1. No category

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen
Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015
Innehållsförteckning
Inledning .................................................................................................................................................. 4
Metod ...................................................................................................................................................... 5
Begreppsförklaringar ............................................................................................................................... 6
Områdesbeskrivningar ............................................................................................................................ 7
Områden av klass 1 eller 2 .................................................................................................................. 7
N om Rismyr, A16241-2015............................................................................................................. 7
Furuhösen, A16321-2015 ................................................................................................................ 9
Nära Långtjärnen, A16243-2015 ................................................................................................... 11
O om Märosen, A16248-2015 ....................................................................................................... 12
NV om Dalsvallen, A18792-2015 ................................................................................................... 13
Nävjarna, västra området. A16429-2015 ...................................................................................... 15
Nävjarna, östra området. A16309-2015 ........................................................................................ 16
Nära Lill-Gönan, norra området. A16230-2015............................................................................. 18
Nära Lill-Gönan, södra området. A16231-2015 ............................................................................ 20
Områden med lägre naturvärden ..................................................................................................... 21
A16242-2015 ................................................................................................................................. 22
A 16237-2015 ................................................................................................................................ 22
A16250-2015 ................................................................................................................................. 22
A18791-2015 ................................................................................................................................. 22
A16312-2015 och A 16305-2015 ................................................................................................... 22
Diskussion .............................................................................................................................................. 22
2
Deltagare på inventeringsresan
Maria Bergström, Ellinor Delin, Johanna Eriksson, Anton Gustafsson, Elin Götmark (stöd i
artkunskap), Zackarias Hort, Linda Johannesson, David Midhage, Johan Moberg, Kerstin
Månsson och Helena Rimme.
Rapporten är skriven gemensamt av deltagarna på resan. Samtliga fotografier är tagna av
deltagarna.
Framsidefoto
En grov gammal tallåga i ett avverkningsanmält område nära Lill-Gönan, A16230-2015.
Datum för färdigställande av rapport
26 september 2015
Kontakt
Ellinor Delin, delin.ellinor@gmail.com, 072-720 09 17
Helena Rimme, helena.rimme@hotmail.com, 072-742 18 30
3
Inledning
Sommaren 2014 genomförde Fältbiologernas skogsnätverk inventeringar på skogsbolaget
Holmen Skogs marker i Strömsunds kommun, Jämtland. Då möttes vi av skogsmaskiner i
färd med att avverka en skyddsvärd skog, i strid med certifieringen FSC:s regler som Holmen
åtagit sig att följa. Tack vare vår inventering där vi hittade flera rödlistade arter avbröts
avverkningen, men då hade tre fjärdedelar av skogen redan hunnit sågas ned. Även flera andra
av de avverkningsanmälda områdena vi besökte visade sig ha höga naturvärden Efter våra
inventeringar så besökte Skogsstyrelsen dessa områden, och fem av dessa blev klassade som
nyckelbiotop. Vi anmälde de brott mot FSC som vi ansåg att Holmen Skog hade begått, och
de fick därefter en varning från sin certifierare i form av en s.k. mindre avvikelse. Vi fick
också höra från certifieraren att nya rutiner för naturvärdesbedömning hade införts i Holmen
under hösten 2014.
Sommaren 2015, gav vi oss återigen ut på en inventeringsresa på Holmens marker, den här
gången i Härjedalen. Även nu fann vi att flera av de avverkningsanmälda skogarna hade höga
naturvärden.
Att sådana skogar fortfarande avverkas är illa. I dagsläget är bara 3,6 % av den produktiva
skogsmarken formellt skyddad (Skogsstatistisk årsbok 2014). Det är långt från de 20 % som
många forskare anser är nödvändiga för att bevara den biologiska mångfalden
(http://skyddaskogen.se/upprop/, besökt 2 sept 2015). De sista naturskogarna försvinner i rask
takt, och vi kommer förmodligen bli tvungna att även skydda skog med något lägre
naturvärden, för att nå upp till 20 %.
