EFFEKT& MILJÖ - Göteborg Energi

EFFEKT
EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI
NR 02 2015
& MILJÖ
PÅ GÅNG
Många besöker
GoBiGas
SID 06
I FRAMKANT
Solkraft för
miljarder
SID 13
VI ❤ GÖTEBORG
Energikick för
allas lika värde
SID 16
i
g
r
e
n
e
r
a
b
y
n
r
ö
F
Tema:
PÅ RÄTT SPÅR
Jernhusen hoppade på solelståget
02 VÄLKOMMEN
Enkelt är bra
Du spelar en viktig roll
VINDEN BLÅSER INTE lika kraftigt hela
tiden och solen lyser (i bästa fall) bara på
dagen. Detta gör att våra traditionella,
ofta storskaliga, lösningar som elnät och
annan infrastruktur måste kompletteras
och utvecklas. Väldigt spännande, men
också utmanande. Forskningsledaren
Anders Ådahl, som ansvarar för Styrkeområde Energi på Chalmers, reder ut
begreppen.
Anna Honnér
Chef Marknad och Försäljning
Omvandlingen mot ett mer flexibelt
och hållbart energisystem är dock inget
vi kommer att klara på egen hand. Inte
minst spelar du och alla andra kunder
en avgörande roll när det gäller att skapa
framtidens förnybara lösningar. Ett
tydligt exempel är utvecklingen på solcellsområdet, som tar fart på riktigt. Tack
vare egna solceller kan elkonsumenter
även bli elproducenter och dessutom
leverera solel som inte används för eget
behov till elnätet. Fler så kallade prosumers kräver nya lösningar som vi utvecklar tillsammans. I denna tidning kan
du läsa om Jernhusen, ett företag som
använder solceller som komplement till
traditionell fjärrvärme. Vi tittar också på
framtidens ”förnybara bubblare”.
EFFEKT
EFFEKT & MILJÖ
Sedan i fjol sitter det solpaneler på
Centralstationens tak. Jernhusen
ser investeringen som början på
något mycket större.
Sid 10–11
Högt i tak
i Högsbo
Bostadsrättsföreningen Göteborgshus 34 är öppen för nya
idéer. Att spara energi står
högt på agendan.
Sid 14–15
Portföljförvaltare Finansiell handel
Läs mer om vad som påverkar elpriset på dinel.se/om/borsbloggen
PÅ GÅNG
EFFEKTEN
Säkrare
drift med
fjärrvärme
Energikicken
Populär fotbollsturnering – men
mycket mer än så.
Sid 16
Tipsa oss!
Vi tar tacksamt emot tips till artiklar.
Kontakta redaktör Ann-Charlotte Ekensten
eller någon i redaktionsrådet.
En titt på tidvatten,
alger och andra
förnybara ”bubblare”.
Sid 12
Martin Brink
Många besöker
GoBiGas
Solkraft för
miljarder
En kundtidning från
Göteborg Energi AB,
Box 53
Tema: Förnybar energi
401 20 Göteborg
PÅ
RÄTT SPÅR
Jernhusen hoppade på solelstå
get
Redaktör: Ann-Charlotte
Ekensten, 031-62 66 27,
ann-charlotte.ekensten@goteborgenergi.se
Redaktionsråd: Lars Holmqvist, Anette
Damgren, Peter Öhman, Dennis Jonsson,
Oluf Skoogh och Pia Christensen
Omslag: Anders Ejdefjord, Jernhusen
Foto: Mikael Göthage
Produktion: Rubrik AB, rubrik.se
Tryck: Trydells Tryckeri AB
Nya energiformer
stimulerar investeringar i förnybara energikällor. För varje megawattimme förnybar el som
en producent framställer får denne ett elcertifikat. Certifikaten kan sedan säljas till elhandelsbolag eller andra som handlar
med elcertifikat. Elhandelsbolagens efterfrågan påverkas av
kvotplikten, som innebär att de måste köpa elcertifikat i proportion till hur mycket el de levererar. De stora satsningarna
på förnybart har bidragit till fallande priser på elcertifikat och
därför föreslås en höjning av kvotplikten. För konsumenterna
skulle en sådan förändring innebära högre pris per kilowatttimme eftersom det är de som, via sin elräkning, får betala för
de elcertifikat som den höjda kvotplikten ger.
– SYSTEMET MED ELCERTIFIKAT
NR 02 2015
SID 06
I FRAMKANT
Så säkrades driften av
Poseidons värme- och
varmvattenanslutning.
Sid 04
Hur kan handeln med elcertifikat
påverka elpriset i framtiden?
& MILJÖ
EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG
ENERGI
Säkrare fjärrvärme
Varför finns elcertifikat?
MEN EN HÅLLBAR framtid skapas inte
enbart av förnybara energikällor. För oss
på Göteborg Energi är den sociala dimensionen av hållbarhet minst lika viktig.
Därför stöttar vi gärna evenemang som
Energikicken, där femteklassare från
olika delar av Göteborg spelar fotboll
under devisen ”allas lika värde”.
