– matens Mecka i Halland Sid. 8-9
NR 2 2008 · EN TIDNING FRÅN FALKENBERGS KOMMUN FALKENBERG Ugglarp – matens Mecka i Halland Sid. 8-9 Nya gymnasiechefen på plats Sid. 4-5 Nu byggs det till tusen Sid. 6-7 Kina allt närmare Falkenberg Sid. 10-11 INNEHÅLL & LEDARE s 3 s 4-5 s 6-7 s 8-9 Falkenbergs grafiska ansikte blir allt tydligare… Läs om de spännande planerna för Ugglarp som matcentrum… intrycken är många med hem… framtidstro och engagemang… s 14-15 Smått & gott om priser, utställ ningar, promenader med mera… s 16 Vad händer i sommar? Det finns en del att välja på… Den 13 juni invigde Falkenberg sin nya järnvägsstation. Kommunikation i detta sammanhang innebär att vi skapar bättre förbindelser mellan olika resmål och att vi får tillgång till en större arbetsmarknadsregion. Det byggs i Falkenbergs som aldrig förr… s 12-13 I Fagered sjuder det av Enligt Svenska Akademins ordlista står ordet kommunikation för ”förbindelse, kontakt mellan människor och överföring av information.” Nya gymnasiechefen i Falkenberg månar om skolan… s 10-11 Besöket i Kina blev lyckat och God kommunikation är A och O… Kommunikation är också ett sätt att förstärka kontakten mellan människor. I vår verksamhet är detta centralt. Människan skall stå i centrum, oavsett om det gäller unga som gamla. Det verbala språket är ett av de kommunikationssystem som vi använder oss av. Vi har ett starkt behov av att få ett samspel med omvärlden. Det är i interaktion med andra som barnets identitet och självbild växer fram. Behovet att ge och ta emot budskap är och har alltid varit centralt för människan. Kommunikationen är också central i vår dialog med andra kulturer. Vårt talade språk, skrift, mimik, rörelser och gester är uttryck för våra tankar och känslor. Det är genom språket och olika koder för kommunikation som vi kan lära av andra och ge andra möjlighet att ta del av vår kunskap. Detta är syftet med vårt utbyte med människor från andra länder och kulturer. Att äga det tryckta ordet ger makt. Via denna tidning kan vi förmedla vår bild av en verklighet, därför är det viktigt att vi inte bara kommunicerar i en riktning utan också lyssnar på hur människorna upplever vår verksamhet. Vår lokaltidning Hallands Nyheter som sex dagar i veckan förmedlar sin bild av verkligheten och når nästan 90 procent av alla hushåll har samma ansvar som vi har. Ansvaret ligger i att berörda personer måste få möjlighet att komma till tals, utan att man begränsar det fria ordet. Läsaren ges då en möjlighet att själv skapa sig en bild av den verklighet som tidningen återger. En ensidig beskrivning av ett händelseförlopp kan innebära att tilltron till samhället kommer att försvagas. I Falkenbergs kommun råder självfallet meddelandefrihet och yttrandefrihet. Det är inte bara en lagstadgad rättighet vi alla har, utan kanske den viktigaste av dem alla. Att något annat skulle råda inom vår verksamhet är så långt ifrån sanningen man någonsin kan komma. Hoppas på intressant läsning och lämna gärna dina synpunkter på denna tidning och vår verksamhet i stort. Rolf Landholm Kommunchef Ansvarig utgivare: Rolf Landholm Redaktionellt: Karin Hartmann och Andreas Rosgardt Grafisk design: Jonas Ahlgren Projektledning, layout, foto: Wernersson Idé & V-TAB Civiltryckeriet Framtid Falkenberg ges ut av: Falkenbergs Kommun, 311 80 Falkenberg Tel. 0346-88 60 00 • info@falkenberg.se • www.falkenberg.se Tipsa gärna om uppslag på nyhetstips@falkenberg.se 2 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 Falkenberg lyfter profilen När världen blir större och de geografiska avstånden mindre blir det allt viktigare att ha en egen profil. Varje kommun och region behöver kunna identifieras på en internationell marknad. Falkenbergs kommun står för värdena hållbarhet, växande, närhet, upplevelser och möjligheter. Det är en del av den vision som kommunfullmäktige antagit för hur kommunen ska utvecklas fram till 2020. Nu finns också en grafisk plattform färdig som ska ge Falkenberg ett enhetligt ansikte utåt. Nyligen gick en tidning om Falkenberg ut som bilaga i GP där den grafiska plattformen användes för första gången i marknadsföring. Vidvinkelperspektiv Arbetet med att skapa en vision påbörjades år 2005 och kommuninvånarna har kunnat ta del i processen i inledningsskedet. Allt för att få en så bred bild av Växande Växandet är en central del i visionen. På sikt är målet att växa till 50 000 invånare. Och därför har devisen ”Falkenberg växer för en hållbar framtid” kommit till. – Att Falkenberg växer är såklart något som de flesta uppfattar som positivt. Det skapar optimism och ger oss också en större försörjningskraft inom tjänstesektorn. Det genererar också ökad handel. 