10/26/2015 KORT REPETITION: TID A-tid/presentism Endast nuet existerar. Ting förändras (i genuin mening). B-tid/eternalism Alla händelser existerar/pågår. Alla händelser står i B-relationer till varandra. Detta ”nätverk” av B-relationer är tillräckligt för att garantera tidens verklighet. TING &TID Föreläsning, 26/10 2015 NÅGRA VIKTIGA MEN SINSEMELLAN INKOMPATIBLA INTUITIONER VAD GÖRA? ”Förneka” A1: Exdurantism (stage-theory) A1 Objekt kan överleva förändring. A2 Förändring = ett objekt har sinsemellan inkompatibla egenskaper vid olika tidpunkter. A3 Inget objekt kan ha inkompatibla egenskaper. Ett ting varar över tid genom att ha motparter (ibland med egenskaper inkompatibla med de egenskaper tinget ifråga har) som existerar vid andra tidpunkter. …the truth condition of an utterance ’Ted was once a boy’ is this: there exists some person stage x prior to the time of utterance, such that x is a boy, and x bears the temporal counterpart relation to Ted. Since there is such a stage, the claim is true. Despite being a stage, Ted was a boy; he has the historical property of once being a boy. Ted Sider (2001: 193) VAD GÖRA? VAD GÖRA? ”Förneka” A1: Perdurantism Förneka A2: Endurantism Ting varar över tid genom att ha temporala delar (ibland med sinsemellan inkompatibla egenskaper) som existerar vid olika tidpunkter. Ting varar över tid genom att existera helt och fullt vid varje tidpunkt för sin existens. Ting vara över tid, genom att vara utsträckta i tiden. Ting har tidsindexerade egenskaper (och kan därför aldrig förändras genom att ha sinsemellan inkompatibla egenskaper vid olika tidpunkter). 1 10/26/2015 TVÅ ARGUMENT MOT ENDURANTISM/PRESENTISM-PARET VILKEN TEORI OM TID? Exdurantism: KOMPATIBEL MED PRESENTISM: endast det som existerar nu existerar verkligen. Varje ögonblick existerar nya objekt. Dessa objekt är motparter till de objekt som existerade när ‘nu’ var tidigare. KOMPATIBEL MED ETERNALISM: vid varje datum existerar en distinkt uppsättning objekt/händelser. Objekt/händelser som existerar vid olika datum är varandras motparter. Kan ett ting verkligen överleva en förändring??? Det generella argumentet: …förändring av ett tings icke-relationella egenskaper är givet endurantismen omöjlig Perdurantism: Det specifika argumentet: …förändring av den typ där ett ting förlorar eller vinner delar är givet endurantismen omöjlig. INKOMPATIBEL MED PRESENTISM/KOMPATIBEL MED ETERNALISM: kräver att objekten är utsträckta i fyra dimensioner. Endurantism: KOMPATIBEL MED PRESENTISM: ting varar över tid genom att existera vid den tidpunkt som är nu, samt genom att ha de egenskaper som är relaterade till denna tidpunkt. KOMPATIBEL MED ETERNALISM: ting varar över tid genom att existera till fullo vid varje tidpunkt för sin existens (som en sorts “temporala universalier”). LEIBNIZ LAG DET GENERELLA ARGUMENTET Nödvändigtvis, för alla objekt a och b, om a är identisk med b så, för vilken egenskap som helt φ, så är φ en egenskap hos a om och endast om φ är en egenskap hos b. Exempel: Henry-påsommaren Henry-på-hösten Om det är sant att Stålmannen ÄR Clark Kent så är det också sant att… ”Henry-på-sommaren är solbränd” ”Henry-på-hösten är inte solbränd” ”Henry-på-sommaren = Henry-på-hösten” ???? <Clark Kent kan flyga> …ENDAST om endurantisten är villig att bryta mot Leibniz lag osv. FÖRSVAR <Stålmannen har ibland glasögon på sig> DET SPECIFIKA ARGUMENTET… Egenskaper är tidsindexerade: Henry är solbränd-på-sommaren och blek-på-hösten Kritik: Då måste ALLA egenskaper vara tidsindexerade – och det är absurt. Detta om något står i konflikt med våra förfilosofiska uppfattningar. INTE ALLS… Ting existerar i nuet – det som har varit är inte längre verkligt och det som kommer att vara är inte ännu verkligt. Descartes-före-t Descartes-minus-före-t t Descartes-efter-t Descartes-minus-efter-t Om Henry är solbränd på sommaren men inte på hösten så är det intressanta vad gäller Henrys tillstånd vilken årstid som är nu. Invändningen förutsätter alltså en eternalistisk syn på tiden = den är question begging 2 10/26/2015 TVÅ ANDRA SKÄL ATT FÖREDRA PERDURANTISM/EXDURANTISM ARGUMENTET 1. 