INNEHÅLL
NR 02 2015
Det ska vara lätt att göra affärer med Göteborg Energi. Här rätar våra medarbetare ut
några frågetecken. Undrar du över något? Hör av dig via goteborgenergi.se/kontakt
eller ring oss på 020–62 62 62.
SID 13
SID 4
VI ❤ GÖTEBORG
Energikick för
allas lika värde
SID 16
LJÖMÄRKT
MI
341 091
EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015
EDITION 2
B
ästa kund. Välkommen till
ett nytt nummer av Effekt &
Miljö, Göteborg Energis egen
kundtidning. Den här gången
tittar vi in i framtiden på
temat förnybar energi. Som du kanske
känner till är hela energibranschen mitt
uppe i en omfattande omvandling, där
ökat inslag av förnybara energikällor
som sol och vind ställer helt nya krav på
oss som energiföretag.
Jernhusen satsar
på solel
DIALOG 03
BILDER: SHUTTERSTOCK
Läs mer om ventilation på nästa sida!
Vilka tjänster finns på Din Sida?
dig att hålla koll på elförbrukningen på
dina anläggningar. Du kan jämföra från månad till månad och
även timme för timme, om anläggningen är timmätt. Här
kan du följa upp om energieffektiviserande åtgärder har gett
önskat resultat – och se status på fakturor, förnya elavtal samt
lägga till miljötillval. Läs mer om Din Sida på dinel.se
– DIN SIDA HJÄLPER
Dennis Jonsson
Chef Företagsförsäljning
EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI
Varför känns inneluften torrare på vintern?
– LUFTFUKTIGHETEN INOMHUS PÅVERKAS av utefuktigheten.
På vintern brukar ökad ventilation och högre inomhustemperatur göra luften torrare, vilket kan leda till problem med slemhinnor och torr hud. Dessutom ökar statisk laddning och det
blir dammigare. Klagas det på torr luft kan det alltså även tyda
på att det finns partiklar eller andra irriterande ämnen i luften.
Håkan Andersson Bergman
Energi- och miljösamordnare
04 EFFEKT
TEXT: FREDRIK FERMÉN BILD: SHUTTERSTOCK
Prestera bättre med rätt inneklimat
Inneklimatet är viktigt för att man ska må bra – och det finns mycket du kan göra
för att påverka det. Vi bjuder på fem konkreta tips som gör det behagligare på jobbet.
MILJÖ & PLÅNBOK
I korthet
Träffa oss på
Volvo Ocean Race
DEN 21–28 JUNI avslutas tolfte
upplagan av Volvo Ocean Race
i Göteborg. Under veckan
kommer Frihamnen att koka
av aktivitet och Göteborg Energi
är självfallet på plats. Dessutom
medverkar några av stipendiaterna från vår miljöfond i Speaker’s
corner.
Vi välkomnar alla kunder – och
ser dessutom till att hela evenemanget drivs med förnybar el.
Sverige EU-bäst
på förnybart
andel förnybar energi i EU och Sverige är
det enda medlemsland som nått
unionens 2020-mål både totalt
och för transportsektorn, sju år
före utsatt tid. Det visar statistik
från EU:s statistikbyrå Eurostat.
Det mål Sverige ska uppnå till
2020 är 49 procent och år 2013
var andelen förnybar energi
i Sverige 52,1 procent.
Inom transportsektorn är Sverige, med noteringen 16,7 procent
förnybart, i särklass bäst och enda
land som har nått 2020-målen.
SVERIGE HAR HÖGST
1
Fem tips som kan leda till bättre komfort på kontoret
Låt personalen
tycka till
Det är naturligt att
det finns olika synpunkter
på inneklimat, så undersök
vad personalen tycker.
Finns missnöje kring
något speciellt ska detta
naturligtvis tas på största
allvar. Försök därför så fort
som möjligt att ta reda på
varför dina medarbetare
inte upplever klimatet
som behagligt.
2
Undvik
drag
Vanligaste anledningen till klagomål på
kontor är drag. Ett tips är
att, med hjälp av en tänd
tändsticka, kontrollera hur
täta fönstren är. Möblera
om möjligt så det är minst
en meter till närmaste
fönster. Kontrollera också
att värmen från element
under fönster kan spridas
uppåt utan hinder.
3
Kontrollera
temperaturen
Innetemperaturen
bör under vår, höst och
vinter ligga på 21,5–22
grader för att under
sommaren ökas till 23–24
grader. Kontrollera temperaturgivarens placering
i kontoret och kontrollmät
även med annan termometer. Att luften har rätt
temperatur är såklart viktig
för komforten på kontoret.
4
Ha koll på luftomsättningen
För att koldioxidhalten ska ligga på rätt nivå
måste ventilationen bidra
med förvärmd uteluft,
men tänk på att för hög
inblåsningstemperatur kan
leda till kortslutning. Fel
ventilation kan också leda
till drag, fel temperatur eller för torr luft. Vid tydliga
problem: låt driftpersonal
mäta luftflödena.
