1. No category

TJÄNSTESKRIVELSE
Handläggare
Ann-Mari Nilsson
0480-45 01 31
Datum
2015-10-19
Ärendebeteckning
KS 2015/0548
Kommunstyrelsens arbetsutskott
Lokal överenskommelse mellan Kalmar kommun
och arbetsförmedlingen om samverkan för att
minska ungdomsarbetslösheten
Förslag till beslut
Kommunstyrelsens arbetsutskott godkänner att lokal överenskommelse mellan
Kalmar kommun och arbetsförmedlingen skickas till DUA (Delegationen för
unga till arbete) för yttrande.
Bakgrund
Den 16 juni 2015 undertecknade Kalmar kommun och arbetsförmedlingen en
avsiktsförklaring om att teckna en överenskommelse om samverkan avseende
arbetslösa unga.
Ett utkast till lokal överenskommelse finns nu framtagen i samverkan mellan
kommunen och arbetsförmedlingen. Överenskommelsen följer den mall som
DUA tagit fram och består av tre delar: en kartläggning av målgruppen, en
redovisning av befintliga insatser och en redovisning av de verksamheter som ska
bedrivas i samverkan mellan kommunen och arbetsförmedlingen.
Överenskommelsen ska senast den 30 oktober 2015 skickas till DUA för yttrande.
Därefter finns möjlighet att söka statsbidrag av DUA för insatser som ska
bedrivas i samverkan.
Ann-Mari Nilsson
enhetschef kansli- och omvärldsenheten
Bilaga
Lokal överenskommelse mellan Kalmar kommun och Arbetsförmedlingen
Kalmar om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten
Kommunledningskontoret Kansli- och omvärldsenheten
Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Östra Sjögatran 18
Tel 0480-45 00 00 vx │ Fax 480-45 00 47│Ann-Mari.Nilsson@kalmar.se
Lokal överenskommelse mellan Kalmar
kommun och Arbetsförmedlingen
Kalmar om samverkan för att minska
ungdomsarbetslösheten
Utkast 2015-10-21
1
Innehållsförteckning
Förord
Lokal överenskommelse
Förteckning av bilagor
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning, bilaga 1
Statistik från Kalmarsunds Gymnasieförbund
Ungdomar inom Kommunala aktivitetsansvaret (KAA)
Unga som inte är behöriga för nationellt gymnasieprogram
Genomströmning i gymnasieskolan
Statistik från Temagruppen Unga i arbetslivet
Statistik från socialförvaltningen i Kalmar kommun
Unga under 25 år med försörjningsstöd
Undersysselsatta
Timanställda i kommunen 16-24 år (maj månad 2015)
Statistik unga inskrivna på arbetsförmedlingen
Studerande inom kommunal vuxenutbildning i åldern 19-24 år våren 2015
Folkbokförda ungdomar i Kalmar kommun åldersgruppen 16-24 år
Kartläggning av målgruppens behov
Redovisning av befintlig verksamhet, bilaga 2
Kalmar kommuns verksamhet inom kommunledningskontoret
Prova På Praktik
Ramp
Arbetsmarknadsåtgärder via område arbetsmarknad
TIA
Invandrarservice
Kunskapsnavet
Kalmar kommuns verksamhet inom socialtjänsten
Multiversum – öppenvård för familjer med ungdomar
Förebyggande teamet
Ungdomsboende
Resurshuset
Socialt förebyggande arbete
PRIO
Navigatorskolan
Vägen In
Arbetsförmedlingens verksamhet
Matchning till arbete
Jobbgarantin för ungdomar
Jobb- och utvecklingsgarantin
Etableringsuppdraget – målgrupp och uppdrag
4
5
6
7
7
7
7
7
7
8
8
15
15
17
17
18
18
19
19
19
19
19
20
20
20
21
21
21
22
22
22
22
23
23
24
24
24
25
26
2
Kompletterande arbetsförmedlingstjänster
Arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning
Introduktion till arbete
Stöd och matchning
Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning
Arbetsförmedlingens jämställdhetsarbete
Arbetsgivararbetet
Eures – Europeisk arbetsförmedling
Ung chans
Långsiktiga relationer
Regelbundna träffar
Arbetsförmedlingens prognosarbete
Supportet Employment
Gymnasieförbundets preventiva insatser
Information till rektor om elevs svårigheter
Övriga stödprocesser – specialpedagogisk verksamhet
Stödprocess för elevens kunskapsutveckling
Regionförbundet Kalmar läns verksamheter
Plug In 2.0 i Kalmar län
Samhällsorientering på modersmål för unga
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan, bilaga 3
Bakgrund
Organisation, samlokalisering och kompetensutveckling
Budget
Identifierade områden/arbetsgrupper
Jämställdhet
Ungdomsperspektivet
Avsiktsförklaring – sänkning av arbetslösheten, bilaga 4
26
26
27
27
27
27
27
28
28
28
28
29
29
30
30
30
33
34
34
34
35
35
35
35
36
39
40
41
3
Förord
Den lokala överenskommelsen mellan Kalmar kommun och Arbetsförmedlingen Kalmar har till
syfte att genom samverkan utifrån lokala behov långsiktigt och varaktigt minska ungas
arbetslöshet.
Den lokala överenskommelsen inklusive bilaga 1 och 2 har tagits fram av en arbetsgrupp
bestående av:
Åsa Holm och Kristina Petersson från arbetsförmedlingen samt Lotta Ljung, Niklas Olson,
Malin Gruvhagen och Nikolaos Mitsialos från Kalmar kommun. Robert Bergqvist från
Kalmarsunds Gymnasieförbund har varit behjälplig med statistik gällande ungdomar i det
kommunala aktivitetsansvaret.
Arbetsgruppens uppdrag har varit att:
•
•
•
Kartlägga målgruppens storlek och sammansättning.
Inventera och dokumentera vad som redan görs inom kommunen, av
arbetsförmedlingen och av andra aktörer.
Fundera på om inventeringen visar att det finns insatser som saknas eller insatser
som skulle kunna utvecklas.
Bilaga 3 har tagits fram av styrgruppen.
Överenskommelsens upplägg följer DUA:s (Delegationen för unga till arbete) dokument
”Att utarbeta en lokal överenskommelse ”.
4
Lokal överenskommelse
Parter
Överenskommelsen tecknas mellan
Kalmar kommun
Arbetsförmedlingen i Kalmar
organisationsnummer 212000-0746
organisationsnummer 202100-2114
Syfte
Att genom samverkan, utifrån lokala behov, långsiktigt och varaktigt minska ungas arbetslöshet.
Mål
Det övergripande målet för kommunens och arbetsförmedlingens gemensamma arbete är:
Arbetslösheten för ungdomar i åldern 16-24 år i Kalmar kommun ska 2018-12-31 ha halverats i
jämförelse med arbetslösheten för målgruppen under maj månad 2015. Detta mål kan brytas ner
till delmål i de områden som arbetet kommer att bedrivas inom.
Målgrupp (bilaga 1)
Alla unga i åldern 16 till 24 år som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta.
Antal i åldern 16 – 24 år: 902 (787 inskrivna på arbetsförmedlingen och 115 finns i det
kommunala aktivitetsansvaret)
Varav antal i åldern 16-19 år: 210 (95 inskrivna på arbetsförmedlingen och 115 finns i det
kommunala aktivitetsansvaret)
Redovisning av befintliga verksamheter (bilaga 2)
Redan idag pågår det mycket insatser för målgruppen. Det är insatser både från
arbetsförmedlingen, socialtjänsten, område arbetsmarknad, invandrarservice, Kalmarsunds
gymnasieförbund och regionförbundet. Insatserna handlar om allt ifrån att erbjuda ungdomar
från årskurs ett på gymnasiet arbetslivserfarenhet till boende för ungdomar som inte kan bo
hemma på grund av till exempel sociala problem.
Verksamheter som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)
I arbetet med den lokala överenskommelsen har en mängd insatser som kan göras i samverkan
identifierats. Insatser som ska leda till att ungdomsarbetslösheten ska halveras till 2019. En del av
dessa är helt nya medan andra handlar om att utveckla och förfina det goda arbete som redan
sker idag.
Dokumentation och uppföljning
Kommunen ansvarar för att löpande registrera deltagarens aktiviteter under placeringstiden och
överföra denna information till arbetsförmedlingen. Personuppgiftslagen (1998:204) med
tillhörande förordning, ska iakttas vid all hantering av personuppgifter.
Överenskommelsen gäller perioden
2015-11-01 – 2018-12-31
Kalmar 2015-11-XX
Johan Persson
Kommunstyrelsens ordförande
Hans Fritz
Arbetsförmedlingschef
5
Bilagor
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Redovisning av befintlig verksamhet
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan
Avsiktsförklaring – sänkning av arbetslösheten
6
Bilaga 1
Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning
Som avstämningsperiod för nedanstående statistik har arbetsgruppen använt maj/juni 2015.
Det innebär att där inget annat anges är statistiken från maj/juni 2015.
Statistik från Kalmarsunds Gymnasieförbund
Avstämning för nedanstående uppgifter är juni 2015.
Ungdomar inom Kommunala aktivitetsansvaret (KAA)
Vid en kartläggning av antalet ungdomar 16-20 år inskrivna i KAA visar det sig att det finns 115
ungdomar, 74 killar och 41 tjejer.
Av dessa 115 ungdomar väntas 35 att skrivas av inom kort p.g.a. flytt, inskrivning på AF, jobb
eller studier d.v.s. det finns en plan för ungdomen.
Vad gäller antalet ungdomar fördelade på åtgärder/insatser inom KAA konstateras att samtliga
varit föremål för aktivitet eller insats. T.ex. kommunicerade via brev, telefonsamtal eller en
möjlighet att själv gå in på gymnasieförbundets hemsida och meddela egen aktivitet.
Gymnasieförbundet arbetar även aktivt med att erbjuda stöd i form av olika studiebesök, hjälp
med att söka utbildningar eller vid inskrivning på arbetsförmedlingen samt med diskussioner
rörande studier, jobb och framtid.
Unga som inte är behöriga för nationellt gymnasieprogram
64 elever (10,8 %) av 594 i årskurs 9 var inte behöriga till nationellt program på gymnasiet
höstterminen 2015.
Genomströmning i gymnasieskolan
70 % fullföljer sin gymnasieutbildning inom en period av 3 år.
Statistik från Temagruppen Unga i arbetslivet
(Temagruppen Unga i arbetslivet är ett samarbetsprojekt mellan Arbetsförmedlingen,
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, Tillväxtverket, Försäkringskassan,
Skolverket, Nordens Välfärdscenter, Kronofogden, Sveriges Kommuner och Landsting.)
DUA hänvisar till denna statistik som är från 2012 och visar hela åldersgruppen 16-24 år.
I dagsläget finns ingen nyare statistik.
425 ungdomar i Kalmar kommun (192 kvinnor och 233 män) i åldersgruppen 16-24 år varken
arbetade, studerade eller hade känd aktivitet 2012. Det motsvarade 4,6 % av åldersgruppen.
