EFFEKT EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI NR 02 2015 & MILJÖ PÅ GÅNG Många besöker GoBiGas SID 06 I FRAMKANT Solkraft för miljarder SID 13 VI ❤ GÖTEBORG Energikick för allas lika värde SID 16 i g r e n e r a b y n r ö F Tema: PÅ RÄTT SPÅR Jernhusen hoppade på solelståget 02 VÄLKOMMEN Enkelt är bra Du spelar en viktig roll VINDEN BLÅSER INTE lika kraftigt hela tiden och solen lyser (i bästa fall) bara på dagen. Detta gör att våra traditionella, ofta storskaliga, lösningar som elnät och annan infrastruktur måste kompletteras och utvecklas. Väldigt spännande, men också utmanande. Forskningsledaren Anders Ådahl, som ansvarar för Styrkeområde Energi på Chalmers, reder ut begreppen. Anna Honnér Chef Marknad och Försäljning Omvandlingen mot ett mer flexibelt och hållbart energisystem är dock inget vi kommer att klara på egen hand. Inte minst spelar du och alla andra kunder en avgörande roll när det gäller att skapa framtidens förnybara lösningar. Ett tydligt exempel är utvecklingen på solcellsområdet, som tar fart på riktigt. Tack vare egna solceller kan elkonsumenter även bli elproducenter och dessutom leverera solel som inte används för eget behov till elnätet. Fler så kallade prosumers kräver nya lösningar som vi utvecklar tillsammans. I denna tidning kan du läsa om Jernhusen, ett företag som använder solceller som komplement till traditionell fjärrvärme. Vi tittar också på framtidens ”förnybara bubblare”. EFFEKT EFFEKT & MILJÖ Sedan i fjol sitter det solpaneler på Centralstationens tak. Jernhusen ser investeringen som början på något mycket större. Sid 10–11 Högt i tak i Högsbo Bostadsrättsföreningen Göteborgshus 34 är öppen för nya idéer. Att spara energi står högt på agendan. Sid 14–15 Portföljförvaltare Finansiell handel Läs mer om vad som påverkar elpriset på dinel.se/om/borsbloggen PÅ GÅNG EFFEKTEN Säkrare drift med fjärrvärme Energikicken Populär fotbollsturnering – men mycket mer än så. Sid 16 Tipsa oss! Vi tar tacksamt emot tips till artiklar. Kontakta redaktör Ann-Charlotte Ekensten eller någon i redaktionsrådet. En titt på tidvatten, alger och andra förnybara ”bubblare”. Sid 12 Martin Brink Många besöker GoBiGas Solkraft för miljarder En kundtidning från Göteborg Energi AB, Box 53 Tema: Förnybar energi 401 20 Göteborg PÅ RÄTT SPÅR Jernhusen hoppade på solelstå get Redaktör: Ann-Charlotte Ekensten, 031-62 66 27, ann-charlotte.ekensten@goteborgenergi.se Redaktionsråd: Lars Holmqvist, Anette Damgren, Peter Öhman, Dennis Jonsson, Oluf Skoogh och Pia Christensen Omslag: Anders Ejdefjord, Jernhusen Foto: Mikael Göthage Produktion: Rubrik AB, rubrik.se Tryck: Trydells Tryckeri AB Nya energiformer stimulerar investeringar i förnybara energikällor. För varje megawattimme förnybar el som en producent framställer får denne ett elcertifikat. Certifikaten kan sedan säljas till elhandelsbolag eller andra som handlar med elcertifikat. Elhandelsbolagens efterfrågan påverkas av kvotplikten, som innebär att de måste köpa elcertifikat i proportion till hur mycket el de levererar. De stora satsningarna på förnybart har bidragit till fallande priser på elcertifikat och därför föreslås en höjning av kvotplikten. För konsumenterna skulle en sådan förändring innebära högre pris per kilowatttimme eftersom det är de som, via sin elräkning, får betala för de elcertifikat som den höjda kvotplikten ger. – SYSTEMET MED ELCERTIFIKAT NR 02 2015 SID 06 I FRAMKANT Så säkrades driften av Poseidons värme- och varmvattenanslutning. Sid 04 Hur kan handeln med elcertifikat påverka elpriset i framtiden? & MILJÖ EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI Säkrare fjärrvärme Varför finns elcertifikat? MEN EN HÅLLBAR framtid skapas inte enbart av förnybara energikällor. För oss på Göteborg Energi är den sociala dimensionen av hållbarhet minst lika viktig. Därför stöttar vi gärna evenemang som Energikicken, där femteklassare från olika delar av Göteborg spelar fotboll under devisen ”allas lika värde”. INNEHÅLL NR 02 2015 Det ska vara lätt att göra affärer med Göteborg Energi. Här rätar våra medarbetare ut några frågetecken. Undrar du över något? Hör av dig via goteborgenergi.se/kontakt eller ring oss på 020–62 62 62. SID 13 SID 4 VI ❤ GÖTEBORG Energikick för allas lika värde SID 