5
Kyl med
måtta
Optimal luftfuktighet inomhus är 40–60
procent, men på sommaren
kan fuktigheten vid kraftig
kylning inomhus skilja sig
från fuktigheten utomhus. Under riktigt varma
sommardagar är det därför
viktigt att inte kyla för
kraftigt och inte ha mer
än tre-fyra grader kallare
inomhus än utomhus.
Har du frågor kring ditt inneklimat?
Kontakta DinEls företagsservice på 031-34 64 060 eller mejla din fråga till oss på
foretagsservice@dinel.se så får du veta mer.
Prisas för hållbarhetsarbete
EN AV ÅRETS Miljöfonden-stipendiater var Universeum i Göteborg.
Vetenskapscentrat tilldelades
300 000 kronor för att fortsätta
sprida kunskap om energi och
medveten energianvändning bland
fjärdeklassare i Göteborg. Pengarna
ska användas för att förbättra en
utställning om hållbar energianvändning.
Läs mer om årets stipendiater på
dinel.se/miljo/miljofond
450 000 000 kWh
Så mycket förnybar el producerar de små vind- och
vattenkraftverk som Göteborg Energi DinEl har avtal med.
SIFFRAN
På hållplatsen på Lindholmen kommer bussarna
att hämta upp passagerarna inomhus.
Nya avtalsvillkor
för elhandel
Snart rullar ElectriCity
SVENSK ENERGI HAR reviderat de
allmänna avtalsvillkor som finns
för näringsidkare. De nya villkoren
börjar gälla den 1 oktober och
innebär att möjligheten för elhandelsbolag att ta betalt i förskott
har tagits bort. Fakturering ska
avse uppmätt mängd överförd energi. Vad gäller fakturering, så ska
den ske åtminstone varje kvartal.
DEN 15 JUNI är det trafikstart och
premiär för ElectriCity, elbusssatsningen på linje 55 mellan Lindholmen och Johanneberg. Projektet
är ett samarbete mellan industri,
forskning och samhälle och syftet är
att testa nya lösningar för framtidens hållbara kollektivtrafik.
Göteborg Energi ansvarar för
laddstationerna vid ändhållplatserna.
Fullständig information om revideringarna finns på dinel.se
EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015
PÅ GÅNG 05
TEXT: GUSTAF HÖÖK & SANNA PERSSON BILD: MAJA KRISTIN NYLANDER & JEANETTE LARSSON
EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI
Läs mer på
goteborgelectricity.se
Att ladda bussarna så de kan gå på
eldrift i sju kilometer tar bara sex
minuter och på Lindholmen hämtar
de upp passagerare inomhus.
För Göteborg är ElectriCity en
viktig pusselbit i byggandet av en
ekologiskt hållbar stad – och resenärerna kan njuta av ljudlösa resor,
tillgång till fritt wifi och möjlighet att
ladda elektroniska prylar.
06 PÅ GÅNG
TEXT & BILD: SANNA PERSSON
TEXT: SANNA PERSSON BILD: SHUTTERSTOCK
FÖRNYBAR ENERGI 07
Bildtext in här
GoBiGas levererar
Freddy Tengberg,
projektchef på GoBiGas.
Det går framåt för Göteborg Energis unika biogasanläggning GoBiGas. Leveranserna
är igång och internationella besökare står på kö för att dra lärdom av anläggningen.
PÅ PLATS
P
å GoBiGas i Ryahamnen, alldeles intill
Älvsborgsbrons norra fäste, omvandlas träpellets från skogsbruket till
95-procentig metan. Nu förbereds
anläggningen för att också kunna
ta emot och omvandla grot, det vill säga kvistar
och grenar.
– Sedan december har vi periodvis levererat
biogas till det vanliga gasnätet, säger projektchefen Freddy Tengberg.
GOBIGAS BESTÅR AV två delar; en förgasningsdel
där skogsrester blir till gas och en metaniseringsdel där gasen i sex steg förädlas till metan
(biogas) av naturgaskvalitet. Vid full drift kan
GoBiGas leverera 160 gigawattimmar per år,
vilket motsvarar drivmedel för 15 000 bilar eller
400 kollektivtrafikbussar i ett års tid. För att
metaniseringen ska fungera krävs att förgasningen är igång kontinuerligt. I oktober var ”förgasningsrekordet” 300 timmar utan avbrott och
i december nådde man över 800 timmar i sträck.
Anläggningen är unik i sitt slag och lockar så
många besökare att man ibland tvingas säga nej
till intresserade.
GOBIGAS
(Gothenburg Biomass
Gasification)
Anläggningen ligger i Ryahamnen på Hisingen och
här omvandlas rester från
skogsbruket till biogas,
som distribueras via det
befintliga gasnätet och
används som fordonsgas.
I framtiden kan det även
bli aktuellt med andra
användningsformer.
GoBiGas invigdes i mars
2014 och är den största
biogasanläggningen
i världen.