7
Statistik från socialförvaltningen i Kalmar kommun
Unga under 25 år med försörjningsstöd
Totalt antal unga med försörjningsstöd oavsett orsak under maj månad 2015:
111 personer, 68 män och 43 kvinnor.
Av de 111 är det
- 64 ungdomar (47 män och 17 kvinnor) som har försörjningsstöd på grund av arbetslöshet
23 av dessa (15 män och 8 kvinnor) har endast försörjningsstöd som inkomstkälla
5 av dessa (2 män och 3 kvinnor) har endast försörjningsstöd men väntar på ersättning i
form av t.ex. A-kassa, aktivitetsstöd eller dylikt
36 av dessa (30 män och 6 kvinnor) har försörjningsstöd på grund av otillräcklig övrig
ersättning. De flesta av dessa är inskrivna i något program på arbetsförmedlingen och har
aktivitetsstöd men blir inte självförsörjande utan måste även ha försörjningsstöd.
-
13 ungdomar (8 män och 5 kvinnor) som har försörjningsstöd på grund av sociala skäl
-
14 ungdomar (8 män och 6 kvinnor) som har försörjningsstöd på grund av ohälsa
-
20 ungdomar har försörjningsstöd av annan anledning till exempel arbetar deltid,
språkhinder och läser sfi, arbetar hel- eller deltid men har otillräcklig inkomst
Här nedan följer sex tabeller med mer detaljerad information om de 111 ungdomarna som
uppbär försörjningsstöd.
8
Unga under 25 med Försörjningsstöd:
Total statistik för maj månad 2015 – orsakskod:
arbetslöshet
** - två personer förekommer i bägge kategorierna
Kön:
Män
47
Kvinnor
17
Ålder:
16
0
Utbildningsnivå:
Funktionsnedsättning:
Födelseland:
Ingen gymnasial utb.
30
Fysiskt
**4
Inrikes
41
17
0
18
3
19
7
20
8
Gymnasial utb.
29
Psykiskt
**13
21
11
22
15
Eftergymnasial utb.
0
Nej
45
23
11
24
9
Saknas uppgifter
5
Saknas uppgifter
5
Utrikes
23
9
Försörjningsstöd: Inga andra inkomster i form
av sysselsättning eller lön - maj månad 2015
* -en person förekommer i bägge kategorierna
Kön:
Män
15
Kvinnor
8
Ålder:
16
0
Utbildningsnivå:
Funktionsnedsättning:
Födelseland:
Ingen gymnasial utb.
12
Fysiskt
*1
Inrikes
15
17
0
18
1
19
4
20
0
Gymnasial utb.
9
Psykiskt
*4
21
5
22
5
Eftergymnasial utb.
0
Nej
19
23
2
24
6
Saknas uppgifter
2
Saknas uppgifter
0
Utrikes
8
10
Försörjningsstöd: Väntar på någon form av
ersättning till exempel A-kassa, aktivitetsstöd eller
dylikt (ej lönearbete) - maj månad 2015
Kön:
Män
2
Kvinnor
3
Ålder:
16
0
Utbildningsnivå:
Funktionsnedsättning:
Födelseland:
Ingen gymnasial utb.
1
Fysiskt
0
Inrikes
3
17
0
18
0
19
1
20
1
Gymnasial utb.
4
Psykiskt
1
21
1
22
0
Eftergymnasial utb.
0
Nej
4
23
1
24
1
Saknas uppgifter
0
Saknas uppgifter
0
Utrikes
2
11
Försörjningsstöd: Otillräcklig ersättning – har
t.ex. aktivitetsstöd eller A-kassa men blir inte
självförsörjande på denna ersättning (ej
lönearbete) - maj månad 2015
* -en person förekommer i bägge kategorierna
Kön:
Män
30
Kvinnor
6
Ålder:
16
0
Utbildningsnivå:
Funktionsnedsättning:
Födelseland:
Ingen gymnasial utb.
17
Fysiskt
*3
Inrikes
23
17
0
18
2
19
2
20
7
Gymnasial utb.
15
Psykiskt
*8
21
5
22
10
Eftergymnasial utb.
0
Nej
22
23
8
24
2
Saknas uppgifter
4
Saknas uppgifter
5
Utrikes
13
12
Försörjningsstöd: Orsak ohälsa (avser både
sjukskriven med läkarintyg samt aktivitetsersättning) - maj månad 2015
Kön:
Män
8
Kvinnor
6
Ålder:
16
0
Utbildningsnivå:
Funktionsnedsättning:
Födelseland:
Ingen gymnasial utb.
5
Fysiskt
1
Inrikes
11
17
0
18
0
19
1
20
4
Gymnasial utb.
3
Psykiskt
11
21
3
22
3
Eftergymnasial utb.
0
Nej
0
23
2
24
1
Saknas uppgifter
6
Saknas uppgifter
2
Utrikes
3
13
Försörjningsstöd: Orsak sociala skäl – maj
månad 2015
Kön:
Män
8
Kvinnor
5
Ålder:
16
0
Utbildningsnivå:
Funktionsnedsättning:
Födelseland:
17
0
Ingen gymnasial utb.
11
Fysiskt
0
Inrikes
10
18
3
19
1
20
2
Gymnasial utb.
0
Psykiskt
6
21
2
22
2
Eftergymnasial utb.
0
Nej
2
23
2
24
1
Saknas uppgifter
2
Saknas uppgifter
5
Utrikes
3
14
Undersysselsatta
Under maj månad fanns det 195 timanställda ungdomar i åldern 16-24 år i Kalmar
kommuns förvaltningar. (Om dessa ungdomar även arbetar åt annan arbetsgivare,
studerar, är inskrivna på arbetsförmedlingen, önskar ytterligare arbete, är
deltidssjukrivna eller annat finns det dock ingen information om. Det går därmed inte
att dra en slutsats att alla 195 är undersysselsatta.) Åldersfördelning och yrkesområden
framgår av nedanstående tabeller.
Under samma månad fanns 64 deltidsarbetslösa registrerade på arbetsförmedlingen.
Timanställda i kommunen 16-24 år (maj månad 2015)
Äldreomsorg
Ålder
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Kvinnor
Män
3
21
29
32
30
25
21
2
5
10
6
5
6
Totalt
161
34
Ålder
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Kvinnor
Män
14
14
19
27
30
3
2
4
4
4
Totalt
104
17
Totalt antal
ungdomar
195
Totalt antal
ungdomar
121
Barnomsorgen
15
Kost
Ålder
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Kvinnor
Män
Totalt
6
2
Ålder
16
17
18
19
20
21
22
23
24
Kvinnor
Män
Totalt
7
1
1
2
2
1
1
Totalt antal
ungdomar
8
Totalt antal
ungdomar
8
Lokalvård
2
3
1
1
1
1
16
Statistik unga inskrivna på arbetsförmedlingen
787 ungdomar i åldern 16-24 år var inskrivna hos arbetsförmedlingen varav
369 ungdomar i åldern 16-24 år hade en insats hos arbetsförmedlingen.
Av de 787 inskrivna på arbetsförmedlingen maj 2015 var 490 män och 297 kvinnor.
Av de 787 hade 369 stycken (229 män och 140 kvinnor) en insats via arbetsförmedlingen.
En insats som kan vara utbildning, arbetslivsinriktad rehabilitering, program eller annan åtgärd
för att närma sig arbete eller studier.
38 stycken (16 män och 22 kvinnor) var deltidsanställda eller timanställda och deltog inte i
insatser från arbetsförmedlingen.
Av de 787 stycken inskrivna på arbetsförmedlingen
- hade 124 stycken (86 män och 38 kvinnor) registrerad funktionshinderkod i
arbetsförmedlingens register.
Av de 124 personerna med funktionshinderkod var 16 män och 3 kvinnor utrikes födda.
Av de 787 inskrivna på arbetsförmedlingen:
- hade 58 personer inte klarat grundskolan, 39 var män och 19 kvinnor
- hade 137 personer endast grundskola, 91 var män och 46 kvinnor
- hade 540 personer gymnasial utbildning, 325 var män och 215 kvinnor
- hade 52 personer högre utbildning än gymnasium, 35 var män och 17 kvinnor
En slutsats som går att dra av statistiken är att antalet män är i majoritet både totalt bland de
arbetslösa och i de olika grupperna. Den enda grupp där kvinnor är i majoritet är gruppen med
deltidsanställda/timanställda. I gruppen som har eftergymnasial utbildning är fördelningen män –
kvinnor ganska jämn.
Samma period, det vill säga maj månad 2015, fanns det 46 ungdomar i åldern 16-24 år inskrivna
på arbetsförmedlingen men som inte bedömdes stå till arbetsmarknadens förfogande. Gruppens
sammansättning var väldigt varierande: föräldralediga ungdomar, studerande, ungdomar som
väntar på förskoleplats till sitt eller sina barn, sjukskrivna och ungdomar som var bortresta en
längre period. Bland de 46 fanns också ungdomar med pågående drogproblematik och andra
socialmedicinska skäl som gjorde att de inte var redo för arbetsmarknaden.
Studerande inom kommunal vuxenutbildning i åldern 19-24 år våren 2015
309 ungdomar i åldern 19-24 år studerade på Komvux (Axel Weüdelskolan) i maj månad.
Av dessa läste 37 ungdomar på grundläggande nivå.
162 ungdomar i åldern 19-24 år studerade på Kunskapsnavet i maj månad.
Av dessa läste cirka 35 ungdomar en hel yrkesutbildning och resterande kompletterade med
enstaka kurser.
17
Folkbokförda ungdomar i Kalmar kommun åldersgruppen 16-24 år
Uppgifterna är hämtade från Skatteverket 150820.
Kartläggning av målgruppens behov
För att ta reda på vad gruppen ungdomar tycker genomförde Kalmar kommun
(socialförvaltningen och område arbetsmarknad) samt arbetsförmedlingen under framtagandet av
överenskommelsen ett femtontal intervjuer med ungdomar.
Följande frågor ställdes:
• Vilka insatser tycker du har varit bra/givande under din arbetslöshet?
• Vilka insatser tycker du saknas för att du snabbare skulle kommit närmare jobb eller
studier?
• Om du fick önska fritt, vad vill du skicka med oss i vårt arbete för att minska
ungdomsarbetslösheten i Kalmar?
I intervjuerna som är gjorda ger ungdomarna uttryck för följande behov:
•
•
•
•
•
Tidig/omgående omfattande hjälp på individnivå
Samlokalisering på neutral plats, avdramatiserar mötet och behovet
Mer människa, mindre maskiner
Mötesplats för unga, träffas för erfarenhetsutbyte och fika
Körkort
Kalmar kommun (socialförvaltningen och område arbetsmarknad) samt arbetsförmedlingen har
som ambition att fortsätta träffa fler ungdomar för intervjuer och diskussioner kring deras behov
och hur verksamheten kan utvecklas för att möta dessa behov. Dialogen kan ske på många olika
sätt och kommer att fortgå under den period som överenskommelsen gäller.
