Hämta - Kungsbacka kommun
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-10-19 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Sammanträde 2015-10-28 klockan 16:30 Kompetenscentrum Ärende Tid Förslag Diarienr 1. Val av justerare och tid för justering Mikaela Zackrisson (KD) 2. Presentation av appen LexMeeting 3. Information om elevhälsan 17.00-17.15 Informationen läggs till handlingarna. 4. Verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen i elevhälsan enligt hälsooch sjukvårdslagen 17.15-17.30 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar att Åsa Bergström anställs som verksamhetschef på 25 % för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning från och med den 3 augusti 2015. 17.30-18.00 Förvaltningschef får i uppdrag att genomföra omorganisation inom förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning enligt bifogat förslag. 16.35-17.00 Åsa Bergström 5 Ny organisation för Gymnasie & Vuxenutbildning Fika 18.00-18.30 Carin Johansson Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Ärende Tid Förslag Diarienr 6. Vidareutbildning i form av 18.30-18.35 ett fjärde tekniskt år på Aranäsgymnasiet och Elof GV/2015:83 Lindälvs gymnasium Cecilia Ericsson, rektor Björn Winblad, rektor 7. Upphandlad vuxenutbildning Information om processen inför nuvarande avtal Nämnden godkänner att Elof Lindälvs gymnasium och Aranäsgymnasiet från och med höstterminen 2015 får bedriva vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Beslutet gäller till och med läsåret 2018/19. Senast i augusti 2018 ska ärendet åter till nämnden för beslut om eventuell förlängning. 18.35-18.45 Informationen läggs till handlingarna. 18.45-19.15 Nämnden beslutar att Frida Svärd, chef för enheten för Vuxnas Lärande 8. Nämndbudget 2016 • godkänna Nämndbudget 2016 med verksamhetsplan och ramfördelning • uppdra åt förvaltningschefen att upprätta Förvaltningsbudget för 2016 • uppdra åt förvaltningschefen att göra nödvändiga omfördelningar i Förvaltningsbudgeten under året samt att informera nämnden om dessa i samband med delårsrapport och bokslut GV/2015:8 9. Läsårstider 16/17 19.15-19.20 GV/2015:16 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar att godkänna läsårstider och arbetsperiod för gymnasieskolan och Kulturskolan 2016/2017. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Ärende Tid Förslag Diarienr 10. Förslag till interkommunal 19.20-19.25 ersättning (IKE) inom gymnasieskola och GV/2015:89 gymnasiesärskola för år 2016 Förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2016 i enlighet med innehållet i material daterat 2015-08-25 godkänns. 11. Förslag till interkommunal 19.25-19.30 ersättning (IKE) inom kommunal GV/2015:90 vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) för år 2016 Priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2016 fastställa enligt följande: a) för kurser inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) tillämpas ett enhetspris på 51 kr per poäng, b) för distanskurser, elever inom särvux samt dyrare respektive billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, c) för SFI tillämpas ersättning enligt följande: Studieväg 1 66 kronor per timme Studieväg 2 49 kronor per timme Studieväg 3 37 kronor per timme. 12. Information om flyktingarbetet 19.30-20.00 Informationen läggs till handlingarna. 13. Redovisning feriejobb 2015 20.00-20.10 Informationen läggs till handlingarna. 14. Förvaltningschefen informerar 20.10-20.20 15. Rapporter från ledamöter 20.20-20.30 16. Anmälan av delegeringsbeslut KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Ärende Tid Förslag Diarienr Ulrika Landergren Carin Johansson Ordförande Sekreterare KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Upprättad 2015-10-19 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Sammanträde 2015-10-28 klockan 16:30 Kompetenscentrum Ärende Tid Förslag Diarienr 1. Val av justerare och tid för justering Mikaela Zackrisson (KD) 2. Presentation av appen LexMeeting 3. Information om elevhälsan 17.00-17.15 Informationen läggs till handlingarna. 4. Verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen i elevhälsan enligt hälsooch sjukvårdslagen 17.15-17.30 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar att Åsa Bergström anställs som verksamhetschef på 25 % för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning från och med den 3 augusti 2015. 17.30-18.00 Förvaltningschef får i uppdrag att genomföra omorganisation inom förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning enligt bifogat förslag. 16.35-17.00 Åsa Bergström 5 Ny organisation för Gymnasie & Vuxenutbildning Fika 18.00-18.30 Carin Johansson Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon: 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (4) Ärende Tid Förslag Diarienr 6. Vidareutbildning i form av 18.30-18.35 ett fjärde tekniskt år på Aranäsgymnasiet och Elof GV/2015:83 Lindälvs gymnasium Cecilia Ericsson, rektor Björn Winblad, rektor 7. Upphandlad vuxenutbildning Information om processen inför nuvarande avtal Nämnden godkänner att Elof Lindälvs gymnasium och Aranäsgymnasiet från och med höstterminen 2015 får bedriva vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Beslutet gäller till och med läsåret 2018/19. Senast i augusti 2018 ska ärendet åter till nämnden för beslut om eventuell förlängning. 18.35-18.45 Informationen läggs till handlingarna. 18.45-19.15 Nämnden beslutar att Frida Svärd, chef för enheten för Vuxnas Lärande 8. Nämndbudget 2016 • godkänna Nämndbudget 2016 med verksamhetsplan och ramfördelning • uppdra åt förvaltningschefen att upprätta Förvaltningsbudget för 2016 • uppdra åt förvaltningschefen att göra nödvändiga omfördelningar i Förvaltningsbudgeten under året samt att informera nämnden om dessa i samband med delårsrapport och bokslut GV/2015:8 9. Läsårstider 16/17 19.15-19.20 GV/2015:16 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar att godkänna läsårstider och arbetsperiod för gymnasieskolan och Kulturskolan 2016/2017. KUNGSBACKA KOMMUN 3 (4) Ärende Tid Förslag Diarienr 10. Förslag till interkommunal 19.20-19.25 ersättning (IKE) inom gymnasieskola och GV/2015:89 gymnasiesärskola för år 2016 Förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2016 i enlighet med innehållet i material daterat 2015-08-25 godkänns. 11. Förslag till interkommunal 19.25-19.30 ersättning (IKE) inom kommunal GV/2015:90 vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) för år 2016 Priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2016 fastställa enligt följande: a) för kurser inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) tillämpas ett enhetspris på 51 kr per poäng, b) för distanskurser, elever inom särvux samt dyrare respektive billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, c) för SFI tillämpas ersättning enligt följande: Studieväg 1 66 kronor per timme Studieväg 2 49 kronor per timme Studieväg 3 37 kronor per timme. 12. Information om flyktingarbetet 19.30-20.00 Informationen läggs till handlingarna. 13. Redovisning feriejobb 2015 20.00-20.10 Informationen läggs till handlingarna. 14. Förvaltningschefen informerar 20.10-20.20 15. Rapporter från ledamöter 20.20-20.30 16. Anmälan av delegeringsbeslut KUNGSBACKA KOMMUN 4 (4) Ärende Tid Förslag Diarienr Ulrika Landergren Carin Johansson Ordförande Sekreterare TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-06 Diarienummer GV/2015:92 Verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen i elevhälsan enligt HSL Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar att Åsa Bergström anställs som verksamhetschef på 25 % för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning från och med den 3 augusti 2015. Bakgrund Nämndens motivering till beslut att anställa Åsa Bergström som verksamhetschef är att hon är legitimerad sjuksköterska med bred erfarenhet av hälso- och sjukvård och att Åsa har en vidareutbildning som barnsjuksköterska. Vidare arbetade Åsa tidigare som medicinskt ledningsansvarig för skolsköterskor och skolläkare i Göteborg. Åsa har i sin tidigare tjänst tagit fram ett kvalitetsledningssystem enligt Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2011:9, där skolsköterskor och skolpsykologer ingår. Åsa har god erfarenhet och insikt från politiskt styrd organisation. Åsa tänker strategiskt och arbetar mot mål och fokuserar på resultat. Hon är positiv till förändringar och kommer ofta med idéer och nya angreppssätt. Åsa har ett nytänkande som kan omsättas i praktiken och som leder till resultat och planerar och prioriterar arbetet effektivt. Åsa har goda vitsord kring gott samarbete och relaterar till andra på ett lyhört och smidigt sätt. Sammanfattning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar enligt 2010 års skollag § 25-27 för elevhälsan för eleverna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Både den medicinska delen och den psykologiska delen av elevhälsan faller inom hälso- och sjukvårdslagens område (HSL 1982:763). Enligt HSL måste den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan ledas av en verksamhetschef. Gymnasie & Vuxenutbildning Pernilla Öhberg 0300-833528 pernilla.ohberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Verksamhetschef ska utses av nämnden då nämnden är vårdgivare enligt HSL. I beslutet ska namnet på verksamhetschefen anges. Beslutet ska även innehålla en motivering av personens lämplighet samt en beskrivning av verksamhetschefens ansvarsområden. Beslutet ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) vårdgivarregister. Beslutet skickas till Åsa Bergström, verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) vårdgivarregister Pernilla Öhberg /Utvecklingsledare/ TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-06 Diarienummer GV/2015:92 Verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen i elevhälsan enligt HSL Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar att Åsa Bergström anställs som verksamhetschef på 25 % för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan inom nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning från och med den 3 augusti 2015. Bakgrund Nämndens motivering till beslut att anställa Åsa Bergström som verksamhetschef är att hon är legitimerad sjuksköterska med bred erfarenhet av hälso- och sjukvård och att Åsa har en vidareutbildning som barnsjuksköterska. Vidare arbetade Åsa tidigare som medicinskt ledningsansvarig för skolsköterskor och skolläkare i Göteborg. Åsa har i sin tidigare tjänst tagit fram ett kvalitetsledningssystem enligt Socialstyrelsens allmänna råd, SOSFS 2011:9, där skolsköterskor och skolpsykologer ingår. Åsa har god erfarenhet och insikt från politiskt styrd organisation. Åsa tänker strategiskt och arbetar mot mål och fokuserar på resultat. Hon är positiv till förändringar och kommer ofta med idéer och nya angreppssätt. Åsa har ett nytänkande som kan omsättas i praktiken och som leder till resultat och planerar och prioriterar arbetet effektivt. Åsa har goda vitsord kring gott samarbete och relaterar till andra på ett lyhört och smidigt sätt. Sammanfattning Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar enligt 2010 års skollag § 25-27 för elevhälsan för eleverna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Både den medicinska delen och den psykologiska delen av elevhälsan faller inom hälso- och sjukvårdslagens område (HSL 1982:763). Enligt HSL måste den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan ledas av en verksamhetschef. Gymnasie & Vuxenutbildning Pernilla Öhberg 0300-833528 pernilla.ohberg@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Verksamhetschef ska utses av nämnden då nämnden är vårdgivare enligt HSL. I beslutet ska namnet på verksamhetschefen anges. Beslutet ska även innehålla en motivering av personens lämplighet samt en beskrivning av verksamhetschefens ansvarsområden. Beslutet ska anmälas till Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) vårdgivarregister. Beslutet skickas till Åsa Bergström, verksamhetschef för den medicinska och psykologiska delen av elevhälsan Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) vårdgivarregister Pernilla Öhberg /Utvecklingsledare/ TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-21 Diarienummer GV/2015:63 Genomförd organisationsöversyn – förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Förslag till beslut Förvaltningschef får i uppdrag att genomföra omorganisation inom förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning enligt bifogat förslag. Sammanfattning Tf förvaltningschef fick i uppdrag att starta en organisationsöversyn i maj 2015 dels för att skapa rätt förutsättningar inför framtiden, dels för att arbeta i enlighet med kommunledningens vision om ett Kungsbacka. En extern konsult anlitades för att utföra uppdraget. Intervjuer och workshops genomfördes vilka har utgjort grunden för översynen. De delar av förvaltningen som omfattats av organisationsöversynen: • Gymnasieskolan • Flyktingsamordningen • Kompetenscentrum – studie och yrkesvägledning, vuxenutbildning, arbetsmarknadsenheten • Yrkeshögskolan • Förvaltningsstab • Kommungemensamma processer – kring till exempel näringsliv och arbete Under processen har det framkommit en rad områden som potentiellt skulle kunna förbättras för att kunna möta framtiden och kommuninvånarnas behov på bästa sätt. För att förvaltningen ska kunna arbeta så funktionellt som möjligt och nå framtidens målsättningar har översynen resulterat i ett organisationsförslag där samtliga verksamheter inom förvaltningen berörs. Se bifogad rapport. Beslutsunderlag Gymnasie & Vuxenutbildning Karin Zetterman 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Tjänsteskrivelse, 2015-10-21 Genomlysning av förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning, Kungsbacka kommun, 2015-10-20 Staffan Hallström förvaltningschef TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-21 Diarienummer GV/2015:63 Genomförd organisationsöversyn – förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning Förslag till beslut Förvaltningschef får i uppdrag att genomföra omorganisation inom förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning enligt bifogat förslag. Sammanfattning Tf förvaltningschef fick i uppdrag att starta en organisationsöversyn i maj 2015 dels för att skapa rätt förutsättningar inför framtiden, dels för att arbeta i enlighet med kommunledningens vision om ett Kungsbacka. En extern konsult anlitades för att utföra uppdraget. Intervjuer och workshops genomfördes vilka har utgjort grunden för översynen. De delar av förvaltningen som omfattats av organisationsöversynen: • Gymnasieskolan • Flyktingsamordningen • Kompetenscentrum – studie och yrkesvägledning, vuxenutbildning, arbetsmarknadsenheten • Yrkeshögskolan • Förvaltningsstab • Kommungemensamma processer – kring till exempel näringsliv och arbete Under processen har det framkommit en rad områden som potentiellt skulle kunna förbättras för att kunna möta framtiden och kommuninvånarnas behov på bästa sätt. För att förvaltningen ska kunna arbeta så funktionellt som möjligt och nå framtidens målsättningar har översynen resulterat i ett organisationsförslag där samtliga verksamheter inom förvaltningen berörs. Se bifogad rapport. Beslutsunderlag Gymnasie & Vuxenutbildning Karin Zetterman 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Tjänsteskrivelse, 2015-10-21 Genomlysning av förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning, Kungsbacka kommun, 2015-10-20 Staffan Hallström förvaltningschef • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • • TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-01 Diarienummer GV/2015:83 Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt Förslag till beslut Nämnden godkänner att Elof Lindälvs gymnasium och Aranäsgymnasiet från och med höstterminen 2015 får bedriva vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Beslutet gäller till och med läsåret 2018/19. Senast i augusti 2018 ska ärendet åter till nämnden för beslut om eventuell förlängning. Sammanfattning Ett fjärde tekniskt år har pågått som försöksverksamhet på ett 20-tal skolor i Sverige. I september 2014 gavs det möjlighet för alla gymnasieskolor att söka rättigheter att bedriva ett fjärde tekniskt år. Rektorerna för teknikprogrammen vid Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium ser gärna att de kan erbjuda sina elever ett fjärde tekniskt år. Skolorna ser att vidareutbildningen bidrar till att Kungsbacka fortsätter vara en attraktiv skolkommun samt att vi erbjuder ett bra utbud i förhållande till våra samverkanskommuner inom Göteborgsregionen. Elof Lindälvs gymnasium och Aranäsgymnasiet ansökte under hösten 2014 hos Skolverket om att få starta utbildningen. Skolverket beviljade den 15 december statsbidrag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år till båda skolorna för perioden läsåret 2015/16 till och med läsåret 2018/19. Aranäsgymnasiet är beviljad att anordna inriktningen Design- och produktutveckling. Elof Lindälvs gymnasium är beviljad att få anordna inriktningen Informationsteknik. Ett fjärde tekniskt år är fristående från teknikprogrammet. Det är också riksrekryterande. Under föregående läsår var det en handfull elever från Kungsbacka som sökte ett fjärde tekniskt år på någon av de försöksskolor där utbildningen bedrevs. Rektorerna för teknikprogrammen i Kungsbacka kommunala skolor bedömer att de kommer att få ett tillräckligt stort antal sökanden för att få en budget i balans för utbildningen. Innan möjligheten till bidrag från Skolverket upphör ska nämnden få en uppföljning av rektorerna om hur utbildningen har fallit ut, bland annat kopplat till ekonomi och söktryck. Ekonomi Gymnasie & Vuxenutbildning Lisa Jönsson 0300-834348 lisa.jonsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Skolorna har gjort en gemensam genomgång av de ekonomiska förutsättningarna för att kunna bedriva vidareutbildning i form av ett tekniskt fjärde år. De olika skolorna har fått olika belopp per studerande elev i statsbidrag utifrån de olika inriktningarnas innehåll. Elof Lindälvs gymnasium får 76 700 kr per elev och år, Aranäsgymnasiet får 84 892 kr per elev och år. I den ekonomiska beräkningen ingår kostnader för lärare, skolledning, administration, lokaler, måltider, drift och kostnader för praktik. För att få en ekonomi i balans behöver Elof Lindälvs gymnasium och Aranäsgymnasiet ha tio studerande elever var per inriktning och år. Skolorna har blivit beviljade statsbidrag för tolv elever per skola och inriktning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-09-01 Beslut Skolverket, Statsbidrag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år läsåret 2015/16 – läsåret 2018/19, daterad 2014-12-15 Ansökan Beslutet skickas till Beskrivning av ärendet Lisa Jönsson Utvecklingsledare TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-01 Diarienummer GV/2015:83 Vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt Förslag till beslut Nämnden godkänner att Elof Lindälvs gymnasium och Aranäsgymnasiet från och med höstterminen 2015 får bedriva vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år. Beslutet gäller till och med läsåret 2018/19. Senast i augusti 2018 ska ärendet åter till nämnden för beslut om eventuell förlängning. Sammanfattning Ett fjärde tekniskt år har pågått som försöksverksamhet på ett 20-tal skolor i Sverige. I september 2014 gavs det möjlighet för alla gymnasieskolor att söka rättigheter att bedriva ett fjärde tekniskt år. Rektorerna för teknikprogrammen vid Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium ser gärna att de kan erbjuda sina elever ett fjärde tekniskt år. Skolorna ser att vidareutbildningen bidrar till att Kungsbacka fortsätter vara en attraktiv skolkommun samt att vi erbjuder ett bra utbud i förhållande till våra samverkanskommuner inom Göteborgsregionen. Elof Lindälvs gymnasium och Aranäsgymnasiet ansökte under hösten 2014 hos Skolverket om att få starta utbildningen. Skolverket beviljade den 15 december statsbidrag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år till båda skolorna för perioden läsåret 2015/16 till och med läsåret 2018/19. Aranäsgymnasiet är beviljad att anordna inriktningen Design- och produktutveckling. Elof Lindälvs gymnasium är beviljad att få anordna inriktningen Informationsteknik. Ett fjärde tekniskt år är fristående från teknikprogrammet. Det är också riksrekryterande. Under föregående läsår var det en handfull elever från Kungsbacka som sökte ett fjärde tekniskt år på någon av de försöksskolor där utbildningen bedrevs. Rektorerna för teknikprogrammen i Kungsbacka kommunala skolor bedömer att de kommer att få ett tillräckligt stort antal sökanden för att få en budget i balans för utbildningen. Innan möjligheten till bidrag från Skolverket upphör ska nämnden få en uppföljning av rektorerna om hur utbildningen har fallit ut, bland annat kopplat till ekonomi och söktryck. Ekonomi Gymnasie & Vuxenutbildning Lisa Jönsson 0300-834348 lisa.jonsson@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Skolorna har gjort en gemensam genomgång av de ekonomiska förutsättningarna för att kunna bedriva vidareutbildning i form av ett tekniskt fjärde år. De olika skolorna har fått olika belopp per studerande elev i statsbidrag utifrån de olika inriktningarnas innehåll. Elof Lindälvs gymnasium får 76 700 kr per elev och år, Aranäsgymnasiet får 84 892 kr per elev och år. I den ekonomiska beräkningen ingår kostnader för lärare, skolledning, administration, lokaler, måltider, drift och kostnader för praktik. För att få en ekonomi i balans behöver Elof Lindälvs gymnasium och Aranäsgymnasiet ha tio studerande elever var per inriktning och år. Skolorna har blivit beviljade statsbidrag för tolv elever per skola och inriktning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-09-01 Beslut Skolverket, Statsbidrag för vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år läsåret 2015/16 – läsåret 2018/19, daterad 2014-12-15 Ansökan Beslutet skickas till Beskrivning av ärendet Lisa Jönsson Utvecklingsledare TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-16 Diarienummer GV/2015:8 Tjänsteskrivelse Nämndbudget 2016 Förslag till beslut Nämnden beslutar att • godkänna Nämndbudget 2016 med verksamhetsplan och ramfördelning • uppdra åt förvaltningschefen att upprätta Förvaltningsbudget för 2016 • uppdra åt förvaltningschefen att göra nödvändiga omfördelningar i Förvaltningsbudgeten under året samt att informera nämnden om dessa i samband med delårsrapport och bokslut Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-09 att fastställa Kommunfullmäktiges prioriterade mål som utgångspunkt för nämndens arbete med verksamhetsplanering. I verksamhetsplanen ingår bl a • Nämndens resultatmål • Nämndens övergripande inriktning för arbetet i förvaltningen • Nämndens direktiv till förvaltningen • Ramfördelning driftbudget • Investeringsbudget Enligt Kungsbacka Kommuns styrmodell ska nämnder och styrelser i arbetet med nämndbudget för 2016 fatta beslut om verksamhetsplan och ramfördelning. Till ärendet bifogas Nämndbudget 2016. Gymnasie & Vuxenutbildning Lotta Nord /RedigerareTelefon/ lotta.nord@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-16 Nämndbudget 2016 Staffan Hallström Andréas Mårtensson Lotta Nord Förvaltningschef Utvecklingsledare Controller TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-10-16 Diarienummer GV/2015:8 Tjänsteskrivelse Nämndbudget 2016 Förslag till beslut Nämnden beslutar att • godkänna Nämndbudget 2016 med verksamhetsplan och ramfördelning • uppdra åt förvaltningschefen att upprätta Förvaltningsbudget för 2016 • uppdra åt förvaltningschefen att göra nödvändiga omfördelningar i Förvaltningsbudgeten under året samt att informera nämnden om dessa i samband med delårsrapport och bokslut Sammanfattning Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-09 att fastställa Kommunfullmäktiges prioriterade mål som utgångspunkt för nämndens arbete med verksamhetsplanering. I verksamhetsplanen ingår bl a • Nämndens resultatmål • Nämndens övergripande inriktning för arbetet i förvaltningen • Nämndens direktiv till förvaltningen • Ramfördelning driftbudget • Investeringsbudget Enligt Kungsbacka Kommuns styrmodell ska nämnder och styrelser i arbetet med nämndbudget för 2016 fatta beslut om verksamhetsplan och ramfördelning. Till ärendet bifogas Nämndbudget 2016. Gymnasie & Vuxenutbildning Lotta Nord /RedigerareTelefon/ lotta.nord@kungsbacka.se 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-10-16 Nämndbudget 2016 Staffan Hallström Andréas Mårtensson Lotta Nord Förvaltningschef Utvecklingsledare Controller Nämndbudget 2016 Kungsbacka kommun Nämndbudget 2016 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning www.kungsbacka.se Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden ...................................................................................... 4 1.1 1.2 1.3 1.4 Nämndens uppdrag ........................................................................................................................................ 4 Verksamhetens omfattning ............................................................................................................................. 4 Nämnd/styrelse ............................................................................................................................................... 4 Förvaltningens organisation ............................................................................................................................ 4 2 Så här styrs kommunen ........................................................................................................... 6 2.1 Så här styr nämnden ....................................................................................................................................... 7 3 Visionen visar vart vi vill .......................................................................................................... 9 4 Kommunens omvärldsanalys ................................................................................................ 11 5 Nämndens omvärldsanalys ................................................................................................... 12 6 Kommunfullmäktiges inriktningar......................................................................................... 18 6.1 Vår värdegrund, Bitt ...................................................................................................................................... 18 7 Nämndens inriktning .............................................................................................................. 19 8 Mål ........................................................................................................................................... 20 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8 8.9 8.10 8.11 8.12 8.13 8.14 Ökat inflytande .............................................................................................................................................. 21 Bemötande och tillgänglighet ........................................................................................................................ 21 God livskvalitet .............................................................................................................................................. 21 Minskad användning av droger ..................................................................................................................... 22 Trygg kommun .............................................................................................................................................. 22 Stimulerande kultur och fritid......................................................................................................................... 22 Företagsvänlig kommun ................................................................................................................................ 23 Minskat försörjningsstöd ............................................................................................................................... 23 Minskad energianvändning ........................................................................................................................... 24 Ekologiska livsmedel ..................................................................................................................................... 24 Minskade koldioxidutsläpp ............................................................................................................................ 24 Bra utbildningar ............................................................................................................................................. 25 Attraktiv arbetsplats ...................................................................................................................................... 26 Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade ............................................................................................... 