– Många i Sverige känner inte till oss men
internationellt sett är GoBiGas en superkändis
i branschen. Vi är tillsammans med vår samarbetspartner Chalmers bäst i världen på denna
typ av förgasning och många vill komma hit och
lära av oss. Nyligen var en japansk delegation här
och nu väntar vi besök från Finland, Italien och
Frankrike. Varje vecka kommer även så många
förfrågningar om att vi ska prata om GoBiGas på
branschkonferenser att vi tvingas gallra hårt.
FREDDY TENGBERG SER klara fördelar med att
dela med sig av sina erfarenheter.
– Poängen med GoBiGas är att värna klimatet och ju fler som gör det desto bättre. Är vi
ensamma om tekniken kommer utvecklingen
att gå långsamt, men med erfarenheter från flera
olika håll i världen går det fortare. Det behövs för
att tekniken, och GoBiGas-anläggningen, ska bli
kommersiellt gångbar.
Morgondagens nät
Ny gryning för förnybart
Till år 2050 ska EU:s samlade
koldioxidutsläpp ha minskat med uppemot
95 procent. Medvetenheten om klimatet
växer och utvecklingen av förnybara energikällor pågår för fullt. I samma takt formas
energilandskapet om för såväl konsumenter
som producenter.
HÅLLBAR ENERGI
Läs mer på
gobigas.se
EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015
EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI
”Vi blir aldrig
nöjda”
EXPERTEN
Solceller på
Centralstationen
KUNDEN
Alger och
tidvatten
LISTAN
Vad är det som driver den förnybara
utvecklingen framåt? Energiexperten
Anders Ådahl tittar
på framtidens tekniska utmaningar
och möjligheter.
Fastighetsutvecklaren Jernhusen
hoppar på solelståget och täcker
400 kvadratmeter
av Göteborgs
centralstations tak
med solpaneler.
Energi kan utvinnas
ur flera spännande
förnybara källor.
Vår omvärldsanalytiker Lars
Holmquist listar
fem bubblare där
det forskas för fullt.
Sid 08
Sid 10–11
Sid 12
08 FÖRNYBAR ENERGI
TEXT: SANNA PERSSON BILD: CHALMERS ILLUSTRATION: DAVID KARLSTRÖM
Förnybar el
i Sverige
1 Vattenkraft
”VI BLIR ALDRIG
NÖJDA”
Förnybar el ökar i popularitet. Det är positivt för miljön
men innebär också tekniska och marknadsmässiga utmaningar.
Anders Ådahl, doktor inom energi, utvecklar sina tankar.
FRAMTID
”H
ållbarhetstrenden växer sig
allt starkare. Det är spännande att se att det som ökar
snabbast på energimarknaden just nu är det förnybara,
inte bara i Sverige utan på många ställen
där förutsättningarna inte alls är lika
gynnsamma som här. Mellan 2013 och
2014 fördubblades antalet privata solelsproducenter i Sverige. Ökningen skedde
från en väldigt låg nivå, men är en
spännande indikation. Man kan säga att
tre drivkrafter samverkar i utvecklingen
mot mer förnybart. Till att börja med har
vi individens egna preferenser. Allt fler
väljer att sätta upp solceller på taket trots
att det tar många år för investeringen
att betala tillbaka sig, men man vill visa
vem man är och att man kan bidra. Den
andra drivkraften är hur vi agerar som
kollektiv, genom att exempelvis införa
skatter, rösta på ett visst parti eller förhandla i internationella sammanhang.
Den tredje drivkraften är människans
nyfikenhet och det faktum att vi aldrig är
nöjda, vilket för den tekniska utvecklingen framåt. Jag kommer inte att ha min
telefon i två år till, för det kommer alltid
Anders Ådahl
en ny modell som jag tror är bättre. Samma explosionsartade utveckling ser vi
nu vad gäller solceller och batterier som
lagrar el samt inom andra förnybara och
småskaliga energislag. Samtidigt riktas
energiaktörernas fokus mer och mer mot
aktiva kunder och hur ett distributionssystem kan spela en avgörande roll för
förmågan att göra goda affärer.
MER FÖRNYBAR EL innebär också en
hel del tekniska utmaningar. Vi behöver
kunna lita på att få ström kontinuerligt
och ju mer väderberoende elproduktion
som används, desto svårare blir det
att upprätthålla ett stabilt elnät. Till
exempel måste det levereras ström när
konsumenterna behöver den och man
vill undvika problem med elkvaliteten,
skador på elnätet och i värsta fall strömavbrott. Jag tror att lösningen på de
tekniska utmaningarna vore att hitta en
kombination av efterfrågestyrning, energilagring och effektreserv (se illustrationen här intill). Vi står med andra ord
på tröskeln till ett nytt energilandskap
och det blir minst sagt spännande att se
hur framtiden ter sig.”
Doktor inom energi och miljö på Chalmers, där han leder Styrkeområde
Energi med 400 forskare inom olika delar av energiområdet.