7~hiehdbbVgZc# tccjW~iigZgZidb# Falkenbergs kommun, Falkenberg Telefon växel: , E-post: kommun@falkenberg.se www.falkenberg.se Henrik Lundahl har ansvarat för arbetet med Falkenbergs nya ansikte utåt. Samlad kraft – Den grafiska plattformen ska användas såväl i annonser som när kommunens anställda skriver brev eller kommunicerar utåt, säger Henrik Lundahl, som är kanslichef och har hållit i arbetet med den grafiska plattformen. Vi har 4000 anställda i kommunen och det är viktigt att alla använder sig av den grafiska profilen i kontakt med omvärlden för att Falkenberg ska kunna nå ut bättre och mindre splittrat än tidigare. vad Falkenberg står för som möjligt. – Vi har velat fånga i ord och bild något som så många som möjligt kan ställa sig bakom, säger Henrik Lundahl. Vi har inte velat förringa en hel bygd till att vara bara en sak, eller bara en företeelse. Därför har det varit viktigt att inte hamna i en slogan eller i att kalla Falkenberg för ”pingiskommun” eller ”hästkommun”, eftersom det inte stämmer för många falkenbergare. Det finns minst 40 000 olika Falkenberg, som består av varje enskild individs uppfattningar. Hållbarhet Falkenberg har en lång tradition på energi- och miljöområdet och är en föregångare som både städer i Europa och nu även Kina vill lära av. – Att göra skillnad vad gäller miljön är naturligtvis något man politiskt vill fortsätta med även i framtiden. Men hållbarhetsbegreppet ska även omfatta det sociala området som skola, äldreomsorg och ekonomin. Vi får inte äventyra kommande generationers handlingsutrymmen, menar Henrik Lundahl. Närhet, upplevelser och möjligheter Falkenbergs geografiska läge mitt emellan två expansiva regioner, Göteborg och Köpenhamn, är något som Falkenberg redan använder sig av i marknadsföringen mot företag för att locka dem till etablering. Dessutom är Halland i sig en mycket expansiv region. Vad gäller upplevelser har Falkenberg redan många evenemang och fin natur. – Det ska man givetvis bygga vidare på, menar Henrik. Det skall vara kul att bo och leva i Falkenberg. Ordet möjligheter är en markering om att Falkenberg har kraft och utsikter att komma upp sig här i världen, knyta värdefulla internationella relationer och utvecklas. Det finns 2 miljoner kvadratmeter detaljplanelagd industrimark, vilket i skapar möjligheter för näringslivet. – Det gäller naturligtvis också falkenbergarna i allra högsta grad. Falkenberg ska vara platsen att utvecklas på. Det är också därför som texten under Falkenbergs logotyp lyder ” Hitta det här”, oavsett vem du är och vilka intressen du har så vill vi att det skall finnas här, avslutar han. 3 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 Gör honnör för kvalitet Falkenbergs gymnasium står inför nya utmaningar. Nya stora investeringar görs och en ny gymnasiereform står för dörren. Vid rodret sitter Mona Ericsson, med en gedigen erfarenhet från skolan. Mona Ericsson har funnit sig väl tillrätta på nya jobbet som gymnasieledare. Hon trivs i skolans värld och ser en trygghet i att ha erfarenhet från läraryrket och rektorsrollen. Hon har undervisat, varit rektor inom både kommunal och privat utbildningsverksamhet. Och när hon ger sin bild av vad hon vill ge eleverna hämtar hon ofta exempel från sin tid som rektor på gymnasiesärskolan i Halmstad. – Jag önskar att vi kan utgå från det positiva. Det som eleverna kan i stället för att fokusera på svagheter. På särskolan tänker man alltid utifrån det positiva och elevernas starka sidor. Det är ett synsätt som jag vill ska genomsyra hela skolan. Stora satsningar På Falkenbergs gymnasium arbetar 2000 personer, lärare och elever inräknade. Här finns fjorton program och investeringar på 85 miljoner kronor görs av kommunen de närmaste åren. Bland annat ska skolan bygga nya lokaler för att samla olika specialinriktningar i ett matens hus, ett teknikens hus med mera. Esteter och idrottare får nya lokaler i Falkhallen. Dessutom är en ny gymnasiereform på väg. – Falkenbergs gymnasium står väl rustat inför nya gymnasiereformen, tycker Mona. Här finns oerhört många duktiga lärare med den kompetens och behörighet som krävs. Det skiljer oss från många friskolor. Udda inte detsamma som bra Monas analys av Falkenbergs gymnasium är också att skolan medvetet satsat på utbildningar som ger en god förberedelse för framtiden. – Eleverna ska gå vidare och veta att de fått en utbildning med hög kvalitet. Många skolor satsar på att locka elever med udda utbildningar som är roliga att gå, men som inte ger en god förberedelse för vare sig jobb eller studier, säger Mona. För att öka kunskapen om samhällets krav på utbildningen samarbetar skolan bland annat med Näringsrådet i Falkenberg. – Det är viktigt med samarbete med näringslivet. Inte minst för att eleverna ska få möjlighet att se så mycket som möjligt innan de väljer yrkesbana. Skolan kan erbjuda många olika aktiviteter och kontakter. Det är en unik tid i livet att få chans att pröva så mycket, säger