Nr 2 2015 - Svenska Narkotikapolisföreningen
SVENSKA R UT B POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT IL DA RA N IKAPOLI SF KOT R A INGEN EN ÖR SVENSKA R & INFOR M E Nr 2 · 2015 UC Öst samordnar arbetet mot narkotika Torkad kat ny smugglingsvara Nya psykoaktiva substanser i Europa 2014 INNEHÅLL Ledaren: Vi måste stå upp för oss själva.................................................. 2 Info från styrelsen..................................................................................... 3 Svenska NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS Tidskrift ANSVARIG UTGIVARE: Mika Jörnelius CHEFREDAKTÖR: Gunnar Hermansson (GH) REDAKTIONSKOMMITTÉ: Jonas Hartelius (JH), bitr. redaktör Lennart Karlsson (LK) Niklas Lindroth (NL) Emil Lundberg (EL) Ulla-Stina Nilsson (UN) ADRESS: SNPF:s Tidning Polismyndigheten i Västra Götaland LKP – NarkR Box 429 401 26 Göteborg Telefon: 070-751 53 71 Webb: www.snpf.org SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGENS ANNONSAVDELNING: c/o Mediahuset i Göteborg AB Marieholmsgatan 10 415 02 Göteborg Telefon: 031-707 59 55 Fax: 031-84 86 82 annonser@snpf.org MEDLEMSKAP 200 KR PER ÅR Ansökan om medlemskap inges till styrelsen Svenska Narkotikapolisföreningen; Box 429, 401 26 Göteborg Ansökan via hemsidan www.snpf.org Postgiro SNPF 63 73 06-2 ADRESSÄNDRING: Via www.snpf.org eller e-posta till snpf@snpf.org MANUSSTOPP: Manusstopp 4 maj 2015. Utgivning vecka 25, 2015. Skicka in bidrag och bilder i god tid före manusstopp till gunnar.hermansson@snpf.org OMSLAGSBILD: Fotolia. Redaktörens spalt.................................................................................... 3 Grovt brott, men smal brottslighet............................................................ 6 Plötsligt händer det................................................................................. 10 Narkotikasmuggling i god tro?................................................................ 12 Harm Increasing?................................................................................... 14 UC Öst samordnar arbetet mot narkotika............................................... 18 Om utbildningskonferensen i Linköping................................................. 22 Torkad kat ny smugglingsvara................................................................ 26 Mängdberäkning av anabola steroider – vetenskap eller praktiskt polisarbete................................................... 30 STÖRA – ett projekt som oroar.............................................................. 34 Direkt från Oregon – den senaste delstaten som legaliserat marijuana.38 Nya psykoaktiva substanser i Europa 2014........................................... 42 Varför får man sälja droger lagligt?......................................................... 46 Medias granskning släckte Hemulen.se................................................. 50 Rättsrutan: Smått och gott och en efterlysning...................................... 51 Notiser: Världen runt............................................................................ 54 Landet runt.............................................................................. 55 Carl G. Persson – mannen som byggde upp den svenska narkotikapolisen.................... 58 Mediakampanjen som startade den svenska narkotikaliberaliseringen. 61 Narkotikaspanare från Stockholm besökte kollegor i Istanbul................ 64 Polisen på Falu-VM................................................................................ 70 California Narcotic Officers Association, CNOA, har fyllt 50 år.............. 72 Bok- och filmtips..................................................................................... 76 Stipendierutan........................................................................................ 80 STÖRA – ett projekt som oroar Det är inte svårt att köpa illegalt införda cigaretter på den svarta marknaden för den som önskar. Årligen går Sverige miste om miljarder i skatteintäkter på grund av den illegala handeln. Affärer som tillhandahåller illegalt införda cigaretter finns i de flesta städer i vårt land och kunder saknas inte. Svart marknad Den ungdom som kan antas vara för ung att handla tobaksvaror, lär knappast bli tillfrågad om legitimation när det rör sig om smuggelcigaretter. Övriga kunder utan skrupler hjälper också till att underhålla en kriminell verksamhet genom att göra inköpen i en sådan butik. Personer som sysslar med cigarettsmuggling från utlandet till Sverige är ofta grovt kriminella i sina hemländer. Handeln med cigaretter är en del av en verksamhet som även omfattar alkohol och narkotika. Den logistiska biten är genomtänkt och klar. Det är endast modus som förändras utifrån vilken vara man handlar med för stunden. Efterfrågan är stor och den som förtjänar sitt levebröd på illegala cigaretter gör en god förtjänst samtidigt som risken att åka fast och lagföras är liten. Lagen om punkskattekontrol (LPK) Den lag som tillämpas när det gäller kontroll av punktskattepliktiga varor är ”Lagen om punktskattekontroll” (LPK). Tillsammans med energiprodukter är alkohol och tobak de varuområden där punktskattelagen är tillämplig och den lag som tullverket arbetar efter. Tidigare hade tullen endast rätt att stoppa transporter på väg för att kontrollera att bestämmelserna kring punktskattelagen efterlevdes. Den 1 januari 2013 kom en förändring i lagen som nu möjliggör för tullen att också göra kontroller på lager, om det kan antas att punktskattepliktiga förvaras där under pågående på-, av- eller omlastning. Störa i verksamheten Någon som är väl förtrogen med lagen och dess tilllämpning är gruppchef Gürsu Öncü, som tjänstgör på gruppen H 6 i Helsingborg. Som en så kallad resursgrupp inom tullen, har Gürsu och hans team tilldelats ett ansvarsområde där man jobbar på ett nytt och annorlunda sätt mot ”lagen om punktskattekontroll”. Han betonar att hans arbetslag inte är någon ”specialgrupp”. Deras utbildning är densamma som andra resursgruppers inom gränsskyddet och man har samma 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Åkessons Tryckeriaktiebolag Box 148, 361 22 Emmaboda Telefon. 0471- 482 50 www.akessonberg.se 2.15 Årgång 28 förutsättningar. Det som skiljer är konceptet att arbeta på ett nytt sätt i projekt. Lämpligt nog har projektet döpts till just ”Störa”. Oprövade arbetsmetoder – Lagändringen öppnar upp en massa dörrar åt oss, berättar Gürsu. – Vi kan välja vilken angreppsvinkel vi vill så länge det är inom lagens ramar naturligtvis. Vi kan använda oss av traditionell spaning men om platsen är svår att spana på, till exempel om det är en restaurang eller en butik, kan vi ta hjälp från andra myndigheter, vilket vi också gör. Skatteverket kan som exempel göra en inspektion för att säkerställa att alla transaktioner registreras i kassaapparaten. Miljöförvaltningen kontrollerar att bestämmelserna kring givna lagar följs. Från uppslag till beslag Gürsu berättar att det varit problem att hitta cigaretterna i det vanliga varu- Gürsu Öncü, chef för en flödet och därför har man resursgrupp vid tullen i försökt finna andra, oprö- Helsingborg. vade arbetsmetoder. Med ändringen i lagstiftningen har det öppnats upp för andra möjligheter att göra kontroller på lager. Precis som projektnamnet säger, var uppdraget att störa den illegala verksamheten så mycket som möjligt. Tanken har varit att oroa, bli obekväm och kunna dyka upp var som helst, när den som inte har rent mjöl i påsen minst anar det. Man har riktat in sig på cigaretter och andra tobaksvaror, då dessa oftast placeras i diverse lokaler i avvaktan på att komma ut på marknaden. Underrättelsearbete, tips och spaning är åtgärder som leder till information kring möjliga ärenden. Analytiker som knutits till projektet, bearbetar erhållna fakta som för arbetet framåt. Gürsu ger exempel på hur inledningen av ett cigarettärende kan se ut. Han säger att tullen fått misstanke om att en butiksinnehavare innehar ett lager någonstans, men informationen får inte röjas. I det läget kan polisen kontaktas och informeras om bakgrunden och tillfrågas om man har möjlighet att åka till lagerhavarens butik och göra en tobaksinspektion. Under tiden som polisen är i butiken, har tullen förhoppningsvis hunnit säkra både lagerlokalen och butiken. Om man sedan påträffar cigaretter, stängs allt ner i avvaktan på fortsatt handläggning. Utan polisens hjälp i det här fallet, hade man inte haft samma möjlighet att agera. Med tanke på den miljö som är föremål för en husrannsakan i denna typ av ärende, är det inte särskilt uppseendeväckande att även andra varor än de förväntade påträffas. Det kan röra sig om vapen, narkotika, alkohol och dopningspreparat. Har man tur kan ett kontrakt på en lagerlokal och kvitton på inbetalningar av hyra för densamma beslagtas vid husrannsakan. Gruppdynamik Gürsu menar att arbetet i ”Störa” kräver ett stort tålamod. Lika väl som man uppnår bra resultat, kan man råka ut för det motsatta, dvs. att ingenting händer trots att man lagt ner mycket resurser. Ett objekt man länge Tidigare oprövade arbetsmetoder har använts med gott spanat på och har viss kännedom om, ligger lågt och resultat. Som exempel kan nämnas den samverkan melinget som och kanefterfrågade föranleda droger en kontroll av tullen. Då lan olika myndigheter som byggts upp. Ensamt kan inte Exempel på öppna hemsidor somgör säljer potenta helt lagligt. måste man släppa saken och gå vidare. Han understrytullen alltid agera inom lagens ramar. Därför behöver ker också, att alla i arbetsgruppen måste vara engageraman andra myndigheter för att i gemensamma aktioner de och när det uppstår problem ska dessa lösas gemengöra det möjligt att utföra kontroller som i bästa fall samt. Framgången ligger i att alla drar åt samma håll, leder till bra resultat. Gürsu anser att samarbetet fungatt man vill något och kämpar tillsammans för att nå erar utmärkt. Man lär av varandra och tar med sig det resultat. Det nya arbetssättet ställer också stora krav positiva till nästa gång. Det man strävar efter är att få på kunskap kring vilken lagstiftning som gäller. Vidare hela kedjan i en kriminell organisation. Samverkan mellan myndigheter Varför får man sälja droger lagligt? Sidan 34-35 Smuggelcigaretter köps av många på den svarta marknaden. säger Gürsu att arbetet aldrig blir tråkigt. Det finns så många infallsvinklar och metoder som kan prövas. Bandyboll Gürsu vill likna arbetssättet i ”Störa” vid en bandyboll. Han säger att om man inte kommer in i ett av hålen, får man försöka med ett annat. Bollen kan representera den lagstiftning man har till sitt förfogande och som är tillämplig i just projektarbetet. Dörrar kan stängas men nya öppnas lika snabbt och det är bara att fortsätta. Att ha tålamod som nämndes ovan ger sin belöning ligenlagts kani överdoseras är klassade som narkotika. Ett förr eller senare. Gürsu beskriver ett ärende som sådant är omöjligt att försvara och följden blir träda men som oväntat fick nytt liv ett och ett halvt system år att de Det ofta allvarliga skadeverkningarna av andra drosenare när man stoppade ett fordon för kontroll. ger (framförallt cannabis) relativiseras och trivialiseras visade sig vara den lagerhållare man tidigare spanat på. offentliga debatten. I bilen påträffades ett visst antal cigaretter ochi den eftersom det fanns en hel del information kring personen Faktum i fråga, är att vi sedan flera år tillbaka nått vägs med nuvarande lagstiftning, som skrevs långt var det inget problem att få ett beslut frånände åklagare innan dagens verklighet, när man nu upptäcker ungeom husrannsakan. Vid denna påträffades ytterligare fär 100 nya droger varje år i EU-området. Det krävs 300 000 cigaretter, vilket tydligt visar att man var på därför ny lagstiftning och det krävs en genomgripande rätt väg redan från början. förändring i synen på hur vi skall lagstifta för att kontrollera nya preparat. I en tid då vi får nästan ett nytt Påverkan på lagerinnehavaren missbrukspreparat i veckan på den svenska marknaden Gürsu säger avslutningsvis att projektet ”Störa” lyckmåste man börja titta på proaktiv lagstiftning - och ats med det som var avsikten från början. Han menar man måste snabbutreda alternativet familjeklassning att många lagerinnehavare är klart påverkade av proav olika preparat (igen) så fort som det bara går. jektets arbetsmetoder. Beslagen är inte lika stora längre och det kan man i och för sig tolka på mer än ett sätt. Vad som dock står klart är att Gürcu och hans grupp fortsätter sitt arbete mot nya utmaningar. Ulla-Stina Nilsson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Narkotikalagstiftningen i Sverige och andra europeiska länder är anpassad till 1900-talets drogsituation. Med dagens nytillskott av ett stort antal droger på marknaden varje år hänger lagstiftaren inte med i förbudsprocessen. Det möjliggör en legal och synnerligen lukrativ handel med ibland mycket hälsofarliga preparat, en handel som samhället måste kunna förhindra. PRODUKTION OCH TRYCK: ISSN 1101-6817 Cigaretter smugglas in i landet på många olika sätt. 35 3-MEC är en syntetisk katinon som nu (i mitten av mars 2015) säljs som ett lagligt alternativ till 4-MEC. Många preparat går igen och igen och… I förra numret skrev jag att många som säljer narkotikaklassade droger på darknet i Sverige faktiskt åker fast. Jag berörde också varför så var fallet. Jag ska nu skriva om varför så få som säljer droger lagligt åker fast och vad man borde göra åt det. Affärsidé som tilltalar en del Du kanske inte visste att man kan sälja livsfarliga droger helt inom lagens råmärken? Detta är inga nyheter för många av oss som arbetar som poliser, tullare eller inom rättsväsendet i övrigt. De flesta som arbetat rättsligt med narkotika är välbekanta med lagstiftningen som styr vilka preparat som är tillåtna och vilka som är klassade som narkotika eller hälsofarlig vara. Men för gemene man är detta inte alls självklart. Det är snårigt och det är utan motsvarighet den vanligaste frågan jag får när jag föreläser för personer som inte arbetar med de här frågorna. Men även när jag förklarat att det krävs att preparaten har klassats som narko- Sidan 46-47 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 tika eller hälsofarlig vara för att vi ska kunna ingripa, så ser folk inte tillfredsställda ut. Visst, de förstår rent juridiskt varför preparaten inte är förbjudna. De förstår också rent logiskt att jag som polis är bunden till den lagstiftning som gäller och därför är begränsad i tvångsmedelsanvändning. Men de förstår inte rent förnuftsmässigt varför det tillåts vara på det här sättet. Obegripligt För majoriteten av svenska medborgare är det helt obegripligt att man får sälja droger - som i många fall är flera gånger farligare än förbjudna narkotiska preparat – helt lagligt till ungdomar. Givetvis är deras känsla av ofattlighet korrekt. Om det inte vore för att jag själv burit ut kropparna efter missbrukare som testat preparaten, så hade man kunnat kalla det för en parodi och skrattat åt det. Det blir minst sagt ett trovärdighetsproblem när preparat som du kan dö av på ett enda bloss är lagliga, medan andra som svår- De flesta av de ”nya” preparaten som kommer är inte nya utan är bara mindre modifieringar på redan existerande familjer av droger. Ett exempel är den syntetiska katinonen 3-MEC som i skrivande stund säljs på öppna hemsidor på intenet. Man behöver ingen doktorsexamen i kemi för att inse att den är nära besläktat med 4-MEC som är klassad som narkotika sedan flera år tillbaka i tiden. Det är i princip samma preparat, men samtidigt så kan den lilla förändringen som gjorts göra det betydligt farligare. Eller inte. För ingen vet hur de här drogerna fungerar i människokroppen. Eller hur restprodukterna (metaboliterna) fungerar i kroppen och vilka receptorer de knyter an till. Eller hur kemikalierna i påsen kan blandas och därmed kan bilda helt nya strukturer som kanske inte ens har upptäckts ännu. Lägg därtill att många blandmissbrukare använder både tidigare okända och kända droger samtidigt och inte sällan ihop med läkemedel som de fått utskrivna så är det bara en tidsfråga innan någon dör. För dör det gör våra narkomaner. Flera hundra om året dör den helt onödiga drogrelaterade döden, de allra flesta av opiater eller narkotikaklassade läkemedel förvisso. Men förra året skedde även ett flertal dödsfall av mycket unga personer som tagit bland annat MMB-CHMINACA (en syntetisk cannabinoid) eller PMMA (en sorts ecstasy). Ungdomar som kanske hade levt idag med annan lagstiftning. Ändrad lagstiftning krävs Hur gör man då? Det finns exempel runt om i världen där man har försökt lösa problematiken med så många nya missbrukssubstanser som dyker upp på kort tid. Jag har tittat lite på Nya Zeelands approach (man kan läsa mer om detta i ett tidigare nummer av SNPF), där man valt en proaktiv lagstiftning. Det innebär förenklat att om man lagligen vill sälja en psykoaktiv substans som kan ge ett kraftigt rus så måste man ansöka om att få den substansen godkänd. Till dess att den godkänts av myndigheterna är den förbjuden att sälja och att göra så medför straffansvar. Man dock får inneha drogen och man får bruka den men den får inte säljas innan man utrett exakt hur farlig den är. Om det finns risk för allvarliga eller permanenta skador på brukaren får preparatet inte säljas. Man måste här ta i betänkande att det inte är frågan om mediciner, där vissa biverkningar ibland måste ställas emot den terapeutiska effekten, utan en lyxkonsumtionsvara. Det innebär att kraven som ställs på preparaten är höga. Ett preparat som går att röka till exempel torde per automatik falla in under icke tillåtna preparat, eftersom att röka något per definition är farligt och kan leda till både KOL och cancer, bland annat. Detta i kombination med den redan gällande lagstiftningen stängde de lagliga drogshopparna över en natt på Nya Zeeland. I den Nya Zeeländska lagtexten finns inskrivet att man i ansökan om att få sälja ett preparat måste bifoga kliniska tester som bevisar att preparatet är ofarligt att konsumera. Sådana här tester är komplexa, tar tid och kostar stora summor pengar. Jag tror knappast att grabbarna bakom hemsidorna Hemulen eller Asklepios är villiga att satsa någon miljon kronor för att utreda hur farlig ett preparat är under ett halvår till ett år, bara för att sedan få det klassat som narkotika. I ett tillägg till lagstiftningen, som drevs igenom efter stora protester, står att de kliniska testerna inte får utföras i form av djurförsök. Många Nya Zeeländare ansåg det som djupt oetiskt att testa droger på djur för att ta reda på hur farlig ett preparat som endast används för lyxkonsumtion är. En liten gnutta av den moralen bakom pannbenet hos våra lagliga drogförsäljare hade gjort underverk och denna artikel överflödig. Istället väljer de att testa sina produkter, inte på djur, utan på våra ungdomar. Niklas Lindroth SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 47 1 Ledaren Vi måste stå upp för oss själva Det är inte bara finansiellt skakigt på den internationella drogscenen vad gäller resurser och organisationen av rättsväsendets insatser mot narkotika. Eller som DEA-chefen Michele Leonhart nyligen uttryckte sig till oss i Washington – it’s not a drug war anymore; it is a war on drug law enforcement. Här på hemmaplan verkar det ta sin tid innan strategierna och organiserandet av narkotikaverksamheten hittat rätt i en ny polisorganisation. Vi bidar vår tid och förväntar oss det bästa för framtiden. Det borde ändå vara lättare här än hos den amerikanska polisen som har 750 000 poliser; 130 olika varianter av polis fördelat på 18 000 polismyndigheter. Polisen har hamnat lite i motvind där det till och med gått så långt att poliser i uniform mördats i bakhåll. Det behöver inte vara mycket till gnista förrän eländet är igång med polisen som får klä skott för samhällets tillkortakommande på den sociala scenen. Vi har våra förortsbekymmer och händelser som i Husby, Backa och Rosengård. I USA blossade det upp i Ferguson. En del av felet är säkert vårt eget. Vi tror att allt det goda vi kontinuerligt utför talar för sig själv och därför står vi inte upp för oss själva. Vilka förutom vi kan göra det på ett initierat sätt. När det hettar till finns det alltid några som har en avvikande agenda och förmåga att formulera sig så att det blir häftiga och långt ifrån sanna historier medialt. Det är dags att vi höjer den egna beredskapen och aktiviteten när det gäller hur vi beskriver och berättar om vår verksamhet, men också i argumenterandet för de resurser vi så väl behöver. Förhållandet har på senare tid försämrats inte minst mot bakgrunden av våldsamma händelser i Frankrike och Danmark. Tyvärr är det