1. No category

Handläggare
Roberto Cattaneo
Datum
2015-01-20
Ärendebeteckning
2014-6225
Samhällsbyggnadsnämnden
YTTRANDE
Fastighet:
Källstorp 6:1
Fastighetens adress:
Sökande:
Wahlin, Arletta
Ärende:
Förhandsbesked, Nybyggnad av enbostadshus och
garage
Förslag till beslut
Negativt förhandsbesked ges med stöd av 9 kap. 17 § plan- och bygglagen för
nybyggnad av enbostadshus och garage på fastighet Källstorp 6:1. Kalmar
kommuns riktlinjer för avstånd mellan bostäder och djurhållning kan inte uppfyllas på fastigheten och översiktsplanen (ÖP) medger att exploatering på jordbruksmark ska ha starkt motiv och föregås av prövning av andra alternativa
platser. Dessutom bedöms åtgärden inte uppfylla kraven som medges av
2 kap. 6 § plan- och bygglagen (bebyggelse ska placeras på ett lämpligt sätt med
hänsyn till landskapsbilden).
Bakgrund
Förhandsbesked har sökts för nybyggnad av enbostadshus med garage. Fastigheten ligger i Källstorpsmo. Idag används fastigheten som åkermark.
Samhällsbyggnadskontoret │ Bygglovenheten
Adress Box 611, 391 26 Kalmar │ Besök Storgatan 35 A
Tel 0480-45 00 00 │ Fax 0480-45 04 29│
E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se
Datum
2015-01-20
2 (3)
Plan- och bygglagen (PBL)
Enligt 9 kap. 17 § plan- och bygglagen, om den som avser att vidta en bygglovspliktig åtgärd begär det, ska byggnadsnämnden ge ett förhandsbesked i
fråga om åtgärden kan tillåtas på den avsedda platsen.
Enligt 2 kap. 6 § plan- och bygglagen ska bebyggelse utformas och placeras på
den avsedda marken på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till stads- och
landskapsbilden, natur och kulturvärdena på platsen och intresset av en god
helhetsverkan.
Planförutsättningar
Fastigheten är belägen utanför planlagt område och ingår inte i sammanhållen
bebyggelse. Enligt översiktsplanen är fastigheten inte berörd av någon framtida
utvecklingsplan förutom en förbättring av gång- och cykelförbindelse med
Trekanten. Översiktplan medger också att exploatering på jordbruksmark ska
ha starkt motiv och föregås av prövning av andra alternativa platser.
Yttranden
Kalmar kommuns miljöenhet har kommit in med synpunkt att på grannfastighet Källstorp 2:5 ligger en gödselplatta som tillhör hästverksamet som bedrivs
på fastigheten. Kalmar kommun rekommenderar ett avstånd mellan gödselplatta och bostäder av 100 m, vilket inte kan uppfyllas då fastigheten ligger för
nära gödselplattan.
Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att
yttra sig (enligt 9 kap. 25 § plan- och bygglagen). Ägare av Källstorp 2:5, Källstorp 2:6, Källstorp 2:7 och Källstorp 9:1 har kommit med följande synpunkter.
Ägaren av Källstorp 9:1 motsätter sig byggnation på Källstorp 6:1 för att det
skulle förstöra landskapsbilden.
Ägarna av fastigheter Källstorp 2:5, Källstorp 2:6 och Källstorp 2:17 motsätter
sig den sökta åtgärden då det bedrivs hästverksamhet med 2 stycken hästar på
deras fastighet. Fastighetsägarna bekymrar sig för om att ett positivt beslut kan
leda till framtida problem som klagomål mot hästlukt eller gödsellukt, flugor,
oljud eller dammbildning med mera som gör att deras verksamhet kan vara i
fara.
Gödselplatta
Sökande har getts möjlighet att yttra sig om detta förslag till beslut (se bilagor).
Datum
2015-01-20
3 (3)
Skäl till beslut
Fastigheten är olämpligt för nybyggande av bostäder med hänsyn till avstånd
mellan huset och befintlig gödselplatta. Enligt de riktlinjer som Kalmar kommun satt upp för att minska risken för störningar i form av till exempel lukt,
flugor eller allergier bör avståndet mellan gödselplatta och bostäder minst vara
100 m. Den befintliga gödselplatta ligger så nära fastighetsgräns att den rekommenderade avståndet inte kan uppfyllas.