Drygt 42 procent av
Sveriges totala elproduktion kommer från vattenkraft. Genom att lagra
energin i en damm och
köra ut vattnet genom
en turbin när elen behövs
kan man enkelt styra
elproduktionen. Energiförlusten och driftskostnaderna är obefintliga och
i takt med att fler kablar
byggs på kontinenten och
utbyggnaden av vindoch solel ökar, kommer
vattenkraften att få ännu
större betydelse för att
hålla balans i elsystemet.
09
Nya tider – nya krav
Väderberoende energikällor producerar el även
när den inte behövs. Mer förnybart ställer nya tekniska krav
på elnätet och skapar behov av att kunna lagra elen och
styra efterfrågan mer effektivt.
SÅ FUNKAR DET
2 Vindkraft
Står för drygt åtta
procent av Sveriges totala elproduktion,
har väldigt låga rörliga
kostnader och växer,
såväl på land som till havs.
Utvecklingen av havsbaserad vindkraft i bland annat
Tyskland, Danmark och
Storbritannien väntas
även påverka den svenska
industrins möjligheter att
driva effektiva vindkraftverk till havs.
3 Solel
Mellan 2013 och
2014 fördubblades
antalet privata solelsproducenter i Sverige och
trenden väntas fortsätta.
Kunden är numera både
konsument och producent
och nytt är att allt fler väljer att koppla sina solceller
till det gemensamma
elnätet, dit överskottsel
kan levereras. Solelsproducenterna står emellertid
fortfarande för en förhållandevis liten andel av den
totala elproduktionen
i Sverige – 0,06 procent.
EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015
Mer sol och vind skapar utmaningar
Energilagring
Effektreserv
Styrd efterfrågan
DEN ÖVERSKOTTSEL som produceras av
ett vindkraftverk kan till exempel lagras
i batterier eller omvandlas till en annan
energiform där behovet för tillfället
finns, exempelvis fjärrvärme. Att lagra
el är en stor teknisk och ekonomisk
utmaning.
FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR som
är beroende av vädret producerar inte
en jämn ström el, vilket behövs för ett
säkert elnät. Ett alternativ till att lagra
elen är att använda en effektreserv,
exempelvis ett kraftvärmeverk,
som är i drift enbart vid behov.
ETT ANNAT SÄTT att möta utmaningen
med mer förnybart i elnätet är att
styra efterfrågan. Exempelvis kan man
programmera sin tvättmaskin eller
ladda sin elbil när elpriset är lågt i stället
för när belastningen på systemet är
större.
EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI
10 FÖRNYBAR ENERGI
JERNHUSEN
Jernhusen äger, utvecklar
och förvaltar fastigheter
längs den svenska järnvägen.
Bildades vid årsskiftet
2000/2001 i samband
med bolagiseringen av
affärsverket Statens
Järnvägar.
Ägs av svenska staten
och har huvudkontor
i Stockholm.
Äger 185 fastigheter och
har en uthyrbar lokalyta
på 616 000 kvadratmeter.
Jernhusen äger, utvecklar och förvaltar
fastigheter längs den svenska järnvägen. Det
handlar framför allt om stationer, tågverkstäder och depåer där gods lastas om. Som ett led
i miljöarbetet lät man Göteborg Energi utreda
förutsättningarna för solceller på taket på Göteborgs centralstation. Jernhusen beslöt sig sedan
för att på egen hand gå vidare och investera i en
anläggning, som togs i drift 1 juni 2014. Tyvärr
fick den stängas av under några sommarveckor – innan det installerats ventilation blev det
så varmt i elrummet att elektroniken riskerade
att ta skada – men bortsett från detta har allt
fungerat perfekt.
– Det är väldigt smidigt med solceller, säger
Anders Ejdefjord. Anläggningen innehåller inga
rörliga delar och behöver inte rengöras.
Solcellerna genererar ungefär 55 000 kilowatttimmar om året, en knapp tiondel av den el som
används på Centralstationen. Men även om anläggningen, trots investeringsbidrag, inte bär sig
ekonomiskt är Jernhusen nöjt med satsningen.
– Absolut! Vi har lärt oss en massa om solceller och det känns viktigt att vara nyfiken på ny
miljöteknik. Om några år kommer det att finnas
solceller med sådan verkningsgrad att solel blir
riktigt, riktigt intressant. Våra tågdepåer ligger
inte i stadsmiljöer, så där kan vi ”tapetsera”
stora takytor med solpaneler. Inom Jernhusen
är Göteborg först ut med solel och det finns stor
nyfikenhet inom företaget.
FÖRETAGSNAMN
PÅ ETT MER övergripande plan står Jernhusen inGör:
Äger och förvaltar
för
stora utmaningar
lägenheter
i Göteborg i Göteborg. Nästa år börjar
man
bygga
så kallade Region city intill Censom en
del avdet
koncernen
tralstationen,
mellan spårområdet och E45. Det
Framtiden.
handlar
ett område på en dryg hektar som
Anställda:om
237.
ska bli hjärtat i regionen och innehålla bland
Antal lägenheter: 26 603.
annat kontor, affärsytor, hotell och bostäder.