16 LJÖMÄRKT MI 341 091 EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015 EDITION 2 B ästa kund. Välkommen till ett nytt nummer av Effekt & Miljö, Göteborg Energis egen kundtidning. Den här gången tittar vi in i framtiden på temat förnybar energi. Som du kanske känner till är hela energibranschen mitt uppe i en omfattande omvandling, där ökat inslag av förnybara energikällor som sol och vind ställer helt nya krav på oss som energiföretag. Jernhusen satsar på solel DIALOG 03 BILDER: SHUTTERSTOCK Läs mer om ventilation på nästa sida! Vilka tjänster finns på Din Sida? dig att hålla koll på elförbrukningen på dina anläggningar. Du kan jämföra från månad till månad och även timme för timme, om anläggningen är timmätt. Här kan du följa upp om energieffektiviserande åtgärder har gett önskat resultat – och se status på fakturor, förnya elavtal samt lägga till miljötillval. Läs mer om Din Sida på dinel.se – DIN SIDA HJÄLPER Dennis Jonsson Chef Företagsförsäljning EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI Varför känns inneluften torrare på vintern? – LUFTFUKTIGHETEN INOMHUS PÅVERKAS av utefuktigheten. På vintern brukar ökad ventilation och högre inomhustemperatur göra luften torrare, vilket kan leda till problem med slemhinnor och torr hud. Dessutom ökar statisk laddning och det blir dammigare. Klagas det på torr luft kan det alltså även tyda på att det finns partiklar eller andra irriterande ämnen i luften. Håkan Andersson Bergman Energi- och miljösamordnare 04 EFFEKT TEXT: FREDRIK FERMÉN BILD: SHUTTERSTOCK Prestera bättre med rätt inneklimat Inneklimatet är viktigt för att man ska må bra – och det finns mycket du kan göra för att påverka det. Vi bjuder på fem konkreta tips som gör det behagligare på jobbet. MILJÖ & PLÅNBOK I korthet Träffa oss på Volvo Ocean Race DEN 21–28 JUNI avslutas tolfte upplagan av Volvo Ocean Race i Göteborg. Under veckan kommer Frihamnen att koka av aktivitet och Göteborg Energi är självfallet på plats. Dessutom medverkar några av stipendiaterna från vår miljöfond i Speaker’s corner. Vi välkomnar alla kunder – och ser dessutom till att hela evenemanget drivs med förnybar el. Sverige EU-bäst på förnybart andel förnybar energi i EU och Sverige är det enda medlemsland som nått unionens 2020-mål både totalt och för transportsektorn, sju år före utsatt tid. Det visar statistik från EU:s statistikbyrå Eurostat. Det mål Sverige ska uppnå till 2020 är 49 procent och år 2013 var andelen förnybar energi i Sverige 52,1 procent. Inom transportsektorn är Sverige, med noteringen 16,7 procent förnybart, i särklass bäst och enda land som har nått 2020-målen. SVERIGE HAR HÖGST 1 Fem tips som kan leda till bättre komfort på kontoret Låt personalen tycka till Det är naturligt att det finns olika synpunkter på inneklimat, så undersök vad personalen tycker. Finns missnöje kring något speciellt ska detta naturligtvis tas på största allvar. Försök därför så fort som möjligt att ta reda på varför dina medarbetare inte upplever klimatet som behagligt. 2 Undvik drag Vanligaste anledningen till klagomål på kontor är drag. Ett tips är att, med hjälp av en tänd tändsticka, kontrollera hur täta fönstren är. Möblera om möjligt så det är minst en meter till närmaste fönster. Kontrollera också att värmen från element under fönster kan spridas uppåt utan hinder. 3 Kontrollera temperaturen Innetemperaturen bör under vår, höst och vinter ligga på 21,5–22 grader för att under sommaren ökas till 23–24 grader. Kontrollera temperaturgivarens placering i kontoret och kontrollmät även med annan termometer. Att luften har rätt temperatur är såklart viktig för komforten på kontoret. 4 Ha koll på luftomsättningen För att koldioxidhalten ska ligga på rätt nivå måste ventilationen bidra med förvärmd uteluft, men tänk på att för hög inblåsningstemperatur kan leda till kortslutning. Fel ventilation kan också leda till drag, fel temperatur eller för torr luft. Vid tydliga problem: låt driftpersonal mäta luftflödena. 