Mona. Kräver kvalitet Utöver att utveckla samarbetet med näringslivet vill Mona gärna satsa på ett systematiskt kvalitetsarbete i skolan. – Jag vill utveckla gemensamma kriterier för vad som är kvalitet, så att både elever och lärare kontinuerligt kan utvärdera skolan. Eleverna har rätt till hög kvalitet. Men vi behöver bli bättre på att beskriva vad det är, säger Mona. Hon hoppas att det ska utmynna i metoder 4 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 för att utvärdera både undervisningen och den egna insatsen. Ta för sig Att skapa trygghet och arbetsro för alla i dagens förändringstakt är en utmaning för skolan. – Jag tror mycket handlar om bemötande. Det blir en tryggare miljö om alla vi som arbetar här skapar ett positivt samspel. Ser varandra i ögonen och hälsar, till exempel, säger Mona, som hoppas att alla elever ska få mer av tilltro till den egna förmågan. Jag vill att eleverna ska utveckla ”tasigförsamheten”, säger Mona och förklarar att hon menar att de ska känna en trygghet i sig själva, att det är viktigt att prova sig fram och lita till sig själv på samma sätt som små barn gör. Självklart måste vi som jobbar här föregå med gott exempel och visa hur man gör. Elevdemokrati Elevdemokrati är ett annat område som Mona tycker är spännande. Inte minst för att hon själv som 13-åring var med i elevrådet och då lärde sig att ta för sig i samarbetet med vuxna. – Jag tror inte jag hade haft det här jobbet om jag inte redan då hade lärt mig att det går att bli lyssnad på. Jag tror att man växer väldigt som människa i sådana sammanhang. Exakt vad elevdemokratiarbetet ska omfatta ska hon arbeta fram tillsammans med eleverna. Klart är i alla fall att skolan ska ha ”skolkonferens” där lika många elever som lärare finns med och fattar beslut i ämnen som rör arbetsmiljö, kursutbud med mera. – Jag tycker också det är rimligt att eleverna får insyn i ekonomin. Liksom tidigare var representanter från elevrådet med när Mona anställdes. – Det var positivt, säger hon. Falkenbergs nya gymnasiechef Mona Ericsson vill ha bättre utvärdering av skolans kvalitet. 5 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 6 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 Villadrömmar blir verkliga i Falkenberg Vita sandstränder, ett vackert inland och livligt kulturliv gör Falkenberg till en trevlig kommun att bo i. Avsaknad av barnomsorgskö, snabba kommunikationer till Göteborg och låga huspriser gör också Falkenberg till en mycket bra affär för många. På Falkenbergs Sparbank får man höra att människor vill flytta i samband med att de söker bolån. Michael Zakrisson är privatmarknadschef på banken och menar att en göteborgspendlare kan spara mycket på att leta hus i Falkenberg i stället för i Varberg eller Kungsbacka. – Ja, så är det. Ett begagnat hus i Falkenberg kostar ungefär 1,7 miljoner och i Varberg ligger det på runt 2,7 miljoner. Så visst är det skillnad. Blandade bostäder Trycket på bostadsmarknaden har medfört att det nu byggs på många håll i Falkenberg. Både lägenheter och hus. Ett nytt stort bostadsområde där marknadsföringen nyligen dragit igång Nyby Gärde är ett stort bostadsprojekt utmed Ätrans norra åstrand. Villabyggnationen i Falkenberg har tredubblats på fem år. Kärnhems nya hus på området Ekhaga är klara för inflyttning. är Nyby Gärde. I första etappen byggs 56 bostäder i form av radhus, kedjehus och friliggande villor samt 28 bostadsrättslägenheter. Tjugo villor och tio bostadsrätter är redan reserverade. Peter Wolfhagen, som driver Falkberget, är en av dem som ska flytta dit. Han anmälde sitt intresse för flera år sedan. – Det är helt enkelt så att jag tycker att det är en fantastisk miljö. Jag ska bo längst ner nära åstranden. Det är ett underbart läge och samtidigt centralt. Jag tror också att det kan vara en god investering för framtiden, säger han. Naturskönt Området som byggs av Fajans Tomter AB ligger mellan Doktorspromenaden utmed Ätran och nuvarande Fajansområdet mitt i centrala Falkenberg. – Läget är bra. Det är nära till natur och nära centrum. Och närheten till Doktorspromenaden har betydelse för många falkenbergare. En annan viktig poäng är att husen är särskilt väl isolerade och med låga driftskostnader, säger Michael Zakrisson som haft till uppgift att kontakta intresserade köpare. Bättre cirkulation Tillgången på mark för lägenheter och villor har ökat dramatiskt de senaste fem åren i Falkenbergs kommun. Aktuella siffror visar att de planerade lägenheterna var sju gånger fler förra året än 2003. Och villabyggnationen har nära tredubblats på fem år. – Tillgången på bostäder är god idag, säger Inge Emanuelsson, stadsbyggnadschef på kommunen, men jag tror att många lever kvar i tron att det är ont om lägenheter och tomter. Den bilden stämmer helt enkelt inte längre. – Det är ju inte säkert att bostaden ligger precis där man önskar eller kostar vad man hade tänkt sig, kommenterar kommunstyrelsens ordförande MariLouise Wernersson. Men att det byggs nytt och folk flyttar gör att det blir en cirkulation på bostadsmarknaden, fler får den bostad de söker, så att även unga som vill flytta hemifrån får bättre chanser. God tillgång I centrala Falkenberg finns idag 400 bostäder som är påbörjade eller väldigt nära byggstart och ytterligare 400 där planerna är klara, men byggstarten blir lite senare. 