskedet för att få ut
maximalt av projektet
Synergieffekter
 Vi har representerat Ludvika Kommun vid ett antal seminarier och kommunträffar.
 Ludvika kommun ingår i den svenska styrgruppen för utveckling av EPC i Europa.
 Studiebesök från 5 norska kommuner. (Elverum, Engerdal, Stor-Elvdal, Trysil, Åmot).
 Studiebesök från Danmark
 Föredragshållare februari 2015 tillsammans med IVL (Svenska Miljöinstitutet) och
Energimyndigheten.
Energieffektiviseringsstödet Orsa kommun
Uppgiftslämnare: Emma Runeborg E-post: emma.runeborg@afconsult.com
Hur Orsa arbetar med Energieffektiviseringsstödet, EES
Energigruppsmöten varje månad, representanter från varje förvaltning.
Fokuserar på att fram energibesparande, åtgärder per förvaltning, där energigruppen fungerar
som stöd och bollplank. Återkoppling till Orsas energi- och klimatplan sker kontinuerligt.
Barn och ungdomsförvaltningen
Uppstart av Energisparprojekt på skolorna i kommunen. Rektorer och lärare bjuds in på ett möte
där man tillsammans med fastighetschefen och drifttekniker informerar om projektet.
Drifttekniker ska tillsammans med personal och elever spara energi. Detta sker genom:
• beteendeförändringar genom information
• energimätning i realtid, logga in på http://web.esmart.se
• samt föreläsning av inspiratör inom energi och klimatområdet
• utdelning av energiexperimentlådor för barnen
Socialförvaltningen
Fokus på att ta fram körsträckor och föra statistik på drivmedel inom hemtjänsten, utbildning
inom Eco-driving.
Kommunala fastighetsbolaget
Utredning om att införa individuell elmätning och individuell eldebitering.
Stadsarkitektkontoret
Stadsarkitektkontoret jobbar med att ta fram en ny översiktsplan för Orsa kommun. Mål att då
Orsa kommun säljer mark ska det ställas krav på ”låg” energianvändning. Genomförs vid
framtagandet av den nya översiktsplanen.
Miljökontoret
Målet är fortsatt energitillsyn mot företag samt information till företag om energikartläggningar,
vilket leder till minskad energianvändning. Genomförs genom energitillsyn samt
informationsträffar riktade till företag.
Fritid och Service
Uppföljning av energistatistik samt energiutredningar med mål att minska energianvändningen på
ridhuset och ishallen.
9
Information
Energigruppen ska informera om kommunens energiarbete genom olika informationskanaler
såsom hemsida, annonsering och informationsträffar. Detta för att nå ut till kommunens
anställda samt även kommunens invånare.
Energibokslut
Sammanställning av energibokslut av Energi och klimatplanen.
Orsa Bostäder samt Orsa Lokaler
 Gemensam energigrupp
 Följer upp energistatistik
 Byte av fönster
 Isolering vindar
 Utbyte av aggregat
Energieffektiviseringsstödet Rättviks kommun
Uppgiftslämnare: Magnus Weinstock E-post: magnus.weinstock@rattvik.se
I Rättvik har vi under 2010-2014 gjort följande:
Flertalet av våra fastigheter har konsulter gått igenom och gjort olika energiberäkningar.
Ett av våra större bostadsområden har genomgått ett lättare” EPC projekt” vilket enligt
beräkningen skall ge ca 15 % besparing på energi. Där utfördes det fönsterbyte och
ombyggnation av värmeanläggningen och injustering av värmen.
Enligt sista beräkningen har vi uppnått ca 9 % besparing på denna ombyggnation.
Vi har även justerat in ventilationer efter konsuleters genomgång.
Det sista året har bolaget införskaffat sig ett energibevakningssystem Momentum RC som gör det
lättare att ha koll och se en snabb återkoppling vid åtgärder.
Pengarna från energieffektiviseringsstödet har sedan 2011 enbart används till konsulttjänster som
utfört beräkningar åt oss för framtida investeringar.
Energieffektiviseringsstödet Smedjebacken kommun
Uppgiftslämnare: Andreas Mårtensson E-post: andreas.martensson@smedjebacken.se
Fordon och transporter
Upphandling sker i första hand av fordon med låg miljöbelastning och helst klassade som
miljöfordon enligt regeringens miljöbilsdefinition.
Om det finns särskilda skäl får kommunen även i andra fall köpa in fordon som inte är en
miljöbil förutsatt att följande miljöaspekter beaktas:
• energianvändning,
• koldioxidutsläpp,
• utsläpp av kväveoxider, partiklar och icke-metankolväten.
