1. No category

Glimten
# 1 | 2015
80 SIDOR — SOMMARLÄSNING EXKLUSIVT FÖR SIGTUNAHEMS HYRESGÄSTER
Tema:
Bostadsbubbla
– Så vill experterna lösa
bostadsbristen
Brobyggarna
SIGTUNAHEM
– Banar väg för barnens
drömmar
REDAKTÖRSORDET
Nyttan med allmännyttan
DET BYGGS FÖR LITE OCH DET SOM BYGGS ÄR FÖR DYRT och exklusivt… åtminstone för exklusivt för en allt större grupp bostadssökande. Tiden då staten garanterade
billigt kapital till bostadsbyggande och hyrorna baserades på självkostnadsprincipen är
sedan länge förbi. Och bostadsbristen är åter på allas läppar. Somliga påstår att det är
fel att hävda bostadsbrist, att det snarare handlar om brist på ”rätt” bostadssökande,
som om nu det gör skillnad?
OAVSETT HUR, DRIVS VI PÅ SIGTUNAHEM av att bygga nytt till så rimliga kostnader
som möjligt. Av att renovera och förvalta samt leverera Sveriges bästa service. Det
finns inskrivet i våra ägardirektiv. Och ja, vi är naturligtvis en allmännytta. Ägs av kommuninvånarna och använder hyrorna på bästa sätt, med hög återbäring.
UNDER DE SENASTE ÅREN har vi gett tusentals hushåll i kommunen möjlighet till
nytt boende, i nybyggda hyresrätter till en någorlunda rimlig hyra med bland annat
hjälp av SABOs ramupphandlade kataloghus.
MED SAMMA ENTUSIASM OCH ENGAGEMANG har vi renoverat tusentals hyresrätter
med valfrihet. Omflyttningen i det ombyggda är lägre än i ordinarie bestånd. Alla tycks
ha råd att bo kvar.
ALLDELES NYLIGEN HAR VI DESSUTOM INTRODUCERAT en ny aktiv aktör i kom-
munen och ökat valfriheten i Valsta centrum genom att låta Magnolia Bostad förvärva
42 lägenheter som ska upplåtas som bostadsrätter.
SÅ APROPÅ NYTTAN MED ALLMÄNNYTTAN … Nya allbolagen trädde i kraft 2011
och enligt den ska de allmännyttiga bostadsbolagen kombinera samhällsansvar med affärsmässiga principer. Vad kan vara en viktigare samhällsnyttig investering än att bygga
nytt? Att göra det möjligt för kommunerna att ta sitt bostadsförsörjningsansvar. Det
om något måste vara nyttan med allmännyttan, enligt affärsmässiga principer, när det
fungerar som bäst.
MED DETTA NUMMER AV GLIMTEN utvecklar vi resonemanget och hör hur experterna resonerar under rubriken ”Bostad, handelsvara eller social rättighet?”
VIDARE BJUDS DU ETT NUMMER FULLSPÄCKAT med det allra senaste från Sigtuna-
Hems verksamhet med betoning på hållbarhet, renovering, service och hemma hos.
OCH, GOTT FOLK… sommaren står för dörren. Med Glimten följer naturligtvis massor
av tips på vad du kan göra när du har läst ut alla böcker och tröttnat på flip flop och
sand mellan tårna.
Soliga sommarhälsningar, Marina
Marina Ekdal, redaktör och marknadschef
Mig når du säkrast via mailen,
marina.ekdal@sigtunahem.se eller 08-591 796 58
2
AB SigtunaHem
Box 509, 195 25 Märsta
Besöksadress: Stationsgatan 6A, Märsta
Kundservice och serviceanmälan
Telefon: 08-591 796 00
Fax: 08-591 117 40
E-post: info@sigtunahem.se
Hemsida: www.sigtunahem.se
Öppettider måndag–fredag:
Kundservice besök: kl. 8–17
Kundservice telefontid: kl. 8–17
Serviceanmälan: kl. 8–17
Avvikelser annonseras på hemsidan
Under perioden maj–augusti
stänger SigtunaHem kl. 14 på fredagar.
Lediga lägenheter och parkeringsplatser
publiceras löpande på www.sigtunahem.se
Akuta fel efter kontorstid:
Bravida Service AB, telefon: 020-212 112
Störningar efter kontorstid:
Securitas, telefon: 010-470 55 10
Glimten är en tidning för SigtunaHems
hyresgäster och utkommer med två
nummer per år.
Upplaga: 5 500 exemplar
Ansvarig utgivare och redaktör:
Marina Ekdal, marina.ekdal@sigtunahem.se
Skribenter: Marina Ekdal, Carin Hedström,
Göran Pettersson
Fotografer: Lars Clason, Carin Hedström
(där inget annat anges)
Produktion: Katarina Karlsson
Tryck: Tryckeri Åtta.45
Fotograf omslag: Lars Clason
INNEHÅLL
TEMA: BOSTADSBUBBLA
SID 4
Att det råder bostadsbrist i så gott som hela landet har väl inte undgått
någon? Ungdomar, nyanlända, nyskilda och nyrekryterade har ofta särskilt
svårt att få en lägenhet.
6 Prisbubblan på den svenska
bostadsmarknaden
8
12
16
MILJÖ & HÅLLBARHET
Miljonprogram åter på agendan
Sverige ett land fullt av bostadsköer
Brobygget – en möjlighet för barn
att förverkliga sina drömmar
SIGTUNA KOMMUN
SID 20
Det byggs nya stadsdelar i kommunen. I Rosersberg
växer det på den västra sidan om pendeltåget och i
Sigtuna börjar Sigtuna stadsängar ta form.
21
22
23
Dubbelt så stort Rosersberg – en ny stadsdel
Fyra frågor till nya stadsbyggnadschefen
Mer nyproduktion på gång i SigtunaHem
SIGTUNAHEM PÅ GÅNG
SID 24
Vi fortsätter att bygga om i vårt bestånd. Vi
har sedan 2010 genomfört 921 ombyggnationer.
24 Marita och Margareta är SigtunaHems
flyttguider
26
27 27
Tänk på detta när du blir evakuerad
Ny teknik för badrum på Tvärvägen
Tidplaner för ombyggnationen
SIGTUNAHEM INFORMERAR SID 28
Nya hemsidan är lanserad och vi introducerar
Bytestorget.
28
30
32
34
SID 57
Vårt miljöhusprojekt löper vidare.
Nya hemsidan
Kundservice och uthyrningen informerar
inför sommaren
SigtunaHem spar energi via väderprognosen
Skura med en sång – tio hållbara städtips
36 Riktade insatser för sju miljöhus
37 Snälla bakterier fixar lukten på Bure
38 Plast – och dess förpackningar
37 Tre snabba sorteringstips
TRENDER & INREDNING
SID 42
Trender för framtiden, kollektivboende, compact
living och periodboende?
42
44
46
48
Fem trender för framtiden
Hur bor vi i framtiden?
Maxi – hos Carina på Tvärvägen
Gör uteplatsen och balkongen sommarfin
KULTUR & FRITID
SID 52
Vi träffar Ted Hesselbom, musiechef på Sigtuna museum
och sen testar vi hamburgarna på Burger bistron. 52
54
56
Välkommen till Mimers källa!
Nytt Sigtuna museum – till för alla
Rusning till Burger Bistron
ÅKES STRÖVTÅG & SIGTUNA
KULTURFÖRENING
SID 73
58
63
66
68
69
70
72
78
Vykortsmotiv från Sigtuna
Ett renligare hem – vem städar
Toni Graalheim en tänkande konstnär
Möten med kända författare
Vad är en stad?
Odla som en kung på Wenngarn
Kalendarium
Korsord
3
TEMA: BOSTADSBUBBLA
Bostadsbubbla?
Att det råder bostadsbrist i så gott som hela landet har väl inte undgått någon?
Ungdomar, nyanlända, nyskilda och nyrekryterade har ofta särskilt svårt att få
en lägenhet. Antalet bostadssökande ökar rekordartat och bara till ABC-området flyttar ett nytt Sundsvall in årligen.
PRECIS SOM UNDER EFTERKRIGSTIDEN
ökar trångboddheten och som alltid finns
det de som drar nytta av situationen och tjänar stora pengar på ”ockerhyror”. Plötsligt
har prisbubblan fått konkurrens av bostadsbubblan. För kanske utgör inte prisutvecklingen på bostadsmarknaden det största
problemet just nu, utan det faktum att en
allt större och växande andel av svenska
folket faktiskt står helt utanför bostadsmark-
4
naden. Och att alltför många av dem inte ser
ut att kunna skaffa sig förutsättningar nog att
träda in inom överskådlig framtid.
DEN ALLMÄNNA UPPFATTNINGEN tycks
vara att bostadsbristen helt enkelt ska byggas
bort. En sanning för somliga, modifierad av
andra. Faktum för oss på SigtunaHem är följande; i SigtunaHems bostadskö, intressebanken, finns idag cirka 35 000 registrerade. Och
trots att Sigtuna kommun är en av de kommuner som bygger flest hyresrätter i Sverige
är det relativt få ur intressebanken som kommer i fråga för ett nytt hyreskontrakt. Under
våren publicerades 42 nya hyresrätter i ett av
de nybyggda komboplushusen som uppförs i
Valsta centrum – merparten yteffektiva tvåor
och en mindre andel yteffektiva fyror. Hyran
för tvåorna uppgår till cirka 6 000 kronor i
månaden och för fyran 10 000 kronor.
TEMA: BOSTADSBUBBLA
TROTS FLERA HUNDRA INTRESSENTER
per objekt visar det sig svårt att hyra ut.
Merparten av de registrerade uppfyller
nämligen inte kriterierna i SigtunaHems
uthyrningspolicy. Vid närmare granskning
av samtliga 35 000 registrerade i intressebanken visar sig knappt 20 procent leva
upp till de ekonomiska krav som ställs för
en nyproducerad fyra. Trots yteffektiviteten,
lägenheterna är på 71 kvadratmeter.
IBLAND MÖTS MAN AV DEM SOM fort-
farande har en uppfattning om att allmännyttan kan ”subventionera” boendet för
ekonomiskt svaga hushåll. Men så är det inte.
Enligt den så kallade allbolagen (2011) ska
bostadsföretagen drivas affärsmässigt. Det
finns helt enkelt inga billiga eller subventionerade nybyggda hyresrätter. Att bygga bort
bostadsbristen verkar därmed svårt. Frågan
känns således åter aktuell. Ska vi betrakta
bostaden som social rättighet eller handelsvara? I FN-deklarationen dikteras rätten till
bostad bredvid rätten till utbildning och
sjukvård.
GLIMTEN PASSADE FRÅGAN VIDARE till en
rad experter på området. Harry Flam, professor i internationell ekonomi, Hans Lind,
professor i fastighetsekonomi samt SABOs
vd, Kurt Eliasson.
5

TEMA: BOSTADSBUBBLA
HARRY FLAM, PROFESSOR I INTERNATIONELL EKONOMI,
STOCKHOLMS UNIVERSITET:
Prisbubblan på den
svenska bostadsmarknaden?
Svenska bostadspriser både roar och oroar. Faktum är att
lägenhetspriserna i Stockholm trefaldigats de senaste 20 åren.
UNDER TIDEN HAR OMBILDNINGEN till bostadsrätter skett i hundra-
tusental, merparten i storstäderna med betoning på Stockholm. Konsekvensen för gemene man – att det blir allt svårare att hitta en bostad
i Storstan. Det byggs för lite och det som byggs är för de allra flesta
alldeles för dyrt. Historien visar att när det blir för dyrt börjar folk leta
andra alternativ och nya områden blir intressanta. Somliga menar nu
att det finns tecken på en prisbubbla på den svenska bostadsmarknaden. Och anger de eskalerande bostadspriserna som skäl. Andra, som
6
Harry Flam, professor i internationell ekonomi vid Stockholms universitet, menar att det inte alls är fara för någon prisbubbla. Visserligen
har det skett en markant prisstegring över relativt lång tid, men den
har naturliga förklaringar. Fundamenta. Det vill säga beror av faktorer
som hög inflyttning till storstäderna, liten nybyggnation, ökade realinkomster, minskade räntekostnader etcetera.
– En prisbubbla uppstår när man inte köper en lägenhet eller hus
för att bo i, utan på spekulation. Utöver ordinarie boende kanske man
TEMA: BOSTADSBUBBLA
investerar i både sommarhus och vinterhus
för att man har förväntningar om framtida
kapitalvinster. Dessa andra och tredjehandsval
kan snabbt omsättas vid tendenser till – eller
förväntningar på – prisnedgång. Det har vi
sett bevis på i många andra länder både inom
och utom Europa. Inte minst i våra grannländer, Norge och Danmark.
HARRY FLAM MENAR ATT DET ÄR STOR
skillnad på prisbubbla och prisfall. Att
huspriserna nu slår alla rekord beror till stor
del på urbaniseringen i kombination med det
låga byggandet och inte minst det låga ränteläget och förväntningar på att det ska hålla
i sig. Skulle räntorna plötsligt stiga, skulle
priserna falla. Men det är fortfarande ingen
prisbubbla insisterar han.
– I jämförelse med USA där prisindex
föll som mest med 43 procent, Irland med
nästan 50 procent och Spanien drygt 30, är
skillnaderna stora. I Sverige verkar vi på en
relativt hårt reglerad bostadsmarknad. Vilket hindrar oss att köpa permanentbostäder
för uthyrning i andra hand. Visserligen har
man mjukat upp reglerna under Attefalls
tid som bostadsminister och gjort det
möjligt att hyra ut bostadsrätter i begränsad
omfattning men risken är att man stramar
åt det igen om det skulle visa på oönskade
konsekvenser.
BOSTADSPRISERNA I SVERIGE HAR STIGIT
med raketfart sedan mitten av 1990-talet.
Harry Flam menar att 70 procent kan förklaras med fundamentala faktorer som lågt bostadsbyggande och stor inflyttning, men att
30 procent inte går att förklara. Det är inte
utan att man undrar om det ändå inte följer
ett varningstecken med det. Och vem bär i
så fall ansvaret för att hindra en eventuellt
kommande prisbubbla?
– Politikerna bär ansvar för hyresregleringen, det finns många och goda skäl att
låta reformera den. Men vi bär också alla ett
gemensamt ansvar för storstadsproblematiken som röstberättigade och väljare.
FRI HYRESSÄTTNING? Marknadshyror? Nej,
menar Harry Flam. Det är ingen god idé.
Viss reglering kommer alltid att behövas för
att skydda den svagare parten. Han ställer sig
inte främmande till att låta fastighetsägare få
ut täckning för kostnaderna i nyproduktion,
men att hyresgästen efter tecknande av kontrakt också måste ges garantier så att hyran
inte springer iväg.
– Någon form av indexreglerad hyra vore
kanske att föredra. Man kan tänka sig visst
mått av reglering när ett hushåll tecknat
kontrakt för att säkerställa att hyran inte
rusar iväg ohejdat. Men denna reglering bör
kanske inte gälla nyproducerade lägenheter
eller då lägenheter blir lediga.
DET KAN I DAG KOSTA DUBBELT SÅ mycket
för den enskilde konsumenten att bo i en
nyproducerad hyresrätt i Stockholm jämfört
med bostadsrätt. Hyresrätten är missgynnad
i skattehänseende. 40 miljarder överförs årligen till den privata bostadssektorn i form av
ROT- och ränteavdrag. Och Harry Flam är
som många andra av uppfattningen att något
måste göras för att jämna ut skillnaderna
mellan upplåtelseformerna.
– Det bör vara dyrare att bo i hyresrätt
jämfört med bostadsrätt men inte av beskattningsskäl. Utan för att hyran inkluderar
service, reparationer och underhåll.
En väsentlig fördel med hyresrätten i övrigt
är flexibiliteten som följer liksom det faktum
att man inte behöver binda kapital och oroa
sig för ränteutvecklingen. Själv tror Harry
Flam att räntorna kommer fortsätta hålla sig
på samma låga nivå ytterligare något år, för
att därefter gradvis öka till en mer normal
nivå. Det vill säga en reporänta motsvarande
tre, fyra procent. Men han höjer samtidigt
ett varningens finger för att Sverige och
övriga Europa kan komma att gå samma öde
till mötes som Japan. Som haft motsvarande
låga ränta i 25 år nu med en stagnerad ekonomi som följd.
– Precis som Japan är Sverige exportberoende. 75 procent av exporten går till
Europeiska länder. Om inte Europa tillfriskna blir det ett problem för Sverige. Några
ljuspunkter finns förstås, som Tyskland och
Storbritannien. Och det går allt bättre för
länder som Spanien och Irland. Så visst finns
det fortfarande lite ljus i tunneln.

7
Foto: Pixprovider
TEMA: BOSTADSBUBBLA
HANS LIND, PROFESSOR i BYGG- OCH FASTIGHETSEKONOMI, KTH
Miljonprogram
åter på agendan
Sverige omnämns vanligen som ett land med boendestandard i absolut världsklass. Att
förse medborgarna med ”bra bostäder” har utgjort kärnan i den svenska efterkrigstidens
välfärdsmodell.
8
TEMA: BOSTADSBUBBLA
Risken finns att de mest attraktiva delarna av allmännyttans bostadsbestånd kommer att marknadsanpassas prismässigt, medan resterande, mindre
attraktiva delar av bostadsbeståendet och dess hyresgäster dras allt djupare in i en allvarlig segregationsprocess.
DE SENASTE DECENNIERNA har dock en
systematisk marknadsanpassning bidragit till
ökad bostadsbrist och en försämring av den
generella boendestandarden som speciellt
drabbar socioekonomiskt svaga grupper.
Den senaste reformen är den så kallade
Allbolagen från 2011 som , vid sidan av avndra åtgärder, fastställer att allmännyttan ska
agera affärsmässigt.
RISKEN FINNS ATT DE MEST ATTRAKTIVA
delarna av allmännyttans bostadsbestånd
kommer att marknadsanpassas prismässigt,
medan resterande, mindre attraktiva delar
av bostadsbeståendet och dess hyresgäster
dras allt djupare in i en allvarlig segregationsprocess.
HUR STÅR DET EGENTLIGEN till med Sve-
riges bostadsmarknad? Glimten passar frågan
vidare till Hans Lind, professor i bygg- och
fastighetsekonomi vid KTH.
– Dagens bostadssituation liknar i mångt
och mycket bostadssituationen i Sverige
efter kriget, slutet av 1940-talet. Då som
nu befinner vi oss i ett läge med en enorm
befolkningsökning, nu med både positivt
födelsenetto och stor invandring. Och med
en bygg- och bostadsmarknad som är ovillig
och senfärdig att investera tillräckligt, där det
som byggs, byggs för dyrt.
TILL SKILLNAD FRÅN I DAG PRÄGLADES
Sverige under efterkrigstiden av en bredare
politisk samsyn, av starka socialdemokratiska
regeringar som borgade för långsiktiga beslut. Moderniseringsprogram och miljonprogram stod överst på agendan. Och pragma-
tiska politiker såg till att det sanerades och
byggdes, mycket och billigt, både centralt
och i förorten. Man förstod att priset på
bostäder inte styrdes så mycket av attraktiviteten utan korrelerade med utbudet. Ju mer
som byggdes desto mer pressades priserna
och valfriheten för människor ökade.
– Mycket av byggandet under 60- och
70-talet var riktigt bra. Det finns många
exempel på attraktiva och väl fungerande
områden, inte minst i Farsta där jag själv bor.
Där man byggt med olika upplåtelseformer,
med service, där kvaliteten varit lika viktig
som kvantiteten.
HANS LIND AVDRAMATISERAR tanken på
nya miljonprogram som han bedömer mer
eller mindre nödvändigt för att få igång
bostadsbyggandet till rimliga hyror i Sverige 
9
TEMA: BOSTADSBUBBLA
Förutom att det finns för få incitament att
bygga, menar Hans Lind även att bostadsmarknaden blivit mer komplex.

igen. Absolut nödvändigt för att få igång byggandet i mindre attraktiva lägen för socioekonomiskt svagare grupper. Grupper som
ingen är intresserad av att bygga för idag,
eftersom det anses som alldeles för riskfyllt.
– Det är ett misslyckande för både stat
och kommun. Det byggs en del i Sigtuna och
ett fåtal andra kommuner men det är fortfarande alldeles för lite, säger Hans Lind.
FÖRUTOM ATT DET FINNS för få incitament
att bygga menar Hans Lind att man nu möts
av en komplexitet som inte fanns förr. Det
handlar om hänsyn till riksintressen och
platser som anses särskilt viktiga att skydda.
Särintressen som ska tas hänsyn till, exempelvis frågor som drivs av miljörörelsen.
Olika intressen som krockar både i civilsamhället och på myndighetsnivå. ”Bygg gärna
men inte där jag bor”.
– På institutionen här på KTH har vi
en doktorand från Tyskland som studerar
vad som skiljer Berlin och Hamburg från
Stockholm när det gäller nybyggnation. Och
det visade sig att det inte var så mycket som
skiljde när det kommer till regler, planläggning och handläggning. Den stora skillnaden
10
var strukturell. I Tyskland har man en stark
borgmästarfunktion. Som går till val på ett
tydligt program. Där kan inte andra tjänstemän, föreningar och organisationer motsätta
sig av olika skäl. Tyskarna har inte lägre krav,
men tydligare krav. Och uppfyller man dem
– ja, då är det bara att bygga.
LÄGET PÅ DEN SVENSKA bostadsmarknaden är allvarligt. Det byggs för få nya bostäder,
särskilt i storstads- och tillväxtområdena.
Det låga bostadsbyggandet bidrar till
ekonomisk obalans genom att rörligheten
på arbetsmarknaden blir mindre samtidigt
som möjligheten att rekrytera kvalificerade
personer och forskare minskar.
Det blir svårare att komma in på bostadsmarknaden och skuldsättningen ökar för
hushållen.
DETTA ÄR ETT ALLVARLIGT HOT mot hela
Sveriges ekonomi. Så skriver tre ex-politiker
i Nybyggarkommissionen som Hans Lind citerar. En av dem är före detta statsministern
Göran Persson.
– Precis som Borgmästarfunktionen spelar
en tydlig roll i Tyskland menar Göran Pers-
TEMA: BOSTADSBUBBLA
” Läget på den svenska bostads-
marknaden är allvarligt. Det byggs för
få nya bostäder, särskilt i storstadsoch tillväxområdena.
”
son i Nybyggarkommissionen att statsministern har en viktig roll att spela för att råda
bot på bostadsbristen i Sverige. ”Inte förrän
statsministern gör det till sin fråga”… Stefan
Löven har dock inte sagt ett ord i sina tal om
bostadskrisen i Sverige. Finns inte med på
en enda dagordning. Nämndes inte överhuvudtaget i Decemberöverenskommelsen. Jag
undrar fortfarande hur ansvaret för de stora
flyktingströmmarna, ansvaret för var alla ska
bo, ska fördelas mellan stat och kommun
och mellan kommuner. Det kan inte bara en
eller några få kommuner klara. Staten måste
återta en aktiv roll för bostadsbyggandet,
säger Hans Lind.
– Det är dags för ett nytt miljonprogram
nu, tillägger han med emfas.
– Det finns hur mycket mark som helst
och alla vill inte bo i innerstan. Vi är fortfarande ett ganska stort antal som värdesätter
naturen, lugnet, närheten till friluftsliv och
rekreation. Men det förtar inte att vi också
vill ha service och gemensamma mötesplatser inom räckhåll. Så sätt i gång och bygg
i förorten med alla de värden som lockar i
staden. Bygg blandade områden som i Farsta
och Vällingby. Villor och radhus, bostadsrät-
ter och hyresrätter. Bygg attraktiva bostadsrätter och komplementbygg med enklare
standardprodukter som SABOs Kombohus.
Det finns de med höga inkomster och de
med låga, de som vill satsa på boendet och
de som vill lägga pengarna på annat. Våga!
OCH ALLA DE SOM STÅR UTANFÖR det
etablerade samhället, alla romska tiggare från
Rumänien som bor i tältläger och blir avhysta
gång efter annan – vem bär ansvaret för dem?
– Säger man ja till tiggeri säger man också
ja till tältläger. Det går inte att separera
dem. Men Socialförvaltningarnas skenade
kostnader för flyktingmottagandet kommer
att tvinga fram svar på vanliga frågor.
HANS LIND BERÄTTAR OM ETT MÖTE med
några EU-delegater i Stockholm och det
faktum att det som förvånat dem mest var
svenska politikers rädsla för journalister, för
vad som kommer att skrivas i media.
– Bostadspolitiken behöver ett brett politiskt stöd som borgar för långsiktiga politiska
beslut. Det är ingen quick fix som ger utdelning inom mandatperioden vi pratar om.