2. 3. Descartes-före-t = Descartes-efter-t Descartes-efter-t = Descartes-minus-efter-t Descartes-minus-efter-t = Descartes-minus-före-t (intuitivt) (intuitivt) (intuitivt) Statyn och leran… Numerisk identitet är en TRANSITIV relation: Transitivitet (om x = y och y = z så är x = z). Givet identitetens transitivitet och (1)-(3) följer: 4. Descartes-före-t = Descartes-Minus-före-t Person-fission… Problemet är naturligtvis att vi vet att (4) är falsk. Orsak: (Begränsade) Leibniz lag säger oss att: 5. Descartes-före-t ≠ Descartes-Minus-före-t. MÖJLIGA PROBLEM? SAMMANFATTNINGSVIS 1. 1. Exdurantism = ting varar över tid, genom att stå i motpartsrelationer till distinkta ting. 2. Perdurantism = ting varar över tid genom att ha tidsliga delar vid olika datum för sin existens. 3. Endurantism = ting varar över tid genom att vara numeriskt identiskt med sig självt vid varje datum för sin existens. 4. Exdurantismen är ointuitiv + gör identitet över tid till en väl konventionell/relativ ‘affär’. 5. Perdurantismen är ointuitiv + har svårt att förklara varför t ex leran/statyn endast är distinkta objekt om deras rumstidsliga utsträckning skiljer sig på någon punkt. 6. Endurantismen är kanske inte så intuitiv som man skulle kunna tro + kan inte förklara leran/statyn eller person-fissionen. 2. Perdurantisten får svårt att föklara accidentellt sammanfallande objekt. Exdurantisten måste acceptera en mycket konventionell/relativ syn på identitet över tid (= höggradigt ointuitivt?). Perhaps one of our deeply held beliefs about modality and temporality is that there is always a single, univocal, non-conventional answer to the questions ‘What will happen to this thing tomorrow?’ ‘What might have happened to this thing?’ The counterpart theorist must admit that pretty much any answer to these questions could, in principle, be correct, given an appropriate choice of counterpart relation. Actual spoken languages may well have significant restrictions on what counterpart relations are chosen, and it need not be that an individual speaker has the freedom to choose whatever counterpart relation she likes. Nevertheless, it seems that a counterpart theorist cannot accept the existence of ‘deep’, ‘nonconventional’ facts about de re persistence and modality. Ted Sider (2001: 207) SÅ, SOM SIG BÖR… MODALITET Föreläsning, 26/10 2015 3 10/26/2015 OLIKA SORTERS MÖJLIGHET Den mest generella sorten (som intresserar oss här): Metafysisk möjlighet Metafysisk möjlighet Logisk möjlighet Logiskt möjligt Kan inte uteslutas på rent logiska grunder Logiskt nödvändigt Något vars förnekande medför en motsägelse. PROBLEM MED MODALITET Empiristisk kritik: Gränsdragare: Logik Tänkbarhet ”Metafysiska lagar” Metafysisk möjlighet är som logisk möjlighet (plus eventuellt någon ytterligare begränsning) (essens/accidens) DEN FORMALISTISKA KRITIKEN Modalitet kan inte ha något att göra med sakernas tillstånd – det finns ingen erfarenhet som kan säga oss om t ex <p> är, inte bara sant, utan nödvändigt sant Formalistisk kritik: Modala påståenden är intensionala – detta gör att vi inte vet i vilken relation olika (modala) satsers sanning står till varandra. Modala kontexter blir då ”ogenomskinliga” och därmed även oventenskapliga… Exempel: Substitution av singulära termer Endast extensionalt språk är filosofiskt (vetenskapligt) adekvat – modalt språk är inte extensionalt. Extensionalt språk: Ett språk sådant att, om vi byter ut någon del av en sats (en term eller en