26 9 Direktiv .................................................................................................................................... 27 9.1 9.2 Direktiv från kommunfullmäktige ................................................................................................................... 27 Direktiv från nämnden ................................................................................................................................... 28 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer.......................................................................................... 29 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått ................................................................................................... 30 11.1 11.2 11.3 Resursmått.................................................................................................................................................... 30 Prestationsmått ............................................................................................................................................. 31 Effektmått ...................................................................................................................................................... 32 12 Personalfrågor med kommentarer ........................................................................................ 33 12.1 12.2 12.3 Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke .................................................................................... 33 Medarbetarenkät ........................................................................................................................................... 33 Personalmått ................................................................................................................................................. 34 13 Ekonomi med kommentarer .................................................................................................. 36 13.1 13.2 Driftbudget .................................................................................................................................................... 36 Investeringsbudget........................................................................................................................................ 38 14 Intern kontroll ......................................................................................................................... 39 14.1 Intern kontroll ................................................................................................................................................ 39 15 Policys, planer och program ................................................................................................. 41 Nämndbudget 2016 2 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning 15.1 15.2 Kungsbacka kommun Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige ........................................................................................... 41 Styrdokument beslutade av nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning....................................................... 42 16 Avgifter och taxor ................................................................................................................... 43 Nämndbudget 2016 3 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för: • • • • • • • • Gymnasieskola och gymnasiesärskola – gymnasieutbildning av ungdomar 16-19 år Kommunal vuxenutbildning – utbildning av vuxna från 20 år och uppåt, Arbetsmarknadspolitiska insatser för kommuninvånare 20-65 år Studie- och yrkesvägledning för kommunens alla invånare Särskild utbildning för vuxna Yrkeshögskoleutbildningar Kulturskolan – för barn och ungdomar 5-20 år Samordna, utveckla och driva arbetet med flyktingmottagande, mottagande av nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar 1.2 Verksamhetens omfattning Totalt så finns det cirka 3 860 gymnasieelever i åldern 16 - 19 år folkbokförda i kommunen. Av dessa genomför cirka 2 200 sin utbildning i kommunens gymnasieskolor. Det tillkommer drygt 500 elever från andra kommuner så totalt antalet i kommunens gymnasieskolor är cirka 2710 elever. Vuxenutbildningen har cirka 6 000 kursdeltagare. Kulturskolan har cirka 2 000 elever och runt 45 lärare. Dessutom möter Kulturskolan cirka 1 000 elever genom olika projekt i grundskolan. Antalet anställda i förvaltningen är drygt 500. 1.3 Nämnd/styrelse I Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ingår 11 ordinarie ledamöter och 7 ersättare. Presidiet består av ordförande och 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande och sammanträder en gång inför varje nämndsammanträde. 1.4 Förvaltningens organisation Förvaltningen leds av en förvaltningschef med en förvaltningsstab. Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium leds av varsin verksamhetschef. Verksamhetscheferna leder enhetsansvariga rektorer, på Aranäs fyra och på Lindälv fem. Enheterna som leds av rektorer, delar skolorna i mindre skolor och inom enheterna återfinns de olika gymnasieprogrammen. Aranäsgymnasiet har sju nationella program, Introduktionsprogrammen (IM), International Baccalaureate (IB) och Gymnasiesärskolans individuella program. Från och med 2013 ingår även Yrkeshögskolan i Aranäsgymnasiets organisation. Elof Lindälvs gymnasium har tio nationella program, Introduktionsprogram och Gymnasiesärskolans nationella program. Bägge gymnasieskolorna har även en nationellt godkänd elitidrottsutbildning, (NIU). I Kungsbacka Nämndbudget 2016 4 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun bedrivs även Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Nämnden startade under 2013 en tredje gymnasieskola, Beda Hallbergs Gymnasium, med idag ett hundratal elever. Fullt utbyggt är planen att det kommer att finnas 150 elever. Skolan erbjuder samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap med profil Kommunikation och ledarskap. Skolan vänder sig både till den som söker ett litet kommunalt alternativ direkt från högstadiet och till ungdomar 16-20 år som på något sätt vill tillbaka till studier och meningsfull sysselsättning. Inom Kompetenscentrum finns enheterna Vuxnas Lärande, Arbetsliv, Vägledning och Studion. Enheten Vuxnas Lärande ansvarar för samordning, beställning och uppföljning av vuxenutbildningen i Kungsbacka kommun. Kompetenscentrum leds av en verksamhetschef och respektive enhet av en enhetschef. I Kungsbacka kommun gäller kundvalssystem för gymnasial vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare (SFI). De studerande kan välja mellan ett stort antal utbildare/skolor med olika profilering, både privata och kommunala. Enheten för Arbetsliv arbetar främst på uppdrag av Individ- och familjeomsorgen och Arbetsförmedlingen. Målgruppen är både kommuninvånare som står långt ifrån arbetsmarknaden och invånare som inom kort har alla möjligheter att få en anställning. Oavsett i vilken situation man befinner sig i är uppdraget att på olika sätt motivera och stärka individen för att lättare kunna nå arbetsmarknaden eller börja studera. Kompetenscentrum erbjuder också studie- och yrkesvägledning. Enheten för Vägledning ansvarar för opartisk vägledning för kommunens grund- och gymnasieskolor, vuxenutbildning samt för allmänheten. Enheten Studion arbetar inom områdena grundläggande vuxenutbildning, uppdragsutbildning, utveckling av lärcentrum och lärstöd, samt särskild utbildning för vuxna. Inom nämndens ansvarsområde finns också Kulturskolan vilken erbjuder undervisning i de vanligaste instrumenten samt sång, dans, teater och konst. Kulturskolan är en frivillig och avgiftsbelagd verksamhet, öppen för alla barn och ungdomar mellan 5-20 år i Kungsbacka kommun samt bedriver rytmikverksamhet för yngre barn. Det finns även viss verksamhet för förskolebarn och vuxna. Samverkan med grundskolan sker också i stor utsträckning. Kulturskolan leds av en verksamhetschef. Nämndbudget 2016 5 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget 2016 6 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 2.1 Så här styr nämnden Övergripande styrning Styrningen i förvaltningen utgår från beslutat årshjul med planering och uppföljning. Kommunfullmäktiges mål riktas till hela förvaltningen eller adresseras till specifika verksamheter. Adressat ansvarar för att ta fram en genomförandeplan för respektive mål, alt adresserar målet vidare i sin organisation. Man ansvarar också att vid delårsbokslut och årsbokslut rapportera hur man arbetat med målet, samt redovisa vilka resultat man uppnått. Systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå Verksamhetschefen upprättar årligen en övergripande rapport över hur verksamhetens arbete samt hur man uppfyllt adresserade prioriterade mål från kommunfullmäktige samt nämndens resultatmål. Verksamhetschefen har huvudansvaret för att de kommunala målen tas om hand i planeringen och uppföljningen. Som underlag för uppföljningen används bland annat rektorernas dokumentation. Systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå Huvudprincipen är att rektor har ansvar för planering och uppföljning av de nationella målen. Varje rektor upprättar inför varje läsår en plan för skolenheten, en s.k. genomförandeplan. I denna ingår åtgärder för att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, att nå kommunfullmäktiges prioriterade mål samt nämndens resultatmål. I samband med läsårsavslutningen upprättar rektor en rapport över vilka resultat och förslag till förbättringar som det lokala kvalitetsarbetet har lett fram till. Rektor bestämmer hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken på sin enhet och när de olika uppföljningarna och analyserna genomförs under läsåret. Nämndbudget 2016 7 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Analysgrupper Som ett led i förvaltningens arbete med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet har förvaltningschefen beslutat att införa förvaltningsövergripande analysgrupper. Analysgrupperna ska ansvara för en analys av olika resultat på huvudmannanivå. Syftet med analysgrupperna är att: • • • • Utveckla analysarbetet på huvudmannanivå Bättre ta tillvara underlag från enheternas systematiska kvalitetsarbete Stärka dialogen mellan skolenheterna och huvudmannanivån Bidra till ett kollegialt lärande Analysgruppernas uppdrag är att genomföra en analys av resultat på huvudmannanivå (Kungsbacka). Rektorer gör analys för sina enheter vilket används som ett underlag. Detta uppdrag handlar om Kungsbacka nivå: Resultat på Kungsbackanivå, jämförelser enheter/likvärdighet, förslag på utvecklingsområden Nämndbudget 2016 8 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter ... Nämndbudget 2016 9 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök ... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget 2016 10 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget 2016 11 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 5 Nämndens omvärldsanalys Elevtalen i gymnasieskolorna har nått lägsta nivå och kommer nu att stiga Andelen elever som har sökt sig till Kungsbackas skolor har ökat lite snabbare än prognos både inom gruppen egna kommunungdomar och även från andra kommuner, cirka 700 st. En stor andel är från Mölndal. Den ökningen har inneburit att antalet elever kommit att stiga snabbare än beräknat. Prognosen från år 2012 var att minskningen av elever skulle nå sin lägstanivå med cirka 350 elever fram till läsåret 2014/2015/2016 för att sedan öka. Det innebar då att en del lokalyta frigjordes en tid fram till 2019. Läsåret 2014/15 var det 2700 elever i kommunens tre gymnasieskolor. År 2019 enligt prognos så kommer antalet att vara cirka 2900 st. Framöver är utmaningen att skap lokalyta för den gymnasieskola och program som eleverna söker. Hur elever söker är svårt att förutsäga och en utmaning i planeringen är att kunna antaga alla elever som söker de egna gymnasieskolorna. Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvs gymnasium och Beda Hallbergs gymnasium har en stor attraktionskraft för nya elever. Gymnasieskolorna bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete för att förbättra konkurrenskraften och genomför olika marknadsföringsaktiviteter. Elevernas val av andra än kommunens egna skolor och andra alternativa utbildningar är en utmaning att jobba vidare med. Eventuella nyetableringar fram till år 2020 av friskolor i kommunen och GR kan även det påverka elevernas val en del och därmed elevtalen på gymnasieskolorna. Arbetsmarknadsläget Svensk ekonomi och arbetsmarknad har stått emot den svaga konjunkturen i omvärlden och sysselsättningen bedöms fortsatt stiga under de kommande åren. Jobben växer fram inom de flesta yrkesområden, där bland annat vårdpersonal toppar listan över yrken där det är lättast att få jobb. Arbetsförmedlingens senaste undersökningar pekar även på en allt starkare aktivitet bland företag som säljer tjänster till andra företag. Den starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan ger dessutom fler jobb inom bland annat hotell och restaurang samt flera försäljningsyrken. Också inom hälso- och sjukvård, bygg och anläggning samt pedagogiska yrken stiger sysselsättningen i god fart. Arbetsförmedlingen slår också fast att utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för den som söker ett arbete. Trots att jobben blir fler kommer många arbetssökande att ha fortsatt svårt att etablera sig i arbetslivet, särskilt de som saknar gymnasiekompetens möter en mycket tuff arbetsmarknad. Den starkaste sysselsättningstillväxten väntas inom yrken som kräver utbildning på eftergymnasial nivå. Antalet inrikes födda i yrkesaktiva åldrar minskar och för att undvika att försörjningsbördan stiger behövs ett stort tillskott av utrikes födda. För att det ska gå att upprätthålla en lika stor sysselsättningsökning som under perioden 2005-2014 bedömer Arbetsförmedlingen att nettoinvandringen behöver uppgå till 64 000 personer per år i åldrarna 16-64 år.[1] I takt med att samhället förändras har också uppdraget och därmed kraven på kommunernas vuxenutbildning förändrats och breddats. Genom fortsatt internationalisering och ökad konkurrens mellan länder och regioner i världen ökar också flödet av varor, människor, information, tankar och idéer. Detta – tillsammans med den digitala erans mobilitet och transparens – driver upp både förändringshastighet och komplexitet i samhälle och arbetsliv. Vi rör oss mot en alltmer ”raplex” verklighet (rapidly changing, increasingly complex) där branscher, jobb och yrkesroller förändras i ett rasande tempo. Kunskapskraven och behovet av Nämndbudget 2016 12 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun specialisering ökar i alla sektorer. Många ”enkla” arbeten försvinner – till utlandet, eller in i snabbt växande ”automatiserade sektorn” – samtidigt som nya skapas. När samhällets och arbetslivets förändringstakt drivs upp, förändras också värdet av olika kunskaper och kompetenser allt snabbare. Vi börjar nu se hur jobbcyklerna är kortare än utbildningscyklerna, d.v.s. att den kunskap man tillgodogör sig under en utbildning till del är irrelevant när utbildningstiden väl är slut. Att allt färre människor kommer kunna utbilda sig för ett helt yrkesliv på en gång pekar på vuxenutbildningens avgörande roll i framtiden. Vuxna människor kommer behöva karriärväxla i allt större omfattning, längre upp i åldrarna, utbildas oftare, och tränas mer effektivt mot specifika yrkesroller och förmågor än idag. Vuxenutbildningen fyller en allt viktigare funktion i samhället eftersom den möter de stora framtidsutmaningarna. Det finns alla möjligheter för vuxenutbildningens aktörer att ta på sig en ledartröja för att möta dessa. Det kräver dock ett stort mått av framsynthet och mod att våga ändra på gamla strukturer som framstår som allt trögare i förhållande till ett snabbt föränderligt arbetsliv.[2] Samhällsutvecklingen och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet och alla de valmöjligheter som finns. Att göra val inför framtiden är en pågående process och studie- och yrkesvägledning är en grundläggande del i det livslånga lärandet och ett viktigt stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Det föränderliga samhället och de ökade kraven ställer också en ökad efterfrågan på vägledarkompetens för att stödja individen inför en valsituation. Efterfrågan i sin tur bidrar till att studie- och yrkesvägledaren finns med i flera sammanhang, något som också bidrar till ökade samt nya målgrupper. I skollagen (2010:800) är rätten till garanterad studie- och yrkesvägledning inskriven. Det innebär att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av studie- och yrkesvägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som ska påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Att kvalitén på studie- och yrkesvägledning för alla elever säkerställs är numera tydligt fastställt, som hela skolans gemensamma ansvar. Ett arbete som kommer att ta tid och kräva ett gemensamt engagemang. Entreprenörskap och samverkan skola-arbetsliv Den snabba tekniska utvecklingen och den höga internationaliseringsgrad som vi ser idag och framöver ställer höga krav på framtidens kompetens. Eleverna måste förberedas för arbeten som idag inte existerar, för att de ska kunna lösa problem som vi ännu inte känner till, med teknik som idag inte är uppfunnen. Detta kräver att eleverna rustas med goda förutsättningar genom satsningar på entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Det handlar om att bygga broar och öka förståelsen mellan skola och omvärld, att inspirera eleverna till kreativitet och nytänkande och att förankra den dagliga undervisningen till verkligheten utanför skolan. En viktig faktor för att näringslivet ska få tillgång till medarbetare med relevant kompetens och för att framtida medarbetare ska få någon form av arbetslivserfarenhet, är utökad samverkan mellan utbildning och näringsliv. Företagen får möjlighet att säkra sin framtida kompetensförsörjning och elevernas kunskaper om branscher, olika yrken och företagande ökar vilket skapar bättre förutsättningar för deras framtida arbetsliv och val. Det har visat sig att de elever som läser på utbildningar som har ett nära samarbete med företag och andra arbetsgivare i högre grad får en anställning efter avklarad utbildning och att de dessutom känner en högre motivation och meningsfullhet när de gör något "på riktigt" i sin utbildning. Nämndbudget 2016 13 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Under kommande år kommer konkurrenssituationen kommuner emellan att bli än mer påtaglig, då antalet utbildningsplatser är långt fler än antalet ungdomar. Att satsa på entreprenöriellt lärande och samverkan skola-omvärld kan komma att bli en avgörande framgångsfaktor. På det viset kan Kungsbacka bli en än mer attraktiv skolkommun – helt i enlighet med Kungsbackas vision. [1] Arbetsförmedlingen – Prognos för Arbetsmarknaden 2015-2016, URA 2015:4 [2] Kairos Future AB – Framtidens Vuxenutbildning 2014 Aktivitetsansvaret Det kommunala informationsansvar som i dag finns, där kommunerna ska hålla sig informerade om ungdomar under 20 år som inte har en gymnasieexamen, övergick i januari 2015 i ett kommunalt aktivitetsansvar (KAA). Där tydliggörs nu att ansvaret omfattar ungdomar som har fullgjort sin skolplikt, inte fyllt 20 år och som inte deltar i eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Det innebär att elever på ett introduktionsprogram tillhör KAA och gör att antalet ungdomar tillhörande KAA ökar markant för kommunerna. Även de snabbt ökade antalet flyktingar kan komma att påverka antalet unga inom KAA. Det blir angeläget att hitta snabba kommunikationsvägar för att lokalisera dessa ungdomar samt möjliggöra studier så snart som möjligt. Det ställs i och med införandet av KAA högre krav på systematisk dokumentation och uppföljning. För att säkerställa en kvaliten är kommunerna från och med augusti 2015 ålagda att kontinuerligt redovisa dokumentation och uppföljning till SCB. Aktivitetsansvarets insatser ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning, men det kan också handla om att finna en väg till en tryggad försörjning innan han eller hon är redo att gå tillbaka till sina studier. Då de statliga anslagen under våren 2015 minskade stängde vuxenutbildningen för alla ungdomar med studiebevis. Det innebar att inga studievägar förutom folkhögskola stod öppen och KAA hade därmed svårt att fullfölja sitt studiemotiverande uppdrag. Från oktober 2015 öppnande vuxenutbildningen åter för studiebevis. Statsbidrag ska riktas till skolor med störst behov Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att föreslå en praktiskt användbar fördelningsnyckel för att statsbidrag bättre ska kunna fördelas mellan skolor som är i behov av riktade utvecklingsinsatser. Regeringens anser att staten behöver ta ett större ansvar för att fler skolor där behoven är stora ska ges bättre möjlighet att ta del av medel som syftar till ökad likvärdighet, höjd utbildningskvalitet och förbättrade kunskapsresultat än vad som är möjligt i dag. Resurser bör fördelas så att de huvudmän för grund- och gymnasieskolor samt grundsär- och gymnasiesärskolor med störst behov av riktade statsbidrag och andra satsningar får möjlighet att ta del av dessa. Skolverket har därför fått i uppdrag att ta fram en praktiskt användbar fördelningsnyckel som ska ta sin utgångspunkt i hittillsvarande utveckling när det gäller kunskapsresultat och förutsättningar, men även, så långt möjligt, beakta den framtida utvecklingen. Fördelningsnyckeln ska användas vid bedömningen av hur bidrag för olika satsningar ska fördelas mellan skolor, t.ex. statsbidrag som syftar till att öka likvärdigheten mellan skolor, höja utbildningens kvalitet och förbättra förutsättningarna för högre skolresultat. Nämndbudget 2016 14 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Regeringen presenterar lärarlönelyft Regeringen kommer att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom resultaten i skolan. Lärarlönelyftet ska gå till särskilt skickliga lärare och kan ge runt 60 000 lärare en lönehöjning. Besluten om höjd lön fattas lokalt. Skolhuvudmännen kan rekvirera ett genomsnitt om 3000 kr i månaden för dessa lärare som sedan fördelas lokalt. Svenska från dag ett för bättre etablering Regeringen har tagit beslut om en satsning som syftar till att asylsökande och nyanlända på anläggningsboende ska få möjlighet att lära sig svenska och få kunskap om det svenska samhället från dag ett i Sverige. Satsningen innebär att studieförbunden tillförs särskilda medel för att asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende ska få möjlighet att läsa svenska och andra kurser för att stärka sina kunskaper om det svenska samhället samt delta i verksamheter som främjar deltagande i samhällslivet. Nationellt skolutvecklingsprogram Skolverket har fått i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna ska påbörjas under 2015 och ha fokus på grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Insatserna i de nationella skolutvecklingsprogrammen ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. inom nedanstående områden. De kan dock även avse andra områden där det finns ett dokumenterat nationellt utvecklingsbehov. Insatserna kan bestå av: • • • • • • såväl riktade som generella kompetensutvecklingsinsatser för att stödja lärare och annan berörd personal i arbetet med att ge elever i behov av särskilt stöd det stöd de behöver för att kunna utveckla sina fulla möjligheter och potential (bl.a. elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), hur administrationen för lärare och rektorer kan minskas och arbetsprocesser göras mer effektiva inom skolan, arbetsformer och arbetssätt i ämnen och ämnesövergripande arbete i syfte att ge lärare fler metoder i undervisningen för att kunna anpassa undervisningen efter elevers olika behov, arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, t.ex. avseende trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, jämställdhet och normkritik, systematiskt kvalitetsarbete, med fokus på uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling, bl.a. med hjälp av befintlig statistik, och it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. När det gäller den sista punkten ska Skolverket ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration med syftet att minska lärares och rektorers administrativa arbete. Dessa insatser ska ingå i de nationella skolutvecklingsprogrammen från 2016. De nationella skolutvecklingsprogrammen ska utgå från skolans värdegrund som den anges i läroplanerna. Innehållet i de nationella skolutvecklingsprogrammen ska baseras på kurs- och Nämndbudget 2016 15 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun ämnesplanerna för de berörda skolformerna samt vetenskap och beprövad erfarenhet. Programmen ska utformas så att de skapar förutsättningar och stöd för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och skolenhetsnivå inom de identifierade områdena. När det gäller kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala verktyg och lärresurser ska dessa vara långsiktiga och ta tillvara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. I arbetet ska även den internationella utvecklingen inom området beaktas. Uppdraget ska genomföras så att de nationella skolutvecklingsprogrammen kan påbörjas hösten 2015 och införas fullt ut från och med 2016. Utredning om nationell strategi för musik- och kulturskolan Den 30 april beslutade regeringen att tillsätta en utredning om en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Uppdraget ska slutredovisas den 30 september 2016. Utredningsuppdraget består av i huvudsak följande punkter. • • • • kartlägga och beskriva den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet i Sverige, identifiera hinder för elever att delta i den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet (avgifter, utbud, köer, socioekonomisk bakgrund, kön etc.) och vilka insatser som behöver göras för att uppnå en mer jämlik musik- och kulturskola, föreslå åtgärder för hur försörjning av lärare som ska undervisa i den kommunala musikoch kulturskolan kan säkras i framtiden, och, lämna förslag till en nationell strategi för samordning och uppföljning av den kommunala musik- och kulturskolan och göra en bedömning av för- och nackdelar med att författningsreglera kommunernas ansvar för verksamheten. Flyktingmottagningen Enligt UNHCR befinner sig runt 60 miljoner människor på flykt. Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen som idag. Kriget i Syrien, förtrycket i Eritrea och oroligheter i Nordafrika gör att flera flyktingar söker sig till Sverige. T.o.m. 1 oktober 2015 har 73 079 personer sökt asyl. Under 2014 har 84000 personer sökt asyl i Sverige. För 2016 har Migrationsverkets prognos justerats till mellan 61 000 – 85 000 asylsökande. Under augusti och september har det skett en kraftig ökning av ensamkommande barn både i Europa och i Sverige. Den nya prognosen för ensamkommande barn är 9 600 – 13 000 sökande för 2015. För 2016 är prognosen 8 800 – 13 000 På Migrationsverkets anläggningar finns 10 000 personer som har fått permanent uppehållstillstånd som väntar på att få bostad i och påbörjar sitt etableringsprogram. Nya lagar och förordningar: Lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning från 1 juli 2016 Enligt lagen är en kommun skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen oavsett om det finns lediga bostäder eller inte. Regeringen har i april 2015 lämnat en proposition till riksdagen om förändringar i skollagen, där SFI föreslås upphöra som egen skolform och istället ingå i den kommunala vuxenutbildningen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016 men tillämpas från och med den 1 juli 2016. Nämndbudget 2016 16 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Enligt Eus beslut kommer 120 000 asylsökande att fördelas från Grekland, Italien och Ungern till andra EU-länder. Fördelningen görs i enlighet med ländernas storlek, rikedom, arbetslöshet och tidigare flyktingmottagning och Sverige kommer att ta hand om 4469 asylsökande. Den fördelningsmodellen kommer att fortsätta under 2016 också. Flyktingströmmen gör att Migrationsverket upphandlar asylplatser över hela landet. Kungsbacka har ett transitasylboende med 30 platser och flera företagare har hört av sig och visat intresse att öppna asylboenden i kommunen. Kungsbacka, som ligger i närheten av mottagningsenheter i Mölndal är mycket intressant för etablering av Migrationsverkets anläggningar. Nämndbudget 2016 17 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Nämndbudget 2016 18 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 7 Nämndens inriktning Lärandet är baserat på förståelse och kunskap. Samverkan, helhetssyn och meningsfullhet skall prägla verksamheterna. Alla medarbetare respekterar varandras kompetens, skyldigheter och ansvar i skolvardagen. Alla anställda i förvaltningen ska ha kunskaper om mångfald och olika människors olika förutsättningar att nå målen i våra verksamheter. Ingen ska diskrimineras med avseende på kön, sexuell läggning, identitet, etnisk, politisk och religiös tillhörighet eller social och kulturell bakgrund, inte heller p.g.a. förmåga eller prestation. Vårt motto: Alla lika, Alla olika. Skolans personal har ansvar för att upprätthålla lugn och ordning i skolmiljön, samt stödja elevernas rätt till inflytande över sin utbildning och stärka deras ansvarstagande för sina studier. I sin yrkesutövning bemöter skolans personal eleverna med respekt för deras person och integritet samt skyddar varje individ mot skada, kränkning och trakasserier. Nolltolerans mot kränkningar, hårt språk, våld och droger gäller i alla våra verksamheter. Gymnasiesärskolan i Kungsbacka ska ge eleven förutsättningar att fördjupa och utveckla sina kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid. Hållbar utveckling är ett av nämndens strategiska områden kopplat till visionen. Skolorna ska därmed intensifiera arbetet med läroplanens mål att införa miljöperspektivet i undervisningen. Enheterna ska även bedriva ett systematiskt miljöarbete med utgångspunkt från kommunens miljömål. Förvaltningen skall vara en flexibel organisation som är beredd och reagerar snabbt på förändringar i vår omvärld. Vårt förhållningssätt gentemot våra brukare samt våra värderingar som vi utgår ifrån, uttrycks numera även i vår pedagogiska vision (framarbetad av personalen på gymnasierna och Komvux): Med motivation, lust och självkänsla som ledord, skapar vi tillsammans en skola där alla får växa Kunskaper och färdigheter i ett sammanhang ger eleverna förutsättningar att lära livet ut Våra elever ska våga engagera sig, ta ansvar och initiativ för att se framtidens möjligheter. Nämndbudget 2016 19 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder • • • • samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder • • arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. Nämndbudget 2016 20 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8.1 Ökat inflytande Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Andelen gymnasielever som är nöjda med elevinflytandet Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 45 49 50 50 72% 80% 80% 80% 8.2 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 57 62 63 64 90% 90% 90% 90% Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 94% 95% 96% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 78% 79% 80% Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Andel gymnasieelever som upplever att de får ett gott bemötande 8.3 God livskvalitet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Utfall 2014 Mätning Nämndbudget 2016 21 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8.4 Minskad användning av droger Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Användning av droger bland ungdomar ska minska Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol 93% 89% 90% 90% Luppen vart tredje år. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker 95% 93% 95% 95% Luppen vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika 92% 90% 95% 95% Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 67 67 68 68 Mätning 8.5 Trygg kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 8.6 Stimulerande kultur och fritid Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 90 90 91 91 Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid 83 84 85 86 Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som är nöjda med sin fritid 94 95 95 95 7,8% 7,9% 8% 8,1% Mätning SCB:s medborgarundersökning Nämndbudget 2016 22 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8.7 Företagsvänlig kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt 63 65 68 70 Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat 3,3 3,6 3,7 3,8 Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd 2,2% 2,4% 2,3% 1,9% Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel ungdomar i arbetslöshet 8,4% 7% 7,5% 8% Mätning 8.8 Minskat försörjningsstöd Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd 8.8.1 Ungdomsarbetslösheten skall minska Beslutats av 8.8.2 Mottagningen och integrationen av nyanlända ska vara av hög kvalitet Beslutats av Utfall 2014 Mätning Kursdeltagare på 2C, som fått godkänt - antal elevtimmar 309 Andel utrikesfödda i arbetslöshet 8,7% Kursdeltagare på 3D, som fått godkänt - antal elevtimmar 192 Nämndbudget 2016 23 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8.9 Minskad energianvändning Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 168 155 150 145 Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 26% 30% 35% 38% Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2, graddagskorrigerad 8.10 Ekologiska livsmedel Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel 8.11 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 0,9% -2,5% -2,5% -2,5% Nämndbudget 2016 24 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8.12 Bra utbildningar Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor. 94,1% 100% 100% 100% Andel elever med slutbetyg från gymnasiesärskolans nationella program 71% 100% 100% Andel som anser att skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer. 56% 65% 70% 75% 85,4% 90% 90% 91% Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor. Andelen studerande vid grundläggande vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser Andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser 90% Målvärdena för andelen studerande vid grundläggande och gymnasial vuxenutbildning är att andelen som uppnått minst betyget E på genomförda kurser är högre än riket. 8.12.1 6 månader efter avslutad yrkeshögskoleutbildning ska 95 % av de studerande vara sysselsatta inom det område som utbildningen avsåg Beslutats av Mätning Andel sysselsatta efter avslutad yrkeshögskoleutbildning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 69% 95% 95% 95% 8.12.2 Undervisningen skall utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt och stimulera lusten att lära Beslutats av Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel som anser att skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer. 56% 65% 70% 75% Andel som anser att det finns utrymme att tänka fritt och att testa nya idéer 76% 80% 80% 80% Mätning Nämndbudget 2016 25 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8.13 Attraktiv arbetsplats Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Utfall 2014 Mätning Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 6,8 Jämix, antal poäng, max är 180 poäng 83 87 89 91 Medarbetarindex Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning 66 68 70 72 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel heltidsanställda 85% Andel arbetstid som utförs av timavlönade 1,5% 7,5 8.13.1 Förvaltningen ska ha en hög attraktionskraft för nya medarbetare Beslutats av 8.13.2 Medarbetare ska uppleva att de har en rimlig arbetsbelastning Beslutats av Mätning Index för arbetsbelastning Utfall 2014 Målvärde 2016 58 60 62 8.13.3 Medarbetarna ska uppleva att de har en god arbetsmiljö Beslutats av Mätning Index för arbetsmiljö Utfall 2014 Målvärde 2016 56 58 Målvärde 2017 Målvärde 2018 60 8.14 Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade Beslutats av Mätning Andel verksamheter som är miljöcertifierade Nämndbudget 2016 26 Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 40% 100% 100% 100% Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige 9.1.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar Kommunfullmäktiges formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.2 Värdskap i toppklass Kommunfullmäktiges formulering Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt – kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att ”värdskap i toppklass” uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. ”Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl!” Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.3 Direktiv försörjningsstöd Kommunfullmäktiges formulering Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Nämndbudget 2016 27 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Samordningsansvarig nämnd Individ & Familjeomsorg 9.1.4 Direktiv praktikplatser Kommunfullmäktiges formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning 9.2 Direktiv från nämnden 9.2.1 Kulturskolans utbud och aktiviteter skall vara tillgängliga för alla barn i kulturskolans målgrupp. 9.2.2 Kulturskolan skall verka för nya arbetsformer samt erbjuda ett varierat och efterfrågat utbud av kurser. 9.2.3 Made by Kungsbacka ska fortsätta att utvecklas som plattform för samverkan skola-omvärld och vara länken mellan skolorna, skolledarna och pedagogerna i deras samverkansarbete. Made by Kungsbacka ska vara ett stöd i arbetet samt en inspirationskälla främst genom att dela alla verksamheters entreprenöriella, kreativa och samverkande processer och synliggörande av den ”röda tråd” av entreprenörskap som ska genomsyra vårt skolsystem 9.2.4 Förvaltningen får uppdrag att se över hur yrkesutbildningarnas attraktionskraft kan öka. I arbetet ska kontakter tas med berörda branscher 9.2.5 Förvaltningen får i uppdrag att se över organisation, innehåll och resurser för introduktionsprogrammen. 9.2.6 Studie- och yrkesvägledarna och skolorna skall fortsätta utveckla samverkan och samarbetet för att stärka elevernas förmåga att göra väl underbyggda studie- och karriärval. 9.2.7 Förvaltningen skall tillsätta samtliga karriärtjänster Nämndbudget 2016 28 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Område Beskrivning Gymnasieskola Du ska erbjudas ett allsidigt sammansatt utbud av kurser och utbildningar. Du ska känna dig trygg tillsammans med lärare, övrig personal och med kamraterna. Du ska mötas av kunnig personal och behöriga lärare. Du ges möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för ett livslångt lärande. Du ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler för din undervisning och övriga verksamhet. Detta gäller, till exempel, laborationssalar, idrottssalar och skolbibliotek. Du ska, vid sidan av din mentor, ha tillgång till resurser som kan bistå dig utifrån dina behov och önskemål, till exempel skolsköterska, skolkurator, studie- och yrkesvägledare, skolbibliotekarie Kompetenscentrum Du ska mötas av kunnig personal och behöriga lärare. Du ges möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för att söka ett arbete samt ett livslångt lärande. Du ska erbjudas ett allsidigt sammansatt utbud av kurser, utbildningar och insatser. Du ska känna dig trygg tillsammans med personal, lärare och med kamraterna. Du ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler för din undervisning och övriga verksamhet. Du ska ha tillgång till resurser som kan bistå dig utifrån dina behov och önskemål, till exempel studie- och yrkesvägledare, arbetslivssekreterare, studieplanerare, lärare med flera. Nämndbudget 2016 29 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Resursmått Delområde Gymnasieskola Vuxenutbildning Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 Kostnad per gymnasieelev folkbokförd i kommunen 110 553 108 685 119 960 Kostnad per gymnasieelev i kommunens skolor 111 418 107 400 Kostnad per gymnasieelev för lokaler 26 700 22 700 Kostnad per heltidsstuderande på gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser (inkl. köpt utbildning) 46 357 Kostnad per heltidsstuderande på grundläggande vuxenutbildning (inkl. köpt utbildning) 55 031 Kostnad IKEVuxenutbildning Kostnad genomförda poäng på Gymnasial nivå Kostnad genomförda poäng på grundläggande nivå Kulturskolan Kostnad för Kulturskolan per invånare 7-15 år 2 621 Gymnasiesärskolan Kostnad per elev i gymnasiesärskolan (exkl. lokaler och skolskjuts) 315 437 Arbetsliv Kostnader för kommunala arbetsmarknadsåtgärder, kr/invånare 273 Utbildning i svenska för invandrare-SFI Kostnad genomförda närvarotimmar på SFI Nämndbudget 2016 30 2 628 211 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 11.2 Prestationsmått Delområde Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Antal gymnasieelever i kommunens skolor 2 530 2 711 Andel folkbokförda gymnasieelever i kommunens egna skolor 64,2% 66,6% Antal folkbokförda gymnasieelever 2 993 3 070 Lärartäthet i gymnasieskolan, antal elever per lärare (Heltidstj) 11,4 12,2 Individer på gymnasial nivå 1 830 2 181 5 938 6 617 296 267 442 911 475 765 Deltagare som anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal 421 222 Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal 368 349 Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 24 år eller yngre, andel 21% 24% Antal elever i Kulturskolan 1 837 1 859 Antal elever i gymnasiesärskolan 54 45 Lärartäthet gymnasiesärskolan, antal elever per lärare (heltidstj) 3,2 2,9 Antal elever inom SFI 254 257 Antal kursdeltagare på SFI 319 347 Riket 2014 52,1% Gymnasieskola 11,9 Individer på grundläggande nivå Kursdeltagare på gymnasial nivå Vuxenutbildning Kursdeltagare på grundläggande nivå Genomförda poäng på Gymnasial nivå Genomförda poäng på grundläggande nivå Arbetsliv Kulturskolan Gymnasiesärskola Svenska för invandrare Nämndbudget 2016 31 4 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Att notera gällande andel deltagare som är 24 år eller yngre inom arbetsmarknadsverksamheten: Inom ramen för gemensam verksamhet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen (Projekt Entré) har utöver redovisat statistik ytterligare 500 unga vuxna arbetats med under deras första 90 dagar av arbetslöshet. 11.3 Effektmått Delområde Nyckeltal Andel folkbokförda elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år Effektivitetsindex: gymnasieskola Gymnasieskola Genomsnittligt betygspoäng i kommunens gymnasieskolor Nöjd-Kund-Index. NKI (Gymnasieskolan) Trygghetsindex Vuxenutbildning Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 87% 87,8% 78,3% 13 955 13 487 25 186 13,7 14 14 69 68 98% 98% Andel folkbokförda gymnasieelever som tagit examen inom 3 år 74% 63% Andel gymnasielever som tagit examen inom 3 år 74% 63% Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs 54% 60,3% Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser som slutfört kurs 74,2% 78,3% Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta, andel 26% 29% Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat studera, andel 9% 8% Arbetsliv Nämndbudget 2016 32 70,3% Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 12 Personalfrågor med kommentarer 12.1 Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke Gymnasie och Vuxenutbildning är en förvaltning med nära 500 medarbetare. Vi arbetar i en miljö med många kompetenta och professionella människor. Inom förvaltningen erbjuds omväxlande, självständiga och utvecklande arbeten. Vi är en del i samhällets utveckling och fyller en viktig funktion. Därför är det inte så konstigt att våra medarbetare upplever sitt arbete som värdefullt, meningsfullt och utvecklande (utifrån resultatet av medarbetarenkät 2014) Tillsammans arbetar vi exempelvis för utveckling av ungdomars och vuxnas kunskaper och färdigheter. Vi bidrar till att barn och ungdomar får möjlighet att utveckla sin kreativa förmåga och får en meningsfull sysselsättning. Vi arbetar också med att samordna mottagning av nyanlända. Det mesta av vårt arbete utförs i kontakt med människor. För att på bästa sätt kunna möta behovet hos våra elever och deltagare är kompetensutveckling ett naturligt inslag i verksamheten. För oss är det viktigt att vara en attraktiv arbetsplats och kunna erbjuda våra duktiga medarbetare utvecklingsoch karriärmöjligheter. Därför satsar vi bland annat på kompetensutvecklingsinsatser och karriärtjänster. Vi har en hög andel heltidsarbetande medarbetare. Våra medarbetare berättar ofta för vänner och bekanta om sitt arbete i positiva ordalag, och man ser fram emot att gå till jobbet (medarbetarenkät 2014). Våra arbeten är utmanande och inte sällan svåra – men viktiga. Hos oss utförs arbete som gör skillnad. 12.2 Medarbetarenkät Nyckeltal Utfall 2014 Arbetsmiljö 6,3 Ledarskap 7,4 Medarbetarskap 7,5 MMI, motiverad medarbetarindex 67 HME, hållbart medarbetar engagemang 80 Framgångsfaktorer/lojalitet 6,8 Rekommendationsvilja -1 Medarbetarenkäten 2014 visar generellt på en försämring i förhållande till föregående mätning. Exempelvis uppmättes ett lägre värde för motiverad medarbetarindex, som är ett övergripande mått på hur motiverade och nöjda medarbetarna är i sitt arbete. Likaså har resultatet för arbetsmiljö försämrats, både avseende den fysiska arbetsmiljön och de psykosociala delarna. Måttet på arbetsbelastning ligger kvar på samma nivå, dock med ett sämre värde än kommungenomsnittet. Framför allt upplever relativt många medarbetare att belastningen inte är påverkningsbar eller att det finns möjligheter till återhämtning. Uppfattningen om ledarskapet i förvaltningen har däremot förbättrats något sedan föregående Nämndbudget 2016 33 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun mätning, och är därmed den faktor av 14 som förändrats till det bättre. Merparten av medarbetarna har förtroende för sin chef. Inom samtliga områden har dock förvaltningen ett sämre mätvärde än kommungenomsnittet och det kan konstateras att förvaltningens trend är negativ. Ett behov av åtgärder föreligger. Prioriterade områden är framför allt arbetsbelastning och arbetsmiljö, och varje verksamhet har gjort handlingsplaner, och arbetar med uppföljning och fortsatt utveckling. 12.3 Personalmått Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen, som är ett mått på andel sjukfrånvarotimmar i förhållande till den totala arbetade tiden, uppgår under delårsperioden 2015 till 4,1 %. Den skiljer sin inte åt mellan könen, vilket är anmärkningsvärt då det normala förhållandet är en högre sjukfrånvaro bland kvinnor. Jämfört med tidigare år kan konstateras att trenden är en ökande sjukfrånvaro. Jämfört med kommunen i sin helhet, som har en sjukfrånvaro på nära 7 %, är sjukfrånvaron för förvaltningen emellertid fortfarande relativt låg. Anmärkningsvärt är möjligen att männens sjukfrånvaro i förvaltningen är jämförbar med kommungenomsnittet, medan kvinnornas är betydligt lägre, vilket är en följd av att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan könen bland förvaltningens medarbetare. Det bör i sammanhanget beaktas att tendensen med en ökad sjukfrånvaro de senaste åren är densamma även regionalt och nationellt, vilket gör det svårt att utifrån statistiken göra självklara kopplingar till exempelvis arbetsmiljön i förvaltningen. Icke desto mindre kan finnas anledning att beakta den negativa trenden mot bakgrund av ett försämrat resultat i medarbetarenkäten, med avseende på bland annat arbetsbelastning och arbetsmiljö. Inom förvaltningens verksamheter pågår ett arbete med att komma tillrätta med brister som uppmärksammats i samband med medarbetarenkäten. Det har dessutom påbörjats ett arbete med riskinventering utifrån krav som ställts från Arbetsmiljöverket med uppmärksammat behov av hög arbetsbelastning för rektorer och lärare. Vad gäller medarbetare som arbetar heltid är andelen i förvaltningen 85 %, vilket innebär samma nivå som vid motsvarande tidpunkt år 2014. Förvaltningen har därmed en relativt sett hög andel heltidsarbetande medarbetare; jämfört med samtliga anställa i kommunen där andelen är 71 %. Männen arbetar heltid i högre utsträckning än kvinnorna, även om skillnaden minskat de senaste åren. År 2015 skiljde det sju procentenheter (89 % av männen, respektive 82% av kvinnorna) mellan könen vid mätdatum i juli, medan skillnaden två år tidigare uppgick till tio procentenheter. De specifika förutsättningar som råder inom utbildningsområdet, med krav på behörigheter, och tjänster med undervisning inom särskilda ämnen, minskar ibland möjligheten att alltid kunna erbjuda heltidssysselsättning för våra medarbetare, även om så är intentionen. Utfall 2014 Utfall 2015 Andel heltid 85% 85% Andel kvinnor som har heltid 82% 82% Andel män som har heltid 91% 89% Andel deltid 15% 15% Andel kvinnor som har deltid 18% 18% Nyckeltal Nämndbudget 2016 34 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Utfall 2014 Utfall 2015 9% 11% Sjukfrånvaro Totalt 3,7% 4,1% Sjukfrånvaro Kvinnor 4,2% 4,1% Sjukfrånvaro Män 2,8% 4,1% Totalt antal anställda 538 499 Andel anställda kvinnor 61% 63% Andel anställda män 39% 37% Korttidssjukfrånvaro Kvinnor 1,3% 1,6% Korttidssjukfrånvaro Män 0,9% 1,5% Långtidssjukfrånvaro 2,6% 2,6% 3% 2,5% Långtidssjukfrånvaro Män 1,9% 2,6% Korttidssjukfrånvaro 1,1% 1,5% Medarbetare yngre än 30 år 4% 2% Medarbetare 30 - 39 år 22% 20% Medarbetare 40 - 49 år 32% 34% Medarbetare 60 år och äldre 12% 13% Medarbetare 50 - 59 år 29% 30% Frisknärvaro 78% 77% Frisknärvaro Kvinnor 75% 75% Frisknärvaro Män 82% 79% Nyckeltal Andel män som har deltid Långtidssjukfrånvaro Kvinnor Nämndbudget 2016 35 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 9 juni 2015 om Kommunbudgeten 2016 och plan 2017-2018. Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2016 och sammandrag investeringsbudget 2016-2020. 13.1 Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut 2014 Gemensam verksamhet Budget 2015 Budget 2016 27 918 30 222 30 137 326 867 315 369 319 739 Vuxenutbildning 23 835 24 415 24 808 Kulturskola 20 961 20 859 20 939 Arbetsmarknadsåtgärder 10 887 13 948 14 155 -271 0 - 410 197 404 813 409 778 Gymnasieverksamhet Flyktingmottagande Summa I bokslut för 2014 finns 2014 års löneökningar och helårseffekt för dessa finns med i 2015 års budget. Löneökningarna för 2015 finns inte med i budgetramen ovan men de uppgår till ca 10 693 tkr, ramen för 2015 inklusive löneökningar 2015 blir 415 504 tkr. Kompensation i budget 2016 för helårseffekt löneökningar 2015 uppgår till 14 202 tkr, ramen för 2016 inklusive löneökningar 2015 uppgår till 423 979 tkr. Budget för löneökningar 2016 kommer tillskjutas nämnden under året 2016. Kommentar till ramfördelning driftbudget Kommunfullmäktige beslutade 9 juni om Kommunbudgeten 2016 och plan 2017-2018. Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2016 och sammandrag investeringsbudget 2016-2020. Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-09 § 71 att tilldela nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning 409 776 tkr varav f.n. 76 370 tkr avser interna kostnader för tjänsteköp från förvaltningen för Service. Justering av internhandeln med Service görs med indexuppräkning samt eventuella volymförändringar som görs av förvaltningen. De interna kostnader som ingår i ramen är 1 149 tkr och avser interna överenskommelser mellan Kultur och turism, fritid, förskola och grundskola. Den tilldelade budgetramen innehåller medel för volymökningar. För att fastställa vilka volymer nämnden kommer att ha för budgetåret 2016 görs beräkningar med befolkningsprognos som underlag. Det är antalet elever i gymnasieutbildning, kulturskola och vuxenutbildning som är nämndens ansvar. Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Gymnasie & Vuxenutbildningen. Volymuppräkningen för utbildning i gymnasieskolan har skett med en beräkningsfaktor av 77,8 procent per elev 16–19 år. Volymuppräkningen för Komvux har gjorts med en beräkningsfaktor av 1,5 procent av 20–64 år. Volymuppräkningen för musik- och kulturskola har gjorts med en beräkningsfaktor av 42,6 procent av 6–15 år. Ersättningen är cirka 20 % av enhetskostnaden som är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun, samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Antal elever till fastställda ersättningsnivåer ska rymmas inom nämndens nettoram och kan Nämndbudget 2016 36 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun innebära effektiviseringskrav för verksamheten i både egen och fristående regi. Volymförändring 2016 2017 2018 Gymnasieutbildning 64 61 181 Kulturskola 258 137 31 Vuxenutbildning 348 428 337 I ramen ingår 703 tkr avseende volymförändringar och 2 640 tkr avseende nettoprisförändringar. Av volymförändringarna ges Vuxenutbildningen 203 tkr och Kulturskolan 100 tkr i volymökningar. Gymnasieutbildningen ges 400 tkr. Övriga förändringar och tillägg Nämnden för Gymnasie- och Vuxenutbildning har i ramen även tilldelats 1 500 tkr för studiehandledning av nyanlända samt 227 tkr för höjda arbetsgivaravgifter för unga. Nämnden fastställer budget per verksamhet. Därigenom anger nämnden vilka budgetramar som ska gälla under det kommande budgetåret på verksamhetsnivå. Budgetansvar Budgetansvaret inom nämnden ligger på förvaltningschef, verksamhetschef samt respektive enhetschef och rektor. Resursfördelning Nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning fördelar ramarna till verksamheterna utifrån en resursfördelningsmodell som till största delen utgår ifrån hur nämndens budget beräknas. I gemensam verksamhet ingår nämndverksamhet, studie- och yrkesvägledning, gemensam verksamhet på Kompetenscentrum samt förvaltningens stab. Budgeten för den gemensamma verksamheten beräknas utifrån föregående års budget med tillägg för pris- och löneuppräkning. Gymnasieutbildning består av gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, både i kommunal regi och interkommunal handel samt friskolebidrag. Budgeten för gymnasieutbildning justeras årligen med volymförändring i åldern 16-19 år med tillägg för pris- och löneuppräkning. De kommunala gymnasieskolorna, Beda Hallbergs gymnasium, Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium ersätts med en elevpeng vilken varierar i belopp beroende på vilket program eleven läser. Elevtalen per program och skola budgeteras under hösten året innan och stäms sedan av månadsvis under budgetåret och vid årets slut görs en slutgiltig avstämning i skolornas bokslut. Elevpengens storlek fastställs inför varje budgetår och tillägg för pris- och löneuppräkning görs därför inte under året. Gymnasiesärskolans budget för respektive skola beräknas dels utifrån antal elever och dels utifrån elevernas behov av stöd och hjälp med bland annat kommunikation, förflyttning, måltider och aktiviteter. Tillägg görs för pris- och löneuppräkning. Budgeten för interkommunal ersättning och friskolebidrag beräknas på liknande sätt som budgeten för de kommunala gymnasieskolorna med elevpeng och en prognos över antalet elever på respektive program. För interkommunal ersättning beräknas dels antalet elever från annan kommun som studerar i en kommunal gymnasieskola i Kungsbacka och dels antalet elever från Kungsbacka som studerar i en skola i en annan kommun eller region. För elever i behov av omfattande särskilt stöd finns möjlighet för både kommunala och Nämndbudget 2016 37 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun fristående gymnasieskolor att ansöka om tilläggsbelopp. För 2016 finns i ramen för gymnasieverksamhet de 1 500 tkr för ökad studiehandledning för nyanlända som nämnden tilldelats. Vuxenutbildning innefattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux, svenska för invandrare samt yrkeshögskoleutbildning. Vuxenutbildningens budget justeras även den årligen med volymförändring i ålderskategorin 20-65 år och tillägg görs för pris- och löneuppräkning. Budgeten för grundläggande vuxenutbildning samt särvux beräknas utifrån antal elever och elevpeng med tillägg för prisjusteringar. Den gymnasiala vuxenutbildningen, Svenska för invandrare (SFI) samt Svenska som andraspråk (SAS) som utförs av externa aktörer ersätts enligt prislistan i auktorisationsvillkoren för vuxenutbildningen. Ersättningen fastställs och justeras av nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning. För Yrkeshögskolans del så finansieras verksamheten med intäkter från Yrkeshögskolemyndigheten. Kulturskolans budget justeras årligen med volymförändring i ålderskategorin 6-15 år och därtill görs tillägg för prisjusteringar. Enheten för Arbetslivs budget beräknas utifrån föregående års budget med tillägg eller minskning för prisjusteringar. För 2016 har enheten fått 227 tkr för höjda arbetsgivargifter för unga. Budgeten för flyktingmottagande beräknas utifrån den ersättning vi beräknas få från Migrationsverket för mottagande av flyktingfamiljer. I budgeten för flyktingmottagande i förslaget till 2016 års nämndbudget ingår inte kostnaderna för den samordningsenhet som idag finns i förvaltningen. Budgeten kan därför komma att förändras när det är beslutat hur samordningsenheten för flyktingmottagandet ska se ut. 13.2 Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018-20 Löpande investeringar 5 288 6 800 6 800 7 000 21 000 Summa 5 288 6 800 6 800 7 000 21 000 Kommentarer investeringsbudget Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-09 att fastställa investeringsbudgeten för år 2016 till nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning till 6 800 tkr. Fördelningen av investeringsbudgeten till respektive verksamhet beslutas av förvaltningschefen och redovisas i en femårig investeringsplan. Budgetansvaret ligger på respektive verksamhetschef. Nämndbudget 2016 38 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 14 Intern kontroll 14.1 Intern kontroll Intern kontroll verksamhetsområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsekvens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Personuppgiftslagen, personregister Det är möjligt att fel inträffar och det kan få kännbara konsekvenser. Sannolikheten för att mycket allvarliga konsekvenser ska uppstå är liten, men det är ganska sannolikt att det uppstår lindriga eller försumbara konsekvenser om något inträffar. Kontroll av verksamheternas lagrade personuppgifter. Årliga stickprovskontroller på delar av verksamheten. Nämndsekreterare Återrapportering av beslut fattade på delegation Det är möjligt att fel inträffar och det kan få kännbara konsekvenser. Sannolikheten för att mycket allvarliga konsekvenser ska uppstå är liten, men det är ganska sannolikt att det uppstår lindriga eller försumbara konsekvenser om något inträffar. Brister äventyrar rättssäkerheten i offentligt styrd organisation. Kontroll av att beslut fattade på delegation rapporteras till nämnd i enlighet med rutin i delegeringsordningen. Årliga stickprovskontroller på delar av verksamheten. Nämndsekreterare Nämndbudget 2016 39 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Intern kontroll ekonomiområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsekvens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Kontroll av leverantörsfakturor Det är möjligt att fel inträffar och det kan få kännbara konsekvenser. Sannolikheten för att mycket allvarliga konsekvenser ska uppstå är liten, men det är ganska sannolikt att det uppstår lindriga eller försumbara konsekvenser om något inträffar Granskning av rutiner i e-handeln sker avseende Rekvisitioner Delegering - En person hanterar hela kedjan Strukturerade stickprovskontroller av e-handelns transaktioner. Transaktioner under två utvalda månader granskas. Sker likartat för samtliga förvaltningar. Förvaltningens controller Följsamhet av ramavtal och attestregelemente. Det är möjligt att fel inträffar och det kan få kännbara konsekvenser. Sannolikheten för att mycket allvarliga konsekvenser ska uppstå är liten, men det är ganska sannolikt att det uppstår lindriga eller försumbara konsekvenser om något inträffar Information och kontroll av att berörda har kunskap och kännedom om kommunens ramavtal och attestreglemente. Strukturerade stickprovskontroller av ehandelns transaktioner. Transaktioner under två utvalda månader granskas. Förvaltningens controller Nämndbudget 2016 40 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 15 Policys, planer och program 15.1 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige Styrdokument Beslutande paragraf/År Allmän stadga för nämnder och styrelser KF § 90/99 Policy för arbetsmiljö KF § 32/05 Policy för arbetsmiljö - bilaga med anvisningar i frågor om hälsorisker i samband med elektromagnetisk strålning KF § 129/08 Attestreglemente KF § 30/15 Policy för IT-säkerhet KF § 161/99 Policy för kvalitet KF § 101/13 Policy för lön KF § 256/10 Miljömål 2008-2015 KF § 21/08 Mål och strategier för näringslivsarbetet 2011-2014 KF § 102/10 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning KF § 254/10 Policy för Barnkonventionen 2014-2018 KF § 154/14 Policy för jämställdhet KF § 88/08 Policy för konkurrensprövning KF § 8/11 Policy för ledarskap och medarbetarskap KF § 77/05 Policy för rekrytering KF § 39/08 Arkivreglemente KF § 122/08 Regler för minnesgåvor till medarbetare och förtroendevalda KF § 169/05 Vision för Kungsbacka KF § 141/05 Policy för kommunikation KF § 11/12 Taxa för kopior och utskrifter av allmänna handlingar KF § 146/09 KF § 122/13, uppdaterad KF § 114/14 Policy för fordon Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön KF § 157/02 Biblioteksplan KF § 209/10 Kulturpolitiskt program för Kungsbacka kommun KF § 167/12 Reglemente nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning KF september 2015 Policy för upphandling KF § 164/09 Policy för upphandling- tillämpningsanvisningar KF § 164/09 Policy för lokaler KF § 233/14 Policy för internationellt arbete KF § 15/15 Policy för internationellt arbete- strategi KF § 15/15 Regler för skolskjutsar KF § 32/15 Nämndbudget 2016 41 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Styrdokument Beslutande paragraf/År Riktlinjer för handläggning av motioner KF § 71/13 Riktlinjer för stöd till vänortsverksamheten för det nordiska samarbetet KF § 16/15 Policy för rehabilitering KF § 110/09 Policy för Barnkonventionen 2014-2018-Handlingsplan KF § 154/14 15.2 Styrdokument beslutade av nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Styrdokument Beslutande paragraf/År Delegeringsförteckning § 83/2015 Samverkansavtal för Gymnasiesärskolan 2015/2016-2018/2019 §68/2014 Samverkansavtal för Gymnasieskolan 2015/2016-2018/2019 §69/2014 Samverkansavtal förvuxnas lärande inom Göteborgsregionen Samverkansavtal kring vuxnas lärande i Halland 2009-04-01 – 2009-12-31. Därefter förlängs avtalet ettor i taget om det inte sägs upp skriftligt. Lokalresursplan 2016-2020 § 83/2015 Informations- kommunikations- och medieteknisk strategi 2012-2016 § 108/17 Handlingsplan för jämställdhet, förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning 2010-2013 § 36/10 Systematiskt arbetsmiljöarbete, 2010-09-14 § 92/02 Drogpolicy skolor § 15/09 Policy för studie- och yrkesvägledningen i Kungsbacka 2013 – 2017 § 5/13 Strategi för internationalisering inom förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning § 66/14 Policy för elevers kostnader § 79/09 Dokumenthanteringsplan § 153/14 Överenskommelse med Länsstyrelsen Halland om antal anvisade flyktingar för 2014- 2015 Sponsringspolicy Nämndbudget 2016 Kommunstyrelsen § 60/12 42 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 16 Avgifter och taxor Tabell taxor och avgifter Taxa, Avgift Giltig fr o m Beslutad av, datum Anmärkning Administrativ avgift för ersatta skolkort 2013 -01-01 KF §148/2012-0523 250 kr/kort Avgift till Kulturskolan 2012 -01-01 KF §104b 2011-05-04 950 kr/termin Nämndbudget 2016 43 Nämndbudget 2016 Kungsbacka kommun Nämndbudget 2016 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning www.kungsbacka.se Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Innehållsförteckning 1 Översiktlig beskrivning av nämnden ...................................................................................... 4 1.1 1.2 1.3 1.4 Nämndens uppdrag ........................................................................................................................................ 4 Verksamhetens omfattning ............................................................................................................................. 4 Nämnd/styrelse ............................................................................................................................................... 4 Förvaltningens organisation ............................................................................................................................ 4 2 Så här styrs kommunen ........................................................................................................... 6 2.1 Så här styr nämnden ....................................................................................................................................... 7 3 Visionen visar vart vi vill .......................................................................................................... 9 4 Kommunens omvärldsanalys ................................................................................................ 11 5 Nämndens omvärldsanalys ................................................................................................... 12 6 Kommunfullmäktiges inriktningar......................................................................................... 18 6.1 Vår värdegrund, Bitt ...................................................................................................................................... 18 7 Nämndens inriktning .............................................................................................................. 19 8 Mål ........................................................................................................................................... 20 8.1 8.2 8.3 8.4 8.5 8.6 8.7 8.8 8.9 8.10 8.11 8.12 8.13 8.14 Ökat inflytande .............................................................................................................................................. 21 Bemötande och tillgänglighet ........................................................................................................................ 21 God livskvalitet .............................................................................................................................................. 21 Minskad användning av droger ..................................................................................................................... 22 Trygg kommun .............................................................................................................................................. 22 Stimulerande kultur och fritid......................................................................................................................... 22 Företagsvänlig kommun ................................................................................................................................ 23 Minskat försörjningsstöd ............................................................................................................................... 23 Minskad energianvändning ........................................................................................................................... 24 Ekologiska livsmedel ..................................................................................................................................... 24 Minskade koldioxidutsläpp ............................................................................................................................ 24 Bra utbildningar ............................................................................................................................................. 25 Attraktiv arbetsplats ...................................................................................................................................... 26 Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade ............................................................................................... 26 9 Direktiv .................................................................................................................................... 27 9.1 9.2 Direktiv från kommunfullmäktige ................................................................................................................... 27 Direktiv från nämnden ................................................................................................................................... 28 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer.......................................................................................... 29 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått ................................................................................................... 30 11.1 11.2 11.3 Resursmått.................................................................................................................................................... 30 Prestationsmått ............................................................................................................................................. 31 Effektmått ...................................................................................................................................................... 32 12 Personalfrågor med kommentarer ........................................................................................ 33 12.1 12.2 12.3 Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke .................................................................................... 33 Medarbetarenkät ........................................................................................................................................... 33 Personalmått ................................................................................................................................................. 34 13 Ekonomi med kommentarer .................................................................................................. 36 13.1 13.2 Driftbudget .................................................................................................................................................... 36 Investeringsbudget........................................................................................................................................ 38 14 Intern kontroll ......................................................................................................................... 39 14.1 Intern kontroll ................................................................................................................................................ 39 15 Policys, planer och program ................................................................................................. 41 Nämndbudget 2016 2 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning 15.1 15.2 Kungsbacka kommun Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige ........................................................................................... 41 Styrdokument beslutade av nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning....................................................... 42 16 Avgifter och taxor ................................................................................................................... 43 Nämndbudget 2016 3 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 1 Översiktlig beskrivning av nämnden 1.1 Nämndens uppdrag Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ansvarar för: • • • • • • • • Gymnasieskola och gymnasiesärskola – gymnasieutbildning av ungdomar 16-19 år Kommunal vuxenutbildning – utbildning av vuxna från 20 år och uppåt, Arbetsmarknadspolitiska insatser för kommuninvånare 20-65 år Studie- och yrkesvägledning för kommunens alla invånare Särskild utbildning för vuxna Yrkeshögskoleutbildningar Kulturskolan – för barn och ungdomar 5-20 år Samordna, utveckla och driva arbetet med flyktingmottagande, mottagande av nyanlända och ensamkommande barn och ungdomar 1.2 Verksamhetens omfattning Totalt så finns det cirka 3 860 gymnasieelever i åldern 16 - 19 år folkbokförda i kommunen. Av dessa genomför cirka 2 200 sin utbildning i kommunens gymnasieskolor. Det tillkommer drygt 500 elever från andra kommuner så totalt antalet i kommunens gymnasieskolor är cirka 2710 elever. Vuxenutbildningen har cirka 6 000 kursdeltagare. Kulturskolan har cirka 2 000 elever och runt 45 lärare. Dessutom möter Kulturskolan cirka 1 000 elever genom olika projekt i grundskolan. Antalet anställda i förvaltningen är drygt 500. 1.3 Nämnd/styrelse I Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning ingår 11 ordinarie ledamöter och 7 ersättare. Presidiet består av ordförande och 1:e vice ordförande och 2:e vice ordförande och sammanträder en gång inför varje nämndsammanträde. 1.4 Förvaltningens organisation Förvaltningen leds av en förvaltningschef med en förvaltningsstab. Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium leds av varsin verksamhetschef. Verksamhetscheferna leder enhetsansvariga rektorer, på Aranäs fyra och på Lindälv fem. Enheterna som leds av rektorer, delar skolorna i mindre skolor och inom enheterna återfinns de olika gymnasieprogrammen. Aranäsgymnasiet har sju nationella program, Introduktionsprogrammen (IM), International Baccalaureate (IB) och Gymnasiesärskolans individuella program. Från och med 2013 ingår även Yrkeshögskolan i Aranäsgymnasiets organisation. Elof Lindälvs gymnasium har tio nationella program, Introduktionsprogram och Gymnasiesärskolans nationella program. Bägge gymnasieskolorna har även en nationellt godkänd elitidrottsutbildning, (NIU). I Kungsbacka Nämndbudget 2016 4 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun bedrivs även Teknikcollege och Vård- och omsorgscollege. Nämnden startade under 2013 en tredje gymnasieskola, Beda Hallbergs Gymnasium, med idag ett hundratal elever. Fullt utbyggt är planen att det kommer att finnas 150 elever. Skolan erbjuder samhällsvetenskapsprogrammet inriktning beteendevetenskap med profil Kommunikation och ledarskap. Skolan vänder sig både till den som söker ett litet kommunalt alternativ direkt från högstadiet och till ungdomar 16-20 år som på något sätt vill tillbaka till studier och meningsfull sysselsättning. Inom Kompetenscentrum finns enheterna Vuxnas Lärande, Arbetsliv, Vägledning och Studion. Enheten Vuxnas Lärande ansvarar för samordning, beställning och uppföljning av vuxenutbildningen i Kungsbacka kommun. Kompetenscentrum leds av en verksamhetschef och respektive enhet av en enhetschef. I Kungsbacka kommun gäller kundvalssystem för gymnasial vuxenutbildning och svenskundervisning för invandrare (SFI). De studerande kan välja mellan ett stort antal utbildare/skolor med olika profilering, både privata och kommunala. Enheten för Arbetsliv arbetar främst på uppdrag av Individ- och familjeomsorgen och Arbetsförmedlingen. Målgruppen är både kommuninvånare som står långt ifrån arbetsmarknaden och invånare som inom kort har alla möjligheter att få en anställning. Oavsett i vilken situation man befinner sig i är uppdraget att på olika sätt motivera och stärka individen för att lättare kunna nå arbetsmarknaden eller börja studera. Kompetenscentrum erbjuder också studie- och yrkesvägledning. Enheten för Vägledning ansvarar för opartisk vägledning för kommunens grund- och gymnasieskolor, vuxenutbildning samt för allmänheten. Enheten Studion arbetar inom områdena grundläggande vuxenutbildning, uppdragsutbildning, utveckling av lärcentrum och lärstöd, samt särskild utbildning för vuxna. Inom nämndens ansvarsområde finns också Kulturskolan vilken erbjuder undervisning i de vanligaste instrumenten samt sång, dans, teater och konst. Kulturskolan är en frivillig och avgiftsbelagd verksamhet, öppen för alla barn och ungdomar mellan 5-20 år i Kungsbacka kommun samt bedriver rytmikverksamhet för yngre barn. Det finns även viss verksamhet för förskolebarn och vuxna. Samverkan med grundskolan sker också i stor utsträckning. Kulturskolan leds av en verksamhetschef. Nämndbudget 2016 5 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 2 Så här styrs kommunen I Kungsbacka har vi valt att styra våra verksamheter med en levande vision, tydliga mål, en gemensam värdegrund. Vi har en tydlig arbetsfördelning mellan politiker och tjänstemän. Det är politikerna i kommunfullmäktige och nämnder som bestämmer vad som ska göras och formulerar inriktning, mål och direktiv för arbetet, medan förvaltningarna bestämmer hur det ska göras i sina genomförandeplaner. Personalen och ekonomin är de tillgångar vi har för att nå dit vi vill och skapa ett bra resultat för kommuninvånarna. I slutändan är uppföljningen viktig för att se om vi når de resultat vi vill om vi följer det som politikerna beslutat om. Det här är Kungsbackas styrmodell Så här tar vi fram budgeten Nämndbudget 2016 6 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 2.1 Så här styr nämnden Övergripande styrning Styrningen i förvaltningen utgår från beslutat årshjul med planering och uppföljning. Kommunfullmäktiges mål riktas till hela förvaltningen eller adresseras till specifika verksamheter. Adressat ansvarar för att ta fram en genomförandeplan för respektive mål, alt adresserar målet vidare i sin organisation. Man ansvarar också att vid delårsbokslut och årsbokslut rapportera hur man arbetat med målet, samt redovisa vilka resultat man uppnått. Systematiskt kvalitetsarbete på verksamhetsnivå Verksamhetschefen upprättar årligen en övergripande rapport över hur verksamhetens arbete samt hur man uppfyllt adresserade prioriterade mål från kommunfullmäktige samt nämndens resultatmål. Verksamhetschefen har huvudansvaret för att de kommunala målen tas om hand i planeringen och uppföljningen. Som underlag för uppföljningen används bland annat rektorernas dokumentation. Systematiskt kvalitetsarbete på skolenhetsnivå Huvudprincipen är att rektor har ansvar för planering och uppföljning av de nationella målen. Varje rektor upprättar inför varje läsår en plan för skolenheten, en s.k. genomförandeplan. I denna ingår åtgärder för att öka måluppfyllelsen i förhållande till de nationella målen, att nå kommunfullmäktiges prioriterade mål samt nämndens resultatmål. I samband med läsårsavslutningen upprättar rektor en rapport över vilka resultat och förslag till förbättringar som det lokala kvalitetsarbetet har lett fram till. Rektor bestämmer hur det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs i praktiken på sin enhet och när de olika uppföljningarna och analyserna genomförs under läsåret. Nämndbudget 2016 7 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Analysgrupper Som ett led i förvaltningens arbete med att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet har förvaltningschefen beslutat att införa förvaltningsövergripande analysgrupper. Analysgrupperna ska ansvara för en analys av olika resultat på huvudmannanivå. Syftet med analysgrupperna är att: • • • • Utveckla analysarbetet på huvudmannanivå Bättre ta tillvara underlag från enheternas systematiska kvalitetsarbete Stärka dialogen mellan skolenheterna och huvudmannanivån Bidra till ett kollegialt lärande Analysgruppernas uppdrag är att genomföra en analys av resultat på huvudmannanivå (Kungsbacka). Rektorer gör analys för sina enheter vilket används som ett underlag. Detta uppdrag handlar om Kungsbacka nivå: Resultat på Kungsbackanivå, jämförelser enheter/likvärdighet, förslag på utvecklingsområden Nämndbudget 2016 8 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 3 Visionen visar vart vi vill Vi har en vision om hur vi vill att det ska vara att bo och verka i Kungsbacka i framtiden. Visionen pekar ut riktningen och visar vart vi vill. Alla ledare och alla medarbetare har ett ansvar att verka för att vi gemensamt når visionen. Det är de gemensamma ansträngningarna som avgör om vi kommer dit. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun Kungsbacka är en del av storstadsregionen Göteborg med dess puls, arbetsmarknad och kulturutbud, men också en del av Halland. Kommunen består även av landsbygd med dess lugnare rytm. Den unika miljön med kusten, naturen, kulturlandskapet och den vackra innerstaden, gör Kungsbacka till en attraktiv kommun att bo i. Kungsbacka skall utvecklas till en ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbar kommun. Detta sammantaget leder till det goda livet och gemenskap människor emellan. Kungsbacka kan ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati Kungsbacka är bra för invånarna såväl unga som gamla. Våra skolor skall vara bland de bästa i landet vad gäller studieresultat, funktionalitet, modernitet och miljö. I den kommunala verksamheten bemöts alla invånare med uppmärksamhet och intresse. Med utbyggnaden av bredband kan Kungsbacka ligga i spetsen och erbjuda nya möjligheter till information, insyn och demokrati. Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans Vi har nolltolerans för hårt språk, våld, kriminalitet och nonchalans oavsett om det sker i skolor, i hem, på arbetsplatser eller på gator och torg. Missbruk försöker vi stävja tidigt och ge en hjälpande hand om det trots allt går snett. Tryggheten i de sociala välfärdssystemen ska fungera och finnas till hands när vi behöver den. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen Ett levande och livligt Kungsbacka behöver en bättre balans mellan boende och arbetstillfällen. Kungsbacka skall bli ett starkare alternativ för företag som söker etablering i Göteborgsregionen. Handelsplatsen Kungsbacka blir en del av dynamiken i det moderna Kungsbacka med fler etableringar och satsning på utbildning. Nya företag och arbetsplatser skall etableras längs såväl E6 som västkustbanan. Småindustri och hantverk skall utvecklas i kommunens olika delar. Valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter Kungsbacka stad skall växa och bli ett mer framträdande nav i kommunen. Vi skall bygga tätare, mer stadslikt och högre än tidigare. Utvecklingen skall präglas av variation, valfrihet och verksamhet. Variation i stadsplanering med en nybyggnation som har mer djärv stil och arkitektur, valfrihet i bostadsutbud med fler mindre lägenheter ... Nämndbudget 2016 9 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser och restaurangbesök ... verksamhet med nya arbetsplatser inom service- och tjänstesektorn samt ett stadsliv med rika möjligheter till möten, kulturupplevelser, restaurangbesök och övernattningsmöjligheter. Ny bebyggelse skall präglas av varsamhet så att kulturvärden beaktas. Kungsbackas tillhörighet och tillgänglighet i Göteborgsregionen och Region Halland skall stärkas genom bättre kommunikationer. Flaskhalsar för både väg- och järnvägstrafiken byggs bort, och möjligheten att åka kollektivt utökas. Kungsbackaån är en tillgång vars närområde skall utvecklas till en unik miljö för boende, aktiviteter och arbete. Området längs Kungsbackaån med närhet till innerstaden, pendel och handelscentra kan skapa spännande förutsättningar för stadsliv ute och inne, som gör området känt och ger Kungsbacka profil i hela regionen. Nämndbudget 2016 10 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 4 Kommunens omvärldsanalys I omvärldsanalysen har fyra övergripande drivkrafter och fjorton säkra trender identifierats. Dessa drivkrafter och trender utgör tillsammans de förändringar i omvärlden som påverkar kommunens verksamhet. Fyra övergripande drivkrafter 1. En växande befolkning Färre unga ska försörja fler gamla, något som på sikt blir allt svårare. Detta innebär att vi har växande grupper med stora behov av särskild service. 2. Den tekniska utvecklingen Teknikutvecklingen går snabbt inom många områden och har en stark påverkan på hela vårt samhälle. Vi kan idag enkelt kommunicera med varandra över hela världen. IT-utvecklingen har medfört fler valmöjligheter på marknaden. Nya smarta och effektiva lösningar inom områden som bostäder, transporter och energi hänger till stor del ihop med teknikutvecklingen. 3. Med fokus på miljön Miljö- och klimatfrågan har kommit alltmer i fokus. Frågan prioriteras betydligt mer politiskt såväl som av näringsliv och organisationer. 4. Individen står i centrum Den enskilde individens krav och möjligheter till att fatta egna beslut i vardagen har ökat. Den ökade individualiseringen tillsammans med ökad kunskapsnivå bland invånarna höjer kraven och förväntningarna på tjänster, inte minst välfärdstjänster. Fjorton säkra trender De fyra övergripande drivkrafterna driver den globala utvecklingen framåt och påverkar därmed hela världen. Drivkrafterna driver även på de fjorton säkra trender som identifierats i omvärldsanalysen. Dessa trender påverkar Kungsbackas möjligheter till att vara en attraktiv kommun fram till år 2020. Sammanfattningsvis, samspelar drivkrafterna med nedanstående trender på så vis att de påverkar vår verksamhet med avseende på våra möjligheter att nå våra mål. 1. Ökad medvetenhet om miljö- och energifrågor 2. Kraven på kommunen ökar. Ställs ökade krav från EU, staten, länsstyrelsen, med flera 3. Att skapa ett hållbart samhälle står i centrum. Planera och bygga samhället så att det fungerar för alla 4. Individualiseringen medför ökade krav på inflytande och valfrihet 5. Den upplevda tidsbristen ökar och medför lägre tolerans för strul och misstag 6. Regionernas betydelse ökar. Större och starkare regioner växer fram och får mer att säga till om 7. Arbetsmarknaden ställer allt högre krav på kommunen och den kommunala servicen 8. Högre krav på kollektivtrafik och infrastruktur, då antalet resor mellan boende och arbete ökar 9. Ökade krav på rörlighet och platsoberoende 10. Större konkurrens om arbetskraft och arbetsplatser. Konkurrerar i en högre utsträckning om tjänster 11. Engagemanget i politiken ser annorlunda ut. Mer fokus på en eller ett fåtal enskilda frågor 12. Det ideella engagemanget ökar 13. Högre krav på kommunen som arbetsgivare 14. Ökade krav på mer smarta och enkla tjänster inom E-förvaltning Nämndbudget 2016 11 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 5 Nämndens omvärldsanalys Elevtalen i gymnasieskolorna har nått lägsta nivå och kommer nu att stiga Andelen elever som har sökt sig till Kungsbackas skolor har ökat lite snabbare än prognos både inom gruppen egna kommunungdomar och även från andra kommuner, cirka 700 st. En stor andel är från Mölndal. Den ökningen har inneburit att antalet elever kommit att stiga snabbare än beräknat. Prognosen från år 2012 var att minskningen av elever skulle nå sin lägstanivå med cirka 350 elever fram till läsåret 2014/2015/2016 för att sedan öka. Det innebar då att en del lokalyta frigjordes en tid fram till 2019. Läsåret 2014/15 var det 2700 elever i kommunens tre gymnasieskolor. År 2019 enligt prognos så kommer antalet att vara cirka 2900 st. Framöver är utmaningen att skap lokalyta för den gymnasieskola och program som eleverna söker. Hur elever söker är svårt att förutsäga och en utmaning i planeringen är att kunna antaga alla elever som söker de egna gymnasieskolorna. Aranäsgymnasiet, Elof Lindälvs gymnasium och Beda Hallbergs gymnasium har en stor attraktionskraft för nya elever. Gymnasieskolorna bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete för att förbättra konkurrenskraften och genomför olika marknadsföringsaktiviteter. Elevernas val av andra än kommunens egna skolor och andra alternativa utbildningar är en utmaning att jobba vidare med. Eventuella nyetableringar fram till år 2020 av friskolor i kommunen och GR kan även det påverka elevernas val en del och därmed elevtalen på gymnasieskolorna. Arbetsmarknadsläget Svensk ekonomi och arbetsmarknad har stått emot den svaga konjunkturen i omvärlden och sysselsättningen bedöms fortsatt stiga under de kommande åren. Jobben växer fram inom de flesta yrkesområden, där bland annat vårdpersonal toppar listan över yrken där det är lättast att få jobb. Arbetsförmedlingens senaste undersökningar pekar även på en allt starkare aktivitet bland företag som säljer tjänster till andra företag. Den starka utvecklingen av den inhemska efterfrågan ger dessutom fler jobb inom bland annat hotell och restaurang samt flera försäljningsyrken. Också inom hälso- och sjukvård, bygg och anläggning samt pedagogiska yrken stiger sysselsättningen i god fart. Arbetsförmedlingen slår också fast att utbildning och erfarenhet blir allt viktigare för den som söker ett arbete. Trots att jobben blir fler kommer många arbetssökande att ha fortsatt svårt att etablera sig i arbetslivet, särskilt de som saknar gymnasiekompetens möter en mycket tuff arbetsmarknad. Den starkaste sysselsättningstillväxten väntas inom yrken som kräver utbildning på eftergymnasial nivå. Antalet inrikes födda i yrkesaktiva åldrar minskar och för att undvika att försörjningsbördan stiger behövs ett stort tillskott av utrikes födda. För att det ska gå att upprätthålla en lika stor sysselsättningsökning som under perioden 2005-2014 bedömer Arbetsförmedlingen att nettoinvandringen behöver uppgå till 64 000 personer per år i åldrarna 16-64 år.