11
TEMA: BOSTADSBUBBLA
KURT ELIASSON, VD, SABO
Sverige – ett land
fullt av bostadsköer
Aldrig tidigare har det varit så svårt att få en bostad. Läget kan närmast jämföras
med hur det var i Sverige på 1930-talet. Och Stockholm är den enda stad i världen som hävdar bostadsbrist som hinder för ekonomisk tillväxt.
SITUATIONEN ÄR ALLVARLIG. Men trots stor
efterfrågan på hyresrätter och prisrekord för
bostadsrätter byggs det för lite. Marknaden
tycks inte kunna lösa problemet. Kanske är
det dags att ge de allmännyttiga bostadsföretagen tydliga bostadspolitiska direktiv?
– Det finns egentligen bara ett svar. Vi
måste börja bygga oss ur krisen. Det behövs
ungefär en halv miljon nya bostäder. Regeringen har lovat en nybyggnation om 250 000
bostäder till 2020 men det kommer inte att
räcka, säger SABOs vd Kurt Eliasson.
Bristen på framförallt hyresrätter är inte
bara ett storstadsfenomen, den är stor i
praktiskt taget hela Sverige och blir bara
värre. Enligt Boverket råder bostadsbrist i
mer än hälften av landets kommuner. I 85
procent av kommunerna saknas det hyres-
12
rätter. Och 80 procent av landets allmännyttor har inget att förmedla.
– Det är fullt överallt från norr till söder.
Det finns 2,2 miljoner bostäder i flerfamiljshus i Sverige och bara 5 000 står tomma.
Det har aldrig varit färre, säger SABOs vd,
Kurt Eliasson.
KURT ELIASSON MENAR ATT DEN FÖRRA
regeringens jobbpolitik är en av orsakerna.
Arbetslinjen. Med krav på att flytta till jobben, inte tvärtom. Urbaniseringen har slagit
alla rekord under de senaste tio åren. Bara
till Stockholm och Uppsalaregionen är nettoinflyttningen ungefär 50 000 personer per
år. Det betyder ett nytt Sundsvall. Varje år.
Bostadsbyggandet har inte hängt med i
samma tempo. Konsekvenserna av den
ökade trångboddheten är allvarliga både för
drabbade medborgare och samhället i stort.
Människor tvingas hyra i både andra, tredje
och fjärde hand, ofta till orimliga kostnader. Andra pendlar flera timmar per dag
till jobbet. Riksbanken har också, i likhet
med många andra, lyft fram en betydande
försämring av matchningen på arbetsmarknaden. Sverige tappar mark i den globala
konkurrensen om talangerna.
MOT DEN BAKGRUNDEN MÅR HYRESRÄTTEN alldeles utmärkt och tornar upp
som ett mycket populärt alternativ. Aldrig
tidigare har så många stått på kö för att
bygga hyresrätter, menar Kurt Eliasson som
ägnar mesta tiden åt att hitta allmännyttiga
lösningar på bostadskrisen.
TEMA: BOSTADSBUBBLA
ETT NYTT MILJONPROGRAM SER han inte
alls som främmande, eller möjligen halvmiljonprogram, för att vara mer exakt. Mycket
av det som uppfördes under rekordåren var
bra menar han. Lägenheterna var moderna
och rymliga. Funktionen hög. Och byggtakten slog alla tidigare rekord.
– Det förutsätter att det blir billigare att
bygga hyresrätter. Att vi får ner byggkostnaderna som ökat långt mer än konsumentprisindex över tid. Och så har nu skett i SABOs
regi, som genomfört tre ramupphandlingar
av nyckelfärdiga flerfamiljshus som allmännyttiga bostadsföretag runt om i landet kan
avropa och som minskar byggkostnaderna
med 25 procent.
INTRESSET FRÅN ALLMÄNNYTTORNA för
de ramupphandlade flerfamiljshusen är stort.
70 av de 300 allmännyttiga bostadsföretagen i Sverige visade intresse för modellen
Kombohus plus. Däribland SigtunaHem
som uppfört cirka 300 lägenheter enligt
konceptet. Men även staten måste ta sin del
av ansvaret, menar Kurt Eliasson, och se till
att alla kommuner bygger. Så att inte några
kommuner bygger hyresrätter medan andra
hellre bygger naturreservat.
ETT ANNAT PROBLEM SOM MÅNGA pekar
ut på den svenska bostadsmarknaden är de
inlåsningseffekter som skapats genom åren.
Där både ofördelaktiga och förmånliga skatteregler håller bostadsmarknaden i schack.
Villaägare som blivit föremål för en generös
bostadspolitik fördubblar inte månadsut-
gifterna för att flytta till en hyresrätt. Och
bostadsrättsinnehavare som satsade då läget
var gynnsamt har i dag inte råd att byta till
en mindre lägenhet.
– Skillnaderna mellan upplåtelseformerna
är en av stötestenarna som gör en nybyggd
hyresrätt 3 000 kronor dyrare per månad
jämfört med ett nybyggt småhus eller en
bostadsrätt. Den viktigaste förklaringen är
privatpersoners avdragsrätt för ränteutgifter,
men förändringarna i fastighetsbeskattningen
har också betydelse när det gäller det äldre
beståndet.
ENLIGT BOVERKET HAR EN MILJON
svenskar så låg inkomst att de riskerar att få
nobben av fastighetsägarna vid uthyrning.

Bolånetaket som infördes 2010 har ökat
13
TEMA: BOSTADSBUBBLA
Kurt Eliasson menar att allmännyttiga bostadsföretag är ett av de mest kraftfulla verktygen en
kommun har för att klara bostadsförsörjningen.

kraven på kontantinsats, andrahandsuthyrarna har ökat kraven på inkomst och kraven
på inkomst från fastighetsägarna har skärpts.
Marknaden bygger för dem som har råd
att betala oavsett det är bostadsrätter eller
hyresrätter.
DET FINNS DEM SOM TYCKER att Sverige
bör närma sig ett system med ”social housing”. Andra menar att den svenska modellen
fortfarande håller och när en positiv framtid.
Kurt Eliasson säger bestämt nej till ”social
housing” i Sverige. Han tycker inte att han
sett några belägg för att det är många som
utestängs från bostadsmarknaden på grund
av att man inte klarar hyran.
– Det är snarare för att det är brist på lä-
14
genheter och att det byggts för lite under tio
års tid. Ska man komma åt problematiken
med folk som inte har råd är bostadsbidrag
den enklaste lösningen. Det ökar köpkraften
för dem med låga inkomster, och jag tycker
regeringen borde se över dagens bidragsnivåer. Det är 20 år sedan sist, säger Kurt
Eliasson.
DE ALLMÄNNYTTIGA bostadsbolagen har
spelat en mycket viktig roll i den svenska
välfärdsutvecklingen och fick sin särställning under uppförandet av miljonprogrammet under rekordåren. Under de swnaste
decennierna har det dock skett flera
bostadspolitiska förändringar, bland annat
infördes en ny lag år 2011. I den står det
bland annat att de allmännyttiga bostadsföretagen ska verka enligt affärsmässiga
principer, något som fått stor uppmärksamhet. Samtidigt säger lagen att företagen
ska verka i ett allmännyttigt syfte och att
bolagen har ett samhällsansvar.
– Allmännyttiga bostadsföretag är ett av
de mest kraftfulla verktygen en kommun har
för att klara bostadsförsörjningen. Tillsammans med det kommunala planmonopolet
kan kommunerna med hjälp av sina ägardirektiv verkligen påverka byggandet av
nya bostäder. Och ägardirektiven har mot
bakgrund av kraven i den nya allbo-lagen
blivit mycket tydligare, Nu för tiden framgår
oftast både nyproduktionens omfattning och
inriktning, säger Kurt Eliasson.

TEMA: BOSTADSBUBBLA
Vi söker dig som är sugen på
Splitternya hyresrätter
Compact Living
Balkong med utsikt
Kök från Ballingslöv
Hiss till butiker, service och handel
Gemensamhetslägenhet på ”Topfloor”
Direktbuss till Arlanda
Kakel och klinker i badrum
Förberett för tvättmaskin, torktumlare, diskmaskin
Promenadavstånd från Steningebadet
Närhet till förskola, grundskola och gymnasium
Vacker cykelväg till Sigtuna stad, 5 km
Tre-stavig ekparkett
Inomhusgarage
Nästa publicering den 3 augusti, med
inflyttning månadsskiftet 2015/16.
Vi bygger framtiden
– i Valsta centrum
– ett skönare15 liv
TEMA: BOSTADSBUBBLA
Brobygget är ett integrationsprojekt i Sigtuna kommun
på initiativ av föreningslivet
genom Skånela, Märsta IK och
Sigtuna basket. Två av intiativtagarna är Skånelas Jimmy
Karlsson och föreningskonsulent Monica Fries på Sigtuna
kommun.
16
TEMA: BOSTADSBUBBLA
Brobygget
– en möjlighet för barn att
förverkliga sina drömmar
Hur många vill inte bli en ny Zlatan? Eller kanske en ny Victor Östlund? Med Brobyggarna i Sigtuna
kommun ges hundratals barn och ungdomar chansen att åtminstone få prova på. Utöver idrott ingår
även spel med tärning med syfte att bygga en gemensam värdegrund utifrån ledorden kamratskap,
framtidstro och respekt. För en stund blandas lek med allvar och broar byggs mellan barn och ungdomar med olika behov och förutsättningar. Förhoppningen är att öka förståelsen för varandra och minska
utanförskap. Och alla involverade är överens. Det har haft stor effekt på gemenskapen. Utanförskap
och mobbing har minskat i de skolor som hittils varit involverade.