18
Bilaga 2
Redovisning av befintlig verksamhet
Kalmar kommuns verksamhet inom kommunledningskontoret
Prova På Praktik
PPP är en verksamhet för ungdomar som går ut årskurs 1 på gymnasiet och är folkbokförda i
Kalmar kommun och som inte har hittat annat sommarjobb. Alla ungdomar som söker en plats
och tillhör målgruppen erbjuds en PPP. Praktikplatser finns bland annat inom kommunens
förvaltningar, ideella föreningar och hos landstinget. Ungdomarna praktiserar tre veckor på
halvtid och ersättningen är 1050 kr/vecka. Ungdomarna erbjuds även kulturpraktik där de
fördjupar sig inom sång dans eller teater. Ytterligare alternativ är ”Sommarföretagare” vilket
innebär att ungdomarna provar på att ensam eller tillsammans med en kamrat driva ett företag.
Ett antal praktikplatser lämnas också till socialtjänsten. Dessa platser är behovsstyrda och
ungdomarna kan vara i varierande åldrar.
Ramp
Verksamheten Ramp stödjer deltagarna på deras väg mot arbete eller studier. Aktiviteter är bland
annat kartläggning, jobbsökaraktiviteter, enskilda vägledningsinsatser, studiebesök hos
arbetsgivare och utbildningsanordnare samt praktik. Verksamheten är individanpassad och
vänder sig till ungdomar 18-25 år, inskrivna i arbetsförmedlingens jobbgaranti för ungdomar eller
jobb- och utvecklingsgarantin.
Ramp startade som ett ESF-projekt i januari 2011. ESF-projektet upphörde den 31 december
2013. Då verksamheten hade bra resultat och alla berörda parter var nöjda implementerades
arbetsmodellen i enhetens ordinarie arbete. Samtidigt skrevs även en överenskommelse med
arbetsförmedlingen gällande ungdomar i jobb och utvecklingsgarantin vilket gav Kalmar
kommun en merkostnadsersättning. Sedan ett år tillbaka finns också en överenskommelse för
ungdomar i jobbgarantin.
I verksamheten jobbar en ungdomshandläggare från område arbetsmarknad tillsammans med en
studie- och yrkesvägledare från Kunskapsnavet. Deras olika kompetenser gör att deltagarnas väg
till jobb eller studier i de flesta fall kortas.
Vad gäller jämställdhetsperspektivet i verksamheten Ramp är utgångspunkten i arbetet individen.
Aktiviteter har inte anpassats utifrån kön. Alla ska ha lika rättigheter, möjligheter och
skyldigheter. I enlighet med verksamhetsbeskrivningen visas yrken och yrkesområden på andra
sätt och deltagarna får nya bilder av ett yrke. Till exempel har kvinnliga deltagare stöttats och
uppmuntrats till att genomföra yrkesförarutbildning. Ett annat exempel är att flera yngre män har
sökt sig till yrken inom vård och omsorg efter studiebesök hos utbildningsanordnare,
arbetsplatser och praktik.
Arbetsmarknadsåtgärder via område arbetsmarknad
Handläggare inom område arbetsmarknad placerar ut personer i tidsbegränsade anställningar
inom den kommunala förvaltningsorganisationen, ideella föreningar, organisationer och stiftelser.
Personerna som är arbetslösa och tillhör olika prioriterade grupper av arbetssökande anvisas från
arbetsförmedlingen på olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder såsom lönebidrag,
utvecklingsanställning, trygghetsanställning, offentligt skyddat arbete, särskilt- och förstärkt
särskilt anställningsstöd samt instegsjobb. Område arbetsmarknad kan även ansöka om
nystartsjobb hos arbetsförmedlingen.
19
Målgruppen är arbetslösa personer i gruppen 16-64 år. Fler och fler av de personer som placeras
ut är ungdomar i åldern 18-24 år. En del av dessa ungdomar kommer via ungdomssatsningen
RAMP. Handläggarna inom område arbetsmarknad samverkar med arbetsförmedlingen och
socialförvaltningen för att hitta bra och utvecklande lösningar för varje enskild individ.
TIA
TIA är ett samverkansprojekt inom Samordningsförbundet i Kalmar län. TIA startade 2008 och
är tidsbegränsat t.o.m. 2016. Verksamheten bygger på samverkan mellan (arbetsförmedlingen,
försäkringskassan, Kalmar läns landsting och Kalmar kommun) för att säkerställa att ingen
deltagare hamnar ”mellan stolarna”. Målgruppen för TIA:s insatser är arbetslösa personer 16-64
år som har extra svårt att etablera sig på arbetsmarknaden p.g.a. intellektuella
funktionsnedsättningar. En stor andel av deltagarna i TIA är unga vuxna under 30 år.
Målgruppen är i behov av extra stöd för att finna, få och behålla lämpligt arbete eller
sysselsättning. På TIA kan man arbetsträna och arbetspröva inom olika yrkesområden såsom
enklare monterings- och paketeringsarbete, caféverksamhet, transporter och inom städsektorn.
Syftet med TIA är att matcha deltagarens förmågor med arbetsmarknadens utbud och med hjälp
av handledarstöd finna sin egen väg till ett anpassat arbete.
Invandrarservice
Invandrarservice arbetar med introduktion av nyanlända invandrare, flyktingmottagande samt
integrations- och mångfaldsfrågor. I målgruppen ingår även många ungdomar. Kalmar kommun
har ett integrationspolitiskt program samt ett omfattande introduktionsprogram för nyanlända
invandrare. I introduktionsprogrammet finns bostadsberedskap och försörjning, kurativ,
psykologiskt och socialt stöd, svenskundervisning, praktik, introduktion i skola och barnomsorg,
samhällsinformation, praktiskt stöd vid bosättning samt olika kultur- och föreningsaktiviteter.
Invandrarservice har ett nära samarbete med Komvux och arbetsförmedlingen i introduktionen
samt i olika projekt. Tillsammans med arbetsförmedlingen och Kalmarsunds Gymnasieförbund
finns en lokal överenskommelse om introduktion för nyanlända invandrare.
Varje nyanländ invandrare som är i behov av någon form av introduktion blir individuellt
behandlad, det vill säga får ta del av introduktionsprogrammet i den utsträckning som behövs.
Den individuella variationen är viktig eftersom varje nyanländ invandrare har sin egen individuella
bakgrund med olika kulturella och sociala miljöer. Många flyktingar behöver också ett omfattande
stöd på grund av traumatiska upplevelser vilket inte minst gäller barn och ungdomar.
Kunskapsnavet
Kunskapsnavet har till uppgift att samordna vuxenutbildningen i Kalmar, Torsås och Mörbylånga
kommuner. Kunskapsnavet erbjuder neutral vägledning för vuxna som söker en förändring inom
utbildning och yrkesliv. I vägledningssamtalet utgår man från individens intresse, behov och
förutsättningar men också utifrån arbetsmarknadens krav på kompetens. En av de viktigaste
uppgifterna är att genom kartläggande samtal stödja individen i att komma fram till ett eget väl
genomtänkt beslut. I uppdraget ingår att arbeta med uppsökande verksamhet för att nå dem med
kortast tidigare utbildning.
Kunskapsnavet erbjuder utbildningar på gymnasial nivå, alltifrån enstaka kärnämnen till
sammanhållna yrkesutbildningar. Kunskapsnavet samarbetar med olika utbildningsanordnare t.ex.
Axel Weüdelskolan, Lernia, gymnasieskolor inom Kalmarsunds gymnasieförbund, NTI och
SYAB. Utbildning sker i klass, i flexibel form och på distans.
På Kunskapsnavet finns förutom sju vägledare också två specialpedagoger och en
yrkessvensklärare som en resurs för studerande.
20
Kunskapsnavet arbetar aktivt med frågor som rör jämställdhet. Varje lärare/medarbetare är
ansvarig för att arbetsmiljön är sådan att den främjar jämställdhet. Målet är att kvinnor och män
ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter. Kunskapsnavet arbetar aktivt för att
antalet män som söker till vuxenutbildningen ska öka eftersom varit fler kvinnor än män som
studerat inom vuxenutbildningen. Undervisning och studievillkor ska vara så utformade att både
män och kvinnor ges lika goda möjligheter att lyckas i sina studier.
Kalmar kommuns verksamhet inom socialtjänsten
Multiversum - öppenvård för familjer med ungdomar
Multiversum är en behandlingsinsats inom socialtjänstens öppenvård och som kräver ett beslut
om bistånd. Verksamheten riktar sig till barn och ungdomar i åldern 11-21 år och till förälder till
barn/ungdomar i den åldern som vill ha hjälp med:
• Att förbättra relationen och kommunikationen inom familjen
• Att bryta ett socialt riskbeteende i form av t.ex. ej fungerande vardag, missbruk eller
kriminalitet.
Behandlingen på Multiversum är individuellt upplagd och planeras tillsammans med
socialsekreteraren, ungdom och förälder. Upplägget av en behandling kan se mycket olika ut. Det
innehåll som erbjuds är:
• Tät och regelbunden kontakt
• Familjearbete
• Möjlighet till samarbete med övrigt nätverk
• Möjlighet till individuella kontakter för ungdom respektive förälder
• rePULSE-kurs
Förebyggande teamet
Förebyggande teamet arbetar med förebyggande arbete samt tidiga insatser. Det förebyggande
innefattar bl.a. drogförebyggande arbete samt arbete under så kallade riskkvällar som
skolavslutning och valborg. Förebyggandeteamets målsättning är att erbjuda tidiga insatser när
man upplever oro kring ett barn eller ungdom. Förebyggandeteamet erbjuder:
• Medverkan vid orosamtal i skolan.
• Samtal med föräldrar och barn/ungdom för att kartlägga den unges nätverk och
nätverkets förmåga att stötta den unge.
• I samtal hjälpa föräldrarna att strukturera upp problemen och göra en handlingsplan för
hur familjens förändringsarbete skall fortlöpa.
• Att medverka till att ett samarbete sker med samtliga enheter som arbetar med
barnet/ungdomen.
Förebyggande teamet arbetar oregistrerat och kan hänvisa till andra oregistrerade verksamheter.
Upptäcker förebyggandeteamet att behov finns av andra insatser via socialtjänsten eller annan
myndighet kan teamet hjälpa föräldrarna med en ansökan.
Sedan november 2014 har Resurshuset tillsammans med förebyggarna ett uppdrag i
bostadsområdet Berga och närliggande område. Verksamheten som bedrivs är i huvudsak
uppsökande och riktar sig till unga vuxna som befinner sig i ett utanförskap och därav står långt
från arbetsmarknaden. Det man riktar in sig på är att motivera individerna att bryta ett destruktivt
livsmönster genom att erbjuda lärlingspraktik, coaching samt uppföljning under resans gång.
21
Ungdomsboende
Ungbo är en verksamhet för ungdomar mellan 16 – 20 år, som inte kan bo hemma p.g.a. sociala
problem eller som behöver en bra fortsättning efter en placering på HVB (hem för vård eller
boende) eller familjehem.
Ungdomen bor i egen lägenhet med regelbunden tillsyn av personal. Utifrån en
genomförandeplan sker arbetet individuellt med bl.a. boende, ekonomi och sysselsättning. När
det är möjligt sker även arbete med att stärka nätverket kring ungdomen.
Att ha någon form av skola eller annan sysselsättning är en förutsättning för ett boende i Ungbo.