Dessutom medger Kalmar kommuns översiktplan att exploatering på jordbruksmark ska ha starkt motiv och föregås av prövning av andra alternativa
platser. Platsen som berörs av förhandsbeskedsansökan bedöms inte vara
lämplig för nybebyggelse med hänsyn till att Källstorpsmo har en tydlig
bystruktur och ligger längst gränsen mellan skogs- och jordbruksmark. Den
planerade exploateringsåtgärd skulle påverka den befintliga strukturen negativt
genom att bebyggelse ska placeras längst vägen mellan Källstorpsmo och Trekanten. Den skulle leda till en oönskad exploatering av jordbruksmark som i
sin tur skulle ha negativa effekter på den befintliga landskapsbilden, att landskapet inte skulle kunna upplevas som öppet längre.
Roberto Cattaneo
Bygglovarkitekt
Trekanten 2015-02-06
Angående yttrandet från ägarna till fastigheterna 2:5, 2:6 och 2:17 (nedan benämnda som grannar).
Vår familj önskar att bygga på en tomt med lantligt läge. Att bygga ett hus och därmed investera
stora pengar är inget man gör genom att bara kasta en pil på en karta. Det kräver en hel del
funderingar och överväganden av för- och nackdelar. I vårt fall har vi strävat efter att hitta en tomt i
en lantlig miljö med få grannar och gärna med närhet till hästar.
I vår familj finns ett aktivt hästintresse. Min sambo Simon har ridit sedan han var sju år gammal. Vår
äldsta dotter har ett stort hästintresse och hela familjen vistas varje helg i ett stall. Vi ser bara positivt
på hästar som grannar. Det gör läget för önskad bostad ännu mer attraktiv så det är med stor sorg
som vi upptäcker att man nu tänker förhindra oss att bo i den miljö vi vill, samtidigt som vi inte kan
hitta någon laglig grund för detta, utan endast rekommendationer och riktlinjer.
Vi är väl medvetna om att man, genom att välja att bosätta sig på landet, kommer att utsättas för
"störande" inslag som lukt, damm och buller. Det finns för- och nackdelar med alla boendemiljöer.
Väljer man att bosätta sig i en större ort kommer istället föroreningar, trafik och andra buller som man
på ett sätt aktivt väljer att acceptera. Så inför ett val av önskad boendemiljö handlar det om att både
välja och välja bort saker. När det gäller vår familj, har vi gjort ett aktivt och medvetet val. Vi är två
vuxna och ansvarsfulla personer som aldrig skulle sätta igång ett miljonprojekt utan att tänka oss för
vad det innebär.
Stora delar av området kring vår tilltänkta fastighet omges av jordbruksmark. Vid valet av tomt har vi
tagit hänsyn till att denna brukas och gödslas och att det förekommer vissa störande moment (t ex
traktorkörning, damm, flugor osv.) Att ha en hästgård i närheten av tomten gör i stort sett ingen
skillnad i sammanhanget när det gäller damm, gödsellukt eller oljud, som grannarna anförde. Min
sambo Simon är uppväxt på en grisfarm på Nya Zealand. Det är inte mycket som kan konkurrera med
lukten från en grisfarm.
Vi har läst vad som sägs när det gäller forskning och rekommendationer angående hästallergier.
Enligt Länsstyrelsen i Skånes rapport "Hästar och bebyggelse" tillhör hästallergi en atopisk form av
allergi. Atopi är en ärftlig benägenhet att bilda IgE-antikroppar efter naturlig kontakt med små doser
av allergen. Med andra ord behöver det finnas någon form av arvsanlag som gör att man utvecklar
den formen av allergi. I vår familj är det ingen i några led i generationer som haft denna form av
allergier. Eller några andra allergier eller astma heller för den delen.
Till samma klass av allergi tillhör även allergier mot katter och hundar. I vår familj har vi, och har alltid
haft husdjur, både hundar, katter och andra pälsdjur.