17
TEMA: BOSTADSBUBBLA
Brobygget är ett
integrationsprojekt ...
... i Sigtuna kommun på initiativ av föreningslivet
genom Skånela, Märsta IK och Sigtuna basket.
Startade i liten skala i januari 2014 med ett pilotprojekt i Valstaskolan som vände sig först och
främst till barn i årskurs fyra till sex. Behovet var
ömsesidigt, föreningarna ville få fler barn och
ungdomar att intressera sig för idrott och skolan
behövde hjälp med att öka integrationen mellan
barn från olika kommundelar med olika bakgrund. Glimten träffar en av initiativtagarna och
Skånelas affischnamn Jimmy Karlsson på Valstaskolan tillsammans med föreningskonsulent
Monica Fries. De berättar hur allt började.
”Skolorna bombarderades med olika aktiva ur föreningslivet som ville komma och visa upp sina sporter
för att rekrytera nya medlemmar och behövde hjälp
och avlastning med någon form av styrning.”
”Aktiva inom Sigtuna basket hade varit på St Gertruds skola i Sigtuna och pratat ”ANDT”, alkohol, narkotika, doping och tobak. Eleverna
fick därmed möjlighet att träffa ledare och
förebilder i ett helt annat sammanhang…”
Ur detta perspektiv och mot bakgrund av ett behov ...
... av integrerande aktiviteter i kommunen utvecklades och formulerades konceptet Brobyggarna. Kultur- och fritidsförvaltningen står för
projektledning och samordning av föreningarnas
insatser i skolan liksom för utvärdering och utbildning av de ledare som representerar brobygget för föreningarnas räkning.
BROBYGGARNA
Samarbetspartner brobygget är: Skånela, Märsta IK, Sigtuna
basket, BMX Märsta, Imagine that, SISU Idrottsutbildarna,
SIGTUNA MUSEUM AND ART, SigtunaHem
18
”Alldeles nyligen avslutades en gemensam ledarutbildning av sjutton föreningsledare och tre fritidsledare.
Det handlar bland annat om att stärka ledarskapet
hos dem som ska leda brobygget, pedagogiska metoder
och praktiska övningar kring värdeorden kamratskap,
framtidstro och respekt. Föreningsledarna är merparten
ungdomar mellan 16 och 25 år. ”
”Målet är att inspirera barnen med hjälp av goda
förebilder från föreningarna, att skapa nya mötesplatser
mellan olika kulturer, sociala grupper och kommundelar med syfte att motverka segregationen i kommunen.
Värdeorden kamratskap, framtidstro och respekt genomsyrar
all verksamhet, både praktiska övningar och teoretiska moment.”
TEMA: BOSTADSBUBBLA
Inledningsvis har Brobygget
kretsat ...
I vidareutvecklingen av
projektet ligger fokus ...
... mycket kring idrottsföreningar att få prova på
olika sporter. I det kommande arbetet ska kulturen ges en tydligare roll genom samarbete
med biblioteken, Sigtuna museum och Konsthall
Märsta. Detta innebär att kulturpedagoger och
barn- och ungdomsbibliotekarier blir en lika stor
del i arbetet som fritids- och föreningsledarna.
... på att knyta fler föreningar till projektet. Det
långsiktiga målet är att vända sig till alla föreningar i kommunen. Tanken är också att utöka
antalet deltagande skolor. Och att Brobygget så
småningom blir ett vedertaget koncept tillgängligt för alla.
”IValstaskolan har elever skrivit noveller kring värdeorden och
ställt ut på Märsta bibliotek, andra har illustrerat och ställt ut
teckningarna i Konsthall Märsta.”
”Även fler ledare behöver rekryteras. Både föreningsledare, fritidsledare och kulturpedagoger för
att utvecklingen ska vara möjlig.”
”Meningen är att Brobyggarna ska korsa elevernas
vägar och skapa intresse för nya mötesplatser. Sigtuna
museum är ett exempel, Märsta bibliotek och konsthallen ett annat. Genom att tillsammans göra besök på dessa
för många nya mötesplatser underlättar det för eleverna att besöka dem på
nytt, kanske tillsammans med vänner och familjemedlemmar.”
”I och med att föreningsledarna arbetar ideellt är det
svårt att få dem att ta på sig ytterligare uppdrag. Och
eftersom de flesta ledarna är unga och ”rörliga” behöver
poolen av ledare ständigt fyllas på.”
På Brobyggarnas agenda ...
... just nu är att utöver det ordinarie brobyggararbetet i skolorna erbjuda fritidsaktiviteter under
fredags- och lördagskvällar samt under loven.
På sportlovet arrangerades Brobyggar-cupen
i Vikingahallen där hemmavarande barn och
ungdomar erbjöds spela handboll, fotboll och
basket. Till sommaren planeras för förberedelseklasser för ensamkommande flyktingbarn. Det
betyder att de under de tre första veckorna på
sommarlovet får möjlighet att lära sig svenska på
förmiddagarna och prova på aktiviteter i brobyggets regi på eftermiddagarna. Däribland värdegrundspelet.
”Föreningarna samverkar med fritidsgårdarna för att
tillsammans erbjuda en meningsfull fritid och få
ungdomarna i kommunen att aktivera sig istället
för att bara hänga på stan… Förutom lov, kommer
vi till hösten att delta i fritidsgårdarnas verksamhet
under fredag och lördagskvällar.”
”Brobyggets mål är att inspirera barnen och ungdomarna med
hjälp av goda förebilder från föreningarna och vara en resurs
både i skolan och på fritiden.”
FÖR ATT FINANSIERA ...
... verksamheten har en ansökan om ekonomiskt stöd gjorts
till Arvsfonden för de närmaste tre åren. Det ser ut att gå bra,
man har tilldelats ett halvt ja under resans gång. Glimten håller naturligtvis alla tummar.
19
SIGTUNA KOMMUN
20
SIGTUNA KOMMUN
Västra Rosersberg
Dubbelt så stort
Rosersberg – ny
stadsdel planeras
Nu tar planerna form för ett nytt bostadsområde i Rosersberg, väster om pendeltågsstationen. ”Fullt utbyggt kommer vi få ett Rosersberg till”, säger Åsa Nilsson Bjervner,
stadsbyggnadschef på Sigtuna kommun.
ARBETSNAMNET PÅ DET NYA området är
än så länge ”Västra Rosersberg”, för att särskilja det från dagens befintliga bebyggelse
som ligger öster om stationen. Enligt planen
ska området innehålla olika boendetyper,
men tyngdpunkten kommer sannolikt ligga
på lägenheter – hyresrätter och bostadsrätter
– för att komplettera den villastad som finns
i Rosersberg idag.
– Den nya stadsdelen är efterlängtad
eftersom behovet av bostäder i kommunen
är stort. Vi ska försöka komma igång snabbt
och hoppas på byggstart någon gång under
2017, säger Åsa Nilsson Bjervner.
SÅ REDAN NU ÄR PLANERINGEN IGÅNG
– och på liknande sätt som när området
Sigtuna stadsängar planerades kommer kom-
munens invånare vara djupt involverade i
arbetet. Idén är att ett bostadsområde blir
som bäst när invånare, föreningar, skolor och
andra intressegrupper i samhället får vara
med och påverka utformning och innehåll.
Och redan i vintras startade Råbergsskolan
i Rosersberg ett projekt där mellanstadieeleverna ska ta fram förslag på hur den nya
stadsdelen ska kunna byggas på ett bra och
klimatsmart sätt. Men vad mer som kommer
finnas i den nya stadsdelen i form av skolor,
förskolor, butiker och annan samhällsservice, återstår att se.
– Dialogen med medborgarna påbörjas
under våren och vi träffar olika fokusgrupper och gör intervjuer på stan. Under
hösten kommer en vision för området tas
fram, och visionen ska berätta vad vi vill
med det nya området. Det här är ett mycket
viktigt samhällsbyggnadsprojekt, med hållbar
stadsbyggnad i fokus, så vi behöver ha med
människor från alla delar i samhället, säger
Åsa Nilsson Bjervner.
VÄSTRA ROSERSBERG
 Beräknad byggstart 2017.
 En ny stadsdel väster om
pendeltågsstationen Rosersberg.
 Blandad bebyggelse.
 Visionsarbetet är igång.
21
SIGTUNA KOMMUN
Åsa Nilsson Bjervner,
stadsbyggnadschef Sigtuna kommun
ANDRA BYGGPROJEKT
I SIGTUNA KOMMUN
SIGTUNA STADSÄNGAR –
EN NY KVARTERSSTAD I SIGTUNA
Beräknad byggstart hösten 2015.
UTVECKLING I KOMMUNEN:
En ny stadsdel som byggs vid Pilsborondellen i Sigtuna.
Fyra frågor till Åsa Nilsson
Bjervner, stadsbyggnadschef Sigtuna kommun
Hur vill du utveckla byggandet i
kommunen?
– Jag tycker vi måste se mer till helheten
än vad vi gjort tidigare, vi måste bygga ett
samhälle och inte bygga hus för hus. Vi ska
också se möjligheterna med att vara värdkommun för Arlanda och Arlandastad. Vi
står inför en jättespännande utveckling, där
vi har både Sveriges äldsta stad, Sigtuna, och
Sveriges nyaste stad i form av Airport City
Stockholm i kommunen. Och i hjärtat av allt
ligger Märsta.
Vilka möjligheter ger det att vara värdkommun till Arlanda och Arlandastad?
– Genom Arlanda flygplats hade vi under
2014 22 miljoner besökare i kommunen,
vilket bland annat resulterade i att vi är
Sveriges fjärde största kommun vad gäller
antalet hotellövernattningar – bara de tre
storstäderna kommer före oss. Det skapar
många arbetstillfällen och fler arbeten kommer det att bli när visionen kring Airport
City Stockholm börjar förverkligas.
Hur ser vi mer till helheten?
– Vi behöver bygga där vi redan har
infrastruktur och jobba med att förtäta där
22
det går att förtäta. På så sätt kan vi bygga en
bättre stadsmiljö. Vi behöver till exempel
utveckla Sätuna torg och få ihop det till en
helhet med Märsta station och centrum.
Men vi kommer inte kunna flytta stationen,
det går inte. Så vi måste binda ihop det
på ett bättre sätt. Märsta byggdes under
1960-talet med fokus på att invånarna skulle
vara bilburna. Men för att skapa en hållbar
tillväxt av kommunen måste vi jobba mer
med gång- och cykelvägar och kollektivtrafiklösningar. Samtidigt har vi utmaningar i
Märsta för att skapa en tryggare utemiljö,
eftersom många idag upplever att tryggheten inte är tillräcklig.
Vad händer vid Märsta port?
– Märsta växer och Märsta port blir en
viktig länk mellan Valsta och Märsta. Och
kan vi fortsätta bygga ut Märsta port på
ett stadsmässigt sätt kommer avståndet att
krympa mellan områdena. Vi skulle vilja
utveckla området genom att bygga mer av
kvartersstruktur, så att vi kan länka ihop
bebyggelsen och göra det trivsammare.
Cirka 700 bostäder, en ny skola för
350–400 elever och två förskolor,
vårdboende och saluhall.
Projektet vann ”Green building award”
2014, för bästa hållbara stadsbyggnadsprojekt.
Sigtuna stadsängar är det första byggprojektet i Sigtuna som har utarbetats
med hjälp av Sigtunamodellen, det vill
säga med stor delaktighet från kommunens invånare.
”Området ska ha samma känsla som
Sigtuna stad, småskaligt, med smala,
slingriga gator och varierad bebyggelse med handel, caféer och restauranger i bottenvåningarna. Som första
byggprojekt i hela Sverige jobbar vi
även med öppet dagvatten i gatumiljön”, säger Åsa Nilsson Bjervner.
STENINGE SLOTTSBY
Beräknad byggstart under 2015/2016
En ny stadsdel som gränsar till Steninge slott och den gamla stenladan.
Cirka 500 nya bostäder, blandad
bebyggelse av både villor och townhouses*.
*Townhouse=villaliknande byggnad i
tät bebyggelse. Kan vara friliggande
eller sammanlänkad med andra
byggnader.
STENINGEHÖJDEN
Byggande pågår, 300 lägenheter
färdigställda av totalt 900 i olika upplåtelseformer. Här byggs även en skola
och en sporthall.
SIGTUNAHEM PÅ GÅNG
Mer nyproduktion på gång i SigtunaHem
SIGTUNA STADSÄNGAR
VALSTA CENTRUM
En ny stadsdel som byggs vid Pilsborondellen i Sigtuna.
SigtunaHem uppför 210 hyresrätter och intresset för de första 42 lägenheterna var enormt. Efter tre timmar hade 1 800 unika bostadssökande
registrerat sig.
När hela området är byggt kommer det vara cirka 900 bostäder, en ny
skola för 350–400 elever och två förskolor, vårdboende och saluhall.
STATUS: Första detaljplanen antagen och klar hösten 2015.
BYGGSTART: Vår/sommar 2016.
Störst intresse visades de små, yteffektiva tvåorna på 33 alternativt 36
kvadratmeter.
I genomsnitt var det 320 sökande till tvåorna och 250 till fyrorna.
EKILLA – SIGTUNAHEMS FÖRSTA RÖKFRIA HUS
De allra flesta sökanden är 80-talister och 90-talister, ungefär hälften
boende i Sigtuna kommun och hälften från kranskommunerna.
I det nya fyravåningshuset i betongputs i hörnet Stationsgatan-Stockholmsvägen är det rökfritt som gäller!
STATUS: Totalt omfattar projekt Valsta centrum sex punkthus, två hus
om åtta våningar, fyra hus om fem våningar.
Totalt byggs 42 små, yteffektiva lägenheter, framför allt ettor och tvåor.
De första hyresgästerna flyttar in den 1 september.
Alla lägenheter har balkong – men som sagt – hela huset är rökfritt.
Som en viktig energiåtgärd förbereds även taket för solpaneler.
Våren 2016 beräknas området vara klart.
I bottenplanet blir det en förskola med fyra avdelningar och 80 barn.
Utöver bostäder inkluderar byggnationen affärslokaler i markplan i
respektive bostadshus.
STATUS: Inflyttning januari 2017.
Samla poäng till en splitterny lägenhet –
Registrera dig i vår intressebank.
www.sigtunahem.se
23
SIGTUNAHEM PÅ GÅNG
Marita och Margareta är
SigtunaHems flyttguider
Tusentals boenden har fått sina lägenheter renoverade de senaste åren.
Margareta Grass och Marita Biverman Lundberg är SigtunaHems guider i flyttdjungeln.
DET VAR FÖR SNART FYRA ÅR sedan som
den stora renoveringen av SigtunaHems miljonprogrambestånd började. Sedan dess har
fastighet efter fastighet renoverats, och de
boende har själva fått välja renoveringsnivå
efter modellen Mini, Midi och Maxi. På SigtunaHem är det Marita Biverman Lundberg
och Margareta Grass som håller i kontakten
med hyresgästerna och som hjälper hyres-
24
gästerna från början till slut. Och det är en
hel del att hålla reda på. Information om
tidplaner och renoveringsalternativ, hjälp
att packa bohag och flytta till evakueringsstugor och hem igen när allt är klart. Mycket
handlar om att få ut rätt information, i rätt
tid till rätt hyresgäst.
– Inför varje nytt projekt så bjuds alla
hyresgäster in till ett stormöte, det är det
första som händer. Då berättar vi om hela
renoveringsprojektet, säger Margareta.
DÄREFTER INFORMERAS hyresgästerna
löpande via information som kommer skriftligt, direkt till hyresgästen.
– Vi går faktiskt runt och stoppar papper
i brevlådan för att vara säkra på att informationen kommer fram, fortsätter hon.
SIGTUNAHEM PÅ GÅNG
Tidigare ansvarade Marita och Margareta olika bostadsområden. Nu arbetar de tillsammans, men har delat upp ansvaret
mellan sig: Maggan sköter arbetet fram till evakueringen och Marita tar vid när det är dags för evakuering.
MARGARETA ANSVARAR för informationen
före renoveringen. Och för att berörda hyresgäster ska kunna se hur de olika renoveringsalternativen ser ut i praktiken ordnas
alltid öppna visningar i särskilda visningslägenheter.
– För mig är det allra viktigaste att få en
hyresgäst nöjd och glad med sitt val. Att man
har valt rätt efter sina behov och förutsättningar, säger Margareta.
NÄR DET ÄR DAGS FÖR EVAKUERING tar
Marita vid och varje hyresgäst erbjuds att bo
i en evakueringsstuga under tiden lägenheten
renoveras.
– Det funkar oftast jättebra, de flesta
blir förvånade över hur bra det går. Det
viktigaste för mig är att tillsammans med
hyresgästen hitta en bra lösning i samband
med evakueringen, säger Marita.
DÄRFÖR ÄR DET VIKTIGT att hyresgästen
som ska evakueras skriver ned så mycket
information som möjligt om sina eller familjens eventuella behov på det flyttdokument
som delas ut – så att Marita kan fördela evakueringsbostäder på bästa sätt. Det kan till
exempel handla om att någon i familjen är
allergisk, vilket gör att familjen behöver bo i
en stuga där ingen tidigare bott med husdjur.
Både Margareta och Marita uppmanar alla
som har frågor att ta kontakt direkt med
dem, annars är det lätt att det sprids rykten
och missuppfattningar.
– Den mesta informationen står i de
papper vi delar ut i brevlådan. Men har man
frågor ska man absolut kontakta oss. När det
gäller evakueringsdelen ser den alltid olika
ut för olika hyresgäster. Alla flyttar inte ut
samtidigt, och inte heller tillbaka samtidigt.
Det beror på många saker, och att planera
ett helt projekt är ett stort pussel, säger
Marita.
KONTAKTEN MED HYRESGÄSTERNA är
något som de båda uppskattar, men hyresgästen väljer själv på vilket sätt han eller hon
vill ha kontakt om det finns frågor. Telefon,
mejl eller personligt möte.
– Det finns alltid de som är lite oroliga
inför en renovering och flytt. Men vi vill
verkligen hjälpa till och vi tar oss gärna tiden
och sitter gärna ned med den som vill, säger
Margareta.
25
SIGTUNAHEM PÅ GÅNG
Våra nymonterade evakueringsstugor på Västra Bangatan.
När du flyttar ut från din lägenhet som ska renoveras, tänk på att:
 Om du valt Maxi-alternativet behöver
lägenheten tömmas på alla möbler. För
övriga alternativ – se den information du
får hem i brevlådan.
 Du inte kommer ha tillträde till lägenheten
under renoveringstiden.
 Besiktning av lägenheten kommer att ske
både före och efter renoveringen.
 Anmäla adressändring så att du får din
post till den adress du bor på under
evakueringstiden, www.adressandring.
se. För blankettbeställning ring Kundtjänst
020-97 98 99. Spara kvittot för den tillfälliga adressändringen och lämna till Marita
Biverman Lundberg så får du tillbaka
pengarna via hyresavin.
 Elabonnemanget är avstängt under evakueringsperioden. Efter återflytt kommer en
faktura från Vattenfall med nytt anläggnings ID (nummer på mätaren). Har du haft
annat elbolag än Vattenfall behöver du
teckna nytt avtal när du flyttar hem igen.
26
 Du kan vidarekoppla din fasta telefon (om
du har det) till det telefonnummer som
finns i evakueringsstugan.
 Kundservice informerar om var du kan
tvätta och slänga sopor under tiden. Det är
också hos Kundservice på Stationsgatan
6A i Märsta som du kvitterar ut bokningscylinder och nycklar till den tillfälliga
tvättstugan samt soprummet. OBS! Detta
kan endast göras av kontraktsinnehavaren. Om annan person hämtar måste de
ha fullmakt och kontraktsinnehavarens
legitimation med sig. Senast 3 dagar efter
återflytt till din lägenhet ska cylinder och
nycklar lämnas tillbaka till Kundservice.
 Om du inte själv eller med hjälp av anhöriga eller vänner, har möjlighet att flytta över
de saker du behöver i evakueringsstugan,
får du flytthjälp av Vassunda servicecenter.
Du får själv märka upp de saker du vill ha
flyttade.
Den som önskar flytthjälp anmäler det till
Marita Biverman Lundberg 08- 591 796 01.
SIGTUNAHEMS EVAKUERINGSSTUGOR
ÄR UTRUSTADE MED:
 Fast telefon och bredband
 IKEAS startpaket för köksutrustning
 Kyl/frys, dammsugare och städutrustning
 TV antenn
SIGTUNAHEM PÅ GÅNG
Mini-, Midi- och Maxi-renovering på Västra Bangatan.
Ombyggnation i SigtunaHem
Stefan Henningsson, projektledare
MAGNE- OCH YMERGATAN
Projektet har kommit ungefär halvvägs och cirka 213 lägenheter av totalt 392 har renoverats.
Ny teknik för badrum på Tvärvägen
TVÄRVÄGEN/TINGVALLAVÄGEN 38–40
Renovering pågår även här och samtliga 156
lägenheter ska vara renoverade i december
2015.
VÄSTRA BANGATAN
198 lägenheter byggs om till mini- midieller maxistandard.
I ombyggnaden ingår även ett tiotal lokaler
och en före detta förskola som byggs om till
två, två-rumslägenheter.
Startade 20 april 2015, pågår till juni 2017.
NÄR BADRUMMEN PÅ TVÄRVÄGEN helreno-
veras används en metod som väckt uppmärksamhet även hos andra byggare och bostadsbolag. Metoden kallas ”ventilerade badrum”
och sparar både tid, pengar och miljö.
I STÄLLET FÖR ATT RIVA UT hela badrum-
met rivs endast den fasta inredningen ut – det
vill säga badkar, toalett och handfat. Befintlig
tapet eller kakel får sitta kvar, och väggar tvättas. Därefter sätts en ny vägg upp direkt över
den gamla. Vanligtvis rivs inte heller golvet ut,
utan tvättas och täcks med nytt golv, men för
att få ned instegshöjden från hallen rivs även
golven i just detta projekt. Och för att slippa
kakelfogar och minimera risken för mögel
och fukt i de nya badrummen används ett
helt sterilt skivmaterial, som liknar kakel, på
väggarna.
– Du slipper nästan all rivning och du
slipper massor med avfall som ska transporteras till deponi. Dessutom blir det en bättre
arbetsmiljö för den som jobbar. Den enda
nackdelen är att badrummet blir något lite
mindre, men det är inte mycket, det rör sig
om några få centimeter per sida. Vi är just nu
de enda i Sverige som gör det här. Med den