[1] I takt med att samhället förändras har också uppdraget och därmed kraven på kommunernas vuxenutbildning förändrats och breddats. Genom fortsatt internationalisering och ökad konkurrens mellan länder och regioner i världen ökar också flödet av varor, människor, information, tankar och idéer. Detta – tillsammans med den digitala erans mobilitet och transparens – driver upp både förändringshastighet och komplexitet i samhälle och arbetsliv. Vi rör oss mot en alltmer ”raplex” verklighet (rapidly changing, increasingly complex) där branscher, jobb och yrkesroller förändras i ett rasande tempo. Kunskapskraven och behovet av Nämndbudget 2016 12 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun specialisering ökar i alla sektorer. Många ”enkla” arbeten försvinner – till utlandet, eller in i snabbt växande ”automatiserade sektorn” – samtidigt som nya skapas. När samhällets och arbetslivets förändringstakt drivs upp, förändras också värdet av olika kunskaper och kompetenser allt snabbare. Vi börjar nu se hur jobbcyklerna är kortare än utbildningscyklerna, d.v.s. att den kunskap man tillgodogör sig under en utbildning till del är irrelevant när utbildningstiden väl är slut. Att allt färre människor kommer kunna utbilda sig för ett helt yrkesliv på en gång pekar på vuxenutbildningens avgörande roll i framtiden. Vuxna människor kommer behöva karriärväxla i allt större omfattning, längre upp i åldrarna, utbildas oftare, och tränas mer effektivt mot specifika yrkesroller och förmågor än idag. Vuxenutbildningen fyller en allt viktigare funktion i samhället eftersom den möter de stora framtidsutmaningarna. Det finns alla möjligheter för vuxenutbildningens aktörer att ta på sig en ledartröja för att möta dessa. Det kräver dock ett stort mått av framsynthet och mod att våga ändra på gamla strukturer som framstår som allt trögare i förhållande till ett snabbt föränderligt arbetsliv.[2] Samhällsutvecklingen och snabba förändringar på arbetsmarknaden bidrar till svårigheter att förutse villkoren i arbetslivet och alla de valmöjligheter som finns. Att göra val inför framtiden är en pågående process och studie- och yrkesvägledning är en grundläggande del i det livslånga lärandet och ett viktigt stöd i en individs ständigt pågående karriärprocess. Det föränderliga samhället och de ökade kraven ställer också en ökad efterfrågan på vägledarkompetens för att stödja individen inför en valsituation. Efterfrågan i sin tur bidrar till att studie- och yrkesvägledaren finns med i flera sammanhang, något som också bidrar till ökade samt nya målgrupper. I skollagen (2010:800) är rätten till garanterad studie- och yrkesvägledning inskriven. Det innebär att elever i alla skolformer utom förskolan och förskoleklassen ska ha tillgång till personal med sådan kompetens att deras behov av studie- och yrkesvägledning inför val av framtida utbildningsoch yrkesverksamhet kan tillgodoses. Även den som ska påbörja en utbildning ska ha tillgång till vägledning. Att kvalitén på studie- och yrkesvägledning för alla elever säkerställs är numera tydligt fastställt, som hela skolans gemensamma ansvar. Ett arbete som kommer att ta tid och kräva ett gemensamt engagemang. Entreprenörskap och samverkan skola-arbetsliv Den snabba tekniska utvecklingen och den höga internationaliseringsgrad som vi ser idag och framöver ställer höga krav på framtidens kompetens. Eleverna måste förberedas för arbeten som idag inte existerar, för att de ska kunna lösa problem som vi ännu inte känner till, med teknik som idag inte är uppfunnen. Detta kräver att eleverna rustas med goda förutsättningar genom satsningar på entreprenörskap och entreprenöriellt lärande. Det handlar om att bygga broar och öka förståelsen mellan skola och omvärld, att inspirera eleverna till kreativitet och nytänkande och att förankra den dagliga undervisningen till verkligheten utanför skolan. En viktig faktor för att näringslivet ska få tillgång till medarbetare med relevant kompetens och för att framtida medarbetare ska få någon form av arbetslivserfarenhet, är utökad samverkan mellan utbildning och näringsliv. Företagen får möjlighet att säkra sin framtida kompetensförsörjning och elevernas kunskaper om branscher, olika yrken och företagande ökar vilket skapar bättre förutsättningar för deras framtida arbetsliv och val. Det har visat sig att de elever som läser på utbildningar som har ett nära samarbete med företag och andra arbetsgivare i högre grad får en anställning efter avklarad utbildning och att de dessutom känner en högre motivation och meningsfullhet när de gör något "på riktigt" i sin utbildning. Nämndbudget 2016 13 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Under kommande år kommer konkurrenssituationen kommuner emellan att bli än mer påtaglig, då antalet utbildningsplatser är långt fler än antalet ungdomar. Att satsa på entreprenöriellt lärande och samverkan skola-omvärld kan komma att bli en avgörande framgångsfaktor. På det viset kan Kungsbacka bli en än mer attraktiv skolkommun – helt i enlighet med Kungsbackas vision. [1] Arbetsförmedlingen – Prognos för Arbetsmarknaden 2015-2016, URA 2015:4 [2] Kairos Future AB – Framtidens Vuxenutbildning 2014 Aktivitetsansvaret Det kommunala informationsansvar som i dag finns, där kommunerna ska hålla sig informerade om ungdomar under 20 år som inte har en gymnasieexamen, övergick i januari 2015 i ett kommunalt aktivitetsansvar (KAA). Där tydliggörs nu att ansvaret omfattar ungdomar som har fullgjort sin skolplikt, inte fyllt 20 år och som inte deltar i eller har fullföljt utbildning på nationella program i gymnasieskola, nationella eller specialutformade program i gymnasiesärskola eller motsvarande utbildning. Det innebär att elever på ett introduktionsprogram tillhör KAA och gör att antalet ungdomar tillhörande KAA ökar markant för kommunerna. Även de snabbt ökade antalet flyktingar kan komma att påverka antalet unga inom KAA. Det blir angeläget att hitta snabba kommunikationsvägar för att lokalisera dessa ungdomar samt möjliggöra studier så snart som möjligt. Det ställs i och med införandet av KAA högre krav på systematisk dokumentation och uppföljning. För att säkerställa en kvaliten är kommunerna från och med augusti 2015 ålagda att kontinuerligt redovisa dokumentation och uppföljning till SCB. Aktivitetsansvarets insatser ska i första hand syfta till att motivera den enskilde att påbörja eller återuppta en utbildning, men det kan också handla om att finna en väg till en tryggad försörjning innan han eller hon är redo att gå tillbaka till sina studier. Då de statliga anslagen under våren 2015 minskade stängde vuxenutbildningen för alla ungdomar med studiebevis. Det innebar att inga studievägar förutom folkhögskola stod öppen och KAA hade därmed svårt att fullfölja sitt studiemotiverande uppdrag. Från oktober 2015 öppnande vuxenutbildningen åter för studiebevis. Statsbidrag ska riktas till skolor med störst behov Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att föreslå en praktiskt användbar fördelningsnyckel för att statsbidrag bättre ska kunna fördelas mellan skolor som är i behov av riktade utvecklingsinsatser. Regeringens anser att staten behöver ta ett större ansvar för att fler skolor där behoven är stora ska ges bättre möjlighet att ta del av medel som syftar till ökad likvärdighet, höjd utbildningskvalitet och förbättrade kunskapsresultat än vad som är möjligt i dag. Resurser bör fördelas så att de huvudmän för grund- och gymnasieskolor samt grundsär- och gymnasiesärskolor med störst behov av riktade statsbidrag och andra satsningar får möjlighet att ta del av dessa. Skolverket har därför fått i uppdrag att ta fram en praktiskt användbar fördelningsnyckel som ska ta sin utgångspunkt i hittillsvarande utveckling när det gäller kunskapsresultat och förutsättningar, men även, så långt möjligt, beakta den framtida utvecklingen. Fördelningsnyckeln ska användas vid bedömningen av hur bidrag för olika satsningar ska fördelas mellan skolor, t.ex. statsbidrag som syftar till att öka likvärdigheten mellan skolor, höja utbildningens kvalitet och förbättra förutsättningarna för högre skolresultat. Nämndbudget 2016 14 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Regeringen presenterar lärarlönelyft Regeringen kommer att investera 3 miljarder på årsbasis i ett lärarlönelyft. Syftet är att öka läraryrkets attraktionskraft och därigenom resultaten i skolan. Lärarlönelyftet ska gå till särskilt skickliga lärare och kan ge runt 60 000 lärare en lönehöjning. Besluten om höjd lön fattas lokalt. Skolhuvudmännen kan rekvirera ett genomsnitt om 3000 kr i månaden för dessa lärare som sedan fördelas lokalt. Svenska från dag ett för bättre etablering Regeringen har tagit beslut om en satsning som syftar till att asylsökande och nyanlända på anläggningsboende ska få möjlighet att lära sig svenska och få kunskap om det svenska samhället från dag ett i Sverige. Satsningen innebär att studieförbunden tillförs särskilda medel för att asylsökande och personer som fått uppehållstillstånd men som fortfarande bor kvar på anläggningsboende ska få möjlighet att läsa svenska och andra kurser för att stärka sina kunskaper om det svenska samhället samt delta i verksamheter som främjar deltagande i samhällslivet. Nationellt skolutvecklingsprogram Skolverket har fått i uppdrag att ta fram och genomföra nationella skolutvecklingsprogram som riktar sig till huvudmän och skolor. Insatserna ska påbörjas under 2015 och ha fokus på grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Insatserna i de nationella skolutvecklingsprogrammen ska bestå av olika kompetensutvecklings- och stödinsatser riktade till huvudmän och skolor, bl.a. inom nedanstående områden. De kan dock även avse andra områden där det finns ett dokumenterat nationellt utvecklingsbehov. Insatserna kan bestå av: • • • • • • såväl riktade som generella kompetensutvecklingsinsatser för att stödja lärare och annan berörd personal i arbetet med att ge elever i behov av särskilt stöd det stöd de behöver för att kunna utveckla sina fulla möjligheter och potential (bl.a. elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar), hur administrationen för lärare och rektorer kan minskas och arbetsprocesser göras mer effektiva inom skolan, arbetsformer och arbetssätt i ämnen och ämnesövergripande arbete i syfte att ge lärare fler metoder i undervisningen för att kunna anpassa undervisningen efter elevers olika behov, arbetsformer och arbetssätt för att utveckla arbetet med skolans värdegrund, t.ex. avseende trygghet, studiero, arbetet mot diskriminering och kränkande behandling, jämställdhet och normkritik, systematiskt kvalitetsarbete, med fokus på uppföljning och utvärdering av elevernas kunskapsutveckling, bl.a. med hjälp av befintlig statistik, och it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg. När det gäller den sista punkten ska Skolverket ta fram förslag till nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration med syftet att minska lärares och rektorers administrativa arbete. Dessa insatser ska ingå i de nationella skolutvecklingsprogrammen från 2016. De nationella skolutvecklingsprogrammen ska utgå från skolans värdegrund som den anges i läroplanerna. Innehållet i de nationella skolutvecklingsprogrammen ska baseras på kurs- och Nämndbudget 2016 15 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun ämnesplanerna för de berörda skolformerna samt vetenskap och beprövad erfarenhet. Programmen ska utformas så att de skapar förutsättningar och stöd för ett väl fungerande systematiskt kvalitetsarbete på huvudmanna- och skolenhetsnivå inom de identifierade områdena. När det gäller kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala verktyg och lärresurser ska dessa vara långsiktiga och ta tillvara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. I arbetet ska även den internationella utvecklingen inom området beaktas. Uppdraget ska genomföras så att de nationella skolutvecklingsprogrammen kan påbörjas hösten 2015 och införas fullt ut från och med 2016. Utredning om nationell strategi för musik- och kulturskolan Den 30 april beslutade regeringen att tillsätta en utredning om en nationell strategi för den kommunala musik- och kulturskolan. Uppdraget ska slutredovisas den 30 september 2016. Utredningsuppdraget består av i huvudsak följande punkter. • • • • kartlägga och beskriva den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet i Sverige, identifiera hinder för elever att delta i den kommunala musik- och kulturskolans verksamhet (avgifter, utbud, köer, socioekonomisk bakgrund, kön etc.) och vilka insatser som behöver göras för att uppnå en mer jämlik musik- och kulturskola, föreslå åtgärder för hur försörjning av lärare som ska undervisa i den kommunala musikoch kulturskolan kan säkras i framtiden, och, lämna förslag till en nationell strategi för samordning och uppföljning av den kommunala musik- och kulturskolan och göra en bedömning av för- och nackdelar med att författningsreglera kommunernas ansvar för verksamheten. Flyktingmottagningen Enligt UNHCR befinner sig runt 60 miljoner människor på flykt. Inte sedan andra världskriget har så många människor varit på flykt i världen som idag. Kriget i Syrien, förtrycket i Eritrea och oroligheter i Nordafrika gör att flera flyktingar söker sig till Sverige. T.o.m. 1 oktober 2015 har 73 079 personer sökt asyl. Under 2014 har 84000 personer sökt asyl i Sverige. För 2016 har Migrationsverkets prognos justerats till mellan 61 000 – 85 000 asylsökande. Under augusti och september har det skett en kraftig ökning av ensamkommande barn både i Europa och i Sverige. Den nya prognosen för ensamkommande barn är 9 600 – 13 000 sökande för 2015. För 2016 är prognosen 8 800 – 13 000 På Migrationsverkets anläggningar finns 10 000 personer som har fått permanent uppehållstillstånd som väntar på att få bostad i och påbörjar sitt etableringsprogram. Nya lagar och förordningar: Lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning från 1 juli 2016 Enligt lagen är en kommun skyldig att efter anvisning ta emot en nyanländ för bosättning i kommunen oavsett om det finns lediga bostäder eller inte. Regeringen har i april 2015 lämnat en proposition till riksdagen om förändringar i skollagen, där SFI föreslås upphöra som egen skolform och istället ingå i den kommunala vuxenutbildningen. Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2016 men tillämpas från och med den 1 juli 2016. Nämndbudget 2016 16 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Enligt Eus beslut kommer 120 000 asylsökande att fördelas från Grekland, Italien och Ungern till andra EU-länder. Fördelningen görs i enlighet med ländernas storlek, rikedom, arbetslöshet och tidigare flyktingmottagning och Sverige kommer att ta hand om 4469 asylsökande. Den fördelningsmodellen kommer att fortsätta under 2016 också. Flyktingströmmen gör att Migrationsverket upphandlar asylplatser över hela landet. Kungsbacka har ett transitasylboende med 30 platser och flera företagare har hört av sig och visat intresse att öppna asylboenden i kommunen. Kungsbacka, som ligger i närheten av mottagningsenheter i Mölndal är mycket intressant för etablering av Migrationsverkets anläggningar. Nämndbudget 2016 17 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 6 Kommunfullmäktiges inriktningar Kommunfullmäktige beslutar om inriktningen på vårt arbete. Inriktningen handlar om vårt förhållningssätt gentemot kommuninvånarna, helt enkelt vilka värderingar allt vårt arbete ska utgå från. 6.1 Vår värdegrund, Bitt Alla som arbetar i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och skapa möjligheter för medborgarna att ha inflytande över vår service. Vi ska vara tillgängliga för medborgarna. Med detta skapar vi trygghet. Detta är Bitt, vår värdegrund. Bokstäverna står för Bemötande, Inflytande, Tillgänglighet och Trygghet. Bitt är något alla anställda förväntas känna till och jobba utifrån. Den säger inte exakt hur vi ska arbeta, men det visar tydligt hur politikerna förväntar sig att vi förhåller oss till dem vi är till för. Alla de som har en arbetsledande roll har ett särskilt ansvar för att hålla diskussionen levande i organisationen. Bitt följs årligen upp på en kommunövergripande nivå i samband med kommunens årsredovisning. Nämndbudget 2016 18 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 7 Nämndens inriktning Lärandet är baserat på förståelse och kunskap. Samverkan, helhetssyn och meningsfullhet skall prägla verksamheterna. Alla medarbetare respekterar varandras kompetens, skyldigheter och ansvar i skolvardagen. Alla anställda i förvaltningen ska ha kunskaper om mångfald och olika människors olika förutsättningar att nå målen i våra verksamheter. Ingen ska diskrimineras med avseende på kön, sexuell läggning, identitet, etnisk, politisk och religiös tillhörighet eller social och kulturell bakgrund, inte heller p.g.a. förmåga eller prestation. Vårt motto: Alla lika, Alla olika. Skolans personal har ansvar för att upprätthålla lugn och ordning i skolmiljön, samt stödja elevernas rätt till inflytande över sin utbildning och stärka deras ansvarstagande för sina studier. I sin yrkesutövning bemöter skolans personal eleverna med respekt för deras person och integritet samt skyddar varje individ mot skada, kränkning och trakasserier. Nolltolerans mot kränkningar, hårt språk, våld och droger gäller i alla våra verksamheter. Gymnasiesärskolan i Kungsbacka ska ge eleven förutsättningar att fördjupa och utveckla sina kunskaper som en förberedelse för ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid. Hållbar utveckling är ett av nämndens strategiska områden kopplat till visionen. Skolorna ska därmed intensifiera arbetet med läroplanens mål att införa miljöperspektivet i undervisningen. Enheterna ska även bedriva ett systematiskt miljöarbete med utgångspunkt från kommunens miljömål. Förvaltningen skall vara en flexibel organisation som är beredd och reagerar snabbt på förändringar i vår omvärld. Vårt förhållningssätt gentemot våra brukare samt våra värderingar som vi utgår ifrån, uttrycks numera även i vår pedagogiska vision (framarbetad av personalen på gymnasierna och Komvux): Med motivation, lust och självkänsla som ledord, skapar vi tillsammans en skola där alla får växa Kunskaper och färdigheter i ett sammanhang ger eleverna förutsättningar att lära livet ut Våra elever ska våga engagera sig, ta ansvar och initiativ för att se framtidens möjligheter. Nämndbudget 2016 19 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8 Mål Det främsta styrdokumentet i kommunen är Visionen. Där har kommunfullmäktige gett uttryck för hur de vill se kommunens långsiktiga utveckling. Med Visionen som bas, en utblick i omvärlden och analys av tidigare års uppföljningar beslutar fullmäktige om ett antal prioriterade mål som vart och ett faller under en eller flera politiska nämnder. Målen är formulerade som den effekt vi vill uppnå. För att kunna följa upp om våra ansträngningar leder till resultat finns en mätning för respektive mål där vi anger ambitionsnivå för varje enskilt år. Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Samordning och adressering I kommunens budget anges även vilka nämnder som ska arbeta med respektive mål. Det finns alltid en samordnande nämnd för varje mål med ett särskilt ansvar. Övriga nämnder som förväntas bidra till måluppfyllelse kallas adresserad nämnd. Samordnande nämnder • • • • samordnar arbetet med målet inom kommunen sammanställer vad samtliga nämnder gör för att bidra till måluppfyllelse ansvarar för att följa upp arbetet och göra en samlad analys bidrar aktivt med underlag för utveckling och förbättring av målet Adresserade nämnder • • arbetar aktivt för att bidra till måluppfyllelse samverka med övriga berörda nämnder Nämnderna ska planera sin verksamhet utifrån de prioriterade målen som kommer att följas upp i delårsrapporter och årsredovisningen. Adresserade nämnders förvaltningar ansvarar för att en genomförandeplan med aktiviteter upprättas för att nå mål samt följa upp densamma och redovisa till nämnden. Varje nämnd tar egna mål, så kallade resultatmål. Dessa är nedbrytningar av prioriterade mål som gäller för deras verksamhet och vid behov formulerar även nämnderna helt egna resultatmål. Direktiv är det mest konkreta sätt våra kommunpolitiker styr på. Direktiven beskriver exakt vilka uppgifter som ska utföras under ett eller två år. Direktiv används för att tydliggöra att området är prioriterat, det kan också vara ett sätt att påskynda ett arbete. Direktiv handlar om särskilda frågor som lyfts upp och som ska vara genomförda till en viss tidpunkt. Tjänstemännen har en skyldighet att redovisa för politikerna på vilket sätt man genomfört direktivet. Nämnden ska planera sin verksamhet utifrån direktiven som kommer att följas upp i årsredovisningen. Nämndbudget 2016 20 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8.1 Ökat inflytande Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de har inflytande ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor NII Andelen gymnasielever som är nöjda med elevinflytandet Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 45 49 50 50 72% 80% 80% 80% 8.2 Bemötande och tillgänglighet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen som upplever ett gott bemötande och god tillgänglighet i kontakt med kommunen ska öka Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 57 62 63 64 90% 90% 90% 90% Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 94% 95% 96% SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 78% 79% 80% Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Bemötande & Tillgänglighet Andel gymnasieelever som upplever att de får ett gott bemötande 8.3 God livskvalitet Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever förutsättningar för god livskvalitet ska öka Utfall 2014 Mätning Nämndbudget 2016 21 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8.4 Minskad användning av droger Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Användning av droger bland ungdomar ska minska Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte konsumerar alkohol 93% 89% 90% 90% Luppen vart tredje år. Andel av ungdomarna i åk 8 som uppger att de inte röker 95% 93% 95% 95% Luppen vart tredje år. Andel av ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet som uppger att de inte använt narkotika 92% 90% 95% 95% Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 67 67 68 68 Mätning 8.5 Trygg kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen invånare som upplever att de är trygga ska öka Mätning SCB:s medborgarundersökning, kvalitetsfaktor Trygghet 8.6 Stimulerande kultur och fritid Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen av kommunens invånare som är nöjda med sitt kultur- och fritidsliv ska öka Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 SCB:s medborgarundersökning, egen tilläggsfråga 90 90 91 91 Ungdomsenkäten, årskurs 8. Andelen av ungdomarna som är nöjda med sin fritid 83 84 85 86 Luppen vart tredje år. Andelen av ungdomarna i åk 8 som är nöjda med sin fritid 94 95 95 95 7,8% 7,9% 8% 8,1% Mätning SCB:s medborgarundersökning Nämndbudget 2016 22 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8.7 Företagsvänlig kommun Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka ska vara känd som en företagsvänlig kommun Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Insikt, SKLs servicemätning av kommunernas myndighetsutövning för företag. NKI totalt 63 65 68 70 Svenskt Näringslivs attitydundersökning av kommuners och däribland Kungsbacka kommuns företagsklimat 3,3 3,6 3,7 3,8 Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel hushåll i kommunen med försörjningsstöd 2,2% 2,4% 2,3% 1,9% Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel ungdomar i arbetslöshet 8,4% 7% 7,5% 8% Mätning 8.8 Minskat försörjningsstöd Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andelen hushåll med försörjningsstöd ska minska Andel hushåll med långvarigt försörjningsstöd av totalt andelen hushåll med försörjningsstöd 8.8.1 Ungdomsarbetslösheten skall minska Beslutats av 8.8.2 Mottagningen och integrationen av nyanlända ska vara av hög kvalitet Beslutats av Utfall 2014 Mätning Kursdeltagare på 2C, som fått godkänt - antal elevtimmar 309 Andel utrikesfödda i arbetslöshet 8,7% Kursdeltagare på 3D, som fått godkänt - antal elevtimmar 192 Nämndbudget 2016 23 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8.9 Minskad energianvändning Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Energianvändningen i kommunens lokaler ska minska Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 168 155 150 145 Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 26% 30% 35% 38% Den totala mängden tillförd energi, kWh/m2, graddagskorrigerad 8.10 Ekologiska livsmedel Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Andel inköpta certifierade ekologiska livsmedel ska öka Mätning Andel inköpta miljömärkta livsmedel i kronor i förhållande till totalt inköpta livsmedel 8.11 Minskade koldioxidutsläpp Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Utsläpp av koldioxid från kommunens tjänsteresor ska varje år minska med 2,5% Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Resandestatistik flyg- och tågresor från leverantör. Egen mätning för egen bil i tjänsten och resande med tjänstebilar 0,9% -2,5% -2,5% -2,5% Nämndbudget 2016 24 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8.12 Bra utbildningar Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Våra utbildningar ska vara bland de bästa i landet Mätning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel elever med gymnasieexamen. Gäller elever i kommunens egna skolor. 94,1% 100% 100% 100% Andel elever med slutbetyg från gymnasiesärskolans nationella program 71% 100% 100% Andel som anser att skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer. 56% 65% 70% 75% 85,4% 90% 90% 91% Andelen elever med slutbetyg från gymnasieskolan efter fyra år. Gäller elever i kommunens egna skolor. Andelen studerande vid grundläggande vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser Andelen studerande vid gymnasial vuxenutbildning som uppnått minst betyget E på genomförda kurser 90% Målvärdena för andelen studerande vid grundläggande och gymnasial vuxenutbildning är att andelen som uppnått minst betyget E på genomförda kurser är högre än riket. 