så att den gemensamma nämnaren narkotika går som en röd tråd genom all terrorism. FBI och DEA kan se hur penningflöden från narkotikavinster, inte minst drogerna på internet, via omvägar går till Hamas, Hizbollah och Islamiska Staten IS. En väg är Panama och banker i Dubai. Den mexikanska Siminolakartellen finns med i spelet och har plötsligt omfattande affärer med vietnamesiska banker, som i sin tur når olika konfliktområden globalt. Kopplingar finns till oljeindustrins tillfälliga arbetsläger där gangsters är aktiva med kopplingar till Balkan och Mellanöstern. Terrorism måste bekämpas på alla fronter och för vårt vidkommande är sektorn kring narkotika ett fo- 2 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 kusområde där vi kan nå ytterligare framgång. Vill man nå effekter mot denna samhällsproblematik, vilken vi också börjar få på plats, får man inte glömma att samtidigt hålla narkotikabekämpningen på en hög nivå, då de individer som är objekten alltid på ett eller annat sätt är beroende av eller kan förknippas med narkotikahantering. Det blir ofta dubbla effekter i lagföringen när man väljer den taktiken och det är inget som talar för motsatsen i detta fall. Även den tekniska utvecklingen verkar emot oss. Nu tillhandahåller telefonbolagen appar för telefonkontakt utan avlyssningsmöjlighet. De kriminella kan därmed nå ut i världen och prata direkt över telefon helt riskfritt s.k. going black. Det är således avgörande att lagstiftarna förser telefonbolagen med regler som möjliggör en effektiv narkotikabekämpning. Trots alla forskningsrapporter som med stor frekvens presenteras kring marijuanans skadeverkningar på hjärnan och annat, så fortgår legaliseringen i vissa av de amerikanska delstaterna. Forskarna tycks tala för döva öron och media är alltför svaga i sin rapportering. Det blir tydligen bättre TV när man gör ett omfattande inslag om den universitetsutbildning i marijuanaodling ledd av en professor, som nyligen startade upp på University of Maryland. Det är inte den traditionella profilen av drömmande flummare som deltar utan folk från näringslivet som driver restaurangkedjor, finansfolk och i övrigt välutbildade som vid intervjuer menade att det här skulle ta dem till den amerikanska drömmen och storkovan från marijuanaindustrin. Det är nog så att han har rätt, den erfarne narkotikapolisen Tim Lane från Nashville, som följt marijuanautvecklingen i många år när han säger till mig. Nu är det inget att göra ” the cat has already escapet out from the bag”, vi får komma tillbaka när skattebetalarna märker och inser vad det kostar. Det återstår dock en omständighet som kan få till en radikal förändring. Delstaterna Oklahoma och Nebraska har stämt grannstaten Colorado för legalisering av marijuana. Får man prövningstillstånd enligt skaderekvisiten i Högsta Domstolen och kan bevisa att man lidit skada så menar Justitiedepartementet, DOJ, att utgången inte kan bli annat än en dom som gör slut på all legalisering i USA. Anders Stolpe Vice Ordförande Info från styrelsen OBS! Inregistrering till utbildningskonferensen i Linköping görs i entrén till Konsert & Kongress, Konsistoriegaran 7. Läs mer om konferensen på sidan 22. Redaktörens spalt Info om SNPF-medlemskap Vi kommer att anordna en informationsträff för er som arbetar inom rättsväsendet och ännu inte är medlemmar i SNPF. Presentation av föreningen och alla fördelar detta innebär utlovas. Informationen hålls i en lokal på Konsert & Kongress i Linköping under förmiddagen innan utbildningskonferensen startar. För mer information om detta tillfälle, kontakta ove.dahlberg@polisen.se I detta nummer medverkar följande externa skribenter: Caroline Nordstrand och Kristian Nilsson, Laholm sid 10 Daniel Undenmark, Kristianstad 14 Petter Norman, Malmö 26 Ed Mouery, Oregon 38 Stockholms läns narkotikarotel spangrp. 4 64 Magnus Sjödén, Borlänge 69 Anette Wiberg Koffner, Göteborg 72 Ett stort tack för er medverkan! Denna tidning brukar ju innehålla några artiklar om ett utvalt ämnesområde, men vi planerade inte att fokusera på något specifikt tema i detta nummer. Trots det inleder vi med några artiklar som belyser ett problemområde som har ökat på den illegala narkotikamarknaden i många år och ökningen fortsätter. Jag talar om smuggling, langning och missbruk av narkotikaklassade läkemedel. Förutom insmuggling av läkemedel, inte minst i postförsändelser, kommer dessa åtråvärda preparat från den svenska vårdapparaten genom läckage och överförskrivningar. Narkotiska läkemedel är inblandade i flest dödliga överdoser i Sverige, men de har ett mycket lågt straffvärde. Det finns alltså all anledning att fortsätta rapporteringen om läkemedelsdroger och jag tar gärna emot era bidrag. Huvudrubriken i SvD den 23 mars var ”Polisen varnar för dödlig heroinvåg”. Denna och liknande rubriker har blivit allt vanligare i medier runt om i landet och av detta kan vi förmodligen utläsa att missbruk av narkotika och andra droger bör tas på allvar av ansvariga ministrar och neråt. Vi måste också vara medvetna om att det ser annorlunda ut nu jämfört med för ett tiotal år sedan. De som missbrukar är inte bara de utslagna utan de finns mitt bland oss och preparatutbudet har förändrats drastiskt. Vi kommer att fortsätta bevaka utvecklingen och SNPF-tidningen är ett unikt forum för er medlemmar som vill förmedla händelser och trender från den verklighet som ni arbetar i. Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 3 Grovt brott, men smal brottslighet Bilen vinkas in i trafikkontrollen. Åklagaren har redan fattat beslut om hämtning till förhör och om att göra en husrannsakan i bilen. Några månaders förberedelser och spaning tar sin ände den här kylslagna morgonen i slutet av november och samtidigt börjar en både omfattande och långdragen utredning. Udda preparat Han kallas Samir och har i tio års tid sålt narkotikaklassade läkemedel i Sundsvall och Härnösand. Medan amfetamin- och heroinlangare ständigt efterspanas och ställs inför rätta så är det sorgligt nog så att de som säljer läkemedel ofta slipper undan. Varför? En förklaring är troligtvis att många säljer sina egna mediciner och att det därför inte räcker med ett innehav för att kunna nå framgång i en domstol. En annan orsak är de ofantligt stora mängder narkotikaklassade läkemedel som enligt praxis krävs för att kunna motivera mer långtgående åtgärder som telefonavlyssning. Sanningen är nog den att Samir hade kunna fortsätta sin verksamhet i ytterligare tio år om det nu inte fanns ännu en dimension av hans verksamhet, Samir ser nämligen gärna att hans kvinnliga kunder betalar med sina kroppar. Norrlandsproblematik Det Samir sålt är framför allt två kraftfulla morfinpreparat, Depolan och Dolcontin. Preparaten skrivs ut mot till exempel svåra ryggsmärtor och till cancerpatienter. Anledningen till att dessa preparat, oftast i form av 200 milligrams tabletter, är så eftertraktade är att de utgör ett fullgott substitut för heroin. I Sundsvall med omnejd är heroinet ofta av så dålig kvalité att det för en opiatmissbrukare inte är värt att lägga sina surt förvärvade kronor för att få den dagliga dosen. Det har därför under de senaste åtta-tio åren blivit allt vanligare med intravenöst missbruk av Depolan och Dolcontin, preparat i samma prisklass som heroin men med en av läkemedelsföretagen garanterad exakt mängd morfin. Blygsamma beslag och ovanliga kranar I Samirs bil påträffades 60 tabletter, 200 milligrams Depolan. Sex ynka kartor gömda under mattan på passagerarsidan fram i bilen. Det såg klent ut och kändes minst lika futtigt, men varje tablett motsvarar alltså en ”kabbe” heroin och betingar ett värde av 600 kronor. 6 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Under mattan låg alltså motsvarande tolv gram heroin, värt 36 000 kronor på gatan. Anskaffningsvärdet på tabletterna är till skillnad mot heroinet ofattbart lågt, nämligen några hundralappar mer än det subventionerade priset när ”kranen” hämtar ut det på apoteket. Utredningen har visat att Samir skaffat fram tabletterna genom ett antal olika kanaler. Det simplaste är att han helt enkel säljer sina egna tabletter som han får utskrivna för ryggsmärtor. När han greps hade han besökt en landsman i en Stockholmsförort. Vid en granskning visade det sig att mannen i fråga under en period på 238 dagar lyckats få 570 stycken Depolan á 200 milligram utskrivna, trots att hans läkare i receptet anger att maxdosen är en tablett om dagen. Landsmannen, sedan tidigare ostraffad, kommer även han till följd av vissa medgivanden från Samir att åtalas för narkotikabrott. Utredningen hittade även bevis för att en läkare i Umeåtrakten varit Samirs förtrogne under tidigare år. Under spaningarna mot Samir framkom att denne läkare av okända, men kanske lätt insedda anledningar, hade förlorat sin förskrivningsrätt. Slutligen kunde en vän till Samir identifieras som leverantör av de åtråvärda tabletterna. Samir uppmanade sin vän att ”spela teater” på vårdcentralen, något som mycket riktigt renderade i att vännen fick Depolan förskrivet. Samir hade även lyckats knyta två patienter från en Subutex-behandling till sig. Med dem bytte han Depolan mot Subutex. Man bytte alltså sin lagligt förskrivna medicin mot ett annat preparat, som då blev olagligt att inneha. Dessutom var ”kursen” två Subutex mot en Depolan á 200 milligram. Förklaringen torde ligga i att Subutex inte ger det initiala ruset, ”kicken”, som Depolanet ger. Samir använde sedan Subutexen till att sälja vidare i sin tur. Karma och kontanter Utredningen mot Samir visade sig snart bli en ovanlig tillställning. Nästan alla unga kvinnor som hörts som köpare i ärendet har varit osannolikt öppenhjärtiga angående sina mellanhavanden med Samir. Naturligtvis Vid husrannsakan hos Samir anträffades ett stort antal tusenoch femhundrakronorssedlar under mattorna i lägenheten. bottnade det i att Samir utnyttjat deras desperata behov av morfin för att mätta sina egna sexuella behov. Det visade sig att även att de manliga opiatmissbrukarna i större utsträckning än vanligt erkände sin egen brottslighet, också det eftersom att man inte såg med blida ögon på hur deras olyckssystrar utnyttjades. Det är sorgliga historier som berättats. Samir har levererat färdigladdade sprutor och narkotika till behandlingshem och till psykakuten. Han har skjutsat missbrukare på stöldrundor för att de ska kunna köpa hans tabletter, medan andra har pantsatt såväl vigselringar som identitetshandlingar för att försäkra sig om att få den dagliga dosen morfin. Det verkar som att Samirs verksamhet, trots det avskyvärda uttaget av betalning i natura, varit lukrativ. Vid husrannsakan påträffades stora mängder kontanter gömda under mattorna i hans lägenhet. Inget i utredningen har visat att Samir har ett eget missbruk att finansiera, utan han har helt enkelt arbetat med att dagligen leverera narkotika. Samirs brottslighet är grov, men det är som tidigare antytts inte ett helt enkelt ställningstagande. Praxis har fram tills idag varit att det krävs 1000 stycken morfintabletter av aktuell styrka för att nå gränsen för grovt narkotikabrott. Med ett beslag på endast 60 tabletter och ytterligare några hundratal konstaterade försäljningar via telefonavlyssning, så kan det i förstone se ut som ett hopplöst mål att vinna. Förhoppningen är dock att tingsrättens ledamöter skall lägga stor vikt vid det regelmässiga utnyttjandet av ett antal unga kvinnors beroendeställning till Samir. En annan aspekt som borde vägas in är missbrukarnas egna berättelser om preparaten. Mycket möda har lagts ner för att få missbrukarna att i förhör beskriva hur man tar Depolan och Dolcontin samt hur de kan jämföras med andra preparat. En del har beskrivit hur man via missbruk av Tradolan och Subutex hamnat i morfinpreparatens våld. Flera av flickorna har introducerats i såväl morfinmissbruk som det intravenösa missbruket av Samir själv. Tabletterna krossas och ”kokas” i sked precis som man gör med heroin. Missbrukare har beskrivit hur smärtsamt det är när bindmedlet i tabletterna passerar genom hjärnans vävnader, hur man kallsvettas och mår illa innan ”kicken” från morfinet tar över. Naturligtvis finns det inte heller några skillnader mot heroin när det gäller vedervärdig avtändning och sedan följer naturligtvis alla de vanliga riskerna med att injicera, så som infektioner och risk för blodsmitta. Kort sagt, Dolcontin och Depolan ÄR i bokstavlig mening som heroin. Åklagaren hoppas kunna visa att Samir sålt narkotikaklassade läkemedel regelbundet sedan 2012 samt att preparaten snarare borde jämställas med Subutex när det gäller praxis. Det sistnämnda kräver kanske en förklaring. Med gällande praxis krävs 600 tabletter Subutex för att nå gränsen för grovt brott, det vill säga 400 färre än för Depolan och liknande morfinpreparat. Med all kunskap om hur dessa morfinpreparat missbrukas så känns det lite som en paradox att det skall vara sådana skillnader i praxis, särskilt som praxis gällande morfinpreparat tar avstamp i ett mer än 20 år gammalt rättsfall gällande insmugglat opium. Det återstår alltså att se hur Samirs samlade missgärningar skall bedömas. Med en bra dom som håller genom hovrätten så kanske det i framtiden finns bättre möjligheter att lagföra sådana som Samir. Personer som inte bara utnyttjar trasiga individer utan dessutom missbrukar och parasiterar på sjukvården och möjligheterna till förskrivning av mediciner. Emil Lundberg, Sundsvall Hur kommer rätten att se på ärendet? I skrivande stund skall tingsrätten pröva om åklagarens yrkanden håller. Hela ärendet har drivits med tesen att SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 7 ”Plötsligt händer det” I Laholm har vi sedan sommaren/hösten 2013 samarbetat med polisen i Skåne (Kulla-Bjäre) och Kronoberg (Ljungby, Markaryd) i en insats som heter Laganda. Det innebär att vi med gemensamma krafter och resurser har agerat vid flera tillfällen för att nå rent operativa framgångar men också för att inleda en långvarig och kontinuerlig samverkan över länsgränserna. Dataslagningar selekterar Målet med insatserna är dels att ur underrättelsesynpunkt få en klarare bild av hur vägnätet används av våra kriminella, och dels att i brottsförebyggande hänseende påvisa att polisens kontrollplatser och våra metoder inte är förutsägbara. Vi har utnyttjat de stora genomfartslederna i Skåne, Halland och Kronoberg. Oftast har det varit under ett kvälls- eller nattpass. Metoden har varit att ställa upp med polisbilar utmed vägen och genom dataslagningar selektera ut intressanta bilar som passerat. Några kilometer från dataslagningen har vi sedan stoppat och kontrollerat fordonen, förarna och kanske passagerarna. Vid de här tillfällena har vi varit mellan 15-30 poliser med olika inriktning som exempelvis hundförare, trafikpoliser, gränspolisen och helikoptern. Även tulltjänstemän har medverkat. Förutom det goda erfarenhetsutbytet har det även renderat i goda resultat. Denna metod har vi även tagit till oss i linjeverksamheten, och när vi får en stund över, ställer vi ofta upp utmed de större vägarna och gör slagningar på förbipasserande fordon. Det visade sig bli en fullträff för oss den aktuella dagen. det gick trots allt ganska bra att se registreringsnumren. Det passerade några firmabilar som var belagda med körförbud men som tur var så lät vi dem åka vidare. Det är ju inte helt enkelt eller tillåtet att stoppa bilar hur som helst på motorvägarna och därför selekterade vi därefter. Förutom att vi gjorde slagning på registreringsnummer så kollade vi oftast vidare i systemen och nöjde oss inte även om bilarna var utan anmärkning. När klockan började närma sig 12.00 beslutade vi att göra slagning på ytterligare tre bilar innan det var dags att avbryta för lunch. Första passerade UA. Andra passerade UA. Tredje passerade, strul med registreringsnumret, vi får ta en bil till. Fjärde bilen passerade, ägaren saknar körkort, ”den får vi kontrollera”. Vid vidare slagning på ägaren förekom han med några avsnitt i våra register, samt att han som tidigare nämnt saknar körkort. Vi bestämde oss för att försöka stoppa bilen på avfarten vid rastplats Spontan E6-kontroll gav oväntat resultat Det var vår patrull 55-2110 som gjorde dagpasset i Laholm den 13 januari 2015. Förmiddagen började som vilket dagpass som helst. Vi letade efter en efterlyst person utanför Laholm som skulle in och avtjäna. Det blev bom på adressen och vi åkte därför till en elektronikbutik på industriområdet i Laholm. Där pratade vi med personalen eftersom de haft en man inne i butiken som betett sig konstigt och eventuellt rekat för inbrott. Efter samtalet lämnade vi butiken och styrde ut mot Skummeslövstrand, därefter vidare mot Mellbystrand. Caroline föreslog att vi skulle ställa upp på E6 norrgående sista tiden före lunch och med hjälp av datorn slå på förbipasserande bilar. Vi körde därför på E6 norrgående vid Mellbystrand och stannade ett femtiotal meter efter påfarten vid väggrenen. Det var som vanligt vid den tidpunkten ganska intensiv trafik, men 10 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Under bagageutrymmets golv, i utrymmet för reservdäcket, låg en väska som innehöll ett stort antal tablettburkar. Bakom förarsätet fanns ytterligare en väska med tablettburkar. Snapparp som ligger i södra Halland. Vi kom ikapp bilen och bilföraren tvekade inte utan körde av vid Snapparp. Väskor med tablettburkar Bilen såg hel och ren ut förutom någon mindre repa på kofångaren bak. Caroline gick fram till föraren och kollade nykterheten. Mannen, som var ensam i bilen, förekom inte i våra system. Något som vi bägge reagerade över när vi närmade oss bilen var att bagageutrymmets matta såg ut att ligga något upphöjt och snett och detta väckte givetvis vårt intresse för vad som kunde finnas där. Vi tog ut mannen ur bilen och frågade honom vad han gjorde i Sverige, vem som ägde bilen osv. Då mannen pratade mycket dålig engelska fick vi väldigt knappa svar. ”Car belongs to friend in Malmoe”, ”going to visit friend in Gothenburg”, ”work as a mechanic”. Mannen var smal och hade synliga tatueringar uppåt halsen och på fingrarna, men han var väldigt lugn och sansad. Caroline frågade honom om när han rökt något nyligen. Hans svar blev ”cigarettes”. Caroline frågade honom då när han rökte något annat senast. Utan att tveka svarade han då: ”Yes yes, marijuana.” Vi tittade på varandra och förstod att det kommer bli en drograttfylla samt en husrannsakan i bilen. Vi öppnade bagageluckan och tittade under mattan. Där reservdäcket skall förvaras låg en större grön tung väska. Mannen sattes in i polisbilen och medan Kristian stod och vaktade föraren tittade Caroline i väskan och upptäckte då bruna tejpade glasbehållare. Hon kunde se att de innehöll tabletter. Av tyngden på väskan att döma förstod vi snabbt att det var många tabletter. Vi tillkallade en patrull från Halmstad som kom ner för att biträda med föraren. Han hade nu gått från att vara misstänkt för drograttfylleri och ringa narkotikabrott till att bli gripen misstänkt för innehav, mängden var fortfarande okänd. Patrullen från Halmstad kom ner och de tog genast över den misstänkte och körde in honom till arresten i Halmstad. Vi fortsatte söka igenom bilen och upptäckte ytterligare en svart väska som låg bakom förarplatsen på golvet. Även denna väska var tung och helt full av tejpade tablettburkar. Kontakt med krimjouren togs, gripandet prövades och kvarstod. Bilen togs i beslag för vidare teknisk undersökning. De två väskorna i bilen tog patrullen med sig in till polisstationen i Halmstad. Av vikten på väskorna att döma förstod vi att detta var en mängd som kanske inte kunde anses som ringa. Inne på stationen i Halmstad gick ekot genom lokalerna, vilket gjorde att många nyfikna kollegor kom förbi och tittade på det stundande beslaget. Vi påbörjade vår avrapportering med anmälan, dokument till Durtvå osv. enligt de vanliga rutinerna. 128 700 narkotikaklassade tabletter Pa Ola Persson dök upp som en hjälpande hand då han erbjöd sig att räkna tabletterna. När den svarta väskan Smuggling av Rivotriltabletter från Ungern till Sverige och Norge har pågått under flera år. var räknad gick det upp för oss att detta inte var ett beslag av vanlig karaktär. 55 000 tabletter i den svarta väskan, den mindre av de två vi tog med oss in. Alla med liknande burkar som till synes verkade vara av samma sort. Ola fortsatte att räkna och kunde till slut summera totalen till 12 000 tabletter Xanax och 116 700 tabletter Rivotril. 