här metoden kan vi göra färdigt ett badrum
på 7–8 dagar i stället för på några månader,
säger Stefan Henningsson, projektledare på
SigtunaHem.
ÖVERGRIPANDE TIDPLAN OMBYGGNATION
 Magne/Ymergatan
392 lgh
2013–2016
Pågår
 Tvärv. 11–15, Tingvallav. 38–40
156 lgh
2014–2016
Pågår
 Västra Bangatan 31–43
198 lgh
2015–2017
Pågår
 Norrbacka
240 lgh
2015–2016
Planeras
 Lyckostigen 3–13
203 lgh
2016–2017
–
 Frejgatan 1–29
181 lgh
2017–2019
–
 Stockholmsvägen 25
30 lgh
2018
–
 Stationsgatan 3
10 lgh
2018
–
 Sätunavägen 1
42 lgh
2018
–
 Smedsgränd 1/Sätunav.3
26 lgh
2018
–
 Södergatan 4–8
115 lgh
2018–2019
–
 Bergvägen 29, 30, 33
18 lgh
2019
–
 Trollbergsvägen 6–18
42 lgh
2019
–
 Stora Brännbovägen 11–19
44 lgh
2019
–
OBS! Tidplaner utan status är preliminära. Vi kan behöva ändra ordning på grund av
oförutsedda händelser.
SigtunaHem har byggt om 921 lägenheter under åren 2010–2014.
Vi har som målsättning att bygga om 350 lägenheter per år under perioden 2015–2018
samt ytterligare lägenheter under 2019.
27
SIGTUNAHEM INFORMERAR
SigtunaHem bygger
för framtiden – även
på hemsidan
Den tog lite tid att bygga och inreda, men i början av mars kunde vi äntligen
presentera vår nya hemsida. En modern, säker och mobilanpassad webbplats
– med ett helt nytt utseende.
VI FÖRSTÅR OM DU SOM BESÖKT och använt vår
hemsida tidigare kanske känner dig lite villrådig när
du surfar in på nya sigtunahem.se.
Allting är sprillans nytt och ser helt annorlunda ut.
Det tar tid att vänja sig.
I samband med övergången från den gamla hemsidan hade vi också en hel del tekniska problem, och
vi ber från djupet av våra hjärtan om ursäkt till alla er
som stötte på patrull och inte kunde logga in eller göra
ärenden under de första veckorna med nya hemsidan.
Men vi hoppas att ni gillar utseendet på nya
28
sigtunahem.se, och eftersom vi nu har en helt ny teknisk plattform att bygga vidare på har vi skapat bättre
förutsättningar för att kunna lägga till fler nyttiga
funktioner och verktyg på webbplatsen allt eftersom.
Hemsidan är gjord för att se bra ut och vara lätt att
använda oavsett om du surfar in på den med mobilen,
surfplattan eller datorn. Vi har också tänkt på din
integritet och säkerhet när vi byggde nya sigtunahem.
se. All trafik från och till webbplatsen krypteras för
att ingen obehörig ska kunna se känslig information
eller personuppgifter.
SIGTUNAHEM INFORMERAR
Mina sidor
Bytestorget
Mina sidor är din personliga del av hemsidan. Här loggar du som är hyresgäst eller söker lägenhet hos oss
på SigtunaHem in för att göra ärenden och ta del av
information om ditt boende.
Ett alldeles nytt inslag på hemsidan är Bytestorget. Det
är ett annonsforum för dig som vill byta lägenhet inom
Sigtuna kommun. Även du som vill hyra ut i andra hand
eller söker efter en bostad att hyra i andra hand är
välkommen att annonsera. Det är enkelt att annonsera.
Du skapar en annons genom att fylla i ett formulär med
fakta, kontaktuppgifter och beskrivning av vad du har
att erbjuda och vad du är intresserad av. Om du vill kan
du även lägga upp bilder. Bäst av allt? Det är helt gratis.
När du är inloggad har du ett antal olika menyer att välja
på.
 Går du in under rubriken MINA UPPGIFTER kan du
se dina poäng och uppdatera kontakt- och inkomstuppgifter.
Under MINA HYRESAVIER hittar du information om
dina hyreskontrakt för lägenhet och eventuellt förråd eller fordonsplats.
Dina INTRESSEANMÄLNINGAR och ERBJUDANDEN hittar du under Mina intresseanmälningar. Här
kan du följa uthyrningen och ange vilka områden
och typer av lägenheter du är intresserad av.
Under SÖK LEDIGT listas alla lägenheter, garage,
p-platser och förråd som finns tillgängliga, och
under SERVICEANMÄLAN kan du när som helst på
dygnet gå in och anmäla om någonting gått sönder
eller behöver åtgärdas i din lägenhet eller i ditt
bostadsområde.
 Går du in under HYRESGÄSTINFORMATION hittar
du matnyttig information, vår ambition är givetvis
att samla allt du kan tänkas behöva veta om ditt
boende här.
 Har vi varit hemma hos dig och utfört arbete? Då
kan du gå in under SERVICEENKÄT och berätta hur
du tyckte att vi skötte oss.
 Känner du dig sugen på att fräscha upp köket? Då
kan du gå in under rubriken DESIGNA DRÖMKÖKET och laborera i vårt virtuella kök för att se hur
vårt sortiment av tilläggsprodukter skulle kunna se
ut hemma hos dig.
Bytestorget har snabbt blivit populärt och det ligger
redan hundratals bytesannonser ute på hemsidan, så
du som är sugen på att byta boende gör klokt i att gå in
där och ta en titt.
Annonserna ligger kvar i tre månader om du inte anger
någonting annat när du lägger upp annonsen. Vi kommer att utveckla den här tjänsten ytterligare framöver,
bland annat jobbar vi på att göra det möjligt för dig som
annonserar att själv gå in och ta bort din annons när du
inte behöver den längre. Ungefär som på Blocket.
Synpunkter och idéer
Du som inte redan bor hos oss eller registrerat dig i
Intressebanken? Ta gärna del av artiklarna i nyhetsflödet på startsidan, och läs mer om företaget
SigtunaHem och vår verksamhet i sidfoten längst ned
på startsidan.
Vi vill att den nya hemsidan ska vara ett nyttigt verktyg,
lätt att använda, informativ, snygg och rolig att besöka.
Ungefär i den ordningen. Har du synpunkter, idéer och
förslag om hur vi kan göra webbplatsen bättre? Hör då
gärna av dig.
Logga in på
Mina sidor
När du loggar in på Mina
sidor skriv ditt personnummer enligt formatet:
ÅÅMMDDxxxx
KONTAKTUPPGIFTER
Se till att kontinuerligt
uppdatera dina kontaktuppgifter så att vi har
aktuella uppgifter.
Logga in på Mina sidor
och uppdatera.
BOSTADSSNABBEN
Aktuella lägenheter
publiceras från och med
kl 8.00 till och med 23.59
samma dag.
De lägenheter som förmedlas via Bostadssnabben lottas ut bland behöriga sökande med hjälp av
en slumpgenerator.
Vi lovar att göra allt som står i vår makt för att vidareutveckla webbplatsen och ge bästa tänkbara service.
29
SIGTUNAHEM INFORMERAR
BESÖK OSS: Öppet vardagar kl 8–17
på Stationsgatan 6A i Märsta.
TELEFON: Telefontid vardagar kl 8–17
på nummer 08-591 796 00.
VI FINNS HÄR FÖR DIG!
Hör av dig till Kundservice om du har frågor – vi finns här för dig.
Kundservice är
spindeln i nätet
Vi hjälper dig
med dina val
All service till våra hyresgäster går via Kundservice.
Hos Kundservice finns prov på tapeter, golv,
skåpluckor, bänkskivor och färgval som du
kan behöva titta på när du ska genomföra
underhåll eller om din lägenhet ska stambytas
och renoveras.
Det är även till Kundservice alla serviceanmälningar kommer. Du vänder dig alltså till
oss med alla dina frågor som rör ditt boende i
SigtunaHem.
KONTAKTA KUNDSERVICE
Besök oss:
Öppet vardagar kl. 8 och 17 på
Stationsgatan 6A i Märsta.
Kundservice hjälper dig gärna med dina val,
och du behöver inte boka tid.
Men kom ihåg att det bara är kontraktsinnehavaran som får skriva under en beställning.
Om inte personen som innehar kontraktet kan
komma till oss behöver vi en fullmakt.
Telefon:
Telefontid vardagar mellan kl. 8 och 17
på nummer 08-591 796 00.
Facebook:
www.facebook.com/SigtunaHem.
Vi svarar på inlägg vardagar kl. 8 till 17.
Mejl:
info@sigtunahem.se. Vi svarar på mejl
vardagar kl. 8 till 17.
11–12
12–13
Måndag–torsdag kl. 8–17
Från och med maj stänger
Kundservice kl. 14 på fredagar.
Fredagen den 5 juni och torsdagen den 18 juni stänger vi kl. 12.
Midsommarafton den 19 juni
stängt.
NYCKLAR
Behöver du hjälp med extra nycklar
kommer du till Kundservice och
skriver under en beställning. Din
nyckel hämtar du och betalar för
hos vår nyckelentreprenör Certego,
Söderbyvägen 14 i Arlandastad.
13–14 14–15 15–16 16–17
Många som ringer
Kom ihåg att alltid ta med dig den
nyckel du önskar få kopierad när du
ska göra din beställning.
Bravida fastighetsjour
När vi håller stängt på helger, dag
före röd dag, aftnar, röda dagar samt
efter kontorstiderna, kan du vid akuta
ärenden ringa till vår fastighetsjour på
telefonnummer 020-212 112.
Ganska många
som ringer
Färre som ringer
Ibland är ni många som försöker nå oss på telefon och då skickas samtalen över till
vår svarsservice som tar dina uppgifter och skickar ett meddelande till oss.
Vi ringer därefter upp dig så snart vi kan.
30
Sommarens öppettider på
Stationsgatan 6A i Märsta
Vill du beställa underhåll? Kom gärna in till oss,
ring eller mejla. Du kan också gå in på www.
sigtunahem.se/minasidor och fylla i en beställningsblankett där. Där kan du också läsa mer
om Hyresgäststyrt lägenhetsunderhåll.
TELEFONTIDER
10–11
Öppettider i sommar
Hos oss på Kundservice hämtar och
lämnar du dina nycklar om du ska
flytta in i eller ut från en lägenhet.
Som ett led i vår strävande att få Sveriges mest nöjda hyregäster har vi nu introducerat ”bovärdsträffar” för er som flyttar in hos oss. När du hämtar nycklar till din nya lägenhet, bokar
vi även in en tid med dig och din bovärd, så att ni tillsammans kan gå igenom praktiska saker
i ditt boende. Som till exempel: Var ligger tvättstugan, hur används nyckeltuben med mera.
9–10
MEJL: info@sigtunahem.se.
Vi svarar på mejl vardagar kl 8–17.
Vill du veta statusen för ditt HLU – ditt hyresgäststyrda underhåll? Kontakta oss på info@
sigtunahem.se så mejlar vi informationen till
dig.
NYHET: Bovärdsträffar
8–9
FACEBOOK: www.facebook.com/SigtunaHem.
Vi svarar på inlägg vardagar kl 8–17.
Logga in på mina sidor
När du loggar in på Mina sidor, skriv
ditt personnummer enligt formatet:
ÅÅMMDDxxxx
SIGTUNAHEM INFORMERAR
Anette –
uthyrningsansvarig
informerar
Snabb inflyttning
Vill du flytta inom SigtunaHem och söker
lägenhet via vår hemsida?
Observera datumet för inflyttning! Är det
snar inflyttning till den lägenhet du är
intresserad av kan det innebära att du
behöver betala dubbel hyra.
Semestertider
Under veckorna 26–33 kan det ta längre
tid att få hjälp med uthyrningsärenden,
upp till 20 arbetsdagar.
Samma sak gäller för ansökningar för
byten, överlåtelser och andrahandsuthyrningar, samt ansökningar om medicinskoch näringslivsbonus.
Var ute i god tid med din ansökan!
Bostadssnabben
Aktuella lägenheter publiceras från och
med kl 8.00 till och med 23.59 samma
dag.
De lägenheter som förmedlas via Bostadssnabben lottas ut bland behöriga
sökande med hjälp av en slumpgenerator.
FAKTA UTHYRNINGEN
 Omflyttningen inom SigtunaHem
är cirka 14 procent.
 Det sker cirka 5 överlåtelser på
lägenheter per månad.
 Det publiceras cirka 3 lägenheter
på Bostadssnabben per månad.
 Det sker cirka 6 byten per månad.
KONTAKTUPPGIFTER
Se till att kontinuerligt uppdatera dina
kontaktuppgifter så att vi har aktuella
uppgifter. Logga in på Mina sidor och
uppdatera.
Vi önskar alla
våra hyresgäster
en skön sommar!
31
SIGTUNAHEM INFORMERAR
Göran Björklund, driftchef
på SigtunaHem
SigtunaHem
spar energi via
väderprognosen
Vet du vad som styr temperaturen i din lägenhet? Jo, för ungefär
60 procent av alla hyresgäster i SigtunaHem är det väderleksprognosen som styr.
SIGTUNAHEM ÄR DEL av det så kallade Skå-
neinitiativet, en gemensam satsning på energibesparande åtgärder som flera av landets
bostadsbolag är med i. Målet är att minska
energiförbrukningen med 20 procent på 10
år. På SigtunaHem tas flera olika initiativ
för att nå målet och ett är den nya så kallade
prognosstyrningen av innetemperaturen i
lägenheterna. Metoden skapar en jämn och
behaglig innetemperatur för hyresgästerna,
och sparar samtidigt pengar och inte minst
miljö.
– Det här ger en miljöbesparing på ungefär 2 000 megawattimmar och 200 000 kilo
koldioxid per år och det tycker jag är ganska
hyfsat, säger Göran Björklund, driftchef på
SigtunaHem.
32
DET VANLIGASTE SÄTTET att styra värmen
i lägenheter är via så kallad temperaturstyrning, det vill säga att låta den faktiska
utetemperaturen reglera inneklimatet. En
avigsida med den metoden är att temperaturen i bostaden riskerar att släpa efter
lite: blir det kallt ute kan det ta ett tag för
värmen att komma igång inomhus. Med
prognosstyrning blir temperaturen jämnare
och bättre anpassad till hur vädret faktiskt
är just nu. Rent teknisk är det en dator på
SigtunaHem som skickar signaler om hur
vädret kommer att bli, till givare som sitter
på fastigheterna. Och med hjälp av informationen om utetemperatur, solstrålning,
vindstyrka och vindriktning reglerar givarna
värmen i husen.
– Men prognosstyrning passar tyvärr inte
alla fastigheter, husen behöver kunna samla
värme, så det fungerar till exempel inte för
trähus. Därför har vi inte prognosstyrning
för alla hyresgäster idag, säger han.
UTÖVER PROGNOSSTYRNINGEN görs även
andra insatser för att spara energi och miljö.
SigtunaHem har till exempel satsat mycket
på att byta ut gammal utrustning.
– Vi har gjort omfattande ombyggnationer
i våra anläggningar och bytt ut 16 gamla
undercentraler mot nyare och bättre utrustning. Varje energiåtgärd är en besparing och
blir en besparing på sikt för varje år som går,
säger Göran Björklund.
SIGTUNAHEM INFORMERAR
Foto: Pixhill
TEMPERATUR I LÄGENHETEN
 Datorer, TV-apparater, lampor, hushållsapparater, solljus och människor – allt ger
extra värme i lägenheten. Denna interna värme går det att ta vara på. Därför har det
monterats termostatventiler på element i många fastigheter. Termostaten känner av
rumstemperaturen och reglerar flödet av varmt vatten i elementet efter den. Termostaten är inställd på max 21 grader.
 Normal rumstemperatur är 20–21 grader, men temperatur kan upplevas olika
av olika individer.
 För att elementen ska kunna jobba bra – ställ inte för möbler och täck inte
för elementens termostat. Använd inte elementskydd.
 Vädra snabbt och effektiv. Täck inte för ventiler.
33
SIGTUNAHEM INFORMERAR
Marie-Louise Danielsson-Tham, hygienexpert,
professor och programledare i tv.
Foto: Marcus Schiött
Skura med en sång
– tio hållbara
städtips
Tycker inte du heller det är så kul att städa? Gör då som
hygienexperten, professorn och programledaren Marie-Louise Danielsson-Tham – gör städningen roligare! Plocka undan
dina grejer direkt när du använt dem, städa lite i taget och
belöna dig med en räkmacka när jobbet är klart!
34
ATT STÄDA HAR BÅDE MED TRIVSEL
och hygien att göra. Att låta dammet växa
är ingen bra idé – det innebär bara att du
erbjuder mer mat för kvalster som vill kalasa
på de dammpartiklar och döda hudceller
som finns över allt i våra hem. I tv-serierna
Rent hus (TV4) och Sveriges städmästare
(SVT) har Marie-Louise Danielsson-Tham
fått många hem att gnistra och inspirerat tittarna till både bättre hygien och effektivare
städrutiner. För städning behöver varken
vara jobbigt eller svårt, menar hon.
– De flesta säger: Åh, det är så tråkigt att
städa för man måste börja med att plocka
undan allt. Därför råder jag alla att lägga
tillbaka saker så fort man använt dem, och
hänga upp kläder direkt. Då slipper man det
tråkiga. Men man måste också belöna sig
och försöka göra det lite roligt. Då går det
mycket lättare, säger hon.
SIGTUNAHEM INFORMERAR
1. Minska på kemikalierna 5. Citron för mikron …
De enda rengöringsmedel som behövs är
diskmedel (gärna så koncentrerat som möjligt,
då innehåller det mindre vatten), såpa, ättiksyra, citron, några trasor och vatten. Det är
syran i ättiksyran och citronen som hjälper till
att få bort kalkavlagringar som är vanliga till
exempel i badrum.
2. Dela upp städningen
Tycker du kökslådan ser förfärlig ut – låt
veckostädningen handla om kökslådorna. Gör
några punktnedslag, du behöver inte ta allt på
en gång.
3. Storstäda vår och höst
Vi har hyggligt rent på ytan, men i hörnen
växer det damm och vi storstädar allt mer
sällan. Förr i världen tömdes hela rum för att
städa vår och höst. Tavlor plockades ned, mattor, gardiner och textilier vädrades, det dammades högst upp på hyllorna och längst ned
på golvlisterna och allt som tålde vatten våttorkades. Det finns en klar vinst med att göra
på det här sättet, det gör nämligen att rummen
håller sig rena längre. Men ta ett rum i taget.
Och förbered genom att köpa hem något att
belöna dig med, varför inte en god kaka, en
vacker blombukett eller en räksmörgås?
4. Låt fönstren gnistra –
det är vår!
Finns det något tristare än när vårsolen tittar
in och du ser ut genom smutsiga fönster?
Rengör genom att fylla en hink med 5 liter
ljummet vatten, några droppar diskmedel och
1/2 dl ättiksyra. Använd en fönsterskrapa och
torka och polera torrt med en mikrofibertrasa
eller våtstarkt torkpapper.
Lider din mikrovågsugn av dålig rengöring?
Ställ in en skål med vatten och några citronskivor, stäng luckan, sätt på 600 watts effekt i
några minuter så löser den ingrodda smutsen
upp sig. Torka rent med trasa och känn hur
citrondoften sprider sig!
6. … och såpa för ugnen
För ugnen i spisen är det såpa som gäller.
Bland två delar såpa och en del vatten i en
blomspruta och spreja på alla ytor i ugnen.
Stäng luckan, sätt ugnen på 100 grader i 20
minuter. Stäng av och låt svalna. Torka rent
med en trasa så att såpan försvinner. Annars
finns det risk att maten smakar såpa. Har du
ingen såpa hemma – sätt ugnen på 50 grader,
ställ in en skål med ättika och låt stå i 30 minuter. Torka rent med trasa.
7. Badrum och toalett
Använd vatten, såpa och saften från en citron
– eller ättiksyra – för att torka väggar och
badkar. Det är ofta kalken från vattnet som
fastnar på ytan, och i kalken fastnar fett och
hudavlagringar. Det bildas en beläggning och
för att få bort den behövs något surt, som
citron eller ättika.
Och om du har fula bruna beläggningar längst
ned i toan – gör så här: Sätt på dig gummihandskar, se till att få bort vattnet i kröken antingen genom att skopa upp det eller ”trycka”
undan det med toaborsten. När det är tomt
– häll på koncentrerad ättiksyra (24 procent)
och låt det verka en stund. Använd sedan
toaborsten för att försöka skava bort beläggningen. Tänk på att ättiksyran är mycket stark,
akta ögonen och använd handskar. Och se till
att syran inte hamnar på marmor – den fräter
marmor så att den blir matt och vit.
8. I kylskåpet finns det
mer än bara mat…
När du ska rengöra kylskåpet, stäng av
strömmen och ta ut allt. Är det varmt ute, lägg
maten i en kylväska. Tvätta ur med ljummet
vatten och diskmedel. Glöm inte att göra rent i
den avfrostningsränna som finns på kylskåpets bakre vägg, där samlas ofta mycket
smuts som också kan täppa till avfrostningshålet.
Har du dålig lukt i kylskåpet – sätt in en skål
med 3,5 dl vatten och några droppar ättiksyra.
9. Vädra sängen
Gör livet surt för alla kvalster genom att inte
bädda sängen direkt på morgonen. Öppna
istället fönstret och vik undan täckena så att
sängen får kyls. Dammkvalster älskar värme
och döda hudceller och förökar sig bäst när
det är varmt. Genom att bädda direkt stänger
du värmen och fukten inne, och erbjuder en
mumsig matplats för de djur du inte vill dela
säng med.
10. Koka diskborsten
& disktrasan
Rengör det du rengör med! Lägg diskborste
och disktrasa i en stor kastrull med kokande
vatten och någon droppe diskmedel. Det är
det bästa sättet att ta död på bakterier. Du
behöver inte slänga och köpa nytt.
35
MILJÖ & HÅLLBARHET
MILJÖHUSPROJEKTET FORTSÄTTER:
Riktade insatser
för sju miljöhus
Miljöhusen på Magne- och Ymergatan, Vänortsringen och Buregatan i Märsta är alla med i miljöhusprojektet. Syftet är att få fler
att sopsortera, öka mängden sorterat avfall och göra miljöhusen
fräschare och mer funktionella.
NÄR DET GÄLLER MILJÖHUSET på Burega-
tan är den planerade insatsen redan på plats.
I april installerades ett speciellt, miljövänligt
system för att sätta stopp för soplukt.
Systemet består av bakterier som effektivt
äter upp den dåliga lukten (läs mer i artikel
här bredvid).
– Vår förhoppning är att det ska gå att
känna skillnad direkt, även om man kanske
märker större skillnad under sommaren,
när det börjar bli lite varmt. Det är då det
är som störst problem med dålig lukt, säger