5 Kyl med måtta Optimal luftfuktighet inomhus är 40–60 procent, men på sommaren kan fuktigheten vid kraftig kylning inomhus skilja sig från fuktigheten utomhus. Under riktigt varma sommardagar är det därför viktigt att inte kyla för kraftigt och inte ha mer än tre-fyra grader kallare inomhus än utomhus. Har du frågor kring ditt inneklimat? Kontakta DinEls företagsservice på 031-34 64 060 eller mejla din fråga till oss på foretagsservice@dinel.se så får du veta mer. Prisas för hållbarhetsarbete EN AV ÅRETS Miljöfonden-stipendiater var Universeum i Göteborg. Vetenskapscentrat tilldelades 300 000 kronor för att fortsätta sprida kunskap om energi och medveten energianvändning bland fjärdeklassare i Göteborg. Pengarna ska användas för att förbättra en utställning om hållbar energianvändning. Läs mer om årets stipendiater på dinel.se/miljo/miljofond 450 000 000 kWh Så mycket förnybar el producerar de små vind- och vattenkraftverk som Göteborg Energi DinEl har avtal med. SIFFRAN På hållplatsen på Lindholmen kommer bussarna att hämta upp passagerarna inomhus. Nya avtalsvillkor för elhandel Snart rullar ElectriCity SVENSK ENERGI HAR reviderat de allmänna avtalsvillkor som finns för näringsidkare. De nya villkoren börjar gälla den 1 oktober och innebär att möjligheten för elhandelsbolag att ta betalt i förskott har tagits bort. Fakturering ska avse uppmätt mängd överförd energi. Vad gäller fakturering, så ska den ske åtminstone varje kvartal. DEN 15 JUNI är det trafikstart och premiär för ElectriCity, elbusssatsningen på linje 55 mellan Lindholmen och Johanneberg. Projektet är ett samarbete mellan industri, forskning och samhälle och syftet är att testa nya lösningar för framtidens hållbara kollektivtrafik. Göteborg Energi ansvarar för laddstationerna vid ändhållplatserna. Fullständig information om revideringarna finns på dinel.se EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015 PÅ GÅNG 05 TEXT: GUSTAF HÖÖK & SANNA PERSSON BILD: MAJA KRISTIN NYLANDER & JEANETTE LARSSON EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI Läs mer på goteborgelectricity.se Att ladda bussarna så de kan gå på eldrift i sju kilometer tar bara sex minuter och på Lindholmen hämtar de upp passagerare inomhus. För Göteborg är ElectriCity en viktig pusselbit i byggandet av en ekologiskt hållbar stad – och resenärerna kan njuta av ljudlösa resor, tillgång till fritt wifi och möjlighet att ladda elektroniska prylar. 06 PÅ GÅNG TEXT & BILD: SANNA PERSSON TEXT: SANNA PERSSON BILD: SHUTTERSTOCK FÖRNYBAR ENERGI 07 Bildtext in här GoBiGas levererar Freddy Tengberg, projektchef på GoBiGas. Det går framåt för Göteborg Energis unika biogasanläggning GoBiGas. Leveranserna är igång och internationella besökare står på kö för att dra lärdom av anläggningen. PÅ PLATS P å GoBiGas i Ryahamnen, alldeles intill Älvsborgsbrons norra fäste, omvandlas träpellets från skogsbruket till 95-procentig metan. Nu förbereds anläggningen för att också kunna ta emot och omvandla grot, det vill säga kvistar och grenar. – Sedan december har vi periodvis levererat biogas till det vanliga gasnätet, säger projektchefen Freddy Tengberg. GOBIGAS BESTÅR AV två delar; en förgasningsdel där skogsrester blir till gas och en metaniseringsdel där gasen i sex steg förädlas till metan (biogas) av naturgaskvalitet. Vid full drift kan GoBiGas leverera 160 gigawattimmar per år, vilket motsvarar drivmedel för 15 000 bilar eller 400 kollektivtrafikbussar i ett års tid. För att metaniseringen ska fungera krävs att förgasningen är igång kontinuerligt. I oktober var ”förgasningsrekordet” 300 timmar utan avbrott och i december nådde man över 800 timmar i sträck. Anläggningen är unik i sitt slag och lockar så många besökare att man ibland tvingas säga nej till intresserade. GOBIGAS (Gothenburg Biomass Gasification) Anläggningen ligger i Ryahamnen på Hisingen och här omvandlas rester från skogsbruket till biogas, som distribueras via det befintliga gasnätet och används som fordonsgas. I framtiden kan det även bli aktuellt med andra användningsformer. GoBiGas invigdes i mars 2014 och är den största biogasanläggningen i världen. – Många i Sverige känner inte till oss men internationellt sett är GoBiGas en superkändis i branschen. Vi är tillsammans med vår samarbetspartner Chalmers bäst i världen på denna typ av förgasning och många vill komma hit och lära av oss. Nyligen var en japansk delegation här och nu väntar vi besök från Finland, Italien och Frankrike. Varje vecka kommer även så många förfrågningar om att vi ska prata