Målet är att få ungdomarna att vara självförsörjande och få kunskaper och färdigheter som krävs
för att sköta vardagssysslor och skola/arbete.
Bistånd till Ungbo beviljas av utredningsenheten på socialförvaltningen, efter att man utrett
situationen och försökt komma till rätta med problemen med hjälp av andra insatser, t.ex.
familjesamtal.
Resurshuset
Resurshuset är platsen för socialförvaltningens samlade arbetsmarknadsinsatser. Här finns olika
projekt/insatser med målet att personer som står långt från arbetsmarknaden ska finna vägar till
egenförsörjning genom arbete eller studier. Resurshuset arbetar med Empowerment. Deltagaren
ska själv hitta lösningen och drömmen inom sig och Resurshuset ska stötta, vägleda och skapa
möjligheter för att genomföra viljan. Det handlar om kraft, vilja och engagemang.
Resurshusets främsta mål är långsiktighet. Deltagaren ska komma till en lösning som är hållbar
under en lång tid framöver. Processen är olika lång för varje deltagare och olika lösningar,
alternativ och metoder kan prövas under processen. Det absolut viktigaste är att deltagaren själv
tycker att det är en hållbar lösning som känns motiverande och givande. Målgruppen är
människor som befinner sig långt från arbetsmarknaden i åldern 16 – 65 år.
Socialt förebyggande arbete
”Vi i Oxhagen, Träffpunkt Berga och Mötesplats Norrliden” är en långsiktig satsning med syfte
att erbjuda boenden i ett område, yngre som äldre, en aktiv fritid. Målet är att främja integration,
motverka utanförskap, stärka området och att erbjuda kostnadsfria aktiviteter. Tillsammans
samarbetar Kalmar kommun, föreningslivet, frivilligorganisationer, Svenska kyrkan och
näringslivet för att kunna genomföra och erbjuda aktiviteter.
PRIO
2013 genomfördes en inventering av socialförvaltningen i Kalmar kommun inom ramen för det
så kallade PRIO-projektet (Plan för riktade insatser inom området Psykisk ohälsa). Inventeringen
kartlade samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning. Ett signifikant resultat
visade på att det finns stora brister på sysselsättning för personer inom målgruppen (särskilt
kvinnor inom socialpsykiatrin) trots att de har behov och kanske önskemål om detta.
Inventeringen visade också brist på kännedom om målgruppens utbildningsbakgrund, intressen
och yrkeserfarenheter. 2014 genomfördes därför en förstudie till föreliggande projekt på uppdrag
av socialförvaltningen i Kalmar kommun, arbetsförmedlingen och försäkringskassan. I studien
intervjuades kvinnor med insatser från kommunens socialpsykiatri, med fokus på deras
erfarenheter och upplevelser av sysselsättningsinsatser.
Studien visade på flera gemensamma behov för kvinnorna. Det ena handlar om att det generellt
behövs mycket individuellt stöd som styrs av individuella förutsättningar såsom intresse,
22
erfarenhet, mål och drömmar. Varje person har också individuellt behov av vägledning och stöd i
praktiska frågor och kontakt med olika myndigheter. Kvinnorna uttrycker ett stort behov av att
involverade myndigheter samverkar mer kring individen och på det sättet avlastar henne/honom
från en tung administrativ roll. Myndigheterna behöver också tänka på dialogen med den enskilde
och ta på sig rollen att visa vilka möjligheter som finns. Detta är särskilt viktigt då det finns en
stor rädsla och känslor av maktlöshet hos målgruppen i relationen med myndigheter i fråga.
Projektet genomförs under 2015 och drivs under ledning av en styrgrupp med representanter
från socialförvaltning, arbetsförmedling och försäkringskassa. En projektledare är rekryterad för
att ge stöd och vägledning till kvinnor med insatser inom socialpsykiatrin som önskar någon form
av sysselsättning. Stödet sker individuellt och planeras tillsammans med kvinnorna utifrån deras
behov och önskemål. Syftet är att möjliggöra målet om att andelen kvinnor som har insats inom
socialpsykiatrin och som har sysselsättning är högre i oktober 2015 jämfört med den kartläggning
som genomfördes 2013.
Navigatorskolan
Projektet bedrivs i nära samverkan mellan socialförvaltningen i Kalmar kommun och
Kalmarsunds Gymnasieförbund med den Lokala samverkansgruppen, bestående av
representanter för försäkringskassan, arbetsförmedlingen, Landstinget i Kalmar län och Kalmar
kommun, som styrgrupp. Samordningsförbundet finansierar projektet. Projektet startade den 8
januari 2013 och pågår till den 31 december 2015.
Navigatorskolan vänder sig till 16-20 åringar och är en plats för de som behöver ett alternativ till
den traditionella undervisningen i skolan. På Navigatorskolan blandas praktiskt arbete med teori
vilket kan underlätta för de som har svårt för den vanliga klassrumspedagogiken eller har en stor
skoltrötthet. Projektet vänder sig även till de som idag finns utanför skolan av olika anledningar.
Det finns också möjlighet till personlig utveckling och vägledning då det är ett projekt med de
fyra myndigheterna plus skolan som samarbetspartner.
Syftet med Navigatorskolan är att skapa en verksamhet där det blir möjligt att erbjuda
målgruppen en plattform där de kan växa och känna sig trygga för att sedan hitta sin väg till
arbetslivet och delaktighet i samhället. Det övergripande målet är att fånga upp den
ungdomsgrupp i åldern 16-20 år som idag ej befinner sig i skolans värld eller inte fungerar i den
traditionella skolan av olika anledningar. Genom att skapa en verksamhet där främst
gymnasieskolan, KAA och socialtjänsten samverkar ska dessa ungdomar känna trygghet,
delaktighet och meningsfullhet så att deras kapacitet ökar beträffande att klara studier och att
närma sig den reguljära arbetsmarknaden och därmed bli anställningsbara.
Vägen In
Vägen In bedrivs på Resurshuset och är ett utvecklingsarbete med tätt samarbete mellan
invandrarservice, socialförvaltningen och arbetsförmedlingen. Det startade 2014 och kommer
drivas till 2017 som det ser ut i dagsläget. Vägen In vänder sig till nysvenskar i åldern 18-64 år
som står långt ifrån arbetsmarknaden.
Vägen In startar med en 16 veckor lång inspirationskurs där handläggare och deltagare lär känna
varandra ordentligt. Det handlar om att skapa förtroende och trygghet. Först när detta infunnit
sig påbörjas arbetet med individens drömmar och mål på arbetsmarknaden. Utöver
inspirationskursen finns enskild coaching med varje individ vid ett tillfälle i veckan. Efter de 16
veckorna är det dags att pröva vingarna på arbetsmarknaden. Det startar ofta med en praktik men
målet är alltid att det ska övergå i något mer långsiktigt inom snar framtid. Praktik är bra och kan
ha många fördelar för individen men det absolut viktigaste är långsiktighet.
23
Arbetsförmedlingens verksamhet
Arbetsförmedlingen erbjuder ungdomar särskilda insatser och program för att underlätta deras
etablering på arbetsmarknaden. Vilka insatser eller program som kan bli aktuella beror på vilket
behov den unga har av att rustas inför arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen har särskilda insatser och program för arbetssökande under 25 år för att de
så snabbt som möjligt ska nå målet arbete eller utbildning. Exempel på detta är jobbgarantin för
ungdomar, yrkesintroduktion, nystartsjobb och utbildningsinsatser vid folkhögskolor. Nytt från
andra delen av 2015 är utbildningskontrakt och traineejobb. Även för nyanlända ungdomar finns
flera insatser.
Matchning till arbete
Ungdomar som anmäler sig som arbetssökande matchas mot lediga platser utifrån sin kompetens.
Matchning omfattar alla former av möten mellan arbetsgivare och arbetssökande.
Arbetsförmedlingen erbjuder mötesplatser för arbetsgivare och arbetssökande dels genom
webbplatsen, dels genom rekryteringsträffar och personliga möten.
Att matcha innebär också att ackvirera plats för arbetssökande som har behov av sådant stöd.
Arbetsförmedlingen har ett inriktningsmål inom funktionshinderpolitiken som innebär att
matchningen mellan arbetssökande personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga och lediga arbeten ska vara effektiv.
Jobbgarantin för ungdomar
Att motverka den höga ungdomsarbetslösheten och korta ungdomars tid i arbetslöshet är en
viktig del av arbetsförmedlingens arbete.
Jobbgaranti för ungdomar skiljer sig från andra liknande program genom att målet inte enbart är
arbete utan också att få ungdomar att påbörja eller återgå till utbildning. Med tanke på den
kommande generationsväxlingen är det viktigt att poängtera vikten av att utbilda sig.
Arbetsförmedlingen har här ett stort ansvar att vägleda ungdomarna till att återuppta utbildning
inom det reguljära utbildningsväsendet.
Målgrupp
För att anvisas till jobbgarantin ska en arbetssökande ha fyllt 16 men inte 25 år och
• under en period om sammanlagt 90 kalenderdagar, inom en ramtid av fyra månader, ha
varit arbetslös på heltid och anmäld som arbetssökande hos arbetsförmedlingen
alternativt
• under en period om sammanlagt 90 kalenderdagar, inom en ramtid av fyra månader, haft
deltids- eller timarbete och vara berättigad till arbetslöshetsersättning enligt lagen
(1997:238) om arbetslöshetsersättning.
Anvisning till programmet kan också ske utan kvalificeringstiden för ungdomar som fyllt 16 men
inte 25 år som
• Deltagit i det arbetsmarknadspolitiska programmet arbetslivsintroduktion.
• Varit arbetslös och anmäld hos arbetsförmedlingen och har dömts till fängelse och
beviljats vistelse utanför anstalt (utslussningsåtgärder) eller är villkorligt frigiven men inte
fullgjort ett år av prövotiden enligt 11 kap 1 § Fängelselagen (2010:610).
• Har deltagit i insatser enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända
invandrare och etableringsplanen har upphört att gälla för att tiden för etableringsplanen
har löpt ut.
24
•
I jobbgarantin finns ungdomar upp till 25 år samt upp till 30 år om ungdomen har en
funktionshinderkod.
Utformning av programmet
Jobbgaranti för ungdomar är ett arbetsmarknadspolitiskt program. Aktiviteterna i jobbgarantin
för ungdomar får genomföras i arbetsförmedlingens regi eller upphandlas.
Insatserna inom programmet ska vara individuellt utformade och täcka den arbetssökandes
arbetsutbud. Aktiviteterna omfattar fördjupad kartläggning, studie- och yrkesvägledning,
jobbsökaraktiviteter med coachning, arbetspraktik, utbildning, stöd till start av
näringsverksamhet, arbetslivsinriktad rehabilitering och arbetsträning/ förstärkt arbetsträning.
Jobb- och utvecklingsgarantin
Syfte
Jobb- och utvecklingsgarantin är ett program för den som varit frånvarande från
arbetsmarknaden under en längre period. Jobb- och utvecklingsgarantins fokus är arbete och
programmet ställer höga aktivitetskrav på deltagaren. Den arbetssökande ska under programtiden
kontinuerligt matchas mot arbetsmarknaden. Insatserna inom programmet ska vara individuellt
utformade och syfta till att den arbetssökande så snabbt som möjligt kommer i arbete.