Sett i det ljuset ter sig avverkningsanmälningarna av skogar med höga naturvärden ännu
värre. Dessutom så är det inte ens tillåtet för FSC-certifierade bolag att avverka skogar med
nyckelbiotopsklass. Men FSC och deras certifierarorganisationer har många gånger visat sig
vara alltför dåliga på att kontrollera att skogsbolagen sköter sig, och alltför svaga i sina
reaktioner på brott mot certifieringens kriterier. Detta har lett till att Fältbiologerna och flera
andra miljöorganisationer hävdar att FSC saknar trovärdighet. En icke-trovärdig certifiering
gör mer skada än nytta – den greenwashar istället för att kontrollera.
Läget för den svenska naturskogen ser mörk ut. Vi har en skogsnäring som sällan tar
tillräckligt med naturhänsyn, en alltför svag miljölagstiftning gällande skogsbruk, en statlig
Skogsstyrelse som inte har resurser nog att göra sitt naturvårdsarbete, länsstyrelser som inte
har resurser nog att instifta de reservat de skulle vilja, och en certifiering (FSC) som utlovar
ett hållbart skogsbruk, men som har visat sig vara mest greenwashing. Därför inventerar vi
Fältbiologer, för att försöka bidra till att åtminstone några fler skogsområden skyddas.
I grunden handlar vårt engagemang om själva skogen. Vi vill att det ska få finnas kvar skog
med höga naturvärden så att även alla de arter som inte överlever i de enformiga och
likåldriga produktionsskogarna kan få finnas. Vi vill att ekosystem med stor biologisk
mångfald ska bevaras. Det handlar i längden om hela jorden, upprätthållandet av ekosystem
för att bibehålla en planet som fungerar som levnadsplats för oss människor. Vi vet så lite om
4
hur allt hänger ihop, och därför måste vi vara försiktiga. Både för vår egen skull och för
skogens.
Vi är inte motståndare till skogsbruk, men vi är motståndare till skogsbruk i den här
utsträckningen och med en sådan brutal metod som kalhyggesbruk. Skogen har så många fler
värden än det ekonomiska och råvarumässiga, både i sig själv och för oss människor. Vi vill
att alla värden ska få finnas.
Vi hoppas att du som läser detta tar till dig informationen i rapporten och gör vad du kan för
att skogar med höga naturvärden bevaras – både de som beskrivs här, och de ännu oskyddade
och oupptäckta som finns ute i skogslandskapet.
Metod
Mellan den 8 och 13 augusti 2015 besökte vi 17 avverkningsanmälda skogsområden i
Härjedalens kommun, varav 2 redan var avverkade. Samtliga besökta områden ägs av Holmen
Skog, som är certifierade av FSC. Skogarna genomsöktes efter rödlistade arter och signalarter,
främst svampar och lavar, men även en del insekter, mossor, kärlväxter och fåglar. Även
strukturella värden såsom mängden död ved, trädslagsblandning, spår av brand samt trädens
ålder och skiktning bedömdes. Artbestämningarna skedde huvudsakligen i fält, vissa
svårbestämda svampar bestämdes i efterhand av Sten Svantesson.
De inventerade områdena indelades i fyra kategorier beroende på av gruppen bedömt
skyddsvärde:
Klass 1: skog som enligt vår bedömning når upp till nyckelbiotopskvalitet.
Klass 2: skog som enligt vår bedömning kan komma att nå upp till nyckelbiotopskvalitet
inom ca 50 år.
Klass 3: utvecklingsskog, som kan bli värdefull ur naturvårdssynpunkt om den får stå orörd
en längre tid, eller om någon typ av restaureringsarbete (t.ex. naturvårdsbränning) utförs.
Klass 4: områden nästan utan naturvärden.
Den 16 augusti 2015 kontaktade vi Holmen Skog och den lokala skogsstyrelsen och sände
dem artlistor för de avverkningsanmälda skogar som vi ansåg var av klass 1-2. Vi uppmanade
Holmen att undvika att avverka de områden som visat sig ha höga naturvärden, och
Skogsstyrelsen att utföra nyckelbiotopsinventeringar i de berörda områdena.
För de områden som vi åtminstone bitvis klassade som klass 1 upprättades klagomål om brott
mot FSC:s standard. Dessa klagomål skickades till ansvariga på Holmen Skog och för
kännedom till deras certifierare DNV GL den 19 augusti 2015.