8.12.1 6 månader efter avslutad yrkeshögskoleutbildning ska 95 % av de studerande vara sysselsatta inom det område som utbildningen avsåg Beslutats av Mätning Andel sysselsatta efter avslutad yrkeshögskoleutbildning Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 69% 95% 95% 95% 8.12.2 Undervisningen skall utifrån ett entreprenöriellt förhållningssätt och stimulera lusten att lära Beslutats av Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel som anser att skolarbetet gör mig så intresserad att jag får lust att lära mig mer. 56% 65% 70% 75% Andel som anser att det finns utrymme att tänka fritt och att testa nya idéer 76% 80% 80% 80% Mätning Nämndbudget 2016 25 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 8.13 Attraktiv arbetsplats Beslutats av Kommunfullmäktiges formulering Kungsbacka kommun ska vara och upplevas som en attraktiv arbetsplats Utfall 2014 Mätning Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Medarbetarenkäten genom ett medeltal av fyra utvalda indikatorer 6,8 Jämix, antal poäng, max är 180 poäng 83 87 89 91 Medarbetarindex Förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning 66 68 70 72 Målvärde 2017 Målvärde 2018 Andel heltidsanställda 85% Andel arbetstid som utförs av timavlönade 1,5% 7,5 8.13.1 Förvaltningen ska ha en hög attraktionskraft för nya medarbetare Beslutats av 8.13.2 Medarbetare ska uppleva att de har en rimlig arbetsbelastning Beslutats av Mätning Index för arbetsbelastning Utfall 2014 Målvärde 2016 58 60 62 8.13.3 Medarbetarna ska uppleva att de har en god arbetsmiljö Beslutats av Mätning Index för arbetsmiljö Utfall 2014 Målvärde 2016 56 58 Målvärde 2017 Målvärde 2018 60 8.14 Alla verksamheter skall vara miljöcertifierade Beslutats av Mätning Andel verksamheter som är miljöcertifierade Nämndbudget 2016 26 Utfall 2014 Målvärde 2016 Målvärde 2017 Målvärde 2018 40% 100% 100% 100% Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 9 Direktiv 9.1 Direktiv från kommunfullmäktige 9.1.1 Direktiv tillgänglighet av handlingar Kommunfullmäktiges formulering Kommunen ska förbättra sin digitala informationshantering och bli snabbare på att lämna ut handlingar. För att tydligt trycka på denna utveckling lägger kommunfullmäktige ett direktiv att samtliga nämnder ska uppdatera sina dokumenthanteringsplaner. De uppdaterade dokumenthanteringsplanerna ska vara anpassade till processorienterad informationshantering och tillvarata digitaliseringens möjligheter. Nämnderna ska säkerställa att dokumenthanteringsplanen är känd och förankrad hos dem de berör. Och att dessa personer har den kunskap som krävs för att vi ska ha våra handlingar lätt tillgängliga och att vi följer regelverk för utlämnande av allmänna handlingar. Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.2 Värdskap i toppklass Kommunfullmäktiges formulering Medarbetare i Kungsbacka kommun ska ge ett gott bemötande och ge möjligheter för kommuninvånarna att ha inflytande över hur tjänster utförs. De ska vara tillgängliga för kommuninvånarna. På detta sätt skapas trygghet. Detta är Bitt – kommunens värdegrund. Vi vill förbättra kommunens bemötande emot invånarna, därför vill vi att varje möte som sker i kommunen skall vara ett möte i toppklass enligt Bitt. Varje ledare och medarbetare är värdar för dessa möten. Därför ger vi direktiv till kommundirektören att ta fram ett åtgärdsprogram för att samordna organisationen så att ”värdskap i toppklass” uppnås. Nämnderna har att förhålla sig till kommundirektörens åtgärdsprogram. Värdskap i toppklass är ett förhållningsätt som har sin utgångspunkt i varje medarbetares val av beteende och attityd kopplat till beslut och agerande i kontaktögonblicket med en medborgare eller kollega vilket är i linje med kommundirektörens ledarvision. ”Vi vet alla varför vi går till jobbet! Vi har roligt!! Vi har kundens fokus och skapar nytta i allt vi gör. Vi litar på att alla gör sitt jobb och gör sitt bästa, vi vill varandras väl!” Samordningsansvarig nämnd Kommunstyrelsen 9.1.3 Direktiv försörjningsstöd Kommunfullmäktiges formulering Nämnden för Individ & Familjeomsorg ska säkerställa att arbete eller utbildning alltid erbjudits innan försörjningsstöd betalas ut. Försörjningsstöd ska inte beviljas i de fall som sökande avböjer erbjudande om rimlig sysselsättning. Nämndbudget 2016 27 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Samordningsansvarig nämnd Individ & Familjeomsorg 9.1.4 Direktiv praktikplatser Kommunfullmäktiges formulering Samtliga förvaltningar ska ha beredskap att kunna ställa praktikplatser till förfogande för arbetssökande i Kungsbacka kommun. Samordningsansvarig nämnd Gymnasie & Vuxenutbildning 9.2 Direktiv från nämnden 9.2.1 Kulturskolans utbud och aktiviteter skall vara tillgängliga för alla barn i kulturskolans målgrupp. 9.2.2 Kulturskolan skall verka för nya arbetsformer samt erbjuda ett varierat och efterfrågat utbud av kurser. 9.2.3 Made by Kungsbacka ska fortsätta att utvecklas som plattform för samverkan skola-omvärld och vara länken mellan skolorna, skolledarna och pedagogerna i deras samverkansarbete. Made by Kungsbacka ska vara ett stöd i arbetet samt en inspirationskälla främst genom att dela alla verksamheters entreprenöriella, kreativa och samverkande processer och synliggörande av den ”röda tråd” av entreprenörskap som ska genomsyra vårt skolsystem 9.2.4 Förvaltningen får uppdrag att se över hur yrkesutbildningarnas attraktionskraft kan öka. I arbetet ska kontakter tas med berörda branscher 9.2.5 Förvaltningen får i uppdrag att se över organisation, innehåll och resurser för introduktionsprogrammen. 9.2.6 Studie- och yrkesvägledarna och skolorna skall fortsätta utveckla samverkan och samarbetet för att stärka elevernas förmåga att göra väl underbyggda studie- och karriärval. 9.2.7 Förvaltningen skall tillsätta samtliga karriärtjänster Nämndbudget 2016 28 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 10 Nämndens kvalitetsdeklarationer Område Beskrivning Gymnasieskola Du ska erbjudas ett allsidigt sammansatt utbud av kurser och utbildningar. Du ska känna dig trygg tillsammans med lärare, övrig personal och med kamraterna. Du ska mötas av kunnig personal och behöriga lärare. Du ges möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för ett livslångt lärande. Du ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler för din undervisning och övriga verksamhet. Detta gäller, till exempel, laborationssalar, idrottssalar och skolbibliotek. Du ska, vid sidan av din mentor, ha tillgång till resurser som kan bistå dig utifrån dina behov och önskemål, till exempel skolsköterska, skolkurator, studie- och yrkesvägledare, skolbibliotekarie Kompetenscentrum Du ska mötas av kunnig personal och behöriga lärare. Du ges möjlighet att tillägna dig de grundläggande kunskaper som ger förutsättningar för att söka ett arbete samt ett livslångt lärande. Du ska erbjudas ett allsidigt sammansatt utbud av kurser, utbildningar och insatser. Du ska känna dig trygg tillsammans med personal, lärare och med kamraterna. Du ska ha tillgång till ändamålsenliga lokaler för din undervisning och övriga verksamhet. Du ska ha tillgång till resurser som kan bistå dig utifrån dina behov och önskemål, till exempel studie- och yrkesvägledare, arbetslivssekreterare, studieplanerare, lärare med flera. Nämndbudget 2016 29 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 11 Nyckeltal/Verksamhetsmått 11.1 Resursmått Delområde Gymnasieskola Vuxenutbildning Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 Kostnad per gymnasieelev folkbokförd i kommunen 110 553 108 685 119 960 Kostnad per gymnasieelev i kommunens skolor 111 418 107 400 Kostnad per gymnasieelev för lokaler 26 700 22 700 Kostnad per heltidsstuderande på gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser (inkl. köpt utbildning) 46 357 Kostnad per heltidsstuderande på grundläggande vuxenutbildning (inkl. köpt utbildning) 55 031 Kostnad IKEVuxenutbildning Kostnad genomförda poäng på Gymnasial nivå Kostnad genomförda poäng på grundläggande nivå Kulturskolan Kostnad för Kulturskolan per invånare 7-15 år 2 621 Gymnasiesärskolan Kostnad per elev i gymnasiesärskolan (exkl. lokaler och skolskjuts) 315 437 Arbetsliv Kostnader för kommunala arbetsmarknadsåtgärder, kr/invånare 273 Utbildning i svenska för invandrare-SFI Kostnad genomförda närvarotimmar på SFI Nämndbudget 2016 30 2 628 211 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 11.2 Prestationsmått Delområde Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Antal gymnasieelever i kommunens skolor 2 530 2 711 Andel folkbokförda gymnasieelever i kommunens egna skolor 64,2% 66,6% Antal folkbokförda gymnasieelever 2 993 3 070 Lärartäthet i gymnasieskolan, antal elever per lärare (Heltidstj) 11,4 12,2 Individer på gymnasial nivå 1 830 2 181 5 938 6 617 296 267 442 911 475 765 Deltagare som anvisats till kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal 421 222 Deltagare i kommunala arbetsmarknadsåtgärder, antal 368 349 Deltagare inom arbetsmarknadsverksamheten som är 24 år eller yngre, andel 21% 24% Antal elever i Kulturskolan 1 837 1 859 Antal elever i gymnasiesärskolan 54 45 Lärartäthet gymnasiesärskolan, antal elever per lärare (heltidstj) 3,2 2,9 Antal elever inom SFI 254 257 Antal kursdeltagare på SFI 319 347 Riket 2014 52,1% Gymnasieskola 11,9 Individer på grundläggande nivå Kursdeltagare på gymnasial nivå Vuxenutbildning Kursdeltagare på grundläggande nivå Genomförda poäng på Gymnasial nivå Genomförda poäng på grundläggande nivå Arbetsliv Kulturskolan Gymnasiesärskola Svenska för invandrare Nämndbudget 2016 31 4 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Att notera gällande andel deltagare som är 24 år eller yngre inom arbetsmarknadsverksamheten: Inom ramen för gemensam verksamhet mellan kommunen och Arbetsförmedlingen (Projekt Entré) har utöver redovisat statistik ytterligare 500 unga vuxna arbetats med under deras första 90 dagar av arbetslöshet. 11.3 Effektmått Delområde Nyckeltal Andel folkbokförda elever med fullföljd gymnasieutbildning inom 4 år Effektivitetsindex: gymnasieskola Gymnasieskola Genomsnittligt betygspoäng i kommunens gymnasieskolor Nöjd-Kund-Index. NKI (Gymnasieskolan) Trygghetsindex Vuxenutbildning Utfall 2013 Utfall 2014 Riket 2014 87% 87,8% 78,3% 13 955 13 487 25 186 13,7 14 14 69 68 98% 98% Andel folkbokförda gymnasieelever som tagit examen inom 3 år 74% 63% Andel gymnasielever som tagit examen inom 3 år 74% 63% Andel kursdeltagare i grundläggande vuxenutbildning som slutfört kurs 54% 60,3% Andel kursdeltagare i gymnasial vuxenutbildning eller påbyggnadskurser som slutfört kurs 74,2% 78,3% Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat arbeta, andel 26% 29% Resultat vid avslut i kommunens arbetsmarknadsverksamhet, deltagare som börjat studera, andel 9% 8% Arbetsliv Nämndbudget 2016 32 70,3% Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 12 Personalfrågor med kommentarer 12.1 Beskrivning av förvaltningens arbetsgivarvarumärke Gymnasie och Vuxenutbildning är en förvaltning med nära 500 medarbetare. Vi arbetar i en miljö med många kompetenta och professionella människor. Inom förvaltningen erbjuds omväxlande, självständiga och utvecklande arbeten. Vi är en del i samhällets utveckling och fyller en viktig funktion. Därför är det inte så konstigt att våra medarbetare upplever sitt arbete som värdefullt, meningsfullt och utvecklande (utifrån resultatet av medarbetarenkät 2014) Tillsammans arbetar vi exempelvis för utveckling av ungdomars och vuxnas kunskaper och färdigheter. Vi bidrar till att barn och ungdomar får möjlighet att utveckla sin kreativa förmåga och får en meningsfull sysselsättning. Vi arbetar också med att samordna mottagning av nyanlända. Det mesta av vårt arbete utförs i kontakt med människor. För att på bästa sätt kunna möta behovet hos våra elever och deltagare är kompetensutveckling ett naturligt inslag i verksamheten. För oss är det viktigt att vara en attraktiv arbetsplats och kunna erbjuda våra duktiga medarbetare utvecklingsoch karriärmöjligheter. Därför satsar vi bland annat på kompetensutvecklingsinsatser och karriärtjänster. Vi har en hög andel heltidsarbetande medarbetare. Våra medarbetare berättar ofta för vänner och bekanta om sitt arbete i positiva ordalag, och man ser fram emot att gå till jobbet (medarbetarenkät 2014). Våra arbeten är utmanande och inte sällan svåra – men viktiga. Hos oss utförs arbete som gör skillnad. 12.2 Medarbetarenkät Nyckeltal Utfall 2014 Arbetsmiljö 6,3 Ledarskap 7,4 Medarbetarskap 7,5 MMI, motiverad medarbetarindex 67 HME, hållbart medarbetar engagemang 80 Framgångsfaktorer/lojalitet 6,8 Rekommendationsvilja -1 Medarbetarenkäten 2014 visar generellt på en försämring i förhållande till föregående mätning. Exempelvis uppmättes ett lägre värde för motiverad medarbetarindex, som är ett övergripande mått på hur motiverade och nöjda medarbetarna är i sitt arbete. Likaså har resultatet för arbetsmiljö försämrats, både avseende den fysiska arbetsmiljön och de psykosociala delarna. Måttet på arbetsbelastning ligger kvar på samma nivå, dock med ett sämre värde än kommungenomsnittet. Framför allt upplever relativt många medarbetare att belastningen inte är påverkningsbar eller att det finns möjligheter till återhämtning. Uppfattningen om ledarskapet i förvaltningen har däremot förbättrats något sedan föregående Nämndbudget 2016 33 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun mätning, och är därmed den faktor av 14 som förändrats till det bättre. Merparten av medarbetarna har förtroende för sin chef. Inom samtliga områden har dock förvaltningen ett sämre mätvärde än kommungenomsnittet och det kan konstateras att förvaltningens trend är negativ. Ett behov av åtgärder föreligger. Prioriterade områden är framför allt arbetsbelastning och arbetsmiljö, och varje verksamhet har gjort handlingsplaner, och arbetar med uppföljning och fortsatt utveckling. 12.3 Personalmått Den totala sjukfrånvaron i förvaltningen, som är ett mått på andel sjukfrånvarotimmar i förhållande till den totala arbetade tiden, uppgår under delårsperioden 2015 till 4,1 %. Den skiljer sin inte åt mellan könen, vilket är anmärkningsvärt då det normala förhållandet är en högre sjukfrånvaro bland kvinnor. Jämfört med tidigare år kan konstateras att trenden är en ökande sjukfrånvaro. Jämfört med kommunen i sin helhet, som har en sjukfrånvaro på nära 7 %, är sjukfrånvaron för förvaltningen emellertid fortfarande relativt låg. Anmärkningsvärt är möjligen att männens sjukfrånvaro i förvaltningen är jämförbar med kommungenomsnittet, medan kvinnornas är betydligt lägre, vilket är en följd av att sjukfrånvaron inte skiljer sig åt mellan könen bland förvaltningens medarbetare. Det bör i sammanhanget beaktas att tendensen med en ökad sjukfrånvaro de senaste åren är densamma även regionalt och nationellt, vilket gör det svårt att utifrån statistiken göra självklara kopplingar till exempelvis arbetsmiljön i förvaltningen. Icke desto mindre kan finnas anledning att beakta den negativa trenden mot bakgrund av ett försämrat resultat i medarbetarenkäten, med avseende på bland annat arbetsbelastning och arbetsmiljö. Inom förvaltningens verksamheter pågår ett arbete med att komma tillrätta med brister som uppmärksammats i samband med medarbetarenkäten. Det har dessutom påbörjats ett arbete med riskinventering utifrån krav som ställts från Arbetsmiljöverket med uppmärksammat behov av hög arbetsbelastning för rektorer och lärare. Vad gäller medarbetare som arbetar heltid är andelen i förvaltningen 85 %, vilket innebär samma nivå som vid motsvarande tidpunkt år 2014. Förvaltningen har därmed en relativt sett hög andel heltidsarbetande medarbetare; jämfört med samtliga anställa i kommunen där andelen är 71 %. Männen arbetar heltid i högre utsträckning än kvinnorna, även om skillnaden minskat de senaste åren. År 2015 skiljde det sju procentenheter (89 % av männen, respektive 82% av kvinnorna) mellan könen vid mätdatum i juli, medan skillnaden två år tidigare uppgick till tio procentenheter. De specifika förutsättningar som råder inom utbildningsområdet, med krav på behörigheter, och tjänster med undervisning inom särskilda ämnen, minskar ibland möjligheten att alltid kunna erbjuda heltidssysselsättning för våra medarbetare, även om så är intentionen. Utfall 2014 Utfall 2015 Andel heltid 85% 85% Andel kvinnor som har heltid 82% 82% Andel män som har heltid 91% 89% Andel deltid 15% 15% Andel kvinnor som har deltid 18% 18% Nyckeltal Nämndbudget 2016 34 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Utfall 2014 Utfall 2015 9% 11% Sjukfrånvaro Totalt 3,7% 4,1% Sjukfrånvaro Kvinnor 4,2% 4,1% Sjukfrånvaro Män 2,8% 4,1% Totalt antal anställda 538 499 Andel anställda kvinnor 61% 63% Andel anställda män 39% 37% Korttidssjukfrånvaro Kvinnor 1,3% 1,6% Korttidssjukfrånvaro Män 0,9% 1,5% Långtidssjukfrånvaro 2,6% 2,6% 3% 2,5% Långtidssjukfrånvaro Män 1,9% 2,6% Korttidssjukfrånvaro 1,1% 1,5% Medarbetare yngre än 30 år 4% 2% Medarbetare 30 - 39 år 22% 20% Medarbetare 40 - 49 år 32% 34% Medarbetare 60 år och äldre 12% 13% Medarbetare 50 - 59 år 29% 30% Frisknärvaro 78% 77% Frisknärvaro Kvinnor 75% 75% Frisknärvaro Män 82% 79% Nyckeltal Andel män som har deltid Långtidssjukfrånvaro Kvinnor Nämndbudget 2016 35 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 13 Ekonomi med kommentarer Kommunfullmäktige beslutade 9 juni 2015 om Kommunbudgeten 2016 och plan 2017-2018. Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2016 och sammandrag investeringsbudget 2016-2020. 13.1 Driftbudget Ramfördelning driftbudget Ramfördelning/ anslagsbindningsnivå Bokslut 2014 Gemensam verksamhet Budget 2015 Budget 2016 27 918 30 222 30 137 326 867 315 369 319 739 Vuxenutbildning 23 835 24 415 24 808 Kulturskola 20 961 20 859 20 939 Arbetsmarknadsåtgärder 10 887 13 948 14 155 -271 0 - 410 197 404 813 409 778 Gymnasieverksamhet Flyktingmottagande Summa I bokslut för 2014 finns 2014 års löneökningar och helårseffekt för dessa finns med i 2015 års budget. Löneökningarna för 2015 finns inte med i budgetramen ovan men de uppgår till ca 10 693 tkr, ramen för 2015 inklusive löneökningar 2015 blir 415 504 tkr. Kompensation i budget 2016 för helårseffekt löneökningar 2015 uppgår till 14 202 tkr, ramen för 2016 inklusive löneökningar 2015 uppgår till 423 979 tkr. Budget för löneökningar 2016 kommer tillskjutas nämnden under året 2016. Kommentar till ramfördelning driftbudget Kommunfullmäktige beslutade 9 juni om Kommunbudgeten 2016 och plan 2017-2018. Följande avsnitt behandlar ramfördelning av driftbudget 2016 och sammandrag investeringsbudget 2016-2020. Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-09 § 71 att tilldela nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning 409 776 tkr varav f.n. 76 370 tkr avser interna kostnader för tjänsteköp från förvaltningen för Service. Justering av internhandeln med Service görs med indexuppräkning samt eventuella volymförändringar som görs av förvaltningen. De interna kostnader som ingår i ramen är 1 149 tkr och avser interna överenskommelser mellan Kultur och turism, fritid, förskola och grundskola. Den tilldelade budgetramen innehåller medel för volymökningar. För att fastställa vilka volymer nämnden kommer att ha för budgetåret 2016 görs beräkningar med befolkningsprognos som underlag. Det är antalet elever i gymnasieutbildning, kulturskola och vuxenutbildning som är nämndens ansvar. Beräkning av volymförändringar har gjorts utifrån enhetskostnad per invånare inom Gymnasie & Vuxenutbildningen. Volymuppräkningen för utbildning i gymnasieskolan har skett med en beräkningsfaktor av 77,8 procent per elev 16–19 år. Volymuppräkningen för Komvux har gjorts med en beräkningsfaktor av 1,5 procent av 20–64 år. Volymuppräkningen för musik- och kulturskola har gjorts med en beräkningsfaktor av 42,6 procent av 6–15 år. Ersättningen är cirka 20 % av enhetskostnaden som är hämtad från Vad kostar verksamheten i din kommun, samt med indexuppräkning enligt prisförändringarna. Antal elever till fastställda ersättningsnivåer ska rymmas inom nämndens nettoram och kan Nämndbudget 2016 36 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun innebära effektiviseringskrav för verksamheten i både egen och fristående regi. Volymförändring 2016 2017 2018 Gymnasieutbildning 64 61 181 Kulturskola 258 137 31 Vuxenutbildning 348 428 337 I ramen ingår 703 tkr avseende volymförändringar och 2 640 tkr avseende nettoprisförändringar. Av volymförändringarna ges Vuxenutbildningen 203 tkr och Kulturskolan 100 tkr i volymökningar. Gymnasieutbildningen ges 400 tkr. Övriga förändringar och tillägg Nämnden för Gymnasie- och Vuxenutbildning har i ramen även tilldelats 1 500 tkr för studiehandledning av nyanlända samt 227 tkr för höjda arbetsgivaravgifter för unga. Nämnden fastställer budget per verksamhet. Därigenom anger nämnden vilka budgetramar som ska gälla under det kommande budgetåret på verksamhetsnivå. Budgetansvar Budgetansvaret inom nämnden ligger på förvaltningschef, verksamhetschef samt respektive enhetschef och rektor. Resursfördelning Nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning fördelar ramarna till verksamheterna utifrån en resursfördelningsmodell som till största delen utgår ifrån hur nämndens budget beräknas. I gemensam verksamhet ingår nämndverksamhet, studie- och yrkesvägledning, gemensam verksamhet på Kompetenscentrum samt förvaltningens stab. Budgeten för den gemensamma verksamheten beräknas utifrån föregående års budget med tillägg för pris- och löneuppräkning. Gymnasieutbildning består av gymnasieskolan och gymnasiesärskolan, både i kommunal regi och interkommunal handel samt friskolebidrag. Budgeten för gymnasieutbildning justeras årligen med volymförändring i åldern 16-19 år med tillägg för pris- och löneuppräkning. De kommunala gymnasieskolorna, Beda Hallbergs gymnasium, Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvs gymnasium ersätts med en elevpeng vilken varierar i belopp beroende på vilket program eleven läser. Elevtalen per program och skola budgeteras under hösten året innan och stäms sedan av månadsvis under budgetåret och vid årets slut görs en slutgiltig avstämning i skolornas bokslut. Elevpengens storlek fastställs inför varje budgetår och tillägg för pris- och löneuppräkning görs därför inte under året. Gymnasiesärskolans budget för respektive skola beräknas dels utifrån antal elever och dels utifrån elevernas behov av stöd och hjälp med bland annat kommunikation, förflyttning, måltider och aktiviteter. Tillägg görs för pris- och löneuppräkning. Budgeten för interkommunal ersättning och friskolebidrag beräknas på liknande sätt som budgeten för de kommunala gymnasieskolorna med elevpeng och en prognos över antalet elever på respektive program. För interkommunal ersättning beräknas dels antalet elever från annan kommun som studerar i en kommunal gymnasieskola i Kungsbacka och dels antalet elever från Kungsbacka som studerar i en skola i en annan kommun eller region. För elever i behov av omfattande särskilt stöd finns möjlighet för både kommunala och Nämndbudget 2016 37 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun fristående gymnasieskolor att ansöka om tilläggsbelopp. För 2016 finns i ramen för gymnasieverksamhet de 1 500 tkr för ökad studiehandledning för nyanlända som nämnden tilldelats. Vuxenutbildning innefattar grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux, svenska för invandrare samt yrkeshögskoleutbildning. Vuxenutbildningens budget justeras även den årligen med volymförändring i ålderskategorin 20-65 år och tillägg görs för pris- och löneuppräkning. Budgeten för grundläggande vuxenutbildning samt särvux beräknas utifrån antal elever och elevpeng med tillägg för prisjusteringar. Den gymnasiala vuxenutbildningen, Svenska för invandrare (SFI) samt Svenska som andraspråk (SAS) som utförs av externa aktörer ersätts enligt prislistan i auktorisationsvillkoren för vuxenutbildningen. Ersättningen fastställs och justeras av nämnden för Gymnasie- & Vuxenutbildning. För Yrkeshögskolans del så finansieras verksamheten med intäkter från Yrkeshögskolemyndigheten. Kulturskolans budget justeras årligen med volymförändring i ålderskategorin 6-15 år och därtill görs tillägg för prisjusteringar. Enheten för Arbetslivs budget beräknas utifrån föregående års budget med tillägg eller minskning för prisjusteringar. För 2016 har enheten fått 227 tkr för höjda arbetsgivargifter för unga. Budgeten för flyktingmottagande beräknas utifrån den ersättning vi beräknas få från Migrationsverket för mottagande av flyktingfamiljer. I budgeten för flyktingmottagande i förslaget till 2016 års nämndbudget ingår inte kostnaderna för den samordningsenhet som idag finns i förvaltningen. Budgeten kan därför komma att förändras när det är beslutat hur samordningsenheten för flyktingmottagandet ska se ut. 13.2 Investeringsbudget Investeringar (belopp i tkr) Investeringar Bokslut 2014 Budget 2015 Budget 2016 Plan 2017 Plan 2018-20 Löpande investeringar 5 288 6 800 6 800 7 000 21 000 Summa 5 288 6 800 6 800 7 000 21 000 Kommentarer investeringsbudget Kommunfullmäktige beslutade 2015-06-09 att fastställa investeringsbudgeten för år 2016 till nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning till 6 800 tkr. Fördelningen av investeringsbudgeten till respektive verksamhet beslutas av förvaltningschefen och redovisas i en femårig investeringsplan. Budgetansvaret ligger på respektive verksamhetschef. Nämndbudget 2016 38 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 14 Intern kontroll 14.1 Intern kontroll Intern kontroll verksamhetsområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsekvens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Personuppgiftslagen, personregister Det är möjligt att fel inträffar och det kan få kännbara konsekvenser. Sannolikheten för att mycket allvarliga konsekvenser ska uppstå är liten, men det är ganska sannolikt att det uppstår lindriga eller försumbara konsekvenser om något inträffar. Kontroll av verksamheternas lagrade personuppgifter. Årliga stickprovskontroller på delar av verksamheten. Nämndsekreterare Återrapportering av beslut fattade på delegation Det är möjligt att fel inträffar och det kan få kännbara konsekvenser. Sannolikheten för att mycket allvarliga konsekvenser ska uppstå är liten, men det är ganska sannolikt att det uppstår lindriga eller försumbara konsekvenser om något inträffar. Brister äventyrar rättssäkerheten i offentligt styrd organisation. Kontroll av att beslut fattade på delegation rapporteras till nämnd i enlighet med rutin i delegeringsordningen. Årliga stickprovskontroller på delar av verksamheten. Nämndsekreterare Nämndbudget 2016 39 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Intern kontroll ekonomiområden RUTIN/SYSTEM Beskrivning av risk/sannolikhet, väsentlighet/konsekvens Åtgärd Uppföljning Ansvarig tjänsteman Kontroll av leverantörsfakturor Det är möjligt att fel inträffar och det kan få kännbara konsekvenser. Sannolikheten för att mycket allvarliga konsekvenser ska uppstå är liten, men det är ganska sannolikt att det uppstår lindriga eller försumbara konsekvenser om något inträffar Granskning av rutiner i e-handeln sker avseende Rekvisitioner Delegering - En person hanterar hela kedjan Strukturerade stickprovskontroller av e-handelns transaktioner. Transaktioner under två utvalda månader granskas. Sker likartat för samtliga förvaltningar. Förvaltningens controller Följsamhet av ramavtal och attestregelemente. Det är möjligt att fel inträffar och det kan få kännbara konsekvenser. Sannolikheten för att mycket allvarliga konsekvenser ska uppstå är liten, men det är ganska sannolikt att det uppstår lindriga eller försumbara konsekvenser om något inträffar Information och kontroll av att berörda har kunskap och kännedom om kommunens ramavtal och attestreglemente. Strukturerade stickprovskontroller av ehandelns transaktioner. Transaktioner under två utvalda månader granskas. Förvaltningens controller Nämndbudget 2016 40 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 15 Policys, planer och program 15.1 Styrdokument beslutade av kommunfullmäktige Styrdokument Beslutande paragraf/År Allmän stadga för nämnder och styrelser KF § 90/99 Policy för arbetsmiljö KF § 32/05 Policy för arbetsmiljö - bilaga med anvisningar i frågor om hälsorisker i samband med elektromagnetisk strålning KF § 129/08 Attestreglemente KF § 30/15 Policy för IT-säkerhet KF § 161/99 Policy för kvalitet KF § 101/13 Policy för lön KF § 256/10 Miljömål 2008-2015 KF § 21/08 Mål och strategier för näringslivsarbetet 2011-2014 KF § 102/10 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning KF § 254/10 Policy för Barnkonventionen 2014-2018 KF § 154/14 Policy för jämställdhet KF § 88/08 Policy för konkurrensprövning KF § 8/11 Policy för ledarskap och medarbetarskap KF § 77/05 Policy för rekrytering KF § 39/08 Arkivreglemente KF § 122/08 Regler för minnesgåvor till medarbetare och förtroendevalda KF § 169/05 Vision för Kungsbacka KF § 141/05 Policy för kommunikation KF § 11/12 Taxa för kopior och utskrifter av allmänna handlingar KF § 146/09 KF § 122/13, uppdaterad KF § 114/14 Policy för fordon Lokala föreskrifter för att skydda människors hälsa och miljön KF § 157/02 Biblioteksplan KF § 209/10 Kulturpolitiskt program för Kungsbacka kommun KF § 167/12 Reglemente nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning KF september 2015 Policy för