Programmet ska ge utrymme för samarbete med externa aktörer.
Programmets tre faser
Jobb- och utvecklingsgarantin är indelad i tre faser som i huvudsak innehåller följande aktiviteter:
•
•
•
Fas 1, kartläggning, jobbsökaraktiviteter med coachning och förberedande insatser.
Fas 2, arbetspraktik, arbetsträning och förstärkt arbetsträning.
Fas 3, sysselsättning hos anordnare.
Vem kan ta del av programmet?
Vilka som är aktuella för anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin är beroende av olika krav på
om den sökande haft arbetslöshetsersättning, saknat arbetslöshetsersättning, är deltidsarbetslös,
deltagit i jobbgaranti för ungdomar, varit aktuell inom Kriminalvården eller deltagit i
arbetslivsintroduktion.
Aktuella för anvisning är även sökande som har deltagit i insatser enligt lagen om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare och etableringsplanen har upphört att gälla för
att tiden för etableringsplanen har löpt ut.
•
•
•
Samtliga deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin som vid årets ingång fyllt 20 år är
berättigade till minst ett års nystartsjobb.
Deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin har möjlighet att få anvisning till särskilt
anställningsstöd om han eller hon deltagit i programmet i minst 6 månader eller som
ungdom vid inträdet i jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen ska samråda
med arbetstagarorganisation innan någon anvisas ett arbetsmarknadspolitiskt program
eller tar del av en arbetsmarknadspolitisk insats som är förlagd till en arbetsplats.
I jobb- och utvecklingsgarantin finns ungdomar upp till 25 år samt upp till 30 år om
ungdomen har en funktionshinderkod.
25
Etableringsuppdraget - målgrupp och uppdrag
Målgruppen är personer som har fått uppehållstillstånd som flyktingar, skyddsbehövande med
flera samt anhöriga till dessa. De anhöriga ska ha sökt uppehållstillstånd inom sex år från det att
den utlänning som den anhöriga har anknytning till först togs emot i en kommun för att tillhöra
målgruppen. Personerna ska ha fyllt 20 men inte 65 och det får inte ha gått mer än ett år sedan
första folkbokföringen i en kommun. I vissa fall omfattas även unga från 18 år som saknar
föräldrar i Sverige.
Arbetsförmedlingen har fått ett övergripande ansvar för nyanländas etablering på
arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska genomföra etableringssamtal med samtliga nyanlända
som omfattas av målgruppen, så snabbt som möjligt efter att den nyanlände har beviljats
uppehållstillstånd. Syftet är att upprätta en individuell etableringsplan med insatser på heltid, som
ska underlätta och påskynda den nyanländes etablering på arbetsmarknaden.
Arbetsförmedlingen ska hjälpa personer som beviljats uppehållstillstånd och som har behov av
hjälp med bosättning. Etableringssamtalen syftar bland annat till att kartlägga den nyanländes
kompetens och bakgrund så att arbetsförmedlingen kan anvisa personen till lämpligt boende.
Nyanlända som medverkar till upprättande av sin etableringsplan samt deltar i etableringsplan har
rätt till etableringsersättning. Arbetsförmedlingen ska besluta och beräkna etableringsersättning
fram till dess att den nyanlände har blivit självförsörjande, dock längst under två år.
De särskilda etableringsinsatserna får pågå som längst under 24 månader efter upprättad
etableringsplan. Den totala ramtiden inklusive överhoppningsbar tid är 36 månader.
I arbetet med introduktionsinsatser för nyanlända ska arbetsförmedlingen samverka med framför
allt Migrationsverket, kommuner, länsstyrelsen och försäkringskassan. Utöver sin
samverkansskyldighet har myndigheterna specifika ansvarsområden som beskrivs i de lagar och
förordningar som reglerar etableringsuppdraget.
Syftet med samverkan är att åstadkomma en sammanhållen och överlappande
etableringsplanering för nyanlända arbetssökande och därmed ge individen möjlighet att snabbt
hitta arbete. Samverkan kan regleras genom regionala och/eller lokala överenskommelser som
bör revideras årligen.
Parterna bör komma överens om rutiner för att samordna och koordinera olika insatser som kan
underlätta och påskynda nyanländas inträde på arbetsmarknaden.
Kompletterande arbetsförmedlingstjänster
Arbetsförmedlingen har i uppdrag att samarbeta med kompletterande aktörer.
Kompletterande aktörer erbjuder individuellt anpassade tjänster som innefattar personlig
handledning och stöd utifrån varje deltagares specifika behov. De kompletterande aktörernas
förmåga att pröva nya angreppssätt och lösningar, med fokus på individens behov, ökar den
arbetssökandes möjligheter till arbete.
Arbetsmarknadsutbildning och förberedande utbildning
Arbetsmarknadsutbildning är en kortare utbildning med tydlig inriktning mot aktuell efterfrågan
på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses via det reguljära utbildningsväsendet. Förberedande
utbildning ska vara av förberedande eller orienterande karaktär.
26
Introduktion till arbete
Målgruppen för tjänsten är personer som har behov av tidiga insatser för att förhindra långvarig
arbetslöshet. De aktiviteter och insatser som ingår i tjänsten ska ha fokus på att stimulera
arbetsförmågan och ha en tydlig koppling till arbete.
Stöd och matchning
Tjänsten riktar sig till arbetssökande som kan arbeta men som behöver ett förstärkt stöd för att
komma ur sin arbetslöshet. Den upphandlas i ett valfrihetssystem och varje arbetssökande får
själv välja leverantör.
Arbetsförmedlingens särskilda uppdrag för unga med funktionsnedsättning
Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att bedriva verksamhet för vissa unga med
funktionsnedsättning.
Uppdraget kan delas upp i två områden:
1. Verksamhet för unga med funktionsnedsättning innebär att arbetsförmedlingen samverkar
med skolan för att genom vägledning och information underlätta övergången från skola till
arbetslivet för den som har en funktionsnedsättning och har fyllt 16 år men inte 30 år.
2. Arbetsförmedlingen samverkar också med försäkringskassan för att öka möjligheterna till
egenförsörjning genom förvärvsarbete för den som uppbär aktivitetsersättning p.g.a. nedsatt
arbetsförmåga.
Arbetsförmedlingens jämställdhetsarbete
Arbetsförmedlingen bedriver ett målinriktat arbete för att aktivt främja jämställdhet och
mångfald. Jämställdhets- och mångfaldsarbetet ingår i den ordinarie verksamheten, är allas ansvar
och ska integreras i alla delar av verksamheten. Det innebär att arbetsförmedlingen ska vara en
myndighet som förebygger och motverkar diskriminering samt tillvaratar kompetens och
respekterar allas olikheter.
Arbetsförmedlingens jämställdhetsuppdrag har två inriktningar:
Dels det arbetsmarknadspolitiska uppdraget vars huvuduppgift är att bidra till ökad jämställdhet mellan
kvinnor och män. Kvinnor och män ska ha tillgång till förmedlings- och programverksamheten
på samma villkor. Det arbetet sker genom strategin jämställdhetsintegrering. Det innebär att ett
jämställdhetsperspektiv integreras i alla led av planering, beslutsfattande, utförande och
uppföljning av arbetsförmedlingens verksamhet, eftersom jämställdhet mellan kvinnor och män
skapas i det dagliga arbetet.
Dels det personalpolitiska uppdraget som innebär att bedriva ett aktivt jämställdhetsarbete enligt
diskrimineringslagen. Samt ge alla medarbetare samma möjligheter oavsett kön.
Arbetsgivararbetet
Grunden i arbetsgivararbetet är att alla arbetsgivare ska få en basservice via digitala verktyg för en
effektiv självservice. Målet är att på ett effektivt sätt sänka vakans- och arbetslöshetstiderna. Det
innebär att arbetsförmedlingen ska samarbeta med arbetsgivare på ett differentierat sätt. De
arbetsgivare som bedöms som strategiskt viktiga får en fördjupad service och får en
kundansvarig. Det kan vara arbetsgivare som har behov av den kompetens som finns bland de
inskrivna hos oss, tillväxtföretag eller arbetsgivare som har möjlighet att anställa arbetssökande
27
som står långt från arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen ska vara proaktiv i
arbetsgivarkontakterna. Sedan flera år tillbaka driver arbetsförmedlingen ett rikstäckande arbete
med vissa större arbetsgivare som t.ex. Swedbank, ICA, Försvarsmakten, Apoteket Kronan m.fl.
Eures - Europeisk arbetsförmedling
Syftet med Eures-nätverket är att öka rörligheten på den gemensamma arbetsmarknaden i
Europa. Det sker via matchning av arbetsgivare och arbetssökande inom EU, EES-länderna och
Schweiz. Det handlar om tjänsterna ”Rekrytera nya medarbetare” och ”Söka arbete”.
Eures service till arbetssökande
Att arbetskraften i Europa blir mer mobil är nyckeln till att säkra Europas ekonomiska stabilitet.
Arbetsförmedlingen erbjuder olika typer av stöd och hjälp till arbetssökande för att hitta och ta
ett arbete i ett annat europeiskt land.
På webbplatsen finns utlandssidor med lediga jobb, tips och råd till arbetssökande för att de ska
bli bättre förberedda inför arbete utomlands. Detta utnyttjas framför allt av ungdomar som vill
pröva på att arbeta i ett annat EU-land. Arbetsförmedlingen anordnar regelbundna
rekryteringsmässor för europeiska arbetsgivare med rekryteringsbehov.
Eures service till arbetsgivare
Arbetsförmedlingen hjälper svenska arbetsgivare som vill rekrytera i Europa att hitta rätt
kompetens till sina lediga platser. Fokus ligger på bristyrkesområden: ingenjörer, IT-specialister,
läkare och specialistsjuksköterskor.
I servicen till arbetsgivare kan erbjudas skräddarsydda rekryteringar i alla EU/EES-länder och
Schweiz tillsammans med Eures-kollegorna från dessa länder. Arbetsgivare kan också följa med
oss på jobbmässor runt om i Europa för att träffa kandidater på plats. Arbetsförmedlingen ger
även service till europeiska arbetsgivare som söker svensk arbetskraft.
Ung Chans
Arbetsförmedlingen i Kalmar har sedan flera år tillbaka ett bra samarbete med Kalmar kommun
för att tillsammans arbeta för minskad ungdomsarbetslöshet. I början av 2013 resulterade detta i
en samverkansmodell, där kommunen och Arbetsförmedlingen tillsatte varsin tjänst för att på
heltid ägna sig åt arbetsgivarkontakter och att ta fram praktikplatser. Idag har arbetsförmedlingen
tagit över projektet och två personer arbetar med detta.
Långsiktiga relationer
Att jobba med arbetsgivarkontakter på ett så här kontinuerligt och strukturerat sätt har inneburit
att goda och långsiktiga relationer byggts upp med många företag. Flera arbetsgivare, som Ikea,
Scandic, Blomsterlandet, har till exempel bjudits in och föreläst för ungdomarna om sina företag
och gett allmänna tips och råd.