Hyresgäster:
– Det är Jernhusens största projekt någonsin
Cirka
50 000.
och ska
pågå i minst tjugo år. Eftersom det är
så långsiktigt gäller det att inte bygga in sig
i dagens system utan välja tekniska lösningar
som ligger i framkant.
Anders Ejdefjord avslutar:
– Vårt samarbete med Göteborg Energi vad
gäller el, fjärrvärme och fjärrkyla kommer
att fördjupas. Vad gäller elen kommer det att
krävas matning med väldigt hög kapacitet och
eftersom det har börjat komma genomskinliga
solceller kan jag tänka mig att det blir aktuellt
att utreda paneler på söderfasaderna.
Fyra fördelar
med solel
I framkant
Den som investerar
i solpaneler visar vilja
att ligga i framkant
– en viktig signal till
medarbetare och
kunder.
Oberoende
Ju mer energi man får
från solpaneler, desto
mindre beroende är
man av prissvängningar
på den ganska turbulenta elmarknaden.
Jernhusen jobbar med fastigheter längs den
svenska järnvägen. Nu har företaget hoppat på solelståget
och ser en jättepotential när tekniken blivit ännu bättre.
KUNDEN
EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015
I fjol investerade Göteborgsoperan i en
solcellsanläggning med en yta på cirka
700 kvadratmeter. Den ska leverera
105 000 kilowattimmar om året. I vintras tilldelades Göteborgsoperan regionens miljöstipendium för sitt miljöarbete.
Solpaneler innehåller
inga rörliga delar och
inget som förbrukas.
Tekniken kan betraktas
som i princip underhållsfri.
Göteborgs Hamn
Under juni monteras en 250 kvadratmeter stor solcellsanläggning på Amerikaskjulet, där Göteborgs Hamn har sitt
huvudkontor. Den blir en av Västsveriges
mest effektiva och ska förse byggnaden
med fem procent av elbehovet.
LINDHOLMEN SCIENCE PARK
Energikällan är förnybar
och utrustningen har
bra miljöegenskaper.
Inom ett år har man
sparat in energin som
gick åt vid tillverkningen.
”Solel blir riktigt,
riktigt intressant”
Göteborgsoperan
Underhållsfritt
Miljöomsorg
Jernhusen tänker framåt
ROLF_52 / SHUTTERSTOCK
Vi valde också solel
ARILD VÅGEN
C
entralstationen är ett klassiskt
landmärke i Göteborg. Byggnaden
togs i bruk 1858 och är skyddat som
byggnadsminne både invändigt
och utvändigt. Sedan i fjol är dock
delar av taket som vetter mot söder sig inte riktigt likt. På 400 kvadratmeter sitter solpaneler,
även om man får titta noga för att notera dem
från marken.
– Målet var att anläggningen skulle smälta in
i omgivningen, säger Anders Ejdefjord, projektledare på Jernhusens bygg- och fastighetsutveckling.
– Vi hade till exempel täta kontakter med länsantikvarien och valde en typ av solceller som
inte är så reflekterande.
11
TEXT: GUSTAF HÖÖK BILD: MIKAEL GÖTHAGE
Älvstranden Utveckling
Solpanelerna på
Centralens tak valdes
ut inte bara för att ha
bra effekt utan också
för att de inte skulle
störa intrycket
av den ikoniska
byggnaden.
Sedan 2011 producerar Älvstranden
Utveckling solel på taket till Lindholmen
Science Park. Där finns 136 kvadratmeter solceller som i snitt levererar
20 500 kilowattimmar förnybar el per år.
Psst! Göteborg Energi har såklart
också solpaneler på taket.
12 FÖRNYBAR ENERGI
TEXT: FREDRIK FERMÉN BILD: SHUTTERSTOCK
TEXT: FREDRIK FERMÉN BILD: BRIGHTSOURCE
FÖRNYBAR ENERGI 13
IVANPAH
– världens största solkraftverk
Energieffektiva
bubblare
Forskningen kring förnybara energiformer går
framåt. Lars Holmquist, omvärldsanalytiker på
Göteborg Energi, listar fem spännande energislag.
LISTAN
ETT
TVÅ
TRE
Vågkraft
Alger
Vätgas
Med hjälp av en
flytande boj som förankras vid en generator kan man utnyttja
vågornas rörelsekraft
och utvinna el. Vågkraft har stor potential,
främst ses Atlantkusten som en stor resurs.
Det Internationella
energirådet (IEA) har
beräknat att vågenergi
skulle kunna täcka tio
procent av jordens
energibehov.
Alger kan rötas till biogas och på så vis bidra
till dubbel miljövinst;
havet renas från övergödning samtidigt som
man utvinner ett förnybart fordonsbränsle.
I Trelleborg finns sedan
2011 en försöksanläggning som arbetar för
att utveckla metoden.
Eftersom alger går att
odla i akvarier pågår
försök även i USA:s
ökenregioner.
När exempelvis ett
vindkraftverk får
överskott av energi
kan denna lagras
som vätgas och på så
sätt bli energibärare.
