Judas, förråder du människosonen med en kyss? En analys av karaktären Judas Iskariot i filmerna The Last Temptation of Christ och Son of God Judas, are you betraying the Son of Man with a kiss? An analysis of the character of Judas Iscariot in the movies The Last Temptation of Christ and Son of God Simon Nilsson Fakulteten för Humaniora och samhällsvetenskap Religionsvetenskap III/ Ämneslärarprogrammet C-uppsats/15 högskolepoäng Willhelm Kardemark Kristian Niemi 2015-01-20 Löpnummer Abstract The aim of this study is to examine the image of Judas Iscariot in popular culture with the help of two movies, The Last Temptation of Christ and Son of God. This study is based on a film analysis where a characterization is in focus. The method has also chosen to include intertextuality. This is because it is relevant to show how writers and filmmakers used the previous materials to create their own versions. Survey theory was based on a mediatisation-theory. This theory holds that the media's influence increases, so that now they can influence what religious beliefs people should have by viewing the version they want on TV. The surveys were done by transcribing parts of the movies, and describe what the character used for body language, how he looked and how he spoke. The study shows that both films chose to portray Judas in completely different ways. One chose to give a more biblical version of Judas, while the other created an alternative image. It was clear to see influences from past stories about Judas and especially the Bible, but also the Gospel of Judas. The results also show that both films chose to portray their version of Judas. This may be in relation to mediatisation creating different images of Judas with the viewers, and then also create new perceptions of him. Keywords: film analysis, Judas, mediatisation, popular culture, Christianity. Innehåll 1. Inledning .............................................................................................................................................. 3 1.1 Syfte och frågeställning................................................................................................................ 4 1.2 Tidigare forskning ........................................................................................................................ 4 1.3 Metod och teori ............................................................................................................................ 7 1.3.1 Karaktärsteckning .............................................................................................................................. 7 1.3.2 Intertextualitet .................................................................................................................................... 8 1.3.3 Mediatisation ................................................................................................................................... 10 1.4 Material & avgränsningar .......................................................................................................... 11 1.5 Disposition ................................................................................................................................. 12 2. Bilder av Judas .................................................................................................................................. 13 3. Analys ................................................................................................................................................ 17 3.1 The Last Temptation of Christ (1988) ....................................................................................... 17 3.1.1. Första mötet med Judas ................................................................................................................... 17 3.1.2. Jesus och Judas i öknen ................................................................................................................... 18 3.1.3. Jesus förutspår sin egna död ............................................................................................................ 21 3.1.4. Jesus säger åt Judas att förråda honom ............................................................................................ 22 3.1.5. Vid Jesus dödsbädd ......................................................................................................................... 23 3.2 4. Son of God (2014) ...................................................................................................................... 24 3.2.1. Judas innan Jerusalem ..................................................................................................................... 24 3.2.2. Judas i Jerusalem ............................................................................................................................. 26 3.2.3 Sista måltiden och Judas förräderi ................................................................................................... 