218 kommunala villatomter finns lediga över hela kommunen. Och runt hälften beräknas vara sålda inom ett år. Vid årsskiftet kommer det att finnas ytterligare drygt 300 villatomter klara för försäljning. Förutom falkenbergare är det personer som idag främst bor i inlandet och i göteborgs-regionen som står i tomtkö. – Det är ett stort intresse för att bygga i Falkenberg, säger Inge Emanuelsson. Dels beror det på konjunkturen. Men också på att människor lägger allt större vikt vid en bra boendemiljö och där har Falkenberg klara pluspoäng. Många byggen Flera spännande bostadsprojekt är på gång i kommunen. Kristineslätt, Stafsinge Ekhaga, Skrea by och inom bara några år väntar den stora satsningen Södra Åstranden med ytterligare 800 bostäder. Att trycket är stort på bostadsmarknaden i Falkenberg är tydligt. Mari-Louise Wernersson ser på utvecklingen med glädje. – Eftersom byggnationen är i full gång så har vi möjlighet att fortsätta öka befolkningen framöver också. Målet är att bli 50 000 invånare och vi vet att en ökad befolkning ger större underlag för service och näringslivsutveckling. Vi ska fortsätta göra Falkenberg till en intressant kommun att bo i och flytta till. 7 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 Ugglarp mitt i maten En mustig doft av solvarm jord, sand som silas mellan fingrarna och en droppe salt hav på tungan. Färska granskott, en molla plockad från strandkanten och en jordig rot från stensöta i fickan. De smaker vi minns är oupplösligt förenade med naturen och landskapet omkring oss. Ugglarp, som ligger mitt i Halland, kan bli platsen för Matens Hus. En av de drivande krafterna bakom idén är grönsaksodlaren och entreprenören Mikael Jidenholm som driver Ugglarps Grönt. Han levererar grönsaker till Grand Hotel i Stockholm och restaurangen på Hilton i Reykjavik, bland annat. – Jag är helt övertygad om att vi har mycket att komma med och att vi skulle få nationella såväl som internationella besökare att komma hit och vilja synas i Ugglarp. Grönt arv Själv fick Mikael Jidenholm sin kärlek till jorden och till odling i mormors trädgård som liten grabb. I den stora fruktträdgården var han med och plockade bönor, skördade päron och rensade jordgubbsland. I sexårsåldern lekte han med ärtrör och i stället för att fortsätta skjuta tog han sig för att peta ner en ärta i grannens växthus för att se om den skulle växa. Det gjorde den och han fick en egen liten plätt i växthuset att sköta om redan då. – Jag älskar doften av jord. Det doftar vår. Jag är också väldigt intresserad av matlagning. Det är roligt att se vad kockarna gör av mina grönsaker, helt enkelt. Bland de kockar han ibland talar med finns Mat-Tina, och Halmstads Stefan Holmström. Vill dela med sig Mikael Jidenholm har länge velat skapa en plats där producenter och konsumenter av mat kan dela med sig av kunskaperna om mat och föra dialog med varorna omkring sig. – Det behövs en samlande kraft som lär folk och kunder om vår mat. Både restaurangerna och vanliga konsumenter vill ha lokalproducerat och regionala specialiteter. Men många gånger hittar kunder och producenter inte varandra. 8 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 För att bidra till en positiv utveckling, skissar Falkenbergs Utvecklings AB och Mikael på ett Matens Hus i Ugglarp, där hav, skog och odlingslandskap möts. Tanken är att skapa en unik plats för möten och utveckling kring mat med mervärden för både allmänhet och yrkesfolk. Dessutom finns tankar på kompetensutveckling och arrangemang kring mat. Harmoni med horisonten Visionen av Matens Hus är ett antal byggnader som harmonierar väl med naturen och ligger intill trädgårdar där man kan gå och plocka en grönsak eller krydda direkt i landet. Flera kök för matlagning finns i tankarna och en mötesplats där konsument och producent kan mötas och utbyta tankar. Ett besök i det stora, varma växthuset som ligger här idag ger bara en föraning av hur det skulle kunna bli. Här har han 80 000 späda plantor i skimrande färger som ska ut på friland. Det är ärtskott och magoldblad, celtuse och tvåfärgad sockermajs bland annat. En stor del är späda blad av salladssorter från 1800talet. De ska serveras på Gunnebo Slott där man komponerat en 1800-talsmeny. På rätt plats Platsens betydelse för upplevelserna av mat som produkt gick upp för