5
Begreppsförklaringar
Signalarter
Signalarter är arter som signalerar miljöer med höga naturvärden. Signalarterna utses av
skogstyrelsen och är avsedda att fungera som praktiska naturvårdsredskap i skogen. De utgörs
därför av arter som är relativt lätta att identifiera, till skillnad från många av de rödlistade
arterna. (www.skogsstyrelsen.se)
Naturskog och urskog
Naturskogar kännetecknas av träd i olika åldrar, grova träd, död ved i olika
nedbrytningsstadier samt få eller inga spår efter mänskliga ingrepp. En urskog är en skog som
aldrig har påverkats av människor.
(www.protecttheforest.se, www.naturvardsverket.se)
Rödlistade arter
Rödlistan är en förteckning över arter som riskerar att dö ut i Sverige. Alla arter som är
rödlistade har bedömts och klassats i olika kategorier, vilka på ett översiktligt sätt
sammanfattar arternas situation och i vilken grad de hotas av att försvinna från landet.
Rödlistan har sex olika kategorier som sammanfattas nedan. Rödlistan tas fram av
ArtDatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala och fastställs sedan av
Naturvårdsverket. (www.artfakta.se)
Kategoriförkortningar
Försvunnen RE
Akut hotad CR
Starkt hotad EN
Sårbar VU
Missgynnad NT
Kunskapsbrist DD
FSC
Forest Stewardship Council är en internationell organisation som verkar för certifiering av
skogsbruk. Medlemmarna i FSC är bland andra miljöorganisationer, skogsföretag och köpare
av skogsprodukter. Certifieringen ska innebära att en oberoende organisation intygar att
skogsbruket bedrivits på ett sådant sätt som naturvårdsorganisationerna och skogsföretagen
har kommit överens om. Såväl miljöaspekter som ekonomiska och sociala faktorer beaktas.
Vi har dock observerat att det skogsbolagen åtar sig enligt FSC inte återspeglas i de skogar vi
besökt. Flera svenska miljöorganisationer, bland dem Fältbiologerna, har under de senaste
åren lämnat svenska FSC eftersom de tycker att skogsnäringen inte lever upp till FSC-kraven
och trots detta inte fråntas sina certifikat. Idag är Sveriges Ornitologiska Förening, Sveriges
Entomologiska förening och WWF de enda miljöorganisationerna som fortfarande är
medlemmar i Svenska FSC.
(http://se.fsc.org/)
6
Områdesbeskrivningar
Samtliga områden ligger i Härjedalens kommun. Koordinater anges i SWEREF99TM.
Områden av klass 1 eller 2
N om Rismyr, A16241-2015
Mittpunktskoordinat: 6880245, 487129.
Besökt den 8 augusti.
Talldominerat område. Ganska ljusöppen skog. Tallar äldre än 70 år. Enstaka senvuxna tallar.
Marken är näringsfattig. Tydligt inslag av stora block. Området angränsar till en tjärn. Det
finns även en mindre vattensamling inuti området. Markvegetationen består av blåbär- och
lingonris samt lavar. Tydligt inslag av död ved (torrakor, lågor i olika stadier, silverstubbar,
silverlågor). Brandljud och andra brandspår förekommer. Relativt rikligt med hänglav. Några
stubbar som visar på att skogsbruk bedrivits.
Bedömning: Klass 1.
Artfynd
Dvärgbägarlav
Kolflarnlavsart
Nordtagging
Vedskivlav
Vedticka
Signalart
X
X
X
X
Rödlistekategori 2015 ( - = LC)
NT
NT
NT
NT
-
Foton från området
7
8
Furuhösen, A16321-2015
Mittpunktskoordinat: 6891048, 466195
Besökt den 8 augusti.
Grandominerat område. Beståndet är olikåldrigt och flerskiktat. Tydligt inslag av träd grövre
än 40 cm. Inslag av asp, rönn, björk och sälg. Skogen har ett skyddat klimatläge – skuggigt
och fuktigt. En del stora block finns. Området korsas av flera trädlösa ”gator”. Annars är
skogen huvudsakligen tät. Tydligt mosstäcke på stenar och stockar. Flera äldre tallågor i sent
nedbrytningsstadium finns i området samt ett fåtal nyfallna lågor. En del grova tallstubbar,
vissa med brandspår, vissa ganska höga. Brandljud på levande tall. Rikligt med hänglavar.