128 700 tabletter totalt. Alla var bensodiazepiner som var narkotikaklassade. Med den overkliga siffran i huvudet kontaktade vi kriminalteknikerna och bad om att få lämna upp hela beslaget direkt till dem. När vi lämnat upp beslaget och avrapporterat klart styrde vi åter ner till Laholm för att gå hem för dagen, någon övertimme rikare men framförallt med en erfarenhet som vi tar med oss resten av livet. Ett helt vanligt rutinstopp på E6 med en bra magkänsla renderade i ett beslag av narkotika i en ovanligt stor mängd. Utredningen handläggs nu av gruppen för utredning av Grova brott, polisområde Halland, region Väst. Insp Caroline Nordstrand och Pa Kristian Nilsson (Vi kommer senare i år att följa upp med en artikel om utredningen och lagakraftvunnen dom i ärendet. Red, anm.) ➲ SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 11 Narkotikasmuggling i god tro? Två män som smugglade in närmare 12 000 narkotikaklassade tabletter åtalades för narkotikasmuggling och narkotikabrott vid Göteborgs tingsrätt för tre år sedan. Helt i sin ordning, men en slarvig polisutredning ledde till att en okunnig tingsrätt ogillade åtalet. De båda smugglarna är ungerska medborgare, 38 och 42 år, som hade rest med buss från Budapest i Ungern till Göteborg. De medförde en väska som innehöll 11 808 tabletter av fabrikatet Rivotril med den verksamma substansen klonazepam. Tabletterna, som är narkotikaklassade bensodiazepiner, låg i burkar. Männen hade placerat väskan med burkarna i ett förvaringsskåp på centralstationen i Göteborg när de greps av polisen den 31 mars 2012. Åtalades men friades Den äldste av de två männen berättade i tingsrätten att han blivit tillfrågad av en bekant i Budapest om han kunde ta med de aktuella burkarna mediciner till släktingar i Göteborg som driver apotek. Det handlade om mediciner som det var brist på i Göteborg. Han fick bussresan betald och godtog erbjudandet. Mannen påstod att han egentligen skulle resa till Malmö tillsammans med sin kamrat för att söka jobb. Innan resan gick han till två apotek i Ungern och fick beskedet att medicinen inte var narkotika. I tingsrätten presenterade åklagaren ett PM upprättat av polisen där det framgick att klonazepam inte är klassat som narkotika i Ungern. (Se nedan). Tingsrätten i Göteborg lät sig nöja med detta och menade att mannens berättelse inte var så osannolik att den kunde lämnas utan avseende. Båda fortsatte smuggla tabletter Åtalet ogillades och männen kunde återvända hem och fortsätta sin smugglarverksamhet. Hur många resor de kan ha hunnit med är oklart, men i dagsläget sitter 42-åringen i häkte i Oslo, misstänkt för smuggling av en större mängd narkotikaklassade tabletter Rivotril av samma sort som 2012. Den andre mannen figurerar i tablettsmugglingen som avslöjades på E6 vid Laholm den 13 januari i år (se föreg. sida). Slarvig undersökning av läkemedlens status i Ungern Det var inte männens egen förtjänst att de friades av Göteborgs tingsrätt i juni 2012. Deras berättelser gick kraftigt isär vid förhören under polisutredningen. Båda påstod att de tagit hand om väskan med tabletterna som glömts kvar av andra passagerare när de steg av bussen i Göteborg. 12 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Tablettburkarna var hoptejpade i buntar och 42-åringens fingeravtryck fanns på flera ställen på tejpens klistersida. Vid tredje förhöret tog han på sig ansvaret för väskan och påstod att en arab som brukar hänga vid busstationen i Budapest bett honom att ta med väskan till Göteborg och lämna till en bekant som har ett apotek där. Det var lite bråttom eftersom det var brist på sådan medicin i Sverige. 42-åringen känner inte araben och för säkerhets skull tog han väskan till ett apotek i Budapest där han fick till svar att det var vanlig medicin som kan köpas mot recept i Ungern. I polisutredningen finns följande anteckning: ”Vid kontroll mot den ungerska ambassaden i Stockholm, som i sin tur kontaktat apotek och polis i Ungern, så visar det sig stämma. Rivotril, som medicinen heter i Ungern, och vars verksamma substans är klonazepam, är receptbelagt men inte narkotikaklassat.” Polisens utredare och åklagaren borde ha gjort en noggrannare utredning av hur det förhåller sig med lagstiftningen i Ungern. Tabletterna klassade enligt FN-konvention FN:s narkotikakonvention från 1961 reglerar cannabis, opiater och kokain medan psykotropkonvention från 1971 reglerar centralstimulerande substanser som amfetamin och metamfetamin, hallucinogener som LSD samt sömn- och lugnande medel (bensodiazepiner) där klonazepam ingår. I Sverige kallar vi alla substanserna i båda konventionerna för narkotika, medan man i många länder skiljer på narkotika och psykotropa substanser. De flesta länder i världen, inklusive Ungern, har accepterat att efterleva konventionerna. Psykotropkonventionen kräver att medlemsländerna har ett regelverk som begränsar hanteringen och användandet av substanserna till medicinska och vetenskapliga ändamål. Det innebär t.ex. att ett apotek i Ungern inte kan påstå att det är i sin ordning enligt 1971 års konvention att gå omkring med 11 900 klonazepamtabletter i en väska, och det är heller inte tillåtet för en privatperson enligt ungersk lag att föra ut dessa tabletter ur landet. Gunnar Hermansson Harm Increasing? Med anledning av Jonas Hartelius artikel gällande Harm Reduction i tidningens förra nummer vill jag belysa en ytterst kontraproduktiv sida av Laro-mottagningarnas kvantitativa behandling av opiatmissbrukare. Undertecknad arbetar som spanare och sökhundförare i Kristianstad. Under en relativ kort tidsperiod har den enhet jag tillhör rapporterat ett 20-tal av den lokala Laro-mottagningens (Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatmissbrukare) patienter för olika narkotikabrott. Inte för att vi särskilt sökt upp eller prioriterat den kategori missbrukare de tillhör, utan för att de på andra sätt dykt upp i våra utredningar. Laro-mottagningen i Kristianstad har ca 100 patienter och hur många av dem, förutom det 20-tal jag nämnt, som blivit rapporterade av andra enheter eller på andra orter vet jag inte. Lägg därtill dem som rapporterats som är med i programmet men som inte uppgett att de är det. Sidomissbruk med internetdroger Signifikativt för dem som vi har rapporterat är att de i hög grad missbrukar, innehar, framställer och förmedlar syntetiska cannabinoider och andra s.k. internetdroger. Det är inte särskilt svårt att räkna ut varför. De vill helt enkelt inte bli ertappade med sidomissbruk och riskera inskränkningar i sin Suboxone eller Metadonbehandling. Efterfrågan på internetdroger är därför hög hos Laro-patienter men samtidigt också hos unga missbrukare som inte vill bli ertappade med missbruk. Detta förenar dessa grupper. Äldre rutinerade missbrukare som tidigare skaffat sig erfarenheter och förmågor i hur man kan tjäna pengar på att sälja exempelvis heroin säljer nu istället internetdroger och tyvärr hör kategorin unga missbrukare till deras kunder. Det vore naivt att tro att inte även mängden läckage av Suboxone och Metadon till ungdomar ökar genom denna kontaktyta. Att läckaget av dessa preparat är omfattande stöds av bl.a. svensk forskning. En forskning som å ena sidan säger att läckaget mestadels når redan etablerade missbrukare men å andra sidan har metodbrister, något som forskarna själva belyser. Jag nöjer mig med att konstatera att vi på min enhet ser buprenorfinpreparat både i beslag och i urinprovsanalyser när vi rapporterat ungdomar för narkotikabrott. Läckage från LARO-programmen Att tillgång och efterfrågan styr pris är inget nytt. Priset på Suboxone i vår del av Sverige har enligt uppgift 14 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Diverse narkotikaklassade läkemedel ges idag till patienter inom vården av olika medicinska anledningar. minskat från ca 150 kr/tablett till ca 50 kr/tablett de senaste 4-5 åren. Detta ger en fingervisning om att det är lätt att få tag på för den som vill. När vi nyligen gjorde husrannsakan hemma hos ett missbrukande par berättade de att de tidigare höll sig till amfetamin men att de numera även var beroende av Suboxone. Jag frågade om de hade vänt sig till Laro-mottagningen, men de uppgav att det inte fanns någon anledning. De bor några mil därifrån och tyckte att det var onödigt och omständligt att ta del av programmet. Eftersom de klarade sig på en halv tablett om dagen och priset var 50 kr/tablett kostade det inte mer än att röka. De uppgav vidare att det var ”hur lätt som helst” att få tag på ifrån deltagare i programmet. De berättade också att det inte fanns Subutex att få tag på längre eftersom programmen slutat med det. Av det, och av våra gjorda beslag, kan man dra slutsatsen att det i alla fall på deras ort inte finns någon större omfattning av insmugglade buprenorfinpreparat, utan att det mesta kommer från programmen. En av de Laro-patienter vi rapporterat för brott nyligen berättade att hon fick tre gånger så många Suboxone mot vad hon behövde så hon kunde sälja två tredjedelar varje vecka. Att i stället för Subutex använda Suboxone-tabletter i substitutionsbehandling har inte minskat missbruket i den omfattning som bland andra Socialstyrelsen hade förväntat sig. Det forskarna i alla fall är överens om är att de Laro-patienter som sidomissbrukar är de som läcker mest och de hos vilka substitutionsbehandlingen fungerar sämst. Samtidigt har Laro-mottagningarna töjt på reglerna kring sidomissbruk, antalet utskrivna patienter p.g.a. misskötsamhet har minskat markant de senaste åren. Mottagningarna hänvisar till risken för narkotikarelaterade dödsfall hos utskrivna patienter vilket undertecknad anser sakna stöd i forskning. De heroinrelaterade dödsfallen, som Laromottagningen skulle minska, är på samma nivå som på 90-talet. Samtidigt ökar antalet dödsfall relaterade till Metadon och Suboxone/Subutex markant. Lägg därtill dödsfallen av kategorin övriga droger där internetdrogerna tillhör. Svårkontrollerat regelverk I socialstyrelsens författning gällande substitutionsbehandling står det att bl.a. att; 1. Läkemedelsassisterad behandling vid opiatberoende inte får ges, om en patient är beroende av alkohol eller andra narkotiska preparat än opiater på ett sätt som innebär en påtaglig medicinsk risk. 2. Den ansvarige läkaren får överlåta till patienten att själv hantera sina läkemedel, om läkaren bedömer att det inte föreligger någon risk för att patienten säljer, ger bort eller på något annat sätt överlåter läkemedlet till någon annan person. Läkaren ska med medicinska undersökningar fortlöpande följa upp patientens medicinering under eget ansvar. Läkaren ska även regelbundet överväga om patienten kan få fortsätta att sköta sin medicinering under eget ansvar. Enligt min uppfattning följs varken punkterna ovan eller de förutsättningar för uteslutning som finns. Enligt Laro-mottagingen i Kristianstad kan en patient bli utskriven om den vid flera tillfällen blivit dömd för ringa narkotikabrott. Laro-mottagingen har dock inte själva någon möjlighet att kontrollera detta utan bygger i så fall en eventuell utskrivning på rykten från andra patienter, samtal med patienter eller på information som framkommer i förhör mellan polis och ansvariga på mottagningen. Något som är paradoxalt är att om patienten istället upptäcks med sidomissbruk i Laro-mottagningens egna urinprov gäller inte samma regler och patienten får vara kvar. Då polisens narkotikabekämpning dessutom saknar resurser och därför inte direkt prioriterar att gång på gång rapportera äldre etablerade missbrukare är risken för att bli utskriven för sidomissbruk därmed minimal. Samarbete är ett viktigt verktyg Jag ställer mig därför ytterst frågande till den samhällsekonomiska vinst substitutionsbehandlingarna utlovar samt till hur den totala missbrukssituationen i Sverige blir bättre när man arbetar kvantitativt med Harm Reduction utan att lyckas bryta missbruksbeteende. Som anhörig till missbrukare får man lära sig att sätta tydliga gränser och att efterleva dem. Det är nog hög tid att Laro-mottagningarna gör detsamma. För att försöka förbättra situationen i Kristianstad har vi etablerat kontakt med Laro-mottagningen och med det lokala brottsförebyggande rådet. Det är i sammanhanget viktigt att poängtera att Laromottagningen i Kristianstad själva vill medverka till en förbättring, men att det finns ett antal hinder att överstiga. Inte minst sekretessen mellan myndigheter försvårar och därför har vi ställt en fråga till Polismyndighetens jurist angående vad vi kan dela med oss av. Frågan är ännu inte besvarad. I vilket fall är kommunikationen och relationen mellan polisen, Laro-mottagningen och andra aktörer kopplade till missbruksproblematik det, som jag ser det, viktigaste verktyget. Laro-mottagningen har själva belyst att det är svårt att veta vilken dos Suboxone som är rätt för en specifik individ och att deras urinprov inte är lika bra som våra när det gäller att detektera internetdroger. De beskriver också hur det fria vårdvalet ställer till det då en missnöjd eller t.o.m. avstängd patient kan vända sig till någon annan mottagning utan att mottagningarna kan utbyta information. Samtidigt finns problem kopplat till att det numera finns många fler mottagningar än tidigare. För referenser, kontakta undertecknad. Danel Undenmark Spanare och hundförare Polismyndigheten Reg Syd SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 15 UC Öst samordnar arbetet mot narkotika Den nya Polismyndigheten organiseras i sju polisregioner och ett antal nationella avdelningar som ersätter de tidigare 21 polismyndigheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska laboratorium (SKL). Det finns åtta nationella avdelningar i den nya organisationen, bland annat Nationella operativa avdelningen (NOA) som ersätter Rikskriminalpolisen (RKP), Nationellt forensiskt centrum (NFC) som ersätter SKL, samt Utvecklingsavdelningen. Vid utvecklingsavdelningen finns sju utvecklingscentrum (UC) regionalt placerade som har ansvar för olika verksamhetsområden. Utvecklingscentrum Öst, som är placerat i Linköping, har ett nationellt ansvar för att utveckla och förvalta polisens arbete mot narkotika. Enhetschef för UC Öst är Liselott Jergard. Polismyndigheten Rikspolischef Insynsrådet Internrevision Rikspolischefens kansli Region Väst Nationella operativa avdelningen (NOA) Region Stockholm Nationellt forensiskt centrum (NFC) Region Syd Region Öst Region Bergslagen Utvecklingsavdelningen HR- avdelningen Kommunikationsavdelningen Avdelningen för särskilda utredningar It- avdelningen Ekonomiavdelningen Rättsavdelningen Region Mitt Region Nord Möte med Utvecklingscentrum Öst Den 18 februari 2015 träffade företrädare för SNPFs styrelse Liselott Jergard i Stockholm för att informera henne om SNPF:s verksamhet i stort och även informera om vilka utmaningar det finns för polisen inom narkotikabekämpningen. Vi diskuterade vikten om att hitta projekt eller insatser som kan införas nationellt på sikt för att komma åt hanteringen av narkotika ur ett lokalt, regionalt och nationellt perspektiv. Vi kom fram till att vi kommer att använda vår kommande konferens i Linköping för att fördjupa tankar och idéer. I samband med detta kommer vi att engagera våra medlemmar för att få en fördjupad lägesbild inom narkotikaområdet och narkotikautvecklingen. 18 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 2015-01-08 1 Christoffer Bohman (t v) och Mika Jörnelius träffade Liselott Jergard för att diskutera samarbete inom narkotikabekämpningen. Utbildningskonferensen i Linköping den 24-26 april INGEN EN ÖR IKAPOLI SF KOT AR B IL R UT Redan under fredagseftermiddagen kommer Mia Törnblom för att prata om förändringsarbete och hur man kan lära sig ”konsten att vara mentalt starkt i med och motgång”. Under lördag och söndag har vi närmare ett 20-tal föreläsningar att välja mellan. Eftersom vi är i Linköping kommer personal från Droganalysenheten på Nationellt Forensiskt Centrum, (NFC, f.d. SKL) att ha föreläsning tillsammans med experter på analyser DA RA Smakprov ur programmet av fingeravtryck och DNA-prov. Föreläsarna kommer att berätta om sitt arbete och ge råd och tips om hur samarbetet med polisen kan förbättras för att undvika felkällor, onödigt arbete med mera. Föreläsarna hoppas på en dialog med åhörarna för att räta ut de frågetecken som kan finnas. I konferensens utställningsdel kommer NFC även att ha en monter där de tre föreläsarna kan svara på ytterligare frågor under helgen. Vi hälsar alla deltagare hjärtligt välkomna och hoppas att konferensen ska ge ett gott utbyte och att ni kommer att trivas tillsammans. SVENSKA N Vårens utbildningskonferenser är SNPF:s årliga höjdpunkt. Det blir nu den 29:e i ordningen och i år gästar vi för första gången Östergötland med detta arrangemang. Platsen är Konsert & Kongress på Konsistoriegatan 7 i Linköping. Det är en av Sveriges största konferensoch konsertanläggningar och ligger centralt i Linköping, drygt 500 meter från järnvägsstationen. De hotell vi kommer att använda ligger inom bekvämt gångavstånd. R & INFOR M E Utbildningskonferensen 1995 i Köpenhamn För tjugo år sedan hölls SNPF:s nionde utbildningskonferens på SAS Hotel Scandinavia i Köpenhamn den 2325 april. Omkring 650 SNPF-medlemmar deltog och det var tredje gången sedan 1991 som konferensen hölls i Köpenhamn. Det skulle bli ytterligare två konferenser, 1997 och 2000, i Köpenhamn. Under 1990-talet (1992, 1994 och 1998) hölls även tre av konferenserna i Oslo på Hotel Plaza, men kraftigt höjda priser i kombination med en fallande växelkurs gjorde att konferenserna i fortsättningen fick stanna på hemmaplan. Konferensen i Köpenhamn 1995 inleddes av SNPFordföranden Yngve Danling och vi återger här inledningen av hans anförande: ”Svenska Narkotikapolisföreningen håller i år sin nionde utbildningskonferens och återigen i Köpenhamn. Anledningen till att konferensen äger rum utanför Sverige är att föreningens styrelse ännu inte funnit ett lämpligt alternativ i vårt eget land. Det finns inga konferensanläggningar i Sverige som kan härbärgera alla våra konferensdeltagare i samma byggnad som konferensen avhållas. 22 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Föreningen fortsätter att växa och vi har ökat till ca 1800 medlemmar. Konferensen var fulltecknad innan anmälningstiden utgått, vilket vittnar om medlemmarnas stora intresse för utbildning. Inom den svenska polisen pågår ett förändringsarbete och målet är att minska brottsligheten och ge ökad trygghet åt medborgarna. Narkotikabrottsligheten är fortfarande betydande och det finns inga tecken på att narkotikamissbruket minskar. Den ökade satsningen på närpolisverksamhet medför bl.a. att fler poliser kommer att ägna sig åt att bekämpa den vardagliga olagliga hanteringen av narkotika. Detta kräver ökad och breddad utbildning för poliser som saknar tidigare erfarenhet av sådant arbete. Vår förening har ett mycket stort antal medlemmar som inte uteslutande ägnar sig åt bekämpning av narkotika. Utbildningskonferenserna ger dessa poliser en unik möjlighet till ökad kunskap, vilket utgör ett betydelsefullt komplement till arbetsgivarens insatser vad gäller utbildning.” Beslag av torkad kat. Torkad kat ny smugglingsvara Beslagen av torkad kat var en ny företeelse i Sverige under 2014. Av den totala mängden beslagtagen kat, 9,6 ton, var 1,17 ton i torkad form. Ökat förbud inom EU har tvingat nätverken som smugglat kat att ändra modus. Under början av 2000-talet skedde en markant ökning av Tullverkets katbeslag, beroende bland annat på den ökade andelen personer som flydde från Afrikas horn till Europa och Sverige. De personer som i Afrika missbrukat kat tog med sitt missbruk till Europa och Sverige och helt plötsligt fanns en marknad för kat i vår region. Kat är en växt som odlas i Afrika. Ett amfetaminliknande rus uppstår när man tuggar på växtens blad och stjälkar och detta görs ofta under en längre period, 6-10 timmar, och i grupp. I Sverige är det företrädesvis somalier som nyttjar denna drog. Det intressanta med kat är att växten tills helt nyligen missbrukades färsk. Det tog ca 3-5 dagar från skörd till dess att katbuntarna nådde sina mottagare i Sverige och detta var en första indikator på att smugglingen var organiserad. 