Mikael Jidenholm på en resa i Österrike. Då hade han länge diskuterat med Hans Bergsten på Region Halland om hur man skulle lyfta fram de halländska odlarna. Där besökte han en vingård och tack vare deras läckra presentation fängslades han av kunskapen om jordarter, vinets betydelse i konsten, och tekniska finesser kring lagringen. – Jag vill göra Matens Hus lika proffsigt. Att idén är rätt är Mikael Jidenholm övertygad om. – Jag har erfarenhet av franska gourmetkockar som blivit så imponerade av vilda örter och halländska grönsaker att de ändrat om i en tolvrättersmeny för att få med dem. Välkommen till Ugglarp Den slumrande idyllen Ugglarp, mitt i Halland, har rätt företräden för en vacker plats att skapa ett matens tempel. Havet i horisonten, långsträckt sandstrand och odlingslandskap alldeles intill. Trots det centrala läget finns här också den vilsamma tystnaden. Havet, vindens prassel i fälten och fåglarna dominerar. Stillheten till trots sjuder det av förnyelselusta i den lilla idyllen. – Folk här vill gärna ha förändring och göra något tillsammans för bygden, säger Mikael Jidenholm. Matens hus kan sätta Ugglarp på kartan och jag hoppas Ugglarpsborna vill vara med och forma det. Jag tror att folk med framgång i den här branschen kommer att vilja synas här. Vem vet om Tina Nordström eller hennes brittiske motsvarighet Jamie Oliver dyker upp, säger han illmarigt. Mikael Jidenholm vill hjälpa grönsaksproducenter att nå ut med skillnaden mellan en morot och deras särskilda morot. Grönsakerna måste laddas med värde, säger han. 9 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 Välkommen till Kina, strax utanför Falkenberg De båda deligationerna träffas för ”friendly talks” i Shijiazhuang. Redan i slutet av sommaren tas ännu ett steg mot ett kinesiskt handelshus vid Falkenbergsmotet. Då kommer en ny delegation från Shijiazhuang hit för att höra mer om kommunens idé. Avtalet om ett handelshus var ett av de viktigaste målen med kommunens Kinaresa i april, den fjärde till Shijiazhuang sedan samarbetet inleddes år 2001. Den här gången var åtta personer från Falkenbergs kommun med och fem personer från näringslivet. och att vänner måste kunna tala om känsliga saker. Sedan sa jag att Kina har världens ögon på sig som OS-värd och ett av världens största tillväxtländer, och att vi i Falkenberg inte vill lägga oss i Kinas angelägenheter, men kräver att de följer de mänskliga rättigheterna. Nervigt Resan till Falkenbergs vänort Shijiazhuang, som gränsar till Beijing, föregicks av en omfattande debatt om händelserna i Tibet. Kommunstyrelsens ordförande Mari-Louise Wernersson var spänd. – Jag var så laddad. Jag kände en stark press på att lyckas få ett avtal om ett djupare näringslivssamarbete. Dessutom hade vi framfört önskemål om ett samtal kring mänskliga rättigheter i Kina. Det enskilda samtalet blev inbokat i en paus mitt under de vänskapliga samtalen. – Jag sa att vi varit vänner sedan 2001 Läroprocess Under Kinaresan och efteråt har MariLouise Wernersson bara blivit fastare i sin övertygelse om att samarbetet med Shijiazhuang är av godo. – När nu Kina vänder sig utåt mot världen och vill lära av oss i väst ska vi ta chansen att påverka. Vi påverkar med frågor när vi är där på besök och de lär av oss när de är här på besök. Men vi har självklart mycket att lära av dem också. Jag är mycket stolt över vårt samarbete med Kina, som är nära unikt i Sverige. Besöket från Falkenberg uppmärk- 10 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 sammades också av lokala media. Bland annat sände TV-kanalen med 70 miljoner möjliga tittare ett inslag om besöket där Falkenberg omnämndes som en energi- och miljökommun. Förändring Systerstädernas samarbete kring undervisning har kommit långt. Falkenbergs gymnasium har under året haft ett program med Kinainriktning. Och när delegationen från Falkenberg var på besök i slutet av april berättade kineserna att de tagit intryck av gymnasiet i Falkenberg och bland annat ändrat sin engelskundervisning. – När de kinesiska eleverna kommer hit på besök i sommar tror jag att deras sätt att se på framtiden och deras hunger efter kunskap kan smitta av sig till oss, säger Mari-Louise Wernersson. Under de vänskapliga samtalen gjorde kineserna klart att de skulle önska ett samarbete kring bostadsbyggande och arkitektur. Det var en ny önskan som båda parter nu ska fundera vidare på. – De vill bygga sin stad vackert och har tagit intryck av sina besök här i Falkenberg. Ligger bra till för affärer När tankarna på ett Kinahus i Falkenberg presenterades lyfte näringslivschef Jan Stålnacke fram att Falkenberg ligger mitt i en expansiv region med över 33 miljoner invånare, fem länder och fyra huvudstäder inom en 50-milsradie. De goda kommunikationerna med motorväg, tåg, flyg och sjöfart i närheten lyftes också