Marléne Johansson, verksamhetscontroller
på SigtunaHem.
INSATSERNA FÖR MILJÖHUSEN på
Vänortsringen 25 och 54 handlar om en
allmän uppfräschning: ny färg på väggarna,
ny belysning och ny och tydligare skyltning.
I miljöhuset på Vänortsringen 54 kommer
även en vägg tas bort, för att stärka upplevelsen av trygghet.
ÄVEN MILJÖHUSEN PÅ MAGNE- och Ymer-
ENKÄTSVAR OM MILJLÖ
Alla hyresgäster som använder de miljöhus som ingår i Miljöhusprojektet har
fått svara på en enkät.
Av 500 utskickade enkäter kom 161 svar
in. Merparten av dem som svarat tycker
det är viktigt att SigtunaHem jobbar för
miljön.
Resultaten från enkäten ger SigtunaHem bra information om vilka insatser
som ska prioriteras framöver, även
om alla önskemål inte kommer att
kunna tillgodoses inom ramen för detta
projekt. Enkätsvaren visar bland annat
att många hyresgäster önskar bättre förutsättningar för att sortera avfall redan i
lägenheten.
gatan får nya skyltar och på Ymergatan har en
en uppdelning av miljöhuset skett. Tidigare
bestod miljöhuset av ett stort rum med olika
kärl. Men huset har två ingångar och genom
att dela av miljöhuset kommer brännbart
och matavfall sorteras på enda sidan, och
glas, papper, plast och metall på andra sidan.
Ombyggnationen av miljöhuset på Ymergatan var klar i början av maj.
– Vi tror att en det blir enklare för hyresgästerna att göra rätt när vi har en tydlig uppdelning. Vi hoppas också att det blir mindre
merarbete för vår entreprenör som hämtar
avfallet, vilket minskar våra kostnader.
– Därför är det viktigt att sorteringskärl
för bland annat matavfall fortsätter vara
standard i alla lägenheter, menar Marléne Johansson.
HAR DU TIPS, IDÉER ELLER FRÅGOR OM
MILJÖHUSEN ELLER SOPSORTERING?
 Möjlighet att göra rent händerna
Kontakta Marléne Johansson,
marlene.johansson@
sigtunahem.se
Utdrag på frågor från enkäten:
VAD SKULLE FÅ DIG ATT SORTERA?
 Renare och bättre ordning i
miljöhuset
 Bättre förutstättningar för sortering
i lägenheten
 Om det påverkar priset på hyran
 Mindre lukt
TYCKER DU ATT SOPSORTERING ÄR
EN VIKTIGT INSATS FÖR ATT BEVARA
MILJÖN?
145 svarade ja, 7 hade ingen uppfattning.
VAD ANSER DU OM ORDNINGEN
I OCH VID MIJLÖHUSET?
Sopor på film
I samarbete med elever på Sigtuna folkhögskola gör SigtunaHem en kortfilm om avfallssortering för barn och tonåringar. Filmen har
premiär på Valstadagen den 6 juni. Samma
dag ordnas även ett hållbart ”sopsorteringsevent” tillsammans med
Sigtuna Vatten & Renhållning.
36
Ordning i miljöhusen är …
… mycket viktigt och därför har SigtunaHem
anlitat Service i Sigtuna för att hålla rent
och snyggt i alla miljöhus enligt ett rullande
schema.
5 mycket nöjda
56 är nöjda
52 är missnöjda
47 är mycket missnöjda
EXEMPEL PÅ ÖVRIGA KOMMENTARER
”Städa oftare, se till att det är snyggt och
fräscht i stället för röran man ofta möts
av.”
”Informera när man skriver kontrakt”
”Ha mer koll på miljöhusen”
MILJÖ & HÅLLBARHET
Snälla bakterier fixar lukten på Bure
Bakterier kan göra att sopor
luktar illa – men bakterier kan
också stoppa dålig lukt. Miljöhuset på Buregatan är först ut
att testa ett system där ”bra”
bakterier används för att ta bort
soplukt.
I APRIL INSTALLERADES SYSTEMET som
består av munstycken som placerats ovanför
kärlen för sopor som ofta luktar illa – som
till exempel matavfall, hushållsavfall och
återvunna flaskor. Dessa kärl kommer
inte längre vara stängda och skälet är att
munstyckena med jämna mellanrum släpper
ifrån sig små duschar med ”bra”, helt ofarliga
bakterier, rakt ned i sopkärlen. Bakterieduscharna påverkar ”sopbakterierna” och gör
så att dålig lukt inte uppstår.
– Den goda bakterien är snabbare än
den som finns i matavfallet, så den tar över
bakteriekulturen och påverkar hela proces-
sen, säger Jonas Ekman, regionsansvarig på
Bioteria, företaget som säljer systemet.
DET SÅ KALLADE ORS BIOSYSTEMET tes-
tas nu som pilot i miljöhuset på Buregatan,
och ska vara igång årligen från april till oktober, eftersom den dåliga lukten framför allt
uppstår under varmare årstider. Tidigare var
det vanligt att soprum kyldes. Men eftersom
SigtunaHems miljöhus är placerade utomhus
är de naturlig kyla halva året.
– Och att kyla soprum på annat sätt andra
halvan av året är inte en miljömässigt hållbart, eftersom det går åt en massa energi.
I stället behöver den dåliga lukten tas om
hand på annat sätt, säger han.
SAMTIDIGT UNDERSTRYKER Jonas Ekman
att ett nytt system inte löser alla problem.
För att den dåliga lukten verkligen ska försvinna är det viktigt att hyresgästerna själva
medverkar till att lägga rätt avfall i rätt kärl
– det vill säga de kärl som har munstycken
ovanför sig.
– Det är som med allt annat. Sköter man
inte sopsorteringen kan det lukta ändå. Men
vi hoppas vi ska få med oss några eldsjälar
som tycker det här är viktigt. Och som sagt,
de goda bakterierna är helt ofarliga, och det
kan vara bra att veta att vi även har en detektor i miljöhuset som känner av om någon är
där, så att det aldrig kommer bakteriepuffar
när någon är inne i miljöhuset, säger han.
37
MILJÖ & HÅLLBARHET
”DET SOM GÅR ATT ÅTERVINNAS SKA ÅTERVINNAS!”
PLAST
IDAG TILLVERKAS OMKRING 250 miljoner
ton plast varje år. Hur många typer av plast
som finns vet ingen – men de plaster som
finns kan delas in i två kategorier: termoplaster eller härdplaster.
Termoplaster kan smältas ner och omformas – härdplaster går inte att smälta ner och
omforma.
som en följd av att plasten utsatts för UVstrålning, värme eller fukt. Det som händer
är att molekylerna i plasten börjar luckras
upp – du kan se det på en plastbit genom att
den får sprickor, ändrar färg eller blir porös.
MAJORITETEN AV DE PLASTER som
används är tillverkade av fossila bränslen. Cirka 4 procent av världens oljeuttag
används för att göra plast, och ytterligare
4–5 procent används som energi vid själva
tillverkningsprocessen. Men fossila bränslen
påverkar vår miljö och bidrar till växthuseffekten och därför har alternativa råvarukällor för plast börjat tas fram. Främst handlar
det om växtbaserade råvaror som stärkelse
och cellulosa. Dessa plasttyper kallas för
bioplaster.
VIKTIGT ATT VETA är att väldigt få plasttyper enkelt bryts ner i naturen – i stället tar
det väldigt lång tid för en plastprodukt att
försvinna från miljön. En plastbit i naturen
bryts främst ner av solens UV-strålar, värme,
syre och fukt, men även om plasten bryts
ner till mindre bitar är dessa fortfarande
plast. En plastprodukt kan alltså visuellt
försvinna, men all plast finns ändå kvar i
mikroskopiska små partiklar. Som i sin tur
skapar nya problem i naturen. I havet tar
nedbrytningen ännu längre tid. En enkel
plastpåse kan ta 10–15 år att bryta ned, en
petflaska några hundra år och en fiskelina ett
halvt millenium.
PLASTER BRYTS NED när en fysisk eller kemisk förändring sker i plasten, till exempel
SLÄNG DÄRFÖR INTE PLAST I NATUREN
ELLER I HAVET– ÅTERVINN DEN I STÄLLET!
SÅ HÄR ÅTERVINNS PLAST: De mjuka och
hårda plasförpackningarna sorteras i en automatiserad anläggning. De mjuka sugs bort
med hjälp av luft eller plockas manuellt.
Mjukplasten säljs vidare, exempelvis till
företag som gör sopsäckar och bärkassar.
Hårdplasten sorteras i olika plastsorter med
hjälp av infraröd teknik.
Varje plastsort grovkrossas och tvättas ren
från matrester och annat. Plasten malas till
8–10 millimeter stora bitar.
Plastflingorna torkas och packas i stora
säckar. De blir nya produkter som till exempel rör och plattor. En del
plastflingor skickas till Holland där de smälts ner till
pellets som kan färgas och
ersätta jungfrulig plastråvara, alltså råvara som inte har
använts till något innan.
Källa: Plastriot. blogg: http://plastriot.se/
PLASTFAKTA
VANLIGA PLASTTYPER OCH
ANVÄNDNINGSOMRÅDEN
 Plast kan återvinnas upp till sju gånger innan den går till förbränning.
38
Om ny plastråvara blandas med återvunnen plast kan den återvinnas
näst intill oändligt många gånger.
Polyeten: Plastpåsar, plastfolie, flaskor
 Ett ton hårda plastförpackningar kan bli 84 000 blomkrukor.
Polypropen: Matehållare, förpackningar, textil
 Mjuka plastförpackningar återvinns huvudsakligen till nya sopsäckar,
bärkassar och kabelskydd.
Polystyren: Plastbestick, livsmedelsförpackningar
 Ett kilo återvunnen plast minskar koldioxidutsläppen med 2 kilo jämfört med kilot
skulle tillverkas av ny plast.
Polycinylklorid: Rör, duschdraperier
MILJÖ & HÅLLBARHET
Den här STOLEN är helt tillverkad
av återvunna PET-flaskor. Stolen
heter 111 Navy Chair och är tillverkad av exakt 111 PET-FLASKOR.
ARMBANDEN tillverkas av
återvunnen plast. Materialet som
används kommer från återvunna
FLIP-FLOPSKOR.
FLEECETRÖJA gjord av 100 % återvunnen plast. 40 PET-FLASKOR går
det åt per jacka, skulle materialet tas
fram med råolja som bas så skulle det
gå åt 2 kilo råolja för 1 kilo material.
PLASTÅTERVINNING
Alla dessa saker är återvunnet av
tidigare produkter gjorda av plast, som
PET-flaskor, flipflopskor, och ”jugs”.
Lek och lär om återvinning. Sortera glas, metall och papper i din egen lilla RECYCLING
BIL. Flaket kan tippas och luckan öppnas. Innehåller inga metalldelar. Första leksakerna
i världen som är gjorda av återvunnen plast, närmare bestämt AMERIKANSKA MJÖLKFÖRPACKNINGAR ("JUGS").
SOLSTOL av återvunnen plast
från AMERIKANSKA PLAST
MJÖLFÖRPACKNINGAR. Finns
i en rad härliga färger.
39
MILJÖ & HÅLLBARHET
SIGTUNAHEM OCH SIGTUNA VATTEN
& RENHÅLLNING BJUDER IN TILL
Miljöfest
Lördagen den 6 juni kl. 12–17
på Valstadagen
 Premiär för filmen om SigtunaHems ”Supermiljöhjälte”
 Testa dina kunskaper i källsortering vid Mini-återvinningstationen
 Modevisning på stora scenen – kläder från Butiken Skänkt & Hängt
 Tipspromenad om miljön – fina priser
 Träffa och få autograf av SigtunaHems alldeles egna ”Supermiljöhjälte”
 Inredningstips med återbruk
 Luktfria miljöhus med snälla bakterier = sant
 ”Spara med sopor” – tips hur du både sparar pengar och miljö!
 Skapa ett konstverk av sopor – var med och tävla
 Nolltolerans! – Lär dig allt om ”farligt avfall”
 .... och lite annat.
Varmt välkomna!
40
MILJÖ & HÅLLBARHET
Tre snabba sorteringstips
UPPSTÄLLNING AV
GROVSOPCONTAINRAR 2015
1. DRICKSGLAS
Grovsopcontainrarna placeras ut på
nedanstående adresser och datum:
När ett dricksglas går sönder, linda in det i tidningspapper och släng det i
kärlet för restsopor/brännbart. Dricksglas, porslin och allt annat glas som är
härdat får inte slängas i glasåtervinningen eftersom dricksglas inte räknas
som ”glasförpackning”. Endast glasförpackningar, det vill säga flaskor och
burkar, får slängas i kärlet för glas.
UPPSTÄLLNINGSADRESSER
Lyckostigen 8 vid vändplan
Tvär-/Tingvallavägen 38 vid miljöhuset
Frejgatan vid parkeringsdäcket
2. METALLIKNANDE CHIPSPÅSAR
Magnegatan 52 vid miljöhuset
Chipspåsar kan se metalliknade ut och man kan tro att det är gjort av
aluminum men så är det inte. Chipspåsar är tillverkat av plast och slängs
därför i kärlet för plastförpackningar.
Magnegatan vid parkeringsgaraget
Buregatan vid miljöhuset/parkeringen
Drottningvägen 38 vid vändplan
3. MJÖLKFÖRPACKNINGAR
Rosersbergsv. 36 inne på gården
Dubbelmaterial sorteras alltid utifrån det de består till största delen av.
Till exempel en mjölkförpackning som har en skruvkort av plast sorteras
som pappersförpackningar. Skruvkorken kan du slänga i kärlet för plastförpackningar.
Hagtornsvägen vid miljöhuset
Granitvägen 35
Marmorvägen vid vändplan
Norrbackavägen 43
Södergatan 49
Melcher Skoughsgata
OBS! Farligt avfall ska
du själv åka med till
Brista Återvinningscentral där yrkeskunnig
personal tar hand om
avfallet på rätt sätt.
Trollbergsvägen 12
2014 – INSAMLINGSRESULTAT
Räknat i kilo per fast boende invånare
i hela Sverige:
Sleipnergatan 47
Lindvägen vid parkeringen
Sätunavägen 2–4 vid miljöhuset
Odlarvägen 4 vid miljöhus
19,9 kg Glasförpackningar
12,8 kg Pappersförpackningar
5,59 kg Plastförpackningar
1,6 kg UPPSTÄLLNINGSDATUM
Metallförpackningar
29 maj–2 juni
Källa: FTI
29 juni–2 juli
31 juli–4 augusti
ÖPPETTIDER BRISTA ÅTERVININGSCENTRAL
HUSHÅLL KAN, AVGIFTSFRITT, LÄMNA SITT SORTERADE AVFALL
PÅ BRISTA ÅTERVINNINGSCENTRAL, RETURVÄGEN 22, MÄRSTA.
MÅNDAG TISDAG ONSDAG
TORSDAG FREDAG
LÖRDAG
SÖNDAG
28 augusti–2 september
29 september–2 oktober
30 oktober–3 november
27 november–2 december
23 december–5 januari 2016
KL. 7–19
KL. 7–16
KL. 7–16
KL. 7–16
KL. 7– 14.30
KL. 10–14
KL. 10–14
OBS! Övriga dagar i månaden kan
du lämna ditt grovavfall på Brista
återvinningscentral. Se öppettider här
bredvid.
STÄNGT: 1 JANUARI, 1 MAJ, 6, 21, 22 JUNI, 24–26, 31 DECEMBER
TELEFON 08-591 202 20
KLIPP UR OCH SPARA
Ställ inte grovavfall i ditt miljöhus,
trapphus eller källargångar då avfallet
vid eventuell brand kan få förödande
effekter vid utrymning samt att elden
sprider sig snabbare.
KLIPP UR OCH SPARA!
41
TRENDER & INREDNING
Fem trender
för framtiden
Per Grankvist – samtidsanalytiker, trendspanare, journalist,
författare och expert på hållbarhet – ger sin syn på trender
bostadsbolag behöver förstå för att hänga med i tiden.
42
TRENDER & INREDNING
TILLGÅNG TRUMFAR ÄGANDE – HYRESRÄTTEN ÄR HET!
Hyresrätten står stark och många inser vitsen med att hyra sin bostad. Men nu blir det mer och
mer vanligt att hyra även andra saker. Bilpooler och verktygspooler är bara två exempel på hur
allt fler ser fördelen med att hyra i stället för att äga. För varför äga en bil när du bara kör den på
semestern? Varför köpa en dyr betongborr när du bara borrar någon gång om året?
”Därför behöver bostadsbolagen förstå att allt fler hyresgäster uppskattar tillgång även till andra
HYRTJÄNSTER. Varför inte erbjuda tillgång till bilpool med hyrbilar, eller lånecyklar eller uthyrningsverktyg?”
LÅT OSS HÅLLA HANDEN
Det är dumt att hålla sig på sin kant, när alla kan kommunicera med alla dygnet runt och över allt.
Se i stället vinsten med att hjälpas åt. När hyresvärd och hyresgäster samarbetar kan problem
lösas snabbare och mer effektivt, och boendet blir bättre.
”Använd Facebook, appar eller andra digitala media för att LÅTA HYRESGÄSTER BIDRA MED
VIKTIG INFORMATION om vad som händer både i fastigheten eller bostadsområdet. Lyssna
både på kunderna och konkurrenterna.”
PS. Du vet väl att du kan nå SigtunaHem på Facebook snabbt och smidigt?
ÄRLIGHET – ALLT KAN KOLLAS
Du är nummer 46 i telefonkön till kundtjänsten och får samtidigt höra av en förinspelad röst att
”ditt samtal är viktigt” – det är inte ett budskap som bygger trovärdighet. Dagens bostadsbolag
måste vara ärliga – ord och handling måste gå hand i hand. Att berätta om saker som inte fungerar till 100 procent bygger mer trovärdighet än att förmedla halvsanningar och skarva.
”BERÄTTA MER om vad som händer i verksamheten, hur mycket energi ni gör av med, hur ni
sparar energi, vad hyran består av. Så att hyresgästerna själva kan kolla och förstå.”
PIGG ÄR DET NYA SNYGG
Med pengar går det att köpa mycket, även ett fräscht utseende. Men att hålla sig i form utan
kirurgi kräver karaktär och trenden att träna, äta rätt och leva hälsosamt fortsätter att växa. Finns
det möjlighet att ha gym i källaren på fastigheten? Bostadsbolagen behöver förstå hyresgästernas hälso- och miljöintresse, men det är också kunskap som behövs för att attrahera medarbetare. Företag som månar om sina medarbetare uppskattas även av kunderna.
”Företag måste visa att de vill TA HAND OM SINA MEDARBETARE, det ska gå att cykla till jobbet, kanske ska det finns möjlighet att reparera cykeln på plats. Det måste såklart också finnas
möjlighet att träna på arbetstid.”
BUTIKEN SOM ÅTERVINNINGSSTATION
Miljömedvetenheten ökar och den generation som växer upp nu är sannolikt den första som ser
återvinning och miljöhänsyn som självklarheter. Bostadsbolag har en unik möjlighet att bidra till
kretsloppstänkandet och till att spara miljö.
”BOSTADSBOLAG SKA HA ÅTERVINNING, PUNKT SLUT. Jag tycker även man ska införa ett
mellanting, som en byteslokal där människor kan lämna saker de tröttnat på, men som någon
annan kanske blir glad av att få ta över.”
1
2
3
4
5
43
TRENDER & INREDNING
Kollektivt i New york.
Compact living i Tokyo.
Periodboende.
HUR BOR VI I FRAMTIDEN?
Glimten pratade trender och framtida boende med
arkitekten Anders Holmberg, som ritat hus till
SVT-programmet Husdrömmar.
ANDERS HOLMBERG, ARKITEKT
44
Hur bygger vi våra bostäder i framtiden?
– Arkitektur och bostäder ska vara som
vilken bruksvara som helst, som en maskin
eller som kläder, som ska funka året om,
dygnet runt. Kläder finns för olika plånböcker, för olika tillfällen och för olika individer. På samma sätt behöver vi bygga olika
typer av boenden, för olika människor och
olika situationer. Där både yta och funktion
är viktigt. Vi är individer och ska bygga för
alla individer, med bra rum som människor
vill bo i. Och allt behöver inte se likadant
ut, vi behöver inte utgå från standarder och
vi behöver inte bygga bara tvåor, treor och
fyror som alla har nästan samma planlösning.
Det blir nästan taskigt tråkigt för dem som
ska bo där. Jag hoppas vi ska våga vara lite
mer experimentella.
Vilka är de olika situationerna det
behöver byggas för?
– I New York till exempel, där det är
extremt dyrt att bo, är det väldigt ovanligt
idag att man bor ensam. Där delar i stället
många bostad. Eller i Japan, där man länge
byggt många mindre bostäder. Så det kan
handla om olika former av compact living,
med ett generöst rum som kan användas på
många olika sätt och med ett litet pentry.
Eller större boenden som kan rymma flera
familjer, eller periodboenden där olika
familjekonstellationer kan bo växelvis. Det
handlar om att gå ifrån reglerna och de
vanliga lösningarna.
Hur hållbart bor vi i framtiden?
– Vi behöver se till hur vi använder
TRENDER & INREDNING
Foto: Pixhill
våra resurser och hushålla med det vi har.
Förhoppningsvis inser fler och flera att det
är bättre att satsa på bra kvalitet, än att slita
och slänga. Jag tror att kvalitet blir viktigare och viktigare, i takt med att vi blir mer
medvetna om hur vi använder våra resurser,
eftersom vi vet att det betalar sig i längden.
Vilka material kommer vi använda?
– Ett exempel är tegel som jag tror
kommer tillbaka på husfasader. Idag är
tegel en exklusiv produkt, det är dyrt,
men underhållsfritt och håller länge. I
inredningen tror jag att trä och sten blir
vanligare, det är naturmaterial som inte
bara håller utan som också åldras vackert. Samtidigt är vi otroligt trendkänsliga
i Sverige, och inredningen stämmer inte
Köket kommer fortfarande vara hjärtat och en central i hemmet.
alltid överens med husets arkitektur. Men
jag tror vi kommer använda mer färger och
mer växter, och mjuka tyger, som en reaktion på det vita.
det gäller köket tror jag fortfarande det
kommer att vara hjärtat i hemmet, det är
där vi är mest och matlagning har blivit
mer socialt.
Hur fjärrstyrda kommer våra hem att
vara – och hur förändras rummens
funktion?
– All teknik blir mer avancerad och det
har pratats länge om kylskåpen som ska
säga till när de behöver fyllas på, men just
det tror jag inte på. Däremot kan vi redan
idag vara på semester och styra belysning
och larm därifrån, så att det ser bebott ut
även fast vi inte är hemma. Att ungdomar
inte tittar på tv på samma sätt som idag
gör såklart att tv:n inte får en central plats
i hemmet på samma sätt som tidigare. När
Hur kan vi få ännu mer trivsamma
bostadsområden?
– Alla vill ju ha bra service, gym, förråd,
takterass eller lägenhet att låna för svärmor
när hon kommer på besök, och det händer
att det ritas in såna lägenheter och att det
funkar. Men för att hamna rätt tycker jag
bostadsbolagen borde bjuda in ännu mer
till workshops i planeringen, och inte bara
ta med invånare utan även ta med andra
grupper i samhället, politiker, arkitekter,
samhällsplanerare. Man skulle få supermycket bra input.
45
TRENDER & INREDNING
Maxi – hos