Vidare i samma rapport från Länsstyrelsen fastställer man följande:
"När det gäller studierna avseende hästallergeners spridning i utomhusluft har man kunnat påvisa att
de uppmätta halterna av hästallergener i utomhusluft minskar mycket snabbt med avståndet från
hästarnas vistelse. I studien visades att halten luftburna hästallergener är mer än 500 gånger högre
inne i ett stall än strax utanför stallet och över 3000 gånger högre än vid ett bostadshus tolv meter
bort från stallet. Studien kunde påvisa förekomsten av luftburet hästallergen upp till 40 meter från
stallet och upp till 100 meter från stallet deponerat i damm. Man har vidare kunnat påvisa att halterna
1
i inomhusluft endast är omkring 1 % av utomhushalterna vid bostadshuset. Forskarna vid
miljömedicinska enheten pekar vidare på att uppmätta halter av hästallergen i inomhusmiljö generellt
tycks bestämmas av hur många personer som har direkt eller indirekt hästkontakt, och alltså inte i
första hand beroende på bostadens placering i förhållande till hästar.
Den konkreta slutsatsen som forskarna drar är att avståndet till stall har en viss betydelse för
uppmätta allergennivåer utomhus, framförallt i områden mycket nära stall, men att transport av
hästallergen genom olika individers hästkontakt, direkt eller indirekt, har en avgörande betydelse för
de allergennivåer som kan mätas inomhus."
Ovanstående tabells källa:
http://www.lansstyrelsen.se/ostergotland/SiteCollectionDocuments/Sv/miljo-och-klimat/verksamhetermed-miljopaverkan/miljosamverkan/projekt/hasthallning-allergenspridning-110928.pdf
I Boverkets "Vägledning för planering för och invid djurhållning" resonemang kring hästallergener kan
följande utläsas:
"Merparten av de individer som är allergiskt sensibiliserade för hästallergen har utvecklat denna
känslighet, trots att de bor långt ifrån stall och inte har kontakt med hästar. Detta tyder på att en
väsentlig spridningsväg för allergenet går via personer som vistas tillsammans med hästar i stall och
ridhus för med sig hästallergen på kläder, skor och i håret och kan sedan sprida dem vidare till andra
miljöer. Detta leder till att hästallergen kan finnas där djur normalt inte förekommer, till exempel på
bussar, tåg, affärer och på arbetsplatser. Andelen individer, i aktuell lokal, som har kontakt med
2
hästar är avgörande för de halter av allergen som uppmäts inomhus, på motsvarande sätt som
tidigare visats för katt och hundallergen."
Vidare i Länsstyrelsen i Skånes rapport "Hästar och bebyggelse" drar följande sammanfattande
slutsats:
"I Uppsalastudien visas tydligt hur halterna av allergener i utomhusluften avtar relativt drastiskt med
avståndet, i synnerhet mellan 50 meter och 100 meter, men också att spridningen är beroende av
vindriktning, avskärmande vegetation m.m. Miljömedicinska enheten i Stockholm betonar att
spridningen i utomhusluft är förhållandevis begränsad och att den väsentliga allergenspridningen sker
via människor med djurkontakt. Med tanke på risken för allergenspridning via människor borde
myndigheterna ägna mer kraft åt att säkerställa goda möjligheter till duschning och klädombyte i
ridanläggningar för att därigenom minimera risken för spridning i offentliga miljöer, på bussar och
dylikt. Miljömedicinska enheten framhåller att varje bedömning om avstånd mellan djurhållning och
bostäder bör utgå från det enskilda fallet, men att man bör skilja på detaljplanelagda
(stadsplanelagda) områden och bebyggelse utanför detaljplanelagt område. En tillämpning av
skyddsavstånd borde inte behöva ske lika strikt i områden utanför tätbebyggelsen."
I Boverkets publikation "Vägledning för planering för och invid djurhållning" skriver man att
"verksamhetens art och omfattning måste beaktas. Allmänt gäller att ju fler djur det finns på en
begränsad yta desto större påverkan på omgivningen. Mängden av allergen som sprids ökar med
antalet hästar. Några få hästar ger oftast obetydlig störning medan ridskola eller travbana med många
hästar och mycket aktivitet i omgivningen kan ge upphov till betydligt större olägenheter."