Bärkehus AB arbetar med att effektivisera kontrollen av hur fordonen används genom
elektroniska körjournaler i samtliga fordon.
10
Förnybar energi
• Utreder möjliga satsningar på solceller kopplat till ombyggnad
• Frikyla
Fastigheter - utgångsläget hösten 2013
 Stort underhållsbehov
 Gamla ventilationsaggregat & UC
 Platsbyggd styr/regler (Aerogyr, Landis RVL etc.)
 Omorganisation
 Avsaknad av teknikgrupp
 Bristfällig statistik (ytor, undermätare etc)
 Lite resurser till underhåll
Hur vi kommit igång med arbetet…
 Har börjat nya engagerade chefer som stöttar och driver energifrågorna
 Driftgruppen har kommit igång
 EnEff = Energicontroller och projektledare
 Utbildning av driftspersonal
 Omfattande genomgång av statistik
 Strategi för hur vi ska jobba börjar ta form
Äldreboendet Munkbogården
 Omfattande energianalys 2014
 Upphandling av värme, ventilation och styr och
övervakning
 Flera små sidoprojekt; vattenbesparing,
Äldreboendet Munkbogården
bortmontering handuktstorkar på VVC samt belysning
 Räknar med att minska energianvändning med ca 30 %
Energieffektiviseringsstödet har:
• Frigjort arbetstid som kunnat läggas på energianalys
• Drivit på arbetet med energistatistik
• Fungerat bra då det varit ”brett” dvs. gått att anpassa efter organisationens behov
• I det stora hela, en draghjälp i energieffektiviseringsarbetet
11
Energieffektiviseringsstödet Säters kommun
Uppgiftslämnare Jani Edman E-post: jani.edman@sater.se
Gjorda energiåtgärder i Säters kommuns - fastigheter/lokaler
• Förskola byggd (2014) samt skola under byggnation enligt FEBY12 –minienergihus
• Energikartläggning av Säterbostäders fastigheter
• Energikartläggning samt effektivisering av sporthall
• Energiutbildning till drifttekniker
• Energikartläggning avloppsreningsverk
Konvertering från olja till pellets i kommunens fastigheter
Gjorda energiåtgärder i Säters kommun – transporter
• Ecodrivingutbildning till hemtjänst- samt teknisk personal
• Elcyklar till hemtjänsten
• Elbil till IT-enheten
• Videokonferenssystem
Resultat av inrapporterade siffror
Inköpt energi bostäder
Inköpt energi lokaler
Inköpt fossil värme
Videokonferensrum
År
2009
2014
2009
2014
2009
2014
kWh/m2
153
149
208
195
9%
3%
Förbättring
3%
6%
67 %
Energieffektiviseringsstödet Vansbros och Malung-Sälens
kommuner
Uppgiftslämnare: Nils-Erik Eklund E-post: nils-erik.eklund@vansbro.se
”Det finns en del goda exempel på både bränslekonverteringar och energieffektivisering i Malung-Sälen och
Vansbro kommuner, under tiden 2010-2014. Vilka goda exempel på energieffektivisering som med säkerhet
genomförts tack vare påverkan av Energieffektiviseringsstödet (Energistrategen) är dock i princip omöjligt för mig
att säga. Hoppas dock att jag direkt eller indirekt medverkat med någon liten procent i någon organisation.”
Energieffektiviseringsstödet
• 6 olika organisationer
• Ett spretigt och tufft uppdrag där det i princip funnits 6 olika ”kulturer” att arbeta med.
• I början var intresset mycket lågt på flera håll.
• Har haft en politisk Energi- o klimatkommitté som bollplank och minst en nyckelperson
per organisation, som jag ”plågat” lite extra.
• Har besökt kommunstyrelsen, kommunfullmäktige, nämnder, ledningsgrupper och pratat
direkt med fastighetsskötare o maskinister.
12
•
•
•
•
•
•
Har jagat statistik, producerat rapporter, TJUT, skickat massmejl , lagt mig i saker som
inte alltid varit så populära, etc. etc.
Har självfallet fått en hel del uppskattning också.
Förutom att energieffektiviseringspengarna har gått till undertecknads lön, så har det
funnits en del pengar till:
Utbildningsinsatser, både korta och lite längre.
Inhyrning av föreläsare
Gemensamma seminarie- studie- och mässbesök, ibland med 4 organisationer
tillsammans (lokalt nätverksbyggande). Allt i syfte att främja energieffektivisering
Organisationerna har både olika utgångspunkter och går lite olika vägar:
Ex.