27 Resultat och diskussion ..................................................................................................................... 30 4.1 Resultat ....................................................................................................................................... 30 4.2 Diskussion .................................................................................................................................. 35 4.3 Vidare forskning......................................................................................................................... 38 4.4 Undersökningens hållbarhet ....................................................................................................... 39 5. Sammanfattning ................................................................................................................................. 40 Källförteckning ......................................................................................................................................... 42 1. Inledning Den som känner till Dante Alighieris Den gudomliga komedin är väl medveten om de nio kretsarna i helvetet där olika de olika syndarna befinner sig. I den nionde och sista kretsen befinner sig djävulen tuggandes på tre personer. Två av dessa är Brutus och Cassius, de som förrådde Caesar. Den tredje är ingen mindre än Judas Iskariot, mannen som enligt Bibeln förrådde Guds son och därför bestraffas hårdast för sin synd.1 Även idag när människor hör namnet Judas så har de oftast en generell uppfattning av vem personen är. Söker man efter synonymer på namnet Judas kommer ordet förrädare upp som förslag.2 En uppfattning som lever kvar enda sedan berättelserna i Bibeln, där det framgår väldigt tydligt vad Judas är för sorts person. I flera verser kan man läsa om hur Judas kommer förråda Jesus och vad som kommer ske efter det. Då gick en av de tolv, han som hette Judas Iskariot, till översteprästerna och sade: ”Vad vill ni ge mig om jag utlämnar honom åt er?” De räknade upp trettio silvermynt åt honom. Från det ögonblicket sökte han efter ett lämpligt tillfälle att utlämna honom.3 Denna text är hämtat från Matteusevangeliet och beskriver hur Judas går till översteprästerna för att överlämna Jesus för trettio silvermynt, vilket kommer leda till Jesus korsfästelse. Detta är bara en av många texter i Bibeln där Judas förekommer och berättelserna beskriver Judas på samma sätt. Vad är det då som gör Judas till en så intressant karaktär? Är det hans motiv till förräderi? Att han inte agerar som en lärjunge bör göra? Judas har porträtterats i berättelser, böcker har skrivits om honom och filmer har valt att porträttera honom. Vissa filmer har även valt att enbart rikta in sig på att berätta historien om Judas.4 Denna uppsats ämnar undersöka hur två utvalda filmer har valt att porträttera Judas Iskariot, och utifrån uppsatsens frågeställningar ta fasta på hur dessa porträtteringar förhåller sig till den bibliska versionen av förrädaren. 1 Alighieri, Dante, Den gudomliga komedin, översatt av Björkesson, Ingvar (2006) sid 145 Synonymer av namnet Judas http://www.synonymer.se/?query=judas&SOK=s%C3%B6k Hämtad 12/11-2014 3 Bibelkommissionen, Bibel 2000 (2001) Matt 26:14-16 4 Judas (2004) http://www.imdb.com/title/tt0286739/ Hämtad 21/12-2014 2 3 1.1 Syfte och frågeställning Syftet med uppsatsen är att undersöka bilden av Judas Iskariot inom populärkulturen med hjälp av två filmer, The Last Temptation of Christ samt Son of God. Undersökningen kommer bestå av en filmanalys med fokus på hur karaktären gestaltas, dialog, och kroppsspråk. Utöver detta ämnar uppsatsen undersöka om filmerna förhåller sig till den bibliska versionen av Judas eller om filmerna valt att göra en annan tolkning. Frågeställningarna blir då följande: • Hur porträtterar de respektive filmerna Judas Iskariot? • Hur förhåller de sig till den bibliska berättelsen respektive senare historier om Judas? 1.2 Tidigare forskning I Jean Paillards Broder Judas: en ny syn på förrädaren tar med läsaren på en resa genom historien. I boken går han igenom skönlitteratur samt bibeltolkningar genom olika epoker för att visa hur historien alltid behövt den Judas som varit nödvändig för stunden. Paillard skriver i sin bok att det finns ett intresse bland människor för antihjältarna i Bibeln, karaktärer så som Kain, Satan, och Judas. Han fortsätter med att visa att dessa antihjältar får rentvå sig i moderna författares verk.5 I sin bok beskriver Paillard hur berättelserna om Judas genom historien tillslut påverkade människors syn på honom, hur allmänhetens avsky för honom gjort att hans namn kommit att bli ett öknamn på samma sätt som vi använder ordet ”Quisling” för att beskriva en förrädare. Att hans handlingar blivit ord för svek och förräderi. Jean Paillard menar att ingen karaktär genom historien blivit ett föremål för enhällig fördömelse. Dock visar han även en förändring under 1700-talet då författare börjar beskriva Judas som en patriot. Under 1800-talet präglades Europa av befrielserörelser och då fick Judas stå som en symbol