26 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Kartläggning av katsmugglingen Mängderna kat som Tullverket tidigare tog i beslag var ca 10-15 ton per år och det resulterade i cirka 200 enskilda brottsutredningar. Med anledning av detta startade Tullverket Projekt Solkatten, vars mål var att kartlägga katsmugglingen och slå ut nätverk som hade som sin huvudsyssla att smuggla kat. Projekt Solkatten inleddes med att samla in mängder av information från utredningar samt samverka med andra myndigheter nationellt och internationellt. Bilden man fick fram var tydlig; katsmugglingen i Skandinavien styrs av välfungerade nätverk och genererar miljoner i vinst, pengar som sedan skickas tillbaka till östra Afrika och områden som då kontrollerades av bland annat Al-Shabab. Vad som också snabbt stod klart var att kat inte var narkotikaklassat i Holland och Storbritannien. Det innebar att kat hade en fri väg in till Europa. I uppstarten av projektet besökte utredarna holländska myndigheter för att kunna skapa sig en bild av flödet av kat in till Europa. Enbart till Holland kom ca 800-850 ton kat per år och enligt holländarna skulle en stor del av detta transporteras vidare till Skandinavien. Marginalen per 10 kilo kat var ca 6000-8000 kr vilket innebar miljoner i vinst för nätverken. Senare visade det sig att en stor del av dessa pengar fördes vidare ut från Sverige via Hawala-banker och ner till Afrikas horn. Hanteringen av kat, efter att den nått Holland, var starkt reglerad mellan olika somaliska nätverk. Till Holland kom sedan de första kurirerna i bil för att hämta kat och föra vidare ut i Europa. Bilarna hämtade mellan 200-1000 kg kat och i Danmark och Tyskland gjordes överlastning till de skandinaviska mottagarna. Vid Öresundsbron förekom sedan en konstant ”katt-och-råtta-lek” mellan nätverken och Tullverket. I analysen kunde man även se att nätverken hade en enorm förmåga att anpassa sig efter myndigheternas arbetsmetoder. Vi kunde tidigt se att nätverken använda sig av kurirer från bland annat Polen och Baltländerna. Kurirerna lockades med till exempel byggjobb i Skandinavien av lokala företrädare i länderna. När de sedan kom hit fick de besked att här inte fanns något jobb och de fick erbjudande om att köra kat istället. Färsk kat i buntar smugglas fortfarande till Europa. Förbud i andra EU-länder påverkade smugglingen Tullverket angrep två nätverk som sedan även kunde lagföras. Men nätverken ersattes direkt av nya aktörer. Det var därför viktigt att denna bild kom ut till allmänheten och till övriga länder i Europa. Samverkan skedde med såväl Storbritannien som Holland och även med media i de båda länderna. Så efter lång samverkan mellan Tullverket och Rikskriminalen lyckades sakfrå- gan väckas inom EU och det resulterade i att kat först klassades som narkotika i Holland och senare under 2014 även förbjöds i Storbritannien. När förbjudet trädde ikraft i Holland, kunde man se en direkt ändring av modus av smugglingen. Större partier transporterades från England i bilar. Det märktes också en ökning av katbeslag i flygtrafiken eftersom kurirer började smuggla i resväskor. När sedan även Storbritannien förbjöd kat, var nätverken återigen tvungna att ändra modus. Torkad kat skickas med post Samtidigt som smugglingen av färsk kat var som störst, kunde vi vid enstaka tillfällen hitta små mängder torkad kat. Då tillgången på färsk kat alltid hade varit stor, var inte torkad kat så populär då den enligt uppgift inte hade samma rus. Men efter förbuden i Holland och Storbritannien så har mängderna torkad kat ökat. Den torkade katen skickas direkt från Afrika i postflödet i mindre mängder (upp till 5 kilo). Sedan mottagaren har fått sin torkade kat, packas den om till mindre så kallade missbruksmängder. Enligt uppgift så räcker 1 kilo kat till cirka 60 missbruksdoser. En missbruksdos kostar cirka 150 kronor. När den torkade katen når slutmottagaren, måste den förvällas innan den skall tuggas, på samma sätt som man förväller torkad svamp. När katen är förvälld tuggas bladen precis som färsk kat Färsk kat förekommer fortfarande och kommer då direkt från Afrika. Flödet av torkad kat bedöms fortgå. Bedömningen är också att nätverk fortfarande är aktiva och det skulle inte förvåna om vi inom en snar framtid ser ett nytt transitland där kat inte är förbjudet och som nätverken kommer att använda sig av liksom man gjorde i Holland och Storbritannien. Så länge det finns en marknad med missbrukare som nyttjar kat, så kommer det att finnas ett inflöde av kat. Kampen för att bryta katsmugglingen, som inledningsvis såg omöjlig ut, gick att påverka. Det går att göra det svårare för nätverken att agera. En stor framgångsfaktor i arbete mot kat har varit myndighetssamverkan nationellt och internationellt. Det går att väcka sakfrågor på EU-nivåer genom politiker, det går att genom media påverka andra och skapa förståelse för stora problem. Jag vill på enklast sätt framföra ett särskilt tack till de medarbetare på Rikskriminalpolisen och polisen i Västerort som varit delaktiga i arbetet genom åren. Petter Norman Projektchef, bitr C Tullkriminalen Malmö SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 27 Mängdberäkning av anabola steroider vetenskap eller praktiskt polisarbete Den sedan många år etablerade metoden att beräkna och ange storleken av dopningsbeslag i 5 mg enheter är inte hållbar enligt Nationellt forensiskt Centrum (NFC). Där har man istället utvecklat en egen beräkningsmetod som presenterades på ett seminarium hos NFC i Linköping den 19 mars. Vilken metod för mängdberäkning som kommer att tillämpas får framtiden utvisa. Syftet med seminariet var att påvisa fördelarna med NFC:s nya metod att beräkna beslagsmängder av anabola steroider (AAS) utifrån dagsdoser. NFC, och dessförinnan SKL, har aldrig ställt sig bakom 5 mg-metoden som inte anses vila på vetenskaplig grund. Polisen har under åren förgäves begärt att SKL/NFC ska göra enhetsberäkningen i samband med analys av preparaten. Laboratoriet har istället redovisat mängder enligt egna beräkningsmetoder som har varierat under åren. Detta har lett till missförstånd från båda sidor eftersom bristen på kunskap om handläggning av dopningsärenden i allmänhet och mängdberäkning av preparat i synnerhet är stor inom rättsväsendet. Rikspolisstyrelsen har aldrig utfärdat några direktiv om vilka rutiner som ska gälla för denna typ av ärenden. Seminariedeltagarna, som huvudsakligen kom från olika delar av rättsväsendet, fick inledningsvis en kort presentation av den etablerade enhetsmetoden och därefter en genomgång av NFC:s nya metod att beräkna dagsdoser. omräkningen till 5 mg enheter, men i slutet av 1990talet var 5 mg tabletter mycket vanliga på den illegala marknaden och man valde då av praktiska skäl att 5 mg skulle utgöra en enhet. Tingsrätter och hovrätter har också accepterat att alla AAS-preparat räknas som likvärdiga vid mängdberäkning. Sedan 2002 har 50 000 enheter á 5 mg betraktats som nedre gräns för grovt dopningsbrott. Hovrätten för nedre Norrland ansåg 2013 att den gränsen borde höjas till 100 000, men Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum (UC) i Stockholm rekommenderar att gränsen fortfarande ska gå vid ca 50 000 enheter och gränsen mellan ringa brott och normalbrott bör gå vid 5000 enheter. Trots att metoden har sina brister, beräknar den storleken av ett preparatbeslag i form av en mängd. Domstolarna har överlag accepterat mängdberäkningen av enheter enligt 5 mg-metoden och UC rekommenderar åklagarna i landet att använda den i förundersökningar av dopningsbrott. Enhetsmetoden Anabola steroider och andra dopningspreparat förekommer i flera olika beredningar på den illegala marknaden. Det kan vara tabletter, ampuller, injektionsflaskor, ren pulversubstans och även plåster och gel. Den aktiva substansen anges i milligram (mg) och styrkan varierar stort mellan olika beredningar. För att beräkna den totala mängden av ett beslag som ska ligga till grund för bedömning av straffvärdet, finns sedan 15 år en etablerad metod. Man utgår helt enkelt från den sammanlagda mängden aktiv substans, som alltid anges i milligram i de olika AASpreparaten. När metoden började användas i slutet av 1990-talet, valde man att dela substansmängden med 5 och ange slutsumman i 5 mg enheter. Metoden har därför kommit att kallas enhetsmetoden eller 5 mg-metoden Det kan förefalla onödigt att göra 30 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Mängden av ett AAS-beslag är en viktig faktor redan i inledningen av en utredning, innan övriga omständigheter om brottet är kända. Omräkning av dopningsmedel till dagsdoser Polisen begär allt oftare haltbestämning av anabola steroider för att ha som underlag vid enhetsberäkning. NFC kan numera göra exakta haltbestämningar av verksam substans i olika beredningar, men man gör det ogärna eftersom analysmetoden är både kostsam och tidskrävande. Eftersom NFC heller inte ställer sig bakom enhetsmetoden, lanserar laboratoriet sin metod som anger mängden i dagsdoser. Den metoden beaktar att alla anabola steroider inte har samma verkan, inte har samma effekt, inte har samma molekylvikt och att mängden aktiv substans inte stämmer med uppgift på förpackning alt. haltbestämning. Beräkningen utgår från en haltbestämning som är ”tillräckligt bra” i kombination med substansens molekylvikt och vilken verkan och effekt AAS-substansen har i kroppen. Molekylvikten varierar mellan olika substanser, i synnerhet i injektionspreparat där estrar är kopplade till molekylen. Estrar, som benämns t.ex. enantat, propionat eller dekanoat, är kemiska föreningar som förlänger verksamma tiden för AAS-substanserna i kroppen från ett par dagar till ungefär två veckor. Utan estrar är halveringstiden av grundsubstansen endast några få timmar. Alla anabola steroider har varierande anabol respektive androgen effekt, något som 5 mg-metoden inte tar fasta på i brist på vederhäftigt underlag. NFC:s dagsdosberäkning tar hänsyn till detta. Man har på NFC sammanställt information kring varje enskild substans från artiklar, litteratur (t.ex. Anabole Steroide, Das Schwarze Buch, 2004) och andra informationskällor som till exempel internetforum. Från samma källor har NFC också beräknat hur stor mängd i mg av varje dopningspreparat som en missbrukande person i genomsnitt tar varje dag. Det är ett stort spann mellan hur många mg olika steroidanvändare förbrukar per dag, men NFC har inhämtat sin information från flera källor och anser att man ligger rätt. Beräkningen av dagsdoser, som inte polisens och tullens utredare själva kan göra utan enbart kommer att utföras av NFC – och ev. Tullverkets laboratorium i framtiden – ger alltså olika antal dagsdoser för olika AAS-preparat beroende på de tidigare nämnda olikheterna mellan substanserna. På seminariet presenterade NFC exempel på skillnaderna i dagsdoser mellan två tänkta fall. I det ena ärendet utgjordes preparatmängden av 20 000 mg nandrolondekanoat, motsvarande 400 dagsdoser, 10 000 mg trenbolonacetat, 167 dagsdoser, och 400 mg metandienon i tabletter motsvarande 13 dagsdoser, vilket sammanlagt ger 580 dagsdoser. I det andra ärendet ingick 20 000 mg testosteronenantat, motsvarande 222 dagsdoser, 10 000 mg testosteron med fyra olika estrar som motsvarar 111 dagsdoser samt tabletter med sammanlagt 400 mg oxymetolon, motsvarande 4 dagsdoser. Här blev det totalt 337 dagsdoser. Bilden visar exempel på de preparattyper som anges i första ärendet i texten ovan. Bilden visar exempel på de preparattyper som anges i det andra ärendet. I båda fallen blir den sammanlagda mängden verksam substans 30 400 mg, vilket ger 6080 enheter á 5 mg, medan antalet dagsdoser blir 580 respektive 337. Många frågor kvar att besvara Dagsdosmetoden väckte naturligtvis berättigade frågor bland seminariedeltagarna. Polisens och tullens utredare kommer inte att förses med några hjälpmedel för att själva kunna beräkna dagsdoser. Hur gör man då i ett inledningsskede för att snabbt få en ungefärlig uppfattning av storleken på ett dopningsbeslag? Man får beräkna en dagsdos med ett schablonvärde på 60 mg per dag för att få fram ett ungefärligt antal dagsdoser, enligt Anna Johansson som presenterade NFC:s metod. Svaret innebär att man då ändå måste göra en preliminär sammanräkning av den totala mängden verksam substans i mg för att kunna göra en dagsdosberäkning. UC Stockholm uttryckte farhågor för att det kan bli svårt att förklara dagsdosmetoden i domstol eftersom kriterierna NFC går efter för bedöma dagsdoser inte är helt tydliga. De åtalade och deras försvarare kan få många möjligheter att ifrågasätta metoden, liksom man under åren har haft invändningar mot 5 mg-metoden. Enligt NFC är dagsdosen mer rättssäker än 5 mg-metoden eftersom den är mer vetenskaplig. Seminariedeltagarna enades om att 5 mg-metoden ändå ska användas tills vidare, och i de fall man önskar ska även dagsdosmetoden redovisas för att ge en uppfattning om hur domstolarna kommer att resonera. Frågan är alltså om mängdberäkning av dopningspreparat är en naturvetenskaplig eller juridisk fråga? Gunnar Hermansson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 31 STÖRA – ett projekt som oroar Det är inte svårt att köpa illegalt införda cigaretter på den svarta marknaden för den som önskar. Årligen går Sverige miste om miljarder i skatteintäkter på grund av den illegala handeln. Affärer som tillhandahåller illegalt införda cigaretter finns i de flesta städer i vårt land och kunder saknas inte. Svart marknad Den ungdom som kan antas vara för ung att handla tobaksvaror, lär knappast bli tillfrågad om legitimation när det rör sig om smuggelcigaretter. Övriga kunder utan skrupler hjälper också till att underhålla en kriminell verksamhet genom att göra inköpen i en sådan butik. Personer som sysslar med cigarettsmuggling från utlandet till Sverige är ofta grovt kriminella i sina hemländer. Handeln med cigaretter är en del av en verksamhet som även omfattar alkohol och narkotika. Den logistiska biten är genomtänkt och klar. Det är endast modus som förändras utifrån vilken vara man handlar med för stunden. Efterfrågan är stor och den som förtjänar sitt levebröd på illegala cigaretter gör en god förtjänst samtidigt som risken att åka fast och lagföras är liten. Lagen om punkskattekontrol (LPK) Den lag som tillämpas när det gäller kontroll av punktskattepliktiga varor är ”Lagen om punktskattekontroll” (LPK). Tillsammans med energiprodukter är alkohol och tobak de varuområden där punktskattelagen är tillämplig och den lag som tullverket arbetar efter. Tidigare hade tullen endast rätt att stoppa transporter på väg för att kontrollera att bestämmelserna kring punktskattelagen efterlevdes. Den 1 januari 2013 kom en förändring i lagen som nu möjliggör för tullen att också göra kontroller på lager, om det kan antas att punktskattepliktiga förvaras där under pågående på-, av- eller omlastning. Störa i verksamheten Någon som är väl förtrogen med lagen och dess til�lämpning är gruppchef Gürsu Öncü, som tjänstgör på gruppen H 6 i Helsingborg. Som en så kallad resursgrupp inom tullen, har Gürsu och hans team tilldelats ett ansvarsområde där man jobbar på ett nytt och annorlunda sätt mot ”lagen om punktskattekontroll”. Han betonar att hans arbetslag inte är någon ”specialgrupp”. Deras utbildning är densamma som andra resursgruppers inom gränsskyddet och man har samma 34 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 förutsättningar. Det som skiljer är konceptet att arbeta på ett nytt sätt i projekt. Lämpligt nog har projektet döpts till just ”Störa”. Oprövade arbetsmetoder Gürsu berättar att det varit problem att hitta cigaretterna i det vanliga varu- Gürsu Öncü, chef för en flödet och därför har man resursgrupp vid tullen i försökt finna andra, oprö- Helsingborg. vade arbetsmetoder. Med ändringen i lagstiftningen har det öppnats upp för andra möjligheter att göra kontroller på lager. Precis som projektnamnet säger, var uppdraget att störa den illegala verksamheten så mycket som möjligt. Tanken har varit att oroa, bli obekväm och kunna dyka upp var som helst, när den som inte har rent mjöl i påsen minst anar det. Man har riktat in sig på cigaretter och andra tobaksvaror, då dessa oftast placeras i diverse lokaler i avvaktan på att komma ut på marknaden. Underrättelsearbete, tips och spaning är åtgärder som leder till information kring möjliga ärenden. Analytiker som knutits till projektet, bearbetar erhållna fakta som för arbetet framåt. Samverkan mellan myndigheter Tidigare oprövade arbetsmetoder har använts med gott resultat. Som exempel kan nämnas den samverkan mellan olika myndigheter som byggts upp. Ensamt kan inte tullen alltid agera inom lagens ramar. Därför behöver man andra myndigheter för att i gemensamma aktioner göra det möjligt att utföra kontroller som i bästa fall leder till bra resultat. Gürsu anser att samarbetet fungerar utmärkt. Man lär av varandra och tar med sig det positiva till nästa gång. Det man strävar efter är att få hela kedjan i en kriminell organisation. Cigaretter smugglas in i landet på många olika sätt. – Lagändringen öppnar upp en massa dörrar åt oss, berättar Gürsu. – Vi kan välja vilken angreppsvinkel vi vill så länge det är inom lagens ramar naturligtvis. Vi kan använda oss av traditionell spaning men om platsen är svår att spana på, till exempel om det är en restaurang eller en butik, kan vi ta hjälp från andra myndigheter, vilket vi också gör. Skatteverket kan som exempel göra en inspektion för att säkerställa att alla transaktioner registreras i kassaapparaten. Miljöförvaltningen kontrollerar att bestämmelserna kring givna lagar följs. Från uppslag till beslag Gürsu ger exempel på hur inledningen av ett cigarettärende kan se ut. Han säger att tullen fått misstanke om att en butiksinnehavare innehar ett lager någonstans, men informationen får inte röjas. I det läget kan polisen kontaktas och informeras om bakgrunden och tillfrågas om man har möjlighet att åka till lagerhavarens butik och göra en tobaksinspektion. Under tiden som polisen är i butiken, har tullen förhoppningsvis hunnit säkra både lagerlokalen och butiken. Om man sedan påträffar cigaretter, stängs allt ner i avvaktan på fortsatt handläggning. Utan polisens hjälp i det här fallet, hade man inte haft samma möjlighet att agera. Med tanke på den miljö som är föremål för en husrannsakan i denna typ av ärende, är det inte särskilt uppseendeväckande att även andra varor än de förväntade påträffas. Det kan röra sig om vapen, narkotika, alkohol och dopningspreparat. Har man tur kan ett kontrakt på en lagerlokal och kvitton på inbetalningar av hyra för densamma beslagtas vid husrannsakan. Gruppdynamik Gürsu menar att arbetet i ”Störa” kräver ett stort tålamod. Lika väl som man uppnår bra resultat, kan man råka ut för det motsatta, dvs. att ingenting händer trots att man lagt ner mycket resurser. Ett objekt man länge spanat på och har viss kännedom om, ligger lågt och gör inget som kan föranleda en kontroll av tullen. Då måste man släppa saken och gå vidare. Han understryker också, att alla i arbetsgruppen måste vara engagerade och när det uppstår problem ska dessa lösas gemensamt. Framgången ligger i att alla drar åt samma håll, att man vill något och kämpar tillsammans för att nå resultat. Det nya arbetssättet ställer också stora krav på kunskap kring vilken lagstiftning som gäller. Vidare Smuggelcigaretter köps av många på den svarta marknaden. säger Gürsu att arbetet aldrig blir tråkigt. Det finns så många infallsvinklar och metoder som kan prövas. Bandyboll Gürsu vill likna arbetssättet i ”Störa” vid en bandyboll. Han säger att om man inte kommer in i ett av hålen, får man försöka med ett annat. Bollen kan representera den lagstiftning man har till sitt förfogande och som är tillämplig i just projektarbetet. Dörrar kan stängas men nya öppnas lika snabbt och det är bara att fortsätta. Att ha tålamod som nämndes ovan ger sin belöning förr eller senare. Gürsu beskriver ett ärende som lagts i träda men som oväntat fick nytt liv ett och ett halvt år senare när man stoppade ett fordon för kontroll. Det visade sig vara den lagerhållare man tidigare spanat på. I bilen påträffades ett visst antal cigaretter och eftersom det fanns en hel del information kring personen i fråga, var det inget problem att få ett beslut från åklagare om husrannsakan. Vid denna påträffades ytterligare 300 000 cigaretter, vilket tydligt visar att man var på rätt väg redan från början. Påverkan på lagerinnehavaren Gürsu säger avslutningsvis att projektet ”Störa” lyckats med det som var avsikten från början. Han menar att många lagerinnehavare är klart påverkade av projektets arbetsmetoder. Beslagen är inte lika stora längre och det kan man i och för sig tolka på mer än ett sätt. Vad som dock står klart är att Gürcu och hans grupp fortsätter sitt arbete mot nya utmaningar. Ulla-Stina Nilsson SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 35 Direkt från Oregon - den senaste delstaten som legaliserat marijuana I samband med NNOAC årliga konferens i Washington D.C. träffade representanten från SNPF, Anders Stolpe samman med Ed Mouery – verkställande direktör för Oregon Narcotic Enforcement Association (narkotikapolisförening). Ed var mycket bekymrad över vad som nyligen skett i Oregon i legaliseringsfrågan kring marijuana och visade stor tacksamhet och var djupt imponerad av att SNPF så noggrant följer och rapporterar om utvecklingen i USA. Ed hälsar så gott till SNPF:s medlemmar med en uppmaning