”En organisation har på olika sätt jobbat med energieffektivisering i 25-30 år, och
Energistrategen har inte gjort så stora avtryck här. De jobbar nog på i rätt riktning även
fortsättningsvis, om de eldsjälar som finns ges möjlighet att prioritera detta.
”En organisation utan energieffektiviseringstradition har påverkats mycket positivt av att någon
har ”brytt sig”. Lite märklig organisation i mina ögon. Här hänger det mycket på att ”rätt”
personer blir kvar i organisationen, och sannolikt behövs extern hjälp.
En organisation utan energieffektiviseringstradition har inte varit mogna att börja ännu, trots
omfattande bearbetning, från ledning till drift. Det finns någon enstaka ”stark” person i
organisationen som motarbetar. Ledningsfråga.
En organisation som till och från jobbat med energieffektivisering, har fått en ”nytändning” och
har uttalat höga ambitioner för framtiden. Håller tummarna för att de ska lyckas.”
Några goda exempel från Vansbro kommun:
Lokaler
• Huvudsak Driftoptimering har gett en minskning av energianvändningen från 232
kWh/m2 till 191 kWh/m2, mellan 2009 och 2014.
• Den totala elanvändningen(VK) har minskat från 6,2 GWh
till 4,6 GWh, mellan 2009 och 2014. (c:a 25 %).
Transporter
• ”Vi möts Resfritt” Ett 30-tal medarbetare har lärt sig att
använda video-konferensutrustning, i syfte att främst
minska mötesresandet. Vi har två videorum.
Väg- och gatubelysning
• 1 700 stycken (av ca 2 350st) armaturer har bytts ut från
kvicksilver till LED. 2014 gjorde man av med mindre än
hälften av den el man använde 2009.
Nybygge av Skolbyggnad, Myrbacka skola
• 1 050 m2, A-temp.
• Minenergi hus: krav 69 kWh/m2.
• Lufttäthetskrav: 0,3 l/s, m2 vid 50 Pa, vid tryckmätning: 0,22 l/s
• Invigning i maj
Exempel på en mindre grupp
belysningsstolpar i Vansbro där man bytt
armaturer under 2013.
13
Några goda exempel från Malung-Sälens kommun:
• Energideklaration Malungshem, tilläggsisolerat 3 200 m2 vindbjälklag, 2
värmepumpskonverteringar Malungs kommun. Nya ventilationsaggrigat., mm.
• Elpanna har ersatts av fliseldad värmecentral 2 200 MWh
• Kontinuerlig utbyggnad fjärrvärme ex. ”Förrådsområdet”.
Elanvändningen:
Totala elanvändningen har minskat med c:a 4 000 MWh, 2009-2014 = -20 %. Elpannan står för 11 %.
• All inköpt el i kommunkoncernen är nu miljömärkt (vind).
• 3 stycken rena elbilar har leasats i 3 år och använts inom kommunkoncernen för
utvärdering.
• 15 stycken laddstolpar placerats/ska placeras ut i kommunen.
Slutligen ännu ett gott exempel från Malung-Sälens kommun:
Detta är numera inskrivet i kommunens s.k. Inköpshandbok:
”Vid upphandlingar inom Malung-Sälens kommun ska Miljöstyrningsrådets upphandlingskriterier
användas då de är tillämpliga”. Vidare: ”Malung-Sälens kommun ska fungera som ett gott
föredöme i arbetet för ett hållbart samhälle. En långsiktig hållbar samhällsutveckling innebär att
vi som lever här och nu ska kunna tillgodose våra behov utan att minska möjligheterna för
framtida generationer att få sina behov tillgodosedda”.
Energieffektiviseringsstödet Älvdalens kommun
Uppgiftslämnare: Edita Pinxter E-post: edita.pinxter@alvdalen.se
Tre dagskurser där samtliga fastighetsskötare, ca. 12 stycken erbjöds att delta.
A. Inomhusklimat och luftbehandlingssystem
B. Driftoptimering av värmesystem
C. Individuella övningar
Kurs A- teori
• Inomhusklimat
• Luftbehandlingssystemets uppbyggnad och funktion
• Verktyg och checklistor
• Mätningar och kontroller
• Vanliga fel och brister
Kurs B- på plats i undercentral
• Värmesystemets uppbyggnad och funktion
• Verktyg och checklistor
• Enkla kontroller och mätningar
• Vanliga fel och brister
Kurs C- individuella övningar
• I ventilationsrum och undercentraler. Mäter tryck, temperatur, flöden och systemvätskor.
• Uppmätta värden läggs in i Excel-verktyget varpå slutliga beräkningar kan genomföras.
• Successiva justeringar och kontrollmätningar.
• Sammanfattning av de tre dagarna
14