Vätgasen kan sedan
driva bränslecellsbilar,
vars enda utsläpp är
vattenånga. Tekniken
är långt kommen och
Toyota lanserar i höst
vätgasbilen Mirai som
omvandlar vätgas
till el.
Solkraftverket Ivanpah Solar Electric Generating System togs
i full drift i februari 2014. Nu förser det 140 000 hushåll med energi.
I FRAMKANT
FYRA
Tidvatten
Tekniken går ut på att
utnyttja strömmande
vatten längs kusterna
vid de stora haven.
Att utvinna el med
hjälp av tidvatten
lämpar sig alltså bättre
längs Storbritanniens
kuster än Sveriges.
Tidvattnet ger visserligen långsamma
rörelser men med
fördelen att det är förutsägbart, då vattnet
rusar två gånger om
dagen. När tekniken är
färdigutvecklad hade
man kunnat utnyttja
samma rörelseenergi
vid exempelvis Göta
älvs långsamt strömmande vatten för att
utvinna el.
FEM
Saltkraft
Då en flod rinner ut
i havet blandas sötvatten och saltvatten.
När saltet vill fördela
sig jämnare bildas ett
tryck och då kan man
utvinna el. Det har
forskats och utvecklats sedan 1970-talet,
men än så länge har
tekniken inte resulterat
i några kommersiella
anläggningar.
I MOJAVEÖKNEN I södra Kalifornien ligger Ivanpah
Solar Electric Generating System. Solkraftverket,
världens största i sitt slag, samlar solenergi med
hjälp av 350 000 datorstyrda speglar som följer
solens rörelse över himlen. Ljuset från speglarna
koncentreras till tre uppsamlartorn där temperaturen mäter 550 grader. Elektriciteten som sedan
bildas från ångturbiner genererar 392 megawatt
och förser hela 140 000 hushåll med energi.
Det enorma solkraftverket kostade 2,2 miljarder
dollar att bygga och tar cirka 14 kvadratkilometer
mark i anspråk. Bland finansiärerna märks bland
andra Brightsource Energy, NRG Energy och
Google.
Läs mer på
ivanpahsolar.com
Göteborg Energi finansierar extern forskning och bedriver utvecklingsprojekt för hållbara energisystem.
Läs mer på goteborgenergi.se/forskning
EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015
EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI
På 14 kvadratkilometer av Mojaveöknen ligger
det gigantiska solkraftverket Ivanpah som
genererar hela 392 megawatt el.
14 ENERGIEFFEKTIVISERING
15
TEXT: SOFIA ERIKSSON BILD: ANNA SIGVARDSSON
Sparar pengar och
tänker på miljön
Bostadsrättsföreningen Göteborgshus 34 vänder
på varenda sten i jakten på energitjuvar. Nya tvättmaskiner och
termostater samt solceller är bara några av lösningarna.
ENERGITJÄNSTAVTAL
K
urt Svensson, föreningens ordförande,
öppnar stolt dörren till den nya samlingslokalen. Den rymmer 50 gäster
och har ett nytt kök med miljöklassade
maskiner. All belysning, även över
biljardbordet i spelrummet intill, är av energisnål
LED-typ.
– Vi vill att de som bor i föreningen ska ha det
bra och roligt, men är också måna om att hålla
nere våra kostnader, säger Kurt Svensson.
HAN HAR VARIT ordförande i snart tjugo år
och har en bakgrund i energibranschen, så han
känner sin förening väl och vet var det finns
energi att spara – och vad besparingar kan betyda
för ekonomin. De senaste åren har inneburit
många förändringar, men de har också gett
resultat. Riksbyggens Brf Göteborgshus 34 har
sänkt förbrukningen av fastighetsel med nästan
20 procent och fjärrvärmeförbrukningen med
ungefär lika mycket.
– Göteborgshus 34 är en väldigt idérik kund
och har alltid något på gång, säger Helen Runger,
RIKSBYGGENS BRF
GÖTEBORGSHUS 34 energiteknisk fastighetsförvaltare på Göteborg
Består av 312 lägenheter i
14 huslängor i Högsbo.
Sänker sina energikostnader bland annat genom
energisnåla tvättmaskiner,
nyinstallerade termostater, LED- och solcellsbelysning i gemensamma
utrymmen och på gårdar,
egen solel och snart inomhusgivare samt sensorer i
torkrum.
Energi.
Enligt komfortavtalet ska hon besöka föreningen två gånger per år, men det blir oftare. Just
nu håller hon på att utreda installation av inomhusgivare eftersom både hon och Kurt Svensson
anar att det råder övertemperaturer i flera av
lägenheterna. Termostaterna är nyligen utbytta
i alla lägenheter men det finns mer att göra.
– Tar man vara på solinstrålningen kan nog
fjärrvärmekostnaderna minskas ytterligare,
säger Helen Runger.
GÖTEBORGSHUS 34 KAN detaljstudera sin förbrukning digitalt och få underlag för åtgärder.