om GoBiGas på branschkonferenser att vi tvingas gallra hårt. FREDDY TENGBERG SER klara fördelar med att dela med sig av sina erfarenheter. – Poängen med GoBiGas är att värna klimatet och ju fler som gör det desto bättre. Är vi ensamma om tekniken kommer utvecklingen att gå långsamt, men med erfarenheter från flera olika håll i världen går det fortare. Det behövs för att tekniken, och GoBiGas-anläggningen, ska bli kommersiellt gångbar. Morgondagens nät Ny gryning för förnybart Till år 2050 ska EU:s samlade koldioxidutsläpp ha minskat med uppemot 95 procent. Medvetenheten om klimatet växer och utvecklingen av förnybara energikällor pågår för fullt. I samma takt formas energilandskapet om för såväl konsumenter som producenter. HÅLLBAR ENERGI Läs mer på gobigas.se EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015 EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI ”Vi blir aldrig nöjda” EXPERTEN Solceller på Centralstationen KUNDEN Alger och tidvatten LISTAN Vad är det som driver den förnybara utvecklingen framåt? Energiexperten Anders Ådahl tittar på framtidens tekniska utmaningar och möjligheter. Fastighetsutvecklaren Jernhusen hoppar på solelståget och täcker 400 kvadratmeter av Göteborgs centralstations tak med solpaneler. Energi kan utvinnas ur flera spännande förnybara källor. Vår omvärldsanalytiker Lars Holmquist listar fem bubblare där det forskas för fullt. Sid 08 Sid 10–11 Sid 12 08 FÖRNYBAR ENERGI TEXT: SANNA PERSSON BILD: CHALMERS ILLUSTRATION: DAVID KARLSTRÖM Förnybar el i Sverige 1 Vattenkraft ”VI BLIR ALDRIG NÖJDA” Förnybar el ökar i popularitet. Det är positivt för miljön men innebär också tekniska och marknadsmässiga utmaningar. Anders Ådahl, doktor inom energi, utvecklar sina tankar. FRAMTID ”H ållbarhetstrenden växer sig allt starkare. Det är spännande att se att det som ökar snabbast på energimarknaden just nu är det förnybara, inte bara i Sverige utan på många ställen där förutsättningarna inte alls är lika gynnsamma som här. Mellan 2013 och 2014 fördubblades antalet privata solelsproducenter i Sverige. Ökningen skedde från en väldigt låg nivå, men är en spännande indikation. Man kan säga att tre drivkrafter samverkar i utvecklingen mot mer förnybart. Till att börja med har vi individens egna preferenser. Allt fler väljer att sätta upp solceller på taket trots att det tar många år för investeringen att betala tillbaka sig, men man vill visa vem man är och att man kan bidra. Den andra drivkraften är hur vi agerar som kollektiv, genom att exempelvis införa skatter, rösta på ett visst parti eller förhandla i internationella sammanhang. Den tredje drivkraften är människans nyfikenhet och det faktum att vi aldrig är nöjda, vilket för den tekniska utvecklingen framåt. Jag kommer inte att ha min telefon i två år till, för det kommer alltid Anders Ådahl en ny modell som jag tror är bättre. Samma explosionsartade utveckling ser vi nu vad gäller solceller och batterier som lagrar el samt inom andra förnybara och småskaliga energislag. Samtidigt riktas energiaktörernas fokus mer och mer mot aktiva kunder och hur ett distributionssystem kan spela en avgörande roll för förmågan att göra goda affärer. MER FÖRNYBAR EL innebär också en hel del tekniska utmaningar. Vi behöver kunna lita på att få ström kontinuerligt och ju mer väderberoende elproduktion som används, desto svårare blir det att upprätthålla ett stabilt elnät. Till exempel måste det levereras ström när konsumenterna behöver den och man vill undvika problem med elkvaliteten, skador på elnätet och i värsta fall strömavbrott. Jag tror att lösningen på de tekniska utmaningarna vore att hitta en kombination av efterfrågestyrning, energilagring och effektreserv (se illustrationen här intill). Vi står med andra ord på tröskeln till ett nytt energilandskap och det blir minst sagt spännande att se hur framtiden ter sig.” Doktor inom energi och miljö på Chalmers, där han leder Styrkeområde Energi med 400 forskare inom olika delar av energiområdet. Drygt 42 procent av Sveriges totala elproduktion kommer från vattenkraft. Genom att lagra energin i en damm och köra ut vattnet genom en turbin när elen behövs kan man enkelt styra elproduktionen. Energiförlusten och driftskostnaderna är obefintliga och i takt med att fler kablar byggs på kontinenten och utbyggnaden av vindoch solel ökar, kommer vattenkraften att få ännu större betydelse för att hålla balans i elsystemet. 