Carina på Tvärvägen
UNDER FLERA ÅR BODDE CARINA Nilsson
i en stor trea på Tvärvägen. När det var dags
för renovering valde hon Mini-alternativet,
eftersom hon bor ensam och inte hade råd
med högre hyra. Men via SigtunaHem fick
hon reda på att det var möjligt att byta trean
mot en tvåa. Och då var valet enkelt. Det
blev en Maxi-renovering, det vill säga en
helt nyrenoverad lägenhet, från topp till tå.
Nytt golv, nya tapeter och ny målning, nya
lister, nytt kök och badrum.
– Jag fick välja alla tapeter själv, bänkskiva
och golv i köket och kakel och klinker i
badrummet. Jag var och tittade i visningslägenheten innan jag skulle välja, och föll för
46
sovrumstapeten där. Den är väldigt blommig, men fin och jag är faktiskt nöjd med
alla mina val, säger Carina.
– Det är fantastiskt. I helgen var jag och
barnbarnen här ute och planterade blommor. Det är härligt.
ATT FLYTTA TILL ANNAT OMRÅDE var inte
ett alternativ för Carina. Hon ville gärna bo
kvar och övriga familjen, tre vuxna barn, två
barnbarn samt mamma, bor alla i Märsta.
– Jag är från Märsta och trivs här. Att
flytta känns som att riskera att byta ned sig.
Det är lugnt och trevligt här och jag har en
kompis som bor i närheten, säger hon.
CARINA STORTRIVS I SIN NYA LÄGENHET,
där väggarna pryds av målningar som gjorts
av hennes mamma Harriette Andersson, numera pensionär som håller kurser i målning.
Själv målar Carina mest på glas, ljuslyktor
och skålar. I ett hörn i vardagsrummet
står också en stor fågelbur som är hem för
nymfparakiterna Robin och Kotten, och i
ett annat hörn ett akvarium med färgglada
fiskar. Att få med sig fåglar och fiskar var
Carinas enda oro inför evakueringen, då hon
I SAMBAND MED FLYTTEN från trean till
tvåan blev hon också med uteplats.
TRENDER & INREDNING
Carina Nilsson bytte sin trea mot en tvåa
och hade därmed råd att Maxi-renovera
lägenheten. ”Det blev super, super bra”,
säger hon.
var tvungen att flytta ut från sin gamla lägenhet i väntan på att få flytta in i den nya. Men
även det gick bra, liksom återflytten. Under
renoveringstiden hade alla hennes möbler
magasinerats.
– Men allt fanns på plats här i den nya
lägenheten när jag skulle flytta in och inget
hade gått sönder. Jag fick jättebra hjälp av
flyttfirman, men jag hade kanske önskat lite
mer information från SigtunaHem under renoveringstiden även om jag blivit väldigt väl
bemött av projektledaren Stefan som alltid
svarat på mina frågor. Och när jag kom in i
lägenheten första gången kändes det verkligen jättebra och jättemysigt, säger Carina.
CARINA NILSSON
Bor: Tvärvägen, Märsta, 2 rum och kök
Renovering: Maxi
Hyra: cirka 6 000 kr inkl. parkering.
Familj: tre barn, två barnbarn, alla bor
i Märsta.
Jobbar som: arbetsledare på ett
städbolag.
Fritid: familjen, målning, trädgård samt
nymfparakiterna Robin och kotten, och
ett akvarium med fiskar.
47
TRENDER & INREDNING
Rama in stenläggningen med träplankor. Det är ett snabbt och enkelt
sätt att lyfta uteplatsen. Köp några meter träplank, gräv en ränna runt
stenläggningen och lägg ned plankorna.
Låt färgerna
flöda på
uteplatsen
48
Ordna enkel belysning med lätta rislampor som drivs med solceller.
Kan limmas i taket eller enkelt skruvas fast. Fler lampor i olika nyanser
och storlekar ger ett levande intryck. Lätta, klassiska möbler som enkelt går att flytta, fälla ihop och ställa undan när vädret ändras.
Enkla, klassiska möbler, lätta att flytta.
Runda, luftiga rislampor som tänds av
solen. Med små medel kan du göra uteplatsen till ett levande och ljust uterum.
SigtunaHems trädgårdsdesigner Daniel
Terblanche har gjort i ordning en uteplats
vid en av SigtunaHems visningslägenheter på Västra Bangatan. Här får du
Daniels tips för att få uteplatsen i form till
sommaren.
TRENDER & INREDNING
Odla din egen mat i planteringslådor – sallad, tomater, jordgubbar eller
paprika. Blanda upp med färgrika blommor, som till exempel solrosor.
Pallkragen är målad med träfärg för att rama in även planteringslådorna.
Ovan t.h.: Sätt trälister runt rabatterna, och låt former och färger på växterna variera. Här ses bollformade små buskar blandade med vita blommor.
” Färgvalet: rött, blått, grönt och
turkost är vackert till sommaren. ”
För att undvika att uteplatsen blir ett
lager – fixa smart förvaring i en vit
sittbänk med vackra, mjuka kuddar
ovanpå. Utrymmet i bänken kan användas för källsortering eller förvaring.
49
TRENDER & INREDNING
Enkel billig, trätrall ger golvet ett lyft och får balkongen att kännas varmare och mer bebodd.
Palmer och flerbladiga gröna växter bidrar till
lummigheten och känslan av ett grönt uterum.
Använd en hylla med förvaringsdel – då kan
du utnyttja även väggarna för förvaring och
odlingar.
Odla i liten skala
på balkongen
Använd väggarna för att få plats med det du vill på balkongen. En hylla med förvaringsdel funkar fint för en mini-odling i
pappersmuggar. Kanske har du en liten balkong som lätt blir
belamrad med massa bråte? Med några enkla knep från SigtunaHems inredningsdesigner Daniel Terblanche får du en fin,
funktionell balkong som du kan njuta av hela sommaren.
Vill du veta var inredning och växter till uteplatsen och balkongen är inhandlade och vad de kostar, hör av dig till daniel.
terblanche@sigtunahem.se.
Oavsett hur liten balkong du har kan du enkelt
odla växter i små pappmuggar: lägg frön i en bit
torv, plantera i större kruka när skotten tar fart.
50
TRENDER & INREDNING
Använd små, smidiga möbler
som du lätt kan fälla ihop och
ställa undan. Då blir känslan på
balkongen luftig och inte trång.
Bestäm dig för några färger du
vill använda, och låt dem återkomma i de olika detaljerna.
51
KULTUR & FRITID
52
KULTUR & FRITID
Anne Berglund, bibliotekarie och
samhällsvägledare på Mimers källa:
Välkommen
till Mimers källa!
Biblioteket, Valstasatsningen och ett nytt medborgarkontor –
allt finns numera samlat i en ny gemensam lokal i Valsta centrum.
Namnet är Mimers källa.
INVIGNINGEN SKEDDE I DECEMBER och
sedan dess har det varit full fart. Och utbudet av service är stort; här finns det nya
biblioteket som också fungerar som skolbibliotek, här hålls föreläsningar, kurser
och studiecirklar och på medborgarkontoret kan de boende i kommunen få svar
på frågor om samhällets service. Frågorna
kan handla om vad Försäkringskassan gör,
hur dagiskön fungerar, vilka skolor som
finns i kommunen eller hur det går till att
bli svensk medborgare. Anne Berglund
är bibliotekarie och samhällsvägledare på
Mimers källa.
– Vi ska kunna guida medborgarna vidare
och berätta var de kan hitta rätt blanketter eller vart de ska vända sig för att få mer
information. Men det kan också vara sådana
saker som att man inte kan använda en dator
och behöver få hjälp att fylla i ett formulär,
säger hon.
PÅ MIMERS KÄLLA finns även lokaler att
hyra, och under den korta tid som gått sedan
invigningen har här hållits både bröllop och
dop. De seminarier som hittills genomförts
har lockat stor publik, tros vitt skilda ämnen
som ”att leva med epilepsi” och ”Steninges
och Valstas historia”. Konferensrummen
är efterfrågade och många elever använder
lokalen för läxläsning.
– Vi har jättefina ljusa lokaler och vi finns
i centrum, så det är mycket folk hela tiden.
Det ska gå att komma hit och låna en bok eller bara ta en kopp kaffe och prata lite, eller
hitta en tyst vrå för att plugga. Vi vill ju vara
det öppna vardagsrummet för alla, säger
Anne Berglund.
MEN ÄN SÅ LÄNGE ÄR MIMERS KÄLLA
bara i början av sin utveckling. Utbyggnaden är inte helt klar och under sommaren
kommer det skapas en aktivitetsavdelning
MIMERS KÄLLA
PLATS: Valsta Centrum
INNEHÅLLER: Bibliotek, medborgarkontor och programverksamhet med
till exempel kurser och föreläsningar.
Lokaler att hyra.
ÖPPET: Måndag–fredag kl. 10–19,
lördagar kl. 10–15. Ibland erbjuds aktiviteter även utanför öppettiderna.
för både vuxna och barn, där även barn- och
ungdomslitteraturen ska finnas.
– Vi försöker också fånga upp de önskemål
som besökarna har. Till exempel har många
efterfrågat hjälp med läxläsning, så nu kommer vi att erbjuda det. Vi ska fortsätta lära av
varandra och av våra besökare, så man kan
använda oss på bästa sätt, säger hon.
53
KULTUR & FRITID
Ted Hesselbom, museichef.
” Att Sigtuna museum är till för
alla ska synas i stort som smått ”
Nytt Sigtuna museum
– till för alla
Ett museum till för alla – där många perspektiv får plats och där olikheter berikar varandra.
Det är ambitionen när Sigtuna museum öppnas för allmänheten igen.
I NÄSTAN TVÅ ÅR har Sigtuna museum varit
stängt för renovering, och när det nu öppnar
igen har hela byggnaden fått en rejäl ansiktslyftning. Ted Hesselbom är museichef.
– Nu kan man röra sig i hela museet
med rullstol och vi har ny modern teknik.
Och med det nya magasinet i Til har vi fått
mycket mer utrymme. Arenan som är öppen
för allmänheten har blivit dubbelt så stor,
säger han.
ATT SIGTUNA MUSEUM är till för alla ska
synas i stort som smått. En viktig symbolhandling är att flagga på alla minoritetsdagar,
och minst lika viktigt är att kunna attrahera
såväl nysvenskar som erfarna arkeologer och
anpassa utställningarnas språk och uttryck
för målgrupper med olika kunskapsnivåer.
Att vara ett öppet och nyfiket museum
handlar också om att se historien ur nya per-
54
spektiv, och förstå att det inte finns endast
en objektiv sanning om vår historia, utan en
mängd olika tolkningar. Att två kvinnor i en
grav skulle kunna vara lesbiska föresvävade
inte arkeologer på 1800-talet. Idag är det en
vanligare teori. Men vem vet vad som är rätt
tolkning?
–Vi måste våga se att våra tolkningar är
en del av en tidsanda, och att historiska tolkningar och våra samtida tolkningar kan vara
lika fel, eller lika rätt.
DET NYA MUSEETS BASUTSTÄLLNING ska
handla om hela Sigtuna och alla tidsepoker
– inte bara om Sigtunas storhetstider, utan
även om tider av lågkonjunktur och andra
mindre omtalade historiska skeenden. Ted
Hesselbom nämner som exempel den utredning som nu pågår om en massgrav som
hittats i Sigtuna, en grav vars gränser flyttats
KULTUR & FRITID
Hela museet kan nu utnyttjas och arenan som är öppen för allmänheten har blivit dubbelt så.
över tid. Först låg graven utanför kyrkogården, sedan flyttades kyrkogårdens gränser så
att graven innefattades.
– Vi har många invånare som kommer från
länder där det råder krig och där det skapats
massgravar. Här har vi en liknande grav från
1000-talet. Kanske var det här människor
som inte ville bli kristna? Och varför flyttades gränserna? Att kunna berätta den här
historien och samtidigt bidra i samhällsdebatten, ja, då blir det optimalt.
BASUTSTÄLLNINGEN KOMMER att skapas
under två års tid, med hjälp av en mängd
olika referensgrupper.
– Det kan bli komplicerat och vi kommer att behöva hjälp att välja och välja bort.
Därför jobbar vi mycket med referensgrupper, där alla som vill får vara med. Vi vill ha
så mycket delaktighet som möjligt och kom-
mer ha olika expertgrupper, forskargrupper,
barngrupper och minoritetsgrupper med i
arbetet, säger Ted Hesselbom.
SIGTUNA MUSEUM
ADRESS: Stora Nygatan 55 i Sigtuna
På museet finns en unik samling med
arkeologiska fynd från Sigtuna stads
historia.
Till museet hör också Sigtuna Rådhus
från 1700-talet, Lundströmska gården
från 1800-talet samt Borgmästargården från 1900-talet.
INVIGNINGSUTSTÄLLNING:
Trä – tiden är ingenting. 1000 år av
arkeologi, konst, kulturarv och design.
55
KULTUR & FRITID
Emma Sandell och Pala Wahab har satt hamburgaren på kartan i Märsta.
RUSNING TILL BURGER BISTRON
Närproducerat, hemmagjort och fyra hamburgare på menyn. Det fanns de som tvivlade
på idén när Burger Bistron öppnade för knappt ett år sedan. Men konceptet är en succé
och gästerna kommer långväga ifrån.
PALA WAHAB OCH HANS KOMPIS Alexander tyckte att det saknades ett riktigt bra
hamburgerställe i Märsta där de är uppvuxna. De längtade efter hamburgare gjorda på
bra, närproducerade råvaror, utan inslag av
halvfabrikat. Sagt och gjort. Idén om Burger
Bistron var född.
– Det var en chansning. Vi öppnade i juli
förra året och hade en vecka på oss att testa
recept. Så vi bjöd in alla våra kompisar och
lagade hamburgare till dem för att se vad
som funkade, säger Pala.
56
DEN ENDA MARKNADSFÖRING de gjorde
var via sociala medier och kompisar, men
ganska snabbt efter att de öppnat fick de
byta köttleverantör, eftersom bonden de
samarbetade med i Norrtälje inte kunde leverera så mycket kött som de behövde. Det
kom helt enkelt fler kunder än beräknat.
Emma Sandell jobbar i servisen och var med
från början. Tanken var att hon skulle jobba
tre dagar i veckan och vid behov.
– Men det blev heltid direkt, och nu har
vi anställt fler, säger hon och skrattar.
KULTUR & FRITID
EMMAS BURGARE
Närproducerad högrev (70 procent) och oxbringa
(30 procent) från närmast möjliga gård
Bröd från RC Chocolat eller hemmagjort
hamburgerbröd
Cheddarost 1 skiva
Pala Wahab lagar veckans burgare, med majonnäsgurka och potatismos.
Hemmagjord hamburgardressing (recept nedan)
Hemmagjord majonnäsgurka (blanda gurkstavar
eller riven gurka i majonnäs)
Sallad
I DAG ÄR DE TOTALT FEM SOM JOBBAR på
rullande schema, och de serverar i genomsnitt 100 hamburgare om dagen. Det går att
köpa hem take-away, men det går inte att
boka bord och det har hänt att gästerna fått
vänta när personalen helt enkelt inte hunnit
med. Men stämningen är ändå bra, menar
Emma.
– Jag tror de flesta känner att vi som
jobbar här tycker att det är jättekul. Och är
det någon som fått vänta en stund brukar de
ändå säga att det var värt det, eftersom de
tycker att det är så sjukt gott, säger hon och
Pala fortsätter:
– Det är det som är så motiverande, att
hela tiden få höra att de som kommer hit
tycker att det är så gott.
de själva på plats, och nyligen fick de även
möjlighet att bli en av få franchisetagare i
Sverige för glassmärket Ben & Jerrys, vars
produkter är Fairtrade-märkta. Idag har
Burger Bistron många stammisar, men också
många gäster från grannkommunerna och
från Stockholm. De får ofta höra önskemål
om att de borde öppna fler restauranger.
Det pratas om hamburgarna på bloggar och
hamburgerforum.
– Vi hade till och med en gäst som sa att
han hade hört talas om oss i London, säger
Emma.
FAKTA BURGER BISTRO
Adress: Stationsgatan 1, Märsta
SMAKEN ÄR VIKTIGAST, och därför är
även hamburgerbrödet närproducerat. Varje
morgon levereras färskt, specialbakat bröd
från RC Chocolat i Sigtuna. Dressingen gör
Meny: Tre hamburgare på menyn +
veckans burgare som varieras.
Hemmagjort potatismos (potatis, mjölk, smör, salt,
vitpeppar)
Rostad lök
DRESSING
Majonnäs
Ketchup
Senap
Cayennpeppar
Paprikapulver
Lökpulver
Vitlökspulver
Ananasjuice
Inlagd gurka
MILKSHAKE
150 ml mjölk
2 1/2 kula glass (på bild, Ben & Jerrys Cherry
Garcia)
Blanda i mixer i 7 sekunder.
57
ÅKES STRÖVTÅG
Vykortsmotiv
från Sigtuna
”Här är skönt och vackert, men nog kan man längta efter kossor o.
kalvar. Höns finns här tydligen, för tuppen gal om mornarna.”
Så skriver en ung turist i Sigtuna hem till familjen. Året är 1944.
Portot på vykortet är 10 öre. Det är sommar och vackert väder. Den
lilla sommarstaden känns behaglig. Men inte är det som hemma på
gården, även om här finns några höns och tuppar i gränderna.
”Framtiden och det förgångna kunna i
småstadens idylliska inramning mötas vackert
och meningsfullt. Eller vad sägs exempelvis
om internatskolornas muntra och gälla pojkröster ekande mot ruinkyrkornas gamla grå
försvarstorn i det lilla förträffliga Sigtuna”.
av Åke Ekdahl
SIGTUNABESÖKARNA VALDE sina vykortsmotiv från Sigtuna med omsorg. Kyrkoruinerna var populärast. Därefter följde
Sigtunastiftelsens maffiga byggnader för
Hum och Lekmannaskolan, särskilt populära
vykort bland alla dem som studerade där.
Vyer från Stora gatan, torget med rådhuset,
Mariakyrkan, Malmgatan och Stadshotellet
valdes ur många olika vinklar.
UNGA GERTRUD, som skickade vykortet,
och Ludvig Richnau på pensionat Sandsborg
eller Sigtunastiftelsen, vandrarhemmet eller
på Stadshotellet som öppnat 1909.
var inte den enda Sigtunaturisten under
förra seklet som kände behag av att besöka
Sigtuna. I Glimtens Strövtåg har vi gått
igenom 500 gamla vykort med Sigtunamotiv
där turister lovsjungit och prisat Sigtuna
under åren 1902 till 1960*. Det var då
turismen tog fart, när vanligt folk fick råd
att resa också för rena nöjet att upptäcka
något spännande. Inte bara till kurorter och
hälsobad för de välbesuttna.
ner med sitt Sigtunabesök. Många sökte sig
till internatläroverken och andra institutioner
för utbildning och konferenser som byggdes
på Sigtunas många kullar. Där fanns Sigtunaskolan för enbart pojkar och Sigtunastiftelsens
humanistiska läroverk för båda könen.
DE KOM MED TÅG TILL MÄRSTA och tog
ÄLDSTA SKOLAN VAR Sigtunastiftelsens
SENARE BESÖKARE HADE ANDRA ambitio-
I GAMMALDAGS SKRIVSTIL förmedlades
hälsningar till nära och kära, ibland kortfattat när skrivförmågan tröt, andra gånger
utförligt som små reseberättelser.
”VI ÄR I STORA VÄRLDSSTADEN SIGTUNA”
den anslutande ”tobaksbussen” med rökupé
till Stora torget i Sigtuna, de cyklade på milslånga turer när svenska folket fick sin första
lagstadgade semester i 12 dagar sommaren
1938, de vandrade långt med Sigtuna som
mål för en upplevelse som de längtat efter.
DE RESTE I SPÅREN PÅ DE PILGRIMER som
redan under medeltiden vallfärdade till S:t
Olofs kyrka och som kanske övernattade i
pilgrimsstugan. En timrad pilgrimsstuga låg
kvar vid S:t Pers kyrkoruin ända in i vår tid.
En husmodersförening från Uppsala kom
med 26 deltagare i fem bilar 1930 för att
gå på kurs. Men det var först på 1950-talet som bilturisterna blev vanliga. Under
krigsåren gjorde de flesta sin Sigtunaresa
på cykel. Några tog in hos Nanna Lindgren
folkhögskola och 1922 grundades Svenska
kyrkans lekmannaskola. Under de följande
decennierna tillkom fler inrättningar för
utbildning och vård.
Eldsjälen bakom Sigtunastiftelsen 1917
var Stockholmsbiskopen Manfred Björkquist
som fick en gata genom Sigtuna uppkallad
efter sig när han dog 1985.
TURISTERNA, SOM KOM PÅ upptäcktsfärd,
kikade nyfiket på de pittoreska gränderna,
det söta lilla rådhuset från 1700-talet, de
tusenåriga och spännande kyrkoruinerna.
De förvånades över Sigtunas alla vikingatida
runstenar och kungliga historia. År 1935,
när Svenska turistföreningen fyllde 50 år,
skrev författaren Sigfrid Siwertz om småstadens charm och möjligheter:
skriver en värnpliktig soldat lite ironiskt
1910. Men vanligare var det ymniga ordflödet av förtjusning. Besökarna gillade entydigt
vad de såg. ”Den illustra lärdomsstaden”,
”den idylliska staden”, ”en förtjusande idyll
som påminner om Visby med sina ruiner”,
”den goda staden Sigtuna”, ”Drakes vackra
trädgård”, ”den gamla staden”, är några exempel under 60 års vykortsförfattande.
Ett vykort daterat annandag pingst 1925
hade en hänförd hälsning, ”utfärd till Sigtuna. Så ljuvligt täpporna är fyllda av blommande äppelträd och syren”. År 1910 skrev
en ung dam till sin väninna ”var på dansbanan för en stilla vals, ska dit ikväll igen”. En
annan ung kvinna berättar att hon ”flirtat
med portiern på Statt” för att få någonstans
att bo. Ett kort meddelande 1945 löd: ”ring
mig, numret är Sigtuna 96”.
*Vykorten är insamlade av Sigtunabon Martin Karlsson.
58
ÅKES STRÖVTÅG
Turisterna i Sigtuna år 1910 såg rådhuset så här. Draghästar betade av gräset på Stora torget. Träden framför rådhuset vållade problem. Här huserade
stadens magistrat och rådhusrätt med två finkor, en för vardera könet.
Lindarna på Stora torget framför 1700-talshusen orsakade en segsliten strid på 1950-talet.
Rådhusrestaurangen intill Rådhuset revs 1956
trots protester. Här fanns på 1930-talet också
ett populärt ölkafé. Huset användes också tidvis
som skola, sinnessjukhus och flyktingförläggning
under andra världskriget.

