1. No category

Att anmäla oro
till socialtjänsten
www.upplands-bro.se
Foto: Emese/Shutterstock.com
Om anmälningsskyldigheten
I kontakten med barn och familjer
lägger vi ibland märke till saker som
inte verkar stå rätt till. Genom att
anmäla oro till socialtjänsten kan du
bidra till att möta problem så tidigt
som möjligt. Enligt socialtjänstlagen
14 kap 1 § måste alla som arbetar
med barn och unga anmäla oro till
socialtjänsten. I anmälningsskyldigheten ingår också att informera
socialtjänsten om allt som kan vara
av betydelse för att socialtjänsten ska
kunna utreda barnets behov av skydd
och insatser.
Många som omfattas av anmälningsskyldighet tycker att det är svårt att
avgöra om orosanmälan ska göras.
Ibland saknas tydliga belägg för oron
och det kan finnas osäkerhet kring
om situationen är tillräckligt allvarlig. Det är viktigt att komma ihåg att
en misstanke räcker och att anmälningsskyldigheten är ovillkorlig och
personlig. Det är inte anmälarens
sak att utreda eller avgöra allvaret i
barnets situation, det är socialtjänstens uppgift.
2
Att göra en anmälan
Vid misstänkt våld/övergrepp
Om du får misstankar eller kännedom om att ett barn blivit utsatt
för våld eller övergrepp av någon i
familjen ska socialtjänsten genast
kontaktas.
När oro uppstår är det bra att
dokumentera alla tecken du hör
eller ser som gör att du blir orolig.
Anteckningarna kan utgöra ett bra
underlag när anmälan ska göras.
Vi vill att varje anmälan föregås
av ett konsultativt samtal där vi
tillsammans resonerar kring oron.
I dessa fall ska vårdnadshavare
inte informeras om att misstanken
finns eller att orosanmälan gjorts.
I kontakten med socialtjänsten
kommer du få vidare handledning i
hur situationen ska hanteras.
Om du inte är säker på om anmälan
ska göras är det bäst att säga att det
är fråga om konsultation och inte
nämna namn på det barn eller den
familj du vill diskutera.
Markering för rubrik
Vid akuta situationer
Akuta situationer är sådana där
socialtjänsten kan behöva ingripa till
skydd för barnet samma dag. Det kan
handla om att barnet inte vågar gå
hem eller har berättat om allvarligt
våld.
Anmälan görs till socialtjänsten i den
kommun där barnet är folkbokfört.
Om du inte vet var barnet är folkbokfört kan anmälan göras till den
kommun där barnet vistas.
Efter konsultation ska skriftlig orosanmälan skickas till socialtjänsten.
På kommunens hemsida finns en
mall att använda vid orosanmälningar. Den som omfattas av anmälningsskyldighet kan inte vara anonym. Det
är oftast bra att informera barnets
vårdnadshavare om att anmälan görs.
Vid akuta situationer kan du under
kontorstider nå socialsekreterare
vid barn- och ungdomsenhetens
mottagningsgrupp genom att ringa
via kommunens växel. Alla ickeakuta situationer hänvisas till
nästkommande telefontid.
3
Vad händer efter anmälan?
Socialtjänstens första uppgift när en
anmälan kommit in är att göra en
förhandsbedömning. Det innebär att
vi träffar barnet och dess vårdnadshavare för att diskutera anmälan och
barnets situation för att kunna ta
ställning till om utredning ska inledas
eller inte.
Om oron för barnet fortsätter eller
rentav förvärras efter anmälan, eller
om du efter en tid uppfattar det som
om ”ingenting händer” - ta ny kontakt
med socialtjänsten. Den som gjort
en anmälan är skyldig att informera
socialtjänsten när förhållandena har
ändrats.
En förhandsbedömning ska göras
inom 14 dagar, varför det är viktigt
att anmälaren är flexibel vad gäller tid
för eventuellt gemensamt möte.
Om anmälan rört våld kan det i vissa
fall vara så att socialtjänsten inväntar
att barnet ska polisförhöras.