för den politiska kamp de genomförde.6 Lost Gospel of Judas Iscariot: A New Look at Betrayer and Betrayed skriven av Barth D. Ehrman försöker skänka ett nytt ljus genom att presentera ett relativt nytt fynd som ger en annan version av Judas, detta fynd har fått namnet Judasevangeliet. Ehrman börjar sin bok med att förklara att precis som med Maria Magdalena är allt vi tror oss veta om Judas enbart baserat på legendmaterial och historier skrivna efter hans död. Detta gör det svårt att någon gång få reda på sanningen då de historiska källor som finns berättar så lite medan vi vill få så många frågor besvarade.7 När man fann Nag Hamadi 5 Paillard, Jean, Broder Judas: en ny syn på förrädaren (1995) sid 226 & 228 Ibid; sid 16-17 7 Ehrman, Barth D, Lost Gospel of Judas Iscariot: A New Look at Betrayer and Betrayed (2006) sid 14 6 4 biblioteket 1945 hittade man även Judasevangeliet. På grund av att manuskriptet var illa tilltyglat fick saknades ca 10-15 procent. Ehrman gör ett försök i sin bok att förklara innehållet i texten samt den struktur evangeliet har. Tillskillnad från de kanoniska evangelierna så beskriver Judasevangeliet enbart tiden under påsk fram till Jesus korsfästelse. Det som göra detta evangelium speciellt är att det skänker en ny syn på Judas. I denna text berättar Jesus för Judas att han kommer förråda honom, och att detta förräderi måste göras för att Jesus ska kunna återvända till den gudomliga plats han kom ifrån. Därför blir Judas inte en man som förråder Jesus för egen vinning, utan en man som gör det på grund av trogen lydnad till sin mästare.8 Avslutningsvis skriver Ehrman att man måste vara medveten om att det alltid finns två historier kring en person, en som är historisk korrekt och en som är fabricerad. Tyvärr så finns det inte tillräckligt många historiska källor från tiden då Judas levde för att kunna säkerställa honom som en historiskt korrekt person.9 Jag kommer göra en analys av Judas i populärkulturen kan det vara bra att nämna några böcker som kan vara av relevans. Pamela Graces Religious Film: Christianity and the Hagiopic utforskar filmer som fokuserar på Jesus liv och lidande. Hon har valt att kalla genren för hagiopic, vilket är nära besläktat med biopic det vill säga en biografisk film. Tillskillnad från biopic är hagiopic mer fokuserad på den religiösa hjältens relation med det gudomliga. Grace menar att hagiopic som genre kan appliceras på alla religiösa hjältar och inte enbart Jesus, men att det är just den karaktären hon valt att lägga fokus på. Hagiopic härstammar även från ordet hagiografi vilket berör berättelser och textskrivningar kring helgons levda liv.10 Vidare nämner hon att det på senare tid kommit flertalet filmer med religiösa inslag att de fått en stor betydelse inom populärkulturen, detta tack vare exempelvis The Passion of the Christ och The Da Vinci Code.11 I sitt sista kapitel jämför hon filmerna The Last Temptation of Christ och The Passion of the Christ. Då de tidigaste hagiopics fokuserade på passionsspelen så återupptar Mel Gibson den traditionen i The Passion. The Last Temptation ger en alternativ bild på Jesus liv, där Jesus blir den utvalde av Gud mot sin vilja och för anledningar han själv inte kan förstå.12 8 Ibid; sid 86-89 Ibid; sid 143-144 10 Olsson, Berndt http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hagiografi hämtad 17/12-2014 11 Grace, Pamela, Graces Religious Film: Christianity and the Hagiopic (2009) sid 1-2 12 Ibid; sid 154-156 9 5 Jesus of Hollywood, skriven av Adele Reinhartz. hon precis som Pamela Grace ger en överblick över hur Jesus och kristendomen är ett populärt tema bland filmer. På samma sätt som att Bibeln är den bäst säljande boken genom tiderna så är Jesus ett populärt tema för filmer. Reinhartz väljer dock att kalla dessa filmer för biopic, dvs. biografiska filmer tillskillnad från Grace som väljer en egen term.13 Det hon gör i sin bok är att Reinhartz väljer att beskriva de bibliska karaktärerna i olika Jesusfilmer genom filmhistorien. Till exempel så har hon valt att inkludera ett kapitel om Jesus vänner där Judas är inräknad. I kapitlet om Judas väljer hon att visa karaktären i olika filmer. Medan Jesus alltid presenteras som hjälten, presenteras Judas som, dramatisk, intensiv och överraskande. Anledningen till varför han gör sig så bra på film menar Reinhartz är för att Judas är den karaktären i evangelierna som genomgår störst känslomässig förändring. Från hängivelse till förräderi och till sist ånger.14 Denna bok kan komma till stor användning för denna uppsats då den beskriver Judas i The Last Tempation, men också andra filmer. I sin bok nämner Reinhartz en väldigt intressant iakttagelse i The Last Temptation, och det är den homoerotiska relation som filmen framställer mellan Judas och Jesus. Detta kan enligt Reinhartz urskiljas vid en nattlig scen där Jesus kryper upp och lägger sig på Judas bröst för att sova. Hon hävdar också att scenen då Judas kysser Jesus i Getsemanes trädgård tyder på en homoerotisk spänning mellan dem.15 Den sista boken