59
ÅKES STRÖVTÅG

Under tidigt 1900-tal kom turisterna med tåg till Märsta och därifrån med
den så kallade ”tobaksbussen som hade särskild rökkupé.
De första bilturisterna sågs på 1930-talet på
Stora gatan.
Den turistande husmodersföreningen
drack kaffe på Stadshotellet. Tjugosex
glada damer i fem bilar på utflykt på
1930-talet.
En av eleverna i Sigutna berättar om livet
på en internatskola 1943.
60
ÅKES STRÖVTÅG
Stora gatan, som haft samma läge sedan stadens byggdes för tusen år sedan, blev ett turiststråk.
Här är hörnet vid Lilla torget där Systembolaget ligger idag.
Kallbadhuset nedanför Laurentii gränd och Drakegården byggdes
1923 och revs 1941. Entré 10 öre för både damer och herrar.
Klosterkyrkan från 1200-talet, Mariakyrkan, fotograferad från Kvarnberget och dåvarande Sigtunaskolan. I bakgrunden ses Klockbacken och
Sockenstugan.
Vita villan eller Stadshuset, denna märkliga byggnad från 1880 skapades
av en arkitekt med stora drömmar efter en resa till Argentina. Här blev
senare sjukhem och därpå lokal för dåvarande Sigtuna stads styrande
drätselkammare.
Höga utsiktspunkter var populärt bland det tidiga 1900-talets turister.
Här ses Stadshotellet och Lilla torget.
61