09 Nya tider – nya krav Väderberoende energikällor producerar el även när den inte behövs. Mer förnybart ställer nya tekniska krav på elnätet och skapar behov av att kunna lagra elen och styra efterfrågan mer effektivt. SÅ FUNKAR DET 2 Vindkraft Står för drygt åtta procent av Sveriges totala elproduktion, har väldigt låga rörliga kostnader och växer, såväl på land som till havs. Utvecklingen av havsbaserad vindkraft i bland annat Tyskland, Danmark och Storbritannien väntas även påverka den svenska industrins möjligheter att driva effektiva vindkraftverk till havs. 3 Solel Mellan 2013 och 2014 fördubblades antalet privata solelsproducenter i Sverige och trenden väntas fortsätta. Kunden är numera både konsument och producent och nytt är att allt fler väljer att koppla sina solceller till det gemensamma elnätet, dit överskottsel kan levereras. Solelsproducenterna står emellertid fortfarande för en förhållandevis liten andel av den totala elproduktionen i Sverige – 0,06 procent. EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015 Mer sol och vind skapar utmaningar Energilagring Effektreserv Styrd efterfrågan DEN ÖVERSKOTTSEL som produceras av ett vindkraftverk kan till exempel lagras i batterier eller omvandlas till en annan energiform där behovet för tillfället finns, exempelvis fjärrvärme. Att lagra el är en stor teknisk och ekonomisk utmaning. FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR som är beroende av vädret producerar inte en jämn ström el, vilket behövs för ett säkert elnät. Ett alternativ till att lagra elen är att använda en effektreserv, exempelvis ett kraftvärmeverk, som är i drift enbart vid behov. ETT ANNAT SÄTT att möta utmaningen med mer förnybart i elnätet är att styra efterfrågan. Exempelvis kan man programmera sin tvättmaskin eller ladda sin elbil när elpriset är lågt i stället för när belastningen på systemet är större. EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI 10 FÖRNYBAR ENERGI JERNHUSEN Jernhusen äger, utvecklar och förvaltar fastigheter längs den svenska järnvägen. Bildades vid årsskiftet 2000/2001 i samband med bolagiseringen av affärsverket Statens Järnvägar. Ägs av svenska staten och har huvudkontor i Stockholm. Äger 185 fastigheter och har en uthyrbar lokalyta på 616 000 kvadratmeter. Jernhusen äger, utvecklar och förvaltar fastigheter längs den svenska järnvägen. Det handlar framför allt om stationer, tågverkstäder och depåer där gods lastas om. Som ett led i miljöarbetet lät man Göteborg Energi utreda förutsättningarna för solceller på taket på Göteborgs centralstation. Jernhusen beslöt sig sedan för att på egen hand gå vidare och investera i en anläggning, som togs i drift 1 juni 2014. Tyvärr fick den stängas av under några sommarveckor – innan det installerats ventilation blev det så varmt i elrummet att elektroniken riskerade att ta skada – men bortsett från detta har allt fungerat perfekt. – Det är väldigt smidigt med solceller, säger Anders Ejdefjord. Anläggningen innehåller inga rörliga delar och behöver inte rengöras. Solcellerna genererar ungefär 55 000 kilowatttimmar om året, en knapp tiondel av den el som används på Centralstationen. Men även om anläggningen, trots investeringsbidrag, inte bär sig ekonomiskt är Jernhusen nöjt med satsningen. – Absolut! Vi har lärt oss en massa om solceller och det känns viktigt att vara nyfiken på ny miljöteknik. Om några år kommer det att finnas solceller med sådan verkningsgrad att solel blir riktigt, riktigt intressant. Våra tågdepåer ligger inte i stadsmiljöer, så där kan vi ”tapetsera” stora takytor med solpaneler. Inom Jernhusen är Göteborg först ut med solel och det finns stor nyfikenhet inom företaget. FÖRETAGSNAMN PÅ ETT MER övergripande plan står Jernhusen inGör: Äger och förvaltar för stora utmaningar lägenheter i Göteborg i Göteborg. Nästa år börjar man bygga så kallade Region city intill Censom en del avdet koncernen tralstationen, mellan spårområdet och E45. Det Framtiden. handlar ett område på en dryg hektar som Anställda:om 237. ska bli hjärtat i regionen och innehålla bland Antal lägenheter: 26 603. annat