upphandling KF § 164/09 Policy för upphandling- tillämpningsanvisningar KF § 164/09 Policy för lokaler KF § 233/14 Policy för internationellt arbete KF § 15/15 Policy för internationellt arbete- strategi KF § 15/15 Regler för skolskjutsar KF § 32/15 Nämndbudget 2016 41 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun Styrdokument Beslutande paragraf/År Riktlinjer för handläggning av motioner KF § 71/13 Riktlinjer för stöd till vänortsverksamheten för det nordiska samarbetet KF § 16/15 Policy för rehabilitering KF § 110/09 Policy för Barnkonventionen 2014-2018-Handlingsplan KF § 154/14 15.2 Styrdokument beslutade av nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Styrdokument Beslutande paragraf/År Delegeringsförteckning § 83/2015 Samverkansavtal för Gymnasiesärskolan 2015/2016-2018/2019 §68/2014 Samverkansavtal för Gymnasieskolan 2015/2016-2018/2019 §69/2014 Samverkansavtal förvuxnas lärande inom Göteborgsregionen Samverkansavtal kring vuxnas lärande i Halland 2009-04-01 – 2009-12-31. Därefter förlängs avtalet ettor i taget om det inte sägs upp skriftligt. Lokalresursplan 2016-2020 § 83/2015 Informations- kommunikations- och medieteknisk strategi 2012-2016 § 108/17 Handlingsplan för jämställdhet, förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning 2010-2013 § 36/10 Systematiskt arbetsmiljöarbete, 2010-09-14 § 92/02 Drogpolicy skolor § 15/09 Policy för studie- och yrkesvägledningen i Kungsbacka 2013 – 2017 § 5/13 Strategi för internationalisering inom förvaltningen för Gymnasie & Vuxenutbildning § 66/14 Policy för elevers kostnader § 79/09 Dokumenthanteringsplan § 153/14 Överenskommelse med Länsstyrelsen Halland om antal anvisade flyktingar för 2014- 2015 Sponsringspolicy Nämndbudget 2016 Kommunstyrelsen § 60/12 42 Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning Kungsbacka kommun 16 Avgifter och taxor Tabell taxor och avgifter Taxa, Avgift Giltig fr o m Beslutad av, datum Anmärkning Administrativ avgift för ersatta skolkort 2013 -01-01 KF §148/2012-0523 250 kr/kort Avgift till Kulturskolan 2012 -01-01 KF §104b 2011-05-04 950 kr/termin Nämndbudget 2016 43 TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-08 Diarienummer GV/2015:16 Läsårstider och arbetsperiod 2016/2017 Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar att godkänna läsårstider och arbetsperiod för gymnasieskolan och Kulturskolan 2016/2017. Sammanfattning Läsår för elever 2016-08-22 -- 2017-06-16 Terminstider för elever Hösttermin 2016-08-22 -- 2017-01-20 Vårtermin 2017-01-23 -- 2017-06-16 Lovdagar för elever Höstterminen Höstlov 2016-10-31 – 2016-11-04, Jullov 2016-12-22 – 2017-01-05 Vårterminen Sportlov 2017-02-13 – 2017-02-17, Påsklov 2017-04-10 – 2017-04-14 Lovdag Kristi himmelsfärdsdag 2017-05-26, 4st studiedagar tillkommer Studentexamen 2017-06-09 Avslutning 2017-06-16 Arbetsperiod för lärare 194 dagar Elof Lindälvs gymnasium och Aranäsgymnasiet 2016-08-15 -- 2017-06-22 Ledigt hösten 2016 Höstlov 2016-11-03 -- 2016-11-04, Jullov 2016-12-22 -- 2017-01-05 Ledigt våren 2017 Sportlov 2017-02-13 -- 2017-02-17, Påsklov 2017-04-10--2017-04-14 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-09-08 Beslutet skickas till Christer Hagman, Jenny Larsson, Anna-Lena Näsström, Helen Johansson, Per Graneld 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Staffan Hallström Christer Hagman Förvaltningschef Verksamhetschef TJÄNSTESKRIVELSE Datum 2015-09-08 Diarienummer GV/2015:16 Läsårstider och arbetsperiod 2016/2017 Förslag till beslut Nämnden för Gymnasie & Vuxenutbildning beslutar att godkänna läsårstider och arbetsperiod för gymnasieskolan och Kulturskolan 2016/2017. Sammanfattning Läsår för elever 2016-08-22 -- 2017-06-16 Terminstider för elever Hösttermin 2016-08-22 -- 2017-01-20 Vårtermin 2017-01-23 -- 2017-06-16 Lovdagar för elever Höstterminen Höstlov 2016-10-31 – 2016-11-04, Jullov 2016-12-22 – 2017-01-05 Vårterminen Sportlov 2017-02-13 – 2017-02-17, Påsklov 2017-04-10 – 2017-04-14 Lovdag Kristi himmelsfärdsdag 2017-05-26, 4st studiedagar tillkommer Studentexamen 2017-06-09 Avslutning 2017-06-16 Arbetsperiod för lärare 194 dagar Elof Lindälvs gymnasium och Aranäsgymnasiet 2016-08-15 -- 2017-06-22 Ledigt hösten 2016 Höstlov 2016-11-03 -- 2016-11-04, Jullov 2016-12-22 -- 2017-01-05 Ledigt våren 2017 Sportlov 2017-02-13 -- 2017-02-17, Påsklov 2017-04-10--2017-04-14 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, 2015-09-08 Beslutet skickas till Christer Hagman, Jenny Larsson, Anna-Lena Näsström, Helen Johansson, Per Graneld 1 (2) Kungsbacka kommun 434 81 Kungsbacka Besöksadress Stadshuset, Storgatan 37 Telefon 0300-83 40 00 www.kungsbacka.se KUNGSBACKA KOMMUN 2 (2) Staffan Hallström Christer Hagman Förvaltningschef Verksamhetschef Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen 2015-09-18 Utdrag ur protokoll (§ 56) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 18 september 2015 på Arken i Göteborg § 56 Dnr: 15-212.712 Förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2016 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2016, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Förslaget har godkänts av Utbildningschefsnätverket och Utbildningsgruppen. Beslut Medlemskommunerna rekommenderas att fatta beslut om förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2016 i enlighet med innehållet i material daterat 2015-08-25. Kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 2015-11-30. Protokollsparagrafen justeras omedelbart. Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Paula Örn Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i september 2015. Rätt utdraget intygar: Just: GV/2015:89 Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen 2015-09-18 Utdrag ur protokoll (§ 56) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 18 september 2015 på Arken i Göteborg § 56 Dnr: 15-212.712 Förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2016 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2016, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Förslaget har godkänts av Utbildningschefsnätverket och Utbildningsgruppen. Beslut Medlemskommunerna rekommenderas att fatta beslut om förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2016 i enlighet med innehållet i material daterat 2015-08-25. Kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 2015-11-30. Protokollsparagrafen justeras omedelbart. Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Paula Örn Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i september 2015. Rätt utdraget intygar: Just: GV/2015:89 Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 15-212.712 Styrelseärende 2015-09-18 Till förbundsstyrelsen Förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2016 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2016, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsnätverket tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/1998. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. Förslaget har sin utgångspunkt i 2015 års prislista samt med ett indexpåslag. Förslagets innehåll Förslaget innehåller interkommunal ersättning (IKE) för: - gymnasieskolans nationella program (inklusive lärlingsvariant), gemensamt år 1 och inriktningar i år 2 och år 3, - gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program (enligt tidigare system), - gymnasiesärskolans nationella program enligt GYS13 (nya gymnasiesärskolan), - tillägg för nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) enligt rekommendation från SKL, - tillägg för regionalt sökbara gruppbaserade programinriktade individuella val och gruppbaserade yrkesintroduktionsutbildningar, - tillägg för lärcentrum och liknande utbildning, - indexuppräkning, - information om av Skolverket fastställda priser vid tillståndsgivningen för särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar. Nationellt GV/2015:89 Göteborgsregionens kommunalförbund skolindex tillkommer för varje år de anordnas. Uppgift för 2016 saknas vid denna rapports framtagning. - information om programpriser i Skolverkets så kallade riksprislista 2015 som en jämförelse i förhållande till GRs prislista 2015. OBS att 2015 används som jämförelseår på grund av att riksprislista för 2016 saknas vid denna rapports framtagning. Förutsatt att dels Utbildningschefsnätverket och dels Utbildningsgruppen för sina delar har enats kring förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta enligt nedan. Förslag till beslut Att rekommendera medlemskommunerna att fatta beslut om förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2016 i enlighet med innehållet i material daterat 2015-08-25, samt Att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 2015-11-30. Göteborg 25 augusti 2015 Helena Söderbäck /Bengt Randén, Margaretha Allen KOMMUNALFÖRBUNDET GR RAPPORT 2015-08-25 Margaretha Allen Förslag till Interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2016 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2016, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. 1 Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsnätverket tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/1998. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. Förslaget har sin utgångspunkt i 2015 års prislista samt med ett indexpåslag. 2 Förslagets innehåll Förslaget innehåller interkommunal ersättning (IKE) för: - gymnasieskolans nationella program (inklusive lärlingsvariant), gemensamt år 1 och inriktningar i år 2 och år 3, - gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program (enligt tidigare system), - gymnasiesärskolans nationella program enligt GYS13 (nya gymnasiesärskolan), - tillägg för nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) enligt rekommendation från SKL, - tillägg för regionalt sökbara gruppbaserade programinriktade individuella val och gruppbaserade yrkesintroduktionsutbildningar, - tillägg för lärcentrum och liknande utbildning, - indexuppräkning, - information om av Skolverket fastställda priser vid tillståndsgivningen för särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar. Nationellt skolindex tillkommer för varje år de anordnas. Uppgift för 2016 saknas vid denna rapports framtagning. - information om programpriser i Skolverkets så kallade riksprislista 2015 som en jämförelse i förhållande till GRs prislista 2015. OBS att 2015 används som jämförelseår på grund av att riksprislista för 2016 saknas vid denna rapports framtagning. I prislistan ingår inte interkommunal ersättning för utbildningar som ligger utanför samverkansavtalen. Där får individuellt avtal slutas mellan respektive GR-huvudman. Detta gäller vissa introduktionsprogram inom gymnasieskolan och individuellt program inom gymnasiesärskolan. 2.1 Index Underlag för förslag till index från och med 2016-01-01 har varit information från SKL via webb samt cirkulär, se bilaga 2. Lärarlöneutvecklingen har uppskattats inom GR. Ingen generell rationalisering av index (-0,25 % 2015) föreslås för 2016. Indexuppräkning föreslås för 2016 med 1,982 % (2015 1,472 %) som föreslås läggas på för 2016. Underlag återfinns i bilaga 2. 1 KOMMUNALFÖRBUNDET GR 2.2 Avstämningsdatum Fyra avstämningstillfällen ska tillämpas. Dessa är där eleven är folkbokförd följande datum: 15 15 15 15 februari april september november (avser (avser (avser (avser kvartal kvartal kvartal kvartal ett) två) tre) fyra) Kommunerna ska övergå till månadsvis avstämning, så snart regionalt IT-system finns på plats. Arbetsgruppen är även referensgrupp vid denna utveckling. 2.3 Interkommunal ersättning för utbildningsplatser med särskilda profiler Några få utbildningar avviker prismässigt från de nationella programmen på grund av särskilda profiler. 3 Samverkansavtal för gymnasieskolan Samverkansavtal för gymnasieskolan 2015/2016 – 2018/2019 I avtalet regleras bland annat ett antal ekonomiska förutsättningar. Dessa gäller: • • • • • • • • • • • • • • • • Prislista Elevs rätt att utöka sina studier på ett yrkesprogram för grundläggande högskolebehörighet Nationellt godkänd idrottsutbildning Studieavbrott eller byte av studieväg Utökat program Reducerat program Förlängd undervisning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Preparandutbildning Resor Anpassning och extra stödåtgärder Ersättning för modersmålsundervisning Reglering av ansvar när utredning krävs gällande elevs tillhörighet till särskolan Ansvarsförsäkring Investeringar Se avtalet för beskrivning av den ekonomiska överenskommelsen. 3.1 Omvärldsfaktorer och iakttagelser • Den demografiska utvecklingen följs och kommunernas befolkningsprognoser har sammanställts gällande elever i åldrarna 16 år, 16-18 år och 16-20 år. Underlaget har redovisats i Utbildningschefsnätverket och i Utbildningsgruppen. Trenden är att elevunderlaget, som under ett antal år minskat, ökar igen efter 2015. Fyra kommuner har under de senaste åren avvecklat gymnasieskolor som ett led i att effektivisera organisationen i samband med minskande elevkullar. Även utbudet av program har minskat inom GR-kommunerna. • Allt fler GR-kommuner anordnar sökbara introduktionsprogram för övergång till studier på nationellt program eller för övergång till arbetslivet. • Arbetet med att förhindra avbrott och att leda ungdomar tillbaka till gymnasieskolan har intensifierats. • Intresset för att välja en yrkesutbildning är fortfarande lägre än innan gymnasiereformen. 2 KOMMUNALFÖRBUNDET GR • • • Omställnings- och kompetensutvecklingskostnader i samband med reformerna kan i viss mån kvarstå. Antalet gymnasieskolor med enskild huvudman ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Idé- och erfarenhetsutbyte har genomförts kring t ex skolkort/fritidskort, förlängd studietid, avtalsmallar för köpta och sålda utbildningar utanför avtalet, resursfördelningsmodeller samt kostnader för skolgång för asylsökande. 4 Nytt samverkansavtal för gymnasiesärskolan Samverkansavtal för gymnasiesärskolan 2015/2016 – 2018/2019 I avtalet regleras bland annat ett antal ekonomiska förutsättningar. Dessa gäller: • Prislista • Avstämningsdatum • Resor • Elever med specifika, individuella behov • Utbildning i kombination studier/idrott • Elev- och ansvarsförsäkring • Investeringar Se avtalet för beskrivning av den ekonomiska överenskommelsen. 4.1 Omvärldsfaktorer och iakttagelser • Gymnasiesärskolan reformerades inför läsåret 2013/2014 och två system bedrivs parallellt under en period. • Fler nationella program ingår i det nya systemet men förslaget innebär att ett gemensamt pris för samtliga program gäller även under 2016. • Den demografiska utvecklingen av elevtalen i åldersgrupperna 16-20 år, se gymnasieskolan. • Förändringar i regelverket kring gymnasieskolans introduktionsprogram (GY2011) och inom gymnasiesärskolan (GYS13) har förändrat målgruppen. • Definition av målgruppstillhörighet har skärpts. Nationellt har det skett en minskning av elevtalen bland annat som en konsekvens av detta. • Behoven av stödinsatser för elever som går i gymnasiesärskolan eller inom introduktionsprogrammet individuellt alternativ med en bakgrund i obligatoriska särskolan kan ha ökat. Sammantaget har dessa faktorer bidragit till att arbetsgruppen på uppdrag av Utbildningsgruppen har sett över kostnaderna för interkommunal ersättning för gymnasiesärskolans nationella program och funnit att kostnaderna har ökat. Förslaget till uppräkning ligger i nivå med den kostnad som har tagits fram av Skolverket i den så kallade riksprislistan mot fristående skolor. Av 121 elever i år ett på nationella program (2014) reste knappt 25 stycken till annan kommun inom GR även om utbildningen fanns i hemkommunen. Förslaget för år 2016 är (266 219 kr med tillägg av index) 271 500 kr per årsplats på nationellt program (242 400 år 2015). 5 Regional utbildningsplanering inför hösten 2016 Utbildningscheferna har till GR lämnat uppgifter om utbildningar som planeras att läggas ner samt om nya utbildningar/inriktningar/profiler som är planerade att starta hösten 2016. Planeringsunderlaget har presenterats och diskuterats i Gymnasieekonomnätverket, Gymnasienätverket, Utbildningschefsnätverket samt i Utbildningsgruppen. 3 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bilaga 1 2015-08-25 Sammanställning avseende pris för 2016 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Prislistan för 2016 bygger på prislistan för 2015 samt indextillägg om 1,982 %. PRISLISTA ENLIGT GY2011 Program Benämning BF Barn- och fritidsprogr. BF Gemensamt år 1 Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Bygg- och anläggning BA Gemensamt år 1 Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri El- och energiprogr. EE Gemensamt år 1 Automation Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Ekonomiprogrammet EK Gemensamt år 1 Ekonomi Juridik särsk. pris Profil - EK IHGR (Göteborg) Estetiska programmet ES Bild Dans Estetik och media Musik Teater Flygteknik -riksrekryterande utb. Anordnas ej inom GR Fordons- och transport FT Gemensamt år 1 Godshantering Karosseri och lack Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Handels- och admin. HA Gemensamt år 1 Administrativ service Handel och service Hantverksprogrammet HV Finsnickeri Florist Frisör Textildesign Övriga hantverk (Tillstånd ges av Skolverket): Hår- och makeupstylist (Göteborg) Hotell- och turismprogr. HT Gemensamt år 1 Hotell och konferens Turism och resor Humanistiska progr. HU Gemensamt år 1 Kultur Språk Industritekniska progr. IN Inriktning får börja år 1 Driftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt- och maskinteknik Svetsteknik Naturbruksprogr. NB Djur (Göteborgs pris) Lantbruk Skog Trädgård särsk. pris Samverkansavtal med region finns 1 (3) Pris 2016 85 200 85 200 85 200 85 200 106 800 121 400 106 800 106 800 106 800 106 800 102 800 110 800 96 000 103 600 119 700 72 100 72 100 72 100 Vilande 87 800 91 500 91 900 117 900 96 200 118 200 131 100 121 900 129 900 122 000 154 700 81 500 81 500 81 500 Finns ej i GR 113 900 90 200 131 400 91 500 87 700 87 700 87 700 76 700 76 700 76 700 133 700 133 700 133 700 133 700 133 700 117 900 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bilaga 1 2015-08-25 Sammanställning avseende pris för 2016 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Program Benämning Naturvetenskapspr. Pris 2016 Gemensamt år 1 76 700 Naturvetenskap 76 700 Naturvetenskap och samhälle 76 700 särsk. pris Profil Marinbiologi (Öckerö) 134 100 särsk. pris Profil NA IHGR (Göteborg) 86 400 Restaurang o. livsm. RL Gemensamt år 1 110 700 Bageri och konditori 110 700 Färskvaror och delikatesser 110 700 Kök och servering 110 700 Samhällsprogrammet SA Gemensamt år 1 75 000 Beteendevetenskap 75 000 Medier, information och kommunikation 81 800 Samhällsvetenskap 75 000 särsk. pris Profil Den seglande gymnasieskolan (Öckerö) 156 100 särsk. pris Profil SA IHGR (Göteborg) 81 200 Teknikprogrammet TE Gemensamt år 1 86 300 Design och produktutveckling 86 300 Informations- och medieteknik 86 300 Produktionsteknik 86 300 Samhällsbyggande och miljö 86 300 Teknikvetenskap 86 300 Vvs- och fastighetspr. VF Gemensamt år 1 106 000 Fastighet 106 000 Kyl- och värmepumpsteknik 106 000 Ventilationsteknik 106 000 Vvs 106 000 Vård- och omsorgspr. VO År 1 - 3 88 400 Inga nationella inriktningar Regionalt sökbara programinriktade individuella val och yrkesintroduktionsutbildningar Programinriktat individuellt val för grupp: Programpris samt schablontillägg om 15 000 kr/år Yrkesintroduktion för grupp: Närmaste programpris samt schablontillägg om 20 000 kr/år I tillägget ingår ersättning för grundskolans ämnen (enl Skolverket 3 000 kr per ämne 2014) Övriga varianter av priser International Baccalaureate 103 400 Autismspektrum - gruppbaserade utbildning med olika programinnehåll (GBG, STE) 224 500 För elever som är individintegrerade på program gäller bilateral överenskommelse särsk. pris Lärcentrum (Göteborg). Programpris samt tillägg 15 000 kr/år särsk. pris Beda Hallbergs gymnasium (Kungsbacka). Programpris samt tillägg 15 000 kr/år bilateralt Hörsel (Göteborg) generellt Elev på yrkesprogram har rätt att utöka sitt program med max 300 poäng för grundläggande behörighet till högskolan. För samtliga platser på y-program debiteras en schablon om 2 400 kr per elev och år. GY2011 Detta motsvarar 100 p/år av SA-programmets pris x 30% av eleverna (uppskattat). Övrigt I samverkansavtalet regleras också hantering av: utökat program, reducerat program, förlängd undervisning, resor, NA anpassning och extra stödåtgärder, ersättning för modersmålsundervisning, utredning om elevs tillhörighet i särskola i vissa fall, ansvarsförsäkring och investeringar. Se www.grkom.se/utbildning Särskilda varianter Skolverket har beviljat och prissatt. Tillägg skolindex (2012) 1,0183% (2013) 1,0174% (2014) 1,0135% (2015) 1,019% (2016) ej känt Estetiskt program inriktning musik (Hvitfeldtska gymn. Gbg) 114 918 kr 2012/2013 beslut till och med åk 3 2017/2018 EKEKOVE Ekonomiprogrammet inriktning ekonomi (Kungsbacka) 65 900 kr 2011/2012 EKJURVE Ekonomiprogrammet inriktning juridik (Kungsbacka) 65 900 kr år 2011/2012 NABILVE Naturvetenskapsprogrammet inriktning bild (Kungsbacka) 70 000 kr 2011/2012 NAMUSVE Naturvetenskapsprogrammet inriktning musik (Kungsbacka) 70 000 kr 2011/2012 NANASVE Naturvetenskapsprogr. inriktn. naturvetenskap o samhälle (Kungsbacka) 70 000 kr 2011/2012 SABETVE Samhällsvetenskapsprogr. inriktn. beteendevetenskap (Kungsbacka) 65 900 kr 2011/2012 SASAMVE Samhällsvetenskapsprogr. inriktn. samhällsvetenskap (Kungsbacka) 65 900 kr 2011/2012 2 (3) GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bilaga 1 2015-08-25 Sammanställning avseende pris för 2016 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider TEINFVE Teknikprogrammet inriktn. informations- och medieteknik (Kungsbacka) 78 200 kr 2011/2012 SAMUSVE Samhäll-Musik (Partille) 80 000 kr 2014 Riksrekryterande särskilda varianter Skolverket har beviljat och prissatt. Tillägg skolindex (2012) 1,0183% (2013) 1,0174% (2014) 1,0135% (2015) 1,019% (2016) ej känt Kött/chark/styckning (Göteborg) 93 000 2011/2012 beslut till och med åk 3 2016/2017 Kött/chark/styckning (Göteborg) 111 462 kr 2015/2016 beslut till och med åk 3 2020/2021 Riksrekryterande utbildning med egna examensmål Sjöfartsutbildning (Göteborg, Öckerö) 117 000 kr 2011/2012 beslut till och med åk 3 2016/2017 Sjöfartsutbildning (Göteborg, Öckerö) 140 000 kr 2015/2016 beslut till och med åk 3 2020/2021 Spetsutbildning- Försöksverksamhet med riksrekrytering. Ersättning enligt SFS 2008:793, 9§ riksprislistan Naturvetenskapsprogrammet - Matematik (Hvitfeldtska gymn. Gbg) beslut om antagning tom antagning 2021 Riksrekryterande estetisk spetsutbildning Riksrekryterande estetisk spetsutbildning för estetiska programmet, inriktning musik( Härryda) 119 124 kr. Fyra starter från 2014/2015. Uppräknas med skolindex. Riksidrottsutbildning. Beslut från Skolverket finns. Riksidrottsförbundet lämnar bidrag. Friidrott (Göteborg) Handboll (Göteborg) Segling (Lerum) Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Beslut från Skolverket finns. Tillägg 12 500 kr/ lagidrottsplats, 15 000 kr/individuell idrottsplats enligt rekommendation från SKL Alingsås: Fotboll, Handboll Göteborg: Badminton, Bandy, Basket, Bordtennis, Boxning, Fotboll, Friidrott, Golf, Handboll, Innebandy, Ishockey, Judo, Klättring, Konståkning, Orientering, Simning, Tennis Härryda: Innebandy Kungsbacka: Fotboll, Handboll Kungälv: Bandy Lerum: Innebandy, Segling Partille: Bowling, Fotboll, Handboll Gymnasiesärskoleutbildningar enligt tidigare system och nya gymnasiesärskolan 2013 Nationella program Övriga principer för prissättning: Lärlingsutbildning - Pris enligt aktuellt programs gemensamma respektive inriktnings pris. Program med särskild hörselprofil prissätts genom avtal mellan respektive kommuner. Rg-gymnasiet (tillägg till nationellt programs kostnad enligt förordning (SKOLFS 1992:44)). Individuellt program inom gymnasiesärskolan prissätts genom avtal mellan respektive kommuner 3 (3) Pris 2016 271 500 Bilaga 2 Beräkning av index för Göteborgsregionens prislista 2016 inom Gymnasiesamverkansavtalet Beräkningsförutsättningar för viktning av index Viktning av ingående indexdelar 2014 64% 2015 64% 2016 64% 35% 1% 100% 35% 1% 100% 35% 1% 100% Utfall Rev. prognos Prognos Förändringsvärden Löneökning övriga personal Löneökning lärare Arbetsgivaravgifter KPI Internränta 2014 2,90% 2,74% 0,00% -0,20% 0,00% 2015 3,00% 3,19% 0,00% 0,10% 0,70% Totalvärden Arbetsgivaravgifter Internränta 38,46% 38,46% 2,50% 3,20% Personalkostnader - varav lärarpersonal 78% - varav övrig personal 22% Övriga kostnader Kapitalkostnader I beräkningen av personalkostnader inräknas aktuell arbetsgivaravgift vid beräkningstillfället Indexförutsättningar Uppdateringar inför 2016 Generell rationalisering i regionen enl beslut Korrigering index för 2014 i 2015 års prislista Korrigering index för 2015 i 2016 års prislista 2016 3,20% 3,03% 0,00% 1,50% -0,80% 38,46% 6. 2,40% 7. -0,50% -0,25% 0,003% 0,00% 8. 0,003% -0,502% -0,502% Prislista index 2016 Prislista index 2014 och 2015 Källor: 1. SKL, cirkulär 15:15 konjunkturlönestatistiken 2. Uppskattning av snitt i GR-kommuner; kalenderår 3. SKL cirkulär 15:15 4. SKL, cirkulär 15:15 konjunkturlönestatistiken 5. SKL, cirkulär 14:59 6. SKL, cirkulär 15:15 7. SKL, cirkulär 14:59 8. Utbildningschefsnätverket Senaste källa 1. 2. 3. 4. 5. 1,982% 3,151% 1,472% Bilaga 3 Jämförelse mellan GRs prislista 2015 och Skolverkets riksprislista 2015 Nationellt program Gymnasieskolan Inriktning GRs prislista inkl. måltider Barn- och fritidsprogrammet Gemensamt år 1 Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Gemensamt år 1 83 500 ” ” ” 104 700 Riksprislista Grundbelopp för år 2015 (kr/elev och bidragsår) Jämförbart med GRs prislista 86 415 ” ” ” 109 717 Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Gemensamt år 1 Automation Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Gemensamt år 1 Ekonomi Juridik EK IHGR (Göteborg) Bild Dans Estetik och media Musik Teater Gemensamt år 1 119 000 104 700 ” ” ” 100 800 108 600 94 100 150 943 109 717 ” ” ” 105 377 ” ” 101 600 117 400 70 700 ” ” Vilande 86 100 89 700 90 100 115 600 94 300 115 900 ” ” 74 340 ” ” 95 189 ” ” 119 057 95 189 124 528 Godshantering Karosseri och lack Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Gemensamt år 1 128 600 119 500 127 400 ” ” ” 119 600 151 700 79 900 ” 157 358 86 981 Administrativ service Handel och service ” ” Finsnickeri Anordnas ” ” 105 189 ” Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Fordon- och transportprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Bilaga 3 Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Samverkansavtal med VGR Skatteväxling (kommunen betalar 76 800 kr/år 2015 och VGR resten) (Kungsbacka vänder sig också till Region Halland) ” ” ” Naturvetenskapsprogram Restaurang- och livsmedelsprogrammet Florist Frisör Textildesign Övriga hantverk Hår- och makeup Stylist Gemensamt år 1 Hotell och konferens Turism och resor Gemensamt år 1 Kultur Språk Inriktning får börja år 1 Driftsäkerhet och underhåll Processteknik Produkt- och maskinteknik Svetsteknik Djur (Göteborg) Djur (VGR) inte 111 700 88 400 128 800 ” ” ” 89 700 ” 86 000 ” ” 75 200 ” ” 131 100 92 925 ” ” 75 943 ” ” 136 321 ” ” ” ” ” ” ” 115 600 168 883 ” 164 811 (inklusive måltider) 174 700 Uppgift Skolverket Lantbruk (VGR) Skog (VGR) Trädgård (VGR) 199 220 202 006 201 703 (inklusive måltider) 204 600 Uppgift Skolverket (inklusive måltider) 221 400 Uppgift Skolverket (inklusive måltider) 205 900 Uppgift Skolverket Gemensamt år 1 Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Marinbiologi (Öckerö) NA IHGR (Göteborg) Gemensamt år 1 75 200 ” ” 80 377 ” ” 131 500 84 700 108 500 115 943 Bageri och konditori ” ” Bilaga 3 Färskvaror och delikatesser Kök och servering Samhällsvetenskapsprogrammet Gemensamt år 1 Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Den seglande gymnasieskolan (Öckerö) SA IHGR (Göteborg) Teknikprogrammet Gemensamt år 1 Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighetsprogrammet Gemensamt år 1 Fastighet Vård- och omsorgsprogrammet Gymnasiesärskolan före 1 juli 2013 Gymnasiesärskolan efter 30 juni 2013 Kyl – och värmepumpsteknik Ventilationsteknik Vvs Inga inriktningar ” ” ” 73 500 ” 80 200 ” 75 000 ” ” 73 500 153 100 ” - 79 600 84 600 ” 88 019 ” ” ” ” ” ” ” ” 103 900 Anordnas ej i GR 103 900 ” 110 189 ” ” ” 86 700 242 400 ” ” 88 679 247 075 242 400 296 321 ” Jämförelsen är gjord mellan prislistor för år 2015 då riksprislista för 2016 inte föreligger. Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 15-212.712 Styrelseärende 2015-09-18 Till förbundsstyrelsen Förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola för år 2016 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2016, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsnätverket tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/1998. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. Förslaget har sin utgångspunkt i 2015 års prislista samt med ett indexpåslag. Förslagets innehåll Förslaget innehåller interkommunal ersättning (IKE) för: - gymnasieskolans nationella program (inklusive lärlingsvariant), gemensamt år 1 och inriktningar i år 2 och år 3, - gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program (enligt tidigare system), - gymnasiesärskolans nationella program enligt GYS13 (nya gymnasiesärskolan), - tillägg för nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) enligt rekommendation från SKL, - tillägg för regionalt sökbara gruppbaserade programinriktade individuella val och gruppbaserade yrkesintroduktionsutbildningar, - tillägg för lärcentrum och liknande utbildning, - indexuppräkning, - information om av Skolverket fastställda priser vid tillståndsgivningen för särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar. Nationellt GV/2015:89 Göteborgsregionens kommunalförbund skolindex tillkommer för varje år de anordnas. Uppgift för 2016 saknas vid denna rapports framtagning. - information om programpriser i Skolverkets så kallade riksprislista 2015 som en jämförelse i förhållande till GRs prislista 2015. OBS att 2015 används som jämförelseår på grund av att riksprislista för 2016 saknas vid denna rapports framtagning. Förutsatt att dels Utbildningschefsnätverket och dels Utbildningsgruppen för sina delar har enats kring förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta enligt nedan. Förslag till beslut Att rekommendera medlemskommunerna att fatta beslut om förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola i Göteborgsregionens kommuner kalenderåret 2016 i enlighet med innehållet i material daterat 2015-08-25, samt Att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 2015-11-30. Göteborg 25 augusti 2015 Helena Söderbäck /Bengt Randén, Margaretha Allen KOMMUNALFÖRBUNDET GR RAPPORT 2015-08-25 Margaretha Allen Förslag till Interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2016 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning inom gymnasieskola och gymnasiesärskola kalenderåret 2016, för de kommuner som ingår i GR-området, har framtagits på uppdrag av Utbildningsgruppen. 1 Arbetsgång och medverkande Arbetet har utförts av en av Utbildningschefsnätverket tillsatt arbetsgrupp bestående av skolekonomer, som i samverkan med medlemskommunerna, arbetat fram ett förslag. Arbetet har byggt på de principer som fastställdes under läsåret 1997/1998. Den modell för beräkning av gymnasieskolans och gymnasiesärskolans kostnader, som introducerades då, bygger på ett cykliskt tankesätt. Förslaget har sin utgångspunkt i 2015 års prislista samt med ett indexpåslag. 2 Förslagets innehåll Förslaget innehåller interkommunal ersättning (IKE) för: - gymnasieskolans nationella program (inklusive lärlingsvariant), gemensamt år 1 och inriktningar i år 2 och år 3, - gymnasiesärskolans nationella och specialutformade program (enligt tidigare system), - gymnasiesärskolans nationella program enligt GYS13 (nya gymnasiesärskolan), - tillägg för nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU) enligt rekommendation från SKL, - tillägg för regionalt sökbara gruppbaserade programinriktade individuella val och gruppbaserade yrkesintroduktionsutbildningar, - tillägg för lärcentrum och liknande utbildning, - indexuppräkning, - information om av Skolverket fastställda priser vid tillståndsgivningen för särskilda varianter och riksrekryterande utbildningar. Nationellt skolindex tillkommer för varje år de anordnas. Uppgift för 2016 saknas vid denna rapports framtagning. - information om programpriser i Skolverkets så kallade riksprislista 2015 som en jämförelse i förhållande till GRs prislista 2015. OBS att 2015 används som jämförelseår på grund av att riksprislista för 2016 saknas vid denna rapports framtagning. I prislistan ingår inte interkommunal ersättning för utbildningar som ligger utanför samverkansavtalen. Där får individuellt avtal slutas mellan respektive GR-huvudman. Detta gäller vissa introduktionsprogram inom gymnasieskolan och individuellt program inom gymnasiesärskolan. 2.1 Index Underlag för förslag till index från och med 2016-01-01 har varit information från SKL via webb samt cirkulär, se bilaga 2. Lärarlöneutvecklingen har uppskattats inom GR. Ingen generell rationalisering av index (-0,25 % 2015) föreslås för 2016. Indexuppräkning föreslås för 2016 med 1,982 % (2015 1,472 %) som föreslås läggas på för 2016. Underlag återfinns i bilaga 2. 1 KOMMUNALFÖRBUNDET GR 2.2 Avstämningsdatum Fyra avstämningstillfällen ska tillämpas. Dessa är där eleven är folkbokförd följande datum: 15 15 15 15 februari april september november (avser (avser (avser (avser kvartal kvartal kvartal kvartal ett) två) tre) fyra) Kommunerna ska övergå till månadsvis avstämning, så snart regionalt IT-system finns på plats. Arbetsgruppen är även referensgrupp vid denna utveckling. 2.3 Interkommunal ersättning för utbildningsplatser med särskilda profiler Några få utbildningar avviker prismässigt från de nationella programmen på grund av särskilda profiler. 3 Samverkansavtal för gymnasieskolan Samverkansavtal för gymnasieskolan 2015/2016 – 2018/2019 I avtalet regleras bland annat ett antal ekonomiska förutsättningar. Dessa gäller: • • • • • • • • • • • • • • • • Prislista Elevs rätt att utöka sina studier på ett yrkesprogram för grundläggande högskolebehörighet Nationellt godkänd idrottsutbildning Studieavbrott eller byte av studieväg Utökat program Reducerat program Förlängd undervisning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Preparandutbildning Resor Anpassning och extra stödåtgärder Ersättning för modersmålsundervisning Reglering av ansvar när utredning krävs gällande elevs tillhörighet till särskolan Ansvarsförsäkring Investeringar Se avtalet för beskrivning av den ekonomiska överenskommelsen. 3.1 Omvärldsfaktorer och iakttagelser • Den demografiska utvecklingen följs och kommunernas befolkningsprognoser har sammanställts gällande elever i åldrarna 16 år, 16-18 år och 16-20 år. Underlaget har redovisats i Utbildningschefsnätverket och i Utbildningsgruppen. Trenden är att elevunderlaget, som under ett antal år minskat, ökar igen efter 2015. Fyra kommuner har under de senaste åren avvecklat gymnasieskolor som ett led i att effektivisera organisationen i samband med minskande elevkullar. Även utbudet av program har minskat inom GR-kommunerna. • Allt fler GR-kommuner anordnar sökbara introduktionsprogram för övergång till studier på nationellt program eller för övergång till arbetslivet. • Arbetet med att förhindra avbrott och att leda ungdomar tillbaka till gymnasieskolan har intensifierats. • Intresset för att välja en yrkesutbildning är fortfarande lägre än innan gymnasiereformen. 2 KOMMUNALFÖRBUNDET GR • • • Omställnings- och kompetensutvecklingskostnader i samband med reformerna kan i viss mån kvarstå. Antalet gymnasieskolor med enskild huvudman ligger på ungefär samma nivå som tidigare år. Idé- och erfarenhetsutbyte har genomförts kring t ex skolkort/fritidskort, förlängd studietid, avtalsmallar för köpta och sålda utbildningar utanför avtalet, resursfördelningsmodeller samt kostnader för skolgång för asylsökande. 4 Nytt samverkansavtal för gymnasiesärskolan Samverkansavtal för gymnasiesärskolan 2015/2016 – 2018/2019 I avtalet regleras bland annat ett antal ekonomiska förutsättningar. Dessa gäller: • Prislista • Avstämningsdatum • Resor • Elever med specifika, individuella behov • Utbildning i kombination studier/idrott • Elev- och ansvarsförsäkring • Investeringar Se avtalet för beskrivning av den ekonomiska överenskommelsen. 4.1 Omvärldsfaktorer och iakttagelser • Gymnasiesärskolan reformerades inför läsåret 2013/2014 och två system bedrivs parallellt under en period. • Fler nationella program ingår i det nya systemet men förslaget innebär att ett gemensamt pris för samtliga program gäller även under 2016. • Den demografiska utvecklingen av elevtalen i åldersgrupperna 16-20 år, se gymnasieskolan. • Förändringar i regelverket kring gymnasieskolans introduktionsprogram (GY2011) och inom gymnasiesärskolan (GYS13) har förändrat målgruppen. • Definition av målgruppstillhörighet har skärpts. Nationellt har det skett en minskning av elevtalen bland annat som en konsekvens av detta. • Behoven av stödinsatser för elever som går i gymnasiesärskolan eller inom introduktionsprogrammet individuellt alternativ med en bakgrund i obligatoriska särskolan kan ha ökat. Sammantaget har dessa faktorer bidragit till att arbetsgruppen på uppdrag av Utbildningsgruppen har sett över kostnaderna för interkommunal ersättning för gymnasiesärskolans nationella program och funnit att kostnaderna har ökat. Förslaget till uppräkning ligger i nivå med den kostnad som har tagits fram av Skolverket i den så kallade riksprislistan mot fristående skolor. Av 121 elever i år ett på nationella program (2014) reste knappt 25 stycken till annan kommun inom GR även om utbildningen fanns i hemkommunen. Förslaget för år 2016 är (266 219 kr med tillägg av index) 271 500 kr per årsplats på nationellt program (242 400 år 2015). 5 Regional utbildningsplanering inför hösten 2016 Utbildningscheferna har till GR lämnat uppgifter om utbildningar som planeras att läggas ner samt om nya utbildningar/inriktningar/profiler som är planerade att starta hösten 2016. Planeringsunderlaget har presenterats och diskuterats i Gymnasieekonomnätverket, Gymnasienätverket, Utbildningschefsnätverket samt i Utbildningsgruppen. 3 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bilaga 1 2015-08-25 Sammanställning avseende pris för 2016 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Prislistan för 2016 bygger på prislistan för 2015 samt indextillägg om 1,982 %. PRISLISTA ENLIGT GY2011 Program Benämning BF Barn- och fritidsprogr. BF Gemensamt år 1 Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Bygg- och anläggning BA Gemensamt år 1 Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri El- och energiprogr. EE Gemensamt år 1 Automation Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Ekonomiprogrammet EK Gemensamt år 1 Ekonomi Juridik särsk. pris Profil - EK IHGR (Göteborg) Estetiska programmet ES Bild Dans Estetik och media Musik Teater Flygteknik -riksrekryterande utb. Anordnas ej inom GR Fordons- och transport FT Gemensamt år 1 Godshantering Karosseri och lack Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Handels- och admin. HA Gemensamt år 1 Administrativ service Handel och service Hantverksprogrammet HV Finsnickeri Florist Frisör Textildesign Övriga hantverk (Tillstånd ges av Skolverket): Hår- och makeupstylist (Göteborg) Hotell- och turismprogr. HT Gemensamt år 1 Hotell och konferens Turism och resor Humanistiska progr. HU Gemensamt år 1 Kultur Språk Industritekniska progr. IN Inriktning får börja år 1 Driftsäkerhet och underhållsteknik Processteknik Produkt- och maskinteknik Svetsteknik Naturbruksprogr. NB Djur (Göteborgs pris) Lantbruk Skog Trädgård särsk. pris Samverkansavtal med region finns 1 (3) Pris 2016 85 200 85 200 85 200 85 200 106 800 121 400 106 800 106 800 106 800 106 800 102 800 110 800 96 000 103 600 119 700 72 100 72 100 72 100 Vilande 87 800 91 500 91 900 117 900 96 200 118 200 131 100 121 900 129 900 122 000 154 700 81 500 81 500 81 500 Finns ej i GR 113 900 90 200 131 400 91 500 87 700 87 700 87 700 76 700 76 700 76 700 133 700 133 700 133 700 133 700 133 700 117 900 GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bilaga 1 2015-08-25 Sammanställning avseende pris för 2016 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider Program Benämning Naturvetenskapspr. Pris 2016 Gemensamt år 1 76 700 Naturvetenskap 76 700 Naturvetenskap och samhälle 76 700 särsk. pris Profil Marinbiologi (Öckerö) 134 100 särsk. pris Profil NA IHGR (Göteborg) 86 400 Restaurang o. livsm. RL Gemensamt år 1 110 700 Bageri och konditori 110 700 Färskvaror och delikatesser 110 700 Kök och servering 110 700 Samhällsprogrammet SA Gemensamt år 1 75 000 Beteendevetenskap 75 000 Medier, information och kommunikation 81 800 Samhällsvetenskap 75 000 särsk. pris Profil Den seglande gymnasieskolan (Öckerö) 156 100 särsk. pris Profil SA IHGR (Göteborg) 81 200 Teknikprogrammet TE Gemensamt år 1 86 300 Design och produktutveckling 86 300 Informations- och medieteknik 86 300 Produktionsteknik 86 300 Samhällsbyggande och miljö 86 300 Teknikvetenskap 86 300 Vvs- och fastighetspr. VF Gemensamt år 1 106 000 Fastighet 106 000 Kyl- och värmepumpsteknik 106 000 Ventilationsteknik 106 000 Vvs 106 000 Vård- och omsorgspr. VO År 1 - 3 88 400 Inga nationella inriktningar Regionalt sökbara programinriktade individuella val och yrkesintroduktionsutbildningar Programinriktat individuellt val för grupp: Programpris samt schablontillägg om 15 000 kr/år Yrkesintroduktion för grupp: Närmaste programpris samt schablontillägg om 20 000 kr/år I tillägget ingår ersättning för grundskolans ämnen (enl Skolverket 3 000 kr per ämne 2014) Övriga varianter av priser International Baccalaureate 103 400 Autismspektrum - gruppbaserade utbildning med olika programinnehåll (GBG, STE) 224 500 För elever som är individintegrerade på program gäller bilateral överenskommelse särsk. pris Lärcentrum (Göteborg). Programpris samt tillägg 15 000 kr/år särsk. pris Beda Hallbergs gymnasium (Kungsbacka). Programpris samt tillägg 15 000 kr/år bilateralt Hörsel (Göteborg) generellt Elev på yrkesprogram har rätt att utöka sitt program med max 300 poäng för grundläggande behörighet till högskolan. För samtliga platser på y-program debiteras en schablon om 2 400 kr per elev och år. GY2011 Detta motsvarar 100 p/år av SA-programmets pris x 30% av eleverna (uppskattat). Övrigt I samverkansavtalet regleras också hantering av: utökat program, reducerat program, förlängd undervisning, resor, NA anpassning och extra stödåtgärder, ersättning för modersmålsundervisning, utredning om elevs tillhörighet i särskola i vissa fall, ansvarsförsäkring och investeringar. Se www.grkom.se/utbildning Särskilda varianter Skolverket har beviljat och prissatt. Tillägg skolindex (2012) 1,0183% (2013) 1,0174% (2014) 1,0135% (2015) 1,019% (2016) ej känt Estetiskt program inriktning musik (Hvitfeldtska gymn. Gbg) 114 918 kr 2012/2013 beslut till och med åk 3 2017/2018 EKEKOVE Ekonomiprogrammet inriktning ekonomi (Kungsbacka) 65 900 kr 2011/2012 EKJURVE Ekonomiprogrammet inriktning juridik (Kungsbacka) 65 900 kr år 2011/2012 NABILVE Naturvetenskapsprogrammet inriktning bild (Kungsbacka) 70 000 kr 2011/2012 NAMUSVE Naturvetenskapsprogrammet inriktning musik (Kungsbacka) 70 000 kr 2011/2012 NANASVE Naturvetenskapsprogr. inriktn. naturvetenskap o samhälle (Kungsbacka) 70 000 kr 2011/2012 SABETVE Samhällsvetenskapsprogr. inriktn. beteendevetenskap (Kungsbacka) 65 900 kr 2011/2012 SASAMVE Samhällsvetenskapsprogr. inriktn. samhällsvetenskap (Kungsbacka) 65 900 kr 2011/2012 2 (3) GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Bilaga 1 2015-08-25 Sammanställning avseende pris för 2016 för gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Göteborgsregionen, inkl. ersättning för skolmåltider TEINFVE Teknikprogrammet inriktn. informations- och medieteknik (Kungsbacka) 78 200 kr 2011/2012 SAMUSVE Samhäll-Musik (Partille) 80 000 kr 2014 Riksrekryterande särskilda varianter Skolverket har beviljat och prissatt. Tillägg skolindex (2012) 1,0183% (2013) 1,0174% (2014) 1,0135% (2015) 1,019% (2016) ej känt Kött/chark/styckning (Göteborg) 93 000 2011/2012 beslut till och med åk 3 2016/2017 Kött/chark/styckning (Göteborg) 111 462 kr 2015/2016 beslut till och med åk 3 2020/2021 Riksrekryterande utbildning med egna examensmål Sjöfartsutbildning (Göteborg, Öckerö) 117 000 kr 2011/2012 beslut till och med åk 3 2016/2017 Sjöfartsutbildning (Göteborg, Öckerö) 140 000 kr 2015/2016 beslut till och med åk 3 2020/2021 Spetsutbildning- Försöksverksamhet med riksrekrytering. Ersättning enligt SFS 2008:793, 9§ riksprislistan Naturvetenskapsprogrammet - Matematik (Hvitfeldtska gymn. Gbg) beslut om antagning tom antagning 2021 Riksrekryterande estetisk spetsutbildning Riksrekryterande estetisk spetsutbildning för estetiska programmet, inriktning musik( Härryda) 119 124 kr. Fyra starter från 2014/2015. Uppräknas med skolindex. Riksidrottsutbildning. Beslut från Skolverket finns. Riksidrottsförbundet lämnar bidrag. Friidrott (Göteborg) Handboll (Göteborg) Segling (Lerum) Nationellt godkänd idrottsutbildning (NIU). Beslut från Skolverket finns. Tillägg 12 500 kr/ lagidrottsplats, 15 000 kr/individuell idrottsplats enligt rekommendation från SKL Alingsås: Fotboll, Handboll Göteborg: Badminton, Bandy, Basket, Bordtennis, Boxning, Fotboll, Friidrott, Golf, Handboll, Innebandy, Ishockey, Judo, Klättring, Konståkning, Orientering, Simning, Tennis Härryda: Innebandy Kungsbacka: Fotboll, Handboll Kungälv: Bandy Lerum: Innebandy, Segling Partille: Bowling, Fotboll, Handboll Gymnasiesärskoleutbildningar enligt tidigare system och nya gymnasiesärskolan 2013 Nationella program Övriga principer för prissättning: Lärlingsutbildning - Pris enligt aktuellt programs gemensamma respektive inriktnings pris. Program med särskild hörselprofil prissätts genom avtal mellan respektive kommuner. Rg-gymnasiet (tillägg till nationellt programs kostnad enligt förordning (SKOLFS 1992:44)). Individuellt program inom gymnasiesärskolan prissätts genom avtal mellan respektive kommuner 3 (3) Pris 2016 271 500 Bilaga 2 Beräkning av index för Göteborgsregionens prislista 2016 inom Gymnasiesamverkansavtalet Beräkningsförutsättningar för viktning av index Viktning av ingående indexdelar 2014 64% 2015 64% 2016 64% 35% 1% 100% 35% 1% 100% 35% 1% 100% Utfall Rev. prognos Prognos Förändringsvärden Löneökning övriga personal Löneökning lärare Arbetsgivaravgifter KPI Internränta 2014 2,90% 2,74% 0,00% -0,20% 0,00% 2015 3,00% 3,19% 0,00% 0,10% 0,70% Totalvärden Arbetsgivaravgifter Internränta 38,46% 38,46% 2,50% 3,20% Personalkostnader - varav lärarpersonal 78% - varav övrig personal 22% Övriga kostnader Kapitalkostnader I beräkningen av personalkostnader inräknas aktuell arbetsgivaravgift vid beräkningstillfället Indexförutsättningar Uppdateringar inför 2016 Generell rationalisering i regionen enl beslut Korrigering index för 2014 i 2015 års prislista Korrigering index för 2015 i 2016 års prislista 2016 3,20% 3,03% 0,00% 1,50% -0,80% 38,46% 6. 2,40% 7. -0,50% -0,25% 0,003% 0,00% 8. 0,003% -0,502% -0,502% Prislista index 2016 Prislista index 2014 och 2015 Källor: 1. SKL, cirkulär 15:15 konjunkturlönestatistiken 2. Uppskattning av snitt i GR-kommuner; kalenderår 3. SKL cirkulär 15:15 4. SKL, cirkulär 15:15 konjunkturlönestatistiken 5. SKL, cirkulär 14:59 6. SKL, cirkulär 15:15 7. SKL, cirkulär 14:59 8. Utbildningschefsnätverket Senaste källa 1. 2. 3. 4. 5. 1,982% 3,151% 1,472% Bilaga 3 Jämförelse mellan GRs prislista 2015 och Skolverkets riksprislista 2015 Nationellt program Gymnasieskolan Inriktning GRs prislista inkl. måltider Barn- och fritidsprogrammet Gemensamt år 1 Fritid och hälsa Pedagogiskt arbete Socialt arbete Gemensamt år 1 83 500 ” ” ” 104 700 Riksprislista Grundbelopp för år 2015 (kr/elev och bidragsår) Jämförbart med GRs prislista 86 415 ” ” ” 109 717 Anläggningsfordon Husbyggnad Mark och anläggning Måleri Plåtslageri Gemensamt år 1 Automation Dator- och kommunikationsteknik Elteknik Energiteknik Gemensamt år 1 Ekonomi Juridik EK IHGR (Göteborg) Bild Dans Estetik och media Musik Teater Gemensamt år 1 119 000 104 700 ” ” ” 100 800 108 600 94 100 150 943 109 717 ” ” ” 105 377 ” ” 101 600 117 400 70 700 ” ” Vilande 86 100 89 700 90 100 115 600 94 300 115 900 ” ” 74 340 ” ” 95 189 ” ” 119 057 95 189 124 528 Godshantering Karosseri och lack Lastbil och mobila maskiner Personbil Transport Gemensamt år 1 128 600 119 500 127 400 ” ” ” 119 600 151 700 79 900 ” 157 358 86 981 Administrativ service Handel och service ” ” Finsnickeri Anordnas ” ” 105 189 ” Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Fordon- och transportprogrammet Handel- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Bilaga 3 Hotell- och turismprogrammet Humanistiska programmet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Samverkansavtal med VGR Skatteväxling (kommunen betalar 76 800 kr/år 2015 och VGR resten) (Kungsbacka vänder sig också till Region Halland) ” ” ” Naturvetenskapsprogram Restaurang- och livsmedelsprogrammet Florist Frisör Textildesign Övriga hantverk Hår- och makeup Stylist Gemensamt år 1 Hotell och konferens Turism och resor Gemensamt år 1 Kultur Språk Inriktning får börja år 1 Driftsäkerhet och underhåll Processteknik Produkt- och maskinteknik Svetsteknik Djur (Göteborg) Djur (VGR) inte 111 700 88 400 128 800 ” ” ” 89 700 ” 86 000 ” ” 75 200 ” ” 131 100 92 925 ” ” 75 943 ” ” 136 321 ” ” ” ” ” ” ” 115 600 168 883 ” 164 811 (inklusive måltider) 174 700 Uppgift Skolverket Lantbruk (VGR) Skog (VGR) Trädgård (VGR) 199 220 202 006 201 703 (inklusive måltider) 204 600 Uppgift Skolverket (inklusive måltider) 221 400 Uppgift Skolverket (inklusive måltider) 205 900 Uppgift Skolverket Gemensamt år 1 Naturvetenskap Naturvetenskap och samhälle Marinbiologi (Öckerö) NA IHGR (Göteborg) Gemensamt år 1 75 200 ” ” 80 377 ” ” 131 500 84 700 108 500 115 943 Bageri och konditori ” ” Bilaga 3 Färskvaror och delikatesser Kök och servering Samhällsvetenskapsprogrammet Gemensamt år 1 Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap Den seglande gymnasieskolan (Öckerö) SA IHGR (Göteborg) Teknikprogrammet Gemensamt år 1 Design och produktutveckling Informations- och medieteknik Produktionsteknik Samhällsbyggande och miljö Teknikvetenskap Vvs- och fastighetsprogrammet Gemensamt år 1 Fastighet Vård- och omsorgsprogrammet Gymnasiesärskolan före 1 juli 2013 Gymnasiesärskolan efter 30 juni 2013 Kyl – och värmepumpsteknik Ventilationsteknik Vvs Inga inriktningar ” ” ” 73 500 ” 80 200 ” 75 000 ” ” 73 500 153 100 ” - 79 600 84 600 ” 88 019 ” ” ” ” ” ” ” ” 103 900 Anordnas ej i GR 103 900 ” 110 189 ” ” ” 86 700 242 400 ” ” 88 679 247 075 242 400 296 321 ” Jämförelsen är gjord mellan prislistor för år 2015 då riksprislista för 2016 inte föreligger. Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen 2015-09-18 Utdrag ur protokoll (§ 58) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 18 september 2015 på Arken i Göteborg GV/2015:90 § 58 Dnr: 15-213.713 Förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) för år 2016 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2016 avser de kurser inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. Vuxenutbildningsnätverket har den 2015-03-11 ställt sig bakom förslaget. Förslaget har godkänts i Utbildningschefsnätverket och Utbildningsgruppen. Beslut Medlemskommunerna rekommenderas att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2016 enligt följande: a) för kurser inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) tillämpas ett enhetspris på 51 kr per poäng, b) för distanskurser, elever inom särvux samt dyrare respektive billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, c) för SFI tillämpas ersättning enligt följande: Studieväg 1 66 kronor per timme Studieväg 2 49 kronor per timme Studieväg 3 37 kronor per timme. Kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november 2015. Protokollsparagrafen justeras omedelbart. Just: Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen 2015-09-18 Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Paula Örn Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i september 2015. Rätt utdraget intygar: Just: Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen 2015-09-18 Utdrag ur protokoll (§ 58) från förbundsstyrelsens sammanträde fredagen 18 september 2015 på Arken i Göteborg GV/2015:90 § 58 Dnr: 15-213.713 Förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) för år 2016 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2016 avser de kurser inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. Vuxenutbildningsnätverket har den 2015-03-11 ställt sig bakom förslaget. Förslaget har godkänts i Utbildningschefsnätverket och Utbildningsgruppen. Beslut Medlemskommunerna rekommenderas att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2016 enligt följande: a) för kurser inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) tillämpas ett enhetspris på 51 kr per poäng, b) för distanskurser, elever inom särvux samt dyrare respektive billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner, c) för SFI tillämpas ersättning enligt följande: Studieväg 1 66 kronor per timme Studieväg 2 49 kronor per timme Studieväg 3 37 kronor per timme. Kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november 2015. Protokollsparagrafen justeras omedelbart. Just: Göteborgsregionens kommunalförbund Protokoll Förbundsstyrelsen 2015-09-18 Vid protokollet Gunnel Rydberg Justeras: Jonas Ransgård Paula Örn Justering av protokollet har tillkännagivits genom anslag på Göteborgs kommuns anslagstavla i september 2015. Rätt utdraget intygar: Just: Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 15-213.713 Styrelseärende 2015-09-18 Till förbundsstyrelsen GV/2015:90 Förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) för år 2016 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2016 avser de kurser inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. Det följer gängse prismodell. Principen gäller utbildningar där interkommunal ersättning inom Göteborgsregionen utgår och avser gymnasial vuxenutbildning (gymn), grundläggande vuxenutbildning (gruv) och svenska för invandrare (SFI). Då enhetspriserna inte har ökat sen 2013 och således inte motsvarat de kostnadsökningar som kommunerna haft samt att kraven på vuxenutbildningen har ökat de senaste åren genom de nya styrdokumenten, föreslås nedanstående enhetspriser. Under 2015 tillämpas ett enhetspris på 46 kr per poäng för både gymnasiala kurser och för grundläggande kurser. För 2016 föreslås 51 kr per poäng för båda skolformerna. För distanskurser och för elever inom särvux genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner. Vuxenutbildningsnätverket har den 2015-03-11 ställt sig bakom förslaget. Förutsatt att dels Utbildningschefsnätverket och dels Utbildningsgruppen för sina delar har enats kring förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta enligt nedan. Förslag till beslut Att rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2016 enligt följande: a) för kurser inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) tillämpas ett enhetspris på 51 kr per poäng, b) för distanskurser, elever inom särvux samt dyrare respektive billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning genomförs bilaterala Göteborgsregionens kommunalförbund förhandlingar mellan berörda kommuner, c) för SFI tillämpas ersättning enligt följande: Studieväg 1 66 kronor per timme Studieväg 2 49 kronor per timme Studieväg 3 37 kronor per timme. Att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november 2015 Göteborg 11 mars 2015 Helena Söderbäck /Bengt Randén, Ulrika Krabbe Göteborgsregionens kommunalförbund Dnr: 15-213.713 Styrelseärende 2015-09-18 Till förbundsstyrelsen GV/2015:90 Förslag till interkommunal ersättning (IKE) inom kommunal vuxenutbildning och svenska för invandrare (SFI) för år 2016 Föreliggande förslag till interkommunal ersättning i Göteborgsregionen 2016 avser de kurser inom kommunal vuxenutbildning som inte ingår i det regionala samverkansavtalet för utbildningar inom yrkesvux. Det följer gängse prismodell. Principen gäller utbildningar där interkommunal ersättning inom Göteborgsregionen utgår och avser gymnasial vuxenutbildning (gymn), grundläggande vuxenutbildning (gruv) och svenska för invandrare (SFI). Då enhetspriserna inte har ökat sen 2013 och således inte motsvarat de kostnadsökningar som kommunerna haft samt att kraven på vuxenutbildningen har ökat de senaste åren genom de nya styrdokumenten, föreslås nedanstående enhetspriser. Under 2015 tillämpas ett enhetspris på 46 kr per poäng för både gymnasiala kurser och för grundläggande kurser. För 2016 föreslås 51 kr per poäng för båda skolformerna. För distanskurser och för elever inom särvux genomförs bilaterala förhandlingar mellan berörda kommuner. Vuxenutbildningsnätverket har den 2015-03-11 ställt sig bakom förslaget. Förutsatt att dels Utbildningschefsnätverket och dels Utbildningsgruppen för sina delar har enats kring förslaget föreslås förbundsstyrelsen besluta enligt nedan. Förslag till beslut Att rekommendera medlemskommunerna att fastställa priser för kommunal vuxenutbildning och SFI i Göteborgsregionen 2016 enligt följande: a) för kurser inom kommunal vuxenutbildning (grundläggande och gymnasial vuxenutbildning) tillämpas ett enhetspris på 51 kr per poäng, b) för distanskurser, elever inom särvux samt dyrare respektive billigare kurser inom kommunal vuxenutbildning genomförs bilaterala Göteborgsregionens kommunalförbund förhandlingar mellan berörda kommuner, c) för SFI tillämpas ersättning enligt följande: Studieväg 1 66 kronor per timme Studieväg 2 49 kronor per timme Studieväg 3 37 kronor per timme. Att kommunernas beslut ska vara GR tillhanda senast 30 november 2015 Göteborg 11 mars 2015 Helena Söderbäck /Bengt Randén, Ulrika Krabbe
© Copyright 2024