Genom att erbjuda föreläsningar i samband med praktikmässor skapas ett forum där ungdomar
träffar arbetsgivare.
Regelbundna träffar
Varje vecka kallas eller bjuds ungdomarna in till praktikmässa. Där får de jobbeskrivningar och
kan göra intresseanmälningar för de olika praktikplatserna. Intresseanmälningarna lämnas sedan
över till arbetsgivarna.
28
Arbetsförmedlingens prognosarbete
Två gånger om året intervjuar arbetsförmedlingen mer än 10 000 arbetsgivare över hela landet.
I Kalmar besöktes under höstprognosen 2015 drygt 100 arbetsgivare. Resultatet publiceras i
prognoser för arbetsmarknadens utveckling den närmaste tiden, på riks- och länsnivå.
Prognosarbetet skapar förutsättningar för kontoren att nå god kunskap om den lokala
arbetsmarknaden och stärker förmedlingens nätverk med arbetslivet. God kunskap om
arbetsgivarnas rekryteringsbehov och om kompetensen hos de arbetssökande är nödvändigt för
en effektiv matchning mellan arbetssökande och vakanser. Goda nätverk ökar även möjligheterna
för förmedlingen att hjälpa personer i utsatta grupper att få fotfäste på arbetsmarknaden.
Prognosarbetet är också en förutsättning för en gedigen verksamhetsplanering och påverkar även
utvecklingen av de arbetsmarknadspolitiska instrumenten.
Hela organisationen har ett ansvar för att prognosen håller en hög kvalité och att produkten är till
nytta för hela verksamheten. Det viktigaste kugghjulet för detta är de lokala arbetsförmedlingarna.
Prognosarbetet inkluderar i huvudsak två delar:
•
•
Prognosintervjuerna som genomförs två gånger per år med både privata och offentliga
arbetsgivare. Prognosintervjuerna resulterar i 21 länsprognosrapporter och en
riksprognosrapport.
Yrkesbarometern är en yrkesprognos på ett års sikt, som även den genomförs två gånger
per år. De bedömningar som arbetsförmedlingskontoren registrerar i Yrkesbarometern
utgör underlag för Yrkeskompassen samt rapporten Var finns jobben? och den länsvisa
broschyren Jobbmöjligheter.
Detta arbete ligger till grund för vägledningen och matchningen av de arbetssökande.
Supported employment
Metoden supported employment har ursprungligen utvecklats för att ge ett särskilt stöd till
personer med funktionshinder. Stödet är individuellt och ges av en stödperson. Att ge
arbetsplatsintroduktion med stöd har visat sig vara bra även för andra grupper med särskilda
behov. Metoden har utvecklats i USA och Canada och bygger på en teori om att de flesta kan
arbeta om rätta stödinsatser ges. Integration och normalisering genom anställning på den
reguljära arbetsmarknaden är en viktig del i teorin. I metodens ursprungliga tillämpning ingår att
den funktionshindrade får en reguljär anställning och stödpersonen inledningsvis utför
arbetsuppgifter i produktionen till dess att den anställde kan klara av arbetsuppgifterna själv.
Metodens tillämpning i Sverige kräver en viss anpassning till lagstiftningen på svensk
arbetsmarknad. Det viktigaste avsteget som görs i den svenska modellen är att stödpersonen
endast utför arbetsuppgifter i instruerande syfte.
Metoden bygger på fem steg: sökandeanalys, ackvirering, arbetsanalys, introduktion och
uppföljning. De olika stegen ska tillämpas utifrån den sökandes och arbetsplatsens behov av stöd.
Metoden är internationellt spridd och erfarenheter finns i de flesta europeiska länder. Det finns
en europeisk organisation EUSE som förmedlar erfarenheter kring metoden i form av
konferenser och nätverk. Metoden har utvecklats och anpassats till förhållanden i
arbetsförmedlingens verksamhet av resursfunktionen för SIUS, som numera ingår i avdelningen
Rehabilitering till arbete.
29
Gymnasieförbundets preventiva insatser
Information till rektor om elevs svårigheter
Särskilda stödinsatser ska ges till elever inte bara om en elev har svårigheter att nå
kunskapsmålen, utan även om eleven av andra skäl är i behov av särskilda stödinsatser (Skollagen
3 kap. §8). Sådana andra skäl kan vara av social, psykologisk eller somatisk karaktär. Det är rektor
som har det yttersta ansvaret för att ta avgörande beslut i det enskilda fallet. Om någon av
skolans anställda får en förstahandsuppgift från en elev som indikerar att eleven mår dåligt
(socialt, psykiskt eller somatiskt) eller den anställde själv observerar att en elev mår dåligt så ska
uppgiften omedelbart dokumenteras och överlämnas till rektor. Om uppgiften är sådan att den
omfattas av bestämmelser i Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400), - företrädesvis 23
kap. § 2, 4 eller 25 kap. § 1- ska informationsbäraren göra en menbedömning innan uppgiften
förs vidare.
Om någon av skolans anställda får en andrahandsuppgift som indikerar att en elev mår dåligt så
ska frågan ställas till uppgiftslämnaren om rektor blivit informerad. Om svaret blir nej ska den
som fått uppgiften i andra hand uppmana den som fått uppgiften i första hand att omedelbart
dokumentera den och överlämna den till rektor eller själv informera rektor. Om uppgiften är
sådan att den omfattas av bestämmelser i Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400), företrädesvis 23 kap. § 2, 4 eller 25 kap. § 1 - ska informationsbäraren göra en menbedömning
innan uppgiften förs vidare.
När rektor får en uppgift som indikerar att eleven mår dåligt ska rektor omedelbart se till att en
utredning i samråd med elevhälsan görs för att bedöma vilka åtgärder som måste sättas in.
Övriga stödprocesser - specialpedagogisk verksamhet
Policy
• Alla som vill ha hjälp och stöd ska erbjudas det.
• Verksamheten är elevstyrd, d.v.s. eleven styr innehåll, tid och frekvens.
• Resurscentrum är bemannat hela skolveckan.
• Eleven följer i normalfallet undervisningen i klassen.
• Stöd sker i första hand på icke schemalagd tid som sovmorgnar, eftermiddagar och
håltimmar.
Till Resurscentrum kommer till exempel elever som:
• Har utarbetade åtgärdsprogram enligt studieplaneringsbeslut
• Behöver hjälp att strukturera och planera sin studiegång
• Efter en längre sjukdomsperiod behöver hjälp/stöd för att komma ikapp eller behöver en
lugnare studiemiljö under en inslussningsperiod
• Behöver kompensatoriska åtgärder p.g.a. läs- och skrivsvårigheter
• Regelbundet får hjälp med läs- och skrivträning
• Inte har nått målen i en kurs och har fått prövningstillstånd
• Behöver arbeta extra för att nå kursmålen
• Strävar mot högre betyg
Resurscentrum erbjuder även stöd till elever som behöver hjälp med:
• Förberedelser inför prov
• Genomförande av prov (och har särskilda behov)
• Läxläsning
• Vissa kursmoment
30
Verksamhetshandbok
Kapitel
Avsnitt
Kap.nr:
Sidnr:
Övriga stödprocesser
Specialpedagogisk verksamhet
19.05.04
1(4)
Dokumentansvarig (namn och funktion)
Fastställd av (namn och funktion)
Fastställd datum
Reviderad datum
Lena Sandell, Rektor
Lena Sandell, Rektor
2013-09-02
2015-08-10
Enhet
ST- Stödprocess för elevens kunskapsutveckling
Stagneliusskolan
Förstärknin
gs-lärare
EH +
Speciallärare
Arbetslaget
Mentor
Undervisande
lärare
Dokumentnamn
Utvecklingssamtal
elev/förälder/lärare
(varje termin)
Betyg
Eleven når
kunskapsmålen
Insatserna ger
resultat
Dokumentation
över ännu ej
genomgångna
kursmoment…
VLS 20.13
Ind.
studieplan
Eleven når INTE
kunskapsmålen
Arbetslagskonferens
Eleven visar
andra
svårigheter i sin
skolsituation
Ev. förstärkt
med EH-repr.
Kartläggni
ng av kurs.
(undervisande
lärare)
VLS 20.05
Insatser utifrån
ämneskartläggning
Insatserna ger
inte resultat
Åtgärdsprogram
Specialped.
insatser
Dokumentation av planerade
resp. genomförda insatser +
utvärdering
Ingen
åtgärd
Förstärkningslärare (i ämnet)
Åtgärd
behövs
Speciallärare
Specialpedagog
31
Extern
nivå
Rektorsnivå/EHT
2(4)
Kopia
till
rektor
(elevmapp)
Mentorskonferens
(EHT)
Utökad
utredning
- Spec.ped
- Skolsoc.
- Med.
Mentorsprotokoll
(EHT)
EVK +
Uppföljning
EVKprotokoll
(Spec)
ABC, BUP, an
nat
32
Stödprocess för elevens kunskapsutveckling
Mentor
Mentor är den som har det största ansvaret för eleven. Varje termin har mentor, elev och
föräldrar (om eleven inte är myndig och avsäger sig föräldrarnas deltagande) utvecklingssamtal
och går då igenom elevens individuella studieplan, kontrollerar att den stämmer, att eleven läser
tillräckligt med kurser och att totalpoängen är 2500 p. Mentor skaffar sig via undervisande lärare
en bild av hur studierna fortlöper för eleven. Mentor dokumenterar. Mentor är också den som
skall informera eleverna om och hjälpa eleverna att söka upp förstärkningslärare vid behov.
Undervisande lärare
Undervisande lärare har ansvar för elevens kunskapsutveckling i sitt/sina ämnen. Löpande ska
lärare och elev samtala om detta och om läraren bedömer att eleven inte kommer att nå målen för
kursen ska en kartläggning av kurs snarast göras. En kopia av denna kartläggning skickas hem till
målsman, en kopia läggs i elevakten (så att rektor får information om eleven), en kopia behåller
läraren själv. Läraren har därefter ansvaret för att hjälpa eleven att nå målen i enlighet med den
pedagogiska kartläggningen. Eleven kan dessutom få hjälp av F-lärare i förstärkningskorridoren
om det behövs. Undervisande lärare kan ta hjälp av speciallärare eller specialpedagog i
utarbetande av kartläggning av kurs.
Arbetslaget
Arbetslaget har ett gemensamt ansvar för eleverna på programmet. Varje vecka träffas arbetslaget
i arbetslagsmöte och eleverna står alltid i fokus vid dessa möten. Elevhälsan finns tillgänglig
denna tid och kommer att delta i arbetslagens möten men kan också särskilt kallas in vid
diskussioner kring elever som behöver stöd i sitt skolarbete. Mentor dokumenterar de elever som
tas upp av andra i arbetslaget. Eleverna har även varje vecka studietid.
Elevhälsan
Elevhälsan har ett särskilt ansvar för elever i behov av särskilt stöd. Elevhälsan besöker
arbetslagen på deras arbetslagstid. Speciallärarna/specialpedagogerna träffas också varannan
tisdag, då ofta tillsammans med skolledningen. Elevhälsoteamen sitter med vid
Mentorskonferensen tillsammans med rektor och mentor. Även ett ”öppet hus” finns då vem
som helst av mentorerna kan besöka elevhälsoteamet för diskussion om elev/elever de är
bekymrade för.