kontor, affärsytor, hotell och bostäder. Hyresgäster: – Det är Jernhusens största projekt någonsin Cirka 50 000. och ska pågå i minst tjugo år. Eftersom det är så långsiktigt gäller det att inte bygga in sig i dagens system utan välja tekniska lösningar som ligger i framkant. Anders Ejdefjord avslutar: – Vårt samarbete med Göteborg Energi vad gäller el, fjärrvärme och fjärrkyla kommer att fördjupas. Vad gäller elen kommer det att krävas matning med väldigt hög kapacitet och eftersom det har börjat komma genomskinliga solceller kan jag tänka mig att det blir aktuellt att utreda paneler på söderfasaderna. Fyra fördelar med solel I framkant Den som investerar i solpaneler visar vilja att ligga i framkant – en viktig signal till medarbetare och kunder. Oberoende Ju mer energi man får från solpaneler, desto mindre beroende är man av prissvängningar på den ganska turbulenta elmarknaden. Jernhusen jobbar med fastigheter längs den svenska järnvägen. Nu har företaget hoppat på solelståget och ser en jättepotential när tekniken blivit ännu bättre. KUNDEN EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015 I fjol investerade Göteborgsoperan i en solcellsanläggning med en yta på cirka 700 kvadratmeter. Den ska leverera 105 000 kilowattimmar om året. I vintras tilldelades Göteborgsoperan regionens miljöstipendium för sitt miljöarbete. Solpaneler innehåller inga rörliga delar och inget som förbrukas. Tekniken kan betraktas som i princip underhållsfri. Göteborgs Hamn Under juni monteras en 250 kvadratmeter stor solcellsanläggning på Amerikaskjulet, där Göteborgs Hamn har sitt huvudkontor. Den blir en av Västsveriges mest effektiva och ska förse byggnaden med fem procent av elbehovet. LINDHOLMEN SCIENCE PARK Energikällan är förnybar och utrustningen har bra miljöegenskaper. Inom ett år har man sparat in energin som gick åt vid tillverkningen. ”Solel blir riktigt, riktigt intressant” Göteborgsoperan Underhållsfritt Miljöomsorg Jernhusen tänker framåt ROLF_52 / SHUTTERSTOCK Vi valde också solel ARILD VÅGEN C entralstationen är ett klassiskt landmärke i Göteborg. Byggnaden togs i bruk 1858 och är skyddat som byggnadsminne både invändigt och utvändigt. Sedan i fjol är dock delar av taket som vetter mot söder sig inte riktigt likt. På 400 kvadratmeter sitter solpaneler, även om man får titta noga för att notera dem från marken. – Målet var att anläggningen skulle smälta in i omgivningen, säger Anders Ejdefjord, projektledare på Jernhusens bygg- och fastighetsutveckling. – Vi hade till exempel täta kontakter med länsantikvarien och valde en typ av solceller som inte är så reflekterande. 11 TEXT: GUSTAF HÖÖK BILD: MIKAEL GÖTHAGE Älvstranden Utveckling Solpanelerna på Centralens tak valdes ut inte bara för att ha bra effekt utan också för att de inte skulle störa intrycket av den ikoniska byggnaden. Sedan 2011 producerar Älvstranden Utveckling solel på taket till Lindholmen Science Park. Där finns 136 kvadratmeter solceller som i snitt levererar 20 500 kilowattimmar förnybar el per år. Psst! Göteborg Energi har såklart också solpaneler på taket. 12 FÖRNYBAR ENERGI TEXT: FREDRIK FERMÉN BILD: SHUTTERSTOCK TEXT: FREDRIK FERMÉN BILD: BRIGHTSOURCE FÖRNYBAR ENERGI 13 IVANPAH – världens största solkraftverk Energieffektiva bubblare Forskningen kring förnybara energiformer går framåt. Lars Holmquist, omvärldsanalytiker på Göteborg Energi, listar fem spännande energislag. LISTAN ETT TVÅ TRE Vågkraft Alger Vätgas Med hjälp av en flytande boj som förankras vid en generator kan man utnyttja vågornas rörelsekraft och utvinna el. Vågkraft har stor potential, främst ses Atlantkusten som en stor resurs. Det Internationella energirådet (IEA) har beräknat att vågenergi skulle kunna täcka tio procent av jordens energibehov. Alger kan rötas till biogas och på så vis bidra till dubbel miljövinst; havet renas från övergödning samtidigt som man utvinner ett förnybart fordonsbränsle. I Trelleborg finns sedan 2011 en försöksanläggning som arbetar för att utveckla metoden. Eftersom alger går att odla i akvarier pågår försök även i USA:s ökenregioner. När exempelvis ett vindkraftverk får överskott av energi kan denna lagras som vätgas och på så sätt bli energibärare. Vätgasen kan sedan driva bränslecellsbilar, vars