I Länstyrelsen i Blekinges rapport ”Djurhållning och bostäder” står det att läsa att barn som är
uppväxta i lantmiljöer med djurhållning löper mindre risk att utveckla allergier. ”Allergi mot häst kräver
vanligtvis en kraftig och långvarig exponering med hästar t ex genom upprepad ridning, vistelse i stall
och ryktning. Man hänvisar till Västra Götalands Miljömedicinska Centrum som menar att man inte kan
bli överkänslig mot hästar genom att vistas i närheten av ett häststall. Hästallergener är inte
uppbyggda på samma sätt som pollen som kan färdas långa sträckor utan är av en tyngre karaktär
och faller på marken och försvinner med nederbörden. Halterna av hästallergen inomhus bestäms
främst av människors djurkontakt och är inte beroende av bostadens placering i förhållande till hästar.
I ovannämda rapport hänvisar man till forskning att ett bostadshus 10m från ett stall med 100 hästar
har endast 1% av halterna av allergener i sin innemiljö.
Enligt samma rapport visar rättspraxis från de beslut som fattats i högre instans att
Miljööverdomstolen medger relativt korta avstånd ofta under 50m och nedmot 20m.
I våra ögon är hästarnas närvaro på granntomten endast ett trevligt intryck som vi är väldigt positivt
inställda till. Med tanke på att vi regelbundet vistas i stora stallmiljöer (stall Just i Smedby) och utsätts
för mycket högre grad av hästallergener där, kan hästarnas närvaro på granntomten beaktas som
försumbar jämförelse. Vi har dock full förståelse för deras oro.
Ägarna till grannfastigheten har i sitt yttrande framfört att de bedömer att risken för en eventuell
spridning av hästallergen i det angivna området är stor med hänsyn till vindriktning och öppet
landskap. Eftersom grannarna har endast ett par hästar och inte har styrkt sina påståenden på något
sätt utgår vi ifrån att deras påstående är mer ett antagande än en bedömning. Det framgår inte heller
av yttrandet att de har kompetensen till att göra en sådan bedömning.
SMHI har tagit fram generella vindrosor (vindstatistik) som täcker större delar av landet och som kan
ge en liten "vink" om hur den sk förhärskande vinden kan förhålla sig i vår del av landet. Dessa finns
att finna i SMHIs publikation ( http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.1895!/meteorologi_121-
3
06%5B1%5D.pdf) Dessa vindrosor påstår det motsatta mot det grannarna hävdar. Av vindrosorna
kan man utläsa att den mesta vinden i vårt geografiska område kommer från väst eller sydväst.
I den studie som Länsstyrelsen i Östergötland genomfört (se källa i föregående tabell) visas också
spridningen av hästallergener i luften på följande sätt:
Det finns fler bostadshus i närheten av stallet, däribland fastighetsägarnas egen bostad. Med de
argument som jag presenterat borde det vara rimligt att anta att risken för att vår familj utvecklar
allergi är ungefär lika stor som hästägarnas eller någon annan grannes. Att utgå från ett antagande
"om i fall att" räcker inte som en motivering, anser vi. Skulle man hela tiden basera besluten på en
riskkalkyl där den enda godkända variabeln är 0% risk skulle det vara omöjligt att ge något positivt
beslut i något ärende. Du kan inte bo vid vägen för du kan bli påkörd, du kan inte bo i Oskarshamn
ifall kärnkraftverket havererar, du kan inte träffa människor för att du kan smittas av ett virus osv.
Efter att ha tagit del av grannarnas yttrande gjorde min sambo ett platsbesök på vår sida av tomten
den 4 februari. Vid platsbesöket var vår tilltänkta tomt övertäckt med snö. Han har inte mätt
snödjupet på tomten men det var i varje fall så pass djupt att hans kängor (som täcker en bit över
fotknölarna) tog in snö. När man tittar över muren mot gödselplattan ser man att den omgivande
muren skyddar området runt plattan då det är betydligt mindre snömängd runt plattan än på andra
sidan muren (dvs på vår tomt). Rent logiskt borde detta innebära att plattan ligger i lä.