Garnlav finns spritt i området. Många gamla sälgar med Lobaria- och Nephromaarter. Relativt
rikt med lågörter, t.ex. hultbräken, fläcknycklar.
Bedömning: Klass 1.
Artfynd
Garnlav
Fläcknycklar
Knärot
Kolflarnlavsart
Lunglav
Spindelblomster
Skrovellav
Skuggblåslav
Stuplav
Vitgrynig nållav
Vitmosslav (på ved)
Signalart
X
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Rödlistekategori 2015 ( - = LC)
NT
Fridlyst
NT
NT
NT
NT
NT
NT
Foton från området
9
10
Nära Långtjärnen, A16243-2015
Mittpunktskoordinat: 6880269, 486551.
Besökt den 9 augusti.
Talldominerat. Vissa tallar åtminstone 130 år gamla. Senvuxna tallar. Likåldrigt och
likskiktat. Småblockig hällmark. Gränsar till en myr där äldre tallar finns. Markvegetationen
innehåller ljung, blåbär, lingon och lavar. Några torrakor och högstubbar. Gamla mosstäckta
lågor förekommer. Äldre brandstubbar och stormfällda yngre träd. Brandljud förekommer på
äldre tall.
Området gränsar till ett område med äldre tallar samt till en våtmark. Naturhänsyn har
markerats vid myr och bäck.
Bedömning: Klass 2.
Artfynd
Blanksvart spiklav
Dvärgbägarlav
Kolflarnlavsart
Vedflamlav
Vågbandad barkbock
Signalart
X
X
X
X
X
Rödlistekategori 2015 ( - = LC)
NT
NT
NT
NT
-
Foton från området
11
O om Märosen, A16248-2015
Mittpunktskoordinat: 6879776,490891.
Besökt den 9 augusti.
Talldominerat område. Olikåldrig men inte skiktad skog. Tallar upp till 140 år gamla, men de
flesta betydligt yngre än så. Inslag av björk och gran. Marken är stenig med spridda block.
Sluttning mot syd. Markvegetationen domineras av blåbärsris, ljung, mossor och lavar. Inga
färska lågor. Enstaka gamla lågor i olika nedbrytningsstadier, varav vissa grova silverlågor.
Torrakor förekommer. Brandspår på stubbar och lågor förekommer. Hjulspår förekommer.
Gränsar till hygge i norr.
Bedömning: Svag klass 2.
Artfynd
Dvärgbägarlav
Kolflarnlavsart
Nordtagging
Vedflamlav
Vedskivlav
Signalart
X
X
X
X
Rödlistekategori 2015 ( - = LC)
NT
NT
NT
NT
NT
Foton från området
12
NV om Dalsvallen, A18792-2015
Mittpunktskoordinat: 6899285, 424818.
Besökt den 11 augusti.
Större delen av skogen är talldominerad och ganska likåldrig. Tallarnas ålder är 100-150 år.
En del överväxta lågor finns. Några vindfällen. En del stubbar med brandspår.
Längst mot nordost är en brant sluttning mot en bäck. Detta område är fuktigt och
grandominerat, olikåldrigt och flerskiktat, med inslag av björk. Där finns rikligt med lågor i
olika nedbrytningsstadier samt gamla stubbar. Inslag av insektsgnag. Spår på gran efter tretåig
hackspett.
Bedömning: Klass 1 i det grandominerade området. Stark klass 3 i det talldominerade.
Artfynd
Signalart
Gammelgransskål
X
Garnlav
X
Granticka
X
Grantickeporing
Tretåig hackspett, hackspår
Vedticka
X
Vitgrynig nållav
X
Vitmosslav (på ved)
X
Rödlistekategori 2015 ( - = LC)
NT
NT
NT
VU
NT
NT
NT
Foton från området
13
14
Nävjarna, västra området. A16429-2015
Mittpunktskoordinat: 6901948, 448004.
Besökt den 12 augusti.
Området gränsar till det talldominerade området A16309-2015. Det ligger också nära en, av
Holmen klassad, nyckelbiotop.