jag kommer presentera här är Förrädaren, skökan och självmördaren skriven av Dick Harrison ägnar han ett helt kapitel åt att beskriva olika berättelser om Judas. I detta kapitel finns berättelser från både kristendom, judendom och islam, där läsaren kan se hur synen på Judas skiljer sig mellan de olika religionerna men också inom religionerna. I sin bok skriver Harrison om hur Judas blivit ett väldigt hett ämne de senaste seklerna och varför just denne i princip anonyma person skulle vara så intressant. Det han slår fasta på är att vissa teologer anser att Judas enbart är en symbol för de kristendomsförföljelser som urkyrkan fick utstå, Judas blev då en uppdiktad myt för att ge ett ansikte på förrädargestalten. Andra teologer menar dock att Judas var en verklig person som existerade i samtid med Jesus.16 Vad är det då som gör Judas så intressant? Harrison reflekterar över detta och skriver att det kanske beror på att människan ser likheter mellan Judas och sig själva. Det finns inte människor som handlar helt felfritt utan alla begår misstag, och kanske är varför Judas blir så intressant, att han agerar som en vanlig människa.17 13 Reinhartz, Adele, Jesus of Hollywood (2007) sid 3 Ibid; sid 152 15 Ibid; sid 172 & 177 16 Harrison, Dick Förrädaren, skökan och självmördaren (2005) sid 18-19 17 Ibid; sid 78-79 14 6 1.3 Metod och teori Då uppsatsen ämna undersöka Judas i filmvärlden har jag valt att använda mig av en metod som baseras på filmanalyser för undersökningen. I analysen har jag valt att fokusera på tre olika kategorier för att nå uppsatsens syfte. Dessa är hur karaktären gestaltas, dialog och kroppsspråk. Hur Judas gestaltas ämnar undersöka hur regissören valt att porträttera Judas utseende, som till exempel hår, kläder och kroppshållning. I dialogen kommer jag undersöka hur Judas i filmerna talar, tonläge och vad Judas väljer att säga. Kroppsspråket ämnar se hur Judas agerar och använder kroppen vid olika tillfällen, ler Judas när han kommer till översteprästerna för att förråda Jesus? Det intressanta här ligger inte enbart i vad Judas säger utan att undersöka ansiktsuttryck och gester. 1.3.1 Karaktärsteckning När det kommer till att undersöka dessa punkter finns det redskap som kan vara till hjälp. En av dessa redskap kallas för karaktärsteckning, vilket används när man skriver manuset till en film men kan även användas vid filmanalyser. Karaktärsteckningen går ut på att man bygger en karaktär utifrån exempelvis sättet att tala, utseende, personliga svagheter samt gester.18Några saker som kan vara relevanta att kolla på är karaktärsdrag. En persons karaktärsdrag kan ses genom en rad olika saker som exempelvis, karaktärens handlingar, dialog, utseende samt reaktioner.19 Då denna uppsats ämnar undersöka karaktären Judas utgår arbetssättet och det analyserna kommer kolla på väldigt nära det som beskrivs i en karaktärsteckning. Även gällande dialoger finns det vissa kriterier för hur en dialog ska se ut. Till exempel ska dialogen inte förklara filmens handling utan leda handlingen framåt. Filmens dialoger är till för att karaktärisera personen som säger den, dvs. att karaktärens sätt att tala ger oss information om vem karaktären är, vad denne tänker oavsett vad personen säger. Som manusförfattare finns det olika saker man bör tänka på när man väljer att skriva en dialog, och det är exempelvis att känsloinnehållet ska vara viktigare än orden som sägs. Några andra viktiga punkter är också att man ska tänka på varför karaktären svarar och säger något, samt att dialogens karaktär bör reflektera själva situationen i filmen då dialogen äger rum.20 Som tidigare nämndes har Adele Reinhartz i sin bok valt att göra en analys av The Last Temptation of Christ, med fokus på relationen mellan Jesus och Judas. Här beskriver hon hur Judas i filmen visar stor kärlek till Jesus samtidigt som han hatar den menlöshet Jesus har gentemot romarna, att inte våga ta upp 18 Rönnberg, Niklas, Dramarturgi och manusarbete (2001) sid 10-11 http://webstaff.itn.liu.se/~dagha/ETE20501/dramaturgi_manus_hq.pdf Hämtad 15/11-2014 19 Ibid; sid 11 20 Ibid; sid 12 7 kampen mot romarnas övergrepp.21 Reinhartz visar i sin analys hur olika motiv för Judas förräderi presenteras i filmens värld. Till exempel har vi det absolut mest klassiska motivet vilket är girighet. Något som tydligt framkommer i Bibeln, men också i Mel Gibsons The Passion of the Christ. I The Passion blir girighet ett tydligt motiv för Judas då överlämningarna av silvermynten skildras i en scen som går i slow-motion och där fokuset ligger på penningpungen.22 Hade scenen endast visat att översteprästerna bara kastade pengarna till Judas utan att scenen skulle visas långsammare hade förmodligen inte många reflekterat över att det är just pengarna och girigheten som får Judas att handla som han gör. Detta är ett sätt att skildra Judas motiv för förräderiet.Reinhartz visar i kapitlet som berör just The Last Temptation hur relationen mellan Judas och Jesus beskrivs, då främst i dialoger men också att man med kameran väljer