enda utsläpp är vattenånga. Tekniken är långt kommen och Toyota lanserar i höst vätgasbilen Mirai som omvandlar vätgas till el. Solkraftverket Ivanpah Solar Electric Generating System togs i full drift i februari 2014. Nu förser det 140 000 hushåll med energi. I FRAMKANT FYRA Tidvatten Tekniken går ut på att utnyttja strömmande vatten längs kusterna vid de stora haven. Att utvinna el med hjälp av tidvatten lämpar sig alltså bättre längs Storbritanniens kuster än Sveriges. Tidvattnet ger visserligen långsamma rörelser men med fördelen att det är förutsägbart, då vattnet rusar två gånger om dagen. När tekniken är färdigutvecklad hade man kunnat utnyttja samma rörelseenergi vid exempelvis Göta älvs långsamt strömmande vatten för att utvinna el. FEM Saltkraft Då en flod rinner ut i havet blandas sötvatten och saltvatten. När saltet vill fördela sig jämnare bildas ett tryck och då kan man utvinna el. Det har forskats och utvecklats sedan 1970-talet, men än så länge har tekniken inte resulterat i några kommersiella anläggningar. I MOJAVEÖKNEN I södra Kalifornien ligger Ivanpah Solar Electric Generating System. Solkraftverket, världens största i sitt slag, samlar solenergi med hjälp av 350 000 datorstyrda speglar som följer solens rörelse över himlen. Ljuset från speglarna koncentreras till tre uppsamlartorn där temperaturen mäter 550 grader. Elektriciteten som sedan bildas från ångturbiner genererar 392 megawatt och förser hela 140 000 hushåll med energi. Det enorma solkraftverket kostade 2,2 miljarder dollar att bygga och tar cirka 14 kvadratkilometer mark i anspråk. Bland finansiärerna märks bland andra Brightsource Energy, NRG Energy och Google. Läs mer på ivanpahsolar.com Göteborg Energi finansierar extern forskning och bedriver utvecklingsprojekt för hållbara energisystem. Läs mer på goteborgenergi.se/forskning EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015 EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI På 14 kvadratkilometer av Mojaveöknen ligger det gigantiska solkraftverket Ivanpah som genererar hela 392 megawatt el. 14 ENERGIEFFEKTIVISERING 15 TEXT: SOFIA ERIKSSON BILD: ANNA SIGVARDSSON Sparar pengar och tänker på miljön Bostadsrättsföreningen Göteborgshus 34 vänder på varenda sten i jakten på energitjuvar. Nya tvättmaskiner och termostater samt solceller är bara några av lösningarna. ENERGITJÄNSTAVTAL K urt Svensson, föreningens ordförande, öppnar stolt dörren till den nya samlingslokalen. Den rymmer 50 gäster och har ett nytt kök med miljöklassade maskiner. All belysning, även över biljardbordet i spelrummet intill, är av energisnål LED-typ. – Vi vill att de som bor i föreningen ska ha det bra och roligt, men är också måna om att hålla nere våra kostnader, säger Kurt Svensson. HAN HAR VARIT ordförande i snart tjugo år och har en bakgrund i energibranschen, så han känner sin förening väl och vet var det finns energi att spara – och vad besparingar kan betyda för ekonomin. De senaste åren har inneburit många förändringar, men de har också gett resultat. Riksbyggens Brf Göteborgshus 34 har sänkt förbrukningen av fastighetsel med nästan 20 procent och fjärrvärmeförbrukningen med ungefär lika mycket. – Göteborgshus 34 är en väldigt idérik kund och har alltid något på gång, säger Helen Runger, RIKSBYGGENS BRF GÖTEBORGSHUS 34 energiteknisk fastighetsförvaltare på Göteborg Består av 312 lägenheter i 14 huslängor i Högsbo. Sänker sina energikostnader bland annat genom energisnåla tvättmaskiner, nyinstallerade termostater, LED- och solcellsbelysning i gemensamma utrymmen och på gårdar, egen solel och snart inomhusgivare samt sensorer i torkrum. Energi. Enligt komfortavtalet ska hon besöka föreningen två gånger per år, men det blir oftare. Just nu håller hon på att utreda installation av inomhusgivare eftersom både hon och Kurt Svensson anar att det råder övertemperaturer i flera av lägenheterna. Termostaterna är nyligen utbytta i alla lägenheter men det finns mer att göra. – Tar man vara på solinstrålningen kan nog fjärrvärmekostnaderna minskas ytterligare, säger Helen Runger. GÖTEBORGSHUS 34 KAN detaljstudera sin förbrukning digitalt och få underlag för åtgärder. De nya och mer energisnåla tvättmaskinerna är ett bra exempel. De köptes in sedan man noterat att