Grandominerad, flerskiktad skog. Inslag av tall. Många björkar och gamla sälgar med stora
bålar av lunglav och skrovellav. En bäck går genom området, och skogen är bitvis fuktig och
skuggig. Här och var öppnar skogen sig i gläntor. Vitmossor och blåbär dominerar
markvegetationen. Vid bäcken finns inslag av lågörter. En hel del lågor i olika
nedbrytningsstadier finns, de flesta relativt nyfallna men även vissa gamla. Tydligt inslag av
grova, gamla mossbevuxna stubbar. Även stenar och block är mossbevuxna. Spår av brand
finns på gammal död ved. Garnlav finns spritt i området och det är generellt sett gott om
hänglavar. Spår av tjäder finns i området. Björn finns inom en kilometer från området. 2
observerades, en unge och en vuxen vid olika tillfällen och platser. En björnriven myrstack
finns i området. Skogen är tydligt påverkad av skogsbruk, men har bevarat en naturlig
karaktär.
Bedömning: Klass 1.
Artfynd
Garnlav
Kolflarnlavsart
Lunglav
Luddlav
Skrovellav
Vedskivlav
Vedtrappmossa
Vitgrynig nållav
Signalart
X
X
X
X
X
X
X
X
Rödlistekategori 2015 ( - = LC)
NT
NT
NT
NT
NT
NT
NT
15
Foton från området
Nävjarna, östra området. A16309-2015
Mittpunktskoordinat: 6902164, 447610.
16
Besökt den 12 augusti.
Området gränsar till det grandominerade, fuktigare området A16429-2015. Det ligger också
nära en, av Holmen klassad, nyckelbiotop.
Talldominerad skog med inslag av gran och björk. Enstaka senvuxna, äldre tallar finns. Gles,
ljusöppen skog med en del stora block. Blåbär och lingon dominerar markvegetationen. Bitvis
tydligt inslag av lågor i olika nedbrytningsstadier, vissa grova och mosstäckta. Tydligt inslag
av silverstubbar med brandspår, vissa mer än 2 m höga. Rikligt med hänglavar. Spår av tjäder.
Björn finns inom en kilometer från området. 2 observerades, en unge och en vuxen vid olika
tillfällen och platser.
Bedömning: Klass 2, bitvis klass 1.
Artfynd
Blanksvart spiklav
Garnlav
Gräddporing
Dvärgbägarlav
Knärot
Kolflarnlavsart
Vedflamlav
Vedskivlav
Vitmosslav (på ved)
Signalart
X
X
X
X
X
X
X
X
X
Rödlistekategori 2015 ( - = LC)
NT
NT
VU
NT
NT
NT
NT
NT
NT
Foton från området
17
Nära Lill-Gönan, norra området. A16230-2015
Mittpunktskoordinat: 6836739, 471345.
Besökt den 13 augusti.
Talldominerad skog på höjderna. Rikligt med gamla tallar med grova grenar. Grandominerat i
fuktiga sänkor. Inslag av björk och en. Ett fåtal aspar och sälgar. En levande tall med
brandljud observerades.
Skogen ligger på sandig mark i en kuperad sydvästsluttning. Till största delen torrt, men vissa
fuktiga stråk går genom området. Strax nedan området rinner en stor bäck. Stora trädlösa
gläntor på vissa ställen. Markvegetationen domineras av renlavar, blåbär och ljung. Enstaka
torrakor av tall finns. Till stora delar tydligt inslag av lågor i olika nedbrytningsstadier.
Tydligt inslag av silverstubbar av varierande höjd, med brandspår. Silverlågor finns, vissa
mycket grova (mer än 1 m i diameter). Naturhänsynssnitslar är utsatta runt många av de
finaste strukturerna. Dessa bitar riskerar dock att förlora i värde om resten av området
avverkas.
Bedömning: Åtminstone bitvis klass 1.
Artfynd
Garnlav
Dvärgbägarlav
Kolflarnlavsart
Vedflamlav
Vedskivlav
Violettgrå tagellav
Vitgrynig nållav
Vitmosslav (på ved)
Signalart
X
X
X
X
X
X
X
X
Rödlistekategori 2015 ( - = LC)
NT
NT
NT
NT
NT
NT
NT
NT
18
Foton från området
19
Nära Lill-Gönan, södra området. A16231-2015
Mittpunktskoordinat: 6835781, 472558.
Besökt den 13 augusti.