att fokusera på vissa saker för att visa något. Reinhartz bok kommer i denna uppsats vara till nytta ska man också ha i beaktning att analysen i boken är hennes egen och att hon väljer att belysa delar och tolka dem för att nå sitt svar. Dock går det inte att sticka under stol med att hon lyfter fram intressanta tankar och har gett mig en större inblick i hur andra valt att analysera Judas. Reinhartz sätt att presentera olika motiv och dialoger har skapat ett större förståelse och något jag kommer bära med mig till men egna filmanalys. Anledningen till varför detta inkluderades i metoddelen är för att visa på att Judas kan presenteras på olika sätt med olika motiv, därför hamnar det inom ramen för en karaktärsteckning i den aspekt att det ovan beskriver Judas handlingar. 1.3.2 Intertextualitet Intertextualitet kan kort förklaras med att det är en relation mellan texter. Texter som bygger på andra texter, på detta sätt skapas en samling av referenser till en text skapade av olika författare med olika intentioner. Vid användandet av intertextualitet i analyser gäller det att förhålla sig pragmatiskt. Med detta menas att författare medvetet använder andras texter för att ge sin egna text en betydelsefull mening.23 Här kan man tala om att texter inte uppstår ur ett vakuum utan befinner sig i ett förhållande med tidigare texter. Dock är det inte enbart tidigare texter som är relevanta, utan även andra texter inom samma område. Detta är nödvändigt för att man kanske måste använda samma språk för att förklara något eller hänvisa till samma gemensamma källa för att det ska bli begripligt. Även inom intertextualitet finns det vissa saker man måste ha i beaktning, en av dessa saker är att förhålla sig källkritiskt. Exempelvis kan äldre texter sakna kontext samt att tillgängliga intertexter till materialet kan vara för litet. Detta i sin tur kan leda till att analysen försvåras men också att det bidrar till 21 Reinhartz, Adele (2007) sid 173 Ibid; sid 155-156 23 Vulovic, Jimmy, Narrativanalys (2013) sid 117 22 8 en större intertextualitet som kompenserar för bristerna hos materialet.24 Anledningen till valet av att inkludera intertextualitet gjordes för att flertalet berättelser skrivits om Judas. Dessa utgör då ett intertextuellt nät eftersom att de alla utgår till viss mån av de berättelser som skrivits om Judas, men också att de måste använda sig av samma språk för att det ska kunna bli begripligt. Texterna om Judas innehåller gemensamma drag, kanske det är att beskriva olika versioner av karaktären eller att visa hur historien format, eller rent ut sagt är texterna skapade för att visa författarens intentioner. Det gemensamma är att de utgår från samma berättelse och måste således förhålla sig till den, och sen göra egna tolkningar för att bidra till detta intertextuella nät. Intertextualitet behöver inte alltid vara medvetna val utan även omedvetna, ett exempel är Shakespeares Love's Labour's Lost. Här kan läsaren se tydliga drag till Petrarch's Canzoniere, Ingen har lyckats att klart bevisa att Shakespeare någonsin läst en enda rad av detta verk. Ändå är vissa delar av hans text väldigt lika delar i Canzoniere. Det samma gäller Romeo och Julia där delar av texten är väldigt likt det som Petrarch tidigare skapat.25 Varför är det då viktigt att i denna uppsats nämna intertextualitet? I denna uppsats är intertextualitet ett relevant begrepp då det tydligt går att se hur berättelser om Judas använt sig av centrala delar från Bibelns berättelser. I filmerna går det även tydligt att se hur filmerna använt sig av bibliska berättelser och andra föreställningar om Judas för att skapa filmernas version av honom. Intertextualitet blir då relevant för att de bidrar med en förståelse om att författare och regissörer inte enbart hittat på deras versioner av Judas utan att de grundar sig i en urtext, där de valt att ta vissa bitar om Judas för att senare applicera i sina egna verk. Intertextualitet kan även användas för att visa på likheter mellan olika berättelser, att de innehåller samma centrala drag. I kapitlet Bilder av Judas kommer flertalet berättelser presenteras, där det går att urskilja att en författare använt sig av berättelsen om kung Oidipus för att skapa en berättelse om Judas. I Bilder av Judas kommer även centrala drag för Judasberättelserna pekas ut för att sedan se hur de två utvalda filmerna förhåller sig till dessa. Dessa centrala drag är exempelvis Judas förräderi och ånger, detta kommer presenteras mer utförligt senare i uppsatsen. 