om hur viktigt det är att hålla ett vakande öga på legaliseringsutvecklingen där förespråkarna använder sig av allt annat än justa metoder och att det negativa kan slå till mycket snabbt. Ed har följande att berätta: Väljarna i delstaten Oregon röstade fram ett lagförslag i november 2014 som legaliserar och reglerar marijuana för rekreationellt bruk. Beslutet väntas träda i kraft den 1 juli 2015. Oregon var den första delstaten att avkriminalisera innehav av marijuana redan 1973. Sedan dess har man genomfört flera försök att via röstsedeln ta initiativet för legalisering av marijuana i någon form. Tidigare pro marijuana-fraktionerna hade inte någon större finansieringsbas och var inte särskilt väl organiserade, samtidigt som propositionerna var dåligt skrivna. Medicinsk marijuana tillåten sedan länge I början av 1990 noterade polisen att ”medicinsk marijuana”-rörelsen blivit alltmer organiserad och man använde cancer- och MS-patienter att förespråka behovet av medicinsk marijuana som kan hjälpa dem att lindra och tolerera sina sjukdomar. ”Medkänslaanvändning” var den term som användes för att legalt få ”medicinsk marijuana” förskriven på rekommendation av läkare. Det förekom olika försök att påverka Oregons lagstiftare att legalisera medicinsk marijuana. Jag minns en talesman som förutspådde att tillämpningen av medicinsk marijuana endast skulle avse 1500 personer i hela delstaten. Rättsväsendet hörde pro legaliseringsfraktionerna säga att detta var att ”ordna en spricka i rustningen” som skulle ge en form av marijuanalegalisering som ett första steg mot legalisering för hela nationen. Ytterligare sjukdomstillstånd tillfördes genom åren, senast PTSD, vilket främst berör krigsveteraner. I november 1998, röstade väljarna fram medicinsk användning av marijuana i Oregon inom angivna grän- 38 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 ser. Det inrättades ett delstatligt kontrollsystem för tillstånden. Lagen, känd som Oregonlagen om Medicinsk Marijuana, ger rättsligt skydd för kvalificerade patienter. Det kräver en läkares skriftliga redogörelse om patientens försvagade medicinska tillstånd gör det möjligt för en vårdgivare att ge bistånd efter mandat från Oregon Health Authority registreringssystem. I maj 1999 skapades Oregon Medicinska MarijuanaProgram (OMMP) för att administrera programmets registrering enligt lagen. Oregon Medicinska Marijuana Program finansieras genom avgifter som fastställs för patienter. En patient och dennes odlare och vårdgivare kan inneha totalt upp till 24 uns/72 gram av användbar marijuana. Den 1 januari 2015, rapporter OMMP om 69 865 patienter. Där fanns 34 914 vårdgivare och 1 641 Oregon-licensierade läkare som medverkar i nuvarande OMMP. Antalet läkare som rekommenderar användning av medicinsk marijuana är något missvisande. En artikel skriven av Noelle Crombie i tidningen Oregonian i december 2012, noterade att nio läkare godkände hälften av 56 531 medicinska marijuana-patienter i Oregon. Läkare nämner ”svår smärta” som patientens enda kvalificerade villkor i 57 procent av fallen, och listar cancer som ett villkor för 4 procent av patienterna och HIV/AIDS för 1 procent. Health Authority anger att 37 läkare har överskridit tröskeln 450 patient sedan 2005. Dessa läkare har var och en medgett att de har ”primärt ansvar för vård och behandling” av så många som 5 400 medicinsk marijuana-patienter. God finansiering avgjorde valet I november 2010, gjordes ett försök att samla tillräck- ligt många underskrifter för beskattning och reglering av kommersiell marijuanaförsäljning i Oregon. Det misslyckades då att få tillräckligt många underskrifter för att göra valet. En liknande åtgärd gjordes 2012 men propositionen föll på grund av innehållet i förslaget och att den huvudsakliga ansökaren var anklagad för skattebedrägeri. Under 2014 kom det en ny ledande ansökare som hade finansiell uppbackning för ett förslag som hävdades vara bättre reglerat och med bättre innehåll än de program som antagits av Colorado och Washington. Förslaget legaliserade rekreationsbruk av marijuana för människor i åldrarna 21 och äldre. Att vuxna över denna ålder kan ha upp till 8 uns/24 gram ”torkad” marijuana och upp till 4 växter. Dessutom fick Oregons spritkontrollkommission (OLCC) till uppgift att reglera och kontrollera försäljning av marijuana. I november 2014 röstade Oregonväljarna fram förslaget att legalisera rekreationsbruk och innehav av marijuana, med 838 537 ja-röster (56% av rösterna) mot 659 432 nej-röster (44% av rösterna). Delstaten Oregon har 3 700 000 innevånare. Val i Oregon genomförs med omröstning via posten. Detta innebär att alla registrerade väljare får sina röstkort via postutdelning och kan rösta från sina hem. Delstatens röstsedel och valpamflett postas till alla hushåll i Oregon cirka tre veckor före varje val. Totalt 9 246 175 $ i kom in som kampanjmedel och brukades till stöd för legaliseringsåtgärden, jämfört med 179 673 $ som samlades in av Oregon State Sheriff’s Association (OSSA), Oregons Narkotikapolisförening och flera företag och enskilda givare som var emot. En stor obalans i de finansiella resurserna för respektive kampanj. b) ”Marijuanaförbud gör det svårare att skydda barn”. Just nu, är det är lättare för junior high- och gymnasieelever att få marijuana än en sex-pack öl. Det finns ingen verklig reglering och effektiva förebyggande program är kroniskt underfinansierade. c) ”Den nuvarande misslyckade strategin stödjer och ökar vinsterna för den kriminella svarta marknaden, inklusive våldsamma drogkarteller som utkämpar ett drogkrig vid vår södra gräns”. d) ”Det kommer att ge miljontals dollar i skatt per år för skolor, brottsbekämpning och behandling”. Med andra ord - reglera marijuanahanteringen och skapa en ny inkomstkälla för delstaten. Pro legaliseringanhängare köpte sändningstid och TV-reklamtid för att få ut argumenten om varför lagförslaget var så bra. Detta gjordes genom information från en pensionerad polis, ett tidigare justitieråd i Oregon, en välkänd TV-reseentreprenör, en före detta sheriff från Washington State, en välkänd USA-advokat och en berörd mamma för säkerheten för sina barn och att förordningen skulle fungera bättre. De som var mot legalisering uttryckte en nejröst utifrån följande argument: 1) inga etablerade regler för marijuanapåverkan hos bilförare. 2) inga legitima sätt att reglera belopp och omsättning, så det finns ingen gräns på antalet odlare eller antal butiksetableringar. 3) inga undersökningskrav av THC-potens för marijuana som odlas eller ätbara marijuanaprodukter. 4) inga förpacknings- och märkningskrav på ätbar marijuana (till skillnad från vad som krävs för mat och läkemedelsprodukter). 5) inga restriktioner för marknadsföring och reklam för ätbar marijuana (som är tilltalande för barn). 6) vi ska vänta några år för att fastställa vilka konsekvenserna blivit i Colorado och Washington innan vi reglerar den i Oregon. Oregon, tillsammans med Colorado, Washington, och nu också Alaska, kommer att övervaka eventuella effekter och trender som den nya lagen kan ha på ungdomens användning, bilkörning under påverkan, ätbara produkter, butan-honung-olja(BHO). konverteringslaboratorier och relaterade brott. Argument för och emot Argumenten som Pro legalisering-anhängarna använde sig av var: a) ”Det görs minst 12 000 arresteringar och rapporteringar för marijuana varje år i Oregon”. Kostnaden för den tid som varje marijuanagripande och rapportering tar i anspråk, kunde ha använts av för polisen för att patrullera i kvarteren och förhindra våldsbrott eller angrepp på eller stöld av bil. Ed Mouery, ledare för Oregons narkotikpolisförening. (Texten översatt och bearbetad av Anders Stolpe) SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 39 Uppdaterad rapport från ECNN Nya psykoaktiva substanser i Europa 2014 Det europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN, eller EMCDDA som är den engelska förkortningen) gav i mitten av mars ut en uppdaterad rapport över nya psykoaktiva substanser i Europa under 2014 då rekordmånga nya droger inrapporterades. Baserat på den information som rapporteras in till ECNN i Lissabon från EU:s 28 medlemsstater samt Turkiet och Norge, har ECNN sammanställt en rapport över den senaste utvecklingen av de psykoaktiva droger som förekommit på marknaden under senaste åren och i synnerhet under 2014. Uppgifterna ska ses som ett uppskattat minimum beroende på att det finns brister i rapporteringen på detta område. Man skriver också att dessa uppgifter inte är direkt jämförbara med data angående de etablerade illegala drogerna. Översikt Under de senaste fem åren har det varit en ökning utan motstycke i antal, typ och tillgänglighet av nya psykoaktiva substanser i Europa. Totalt 101 nya substanser, vilket är rekordmånga, rapporterades in under 2014. det var 31 katinoner, 30 cannabinoider, 9 fenetylaminer, 5 opioider, 5 tryptaminer, 4 bensodiazepiner och 17 övriga. Det gör att nu har totalt 450 nya substanser rapporterats in till ECNN, och mer än hälften av dessa har tillkommit under de senaste tre åren. Beslagsstatistik från tull och polis bekräftar ökningen. Mellan 2008 och 2013 var det en sjudubbling av antalet beslag i Europa. Nästan 47 000 beslag rapporterades in under 2013, varav 21 000 beslag gällde syntetiska cannabinoider och 11 000 avsåg syntetiska katinoner. Det är troligt att ökningen av nya psykoaktiva substanser på marknaden kommer att fortsätta ännu några år. Drogerna dyker upp i en snabb följd och säljs öppet, och det finns lite eller ingen information om deras effekt eller skadeverkningar. Den centralstimulerande substansen 4,4´-DMAR och opioiden MT-45 är utmärkta exempel på detta och visar hur snabbt en ny psykoaktiv substans kan dyka upp från ingenstans, bli populär och orsaka allvarliga skador. Dessa två substanser anses ha varit orsak till 59 rapporterade dödsfall på bara ett år. Designer drugs Fram till 2005 var det bara en handfull nya substanser som varje år rapporterades in i Europa. De flesta såldes på den illegala gatumarknaden där de liknades vid amfetamin och ecstasy. Några fick egna namn och en del såldes som nya varianter av ecstasy. Drogerna producerades amatörmässigt i mindre skala eller i större underjordiska laboratorier av kriminella grupperingar och de gick under benämningen ”designer drugs”. Sådana droger finns fortfarande på den europeiska marknaden och de är ofta ett resultat av den organiserade brottslighetens experimenterande med en ny prekursor, som resulterar i att man lyckas framställa en ny substans, antingen avsiktligt eller oavsiktligt. Så var fallet med ecstasytillverkare som lyckades utveckla PMMA, och på senare tid har på amfetaminlab gjort 4-metylamfetamin Legal highs och research chemicals Antal nya psykoaktiva substanser som har rapporterats in till ECNN 2005-2014. Ökningen väntas fortsätta ytterligare några år. 42 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Tillkomsten av ”legal highs” och ”research chemicals” omkring 2005 orsakade en explosion av nya droger, eftersom preparaten kunnat säljas öppet på stan i speciella butiker och via internet. Dessutom har produkter sålts som kosttillskott och visat sig innehålla psykoaktiva substanser. Tillskotten riktar sig till personer som vill förbättra kroppens utseende och hjärnans funktion. En psykoaktiv substans, som för första gången upptäcktes i tillskott i Europa, var adrafinil som är ett derivat av läkemedlet modafinil. Adrafinil såldes som nootropika, vilket innebär ett tillskott som ger ökad energi samt förbättrar minnet och fokuseringsförmågan. Nya psykoaktiva substanser kan också vara läkemedel, en grupp som ökat i inrapporteringen under senare år. Vi ser ett ökat missbruk av narkotiska läkemedel, en ökad överförskrivning och en ökad insmuggling av läkemedlen till EU. En stor del av de nya psykoaktiva substanserna tillverkas i Kina och Indien, flygs till Europa där de bereds och packas innan de säljs till konsumenter. 2013 kunde ECNN kartlägga 651 internetbutiker som sålde legal highs och RC-droger till europeiska kunder. Det finns dessutom i många länder ett stort antal butiker där man säljer kosttillskott som innehåller psykoaktiva substanser, men dessa butiker kartläggs inte rutinmässigt. 2014 avslöjade polisen i ett EU-land en anläggning för beredning och förpackning av bland annat rökmixar (spiceprodukter). Beslaget utgjorde stora kvantiteter av den syntetiska cannabinoiden cumyl-5F-PINACA i flytande form. Dessutom ett ton obehandlat örematerial, aceton, propylenglykol, vegetabilisk glycerin, varierande aromämnen och färgämnen för mat. Den totala vikten av de mer än 21 000 beslagen av cannabinoider under 2013, var 1,6 ton, fördelat på 0,6 ton pulver och resten som växtmaterial. Mellan 2008 och 2013 har antalet beslag av syntetiska cannabinoider blivit 200 gånger fler. Syntetiska katinoner används som ersättning för MDMA, amfetamin och kokain. Efterfrågan är stor inom Europa och 2014 tillfördes marknaden 31 nya syntetiska cannabinoider. Totalt 77 katinoner är nu registrerade av ECNN. Liksom för cannabinoiderna är det ett litet antal katinoner som utgör merparten av beslagen. Mellan 2008 och 2013 har beslagen av syntetiska katinoner ökat 60 gånger. Nya opioider är ett bekymmer för folkhälsan eftersom de ofta är mycket potenta och säljs som heroin till aningslösa användare som således kan riskera dödliga överdoser. Fentanyler är exempel på en grupp droger som orsakat hundratals dödsfall sedan de först dök upp som designer drugs och såldes som syntetisk heroin i Kalifornien på 1970-talet. Under 2014 har tre av de fem opioider som inrapporterats till ECNN varit fentanyler. Men det är inte bara fentanyler som utgör risker för användare. Mer än 40 dödsfall rapporterades till ECNN inom några månader sedan opioiderna AH-7921 och MT-45 upptäckts på den europeiska marknaden. Substanserna som kom från Kina såldes som research chemicals av europeiska nätbutiker. Rapporten kan laddas ner på www.emcdda.europa.eu Här blandades cannabinoiderna med aceton, varefter lösningen tillfördes växtmaterialet och slutligen efter torkning packades och såldes som rökmixar. Man fann 150 kilo tomma och förtryckta portionspåsar i folie som levererats från Kina. Fokus på tre substansgrupper ECNN-rapporten fokuserar på tre grupper av substanser; syntetiska cannabinoider, syntetiska katinoner och opioider. Syntetiska cannabinoider upptäcktes för första gången i Europa i slutet av 2008 och blev kända under namnet spice. De såldes som rökelser för att förbättra lukten inomhus, men den egentliga avsikten var att cannabinoiderna skulle vara en legal ersättning för cannabis. Under 2014 upptäcktes 30 nya syntetiska cannabinoider och det innebär att ECNN nu registrerat totalt 134 sådana substanser och de utgör den största enskilda substansgruppen. Detta återspeglar den stora efterfrågan på cannabis i Europa och det höga tempo som tillverkarna kan hålla för att förse marknaden med nya cannabinoider och kringgå lagarna. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 43 Exempel på öppna hemsidor som säljer potenta och efterfrågade droger helt lagligt. Varför får man sälja droger lagligt? Narkotikalagstiftningen i Sverige och andra europeiska länder är anpassad till 1900-talets drogsituation. Med dagens nytillskott av ett stort antal droger på marknaden varje år hänger lagstiftaren inte med i förbudsprocessen. Det möjliggör en legal och synnerligen lukrativ handel med ibland mycket hälsofarliga preparat, en handel som samhället måste kunna förhindra. I förra numret skrev jag att många som säljer narkotikaklassade droger på darknet i Sverige faktiskt åker fast. Jag berörde också varför så var fallet. Jag ska nu skriva om varför så få som säljer droger lagligt åker fast och vad man borde göra åt det. Affärsidé som tilltalar en del Du kanske inte visste att man kan sälja livsfarliga droger helt inom lagens råmärken? Detta är inga nyheter för många av oss som arbetar som poliser, tullare eller inom rättsväsendet i övrigt. De flesta som arbetat rättsligt med narkotika är välbekanta med lagstiftningen som styr vilka preparat som är tillåtna och vilka som är klassade som narkotika eller hälsofarlig vara. Men för gemene man är detta inte alls självklart. Det är snårigt och det är utan motsvarighet den vanligaste frågan jag får när jag föreläser för personer som inte arbetar med de här frågorna. Men även när jag förklarat att det krävs att preparaten har klassats som narko- 46 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 tika eller hälsofarlig vara för att vi ska kunna ingripa, så ser folk inte tillfredsställda ut. Visst, de förstår rent juridiskt varför preparaten inte är förbjudna. De förstår också rent logiskt att jag som polis är bunden till den lagstiftning som gäller och därför är begränsad i tvångsmedelsanvändning. Men de förstår inte rent förnuftsmässigt varför det tillåts vara på det här sättet. Obegripligt För majoriteten av svenska medborgare är det helt obegripligt att man får sälja droger - som i många fall är flera gånger farligare än förbjudna narkotiska preparat – helt lagligt till ungdomar. Givetvis är deras känsla av ofattlighet korrekt. Om det inte vore för att jag själv burit ut kropparna efter missbrukare som testat preparaten, så hade man kunnat kalla det för en parodi och skrattat åt det. Det blir minst sagt ett trovärdighetsproblem när preparat som du kan dö av på ett enda bloss är lagliga, medan andra som svår- ligen kan överdoseras är klassade som narkotika. Ett sådant system är omöjligt att försvara och följden blir att de ofta allvarliga skadeverkningarna av andra droger (framförallt cannabis) relativiseras och trivialiseras i den offentliga debatten. Faktum är att vi sedan flera år tillbaka nått vägs ände med nuvarande lagstiftning, som skrevs långt innan dagens verklighet, när man nu upptäcker ungefär 100 nya droger varje år i EU-området. Det krävs därför ny lagstiftning och det krävs en genomgripande förändring i synen på hur vi skall lagstifta för att kontrollera nya preparat. I en tid då vi får nästan ett nytt missbrukspreparat i veckan på den svenska marknaden måste man börja titta på proaktiv lagstiftning - och man måste snabbutreda alternativet familjeklassning av olika preparat (igen) så fort som det bara går. 3-MEC är en syntetisk katinon som nu (i mitten av mars 2015) säljs som ett lagligt alternativ till 4-MEC. Många preparat går igen och igen och… De flesta av de ”nya” preparaten som kommer är inte nya utan är bara mindre modifieringar på redan existerande familjer av droger. Ett exempel är den syntetiska katinonen 3-MEC som i skrivande stund säljs på öppna hemsidor på intenet. Man behöver ingen doktorsexamen i kemi för att inse att den är nära besläktat med 4-MEC som är klassad som narkotika sedan flera år tillbaka i tiden. Det är i princip samma preparat, men samtidigt så kan den lilla förändringen som gjorts göra det betydligt farligare. Eller inte. För ingen vet hur de här drogerna fungerar i människokroppen. Eller hur restprodukterna (metaboliterna) fungerar i kroppen och vilka receptorer de knyter an till. Eller hur kemikalierna i påsen kan blandas och därmed kan bilda helt nya strukturer som kanske inte ens har upptäckts ännu. Lägg därtill att många blandmissbrukare använder både tidigare okända och kända droger samtidigt och inte sällan ihop med läkemedel som de fått utskrivna så är det bara en tidsfråga innan någon dör. För dör det gör våra narkomaner. Flera hundra om året dör den helt onödiga drogrelaterade döden, de allra flesta av opiater eller narkotikaklassade läkemedel förvisso. Men förra året skedde även ett flertal dödsfall av mycket unga personer som tagit bland annat MMB-CHMINACA (en syntetisk cannabinoid) eller PMMA (en sorts ecstasy). Ungdomar som kanske hade levt idag med annan lagstiftning. Ändrad lagstiftning krävs Hur gör man då? Det finns exempel runt om i världen där man har försökt lösa problematiken med så många nya missbrukssubstanser som dyker upp på kort tid. Jag har tittat lite på Nya Zeelands approach (man kan läsa mer om detta i ett tidigare nummer av SNPF), där man valt en proaktiv lagstiftning. Det innebär förenklat att om man lagligen vill sälja en psykoaktiv substans som kan ge ett kraftigt rus så måste man ansöka om att få den substansen godkänd. Till dess att den godkänts av myndigheterna är den förbjuden att sälja och att göra så medför straffansvar. Man dock får inneha drogen och man får bruka den men den får inte säljas innan man utrett exakt hur farlig den är. Om det finns risk för allvarliga eller permanenta skador på brukaren får preparatet inte säljas. Man måste här ta i betänkande att det inte är frågan om mediciner, där vissa biverkningar ibland måste