fram. Idén är att ett handelshus, med Kinainspirerat utseende ska byggas vid Falkenbergsmotet och att affärsmän från Kina ska kunna ha kontor där. – Med en etablering i Falkenberg får kineserna tillgång till ett stort närhandelsområde, säger Jan Stålnacke. Kinesisk brännpunkt Visionen är att alla aktiviteter med anknytning till Kina ska samlas i huset. Där ska affärsmän träffas och prata oavsett om de kommer från Norge, Tyskland eller Danmark. Jan Stålnacke är i full färd med att samla stöd för visionen i hela närhandelsområdet för att hitta intresserade företagare som vill vara med och bygga Kinahuset. – Preliminärt finns det ett antal både Mari-Louise Wernersson på besök i kinesisk syfabrik. svenska och kinesiska företag som är intresserade, säger Jan Stålnacke. Gerry Norberg, oppositionsråd,(s), var nöjd att redan på resan konstatera intresse hos en läderfabrikant med en omsättning på över en miljard. – Han menade att en representant i Kinahuset skulle kunna kapa kostnader för mellanhänder, säger Gerry Norberg, som ser Kinahuset som en väg att skapa arbetstillfällen i Falkenberg och utveckla samhället. En skiss på ett tänkbart kinahus vid Falkenbergsmotet. Illustration: Dick Holst 11 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 12 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 Fageredsborna jobbar dubbelt så hårt – Här är fantastiskt att bo, säger Carina Rikardson, som är uppvuxen i Fagered och nu bor här med man och två egna barn. Vi har naturen inpå knutarna och det mår människor bra av. – Det är där jag hämtar min kraft, säger Carina. Knep, knåp och knog Fagered har 450 invånare och ligger vackert och naturskönt i Falkenbergs inland. Närmaste större samhälle är Ullared där Gekås Ullared är en viktig arbetsgivare för Fageredsborna, tillsammans med Maa Såg, Gremo och SKAB. Många försörjer sig också på skogen. Eller skolan, affären och förskolan. Det är inte alls ovanligt att ha två eller tre arbeten och det kräver lite fantasi för att få livet att gå ihop på den lilla orten. – Man får ta tag i saker och göra allting själv i tio år innan man får hjälp, skrattar Carina Rikardson, som är ordförande i Fagereds byalag. Förskolan drivs som kooperativ och affären som ekonomisk förening. Tack vare byalagets arbete har biblioteksverksamheten numera tagits över av kommunen. att ta fram ett typhus kallat ”inlandet” för att få ner kostnaderna för att bygga lägenheter. Provbo i Fagered I utvecklingsplanen för Fagered finns också tankar om att kunna förvandla en stor, äldre fastighet till lägenheter eller kanske ett företagshotell. Och funderingar på att starta provapåboende. – Det är ett stort beslut att flytta från en annan stad till en mindre ort där man inte känner någon och därför funderar vi på att bygga en villa för en barnfamilj som man skulle kunna hyra för att känna sig för, säger Carina. Kanske kunde det vara ett miljövänligt hus, med särskilt utvalda material, fortsätter hon. Fageredsutvecklare Det fullständigt sprutar av idéer i utvecklingsplanen. Så många att det blir svårt för byalaget att hinna med. – Vi vill tillsammans med affärens styrelse utveckla butiken med apoteksverksamhet, systemutlämning och hemkörning av varor, för att utöka kundkretsen. Vi vill marknadsföra Fagered aktivt på nätet och har redan gjort ett bildspel för att visa upp orten. Och vi vill driva på för att få hit fler företag, säger Carina. Byalaget ska nu söka EU-pengar till sitt utvecklingsprojekt. Fördel Fagered Att det finns fördelar med att bo på landet trots sämre service och svårighet att få lån tvekar inte Carina om. Och hon tror bergfast att fler skulle hålla med om de kunde pröva Fagered. – Det är tryggt att bo här. Vi månar om varandra och det blir en naturlig sammanhållning när de flesta känner varandra. Alla kan vara med om de vill. Dessutom har vi roligt. Här ordnas teater, fars, mopedrally, nationaldagsfirande, bollrace till exempel. Och nog verkar det trevligt att flytta till Fagered när vattnet porlar i Fageredsån, blommorna lyser som glada färgklickar i backen och de hälsar och småpratar i affären. Här finns sammanhang och helhet som så ofta saknas i en större stad. Affären är Fagereds hjärta och mötesplats. Här pratar Carina utvecklingsmöjligheter med Anita Åkesson som jobbar där. Och kraft det har hon. Förutom att hon arbetar 80% på förskolan, sköter hemmet och hjälper sin man i hans enskilda firma så är hon ordförande i Fagereds byalag. Med entusiasm och målmedvetenhet jobbar hon och de andra i byalaget för att Fagered ska ha kvar sin affär, förskola och skola. Bostäder saknas – Bristen på bostäder är den knut som behöver lösas för att få inflyttning, ha tillräckligt många barn i skolan, på förskolan och klara affärens framtid. Men Fageredsborna sitter inte still och suckar över bostadsbristen och svårigheten att få banklån för att bygga själva. De gör någonting för att förändra situationen. Och sedan gör de någonting igen. Och sedan gör de ännu lite mer. Samtal med kommunen och kommunala bostadsbolaget har resulterat i ett löfte om att undersöka möjligheten Den engagerade landsbygdsmotorn Carina Rikardson jobbar på förskolan och älskar naturen. 