24 Asplund Ingemark, Camilla, Intertextualitet, ur boken metodkompassen:kulturvetarens metodbok (2004) sid 233 & 245 Miola, Robert S, Seven types of intertextuality, http://loyolanotredamelib.org/Chaired/docs/SevenTypesIntextuality-04.pdf sid 22 hämtad 20/12-2014 25 9 1.3.3 Mediatisation Uppsatsens teori kommer att baseras på en mediatiseringsteori som gör temat för uppsatsen intressant. Mediatisering går i kort och gott ut på att media fått ett såpass stort inflytande att den kan påverka människors uppfattningar. I detta fall gäller det religion, Stig Hjavard skriver i sin forskning hur media använt sig av övernaturliga symboler och karaktärer så den onaturliga världen blivit för oss tittare naturlig. Detta kan förklaras med den ständigt strida ström av filmer med övernaturliga teman, som exempelvis Harry Potter, Arkiv X och Narnia.26 Fortsättningsvis talar Hjavard om att eftersom media använder sig av olika religiösa influenser i exempelvis filmens handling, eller som rekvisita. Media har således blivit producenten av religiösa föreställningar istället för transportören av dem. I sin forskning valde Hjavard att ställa olika frågor till det danska folket för att se sambandet mellan media och religion. Svaren han fick var av intresse då det visade att de som läst Dan Browns böcker skapat ett intresse för religiösa frågor, och då i detta fall kristendomen. Samma fråga ställdes gällande Harry Potter-böckerna men där var intresset för magi och äventyr större än intresset för religiösa frågor inom institutionaliserade religioner.27 Det man bör ha i åtanke är att media inte ämnar ersätta religion men att media är religionsvetenskapligt relevant. Varje religion som vill vara något mer än enbart en individuell upplevelse av det transcendenta måste bli medierade för att kunna nå ut till fler, således blir dessa religioner en dela av meditisationen. Exempelvis har pingströrelsen valt att kommunicera via media i olika former, detta för att dem är tvungna att presentera sig i media om dem ska ha en chans att se som ett relevant troserbjudande.28 Media representerar inte enbart religion utan även interagerar med den som både förändrar religioner och media. Ett exempel på detta är hur media agerade under 9/11. Här beskrevs händelsen vara delvis rotade i religiösa agendor. Stewart Hoover menar att det tillslut blev uppenbart vad västerlänningar visste om de ”andra” och deras religioner var ett resultat från hur media valde att spegla dessa länder och deras religioner. Media spelade också en annan roll i motivet bakom 9/11, här blev media en anledning till varför islamisterna valde att göra en attack. Över åren kan man se att interagerandet mellan religion och media vuxit sig större. Detta är resultatet av att båda delarna genomgått stora förändringar genom åren, till exempel så är media inte längre enbart tv och radio utan också sociala-medier i form av Facebook och 26 Hjavard, Stig,The Mediatization of Religion (2006) sid 1http://oldintranet.oikosneteurope.eu/Archives/Meetings/Annual_Conferences/Sigtuna_2006/Download/The%20mediatization%20of%20reli gion.pdf Hämtad 16/11-2014 27 Ibid; sid 8-10 Hepp, Andreas & Krönert, Veronika,Media Cultures and Religious Change: ‘Mediatization’ as ‘Branding Religion (2008) sid 2-3 http://www.imki.uni-bremen.de/fileadmin/mediapool/medienkultur/IMKI/Paper-Religion-3.pdf Hämtad 23/11-2014 28 10 twitter. Tack vare denna förändring så har det sänkt tröskeln för religioner att ta sin plats i dessa medier. Media skulle kunna ses som en marknadsplats för religioner och att dessa blivit mediatiserade har resulterat i att dem når ut längre än vad som tidigare varit fallet.29 Angående denna mediatiseringsteori kan man se till vad Jonas Svensson och Stefan Arvidsson skriver i Människor och makter 2.0. Här talar dem om populärkulturen i religionens tjänst, dvs att tack vare populärkulturens stora spridning så kan man förmedla specifika religösa budskap. Återigen nämns Dan Browns böcker som utgör exempel på hur religiösa budskap kläs i andra kläder för att nå ut till fler än enbart till personerna med samma trosföreställningar. Det Browns böcker även gör är att de inte enbart kritiserar en etablerad kristendom utan även kommer med en alternativ bild. exempelvis så ger Da Vincikoden en alternativ Jesusbild och Änglar och demoner för ett argument angående religioners inverkan på samhället. 30 1.4 Material & avgränsningar Materialet kommer bestå av filmerna The Last Temptation of Christ och Son of God. Då uppsatsen även ämnar undersöka hur filmernas version förhåller sig till den bibliska versionen kommer även översikt över Judas Iskariot göras för att nå syftet och frågeställningen. Anledningen till valet av dessa två filmer var för att dessa skapar en spännvid då de är så pass olika varandra. Tanken var först att The Passion of the Christ skulle analyserars, men då jag fick vetskapen om att den baserades väldigt mycket på en nunnans visioner så föll lotten på Son of God istället. Dels för att den är nyare men också för att den håller sig närmre den bibliska berättelsen. Att uppsatsen endast begränsades med två filmer beror på att materialet annars hade blivit för stort, för att kunna göra en grundlig och djupgående istället för att analysera flera filmer och enbart skrapa på ytan. Valet att inkludera en bakgrund om Judas har gjorts för att kunna använda detta senare i undersökningen och diskussionen, för att kunna se om filmerna har valt att utgå från den bibliska berättelsen eller valt en annan tolkning. The Last Temptation of Christ regisserad av Martin Scorsese