I andra fall kan det vara så att
familjen inte vill ha stöd eller kontakt
med socialtjänsten. Det är bra att
känna till att socialtjänsten gör en
skyddsbedömning för varje anmälan.
Ibland kan det kännas frustrerande
och verka som om ”ingenting händer”
efter en orosanmälan. Anmälaren har
möjlighet att efter förhandsbedömningen kontakta socialtjänsten för
att få veta om utredning inletts, inte
inletts eller redan pågår.
4
Foto: Udra11/Shutterstock.com
Om utredning inleds
Utredning inleds om det kan tänkas
att barnet har behov av insatser från
socialtjänsten. Utredningar ska vara
klara inom fyra månader och göras
i nära samarbete med familjen. Om
vårdnadshavarna motsätter sig en utredning kan de bara genomföras om
oron bedöms som allvarlig.
BBiC (Barns behov i centrum). Dessa
är en viktig del för att socialtjänsten
ska få en bra bild av barnets behov.
När socialtjänsten får kännedom
om att ett barn kan ha utsatts för brott
polisanmäler Socialtjänsten i regel
detta. Om ett barn ska undersökas
eller förhöras görs det på Barnahus i
Sollentuna. Det kan hända att en representant från Barnahus tar kontakt
med skolor och förskolor för att en
personal ska följa med till Barnahus
som trygghetsperson.
Under utredningen kan socialtjänsten
samla information om barnet och
familjen från exempelvis skola, förskola, BVC och BUP. Det kan då bli
aktuellt att skola och förskola ombeds
fylla i konsultationsdokument enligt
5
Foto: Ermolaev Alexander/Shutterstock.com
Socialtjänstens verksamhet bygger
på frivillighet. Det är inte alltid en
anmälan och utredning leder till
att familjen tackar ja till erbjudna
stödinsatser. En utredning som
läggs ned utan insats kan ändå vara
betydelsefull, familjerna blir ofta
medvetna om hur andra ser på barnets
situation. Det är endast i mycket
allvarliga fall som tvångsvård enligt
lagen om vård av unga (LVU) kan bli
aktuellt.
6
Kontakta oss
Vi har fasta telefontider då du är välkommen att ringa i alla ärenden och
frågor som rör anmälningar.
Vid akuta ärenden kan du nå
mottagningsgruppen utanför
telefontiderna. Du ringer även då
genom kommunens växel.
Tiderna hittar du på kommunens
hemsida, www.upplands-bro.se.
Du når oss genom kommunens växel
på 08-581 690 00.
Vid akuta situationer som sker utanför kontorstid kan du nå Socialjouren
Nordväst på nummer 08-44 44 503
eller 08-44 44 504.
Akuta situationer är sådana där
socialtjänsten kan behöva ingripa till
skydd för barnet samma dag.
Mer information om orosanmälningar
och anmälningsskyldighet finns på
www.socialstyrelsen.se
7
OMSLAGSFOTO: JOHAN ÖDMANN/JOHNÉR
Upplands-Bro har en strategisk placering vid Mälaren med
13 mil ständer och en skärgård med 50 öar, mitt i naturen
kommunikationer får invånarna det bästa av två världar,
storstadens puls och lantligt boende. En mångtusenårig
historia möter en spännande framtidsutveckling och ett rikt
utbud av kultur- och fritidsaktiviteter erbjuder avkoppling
för alla intressen och åldrar.
telefon: 08-581 690 00 • telefax: 08-581 692 40 • organisationsnummer: 01-21 20 00-0100
postadress: Upplands-Bro kommun 196 81 Kungsängen • besöksadress: Furuhällsplan 1, Kungsängen
hemsida: www.upplands-bro.se • e-post: kommun@upplands-bro.se
U P P L A N D S - B R O K O M M U N J A N U A R I 2 0 1 5 1 0 0 E X E M P L A R E L A N D E R S
med flera större städer på lagom avstånd. Tack vare goda