De nya och mer energisnåla tvättmaskinerna är
ett bra exempel. De köptes in sedan man noterat
att förbrukningen var onödigt hög.
– Härnäst ska vi byta ut våra stolparmaturer och
armaturer i loftgångar och entréer till LED-belysning, säger Kurt Svensson och nämner att man
ENERGITJÄNSTAVTAL
Effektivisering för alla behov!
VI LEVERERAR EN rad tjänster som underlättar vardagen, sänker kostnaderna och bidrar till en bättre miljö
för såväl små som stora företag. Våra energitjänster
kan minska driftskostnader och energianvändning och
omfattar allt från enstaka uppdrag till heltäckande
avtal. Välj det erbjudande som passar dig bäst.
nu bland annat överväger att installera fuktsensorer i torkrummen, så att fläktarna slår av när
tvätten är torr.
– Har det med el att göra så är vi på det, säger
han.
DEN STÖRSTA INVESTERINGEN på senare år är
solceller på de tak som vetter mest mot söder
samt en installation mot väster.
– Vi tjänar mest på att förbruka allt själva,
men det går inte att styra över. Vi kan inte be
medlemmarna att gå ner och tvätta bara för
att det är soligt ute, säger han.
UPPDRAG
TECKNAR DU ETT energitjänstavtal
med oss behöver du inte längre tänka
på de tekniska installationerna
i fastigheten. Med en anläggning
som fungerar optimalt blir både
energianvändningen och miljöbelastningen lägre. Våra energitjänstavtal
finns i fem olika nivåer där du själv
väljer i vilken omfattning du vill lämna
över ansvaret på oss.
EFFEKT & MILJÖ | NR.02 2015
VILL DU PRODUCERA
egen el eller exempelvis bli Green
Building Partner?
Vi erbjuder konsultationer och hjälper till
med bland annat förstudier, certifiering
och energideklaration
av lokaler.
IT-TJÄNSTER
VÅRA IT-BASERADE
energitjänstverktyg
ger överblick och
kontroll över energianvändningen.
Det kan ge dig som
förvaltar fastigheter möjlighet
att spara både tid
och pengar.
EN TIDNING FRÅN GÖTEBORG ENERGI
Solcellsanläggningen togs i bruk i september
förra året. Hur stor produktionen blir beror på
vädret. Det ekonomiska resultatet hänger på hur
stor produktionen blir, hur mycket de boende
förbrukar och vad energipriserna blir. Men hittills ser det bra ut.
– Vi tänkte i första hand på ekonomin när
vi fattade beslutet, men visst känns det bra att
vi kan utnyttja solenergi. På vår hemsida kan
man se hur mycket vi producerar och jag tror
att många av våra medlemmar tycker att det
är bra att vi har installerat solceller, säger Kurt
Svensson.
Kurt Svensson,
ordförande i
Riksbyggens Brf
Göteborgshus 34
i Högsbo, gör allt
han kan för att
sänka föreningens
energikostnader.
ELKRAFTSAVTAL
LÅT OSS SKÖTA
drift och underhåll
av er reservkraft eller
högspänningsanläggning eller installera
färdig reservkraft till
fast pris. Vi utför även
termografering av elanläggningar och har
beredskap dygnet runt.
Läs mer om alla våra energitjänster på
goteborgenergi.se/energitjanster
POSTTIDNING B Returadress: Göteborg Energi AB, Box 53, 401 20 Göteborg
16
VI ❤ GÖTEBORG
TEXT: SANNA PERSSON BILD: TOMMY HOLL
I maj avg jordes
nittonde upplagan
av Energikicken
på Heden.
Kamratlig energikick
GEMENSKAP I maj deltog över 5 000 femteklassare i Energikicken
på Heden. Arrangemanget är inte bara en fotbollsturnering
utan även en träning i kamratskap.
UNDER NÅGRA DAGAR i början av maj var
Heden ett myller av femteklassare som
spelade fotboll. Turneringen Energikicken,
ett samarbete mellan IFK Göteborg och
Göteborg Energi, avg jordes för nittonde
gången.
– Det var helt fantastiskt att se killarnas och tjejernas energi. Hur de kämpade,
peppade varandra och inte visade sura
miner, säger Elisabeth Anderton från
IFK Göteborg.
I Energikicken består lagen av både
killar och tjejer och de spelar varsin halvlek i matcherna. Turneringen är även en
träning i kamratskap, där grundbulten är
allas lika värde.
– Fotboll är ett internationellt språk
och Energikicken ett sammanhang där
alla är välkomna, även de som aldrig
tidigare har spelat. Turneringen fungerar
som utgångspunkt för diskussioner om
värdegrund med eleverna.
Deltagarna kom från skolor i Göteborg
med omnejd.
Mest sportsliga
laget prisas
I Energikicken prisas inte
bara vinnande lag. Det
delas även ut ett fair playpris på 10 000 kronor till
det lag som uppträtt mest
sportsligt och eleverna kan
vinna 5 000 kronor i en
teckningstävling på temat
”allas lika värde”.