13 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 I KORTHET Hallands djursjukhus årets företagare Marjaana Alaviuhkola på Hallands djursjukhus i Slöinge är ”Årets företagare” i Falkenberg. I motiveringen beskrivs hon bland annat som en ”sann entreprenör”. Pristagaren Marjaana Alaviuhkola var helt ovetande när hon nyligen överraskades med utmärkelsen. Under förevändning av ett planerat möte med sin bank dök även Företagarnas ordförande Bengt Åke Salsgård och kommunens näringslivschef Jan Stålnacke upp och lämnade beskedet. – Det kändes omtumlande att få priset. Jag är riktigt stolt för både företagets och branschens skull och ser det lite som erkännande efter 23 års företagande i kommunen, kommenterar Marjaana Alaviuhkola som numera också är utsedd till ”ambassadör för kvinnligt företagande” av näringsminister Maud Olofsson. Hallands Djursjukhus sysselsätter idag 60 personer och omsätter 51 miljoner kronor. På patientlistan finns allt från krassliga kanariefåglar till travets stjärnhästar. Halland är ett län med stort hästintresse och djursjukhusets läge vid E6 är mycket bra. – Marjaana Alaviuhkola är en mycket driftig och målmedveten företagare som utvecklat Hallands Djursjukhus till ett framstående djursjukhus. Omsättningen har fyrdubblats de senaste tio åren och företaget har en mycket god lönsamhet, motiverar Bengt Åke Sahlsgård utnämningen. Falkenberg på 50-listan för Sveriges bästa företagsklimat! Sommarutställning på Falkenbergs museum - Erik Höglund När Svenskt Näringsliv nyligen presenterade sin kommunranking över Sveriges bästa företagsklimat hamnade Falkenbergs kommun på plats 48. Kommunen tappar därmed en del i placeringar jämfört med förra årets 22-plats men är fortfarande nästan 100 platser bättre än när första rankingen gjordes 2004. Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat baseras främst på enkätsvar från totalt 35 000 företag över hela landet. – Det var inte helt oväntat att vi tappade i rankingen men vi ligger trots allt på 50-listan över kommuner med Sveriges bästa företagsklimat, säger Jan Stålnacke som är näringslivschef på Falkenbergs kommun. 14 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 Falkenbergs museum satsar sedan några år på design och formgivning. Just nu pågår en utställning kring en av Sveriges främsta formgivare och konstnärer, Erik Höglund (1932-1998). Utställningen pågår fram till början av september Erik Höglund hör till Sveriges mest produktiva konstnärer. Utställningen på Falkenbergs museum har fått namnet Skaparkraft och består av Erik Höglunds skisser och föremål inom glas, metall, trä och måleri. Det går på så sätt att följa arbetsprocessen hela vägen, från en idé på skisstadiet till ett färdigt konstverk. – Det är en spännande utställning. Erik Höglund var en fantastisk idéspruta. Han var väldigt bred i sin konst men det var glaset som gjorde honom folklig. Många har säkert hans askfat från 1950-1960talet där hemma, säger Kristina Taube från Falkenbergs museum. Erik Höglunds nytänkande formgivning gjorde revolt mot gamla beprövade glastraditioner. Han använde blåsor, ojämnheter och färg för att ge liv åt materialet. Idag är Höglunds glas hett eftertraktade samlarföremål, inte bara i Sverige utan också ute i Europa och USA. Ett av Erik Höglunds konstverk finns på Skogstorpsskolan här i Falkenberg. Tillsammans med frun Ingrid gjorde han på 1980-talet en utsmyckning som börjar vid entrén och fortsätter in i korridoren vid biblioteket. Gångstråk i Falkenberg I Falkenberg pågår just nu ett projekt för att stimulera till ökad fysisk aktivitet. Projektet kallas för ”Stegvis” och går ut på att lyfta fram och etablera ett antal gångleder i Falkenberg. Olof von Dalin 300 års-jubilerar Olof von Dalin var vår förste riktige journalist och som visdiktare faktiskt en föregångare till Bellman. Dalin var även den förste svenske historiker som kunde skriva och berätta vår historia läsbart, kanske rent av vår förste nationelle populärhistoriker. Olof von Dalinsällskapet ger till 300årsminnet ut hans idag mest levande och kanske bästa verk, ”Sagan Om Hästen”. Den är ett samtidspolitiskt inlägg från 1740, som in i vår tid levt vidare som en rolig, folklig saga om hästen Grollen och hans ägare. I själva verket är det en historisk berättelse om Sverige och dess regenter. 