Förstärkningslärare
Förstärkningslärare har ett särskilt ansvar för elever som behöver stöd i sitt skolarbete under ftiderna och de elever som behöver läsa upp ett IG/F under gymnasietiden. Förstärkningslärare i
olika ämnen finns enligt fastställt schema. Mentor ser till att eleverna går till F-lärarna för att nå
målen i alla ämnen.
Rektor
Rektor har det största ansvaret för att elever i behov av stöd får det stöd de har rätt till. Därför
ska rektor informeras via den rutin som finns under mentor och undervisande lärare (se ovan).
Rektor beslutar om åtgärder behövs eller inte och om elever ska utredas ytterligare
(specialpedagogiskt, skolsocialt eller medicinskt). Om åtgärder behövs beslutar rektor om att
åtgärdsprogram skall upprättas. Rektor beslutar vidare om förlängning av kurser och uppflyttning
i årskurser.
33
Regionförbundet Kalmar läns verksamheter
Plug In 2.0 i Kalmar län
Regionförbundet i Kalmar har fått stöd för fyra verkstäder som startar i augusti 2015. Dessa fyra
verkstäder innefattar totalt 10 av länets 12 kommuner. Regionförbundet har fått 3,4 miljoner
kronor att fördela för att under ett läsår genomföra dess verkstäder. De kommuner som
rekryterat ny personal är inne i slutfasen och övrig personal inom projekten har omfördelats inom
respektive organisation. Projektledare och övriga i de lokala styrgrupperna är utsedda.
Kalmarsunds gymnasieförbund (Kalmar, Borgholm, Mörbylånga, Torsås kommuner) är en av de
fyra ovan nämnda verkstäderna. Målet med verkstaden är att öka elevernas närvaro och
meritvärde för att i sin tur leda till ökad behörighet och kompetens, vilket ytterligare leder till
ökade möjligheter till studier/anställningsbarhet. De motivationshöjande insatserna ska vända sig
till eleverna inom, och mellan, introduktionsprogrammen. Insatserna ska på så sätt vara en väg till
möten, oberoende av kön, nationalitet och bakgrund för att öka förståelsen för varandras
olikheter, men även för att finna likheter som binder elever samman. Insatserna ska även stärka
varje elev och få dem att växa på ett plan som inte alltid behöver kretsa kring skolämnen och
betyg, men som i sin tur leder till ökad kompetens och behörighet.
En väg med hjälp av motivationshöjande insatser är samtal, där motiverande samtal med ett
coachande förhållningssätt är ett sätt att nå eleverna och att stötta eleverna inför fortsatta studier,
men också mot målet anställningsbarhet. Genom Kalmarsunds Gymnasieförbund och Global
Profil kommer ett projekt Mindset att inledas inom förbundet inför kommande läsår. Mindset
handlar om ett gemensamt förhållningssätt till lärande och hur man hanterar utmaningar som
gynnar elevernas kunskapsutveckling. Genom att förstå hur det egna lärandet fungerar och inse
att det finns möjlighet att påverka inställningen till det egna lärandet ökar motivationen vilket i sin
tur påverkar kunskapsutvecklingen och därmed resultaten i en positiv bemärkelse. Personen
kopplad till verkstaden kommer att ingå i Lars Kaggskolans ”Mindset-grupp”.
Verkstaden kommer att vara en del av skolvardagen för eleverna inom
introduktionsprogrammen, där en särskild person genom verkstaden kommer att ansvara för
planering, upplägg och genomförande av de motivationshöjande insatserna – i samarbete med
övriga arbetslaget. Målet är att utveckla elevernas sätt att tänka och därmed skapa den (I)nre
(M)otivation som verkstaden ska verka för.
Samhällsorientering på modersmål för unga
Regionförbundet driver, tillsammans med länets kommuner, Regional samverkan kring
Samhällsorientering på modersmål för nyanlända. Nytt för hösten är test av "So för unga".
Samhällsorienteringen för unga förmedlas i dialog- och diskussionsform anpassat efter den
nyanlända ungdomens egna förutsättningar och perspektiv. Kursen har fokus på viktiga frågor
som rör nyanlända ungdomars introduktion till det nya landet Sverige som demokrati, samhälle,
framtid, individ, jämställdhet, fritid, livsstil, rättigheter, skyldigheter, hälsa, samlevnad, droger,
alkohol, studier, arbete m.m. Fokus kommer att ligga på att integrera ungdomarna i det lokala
samhället genom att aktivt knyta an de lokala aktörerna (kommunala, ideella) till kurserna genom
att ta emot eller gå på studiebesök. Kursen riktar sig till ungdomar mellan 13-20 år och innefattar
12 tillfällen á 3 timmar per tillfälle.
34
Bilaga 3
Verksamhet som ska bedrivas i samverkan
Bakgrund
Kalmar kommuns politiker gav under första kvartalet 2015 tjänstemannaorganisationen i uppdrag
att påbörja ett arbete med att halvera arbetslösheten i kommunen. En kontakt togs därför direkt
med arbetsförmedlingen och startskottet för arbetet blev en gemensam konferens under april
månad.
Vid kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträde den 16 juni skrev Kalmar kommun och
arbetsförmedlingen under en avsiktsförklaring gällande arbetslösheten i stort, se bilaga 4.
Samtidigt undertecknades även en avsiktsförklaring om framtagandet av denna lokala
överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten.
Organisation, samlokalisering och kompetensutveckling
En styrgrupp har tillsatts för arbetet bestående av representanter från arbetsförmedlingen,
socialförvaltningen, kommunledningskontoret (bland annat från Kunskapsnavet som bedriver
vuxenutbildning samt område arbetsmarknad). Som stöd i arbetet finns en ledningsgrupp
bestående av kommundirektören, socialchefen och chefen för arbetsförmedlingen. Styrgruppen
skickar regelbundet lägesrapporter till berörd personal på arbetsförmedlingen, Kunskapsnavet,
Invandrarservice, område arbetsmarknad och socialförvaltningen för att alla ska känna sig
delaktiga och informerade. Politikerna i kommunstyrelsens arbetsutskott och de fackliga
organisationerna har fått och kommer också att få fortlöpande avstämningar.
Styrgruppen har satt igång ett antal arbetsgrupper som alla har fått varsin tydlig
uppdragsbeställning över vad som ska göras. En av dessa uppdragsbeställningar var att ta fram ett
utkast till en lokal överenskommelse om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten och
som resulterat i detta dokument.
När denna överenskommelse skrivs är det för tidigt att säga något om eventuell samlokalisering
mellan de tre parterna arbetsförmedlingen samt kommunledningskontorets och
socialförvaltningens berörda verksamheter. Vissa verksamheter kommer dock under första
halvåret 2016 att samlokaliseras och det gäller Invandrarservice, Kunskapsnavet och område
arbetsmarknad som alla tillhör kommunledningskontoret. När arbetet så kräver och behov finns
hos målgruppen ska former hittas för att, om inte permanent så i alla fall viss del av arbetstiden,
hitta möjligheter till även annan samlokalisering.
På samma sätt är det med gemensam kompetensutveckling för samarbetsparterna. Behovet av
denna kommer att styras av det arbete som satts igång med hjälp av uppdragsbeställningarna.
Kompetensutvecklingen kommer därmed inte att finnas som en separat del i arbetet med att
minska ungdomsarbetslösheten. Den kommer istället att utgå från de behov och utifrån de brister
och utvecklingsmöjligheter som identifieras i arbetsgrupperna. Därefter kopplas eventuella
kompetensutvecklingsinsatser in.
Budget
De kostnader som hittills identifierats är till största delen personella. Det går åt mycket arbetstid
för att arbeta i de olika arbetsgrupperna för att utveckla metoder och samverkan. Som angetts
ovan kan det även komma att bli kostnader för samlokalisering för visst arbete. Dessutom
kommer dialogen med målgruppen ungdomar att fortsätta och här kan det bli behov av att
genomföra vissa aktiviteter som blir förenade med kostnader. Dessutom kan det bli kostnader
framöver för gemensamma kompetensutvecklingsinsatser liksom för externa utvärderingstjänster.
35
Identifierade områden/arbetsgrupper
I nedanstående redovisning framkommer vilka behov av arbetsgrupper som har identifierats och
deras uppdrag. Arbetsgrupper kommer fortlöpande att startas i takt med att nya
områden/ändrade arbetssätt/möjligheter till utveckling identifieras. Styrgruppen identifierar vilka
som ska ingå i respektive grupp och detta kan variera beroende på uppdragets art. I samtliga
arbetsgrupper ingår dock alltid arbetsförmedlingen och representanter från kommunen. Även
andra myndigheter/organisationer etc. kan komma att ingå i olika arbetsgrupper. Från
kommunens sida kan det vara personal från olika förvaltningar och verksamheter såsom
näringslivsenhet, socialtjänst, vuxenutbildning, arbetsmarknadshandläggare och så vidare.
Något som styrgruppen starkt trycker på är att ta tillvara allt det goda arbete som redan görs och
undersöka möjligheterna till att vidareutveckla detta. Erfarenheter av tidigare genomförda projekt
ska också tas tillvara och i fokus för arbetet ska långsiktighet och hållbarhet finnas. Det handlar
om att hitta arbetssätt som inte blir projektverksamhet utan som kan implementeras i det
ordinarie arbetet.
Arbetsgrupperna som alla fått varsin uppdragsbeställning arbetar med helt olika uppdrag men
som på olika sätt kan gå in i varandra. Det innebär att målgruppen kan vara både arbetslösa
ungdomar men även ha ett bredare fokus. Det innebär också att den ena arbetsgruppens arbete
och resultat kan få positiva effekter på en annan arbetsgrupps möjlighet att uppnå resultat.
Till exempel: om kontaktytorna mot näringslivet utvecklas kommer detta att ha positiv inverkan
inte bara på ungdomsgruppen utan även på arbetslösa som passerat 25 års ålder.
Arbetsgrupperna får i sina uppdragsbeställningar en mycket kort beskrivning av vad de ska göra.
Grupperna har därefter i uppdrag att återkomma till styrgruppen med förslag på utveckling av
befintliga arbetssätt, nya insatser, ny metodik etc. Styrgruppen och ledningsgruppen fattar
därefter beslut om det fortsatta arbetet.
Identifierat
område/arbetsgrupp
Tidiga individuella möten med
nyinskrivna ungdomar på
arbetsförmedlingen
Kort summering av uppdragsbeställningen
Ungdomar som uppbär
försörjningsstöd enbart på grund
av arbetslöshet
Beskriva lämpliga metoder för att effektivt arbeta med
ungdomar i målgruppen. Beskriva hur samverkan kring
arbetet ska gå till. Beskriva hur arbetet kan implementeras
för att bli hållbart på lång sikt.