hade sin premiär 1988 med Willem Dafoe och Harvey Kietel i rollerna som Jesus och Judas. Filmen är baserad på Nikos Kazantzakis bok med samma namn.31 Filmen möttes redan vid premiären av starka kontroverser från kristna grupper. Många valde att kalla filmen för heresi och hädelse. Det publiken fann mest otänkbart var hur filmen speglar Jesus relation med den prostituerade Maria Magdalena som han i filmen har en sexuell relation med, för 29 Hoover, Stewart, Media and Religion (2008) sid 2-5 http://cmrc.colorado.edu/cmrc/images/stories/Center/Publications/whitepaperfinalversion.pdf Hämtad 23/11-2014 30 Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red), Människor och makter 2.0 (2010) sid 170 31 The Last Temptation of Christ (1988) http://www.imdb.com/title/tt0095497/ Hämtad 17/11-2014 11 att sedan gifta sig och skaffa barn. Protesterna från de kristna grupperna blev lyckade och resulterade till att närmre 4000 biografer i USA vägrade visa filmen.32 Son of God regisserad av Christopher Spencer, en av regissörerna till tv-serien The Bible. Filmen hade premiär 2014 och är en av de senaste filmerna som berör Jesus liv. I rollerna som Jesus och Judas finner vi Diogo Morgado och John Wredden.33 Dessa två filmer är helt olika varandra förutom att de har Jesus som gemensam nämnare. Då The Last Temptation är baserad på en bok så ger den en alternativ historia om Jesus medan Son of God skulle kunna ses mer som bibeltrogen. Därför kommer det i undersökningen bli intressant att se om bilden av Judas skiljer sig samt hur dem väljer att presentera karaktären. Som tidigare nämndes i metod och teori så kommer denna uppsats baseras på en filmanalytisk metod, där gestaltningen av karaktären, dialog, och kroppsspråk ligga i fokus. Anledningen till varför detta valet gjordes och inte istället fokusera på något annat är för att intresset ligger i att undersöka karaktären Judas i filmerna. Således gjordes beslutet att dessa tre utgångspunkter skulle hjälpa till att nå uppsatsens syfte. Då en av utgångspunkterna är dialog kommer uppsatsens undersökningsdel bestå av delar där filmernas dialoger transkriberas, just för att läsaren ska få en förståelse för vad som händer i filmen. 1.5 Disposition Ovan har inledningen presenterats med syfte, frågeställningar, teori och metod. Först kommer en presentation av olika berättelser om Judas för att sedan följas upp med en analys av filmerna där delar av dialogerna kommer transkriberas och presenteras i uppsatsen men också göra ett försök till att visa hur Judas uttrycker sig och känslorna han visar. Analysen kommer bestå av en så kallad karaktärsteckning som nämns i uppsatsens metoddel. I resultatdelen kommer undersökningen att presenteras, och frågeställningarna bli besvarade. Därefter kommer uppsatsens diskussion ge utrymme till reflektioner av det analyserade materialet och uppsatsens resultat. Den sista delen kommer bestå av en sammanfattning av uppsatsen där uppsatsens viktigaste delar presenteras på ett kort och koncist sätt. 32 Culture Shock, Martin Scorsese's The Last Temptation of Christ (1988) http://www.pbs.org/wgbh/cultureshock/flashpoints/theater/lasttemptation.html Hämtad 17/11-2014 33 Son of God (2014) http://www.imdb.com/title/tt3210686/?ref_=tt_rec_tt Hämtad 17/11-2014 12 2. Bilder av Judas Om Judas Iskariot står det inte mycket skrivet om i Bibeln men många känner nog igen namnet. Läser man Bibeln från början till slut möter man Judas för första gången i Matteusevangeliet 10:4. Där räknas de tolv apostlarna upp varav Judas benämns som förrädare.34 I Bibelns fyra evangelium nämns Judas endast i sex episoder. Tre av dessa handlar om Judas förräderi, och även här kan urskilja olika versioner. Till exempel har vi berättelsen om när Judas går till översteprästerna för att förråda Jesus. Denna berättelse finns med i de tre synoptiska evangelierna men inte hos Johannes.35 Fast även här kan vi se hur dessa tre skiljer sig åt. Hos Markus står det om hur Judas går till översteprästerna för att förråda Jesus, och de blir väldigt glada och lovar honom att han ska få pengar för sin gärning.36 Hos Matteus och Lukas är historien lite annorlunda. I Matteusevangeliet börjar det på samma sätt men här frågar istället Judas vad översteprästerna är villiga att ge honom för överlämnandet av Jesus. I denna berättelse förekommer de trettio silvermynten.37 Lukas har i sin tur valt att göra sin tolkning av den. Här kommer Judas till översteprästerna och berättar att han skulle överlämna Jesus åt dem, de blev glada och erbjöd honom en summa pengar. Vid en första anblick skulle denna version liknas med de andra versionerna med en liten förändring. Här är det Satan som far in i Judas och får honom att förråda Jesus.38 Utgår man från att Markus evangelium var det första så visar detta på en tydlig förändring hos karaktären. Först som nämndes ovan verkar Judas i Markusevangeliet inte vara den girigbuk som man oftast tänker på. Här lovar översteprästerna honom pengar, han ber aldrig om dem som i de senare versionerna. I både Matteus och Lukas