ställas emot den terapeutiska effekten, utan en lyxkonsumtionsvara. Det innebär att kraven som ställs på preparaten är höga. Ett preparat som går att röka till exempel torde per automatik falla in under icke tillåtna preparat, eftersom att röka något per definition är farligt och kan leda till både KOL och cancer, bland annat. Detta i kombination med den redan gällande lagstiftningen stängde de lagliga drogshopparna över en natt på Nya Zeeland. I den Nya Zeeländska lagtexten finns inskrivet att man i ansökan om att få sälja ett preparat måste bifoga kliniska tester som bevisar att preparatet är ofarligt att konsumera. Sådana här tester är komplexa, tar tid och kostar stora summor pengar. Jag tror knappast att grabbarna bakom hemsidorna Hemulen eller Asklepios är villiga att satsa någon miljon kronor för att utreda hur farlig ett preparat är under ett halvår till ett år, bara för att sedan få det klassat som narkotika. I ett tillägg till lagstiftningen, som drevs igenom efter stora protester, står att de kliniska testerna inte får utföras i form av djurförsök. Många Nya Zeeländare ansåg det som djupt oetiskt att testa droger på djur för att ta reda på hur farlig ett preparat som endast används för lyxkonsumtion är. En liten gnutta av den moralen bakom pannbenet hos våra lagliga drogförsäljare hade gjort underverk och denna artikel överflödig. Istället väljer de att testa sina produkter, inte på djur, utan på våra ungdomar. Niklas Lindroth SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 47 Medias granskning släckte Hemulen.se När inte lagens långa arm räcker till brukar uppmärksamhet i riksmedia ge effekt. Så var fallet med nätbutiken Hemulen.se. Det började med en artikel i SNPF-tidningen nr 4-2014 som tog upp Hemulens försäljning av ännu ej klassade men potent dödligt farliga missbruksdroger. De ansvariga personerna bakom hemsidan som grundades 2008 hade skaffat sig god erfarenhet inom branschen för att överleva och undvika rättsliga åtgärder. Polisen hade inga laga befogenheter att gå in och stoppa den omfattande och lukrativa droghandeln. Ett par veckor efter att artikeln publicerats ringde en reporter från Aftonbladet som tänkte göra en större artikel om Hemulen och därför behövde information. Även GP i Göteborg gjorde ett större reportage om svenska internetbutiker som sålde oklassade syntetiska droger. Men varken Hemulen eller andra internetbutiker reagerade på reportagen i tidningarna utan de fortsatte sin försäljning som tidigare. Uppdrag granskning När Svt:s Uppdrag Granskning beslöt att göra ett program under rubriken ”Det lagliga knarket”, valde man att också ingående presentera Hemulens verksamhet och personerna bakom nätbutiken. I inledningen av programmet, som sändes den 11 februari 2015, beskrev programledaren hur han beställt två sorters spice och tre andra helt okända substanser från fem olika nätbutiker, däribland Hemulen, för att försöka få en inblick i verksamheten. Efter en vecka kom två av försändelserna, en anonym och en från Svensk Brevtjänst AB, företaget som sköter distributionen för Hemulen. Hemulen har sålt droger som folk bevisligen har dött av. Under 2012 dog en ung man i Härnösand efter att ha intagit den amfetaminlika drogen 5-IT som han köpt från Hemulen. Dödsfallet ledde till att polisen gjorde en husrannsakan på Hemulens varulager i Malmö där man hittade ett par kilo pulver, runt 130 000 tabletter och 20 kilo färdigblandad spice. Tre personer greps och åtalades för brott mot läkemedelslagen och narkotikastrafflagen. Med preparaten var inte förbjudna och två år senare friades de i domstol. Hemulens drogförsäljning fortsatte och när det gick som bäst skickade Hemulen iväg 400 kuvert varje dag och omsatte två miljoner kronor i månaden. Ägaren beställde hem substanser från England, en medhjälpare skötte distributionen och en tredje hjälpte till att packa. Koppling till Piratpartiet När Uppdrag Granskning började undersöka vilka som låg bakom Hemulen hittades kopplingar till Piratpartiet. Man beslöt att söka upp ägaren som bor centralt i Malmö, men utan att lyckas få kontakt. Mannen driver 50 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Från SNPF-tidningen nr 4-2014. fyra aktiebolag och har tillsammans med sina kompanjoner varit aktiv i Piratpartiets ungdomsförbund. Under inspelningen av TV-programmet blev de två kompanjonerna, som fortfarande var aktiva i Piratpartiet, med omedelbar verkan uteslutna ur partiet. Ägaren till Hemulen gick under jorden och hemsidan släcktes ner. Hemulens annonser på Flashback togs bort. Men dagarna innan hemsidan slocknade skrev ägaren att Sveriges största RC-handel välkomnar denna granskning och hoppas på att programmet ger en allsidig bild av problemet med missbruk i form av en välbalanserad och faktagranskad dokumentär. Men sannolikheten för detta är nog erbarmerligt dålig, fortsatte han och förklarade att han driver ett företag som alla andra som erbjuder en produkt, och idén med att sälja denna produkt är INTE att någon ska må dåligt eller dö av den. Det vore en rätt så dålig affärsidé att avverka sina kunder fortast möjligt. Hemulen är fortfarande nersläckt, men om verksamheten kommer att återuppstå i ny skepnad återstår att se. Det kanske redan har skett eftersom försäljningen av oklassade droger fortfarande är laglig. Gunnar Hermansson § Rättsrutan § § Rättsrutan § Smått och gott och en efterlysning I ett avgörande1 från 2013 har Högsta domstolen (HD) slagit fast att även om en viss mängd narkotika har delats upp i flera förpackningar avsedd för olika personer, kan var och en av dessa dömas för innehav av den totala mängden. Bakgrunden var att två personer förvärvade narkotika vid samma tillfälle. De fick den i två förpackningar, en för var och en av dem, och de betalade båda för sin respektive del. Varje förpackning innehöll narkotika som motsvarade ringa narkotikabrott, men den sammanlagda mängden nådde gränsen för normalt narkotikabrott. De två förpackningarna lade de i en påse som de sedan grävde ned i skogen. När de skulle hämta narkotikan ingrep polis. I vart fall en av de två dömdes för brott av normalgraden, trots att hon menade att hon bara hade innehaft 3,18 gram amfetamin. HD förklarar att innehav av narkotika föreligger när man har besittning av narkotika och möjlighet att utöva faktisk rådighet över den. Eftersom den dömde, sedan hon varit med och gömt narkotikan, i praktiken kunde förfoga över hela mängden, 5,88 gram, skulle hon fällas till ansvar för narkotikabrott av normalgraden. För trots att HD egentligen inte gillar att enbart titta på mängden narkotika vid bedömning av art och grad har man accepterat att gränsen mellan ringa brott och brott av normalgraden beträffande amfetamin går vid 5 gram. Det skulle gälla även i det här fallet, trots att en del av narkotikan uppenbarligen tillhörde någon annan, och trots att det varit fråga om bara ett kortvarigt innehav. I nr fem av Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift skrev jag om innehållet i en departementspromemoria2 i vilken man föreslår avsevärda lättnader i sekretesskyddet för uppgifter som har betydelse för att bekämpa den grova och organiserade brottslig- 3 1 Dom d. 14 mars 2013 i mål nr B 3730-11 2 DS 2014:30 Yttrande 2014-12-11, DNr 2051-2014 § Rättsrutan § heten. Förslaget har mött viss kritik från Säkerhetsoch integritetsskyddsnämnden som har granskat förslaget och tycker att det krävs ytterligare analys och motivering.3 Nämnden påpekar att polismyndigheternas hantering av personuppgifter lämnar övrigt att önska, särskilt när det gäller uppgifter om personers etnicitet och hälsa, som har behandlats utan stöd i lagen. Om förslaget i departementspromemorian genomförs innebär det enligt nämnden en ökad risk för att olagligt registrerade uppgifter sprids till andra myndigheter. Detta är förvisso inte den enda invändningen som nämnden har, men det är den mest iögonfallande. Nämndens yttrande är från december 2014, och uppenbarligen har polismyndigheten därför fortfarande en bit kvar innan förtroendet för den återupprättats (myndigheten har fått överta alla tidigare myndigheters tillkortakommanden). Jag hoppas att den nya myndigheten sätter rätt fokus framöver. Det får naturligtvis inte vara så att viktiga och nödvändiga reformer riskerar att avsevärt försenas eller inte genomföras på grund av att det brister i ordning och reda hos någon myndighet. Ett återkommande tema är lagliga preparat som säljs ett tag innan de hinner klassificeras och kan tas ur cirkulation och att det tar för lång tid. Jag har funderat på om det möjligen finns andra sätt att ingripa, t.ex. med hjälp av reglerna om spridande av gift, utan att komma fram till någon lösning. Jag vill därför ta er läsare till hjälp. Hör av er till snpf@ snpf.org om ni känner till något fall där man lyckats bekämpa och stänga ned försäljning av ännu icke klassade droger tidigt utan att invänta viss klassificering. Joakim Zander Ekobrottsmyndigheten Malmö § Rättsrutan § SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 51 Världen runt Narkotiska läkemedel allt vanligare vid dödliga överdoser Cannabisautomat på apotek i Seattle Läkemedel som används för att behandla smärta, stress, ångest, oro och sömnproblem är mycket ofta en bidragande orsak vid dödliga överdoser. Den varningen framfördes nyligen vid en medicinsk konferens i Melbourne, Australien. Enligt undersökningsdomaren Audrey Jamieson var dessa preparat involverade i 82 procent av de 384 överdosdödsfall orsakade av blandmissbruk som hon utrett under 2014, och det är 6 procent fler än för tre år sedan. Läkemedlen förekommer nu i dubbelt så många dödsfall som illegala droger. Bensodiazepiner som används för att behandla sömnproblem, ångest och oro, är vanligast (55 procent), följt av smärtstillande opioider (48,4 procent) och därefter antidepressiva och antipsykotiska läkemedel. Ökningen är skrämmande, menade Audrey Jamieson, och läkare måste inse detta innan de frikostigt skriver ut preparaten som blir dödligt farliga i kombination med alkohol och andra droger. Källa: The Guardian Den första automaten för cannabisvaror öppnade i Seattle i delstaten Washington i USA i början av februari i år. Automaten finns i anslutning till en dispensär, ett apotek för medicinsk marijuana, och man tror att denna första automat kommer att följas av flera. Den är alltså tillgänglig för de invånare i staden som har intyg på att de får röka marijuana i medicinskt syfte. Kunderna kontrolleras tills vidare manuellt vid automaten genom att en anställd vid dispensären skannar kundens ID-kort. I automaten finns också cannabisörter, e-cigaretter, energidryck med hampolja och andra cannabisprodukter. Källa: Reuters Knarksmugglare dödade när deras helikopter kraschade Tidigt en morgon i slutet av januari i år upptäckte ett spaningsflyg från Guardia Civil på spanska sydkusten en främmande flygfarkost som flög in över land. De kontaktade flygvapnet men man tappade snart kontakten med den okände flygaren. Guardia Civil sände under dagen flera patruller till området där de senast sett flygfarkosten och man fann där vrakdelarna av en helikopter. Den hade kolliderat med en hög kraftledningsstolpe och de två männen i helikoptern hade kastats ur. Man fann totalt 30 balar med hasch, sammanlagt 1 ton, i och omkring vraket. Källa: Drugnews.nu Polisen fann de två döda narkotikasmugglarna i närheten av den kraschade helikoptern. 54 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Cannabisautomaten i Seattle. Stor droghandelsplats på darknet försvann med bitcoin Droghandelsplatsen Evolution växte till en av de största gömda sajterna på TOR-nätverket sedan Silk Road stängts. Men nyligen släcktes sidan ner och de två personer som administrerat Evolution misstänks ha gått under jorden och tagit med sig 12 miljoner USD i bitcoin. På Evolution kunde man köpa alla typer av illegal narkotika, stulna ID, vapen och hackertjänster. Betalning gjordes alltid i bitcoin som deponerades på ett särskilt konto tills varan eller tjänsten var levererad. Personerna bakom Evolution hade tillgång till depositionskontot och frestelsen blev uppenbarligen för stor. De lade beslag på den stora mängd bitcoins som fanns på kontot och som heller inte går att spåra. Källa: BBC Landet runt Gymnasister dopar sig med adhdmedicin De senaste åtta åren har utskrivningen av adhdläkemedel femdubblats. Trots tydliga riktlinjer kommer nu signaler om att medicinen också tas av personer utan diagnos. Peter vill en dag jobba som advokat eller fastighetsmäklare. Utbildningen på gymnasiet har ett högt tempo och kräver mycket studietid. Han fick idén att använda adhd-medicinen Concerta via internet. En kompis med diagnosen adhd hade sparat undan av sin egen medicin och sålde en burk med piller i blandade styrkor till Peter. 30 piller för 300 kronor. Första gången tog Peter 18 milligram, den lägsta dosen Concerta, och vid nästa tillfälle tog han tre gånger så mycket och fick den effekt han var ute efter. Peter säger att han inte är orolig för några konsekvenser eller risker med sin användning. Flera av hans vänner gör likadant. Så kallade ”study drugs” är utbrett i USA. I en undersökning på ett amerikanskt universitet svarade omkring en tredjedel av studenterna att de använt adhd-läkemedel i studiesyfte. Ingen vet exakt hur vanligt det är i Sverige. Källa: Svd.se 2015-02-24 Fler åker fast för droger på jobbet Allt fler företag väljer att drogtesta sin personal vid nyanställningar, vid misstanke om drogmissbruk eller för att kontrollera en nolltolerant drogpolicy. Nära 30 000 drogtester har analyserats i år och prognosen visar att narkotikabruket ökar. Närmare tusen prover, cirka 3,2 procent, är positiva, en ökning med 15 procent de senaste tio åren. Vi uppskattar att kanske hälften har en naturlig förklaring, att personens medicinering innehåller exempelvis morfin, resten är olagligt narkotikabruk, säger enhetschef Tomas Villén på Karolinska Universitetslaboratoriet till DN. Den vanligaste drogen är cannabis, var fjärde positivt test innehåller marijuana eller hasch. Därefter kommer morfin och bensodiazepiner (sömnmedel och lugnande medel) och amfetamin som har minskat något. Hur stor användningen av den ökande floran av internetdroger är vet man inte. Få tester i arbetslivet görs på syntetiska substanser som spice eftersom det är kostsamt och de ändrar karaktär från månad till månad. Testerna har traditionellt gjorts på urin, men på senare år används även saliv, utandningsluft och hår. Källa: Dn.se 2014-11-18 Brottspengar döljs i bitcoin Metylfenidat, den aktiva substansen i adhd-mediciner som Concerta och Ritalin, är beroendeframkallande och tillhör samma narkotikaklass som kokain och metamfetamin. Virtuella valutor som bitcoin ger polisen allt större problem vid bekämpning av bedrägerier. Problemet är att pengarna är i princip omöjliga att spåra och det går därför att dölja brottslig verksamhet. Jan Olsson, som är polis vid Nationellt bedrägericenter, säger till SVT Nyheter att man numera varje vecka har utredningar där pengar från bedrägerier går till bitcoin-konton. Man kan tvätta pengar genom att växla till bitcoin som är omöjlig att spåra, och det går också att teoretiskt undvika skatt genom att ta betalt direkt i bitcoin, säger Jan Tibbling, åklagare vid Ekobrottsmyndigheten, till SVT Nyheter. Källa: SVT Nyheter Pigg pensionär En 73-årig Norrköpingsbo greps av polisen i Eskilstuna strax före jul efter en tids spaning. I bakluckan på sin bil hade mannen en ryggsäck som innehöll cirka fem kilo amfetamin. När polisen gjorde husrannsakan i mannens bostad i Norrköping fann man, förutom spår av amfetamin och lite cannabis, 55 000 kronor i kontanter i ett kuvert som var gömt under madrassen i mannens säng. 73-åringen åtalades i mitten av mars vid Eskilstuna tingsrätt för grovt narkotikabrott. Källa: SvT Bitcoin är en global och oreglerad valuta som saknar konsumentskydd. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 55 Carl G. Persson – mannen som byggde upp den svenska narkotikapolisen Både under tiden som rikspolischef och senare bidrog Carl G. Persson till att utveckla en svensk narkotikapolis. Efter sin pensionering deltog han flitigt i narkotikadebatten. Första gången som Carl G. Persson i sin roll som ämbetsman kom i kontakt med narkotikaproblemet var 1954, när han arbetade på Inrikesdepartementet och bidrog till att skriva ett interpellationssvar. Tio år senare, när han blev rikspolischef, skulle han få en central roll i utvecklandet av det svenska narkotikapolisarbetet. Rikspolisstyrelsen inrättades 1964 och övertog 1965 genom förstatligandet ansvaret för all polisverksamhet i Sverige. Det var en eftersatt polis som skulle moderniseras. Persson hade dock en unik förmåga att skaffa fram resurser. Under denna tid infördes bl.a. datorer och enhetliga rapporteringssystem. Vid mitten av 1960-talet ökade narkotikamissbruket snabbt i Sverige. Legalförskrivningsprojektet hade medfört en allvarlig spridning av injektionsmissbruket i Stockholmsområdet. Haschet fanns över hela landet. Något måste göras. Inte minst behövde polisen öka sin bekämpning av narkotikabrottsligheten. Det hade blivit dags för en storsatsning. Resultatet skulle bli 1969 års polisoffensiv. Polisoffensiven Det finns två versioner om hur det kom sig att RPS inledde en särskild polisoffensiv mot narkotikan. Enligt polisläkaren Nils Bejerot hade idén uppkommit i köket i hans villa i Bromma, då Bejerot förklarat för Persson att polisen borde öka sina insatser. Enligt Carl G. Persson kom initiativet från byråchefen Esbjörn Esbjörnson under en gemensam bilresa. Hur som helst beslöt RPS att samla alla landets polischefer och narkotikautredare till ett möte på Hotell Malmen i Stockholm. Mötet ägde rum den 17 december 1968 och fick stort genomslag. RPS presenterade ett åtgärdsprogram med 35 punkter, som Esbjörnson hade skrivit och Persson ställt sig bakom. Viktigt var att alla narkotikabrott och alla narkotikaförseelser skulle rapporteras. Mötet tog Regeringen på sängen, och denna tvingades agera snabbt för att utnyttja frågan politiskt. Den 28 december presenterade Regeringen ett eget åtgärds- 58 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 paket med bl.a. förlängning av möjligheterna till telefonavlyssning. Den nya narkotikastrafflagen 1968 hade höjt straffen för grovt narkotikabrott till fyra års fängelse och därmed ökat möjligheterna att ingripa mot de grova profitörerna. Offensiven, som inleddes den 1 januari 1969, innebar att polisen skulle överföra resurser till narkotikabekämpningen. Antalet narkotikapoliser ökades till nästan 800. Stor framgång Polisoffensiven blev en stor framgång. Den ledde till att den svenska narkotikaepidemin minskade för första gången sedan dess start 1946. Polisdistrikt ute i landet som tidigare ej hade redovisat någon narkotikabrottslighet meddelade efter kort tid att de uppdagat sådan efter särskilda insatser. Narkotikastatistiken sköt i höjden. Offensiven klargjorde att polisinsatser mot narkotikabrottslighet kunde få mycket stor effekt för att hejda både brott och missbruk med narkotika. I en redovisning 1971 skrev Regeringskansliet i en sammanfattning: ”Från att under 1968 ha varit spritt över så gott som hela landet synes missbruket av narkotika för närvarande ha kunnat trängas tillbaka till Stockholms-, Göteborgs- och Skåneområdena. Landet utanför dessa områden är inte fritt från narkotika, men de fall som förekommer måste betraktas som isolerade ströfall.” Mer detaljerade siffror kom genom Bejerots stickmärkesundersökning av injektionsmissbruk bland arrestanter i Stockholmsområdet. På basen av siffrorna från sin stickmärkesundersökning gjorde Bejerot en jämförelse mellan den svenska polisoffensiven och den japanska 1954 – 1958, då Japan kämpade ned historiens mest omfattade centralstimulantiamissbruk. För japanerna hade det räckt att polisen arresterade omkring 9 procent av det beräknade antalet narkomaner i landet för att missbruket skulle upphöra helt. Den svenska polisen nådde 14 procent av det beräknade antalet aktiva CS-narkomaner. Bejerot skrev att ”Den svenska narkotikapolisen var med andra ord en halv gång till så effektiv som den japanska under offensiven mot den illegala narkotikatrafiken.” Den jämförelsen fick emellertid ringa publicitet. Polisoffensiven avvecklades efter ett år, då man trodde att man vänt utvecklingen. Polisen återgick till traditionell narkotikabekämpning. Förutom att utveckla en unik svensk modell medförde kraftsamlingen kring offensiven även uppbyggnad av ny kompetens inom polisen. Sverige fick sin första grupp specialiserade narkotikapoliser, och de kom att påverka narkotikainsatserna under flera årtionden. Andra insatser Carl G. Persson bidrog även på andra sätt till