ÅKES STRÖVTÅG

I november 1906 skriver signaturen EG och
berättar att här är hennes bostad framför
S:t Pers ruin. Kanske blir det ingen resa
för avsändaren denna gång eftersom isen
kanske lägger sig på Sigtunafjärden.
S:t Pers ruin efter gamla biskopskyrkan
från 1100-talet är kanske det populäraste motivet som turisterna vill förmedla
från sina Sigtunabesök under det tidiga
1900-talet.
Den 24 mars 1928 var en härlig vårdag
när denna turist vandrade fyra mil från
Tureberg till Sigtuna.
Skicka ett vykort du med!
I detta nummer av Glimten får du två vykort
med fina motiv över Nya Valsta. Skicka en
härlig sommarhälning till någon du gillar.
62
SIGTUNA KULTURFÖRENING
Vem är det som städar,
undrar Karen Salmose i sin
artikel om ett renligare hem.
Ett renligare hem
– vem städar?
Att städa har kommit på mode. I tidningar, och även i det här numret av Glimten, ges tips om hur man
gör och vilka medel man använder. I TV tävlar både män och kvinnor i städning, bäst är den som
gör rätt och som städar fort. Det går ganska bra att städa i dagens läge när man har tillgång till nya
tekniska hjälpmedel, som till exempel en motordriven fönsterputsare. Den gjorde mina fönster rena
på nolltid utan något som helst efterarbete och då blir det tid över för en kopp kaffe. Men vem är det
som städar? Annat var det förr.
av Karen Salmose
I BÖRJAN PÅ 50-TALET FANNS inga revolu-
tionerande hjälpmedel. Som hemmafru med
två små pojkar blev det handtvätt. Bostaden
var liten och hade kakelugn. Att hålla ett
sådant hem rent och snyggt var tungt och
särskild mycken hjälp fick man inte av den
äkte hälften. Det förväntade man sig heller
inte. Hemarbete var inte manligt. Han skulle
som regel helst komma hem till ett rent och
prydligt hem med välartade barn. Ja, barnen
skulle helst inte spilla på sig. Min hemmafru-
tillvaro var inte olik andras, men den blev
för egen del ganska kort.
ATT HÅLLA RENT, laga
god mat, baka och
sköta barn var precis lika viktigt för en
ensamstående mamma med förvärvsarbete.
Jag fortsatte städa och gno och så gjorde
nog de flesta av oss kvinnor. Vi blev dubbelarbetande, men städningen satt i ryggmärgen. Arvet gick från mor till dotter. Min
mor, som hade förlorat två småsyskon i
spanska sjukan, var rädd för sjukdomar och
blev extremt renlig av sig. Att hålla rent
och snyggt gjorde dig också till en ärbar
och redig kvinna.
MINST TVÅ GÅNGER OM ÅRET skulle det
storstädas. Då skurades, putsades och luftades det. Mattor, gardiner, filtar och täcken
tvättades. Särskilt fint skulle det vara när
långväga gäster kom. Jag minns från mitt
föräldrahem, när vi ett år före andra världs-
63
SIGTUNA KULTURFÖRENING
Författaren Kristina Sandberg har i sin trilogi
om hemmafrun Maj på ett tydligt sätt beskrivit
husmors renlighet på 40- och 50-talet.
Foto: Pressbild Nordstedts förlag
” I dagens samhälle, när det flesta kvinnor arbetar u
krigets utbrott, fick besök av min moster
och familj från Amerika. Det var något väldigt stort, så då fick vårt hem genomgå ett
renlighetsbad. Mycket av min mors städmani
bar jag länge med mig och storstädning två
gångar per år är fortfarande ett måste även
för hennes dotter.
I LITTERATUREN utelämnades sällan städ-
ningen. Författaren Kristina Sandberg har i
sin trilogi om hemmafrun Maj på ett tydligt
sätt beskrivit husmors renlighet. När Maj för
första gången skall träffa sin blivande måg
”…blir det liksom extra fart på städningen.
Maj jobbar hela dagen med våningen, dam-
64
mar, blankar, dammsuger och torkar parketten och köksgolvmattan…, snyggar till på
toa, byter smutsskårade tvålbitar mot nya…
när han gått hem ska hon lägga dit de gamla
igen…”
(Liv till varje pris s 459) Det gällde att göra
ett gott intryck på en eventuell ny släkting.
Maj levde i 1940–50-talets tankar kring hygien, städning och kvinnlighet och hade fullt
upp med det. Hon kom aldrig att delta i den
feministiska kampen.
Enligt den amerikanska författaren Betty
Friedan var hemmafrun fångad i ett slags
koncentrationsläger. Hon skulle vara till lags
och ständigt uppassande. Under 60-talet
började hemmafruns liv sättas i fokus. Karin
Mannheimer berättade 1969 i sin Rapport
om hemmafrun Margot, som i mer än 15 år
hade arbetat hemma utan lön och sedan på
ålderns höst blivit lurad på stora delar av sin
pension.
PÅ 70-TALET BÖRJADE FEMINISMEN
MÄNNEN HADE TIDIGARE lätt för att ned-
värdera det där hemma och det var otänkbart med deras hjälp i de husliga göromålen.
genom Grupp 8 ta form. Städning var inte
värderat och ändå var det ett av de tyngsta
arbeten en människa kan ha, säger Ebba Witt
SIGTUNA KULTURFÖRENING
På 70-talet var flera kvinnor ute i arbetslivet, fick
egna pengar och krävde rättvisa. Nu ställdes
större krav på männen, skriver Ebba Witt Brattstörm i sin bok ”Stå i Bredd”.
Foto: Pressbild Nordstedts förlag
”
utanför hemmet, får de ändå ofta ta sig an hemarbetet.
Brattström i sin senaste bok ”Stå i bredd”.
Flera kvinnor var nu ute i arbetslivet, fick
egna pengar och krävde rättvisa. Nu ställdes
större krav på männen. På teatern och i
litteraturen satte det
sina spår bland annat hos
Maja Eklöf, som i sin
bok ”Rapport från en
skurhink” på ett mycket
realistiskt sätt beskrev
sitt tunga arbetsliv
som städerska. Att
både städa hemma
och borta var inget
nytt, men nu hade
det blivit ett yrke och kallades lokalvårdare.
Kanske passande med tanke på att hemmafruarna vårdade ömt sakerna i hemmet till
glädje för eftervärlden.
MEN SAMHÄLLET FÖRÄNDRAS och det tar
sig uttryck i vår vardag. I dagens samhälle,
när de flesta kvinnor arbetar utanför hemmet, får de ändå ofta ta sig an hemarbetet,
även om männen i den yngre generationen
inte är helt ovilliga att gripa till skurborsten.
Några tar hjälp av RUT, men trenden att
estetisera, som nu sker i det privata genom
magasin, tidningar och TV med visning av
läckra, vita och sparsmakade hem kan ge
kvinnor skuldkänslor över den egna sjabbigheten (DN). Inget får ligga framme, allt
stuvas in i garderober. Blankt och tjusigt
skall det vara. Kan den trenden ge männen
en kick, så de får lust att städa när prylarna
blir färre och tekniken bättre.
ATT STÄDA BEHÖVER INTE alltid vara trist.
När skådespelaren Ingrid Bergman spelade
in sina filmer i Italien blev städningen hennes
bästa avkoppling efter en lång och stressig
filminspelning. Och hur skönt är det inte att
efter avslutad städning kunna sätta sig ner i
ett rent och väldoftande hem och ta sig en
kopp kaffe.
65
SIGTUNA KULTURFÖRENING
Toni Graalheim en
tänkande konstnär
Toni Graalheim är konstnären som fokuserar på sitt inre liv och skapar konst av
det. Han har prövat på mycket i livet, men längtade alltid tillbaka efter något,
som han fann i det andliga. Han påverkades av mysticism, utbildade sig till homeopat med egen mottagning, gick Konstfack och blev slutligen bildlärare. För
Toni var aldrig själva målet det viktigaste i livet, utan processen på vägen dit.
av Karen Salmose
TONI GRAALHEIM FÖDDES 1952 i en
traditionell arbetarfamilj i Motala. Modern
var hemmafru och bra på hantverk. Hon dog
tidigt i cancer. Fadern, som var telearbetare,
var länge sjuk och gick bort i en yrkessjukdom. Hans yngre bror har både en musikalisk och konstnärlig ådra.
– Jag klinkar gärna på gitarr men på
gehör, säger Toni, jag når aldrig upp till min
brors nivå. Det musikaliska ligger i släkten.
17 ÅR GAMMAL LÄMNADE TONI Motala
och började estetisk linje på Folkhögskolan
i Skinnskatteberg. Det var också där han
träffade sin fru. De fick två barn och flyttade
till Göteborg.
– Där försökte jag anpassa mig, säger Toni. Jag ville gå på Konstfack, men
66
började aldrig på grund av att den var så
politiserad. I stället gick jag en ettårig
konstutbildning och målade och tecknade
under tiden.
– I det revolutionära 70-talet jobbade jag
med bild på dagarna, endast avbruten av
långa möten och målade på nätterna. Sedan
kom jag att tillhöra ett gäng, som kallade
sig ”Alingsåsgruppen”. Vi arbetade med ett
kommunistiskt förlag. Med den gruppen
ställde jag även ut i Göteborg.
TONI BLEV TIDIGT VEGETARIAN av andliga
skäl för att han inte ville medverka till att
döda djur. Han målade och hade tillfälliga
jobb som städare och fabriksarbetare och
levde ett hippieliv. 1971 ställde Toni ut i
”Unga målare i Västmanland” i Västerås.
SOM DEN SÖKANDE MÄNNISKA TONI var
kom han in i andlighet. Den fanns också i
hemmet. Föräldrarna var spiritister. Det
påverkade både Toni och hans bror.
– Jag längtade efter Gud Jag mötte en
grupp människor som hade samma längtan
och fick svar på mina frågor. Indisk ayurveda
var ett område som intresserade mig. Det
var som att hitta hem.
TONI UTBILDADE SIG TILL HOMEOPAT och
polaritetsterapeut, hade en egen mottagning
tillsammans med en kollega. Han hade skaffat sig vissa erfarenheter från ett sommarjobb på mentalsjukhus som mycket ung. Där
kunde det gå väldigt våldsamt till.
– Jag skilde mig, träffade en ny kvinna
och flyttade till Hälsingland. Hon jobbade
SIGTUNA KULTURFÖRENING
Ovan: Liv och lust målad med olja på duk.
T.v.: ... som att skala en lök målad med tusch/
akvarell på papper.
med grafisk formgivning. Jag höll på med
hantverk, snidade och reparerade huset. Vi
fick tre barn.
– Mitt familjeliv har väl inte varit så
lyckat. Jag har avverkat två äktenskap men
har fem fina barn med konstnärliga anlag
och bor numera i en bostadsrätt tillsammans
med en gammal katt. Har nära till skogen,
lugnt område och har bra grannar, men är
ändå sugen på att flytta ut på landet, säger
Toni.
1996 BÖRJADE TONI PÅ KONSTFACK –
bildlärarutbildningen. Det blev att pendla
i tre år. Sedan blev det flytt till jobb som
bildlärare i Sigtuna och hans fru började
plugga grafisk design, som hon blev mycket
duktig i.
– Rent mentalt öppnade tiden på
Konstfack en ny väg för mig, säger Toni,
och det märktes inte minst i min konst. Jag
gillar det som utmanar och fascinerades av
insekter, som jag målade. Tekniken att måla
i olja lärde jag mig själv och jag anser inte
att det är så viktigt att hålla mig till en stil.
Det jag gör kommer inifrån, sett genom
mina ögon.
het på 60–70-talen påverkade mig mycket
och fick mig att ifrågasätta min manlighet.
Jag ville inte vara den där mannen jag såg i
samhället.
TONIS FÖREBILD ÄR ROY FRIBERG, teck-
nare och teaterdekoratör på stora format i
grafit/ blyerts framsuddade med suddgummi på tandläkarborr. Mycket suggestiva och
starka bilder!!!
TONI FASCINERAS OCKSÅ AV NATUREN.
Han går mycket i skogen, badar gärna på
vintern och tolkar allt han ser. Den andliga
världen anser han finns mitt ibland oss. Numera betraktar han sig själv som en naturlig
ockult människa.
– Jag söker också kvinnligheten hos mig
själv, säger Toni. Grupp 8:s kamp för jämlik-
TRE SEPARATA UTSTÄLLNINGAR har Toni
haft och ingått i flera samlingsutställningar
som till exempel Edsvikens och KONST
NU, där han två gånger har vunnit silvermedaljer för sina målningar. Toni är sedan flera
år medlem i Sigtuna Kulturförening.
67
SIGTUNA KULTURFÖRENING
MÖTEN MED KÄNDA FÖRFATTARE
Jag började rensa i mina bokhyllor och hela mitt författarliv med möten, seminarier, skrivarkurser, författarförbundets stämmor ramlade
över mej, minnen och åter minnen
av Katarina Torfason
NOVELLER, en tunn liten bok, av Jan Fridegård med dedikation av författaren fann
jag i bokhyllan. Det var år 1964 på Nordens
folkhögskola Biskops-Arnö, som han föreläste
för oss elever. Han berättade om spiritismen
som han var mycket engagerad i. Erling Torfason, elev från Island, som sedermera blev
min make, berättade om det han visste om
spiritismen, som var välkänd på Island. Just
nu kommer jag inte ihåg samtalet utan jag
var mest hänförd över Jan Fridegårds resliga
gestalt och djupa röst och att vi fick sitta och
samtala med honom vid samma matbord.
SARA LIDMAN träffade jag på en toalett på
ett seminarium i Vörå, Finland. När vi tvättade
våra händer så säger jag till henne: att jag
hoppas hon stampar med eftertryck på golvet
när hon säger något viktigt som hon brukar
göra. Då skrattade hon och sa; ja men då har
du hört mej förr. Ja, sa jag och jag kan höra
dej hur många gånger som helst. Då log hon
mot mej när vi torkade händerna.
NOBELPRISTAGAREN Tomas Tranströmer
var min gästlärare på Uppsala universitet. Jag
fick en utskällning, inte av Tomas Tranströmer,
utan av en annan elev som hade ordnat ett
elevmöte och jag kunde inte med, eftersom
jag var ensamstående med barn. Jag sa: Jag
är här nu. Ett skratt i rummet och Tomas rara
leende förstärkte den stunden och när vi senare har träffats på poesiaftnar har han hälsat
glatt och igenkännande.
EN ANNAN NOBELPRISTAGATE Josif
Brodskij var i Stockholm på Moderna Museet
19 mars 1978. Jag köpte hans diktsamling
och fick hans dedikation., helt oläslig, stora
bokstäver som fyllde hela sidan. Magiskt.
Diktsamlingen heter ”Oas i öknen” och var
utgiven av FIBs lyrikklubb.
68
JAG KYSSTE BJÖRN RANELID i en foajé
och deckarförfattaren Kjell E. Genberg under
en björk, men till dessa båda herrar får jag
återkomma vid ett senare tillfälle.
DEN FÖRFATTARE, som har satt mest avtryck
i mitt diktande är Helmer Grundström därför
vill jag berätta om honom.
HELMER GRUNDSTRÖM är död sen länge.
Jag träffade honom på 80-talet på en författarstämma och vi fick bra kontakt. Det blev en
kort och vänlig vänskap. Jag hade debuterat
1979 med boken ”Bröllopet” och han dedikerade i sin bok, ”De vitnande benen på Gallo
fjäll” till mej. Helmer blev så förtjust över mina
två LL-böcker ”Bröllopet” och ”Flickan och
mästaren” att han köpte 10 exemplar och gick
och sålde dem i Gamla stan, där han fått ett litet tillhåll från Kulturförvaltningen i Stockholm.
Helmer Grundström var illa sedd i sin hemkommun Dorotea och i synnerhet i sin hemby
Svanabyn där han föddes. Efter att han
utkommit med ”Gallo fjäll” där han dissekerar
människan, folket i byarna, men framför allt
sej själv, sågades han längs med fotknölarna
av både folket och kritikerna och flydde till
Stockholm där han hade sina själsfränder.
Han var feminist innan ordet stakades ut. Han
var fredsaktivist och skrev mot krigets och fattigdomens fördärv. Han värnade om miljön
Helmer Grundström; Läs hans dikter, det ljuder
en sällsam klang över myr och mo. Han är en
stor lyriker med sina till synes enkla ord men
djupa innebörd. Jag blir alltid lugn och säll när
jag läser honom i dag.
Katarina Torfason
SIGTUNA KULTURFÖRENING
SOMMARPROGRAM 2015
JUNI
Lördag 6 juni VALSTADAGEN vid
Vattentornet. Sigtuna Kulturförening
deltar med konst, hantverk och information. Vi bjuder på kaffe med bulle.
Kom och besök oss!
Söndag 14 juni SPELMANSSTÄMMA
på Droppsta. Spelemän kommer från
hela Mälardalen. Ta ditt instrument
och kom! Kaffe, glass och korv finns
att köpa.
AUGUSTI
Lördag 1 augusti till söndag 30 augusti
KONST- OCH HANTVERKSUTSTÄLLNING på Kulturgården, Sigtuna stad.
Datum 1—15 augusti och 15—30
augusti. Konstlotteri. Vernissage 1 och
15 augusti. Öppet alla dagar utom
måndagar. Exakta tider se
www.sigtunakulturforening.se
Lördag 22 och 23 augusti
LITTERATURFESTIVAL på Kulturgården, Sigtuna stad. Den 22 augusti
kl. 15 underhåller Joel och Fanny. Kl.
15.30 kommer författaren Therese
Bohman och har samtal om sin roman
”Den andra kvinnan”.
Den 24 augusti kl. 15 klassisk musik
med Samuel och Johannes Kazen Orrefur. Kl. 15.30 berättar författaren Elin
Lucassi om sitt författarskap.
Lördag den 30 augusti kl. 16 i Mariakyrkan Jazzkonsert
SEPTEMBER
Lördag 14 september till lördag 14 november KONST NU 2015 på Konsthall
Märsta. Vernissage 16 september. För
vidare information se www.sigtunakulturforening.se.
OKTOBER
OPERA ”Maskeradbalen” Steninge
Slottsgalleria.
Samarbetspartner: Sigtuna kommun,
ABF NSS, Märsta Bibliotek, Konsthall
Märsta, Unikultur, Kulturstugan med flera.
KULTUR & FRITID
”Fragile”, konstverk
av Simon Anund
”Stadsbilder” av
Mattias Adolfsson
Ingela Hermansson, curator för
Konsthall Märsta
Utställning på Konsthall Märsta
Vad är en stad?
Det är Konsthall Märsta som ställer frågan i nya utställningen Staden. Konstnären Simon Anund visar sin
konsumtionskritiska betongstad och tecknaren Mattias Adolfsson sina fantasifulla, humoristiska stadsbilder.
NÄR KONSTHALL MÄRSTA och biblioteket
invigdes för drygt ett år sedan, och café och
Kulturskola nu i januari, var idén att huset
med alla verksamheter skulle bidra till att
forma ett nytt Märsta centrum. Och kanske
i förlängningen även en ny stad.
– Många som bor här har inte sett Märsta som en tydlig stad, i jämförelse med till
exempel Sigtuna stad, som ju är Sveriges
äldsta stad. Därför tyckte vi det skulle vara
intressant att med utgångspunkt från huset
här undersöka vad det är som formar ett
samhälle och en stad, både vad gäller arkitektur och människorna som bor här, säger
Ingela Hermansson, curator för Konsthall
Märsta.
DEN PEDAGOGISKA DELEN är ett viktigt
inslag i Konsthall Märstas verksamhet,
och konsthallen har en ateljé som används
flitigt av både barn, ungdomar och vuxna. I
samband med utställningen Staden anordnar
även Konsthallen ett konstkollo för barn och
ungdomar och en konstskola. Förhoppningen
är att de båda utställande konstnärerna ska
kunna delta med workshops i illustration och
betonggjutning. Under tiden som utställning-
en Staden pågår öppnas även en ”stadsateljé” i
en lokal på Centrumtorget i Märsta, en ateljé
som även ska ha sin verksamhet utomhus.
– Stadsateljén är öppen för alla som
vill delta. Jag hoppas att vi kan inspirera
besökarna att ställa frågor kring vad ett
samhälle är och vad en stad är. Halva Märsta
centrum är ju rivet nu, så vi hamnar mitt i
processen av att riva hus och bygga nya hus
och ombyggnationen kommer pågå under
flera år. Kanske kommer de som besöker vår
ateljé vara med och påverka utvecklingen, vi
kommer i alla fall samla in alla synpunkter,
säger Ingela Hermansson.
SIMON ANUND, KONSTNÄR, ställer ut
verket Fragile. 430 betongskulpturer gjutna
i förpackningsmaterial.
– Jag blev fascinerad av hur mycket frigolit och
cellplast som finns i alla förpackningar och som
bara slängs. Jag började googla på hur mycket det
var. Siffrorna visade på ton, men frigolit väger
ju ingenting, så jag undrade hur mycket frigolit
ett ton är? Jag gjorde en volymuppskattning, så
utställningen är ett visuellt experiment som visar
en skalenlig stad gjuten i förpackningar, som
motsvarar Europas årsproduktion av frigolit.
MATTIAS ADOLFSSON, tecknare boende i
Sigtuna, ställer ut stadsbilder
– Jag jobbar väldigt intuitivt och lustfyllt, för
det mesta är det fantasin som får styra. Jag försöker förmedla glädje och humor med mina bilder.Vi
lever i en turbulent verklighet med mycket elände,
och jag vill kanske visa upp en gladare sida. Det
har ju varit en otrolig process av att vitalisera
Märsta centrum och jag önskar att Konsthallen,
Kulturskolan och biblioteket kan vara en start
till en större känsla av stad i Märsta. Jag hoppas
många hittar till utställningen.
UTSTÄLLNINGEN STADEN
PÅ KONSTHALL MÄRSTA
23 MAJ–5 SEPTEMBER
Måndag–torsdag kl. 10–19, fredag kl.
10–18, lördag kl. 10–15, söndag stängt
ÖPPETTTIDER 15 JUNI–15 AUGUSTI:
Måndag–torsdag kl. 10–18, fredag kl.
10–17, lördag kl. 10–15, söndag stängt
Avvikelser se www.sigtuna.se/konsthall
69
KULTUR & FRITID
Tora Olsson jobbar med trädgården på Wenngarn. Från och med i år hyrs odlingslotter ut.
Kontakta Wenngarn om du är intresserad!
ÅRETS NYHET PÅ WENNGARN
ODLA SOM
EN KUNG
Saknar du en jordplätt att odla på?
Kontakta Wenngarn!
UNDER FÖRRA ÅRET RENOVERADES
Wenngarn och idag är slottsbyn en plats
för en mängd olika aktiviteter. Hit kommer
bröllopspar för att gifta sig och ha fest, företag har konferenser här och dagisgrupper
och skolklasser kommer hit på utflykt. På
sommaren visas utomhusbio på slottsterassen. Och från och med i vår går det alltså att
hyra en odlingslott på Wenngarn. Totalt finns
100 lotter, 8 kvadratmeter stora, till en
kostnad av 800 kronor för säsongen 2015.
– Slottsparken är en av Sveriges första
barockparker från 1600-talet. Vi vill göra
den levande och tillgänglig för alla, och vi
odlar själva till vår restaurang och humle till
bryggeriet. Nu vill vi att fler ska få odla här,
eftersom det blir färre och färre kolonilotter samtidigt som intresset för odling ökar,
säger Emelie Åstrand, marknadsansvarig på
Wenngarn.
70
TORA OLSSON ÄR ANSVARIG för odlingslot-
terna och berättar att det egentligen inte finns
något man inte får odla på Wenngarn. De
enda reglerna är att odlingen ska vara ekologisk, och att bara använda naturmaterial för
till exempel klätterställningar för växterna.
Men vissa saker kan vara mer lättodlade än
andra, beroende på jordens kvalitet.
– Vi finns på en gammal sjöbotten vilket
innebär att det är ganska kompakt lerjord. Så
vill man odla potatis och morötter får man
kanske bygga upp en liten odlingsbädd. Annars kan man odla massor med olika saker,
zucchini, bönor, sallad, det växer jättebra.
Eller blommor, säger hon.
DEN SOM SAKNAR EN LOTT ATT ODLA PÅ,
och som vill odla i slottsmiljö på kulturhistorisk mark, bör alltså söka sig hit. Hela slottsträdgården är på 2 hektar och innehåller idag
KULTUR & FRITID
Emelie Åstrand och Tora Olsson i en av Wenngarns många
byggnader – i just detta rum är väggarna täckta av växter.
både hallon- och krusbärsbuskar, här växer
humle till ölen som görs i bryggeriet, potatis,
rabarber och solrosor. Under våren har
10 000 vita tulpanlökar planterats och
dessutom finns en körsbärsträdkollektion
med 120 olika sorters körsbärsträd. Sedan
nystarten förra året har Wenngarn också varit
ett populärt resmål för unga trädgårdsvolontärer från hela världen, eftersom Wenngarn är
med i WWOOF, WorldWide Opportunities on
organic farms, ett globalt nätverk för organisk
odling. På plats finns ofta även praktikanter
från SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
– Vi är många som jobbar i parken, och vi
vill att den ska vara en plats för människor
över allt ifrån. Att det finns kunniga människor här gör också att den som hyr en lott
här alltid kan få tips, hjälp och råd kring
sin odling. Vi kanske även kommer ha lite
workshops och föreläsningar om odling, säger
Emelie Åstrand.
ODLINGSLOTTERNA
100 lotter finns att hyra,
8 kvadratmeter per lott, 800 kr per år.
För mer info: odling@wenngarn.se.
MED BIL TILL WENNGARN
15 minuter från Arlanda
5 minuter från Sigtuna
20 minuter från Uppsala
En dryg halvtimme från Stockholm
ÅKA KOMMUNALT
SL buss 579 och UL buss 183 till
hållplatsen Venngarnsvägen. Det finns
även vackra cykelvägar från Sigtuna
stad till Wenngarn.
71
VALSTADAGEN 6 JUNI  NATIONALDAGEN 6 JUNI  MID
KALENDARIUM
Valstadagen
& NATIONALDAGEN
den 6 juni kl. 12–17
Valstadagen & Nationaldagen firas vid
Vattentornet/Vattentornsparken i Valsta från kl. 12.
Traditionell marknad med försäljning av smycken,
böcker, växter, kläder, leksaker och mat från världens
olika länder.
Underhållning med dans, sång och musik.
Prova-på aktiviteter som schack, klappa hästar,
hoppborg, kardborrvägg, ansiktsmålning, fiskdamm
och mycket annat.
Valstadagen avslutas med allsång under vattentornet
från klockan 17 till 19. Fika finns att köpa och för den
som har med egen picknick-korg finns även möjlighet
att grilla.
Boka in den 6 juni för en supertrevlig
dag med vänner och bekanta.
72
DETALJERAT PROGRAM FÖR VALSTADAGEN I SIGTUNABYGDEN 3 JUNI.
SOMMARFIRANDE 19 JUNI  SKÖRDEFEST 5 SEPTEMBER
KALENDARIUM
MIDSOMMARFIRANDE
VATTENTORNSPARKEN
DEN 19 JUNI KL 11–14, I VATTENTORNSPARKEN I VALSTA.
Vi samlas klockan 11 och börjar med att klä midsommarstången.
Föreningar finns på plats för att grilla och sälja fika samt ha
olika aktiviteter för barn och unga.
Ta med egen picknickorg – vi tänder grillarna.
För musikunderhållningen svarar bröderna Kazen.
För att vi ska få en så fin midsommarstång som möjligt,
ta gärna med lite blommor eftersom det inte finns
några i Vattentornsparken.
Varmt välkomna!
SKÖRDEFEST
Datum: Lördagen den 5 september
Tid: kl. 12–16
Plats: Vattentornsparken, Valsta
Arrangör: Valstasatsningen
Skördefesten har fokus på miljö, närodlat,
närproducerat, ekologiskt och rättvisemärkt — med information, försäljning och
prova på aktiviteter på agendan.
Om du, din förening eller ditt företag är
intresserad av att delta på skördefesten
kan ni anmäla er till:
lola.svensson@sigtunahem.se
Har du funderingar eller frågor kontakta
Lola Svensson 08-591 796 78
73
I SAMARBETE MED SIGTUNAHEM  VALSTASATSNINGEN  SIGTUNA KOMMUN
KALENDARIUM
Slutar du skolan? –
Kom till Schools out på Midgårdsvallen!
10 juni
Onsdagen den 10 juni, samma dag som alla högstadieelever går ut
skolan, arrangeras Schools out.
För andra året i rad står Sigtuna kommun och SigtunaHem bakom evenemanget som är en avslutningsfest för alla tonåringar i kommunen. Och det
är på Midgårdsvallen vid konstgräset det händer. Det blir fotbollsturnering
och på scenen tar lokala band och DJ:s plats. Dessutom åker kommunens
medborgarbuss, inklusive DJ, runt och gör reklam för evenemanget under
kvällen, och söker upp de ungdomar som mot förmodan missat var den
riktiga festen är, det vill säga på Midgårdsvallen!
Plats: Midgårdsvallen
Tid: Onsdagen den 10 juni kl. 18–23
Arrangörer: Sigtuna kommun, SigtunaHem, kommunens fritidsgårdar
Veckan du inte vill missa!
Under en vecka i augusti förvandlas hela Midgårdsbadet till en enda
stor fritidsgård. Det är dags för The Week – årets populäraste happening för barn och ungdomar i Sigtuna kommun.
För fjärde året i rad arrangerar Sigtuna kommun, SigtunaHem och föreningslivet i kommunen evenemanget The Week. Under The Week är det
möjligt för alla som vill att prova något helt nytt, när Midgårdsbadet blir till
bredden fyllt med idrotts- och kulturaktiviteter. Kanske har du mest spelat
fotboll men är sugen på att testa någon helt annan idrott? Kanske vill du
veta mer om hur det är att spela i band? Ett trettiotal unga sommarjobbare finns på plats för att ge alla möjlighet att får en härlig vecka.
The WEEK DAY är för de yngre barnen, 6 till 12 år. Under dagtid får
barnen möjlighet att testa idrotter och kulturaktiviteter, till exempel
innebandy, basket, teater och musik. Klättervägg och hoppborg finns
på plats. Måndag till fredag kl. 10–16.
The WEEK NIGHT är för tonåringarna, 13 till 16 år. Även under kvällen
finns det möjlighet att testa både idrotter och kulturaktiviteter. Lokala
band och DJ:s underhåller från scenen.
Plats: Midgårdsbadet, Märsta
Arrangörer: Sigtuna kommun, SigtunaHem,
kommunens föreningsliv
Ingen anmälan behövs – gratis – drogfritt
74
KALENDARIUM
Sommarverksamhet
för barn
SIGTUNAHEM ERBJUDER tillsammans med
Valstasatsningen
på Mimers källa
Valstasatsningen är ett samarbete mellan AB
SigtunaHem och Sigtuna kommun. Uppdraget
är bland annat att synliggöra kommundelen
Valsta/Steninge, ta tillvara invånarnas idéer
och engagemang, jobba för ökad delaktighet
och ökat inflytande och skapa mötesplatser.
Navet för verksamheten är sedan årsskiftet
Mimers källa i Valsta centrum.
Mimers källa har öppet måndag–lördag.
Under sommarperioden 15 juni till 15 augusti
kommer våra öppettider att vara måndag–
fredag kl. 12–16.
Under hösten fortsätter vi med en rad olika intressanta föreläsningar. Håll koll i Sigtunabygden eller i din brevlåda efter mer information.
Mer om Mimers källa kan du läsa på sid 53.
Ung i Sigtuna öppen barn-sommarverksamhet i fritidsgårdslokalen Gröna huset i
Valsta, två veckor i sommar med start
måndag 6 juli klockan 9.
ALLA BARN I ÅLDERN 7–12 ÅR I HELA kommunen hälsas välkomna, det kostar inget att
vara med. Det blir aktiviteter på förmiddagarna i närområdet Valsta, och på eftermiddagarna har vi planerade utflykter till andra
delar av kommunen som föreningar.
FRUKOST SERVERAS mellan klockan 9
och 9.30. även lättare lunch serveras under
dagen i Mimers källa i Valsta centrum.
Foto: Åsa Nordin
VID FRÅGOR KONTAKTA
ÖPPETTIDERNA är måndag– fredag klockan
9–16 veckorna 28 och 29, (6–17 juli).
PERSONALEN SOM ANSVARAR FÖR verksamheten är: Åsa Nordin och Mohammad
Khodad från Ung i Sigtuna samt Nuhat Celik
och Mats-Åke Gustafsson från SigtunaHem.
Lola Svensson
Telefon: 08-591 796 78
Mejl: lola.svensson@sigtunahem.se
Åsa Nordin,
Telefon:073-633 87 72
Mejl: asa.nordin@sigtuna.se
SigtunaHems pensionärsklubb
Läxläsning
2004 startades SigtunaHems pensionärsklubb efter initiativ från pensionärer som bor hos
SigtunaHem. Klubben har idag närmare 175 medlemmar och medlemskapet är gratis. Pensionärsklubben är ett komplement till PRO och SPF och det är endast pensionärer som bor hos
SigtunaHem som kan vara medlemmar.
Valstasatsningen har tillsammans med frivilliga
startat läxläsning i första hand för elever som
går i grundskolan.
Pensionärerna träffas regelbundet och har kul. Exempel på aktiviteter är utflykter, föreläsningar
och musikunderhållning.
2/9
Södergatan 50
kl. 14–16
Våravslut, föranmälan
Södergatan 50 kl. 14–16 Jörgens orkester
7/10 Norrtälje höstmarknad kl. 10–16
18/11 Mimers källa, Valsta C kl. 14–16 Underhåll Ingemar Aden
kl. 14–16 Julavslutning, föranmälan
16/12 Södergatan 50 Höstens läxläsning startar 2 september.
Läxläsningen är kostnadsfri och det enda
eleven behöver ta med sig är sina läxböcker.
PROGRAM FÖR RESTEN AV 2015
10/6 Läxläsningen är på tisdagar kl. 16–19
i Mimers källa, Valsta centrum.
VILL DU VETA MER?
Kontakta Lola Svensson 08-591 796 78.
Föranmälan
Om Du är 65 år eller äldre och bor hos SigtunaHem och intresserad av att vara med
på någon av ovanstående aktiviteter är du varmt välkommen!
Vill Du bli medlem i klubben kan du anmäla dig till Lola Svensson 08-591 796 78
eller på mejl: lola.svensson@sigtunahem.se.
75
KALENDARIUM
SOMMAR I SIGTUNA
UTSTÄLLNINGAR
STENINGE LOVES SMÅLAND
Pågår fram till 2 augusti, kl. 11–17 på Steninge
Slott Stenladugården.
Glasutställning med konstglas och glasskulpturer signerat Småland.
Arrangör: Steninge slott i Sigtuna
BAROCKFESTEN
Pågår från den 6 juni–27 september, kl. 11– 17
på Skoklosters slott
Årets sommarutställning. Barockens enorma
överflöd och prakt vid måltider fascinerar. Genom dukade bord och andra till måltiden tillhörande statusföremål, visas slottets samlingar.
Arrangör: Skoklosters slott
KONSERTER, MUSIK OCH DANS
ETT LUTSLAG I SALONGEN
YTSPÅR – MÅLERIER AV JONAS LUNDH
Pågår fram till 17 augusti kl. 9–17 på Sigtunastiftelsen
Jonas Lundh är en autodidakt bildkonstnär
med ett abstrakt och filosofiskt bildspråk. Jonas föredrar akrylfärg och använder sig sedan
många år av en teknik där han målar med
kartongbitar istället för penslar.
Arrangör: Sigtunastiftelsen
Den 31 maj kl. 15–16, Skoklosters slott
En salongskonsert med lutenisten Roland
Hogman. Roland tar oss med till lutenisternas
1600-talsrike, där strängaspel var lika viktigt
som fäktkonst, fyrverkerier och slottsbyggande. Arrangör: Skoklosters slott
SAMBAFEST OCH DJ PÅ HOTELL KRISTINA!
Den 3 juli, kl. 18–00 på Hotell Kristina.
Fira in sommar och semester med samba och
DJ! Duktiga Samba St Olof ser till att det blir
riktigt drag på dansgolvet, sedan tar vår DJ
över! Arrangör: Hotell Kristina
MÄRSTA VISFESTIVAL
8 augusti kl. 14–18 i Äppelparken
Märsta Vissällskap välkomnar till festival. Fritt
inträde. Ta med picknickkorgen.
Arrangör: Märsta Vissällskap
KONSERT: ”VAROM MAN ICKE KAN TALA”
Den 15 augusti kl. 13–14 vid Skoklosters slott.
Kammarkonsert med poesiläsning. Hansruedi
Zeder spelar cembalo.
Arrangör: Skoklosters slott
LITTERATUR
SIGTUNA LITTERATURFESTIVAL 2015
Den 22–23 augusti Sigtuna stad.
För fjärde året i rad fylls staden av författarmöten, samtal, verkstäder, utställningar och
föreläsningar, allt med ordet i centrum.
Arrangör: Destination Sigtuna
MARKNADER
SLOTTSMARKNAD VINTAGE/RETRO
Den 31 maj kl. 10–16 på Wenngarns slott.
Försäljning av kläder och saker ifrån förr fram
till och med vårt kära 80-tal.
Arrangör: Wenngarn
VAD SKA DU GÖRA I SOMMAR?
DORA DAHLQVIST NILSSON & BO NILSSON,
UPPSALA
– Vi har inte riktigt bestämt än. Antingen blir
det Blekinge eller Norrbotten, säger Dora.
– Vi har husbil, så kanske åker vi hem till de
ljusa nätterna i norr, säger Bo.
76
GABRIELLA GOLSHANI, SOLLENTUNA
KEES KOK, MÄRSTA
– Jag ska nog åka till Alanya i Turkiet, för vi
har en lägenhet där. Och så blir det nog en
sväng till föräldrahemmet i Norrland.
– Jag ska resa hem till familjen i Holland, till
ön Texel. Jag hoppas också kunna njuta av
det vackra vädret i Sverige, och hoppas på
mycket mountainbikecykling. Och så ser jag
fram emot att simma i utomhusbassängen här
i Märsta, jag har årskort och tycker det är en
jättebra anläggning.
KALENDARIUM
SIGTUNA MÖTE – MARKNADSDAGAR
ANNO 1912
Den 29–30 augusti kl. 11–16 i Sigtuna stad.
Upplev Sigtunas traditionella marknadsdagar
med musik, dans och tidsenligt hantverk där
många besökare också passar på att klä sig
som då – 1912. Arrangör: Destination Sigtuna
SKÖRDEFEST
Den 5 september kl. 12–16 vid Vattentornsparken i Valsta. Skördefesten har fokus på
miljö, närodlat, närproducerat, ekologiskt och
rättvisemärkt—med information, försäljning
och prova på aktiviteter på agendan.
Arrangör: Valstasatsningen
NATIONALDAGEN 6 JUNI
SPORT
NATIONALDAGEN PÅ SKOKLOSTERS SLOTT
WENNGARN EQUESTRIAN
SUMMERGAMES
Kl. 11– 17 vid Skoklosters slott
Marknad, musik och underhållning.
Romeo & Julia kören sjunger och spelar.
Arrangör: Skoklosters slott
SIGTUNABUGGEN
Kl. 13–14 i Sigtuna stad
Föreningen Danslyckan arrangerar för 15:e
året i rad Sigtunabuggen. Det är en motionsdans längs Mälarens strand och på Sigtuna
stads gator. Start vid minigolfbanan.
Arrangör: Dansföreningen Danslyckan
NATIONALDAGEN PÅ SIGTUNASTIFTELSEN
Kl. 13–14:30 på Sigtunastiftelsen
Arrangör: Sigtunastiftelsen Hotell & Konferens
STENINGE HÖSTMARKNAD
Den 3–4 oktober Steninge ladugård.
TORNERSPEL PÅ WENNGARN
Den 3–5 juli på Wenngarn.
VALSTADAGEN
TORNERSPEL OCH MEDELTIDSDAGAR
Den 24–26 juli kl. 11–17, Skoklosters slott
Kl. 12–17 vid Vattentornet i Valsta
Mer info på sid 72 här i Glimten.
Arrangör: SigtunaHem, Valstasatsningen
Den 5–7 juni på Wenngarn
Nationaldagshoppning på Wenngarns slott i
dagarna tre!
Arrangör: Märsta Ridklubb i samarbete med
Wenngarn
CYKELLOPPET TJEJGIROT
Den 29 augusti start och mål vid Wenngarns
slott. Mer info på www.tjejgirot.se.
SIGGE TUNA SWIMRUN
Den 29 augusti kl. 13.00 med start och mål
på Hotell Kristina!
Premiär för Sigtunas första swimrun-lopp. Under hela loppet kommer grillen att vara tänd
och Henkes veranda står för underhållningen!
Mer info och anmälan på www.hotellkristina.se
SIGTUNA STADSLOPP
Den 12 september start och mål i Sigtuna stad.
Sigtuna Stadslopp är en löpartävling som
arrangeras ideellt av Lionsklubbarna i Sigtuna
och Märsta-Arlanda.
Mer info på www.sigtunastadslopp.se
VAD SKA DU GÖRA I SOMMAR?
FANNY HEFTE & JESSE SILANDER, MÄRSTA
SVENKA & JENNY EDBLOM, VÄSBY
KENNETH HERMANSSON, MÄRSTA
– Det är en lång sommar så det kan hända
mycket. Kanske åker jag till Finland, där jag
har släkt, säger Jesse.
– Vi har inte bestämt än. Vi har husbil så det
är både väldigt enkelt men också svårt, säger
Jenny och skrattar.
– Jag vet inte vad jag ska göra än, kanske
är jag kvar här och är med kompisar, säger
Fanny.
– Men det blir nog några veckor, antingen i
Norrland eller i Danmark, säger Svenka.
– Jag ska jobba, umgås med vänner och så
ska jag gå på festivaler. Sweden Rock, Bråvalla och så Thåström på Botaniska trädgården
i Uppsala – han är min husgud! Jag jobbar
treskift, så det är bra, då behöver jag inte ta
ledigt så mycket.
77
SOMMARKRYSSET
S
O
M
M
A
R
K
R
Y
S
S
78
DIKTARE
SOM SKREV
KOLARHISTORIER
FÖRFÄDER
SAK FÖR
TRUBADUR
BOR I
ROM
BESTRÖR
MED FINT
GRUS
FÖRSKOLA
LINDBLOM
KAN
KROGGÄST
SPRINGA
IFRÅN
HÅRFAGER
OCH
TREUTIGER
WÄGNER
DET KAN
TÅRAS
STYRA
OCH
HÄRSKA
POLIS PÅ
LITEN
ORT?
STANKER
GEMENSKAP
FEG
FÅGEL
KAN TJUV
LÄGGA
PÅ PAJ?
RASTA- TURER
MUSI- MED PEG
& CADDIE
KEN
TJUSIG
GOJAN
NATRIUM
SKARVARNA
TVÄRSLÅ
I DEN
SITTER DE
SOM BESTÄMMER
TVÄTTSTÄLL
KVINNLIGA
MORRISON MED
JAZZ
ÄTREDSKAP
IDROTTSKLUBB
BYGGKLOSSAR
FÄRSKARE
DELFISIAREN
ARVINGE
UTVANDRA
KANADAPROVINS
TV
HANDLEDARE
ELVA I
ROM
TALAR
GRANNE
I VÄST
SOM MAN SATT
INTE
MASK
KÄNNER PÅ KROK
LEDSNA
SOM
PIRATJOHNNY?
BRUKAR
STORM
FÖRR
ELLER
SENARE
SPELAR
AKTRIS
FINNS
SLÖARE
KVALSTER
BARNSLIGT
VÄDERFENOMEN
ÅNGERN
VILL
MÄTT
BEBIS
BÅSDJUR
HOLOVERKLÄNDSK
LIG
FÄRG
VULKANUTBROTT
ITU
STRÖM
SKRIKA
VINDA MED
ÖGONEN
HEST
ARMSTRONG
PLAGIERA
MOT
HAR FÖTTS
UTAV
SAMMA
MAMMA
GARDNER
DEN
BRUSAR?
GLIDA
FÖRFALLA
KOMPISARNA
SIFFRA
HÄNDELSEFÖRLOPP
SES FÖRE
TOTT
KOMMER
FÖRST
SPOLAS
INNAN
MATCH
HÄSTHÅRET
LEMURKRYSS
2012
TAGGDJUR
DELON
OCH
PROST
GÖRA
LJUSARE
ÄR DET
JU KL.
03.00
Konstruktör: Lena Holmlund ©
Vinn presentkort från RC Chocolat. Skicka
Namn:.................................................................................................................
lösningen senast den 15 juni 2015 till Glimten,
SigtunaHem, Box 509, 195 25 Märsta.
Adress:...............................................................................................................
Märk kuvertet med ”Sommarkryss Glimten”.
Vinnare av ”Vinterkryss” är Rose-Marie Lundell från Märsta.
ANNONSTORGET
Butiken Skänk & Återhängt på Södergatan 4 tar emot kläder, smycken,
skor och väskor.
LÅT DINA
GAMLA
PRYLAR
FÅ NYA
ÄGARE &
NYA LIV
Återbruket på Södergatan 4, baksidan, tar till exempel emot husgeråd,
böcker och möbler.
HAR DU NÅGOT DU VILL BLI AV MED?
Det behöver inte alltid slängas – kanske är det någon
annan som behöver just det du inte behöver. Eller
tvärtom.
HÄR KAN DU LÄMNA IN FÖR ÅTERBRUK:

Återbruket, Södergatan 4

Röda korset Södergatan 32

Butiken Skänkt & Återhängt, Södergatan 4,

Läkarmissionen Second Hand i Arlandastad
På Brista återvinningscentral har Återbruket en container
som tacksamt tar emot gamla möbler. Återbruket kommer
också och hämtar om du ringer.
Telefonnummer: 08-591 127 75
Hör gärna av dig om du har fler tips på ställen där det går
att lämna kan lämna sina gamla saker eller handla. Mejla
till oss och berätta. katarina.karlsson@sigtunahem.se
79
Nu gör vi det tillsammans!
Arbetet med att utveckla och forma Sigtuna stadsängar bedrivs nu
gemensamt av SigtunaHem och NCC. Tillsammans har vi bildat ett
bolag där syftet är att se till att visionen efterlevs och att utvecklingen
av Sigtuna stadsängar berikar Sigtuna kommun och Sigtuna stad.
www.sigtunastadsangar.se