delsats) mot ett uttryck som betyder samma sak så ändras inte satsens sanningsvärde. Två singulära termer betyder samma sak om de namnger samma ting Två generella termer betyder samma sak om de är sanna om (satisfieras av) samma ting Två satser betyder samma sak om de har samma sanningsvärde etc. VARFÖR ETT PROBLEM? Since sentences incorporating modal expressions cannot be accommodated within the extensional systems of the propositional calculus, predicate logic, or set theory, philosophers who invoke these notions have no account of the inferential relations between the various modal claims they want to make. They have no firm grasp of just what they are committed to in making a particular modal claim; and that, critics insisted, is just to say that they really do not understand what they are saying. <Den längsta personen i Lund är längre än alla andra i Lund> …är nödvändigt sant. Substituera <Den längsta personen i Lund> mot <Lars Lund> (som råkar vara den längsta personen i Lund). <Det är nödvändigt att Lars Lund är längre än alla andra i Lund> Problem: Denna sats är falsk (trots att samma sats, minus den modala operatorn är sann). LÖSNING: MODAL LOGIK Modallogik Möjliga världar semantik Metafysiska teorier om möjliga världar Loux, M. J., p. 157 (3e uppl.) 4 10/26/2015 LÖSNING: MÖJLIGA VÄRLDAR SEMANTIK Fördel: I linje med hur vi vanligen funderar kring möjligheter (?) En sats är faktiskt/aktuellt sann: p …den är sann i den värld som är den aktuella världen En sats är nödvändigt sann: p …den är sann i alla möjliga världar Nödvändig sanning: (W) p-i-W En sats är möjligt sann: p …den är sann i åtminstone en möjlig värld Möjlig sanning: (W) p-i-W FÖRDEL: ENHETLIG SANNINGSTEORI <Lars sover> <Lars hade kunnat vara vaken> FÖRDEL: HÖGT FÖRKLARINGSVÄRDE Intuitivt. Att tala i termer av möjliga världar fångar in vårt vanliga sätt att tänka på möjlighet och nödvändighet (i termer av ”möjlig situation”) Enhetligt. Möjliga världar ger oss tillgång till en enhetlig teori om sanning (och mening) Sammanhangsskapande. Möjliga världar gör att vi kan förklara relationerna mellan olika modala påståenden. Fråga: Svar: Vad gör faktiskt sanna påståenden sanna? Faktiskt sanna påståenden är sanna därför att världen är på det sätt som det påstås att den är. Fråga: Svar: Vad gör då sanna möjlighetspåståenden sanna? Möjlighetspåståenden är sanna därför att någon möjlig värld är på det sätt det påstås att den är. TVÅ SORTERS MODALITET: DE RE & DE DICTO Empirist-besvarande. Möjliga världar gör att vi kan förklara faktum att modala påståendens sanning inte kan avgöras enbart med tillgång till erfarenhet av den aktuella världen Distinktionsbegripliggörande. Möjliga världar gör att vi på ett intuitivt sätt kan förklara skillnaden mellan modala påståenden De Re och De Dicto DE RE OCH DE DICTO ÄR INTE UTBYTBARA! De re <Sokrates är människa> <Sokrates är nödvändigtvis/essentiellt människa> <I alla möjliga världar där Sokrates existerar är han människa> <Sokrates är filosof> <Sokrates är möjligtvis/accidentellt filosof> <Det finns åtminstone en möjlig värld i vilken Sokrates existerar och är filosof> De dicto: <Sokrates är människa> <Det är nödvändigt att Sokrates är människa> <Det är sant i varje möjlig värld att Sokrates är människa> <Sokrates är filosof> <Det är möjligt att Sokrates är filosof> <Det finns åtminstone en värld i vilken det är sant att Sokrates är filosof> 2 <Det Stephen Hawking tänker på just nu är essentiellt ett jämnt tal> (De Re modalitet som är sann) <Det är med nödvändighet så att det som Stephen Hawking tänker på just nu är ett jämnt tal> (De Dicto modalitet som är falsk) 5 10/26/2015 NÄSTA GÅNG… (IMORGON!) 1. Vilken ontologi? 2. Jämförelse: teorier om tid/teorier om möjlighet/nödvändighet. 3. Frågor om hemtentamen. 6
© Copyright 2024