4
Gödselplattan som nämndes i yttrandet hade vi ingen vetskap om tidigare och därför ville vi bilda oss
en uppfattning om den. Den är mycket riktigt placerad där den utpekats av grannarna på kartan.
Eftersom både en stenmur och viss vegetation döljer den, var den inte synlig för oss när vi tittade på
tomten under förra året. Vi är dock förvånade över att gödselplattan är placerad så nära som någon
enstaka meter från den stenmur som Länsstyrelsen anser vara biotopskyddad.
Enligt de föreskrifter vi tagit del av finns det vissa krav som en gödselplatta bör uppfylla. (Källa:
http://www.hasthalland.se/hasthallning/godselhantering/17DF9D83CEA84D308ECEDC20594A3347)
Bland annat ska gödseln förvaras i täta behållare i form av betong eller container. Plattan på
grannfastigheten har en utsida byggd av impregnerat virke med glipor i botten samt viss lutning i
konstruktionen troligen beroende på överlastning. I övrigt ser vi inte närheten till gödselplattan som
något hinder. Den är väl avskild med en stenmur och vegetation och under andra delar av året inte
ens synlig för oss.
Eftersom grannarna tydligt uttrycker oro för sin verksamhet är vi från vår sida beredda på att ge de
ett skriftligt avtal på att vi är medvetna om de förhållanden som de upplyst oss om i sitt yttrande och
att vi därför i framtiden inte kommer att ha några synpunkter/klagomål gällande hästhållning.
Vi är villiga att diskutera husets placering på tomten. Till förhandsbeskedet har vi endast lämnat en
preliminär placering då vi vid ett positivt förhandsbesked kan komma överens med kommunen vilken
placering av huset som kan anses vara lämpligast. För oss är det mer angeläget om var tomten är
belägen än var huset placeras på tomten.
Utifrån de framförda synpunkterna hoppas vi att Kalmar kommun låter oss bebygga tomten.
Vänligen
5
Arletta Wahlin
6
Kompletterande Yttrande till 2014:6225
Detta ytrrande är en komplettering till yttrandet från Arletta Wahlin till Samhällsbyggnadskontoret
2015-02-06.
Arletta och jag ogillar skarpt det förslag som Roberto Cattaneo tänker lägga fram till nämnden i
vårt ärende. När man ta bort de motiveringarna från förslaget som inte ha stöd i lag är hans forslag
till beslut ett negativ besked utan motivering.
I besultet har Roberto skrivit
”översiktsplanen (ÖP) medger ingen ny etablering av nya bostäder på jordbruksmark.”
Denna motivering är irrelevant, och ger sken av att översiktsplanen har någon form av
bestämmanderätt över vi medborgarna. En översiktsplan är ett vision, den är inte juridiskt
bindande, det står klart och tydligt på kommunens egna hemsida. Den har inget lagstöd och kan
inte användas till att neka oss rätten till att bebygga fastigheten. Vår rätt att använda vår mark som
vi vill är skyddad genom den svenska grundlagen 2 kap 15§ (SFS 1974:152).
Den andra motiveringen till negativt förhandsbesked är följande:
”Kalmar kommun rekommenderar ett avstånd mellan gödselplatta och bostäder av 100 m, vilket
inte kan uppfyllas då fastigheten ligger för nära gödselplattan.”
Kommunala rekommendationer och riktlinjer är inte hellre juridiskt bindande och kan inte beröva
en medborgare rätten att bebygga sin mark.
I den svenska grundlagen (SFS 1974:152) 1 kap 1§ läser man följande ”Den offentliga makten
utövas under lagarna.”
Inte genom visioner, rekommendationer eller riktlinjer.
Dessa punkter diskuterade vi med Roberto på ett möte idag 2015-02-10. Roberto och Malin
både medgav att vi hade rätt i båda punkterna och att det inte finns lagstöd för kommunens
motiveringar i sitt Yttrande. Vilket i sin tur betyder att det inte finns något lagligt hinder till att
ufärda ett positiv förhandsbesked.