Ta fram och beskriva en tydlig metod för hur tidiga
individuella möten med nyinskrivna ungdomar på arbetsförmedlingen ska genomföras. Avsikten är att ungdomen
träffar sin handläggare intensivt för råd och stöd i sin
arbetslöshet. Ungdomarna ska ges möjlighet att uttrycka sina
behov kring sin arbetslöshet i tidigt stadie. Definiera vilken
målgrupp som avses – vilka av de nyinskrivna ska
metodiken användas för? Beskriva lämpliga insatser efter det
tidiga mötet och samverkan kring ungdomarna. Även
beskriva hur metoden kan följas upp och utvärderas.
Beskriva hur arbetet kan implementeras för att bli hållbart
på lång sikt.
36
Sociala krav vid upphandling
Undersöka hur andra kommuner arbetat.
Ta fram en modell för sociala krav vid upphandling i
Kalmar kommun. I modellen ska också ingå en beskrivning
av själva processen inklusive hur uppföljning av
efterlevnaden sker och vilket stöd aktuella företag kan
förvänta sig.
Ungdomar med
funktionsnedsättning/psykisk
ohälsa
Beskriva hur målgruppen kan identifieras i ett så tidigt skede
som möjligt. Beskriva en till två insatser som saknas idag
och som borde införas. Ta fram ett förslag till en metodik
för insatserna. Beskriva insatser som finns idag och som
skulle kunna utvecklas för målgruppen. Beskriv hur denna
utveckling skulle kunna se ut. Vad behöver göras,
samverkansparter etc. Beskriva hur arbetet kan
implementeras för att bli hållbart på lång sikt.
Starta eget
Beskriva hur kommunen och arbetsförmedlingen idag
stöttar personer som vill starta eget. Går detta att utvecklas
på något sätt? Beskriva hur ungdomarna som drivit UFföretag framgångsrikt kan fångas upp och stödjas så att
företaget kan fortleva eller utvecklas.
Samverkan kring arbetsgivare
Beskriva hur arbetet med rekryteringsträffar, studiebesök,
temaföreläsningar m.m. kan utvecklas och samordnas. Syftet
är att skapa bättre förutsättningar för arbetssökande att få
jobb och för företag att få tag på rätt personal. Beskriva hur
nyetablerade företag tas emot och hur arbetsförmedlingen
och Kalmar kommun kan samverka kring detta. Även
beskriva hur de företag möts som ännu inte är etablerade
men visar intresse för att finnas i kommunen.
Företagsförlagd utbildning
Klargöra vilka insatser och möjligheter/begränsningar som
finns inom utbildningsområdet. Vad kan Kunskapsnavet
respektive arbetsförmedlingen göra och inte göra? Är det
möjligt att vara mer flexibla gällande ersättningsformer för
de personer som ska studera – se över även detta. Hur går
det att tillsammans med arbetsgivare (som KLS-exemplet)
skapa fler företagsförlagda utbildningar? Ta gärna fram
exempel på arbetsgivare och möjligheten att använda
orienteringskurser som första steg.
37
Kontakt med arbetsgivare med
1-4 anställda
Utveckla hur nedanstående uppdrag skulle kunna utföras
samt en tidsplan för uppdraget. Vid behov – samråd med
berörda chefer. Ta även fram exempel på utformning av
brev som ska skickas till berörda företag. Ta fram en strategi
för hur uppdraget ska följas upp och utvärderas. Ta fram
riktlinjer för information till arbetsgivarna gällande olika
insatser som t.ex. anställningsstöd.
Uppdrag från näringslivsgruppens första redovisning:
Kontakta företag, förslagsvis mindre företag 1-4 anställda.
Brev skickas med avsändare Kalmar
kommun/arbetsförmedlingen med tydligt budskap om
viljan att halvera arbetslösheten, vill ni vara med? Appliceras
på branscher där det finns en växande marknad. Erbjuda
möjlighet att lära upp någon, arbetspraktik,
arbetsplatsförlagd utbildning m.m.
Utmaning/certifiering av
arbetsgivare
Utarbeta ett koncept och en tidsplan för hur de företag i
kommunen som tar ett stort socialt ansvar kan
uppmärksammas och synliggöras för andra företag. Syftet är
att sprida goda exempel och att härigenom hitta fler företag
som kan göra en insats.
Från näringslivsgruppens första redovisning:
”Utmana företagen i Kalmar kommun. Certifiering av
företag. Vi ställer upp och hjälper till i arbetet att halvera
arbetslösheten i Kalmar kommun.”
RAMP
Att i första hand arbeta med ungdomar som kan ta del av
RAMP-metodiken och kan ta steg mot arbetsmarknaden
eller utbildning. Målgruppen har kort tidigare utbildning och
är yrkesobestämda.
Nätverk för att förbereda elever
från gymnasieskola och
kommunal vuxenutbildning inför
framtida arbetsliv
Bjuda in till ett samtal för att undersöka förutsättningarna
för att bilda ett nätverk mellan arbetsförmedlingens
handläggare, vägledare vid Kunskapsnavet samt studie- och
yrkesvägledare från Kalmarsunds Gymnasieförbund.
Utarbeta förslag till vilken information och kunskap som
kan ges till ungdomar i gymnasieskolan inför deras inträde i
arbetslivet. Ta fram motsvarande förslag för vuxna inom
den kommunala vuxenutbildningen. Identifiera målgruppen,
hur den kan nås och när under studietiden. Syftet är att göra
elever i såväl gymnasieskolan som i den kommunala
vuxenutbildningen bättre förberedda för tiden efter
studierna genom att de får information inför framtida
arbetsliv.
38
MIO (mångfald i omsorgen –
vård- och omsorgsutbildning)
Kartlägga hur marknadsföring kan ske utifrån respektive
organisation. Med hjälp av omsorgsförvaltningen och
socialförvaltningen i Kalmar få fram lämpliga APL-platser
(arbetsplatsförlagt lärande). Genomföra riktade
kompetensutvecklingsinsatser för handledare som ska ta
emot MIO-elever. 3-6 månader efter fullföljd utbildning
göra en uppföljning för att se vilken sysselsättning de
tidigare studerandena har.
Falkenbergshusets samverkansmodell
Ta fram förslag på hur arbetet kan utvecklas och ge förslag
på förbättringar som ska leda till en varaktig lösning på
arbetslösheten. Ta fram förslag på hur resultatet av arbetet
med de enskilda personerna kan följas upp och utvärderas.
Metoden för utvärderingen/uppföljningen ska även omfatta
tiden efter anställningen.
Etableringen
Kartlägga möjligheter till praktikplatser bl.a. genom att
använda personalnätverket på Kalmar kommun. Ta fram
förslag på praktikplatser. Ta fram förslag på hur gruppen ska
arbeta.
Ungdomar inskrivna i
etableringen
Uppdragsbeställning ännu ej formulerad
Ungdomar 16-19 år
Uppdragsbeställning ännu ej formulerad
Jämställdhet
Utgångspunkterna för Kalmar kommuns jämställdhetsarbete är att jämställdhet är en fråga om
rättvisa och demokrati, men det är också en drivkraft för tillväxt, hållbar utveckling och kvalitet i
verksamheterna. Det är alltså en fråga som omfattar den politiska rollen, verksamheten i förhållande
till invånarna och den interna organisationen i rollen som arbetsgivare. Kommunen ska därmed ha ett
jämställdhetstänk i det dagliga arbetet.
Arbetsförmedlingen har uppdrag att verka för en ökad jämställdhet mellan kvinnor och män och ska
använda sig av jämställdhetsintegrering i allt beslutsfattande och operativt arbete. Ett
jämställdhetsintegrerande arbetssätt kommer därför att tillämpas även i denna samverkan.
I arbetet eftersträvas en jämn könsfördelning när rekrytering sker av deltagare till exempelvis en sådan
verksamhet som Ramp. Samtidigt är det, som tidigare redovisats, fler män än kvinnor som är
arbetslösa varför representationen i sig inte blir rättvis om det är könsfördelningen allena som blir
rådande. Kommunen försöker därför även på andra sätt att styra mot otraditionella yrkesval. Ett sätt
är att i PPP-verksamheten styra flickor mot tekniska yrken och pojkar mot vård- och omsorgsyrken.
Det arbetet följer den av kommunen undertecknade CEMR-deklarationens artikel 27. Den anger just
uppmuntran av kvinnliga praktikanter att skaffa sig färdigheter och behörighet för yrken som
traditionellt har ansetts som ”manliga” och vice versa samt att uppmuntra arbetsgivare att rekrytera
kvinnliga lärlingar och praktikanter med kompetenser som traditionellt ansetts som ”manliga” och
vice versa.
39
Den huvudsakliga strategin för att nå jämställdhet är jämställdhetsintegrering. Det innebär att ett
jämställdhetsperspektiv införlivas i alla led av arbetet. Här kan på sikt finnas ett område för
gemensam kompetensutveckling.
Ungdomsperspektivet
En viktig aspekt i arbetet med att halvera ungdomsarbetslösheten är att ta tillvara målgruppens
erfarenheter. Många av ungdomarna har under lång tid haft flera kontakter med olika
myndighetspersoner. Därmed har de säkert synpunkter på hur både kontakterna med respektive
myndighet fungerat men även vad som skulle kunna samordnas bättre mellan myndigheterna och
vilka processer som kan snabbas på.
I ungdomsperspektivet ingår även att utgå från ungdomens situation och var ungdomen befinner
sig istället från var myndigheten befinner sig. Att ge ungdomarna tid, låta dem bli sedda, lyssnade
till med respekt och lyhördhet. Det handlar om att sätta målgruppen i fokus och utgå från
respektive individs förutsättningar för att nå en hållbar och långsiktig lösning på arbetslösheten.
För att ta reda på vad ungdomarna tycker kommer en del intervjuer även fortsättningsvis att
genomföras. Det kan också bli aktuellt med vissa event för att samla större fokusgrupper kring
specifika frågor. Arbetet kommer också att utvärderas på olika sätt. Det kan handla om enklare
utvärderingar som myndigheterna själva genomför men även genom att involvera någon
”följeforskare” för effektuppföljningar på längre tid. Det som framkommer i dessa utvärderingar
ska sedan ligga till grund för att ytterligare utveckla och förbättra arbetet.
40
Bilaga 4
Avsiktsförklaring – sänkning av arbetslösheten
Denna avsiktsförklaring, som gäller från och med den 1 juni 2015 mellan Arbetsförmedlingen
Kalmar och Kalmar kommun, tecknas för att under åren 2015-2018 kraftigt sänka arbetslösheten
i kommunen. Detta ska ske genom:
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Att vi har en bred samverkan och ett gemensamt arbete där vi jobbar för att uppnå effekt
Att vårt arbete är målinriktat samt präglas av uppföljning, utvärdering och resultat
Att vårt arbete präglas av långsiktig hållbarhet
Att vi även tar tillvara de insatser som finns tillgängliga idag och utvecklar dessa
Att vi i så stor utsträckning som möjligt samordnar våra insatser
Att vi samarbetar med det lokala näringslivet
Att vi involverar många intressenter i den gemensamma satsningen
Att vi ser möjligheter i våra olika uppdrag
Att vi omvärldsbevakar och tar tillvara på beprövade metoder
Att vi synliggör våra framgångar
Kalmar 2015-06-16
Kalmar 2015-06-16
Johan Persson
Kommunstyrelsens ordförande
Hans Fritz
Arbetsförmedlingschef
41