Ofullständigt inventerat – området gicks bara igenom snabbt p.g.a. tidsbrist. Detta område
liknar A16230-2015 som beskrivs ovan, men är tätare och tycks vara något fuktigare.
Talldominerad skog med inslag av gran och björk. Blandade åldrar hos tall, inkl. vissa äldre
tallar med knotiga grenar/runda toppar. Skogen ligger i en småblockig sluttning ned mot en
tjärn.
Ganska rikligt med död ved. Brandspår på silverstubbar. Rikligt med mossbevuxna gamla
tallågor. Även en del nyfallna tallar och en del torrakor.
Bedömning: potentiell klass 1.
Artfynd
Garnlav
Kolflarnlavsart
Vedflamlav
Signalart
X
X
X
Rödlistekategori 2015 ( - = LC)
NT
NT
NT
Foton från området
20
Områden med lägre naturvärden
Vi besökte även ett antal andra områden, som visade sig ha relativt låga naturvärden. Dessa
beskrivs kortfattat nedan. Dessa områden kan enligt vår mening få brukas, men hänsyn bör tas
till de naturvärden som trots allt finns i områdena. De flesta av dessa områden har ändå högre
naturvärden än majoriteten av de skogar som syns från skogsbilvägarna, och kan därför vara
21
värdefulla att spara för framtiden. Om vi ska nå miljömålen kommer förmodligen vi behöva
spara mer än
A16242-2015
Besökt den 8 augusti.
Spår efter gammal skog, stubbar och lågor med vissa unika arter. Gallrat senaste decennierna.
Dimensionsavverkat för över 100 år sedan, sedan brand, sedan storm (varefter rotvältor
hämtats). Skogen ser ut att troligtvis aldrig ha varit kalavverkad. Att kalavverka området
skulle bryta kontinuiteten i området, vi anser därför ej att skogen bör kalavverkas.
Bedömning: Klass 2-3.
A 16237-2015
Besökt den 9 augusti.
Enformig tallskog, med relativt jämngamla träd. Dåligt med död ved, förutom ett par nyfallna
tallågor. Vissa gamla tallstubbar med kol. Skogen bör inte kalavverkas p.g.a. vissa tallars
ålder är åtminstone 130 år.
Bedömning: Klass 2-3 N om vägen, klass 3-4 S om vägen.
A16250-2015
Besökt den 9 augusti.
Talldominerat, men stort uppslag av gran. Några brända stubbar, övervuxna lågor. Kolbotten.
Inslag av björk. Tretåig hackspett.
Bedömning: Klass 3.
A18791-2015
Besökt den 11 augusti.
Talldominerat, men granar på intåg. En och annan björk. Tallåldrar uppskattningsvis 100-150
år. Rester av brand på gamla stubbar och högstubbar av tall. Lågakontinuiteten är bruten.
Nedanför avverkningsområdet våtmark med sälg, lunglav.
Bedömning: Klass 3.
A16312-2015 och A 16305-2015
Besökta den 12 augusti.
Bedömning: Talldominerat. I områdena finns en del äldre tallar som bör undantas från
avverkning.
Diskussion
När vi åkte runt i Härjedalen under den här resan omgavs vi av ett exploaterat, söndertrasat
landskap med kalhyggen, torvtäkter och stora enformiga trädplanteringar, både av våra
inhemska träd och av contortatall från Nordamerika. Det har sagts förut: Om
välkomstskyltarnas ”Härliga Härjedalen” byttes mot ”Härjade Härjedalen” skulle de kanske
ge en mer rättvisande bild. Desto viktigare att det som kvarstår av höga naturvärden tillåts
finnas kvar.
De nya rutinerna för naturvärdesbedömning, som vi fick höra att Holmen infört hösten 2014,
tycks inte ha varit tillräckliga för att undvika att skogar med höga naturvärden
22
avverkningsanmäls. Vi hoppas att Holmens FSC-certifierare (DNV GL) denna gång kommer
sätta mer press på Holmen att förbättra naturvärdesbedömningarna.
Vi hoppas att Skogsstyrelsen tar vara på den här informationen och inventerar de områden
som vi anser har höga naturvärden.
Och slutligen – vi hoppas såklart att de här skogarna med höga naturvärden får stå kvar även i
framtiden.
23