Att neka oss ett positiv förhandsbesked baserad på motiveringar som inte ha stöd i svensk lag
skulle strida mot den svenska grundlagen.
I Roberto Cattaneos förslag till beslut har man också skrivit att fastigheten ” ingår inte i
sammanhållen bebyggelse” Detta är rent av felaktigt då fastigheten ligger i direkt anslutning
till Källstorpsmo (se första kartan i förslaget till beslutet).
Med detta som bakgrund önskar vi att nämnden går emot Roberto Cattaneos förslag då det
helt saknar lagstöd och ger oss istället ett positivt förhandsbesked.
Vänligen
Arletta Wahlin och Simon Green
Kompletterande Yttrande till ytterligare en ändring i förslaget till beslut gällande ärende 2014;6225
.
I sin senaste ändring har samhällsbyggnadskontoret hänvisat till PBL 2 kap 6 § och påstått att vår
planerade villa skulle
”påverka den befintliga strukturen negativt genom att bebyggelse ska placeras längst vägen mellan
Källstorpsmo och Trekanten. Den skulle leda till en oönskad exploatering av jordbruksmark som i
sin tur skulle ha negativa effekter på den befintliga landskapsbilden, att landskapet inte skulle
kunna upplevas som öppet längre.”
Återigen ser vi en motivering utan substans från samhällsbyggnadskontoret. De lägger fram ett
vägledande dokument till nämnden som påstår en negativ påverkan på området men de har inte
förklarat för er hur och på vilket sätt. Det är ett rent påstående utan bevis eller hänvisning till något
konkret. Källstorpsmo har ingen unik struktur, det är inte kulturminnesmärkt, det är inte
landskapskyddat. Det är vackert, absolut, annars skulle vi inte vilja bo där.
Samhällsbyggnadskontoret vill att ni ska tro att ett hus byggt i direkt anslutning till byn skulle
påverka sin struktur negativt, men på vilket sätt?
Tjänstemän har lagt fram denna luddiga hänvisning till lag eftersom det fortarande inte finns några
konkreta anledningar med lagstöd som kan motivera ett negativ besked för vårt hus. Om vi behöver
mer bevis på detta hänvisar jag till den sista raden i deras nya påstående:
”Den skulle leda till en oönskad exploatering av jordbruksmark som i sin tur skulle ha negativa
effekter på den befintliga landskapsbilden, att landskapet inte skulle kunna upplevas som öppet
längre.”
Detta påstående är absurd. Det finns inget annat sätt att bemöta detta uttalande. Vår planerade villa
skulle ta upp 0.0002 % av det öppna landskapet i det omedelbara området väster om Källstorpsmo.
Ett 120m2 litet fotavtryck av vår villa, byggd i en helt vanlig svensk stil i direkt anslutning till byn.
Jag har bifogat ett flygfoto av området där jag har lagt in vår villa så att ni själva kan avgöra om
huset plötsligt gör ”att landskapet inte skulle kunna upplevas som öppet”.
Vi har valt husets placering med omsorg så att den skulle kännas som en naturlig del av byn och
inte påverka någons utsikt över landskapet. Den enda grannen med angränsning till tomten har
ingen vy över landskapet i riktningen mot vårt tilltänkta hus då det ligger ett stall emellan oss.
Vi har dock personliga skäl till att inte ens överväga en byggnation i Trekantens nya
bostadsområden. Ett av skälen är att Arlettas exman redan bor i området och det skulle kännas
obekvämt att bli grannar.
Det här är andra tomten som vi försöker få bygglov för. Vi vill inte flytta till någon annan del av
kommunen pga våra barns anknytning till samhället men nu börjar alternativen sina då det är
väldigt få personer som kan ens tänka sig att stycka av en bit mark.
Vi hoppas att nämnden förstår våra synpunkter och ger oss ett positivt förhandsbesked. Ett negativt
sådant kommer leda till att vi blir tvungna att söka oss till grannkommunen i hopp om att hitta tomt
i närheten av Trekanten för i Kalmar kommun är möjligheterna nu uttömda. Vi har lagt ner två år av
vår tid på att kunna bygga i Trekanten och dessa år har hittills varit fruktlösa.
Vänligen Arletta Wahlin och Simon Green