kompetensutbyggnaden. Rikspolisstyrelsen utgav en särskild narkotikahandbok för polismän: den första upplagan 1967, den fjärde och sista i den serien 1976. Polisskolan införde särskilda kurser om narkotika. När Riks-kriminalpolisen byggdes upp, inrättades en särskild narkotikarotel. De första internationella narkotikasambandsmännen stationerades 1977 ut i Nederländerna och Thailand. Med tiden skulle de tillsammans med de andra nordiska sambandsmännen bli närmare 20 och ge de nordiska länderna ett unikt nätverk för inhämtning och informationsutbyte. Persson invigde sammanlagt 90 polishus (på den tiden fanns 118 distrikt). Han utnyttjade ofta tillfället att då säga sin mening om aktuella frågor, inte minst om narkotikautvecklingen. Senare insatser Carl G. Persson avgick våren 1978 som rikspolischef och efterträddes av Holger Romander, som varit riksåklagare. Med Romander bytte narkotikapolisarbetet strategisk tyngdpunkt. Småhandeln och missbrukarleden tillmättes mindre betydelse. I stället presenterade RPS den s.k. Spanark-rapporten 1980 med förslag om att använda kronvittnen, hemlig avlyssning, provokation och andra metoder i amerikansk stil. Persson fortsatte dock sitt narkotikapolitiska engagemang genom att flitigt delta i samhällsdebatten, leda seminarier m.m. Senare stödde han förslaget om att kriminalisera olovligt bruk (”missbruk”) av narkotika. Han drog sig inte för att kritisera utvecklingen inom svenskt polisväsende efter sin pensionering. Så skrev han exempelvis med gamle vapendragaren Esbjörn Esbjörnson i Dagens Nyheter (1996) att tio års reformarbete fått skadliga följder för polisens arbete och lett till kriminalpolisens förfall. Någon bestående svensk modell för narkotikabekämpning som alternativ till den amerikanska modellen med ”krig mot narkotikan” blev det inte av Carl G. Perssons arbete som rikspolischef. Men han pekade ut färdriktningen för en generation svenska narkotikapoliser. Hans idéer om att polisen skall ingripa mot narkotikahandeln på alla nivåer lever kvar i lokala projekt, t.ex. arbetet i gatulangningsgruppe Jonas Hartelius Carl G. Persson (1919 – 2014) var jurist och ämbetsman. Efter domarkarriär var han rikspolischef åren 1964 – 1978. Därefter blev han landshövding i Hallands län och senare i Göteborgs och Bohus län. Mellan 1976 och 1980 var han Interpolchef. Han hade flera utredningsuppdrag, bl.a. som ordförande för Katastrofkommissionen. Persson var ordförande för stiftelsen Svenska Carnegie Institutet från dess grundande 1982 till 2000. Han var även hedersordförande för Svenska Narkotikapolisföreningen sedan grundandet 1987. Under 1980- och 1990-talen var han mycket engagerad i samhällsdebatten, inte minst i frågor som rörde narkotika, brott och rättssäkerhet. Foto: Maria Söderberg. Referenser: Bejerot: Narkotika och narkomani, 3:e uppl., 1975. Fakta om narkotika och narkomani, 1971. Persson: Narkotikautvecklingen nationellt och internationellt, 1990. Persson, Sundelin: Utan omsvep, 1990. Komplexet Kronoberg i Stockholm med bl.a. Rikspolisstyrelsen, var ett av de 90 polishus som byggdes under Carl G. Perssons tid som rikspolischef. Foto: SNPF. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 59 Mediakampanjen som startade den svenska narkotikaliberaliseringen Boken Idéerna som tände debatten framkallar minnen från en epok med händelser som kastar långa skuggor in i vår tid. Det finns tydliga tecken på att samma illa underbyggda idéer inom alkohol- och narkotikaområdet kommer tillbaka. Vi talar om 1960-talet. Det årtionde då antiintellektualismen fick fäste. Arbetarrörelsen svek. Så gjorde även massmedierna genom att okritiskt anamma och vidarebefordra destruktiva idéer. Människor befriades från ansvar för sina handlingar. Alkohol- och narkotikamissbruket förklarades med symtomteorin, att alla problem var symptom på djupare problem eller faktorer. Symtomteorin upplevdes som en befrielse av dem som hade uppgiften att bistå människor med ett drogberoende. Modellen gav dem plötsligt svaret på frågan varför de inte lyckades. Utgångspunkten för deras arbete var ju felaktig. Det var inte alkohol- eller narkotikaintaget som var problemet. Det var något helt annat. Metoderna de hade lärt sig var felaktiga. Man kunde inte ställa krav på individen, eftersom problemen låg utom räckhåll för viljan. Våren 1965 fick en ny idé plötsligt spridning bland nästan alla svenska medier: Narkomanerna uppfattades ha det så besvärligt eftersom de jagades av polisen för narkotikabrott. Den radikala lösningen bestod i att låta några läkare skriva ut apoteksnarkotika till missbrukarna. Experimentet med ”legalförskrivningen” pågick 1965 – 67, då det avbröts efter två dödsfall. I boken visas hur denna dåligt underbyggda idé kunde få enorm spridning. En särskild lobbyorganisation, Riksförbundet för Hjälp åt Läkemedelsmissbrukare, dominerade medierna. De manipulerade myndigheter, politiker och massmedier på sätt som idag kan te sig overkligt. Den som den gången tog samhället ur sin självpåtagna passivitet var polisläkaren Nils Bejerot. Han påtalade hur befängd legalförskrivningen var. Senare kunde han med hjälp av sin stickmärkesundersökning hos Stockholmspolisen visa förskrivningens förödande konsekvenser för missbrukets spridning. Bejerot formulerade en alternativ och restriktiv politik, som lade grunden till en ansvarsfull narkotikapolitik som idag är hotad. Vi är många som ser oss om efter någon som tar vid och i en modern form vidareutvecklar Bejerots idéer. Boken berättar en historia som de flesta idag inte har en aning om men behöver veta. Den borde vara självskriven vid bl.a. journalisthögskolor och socialhögskolor. Men den borde även vara obligatorisk läsning för verksamma inom de politiska ungdomsförbunden och då särskilt de som nu intar samma lättsinniga hållning som SSU gjorde på 1960-talet. Jan Malmstedt: Idéerna som tände debatten, Fri Tanke Förlag, 2015, 263 sidor. Boken är ingen stridsskrift, som delar in de agerande i goda och onda. Dess styrka är att debatten kring drogfrågorna, den som fördes mest intensivt från 1965 och ett antal år framöver, sätts in i ett idéhistoriskt perspektiv. Boken blir på det sättet unik. Till läsaren överlåtes att dra sina egna slutsatser. Förutsättningarna för att upprepa misstagen från 1960-talet i drogfrågan finns alltjämt: okunskap och lobbyister som kan manipulera den omgivning, som inte orkar ta till sig fakta. Kanske är riskerna idag ännu större än de var när det begav sig på 1960-talet. Tankar på legalisering, legalförskrivning och annan liberalisering av narkotikakontrollen har fortfarande stort stöd i medierna. Malmstedts bok blir i det perspektivet en påminnelse om att vi har svårt att lära av historien. Boken Idéerna som tände debatten fyller en viktig lucka i den svenska droghistorien. Den gör att inga längre kan säga att de ingenting visste. Bertil Lindberg Bertil Lindberg har i manga år arbetat med drogfrågor inom svenska folkrörelser. Han har varit ordförande i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS). SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 61 Narkotikaspanare från Stockholm besökte kollegor i Istanbul Vi arbetar som spanare på Stockholms läns narkotikarotel. Under SNPF:s narkotikakonferens i Örebro 2014 började vi samtala med Anette Pipping, som under den tiden arbetade i Istanbul som nordisk sambandsman. Anette berättade för oss hur hennes arbetsdag i Istanbul kunde se ut och om hur Istanbul hade en väl utvecklad narkotikabekämpning. Hon såg en möjlighet för oss att besöka polisen i Istanbul då hon hade goda erfarenheter av ett tidigare utbyte mellan svensk och turkisk polis. Det väckte vår nyfikenhet och vi såg en potential att utvecklas som narkotikapoliser. Tack vare Anette Pipping och hennes efterträdare Anders Perssons goda kontakter, SNPF:s stipendium, våra chefer på Stockholms läns narkotikarotel, som med pysslande av arbetstider möjliggjorde att hela vår spaningsgrupp kunde frigöras från våra spaningsärenden, lyckades vi genomföra resan till Istanbul under hösten 2014. Asylsökande och falska pass Anders Persson, som numera alltså är nordisk sambandsman i Istanbul, mötte oss på gångstråket Istiklal några hundra meter från Sveriges generalkonsulat och det Svenska Palatset där han har sitt kontor. Anledningen till att han mötte oss där var inte bara för att visa oss rätt väg. Anders utryckte även en viss ängslan över att oroligheter kunde uppstå utanför grindarna till konsulatet om vi samlats där. När vi närmade oss konsulatet förstod vi hans oro. Där köade ett hundratal asylsökande. Det var människor i alla åldrar, från spädbarn till övre medelåldern och alla med en desperat blick. En påminnelse om Istanbuls närhet till kriget i regionerna runt Syrien. Anders Persson berättade att det gick ett rykte om att platserna i kön utanför konsulatet hade ett pris, att de som stod längst fram i kön hade fått betala för sin plats till någon. På 1920-talet, när Ankara blev Turkiets huvudstad, flyttade ambassaderna från Istanbul till Ankara. Byggnaden i Istanbul blev generalkonsulat. På generalkonsulatet arbetar nu cirka 20 personer. Arbetsuppgifterna är främst visering, arbets- och uppehållstillstånd, främjande av affärsutbyte mellan länderna med mera. Anders Persson har varit nordisk sambandsman i Istanbul sedan sensommaren 2014. Han ersatte Anette Pipping, som han gått parallellt med sedan i våras. Han berättar att mycket av hans tid går åt att behandla misstänkt falska svenska pass som turkiska passkontrollanter reagerat på. Ofta är det förlustanmälda svenska pass som fått en ny användare. Ett svenskt pass kan säljas för upp till 30 000 kr på gatan. Och det finns personer, vars pass beslagtagits av turkiska passkontrollanter, som förlustanmält sitt pass fler än fem gånger. 500 narkotikapoliser i Istanbul Asylsökande köar utanför svenska generalkonsulatet i Istanbul. 64 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Under slutet av 2013 drabbades Turkiet av en större korruptionsskandal vilket medförde att ett antal ministrar avgick och ett antal högt uppsatta polischefer blev uppsagda. Det har inneburit att de kontakter som framförallt Anette Pipping hade skapat inom polisen i Istanbul har förflyttats, samtidigt som myndigheten har blivit mer restriktiv med möten mellan turkiska myndighetspersoner och andra. Detta har inneburit att Anders Persson fått lägga mycket tid på att etablera nya kontakter inom polisen i Turkiet. Vi hoppas att vårt besök ska underlätta något för Anders i framtiden. Vår uppfattning efter dagarna hos polisen i Istanbul är att de verkligen uppmuntrar till samarbete mellan våra länder i bland annat arbetet mot narkotika. Ressällskapet med Anders Persson (t v) samt chefen för narkotikapolisens opiumavdelning, Emsah Kocalepe med medhjälpare. I Istanbul bor runt 16 miljoner människor på en yta av cirka 5400 kvadratkilometer, ungefär som Halland i storlek. I Istanbul finns cirka 40 000 poliser och av dessa arbetar drygt 500 med narkotikabekämpning. Narkotikapolisen är uppdelad efter preparaten opium, cannabis, kokain och syntetiska droger som amfetamin, MDMA, bonsai (som är likt spice) med flera. Chefen för narkotikapolisen är Ercuman Özinan. Han har arbetat som chef över narkotikapolisen sedan våren 2014. Efter fyra år måste cheferna byta arbetsplats och då blir de placerade någonstans i Turkiet. Var de placeras bestäms högre upp i ledningen av polisen då de inte hade lika restriktiva begränsningar på ett ärendes tidslängd, kunde de arbeta med ett ärende i upp till två år om det behövdes. Polisen i Turkiet har möjlighet att använda sig av telefonavlyssning, kameraövervakning och rumsavlyssning. Den stora skillnaden jämfört med Sverige är att de inte får avlyssna rum i någons hem. De har möjlighet att använda sig av undercover-agenter, men det är inte tillåtet med brottsprovokation. När vi berättade om vår relativt nya lagstiftning gällande utvidgat förverkande av brottspengar, uttryckte Emsah en stor önskan om att deras lagstiftning skulle utvecklas åt det hållet också. Emsah Kocalepe uppger att det är nästan uteslutande brunt heroin som de tar i beslag. Han berättar att Istanbul tar 40 procent av Turkiets sammanlagda heroinbeslag. Ett av de största beslag de har tagit är två ton heroin som kom på ett skepp från Georgien. I vanliga fall kommer heroinet främst från Iran och Afghanistan. Heroinet har oftast processats färdigt när de tar det i beslag. Det är inte vanligt att opium processas till heroin i Turkiet. Det mesta av heroinet de tar i beslag ska vidare till övriga Europa. Ett kilo heroin kostar ungefär 9 500 euro på gatan i Istanbul. Bonsai är Turkiets motsvarighet till spice Europa och Asien möts på Bosporen. Många beslag av heroin Vi fick träffa chefen för opiumavdelningen, Emsah Kocalepe. På hans avdelning finns 55 personer, varav endast två kvinnor, som arbetar med framförallt spaning. De är uppdelade i grupper om två till tre personer. På avdelningen finns separata utredare samt omkring sex personer som arbetar med telefonavlyssning. Avdelningen driver cirka 40 ärende samtidigt, en del av dem med telefonavlyssning och andra tvångsmedel. Emsah Kocalepe uttrycker att de har fått krav på sig att ett ärende inte får ta mer än sex månader, vilket han tycker är för kort tid i vissa ärenden. Tidigare Vi besökte även avdelningen för syntetiska droger. På avdelningen arbetar omkring 40 personer på liknande sätt som på opiumavdelningen. De droger som de oftast tar i beslag är amfetamin, ecstacy och bonsai, som är som spice. Istanbul har stora problem med bruket av bonsai. Det avlider två till tre personer varje vecka till följd av bonsaibruk. När bonsai kom till Istanbul var det främst från Holland, men numera smugglas det in från Kina. Polisen i Turkiet anträffade bonsai i större mängd först 2010. 2011 blev det olagligt. Sedan dess har beslagen ökat för varje år. 2013 tog turkisk polis 221 kg bonsai i beslag, en ökning med 12 procent jämfört med 2012. Dessutom har drogen beslagtagits i 74 provinser jämfört med 47 provinser år 2012. Narkotikapolisernas erfarenhet av anledningen till det höga antalet dödsfall till följd av bruket av bonsai beror på svårigheten för brukarna att dosera. nästa sida ➲ SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 65 Styrkan på narkotikan skiljer sig stort mellan olika partier. Kokainsmugglare på Ataturk flygplats Vi förevisades deras LKC (länskommunikationscentral) samt deras omfattande kameraövervakningssystem om cirka 6 300 kameror som täcker Istanbul, främst de centrala delarna. Det de filmar sparas i 30 dagar innan det raderas. De har även ett antal mobila kameror som de kan ställa ut vid behov. Polisen har tillgång till kameror som avläser fordons registreringsskyltar och som är kopplade till en centraldator som kontrollerar registreringsnummer på bilar. Alla poliser har en personlig smartphone med en applikation där de kan ställa frågor till olika register, ett LKC på fickan. som de båda polismännen ”plockade isär” resväskan och mycket riktigt fann de cirka tre kilo kokain i fodret på resväskan. Den misstänkte hade rest från Rio Janeiro via Abu Dhabi till Istanbul. Vi blev informerade om att det var en av flygvägarna som de just för tillfället gripit en hel del kokainkurirer på. Chefen berättade dock att den smugglingsvägen kommer sannolikt att ändras efter polisens tillslag. Han berättar att de som smugglar narkotika till Istanbul via flygplatsen, provflyger en flygrutt några gånger innan de sänder en narkotikakurir. Allt för att kontrollera hur välbevakad den rutten är. Flygplatsens poliser lägger ned en hel del tid på att analysera flygtrafikanters flygvägs val. Det i kombination med annan erfarenhet av narkotikasmuggling gör att de är mycket framgångsrika. Flygplatsen Ataturk blev vårt sista besök hos polisen i Istanbul. Dags för turkisk streetfood bland Istanbuls myller. Chefen för narkotikapoliser på flygplatsen Ataturk. Vi besökte polisen på flygplatsen Ataturk. Besöket inleddes med gemensam lunch med några av de poliser som arbetar där. Deras chef skulle också delta. Dock blev han försenad då de precis hade gripit en misstänkt narkotikakurir. När han väl kom till lunchen erbjöd han oss att delta när de skulle undersöka den misstänktes bagage lite mer noggrant. Detta erbjudande tackade vi ja till. Vi blev förda till ett slutet rum där det efter en stund kom in två polismän med en resväska och den misstänkte personen. Denne fick sätta sig på en stol framför sitt bagage samtidigt 66 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Ett stort tack till polisen i Istanbul som tog mot oss på ett mycket professionellt sätt med stor gästvänlighet. Samtliga poliser som vi har varit i kontakt med under vårt besök i Istanbul uppmuntrar oss till att kontakta dem när vi har narkotikaärenden som leder till Istanbul. Vi har fått en bra insikt hur polisen i Istanbul arbetar mot narkotika. Mycket av deras arbetsmetoder liknar vårt sätt att arbeta på. Vi vill understryka att utan Anette Pipping, Anders Persson, SNPF och cheferna på vår arbetsplats hade resan till Istanbul inte gått att genomföra. Stort tack. Stockholms läns narkotikarotel Spaningsgrupp fyra. Polisen på Falu-VM Mellan den 18 februari och 1 mars, 2015 genomfördes FIS Nordic World Ski Championship i Falun. Evenemanget blev välbesökt och arrangören uppskattar att ca 228 000 biljetter såldes. En av de största farhågorna som fanns före Skid-VM var att det skulle bli kaos i trafikflödena. Det förebyggande arbetet i samverkan med kommunen, Trafikverket, Räddningstjänsten och Ambulansen bidrog dock till att det aldrig blev så. Dalapolisens kommenderingsansvariga hade gjort ett grundligt förarbete och när väl kommenderingen gick igång så kändes det tryggt och stabilt. Spanare i beredskap För spaningsgruppens del blev kommenderingen ett trevligt avbrott i vardagen. Vi var verksamma under åtta VM-dagar och täckte, med delad grupp, dygnet mellan 09.00 och 23.00. För vår del löd PIC:s order: ”Beredd att utföra spaning och utreda inkomna underrättelseuppslag. Beredd att utföra platsbevakning.” Det som det flaggats mest för av underrättelseenheten var risken för ett ökat inslag av köp av sexuella tjänster under VM-arrangemanget. Vi hade ett antal uppslag och adresser med oss in i kommenderingen men kunde aldrig styrka några misstankar om sexköp. I övrigt har skid-VM inte resulterat i någon nämnvärd ökning av brottsstatistiken. En viss ökning av stöldbrott har dock noterats. Detta rör sig om fickstölder och stöld ur motordrivet fordon. Antalet LOB:ar var fler än vanligt under en tvåveckorsperiod i Falun. Cirka 150 fyllerister räknades det till när skidfesten var över. Samverkan med dopingkontrollanter Slutligen skall nämnas att spaningsgruppen också hade fått ett särskilt ansvar för att samverka med arrangören i dopningsfrågor. Som ett led i denna samverkan så fick vi möjligheten att titta närmare på organisationens dopningsarbete. Företrädare för Riksidrottsförbundet tog sig tid och informerade och förevisade hur de genomför tester av de aktiva efter målgång. Det var mycket intressant och givande att få komma lite närmare denna del av arbetet mot dopning. 70 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Tomma tablettkartor och ampuller med kyrillisk text samt sprutor och kanyler hittades på en förläggning vid skidstadion i Falun. Foto: Jonas Karlsson Jag tror varken polisen och arrangören hade förväntat sig att det skulle bli någon samverkan i praktiken. Kontakten som vi hade etablerat visade sig dock behövlig under den sista VM-helgen. Aktiva från några länder hade hyrt in sig i stugor och lägenheter i närheten av skidstadion. När dessa flyttade ut och hyresvärdarna började städa så gjordes det fynd av pumpar, kanyler, vialer och tablettkartor på två adresser. Förundersökning inleddes därför med misstanke om brott mot dopningslagen. Efter noggrannare titt på det beslagtagna så konstaterades att inga av preparaten som beslagtagits var klassade som dopningsmedel enligt dopningslagens mening. Anti-dopingorganisationen inom FIS jobbar dock vidare med händelserna, då det är väldigt restriktivt med vad en aktiv skid-VM-utövare får tillföra kroppen intravenöst under tävling. För polisens del är dock förundersökningarna nedlagda. Magnus Sjödén Polisområde Dalarna TF C Spaningsgruppen California Narcotic Officers Association (CNOA) har fyllt 50 år Jag fick förmånen att delta i California Narcotic Officers´Association:s 50-års jubileum och konferens i november 2014 på Hotell Hilton i Anaheim, Los Angeles. Utöver inledning och gemensamma samlingar bjöd ett gediget konferensprogram på val av cirka 35 olika föreläsningar om 4 timmar vardera. Jag hann gå på fyra pass om 4 timmar och samtliga föreläsningar befäste min tidigare uppfattning om amerikanska föreläsare – VAD BRA ALLA ÄR! – skickligt upplagda föreläsningar, välformulerade föreläsare, bitvis överraskande innehåll och annat som hela tiden håller intresset uppe. Föreläsningar jag hann med Mina val ur den långa listan av föreläsningar styrdes av att jag ville ta del av andras erfarenheter av utredningsverksamhet och allt som sammanhänger med verksamheten. Detta ledde till föreläsning om förundersökningar mot läkare som överförskriver mediciner/narkotiska preparat, som jag strax återkommer till, och till föreläsning om PowerPoint-presentationer av Thomas Manson under namnet Narco Operations in PowerPoint on the Street and in the Courtroom, som gav tips och råd inför byggande av presentationer och användandet av dem. Jag deltog också i en föreläsning om Sex, Drugs and Social Networking av Joe Allan, som handlade bl a om befintliga (oanade) möjligheter att kartlägga personer förekommande på sociala medier, och en föreläsning om kriminella MC-gäng i USA och deras spridning, förekomst och aktiviteter av Jorge Gil-Blanco. 