300-årsjubileet uppmärksammas också med vandringar i Dalins födelsebygd Vinberg, uppförande av hans komedi ”Den avundsjuke!” på Hindströmsgården med Gun Jönsson som regissör och konsert i Vinberg med Dalinvisor. Vinbergsfödde Olof von Dalin (1708–1763) är både Falkenbergs och Hallands genom tiderna viktigaste bidrag till Sveriges litteraturhistoria. Han var en språklig pionjär som inledde upptakten till vår moderna svenska. Jubileet uppmärksammas med en rad olika aktiviteter i sommar. Här är det Marielle, Frida, Anna och Marlene som tar en uppfriskande promenad. Falkenbergs kommun och Landstinget Halland samarbetar sedan flera år med lokalt folkhälsoarbete under namnet Folkhälsa Falkenberg. Anna Hedin från Folkhälsa Falkenberg är hälsopedagog och projektledare för Stegvis: – Projektet började med att Region Halland och Landstinget Halland sökte samarbete med kommuner i länet för att öka satsningen på goda matvanor och fysisk aktivitet i Halland. Falkenberg var den enda kommunen som nappade, förklarar Anna Hedin. I projektgruppen ingår personer från Folkhälsa Falkenberg, kultur-och fritidsförvaltningen och Stadsbyggnadskontoret. Just nu pågår arbetet med att ta fram en broschyr över de tre gångstråk som ingår i projektet. Broschyren som beräknas vara klar under sommaren ska innehålla en karta som visar gångstråkens belägenhet och längd. Även historiska minnesmärken som finns utmed lederna kommer att vara markerade i broschyren. När broschyren är klar ska den finnas tillgänglig på olika platser i Falkenberg, som på biblioteket och på hotellen i stan. Elljusen på IP – inte bara för syns skull FFF gör i år sin sjätte raka säsong i Superettan, landets näst högsta serie. Ett elitlag i fotboll betyder mycket och kommunen har satsat rejält för att anpassa Falkenbergs IP till kraven från svensk fotboll. Inför årets säsong tog Svenska Fotbollsförbundet beslut om att alla elitfotbollsarenor skulle ha godkänd elljusbelysning. Eftersom kommunägda Falkenbergs IP saknade detta krävdes en investering. Enligt Falkenbergs FF:s ordförande Lars-Eric Nilsson hade man dock förberett sig. – Ja vi hade ju fått indikationer på att kravet skulle komma så vi var väl förberedda. Jag pratade med kommunen tidigt och de kunde sätta undan pengar. Vi har bemötts mycket positivt. Projektet gick bra och elljuset stod klart till seriepremiären av Superettan. Invigningen skedde den 13/5 när FFF tog emot Limhamn/Bunkeflo. Elljuset består av 82 strålkastare fördelade på åtta stycken 30 meter höga master. Kostnaden blev cirka 4 miljoner kronor. Att elljuset på Falkenbergs IP nu är på plats ger flera positiva effekter enligt Lars-Eric Nilsson. – Först och främst var det helt nödvändigt för oss att lösa, alternativen hade varit att dra oss ur serien eller att spela i Halmstad. Elljuset innebär också att vi nu också får större möjligheter att arrangera landskamper, matcher i svenska cupen och internationella matcher, säger Lars-Eric Nilsson. 15 • FRAMTID FALKENBERG • NR 2 2008 Evenemangstips i sommar V 26-31 Guidade turer på Carlsberg måndag – torsdag 29/6 Falkenbergs FF – Landskrona BoIS 29/6–10/8 Solsting och Snésprång, tors-sön Vallarnas friluftsteater 30/6–5/7 Falkenbergs Visfestival, Hwitans trädgård 7/7–4/8 Allsång på Vallarna, måndagskvällar, Vallarnas friluftsteater 4/7–8/8 Pippi Långstrump, familjeteater, tis, ons, tors, fre och sön, Storans trädgård 5–15/7 Strandbadsturneringen, tennis 6/7 Falkenbergs FF – Qviding 7/7 Naturguidning, Stensjöstrand 9/7-30/7 Bullar och Bång, onsdagskvällar i juli, Stålboms konditori 9/7–13/7 Kräftfestivalen i Glommen 11/7–12/7 Blue Grass festival, Sjöviken, Ätran 12/7-13/7 STCC/Västkustloppet, Falkenbergs Motorbana 12/7 Rock´n Roll på Gjuteriet 13/7-14/8 Teater ”Den avundsjuke” av Olof von Dalin, tors, fre, sön. Hindströmsgården 13–20/7 Golfveckan, Falkenbergs Golfklubb 15/7-19/7 Falkenbergs Jazz- och bluesdagar, Hwitans Trädgård 19/7 Olof von Dalin, guidad vandring, Vinbergs kyrka 20/7 Ekomuseets Dag, Ekomuseum Nedre Ätradalen 18/7–20/7 Dragspelstämma – Sjönevads Gästis 19–20/7 Långås marknad 23/7 Rhapsody in Rock, Falkenbergs Idrottsplats 25–27/7 SM-final i Beachvolleyboll, Skrea Strand 25/7 Eldkvarn, Hwitans trädgård 26/7 Falkenbergs Stadslopp 26/7 Dana Dragomir, Vinbergs kyrka 29/7 Grand Rock, Grand Hotel-utomhus 29/7 Falkenbergs FF – Enköpings SK 30/7 Visafton på Backa Loge 2/8 Stonesfestival, Hertigen 8/8 Laxdagen & Ping Pong Racet, Ågatan och Hwitans Trädgård 8–10/8 Sjönevads Marknad 9/8 Medeltidsvandring, Borgruinen vid Tullbron 15/8 Pugh Rogefeldt, Hwitans trädgård 19/8 Falkenbergs FF – Jönköpings Södra 30/8 Båtrace (Jetski och Thundercat) på Skrea strand 2/9 Falkenbergs FF – Örgryte 6/9 Krigsskådespelet Nord och Syd, Amerikanska inbördeskriget, Sjönevad 20–21/9 Scandinavian Open, roadracing, Falkenbergs Motorbana 27/9 Axtornaslaget – Öppet Hus. Köinge/Ätrafors Du hittar mer information hos Turistbyrån! Holgersgatan 11, 311 34 Falkenberg 0346-88 61 00 • www.visitfalkenberg.se
© Copyright 2024