förbrukningen var onödigt hög. – Härnäst ska vi byta ut våra stolparmaturer och armaturer i loftgångar och entréer till LED-belysning, säger Kurt Svensson och nämner att man ENERGITJÄNSTAVTAL Effektivisering för alla behov! VI LEVERERAR EN rad tjänster som underlättar vardagen, sänker kostnaderna och bidrar till en bättre miljö för såväl små som stora företag. Våra energitjänster kan minska driftskostnader och energianvändning och omfattar allt från enstaka uppdrag till heltäckande avtal. Välj det erbjudande som passar dig bäst. nu bland annat överväger att installera fuktsensorer i torkrummen, så att fläktarna slår av när tvätten är torr. – Har det med el att göra så är vi på det, säger han. DEN STÖRSTA INVESTERINGEN på senare år är solceller på de tak som vetter mest mot söder samt en installation mot väster. – Vi tjänar mest på att förbruka allt själva, men det går inte att styra över. Vi kan inte be medlemmarna att gå ner och tvätta bara för att det är soligt ute, säger han. UPPDRAG TECKNAR DU ETT energitjänstavtal med oss behöver du inte längre tänka på de tekniska installationerna i fastigheten. Med en anläggning som fungerar optimalt blir både energianvändningen och miljöbelastningen lägre. Våra energitjänstavtal finns i fem olika nivåer där du själv väljer i vilken omfattning du vill lämna över ansvaret på oss. EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015 VILL DU PRODUCERA egen el eller exempelvis bli Green Building Partner? Vi erbjuder konsultationer och hjälper till med bland annat förstudier, certifiering och energideklaration av lokaler. IT-TJÄNSTER VÅRA IT-BASERADE energitjänstverktyg ger överblick och kontroll över energianvändningen. Det kan ge dig som förvaltar fastigheter möjlighet att spara både tid och pengar. EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI Solcellsanläggningen togs i bruk i september förra året. Hur stor produktionen blir beror på vädret. Det ekonomiska resultatet hänger på hur stor produktionen blir, hur mycket de boende förbrukar och vad energipriserna blir. Men hittills ser det bra ut. – Vi tänkte i första hand på ekonomin när vi fattade beslutet, men visst känns det bra att vi kan utnyttja solenergi. På vår hemsida kan man se hur mycket vi producerar och jag tror att många av våra medlemmar tycker att det är bra att vi har installerat solceller, säger Kurt Svensson. Kurt Svensson, ordförande i Riksbyggens Brf Göteborgshus 34 i Högsbo, gör allt han kan för att sänka föreningens energikostnader. ELKRAFTSAVTAL LÅT OSS SKÖTA drift och underhåll av er reservkraft eller högspänningsanläggning eller installera färdig reservkraft till fast pris. Vi utför även termografering av elanläggningar och har beredskap dygnet runt. Läs mer om alla våra energitjänster på goteborgenergi.se/energitjanster POSTTIDNING B Returadress: Göteborg Energi AB, Box 53, 401 20 Göteborg 16 VI ❤ GÖTEBORG TEXT: SANNA PERSSON BILD: TOMMY HOLL I maj avg jordes nittonde upplagan av Energikicken på Heden. Kamratlig energikick GEMENSKAP I maj deltog över 5 000 femteklassare i Energikicken på Heden. Arrangemanget är inte bara en fotbollsturnering utan även en träning i kamratskap. UNDER NÅGRA DAGAR i början av maj var Heden ett myller av femteklassare som spelade fotboll. Turneringen Energikicken, ett samarbete mellan IFK Göteborg och Göteborg Energi, avg jordes för nittonde gången. – Det var helt fantastiskt att se killarnas och tjejernas energi. Hur de kämpade, peppade varandra och inte visade sura miner, säger Elisabeth Anderton från IFK Göteborg. I Energikicken består lagen av både killar och tjejer och de spelar varsin halvlek i matcherna. Turneringen är även en träning i kamratskap, där grundbulten är allas lika värde. – Fotboll är ett internationellt språk och Energikicken ett sammanhang där alla är välkomna, även de som aldrig tidigare har spelat. Turneringen fungerar som utgångspunkt för diskussioner om värdegrund med eleverna. Deltagarna kom från skolor i Göteborg med omnejd. Mest sportsliga laget prisas I Energikicken prisas inte bara vinnande lag. Det delas även ut ett fair playpris på 10 000 kronor till det lag som uppträtt mest sportsligt och eleverna kan vinna 5 000 kronor i en teckningstävling på temat ”allas lika värde”.
© Copyright 2024