72 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Många likheter trots olikheter Under konferensdagarna fanns flera möjligheter till personliga kontakter med andra deltagare. Efter att lyssnat på och samtalat med olika yrkeskategorier konstaterar jag att vårt svenska system visserligen inte överensstämmer med det amerikanska, men att det ändå finns många likheter. Utredningsverksamheten är där såväl som här kärnan i arbetet där kartläggningar, insamlade kunskaper om beteende och insamlande av olika fakta skall leda till konkreta resultat. Alla typer av data, kanske insamlade under längre tid, skall färdigställas, analyseras och användas för att leda till ett avslut. Ett avslut som kan innebära att förundersökningen skall läggas ner eller att den skall sammanställas och slutföras för att leda till åtal och förhoppningsvis fällande dom. Utredningen och vart den leder blir det slutliga betyget – har det gett oss underlag för att nå ända fram? Överförskrivande läkare – en mångmiljonverksamhet i dollar Utredning och alla därmed sammanhängande åtgärder var ämnet för föreläsning av åklagare John Niedermann och ”special agent” Jenny Doll som under namnet Prosecuting the Prescription Provider föreläste om utredningar mot amerikanska läkare som överförskriver narkotikaklassade läkemedel utan medicinska skäl för egen vinning skull. Verksamheten omsätter mångmiljonbelopp (i dollar!). Utredningarna initieras på olika sätt som genom familjen runt de/den som får förskrivningarna, från andra läkare som reagerat, av apoteksbolag som noterar att en och samma läkare gör omotiverat många förskrivningar och när någon patient dör. Många utredningar startar med en undercover-operation. En polis, förställd till patient, går till den läkarstation/ läkare mot vilken misstanke om olaglig verksamhet föreligger. Insatsen planeras i detalj för att ge underlag för eventuella fortsatta åtgärder. Undercover-agenten får inte ange några sjukdomsskäl för sin begäran om förskrivning utan skall med minimala uppgifter till läkaren klarlägga om denne utan medicinska grunder ändå förskriver preparat. När operationen visar sig stödja hypotesen om att överförskrivning sker fortsätter utredningen med spaning. Hur många patienter besöker inrättningen? Vilka är dessa? Är patienterna bosatta i närområdet eller har de rest längre sträcka för att komma till just denna klinik/läkare? Vid vilket apotek hämtas medicinen ut? Hämtas större kvantiteter av just narkotiska preparat ut vid ett och samma apotek? Insamlat material styr sedan fortsatta åtgärder som vid förstärkt misstanke leder till nästa steg och tvångsmedel i form av t.ex. hemliga tvångsmedel, husrannsakningar, förhör och kanske frihetsberövanden. inte i ett senare skede av utredningen missa viktigt material och för att snabbare kunna driva ärendet efter att frihetsberövande skett. En åklagare i USA skall, vid rättegångar om grövre brott, för fällande dom övertyga en jury om att det föreligger skäl att döma en misstänkt, vilket naturligtvis gör att åklagaren ser utredningsmaterialet i förhållande till detta. I denna process, att övertyga juryn, uppkommer delar som ter sig främmande för en svensk åklagare, metoder som överraskningseffekter och presentationer som mer syftar till känslomässiga reaktioner än objektiva bedömningar av utredningsmaterial. Åklagaren Johan Niederman ansvarade för utredningen runt Anna Nicole Smiths död och hade även insyn i målet mot den läkare som var medicinskt ansvarig för Michael Jackson. När han i slutet av föreläsningen redogjorde något för dessa ärenden infann sig tydligt känslan att våra rättssystem har olikheter – dock är vandringen från misstanke till utredning och arbetet fram till ett slutresultat likartat hantverk, oavsett vilken typ av brott man utreder i såväl USA som i Sverige. Till sist Jag hoppas kunna få ta del av fler föreläsningar av amerikanska kollegor under kommande SNPF-konferenser och hoppas därför att SNPF kommer att kunna intressera amerikanska kollegor att komma och närvara, delta som föreläsare och konferensdeltagare i Sverige. Det finns flertalet intressanta ämnen/ämnesområde att ta del av där vi kan lära av varandra. Vi blev mycket väl omhändertagna under konferensen och även efter. Officer Joe Allan, som föreläste om Sex, Drog and Social Networking, tog efter konferensen med oss till sitt polisdistrikt Glendale Police Department där möjlighet till ”ride along” gavs under ett kvällspass…….men det är en annan berättelse. Tack för att JAG fick denna möjlighet att närvara vid konferensen i Anaheim, Kalifornien, den 21-25 november 2014. Föreläsarna åklagare John Niedermann och special agent Jenny Doll talade om överförskrivning av narkotikaklassade läkemedel. Dokumentera och presentera Åklagaren framhöll vikten av att dokumentera och fotografera under hela spaningsarbetet, samt sammanställa allt som iakttagits vid husrannsakningarna och de beslag som gjorts i samband därmed. Föreläsarna återkom upprepat till betydelsen av att inhämta mesta möjliga information och att dokumentera fortlöpande under pågående utredning, fotografera, dokumentera iakttagelser, analysera och katalogisera. Materialet bör färdigställas i läsbart, tillgängligt skick löpande. Speciellt viktigt är detta när insatser, spaningar och t.ex. telefonavlyssning pågår under längre tid. Detta för att Anette Wiberg Koffner Kammaråklagare Internationella Åklagarkammaren i Göteborg SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 73 Bok- och filmtips Marconi Park Med en väldig effektivitet inleder författaren Åke Edwardsson sin tolfte roman om kommissarie Erik Winter. Det går mot vår i Göteborg och redan i bokens första sidor är grunden lagd. Erik Winters familj är i Spanien, de längtar, han längtar, snart skall de återförenas - kanske om han kan släppa sitt arbete. Erik Winter är dock bräckligare än vanligt, han grubblar på sin framtid, dricker för mycket och har tinnitus. På sidan tio kommer det första mordet och fler mord följer både i Göteborg och Stockholm. Bästa scenen i boken står Kommissarie Winter själv för, en lång cykeljakt genom Stockholm som nästan får en att tappa andan. Erik Winter 53 år försöker hinna i fatt en misstänkt man också han cyklandes. Giro d’Stockholm utan vätskekontroller. Edwardsson suger länge på karamellen, delar upp jakten i flera kapitel där Winters inre monolog till slut sväller ut så mycket så att själva måltavlan försvinner allt längre bort Dialogerna är vässade och intrigen spännande och det gläder mig att författaren fortsätter att hålla liv i den elegante och nervige kriminalkommissarien Winter. Jojk Regi: Maj Lis Skaltje Det första man ser är två snöskotrar som dyker upp och försvinner lika fort. Filmen är en hyllning till en kulturform som vägrat dö ut, trots att det fördömts och förtryckts i århundranden. Vi möts av samer från Norge, Finland och Sverige alla i olika åldrar som berättar om sitt förhållande till jojken och det är omöjligt att inte känna sympati för de gamla samegubbarna och gummorna där de sitter, påpälsade i sina spartanskt inredda stugor med rykande kaffe tillhands. De berättar öppenhjärtligt om vad jojken betytt för dem. Det är en långsam och stillsam berättelse kombinerad med storslagna vyer och bedövande vackra foton, och jag inser att jag har större kunskapsluckor om samisk kultur och historia än jag velat tro och som jag förmodligen inte är ensam om att ha. Vi förflyttas till en annan värld där glädjefyllda scener blandas med trolldomsrättegångar, rasbiologi och barn som skiljs från sina föräldrar och förnekas rätten till sin samiska kultur. ”Jojk” är lika mycket en film om samtiden som en spegling av samisk och svensk historia. Recension: Åsa Dahlberg Författare: Åke Edwardsson Förlag: Månpocket Recension: Åsa Dahlberg Last Stop Fruitvale Station Regi: Ryan Coogler En boxares fall Ny Göteborgsdeckare Ännu en svensk deckare, tänker du. Men den här är faktiskt lite annorlunda. Boken är skriven av Jan Sprangers, före detta kriminalreporter på tidningen GT. Han har försökt skapa en realistisk kriminalroman med den kunskap han skaffade sig i de kontakter han hade med Göteborgspolisen. Därför kommer du att känna igen miljön från de olika rotlarna på Polishuset i Göteborg, främst då Grova Brottsroteln, men även de olika karaktärerna, allt ifrån spanare till rättsläkare. Mest spännande är kanske att en av bokens huvudpersoner baseras på en ledamot i SNPF:s styrelse. Läs boken och gissa vem. Boken kan beställas på bokus.com 76 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Fruitvale Station är en stark mycket gripande film baserad på en sann historia. Den 1 januari 2009 blev den då 22-årige amerikanen Oscar Grant III skjuten av en polis på perrongen liggandes på mage på tunnelbanestationen Fruitvale Station, Oakland. Oscar Grant och hans vänner stoppades av polisen när de var på väg hem. Händelsen skapade stor uppmärksamhet världen över då mobilfilmer av incidenten spreds över nätet och visade på extrem råhet och övervåld från polisen. Filmen är oerhörd välgjord och skådespelarna gör fantastiska prestationer. Filmens sista replik får den mest hårdhudade att bryta samman när Oscar Grants:s fyraåriga dotter förstår att något är väldigt fel men bara kan formulera sin oro på det sätt ett barn gör ”Var är pappa?” Polisen som sköt Oscar Grant hävdade att han tänkt använda elpistol men av misstag fick upp sitt tjänstevapen och han dömdes till två års fängelse Recension: Åsa Dahlberg Boktips Böcker som kan beställas från SNPF:s hemsida www.snpf.org Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ror ger en oramat. För om härmed utbildning, ra grupper har utgivits ing: snpf.org npf.org ediahuset.se 78-91-87514-36-4 Upplaga 3.1 Upplaga 11.1 mband med uk. Fylliga nska termer. parat, miss miljöer. r ges ut av otikapolis Anabola Androgena Steroider Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor dopningsmedel och ger en detaljerad bild av 11.1 h ä l s o fa r l i g a va r o r det aktuella svenska missbrukspanoramat. För ett hundratal aktuella droger beskrivs deras sammansättning, missbruksmönster, ruseffekter, skadeverkningar och russymptom. I särskilda avsnitt beskrivs skador i samband med missbruk samt metoder för att upptäcka missbruk. Ett hundratal bilder, huvudsakligen i färg, visar preparat, missbruksattiraljer och propagandamaterial. Fylliga ordförklaringar ger upplysningar om viktiga juridiska och medicinska termer. narkotika Med sin elfte upplaga (2012) når Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor upp i 385.000 exemplar. Skriften har fått omfattande användning i utbildning, upplysningsverksamhet och dagligt arbete inom stora grupper som kommer i kontakt med missbruksproblem. Den har utgivits även på engelska, estniska, isländska och ryska. Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor ges ut av Svenska Carnegie Institutet och Svenska Narkotikapolisföreningen. I huvet på en steroidanvändare Missbruket av anabola androgena steroider (AAS) är idag inget marginellt problem i samhället. Polisens och Tullverkets ingripanden mot AAS-missbrukare och beslag av de illegala preparaten bekräftar detta, liksom att antalet anmälda dopningsbrott sexdubblats på femton år. Problemet är också i hög grad uppmärksammat i övriga Europa och i Nordamerika. Våra grannländer Norge och Danmark har dessutom under det senaste året skärpt sina dopningslagar. För att kunna bemöta och samtala med AAS-användare som kommer i kontakt med sjukvården, rättsväsendet eller socialtjänsten krävs god och bred kunskap på området. Vår avsikt med denna tredje upplaga av Anabola Androgena Steroider är att på ett lättillgängligt sätt förmedla saklig och uppdaterad information till alla som i vardagen konfronteras med missbruket och den illegala hanteringen av anabola androgena steroider. Författare: Gunnar Hermansson & Tommy Moberg Utgivare: Mediahuset i Göteborg AB och SNPF Mandom, mod och morske män En ny bok av Tommy Moberg och Gunnar Hermansson En bok av Tommy Moberg & Gunnar Hermansson Det utbredda missbruket av anabola androgena steroider (AAS) kräver ökat behov av adekvat vård. Via traditionell missbrukarvård och 25 års erfarenhet från behandling av steroidmissbrukare, har vi hämtat framgångsrika metoder för att rehabilitera, avgifta och förebygga återfall ge nom att bl.a. hjälpa till att identifiera risksituationer, lära in nya beteenden och skapa nytt självförtroende samt hantera självupplevda biverkningar. Frågor om identitet, maskulinitet och träning utan AAS är viktiga inslag i processen. Behovet av hjälp och behandling för fysiska och psykiska besvär relaterade till missbruk av anabola steroider ökar. Sambandet mellan AAS-missbruk och våld är ett vedertaget faktum men mörkertalet är stort. Under flera år har en växande illegal marknad av anabola steroider noterats och samhällets motåtgärder behöver förstärkas. Boken belyser ingående AASproblematiken ur tre olika samhällsperspektiv; medicinskt, rättsligt och socialt. SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 77 Boktips Insiktsfullt om kärleken till cannabis Socionomen Amelie Andersson har i många år arbetat med drogmissbrukare. Nu har hon skrivit en insiktsfull bok om sina erfarenheter av cannabismissbrukare och hur deras beteende, tänkande och livsinställning påverkas av drogintaget. Boken är avsedd främst för ungdomar som funderar på att röka cannabis, har hållit på en del eller varit inne i ett regelbundet missbruk. Den är skriven i du-form och hållen i en enkel och rak stil. Den talar klartext. I varje kapitel finns frågelistor för att hjälpa läsaren att spegla sina egna erfarenheter. Anderssons centrala tanke är att cannabismissbruket med tiden blir en kärleksrelation men en falsk relation, som leder till förlust av kontakter m.m. Beskrivningen av relationen som en förälskelse gör det begripligt varför en missbrukare håller kvar vid drogvanan och försvarar denna, trots att han objektiv sätt förlorar allt mer av sin livskvalitet genom sitt missbruk. Till slut fungerar cannabis som ett ”filter” mot verkligheten. Andra viktiga avsnitt berör missbrukets inverkan på de s.k. kognitiva förmågorna, som logik, minne och orientering. För att finna en lika inträngande skildring av cannabismissbrukares inbundenhet och oförmåga att komma ut ur skalet (”ostkupan”) måste man gå tillbaka till Margareta Lovenius bok Det är ditt problem (1975). Andersson har en fyllig genomgång och välunderbyggda bemötanden av försvarsargumenten för cannabis. Till sist ges en serie praktiska råd för att kunna bryta med missbruket. En del detaljer kan justeras i en kommande upplaga. Definitionen av narkotikamissbruk stämmer inte med den officiella svenska, där narkotikamissbruk omfattar allt icke-medicinskt bruk (SOU 1967:25 s. 22). Referenslistan kunde vara fylligare. Möjligen kunde man även önska en utläggning om cannabismissbrukets politiska effekter, särskilt vad som händer när stora grupper ungdomar flyr till droger i stället för att engagera sig i samhället. Som första bok för en ung människa, en anhörig, en intresserad lärare eller en allmänt vetgirig person är den en utmärkt introduktion till cannabismissbrukets baksidor. Här skingras haschdimmorna. Boken kan rekommenderas även för narkotikapoliser, som får nya inblickar i cannabismissbrukares tankevärld. JH Andersson, Amelie: Cannabis – En olycklig kärlekshistoria, Karavan Förlag, 2014. 78 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 En ny dimension på narkotikakartellernas utveckling Nej, inte en bok till om narkotikakartellernas elände! Så tänker kanske många läsare vid anblicken av den mexikanska journalisten Anabel Hernandéz digra skildring i boken Narcoland (aktualiserad upplaga, 2014). Och mycket av det hon beskriver är känt sedan tidigare. Det nya i boken är att utvecklingen av narkotikahandeln i Mexiko fått en realpolitisk dimension under det senaste årtiondet. Under slutet av 1900-talet utvecklade latinamerikanska smugglare s.k. karteller för att samordna produktion och distribution. En av de första var Cali-kartellen, verksam 1977 – 1998. Efter millenieskiftet hårdnade konkurrensen mellan kartellerna, för att efter hand bli allt mer dödlig. Länge sågs detta som en upptrappning av våld enbart mellan konkurrenter. Senare visade det sig att den mexikanska regeringens ”krig mot narkotikan”, inlett 2006, hade fått helt andra dimensioner. ”El Chapo” Guzman, ledare för Sinaloa-kartellen som på sin tid var en av världens mäktigaste brottsorganisationer, kunde 2001 rymma från ett fängelse, efter att ha mutat personalen. Han greps 2014. Under tiden hade han som jämbördig part genom ombud förhandlat med Mexikos presidenter om straffrihet och skydd mot utlämning till USA. I gengäld hade han erbjudit information om andra karteller. Guzman hade helt enkelt använt statsmakten för att slå ut sina konkurrenter. Statsledningen hade låtit sig dras med i ett smutsigt spel. Hernandéz berättelse gör klart att under sådana förhållanden får den klassiska narkotikabekämpningen – ja även rättsstaten – stå tillbaka. Så har också det mexikanska narkotikakriget på knappt ett årtionde direkt eller indirekt orsakat omkring 60 000 dödsfall. Sannolikt kommer vi att få se fler böcker att samma slag som Narcoland, så länge som ”kriget mot narkotikan” misslyckas och narkotikamarknadens efterfrågan fortsätter att omsätta miljarder och åter miljarder. Det nya och värdefulla är att den framhäver en realpolitisk dimension av en narkotikabekämpning som kompromissas bort i politiska spel. JH Anabel Hernandéz: Narcoland – The Mexican Druglords and Their Godfathers, Updated paperback version, Verso, 2014, 392 sidor. SVENSKA POLISFÖRENINGENS TIDSKRIFT Nr 3/2015 Nästa tidning distribueras strax före midsommar, då den också kommer att finnas tillgänglig på www.snpf.org Skicka gärna artiklar, notiser och tips till gunnar.hermansson@snpf.org. STIPENDIERUTAN Följande stipendier har SNPF-medlemmar möjlighet att komma i åtnjutande av. Nomineringar och intresseanmälningar skall vara SNPF tillhanda senast den 1 februari varje år. Givarna utser därefter sina stipendiater och namnen tillkännages på SNPF:s årliga utbildningskonferenser. SNPF:s resestipendium till PNOA:s årliga utbildningskonferens i Harrisburg, Pennsylvania. Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till PNOA. För datum m.m. se www.pnoa.org. Mediahusets resestipendium till CNOA:s årliga utbildningskonferens I Kalifornien Styrelsen utser efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till CNOA. För datum m.m. se www.cnoa.org SNPF:s stipendium för Årets Iakttagelse Stipendiet tilldelas SNPF-medlem som genom en vaken iakttagelse bidragit till ett viktigt eller avgörande ingripande mot narkotikahantering. Stipendiet är på 5 000 kronor. SNPF:s PTN-stipendium Styrelsen utser varje år efter nominering en SNPF-medlem att medfölja någon från styrelsen till studiebesök hos nordisk PTN-sambandsman i Europa. 80 SVENSKA NARKOTIKAPOLISFÖRENINGEN 2-2015 Övriga stipendier som delas ut på SNPF:s utbildningskonferens Tullverkets stipendium Årets narkotikabekämpare10 000 kr tilldelas tulltjänsteman för utmärkta insatser inom Tullverkets narkotikabekämpning. Svenska Carnegie Institutets polisstipendium Stipendiet på 25 000 kronor går till en förtjänt polisman för att bereda honom eller henne möjligheter till studier och forskning i frågor som rör narkotikaproblem. SNPF:s styrelse nominerar kandidater till SCI polisstipendium. Vi tar gärna emot era förslag till kandidat. Resebidrag Medlemmar i SNPF har även möjlighet att, när som helst efter ett års medlemskap, hos styrelsen ansöka om resebidrag för studieresa. Se villkor på hemsidan www.snpf.org
© Copyright 2024