evangelium är synen på Judas redan mycket mer mörkare, i deras texter agerar han utifrån girighet och under inflytande Satan.39 Bibelns fåordiga beskrivning av Judas verkar inte ha varit tillräcklig för många efter evangeliernas tid. Att en svartmålning av honom framgår i de fyra evangelierna är tydligt men den blir ännu värre genom historien. Ett exempel är historien om Judas nedskriven av Jacobus av Vorgaines Leganda aurea (Helgonlegender) 34 Bibelkommissionen, Bibel 2000 (2001) Matt 10:4 Svenska bibelsällskapet, Artikel angående de synoptiska evangelierna, http://www.bibeln.se/bibelvetenskap/artiklar/2011/01/20/varfor-ar-evangelierna-sa-lika-varandra/ Hämtad 23/11-2014 36 Bibelkommissionen, Bibel 2000 (2001) Mark 14:10-11 37 Ibid; Matt 26:14-16 38 Ibid; Luk 22:1-6 39 Harrison, Dick (2005) sid 25 35 13 som kom under året 1260, Där berättelsen innehåller väldigt stora likheter med berättelsen om kung Oidipus. I denna berättelse får man en inblick i Judas barndom, om hur hans födelse förutspåddes av sin mor via en dröm. Tyvärr skulle Judas bli ett allt för stort hot för sin blivande far så istället för att dräpa Judas väljer dem att skicka ut honom i en korg på havet. Korgen flyter iland på ön Iskariot och öns drottning som själv är barnlös tar hand om Judas och uppfostrar honom som sin egen. När Judas får reda på att han inte är drottningens äkta barn mördar han sin yngre fosterbror och flyr till Jerusalem. Där han blir god vän med Pontius Pilatus, som en dag befaller Judas att stjäla äpplen från grannens trädgård. Det Judas inte vet är att mannen som ägde trädgården var hans biologiske far som han sedan dräper när han ertappas stjäla äpplena. Berättelsen slutar med att Pilatus gifter bort Judas med den nyblivna änkan som efter ett tag visar sig vara Judas biologiska mor. För att råda bot söker Judas sig till Jesus för syndernas förlåtelse, mannen som han senare kom att förråda.40 Här kan det urskiljas ett tecken på intertextualitet, det går tydligt att urskilja att författaren till denna berättelse om Judas valt att använda sig av de stora dragen i berättelsen om Kung Oidipus. Denna berättelse om Judas finns daterad från 1260-talet medan berättelsen om Oidipus är en tragedi från 400talet f.Kr. Denna berättelse var redan känd innan Jacobus valde att skriva sin berättelse.41 Detta blir ett tydligt på intertextualitet, där författaren medvetet eller omedvetet lånat delar av Oidipusberättelsen för att skapa sin egna. En intressant notis att tillägga är hur Judas även förekommer i andra religioner. I en judisk berättelse från medeltiden berättas det om Rabbi Yehudah (Judas Iskariot) Guds hjälpande hand, Yehudah anlitas av de skriftlärda för att sätta stopp för bedragaren Jeshu (Jesus) som lärt sig Guds hemliga namn och därmed fått övermänskliga krafter. Yehudah besegrar Jeshu i en flygtävlig och Jeshu fängslas. Jeshu flyr från fångenskapen och Yehudah måste infiltrera Jesuhus innersta krets. Denna gång lyckas det bättre och Jeshu bestraffas med stening. Inom islam korsfästs aldrig Jesus utan han följer istället med Gud upp till himlen. Det är här Judas kommer in i bilden, om judarna påstår att Jesus korsfästes måste de kunna visa upp en död kropp och vems skulle detta isåfall vara? I den muslimska traditionen kom ett svar, Judas. Enligt vissa tolkningar skulle Judas frivilligt valt att ta Jesus plats på korset, i en annan framgår det att Judas pekat ut fel person och den riktige Jesus kommit undan. På grund av detta handlade Judas i vrede och kastade de trettio silvermynten för att senare begå självmord.42 40 Paillard, Jean (1995) sid 9-10 Harrison, Dick (2005) sid 51 & 55 42 Ibid; sid 65-68 41 14 Denna bakgrund har gjort ett försök att väldigt övergripligt presentera en liten del av det alster gällande historier om Judas. Tack vare bibelns bristfälliga information har detta lämnat utrymme till den kommande historiens olika tolkningar. Vad som kan utläsas är att synen på Judas förvärras genom åren, Markusevangeliet berättar om hur översteprästerna erbjuder Judas pengar för sitt dåd vilket inte tyder på någon girighet, men hos Matteus är pengarna ett väldigt stort motiv för det kommande förräderiet. Här har det givits exempel på hur medeltida berättelser gett versioner på hur Judas bakgrund liknas med Oidipus, men också hur andra religioners texter gett tecken på att inte försöka smutskasta Judas. Avslutningsvis vill jag även visa ett kristen version som försöker ärerädda Judas. Under senmedeltiden valde Vincent Ferrer att under påskdagen berätta en historia för en stor folksamling. Han valde att berätta en alternativ historia om Judas som kan ses som väldigt sympatisk. Ferrer valde att utgå från Matteusevangeliets version som beskriver Judas ånger när han förstår vilket misstag han begått. I hans version har Judas en sådan stark ånger att han försöker be Jesus om förlåt, tyvärr är Jesus påväg till korsfästningen och Judas når inte fram bland alla människor som flockats runt Jesus. Judas kommer då på en drastisk idé, genom att hänga sig kan hans själ nå Jesus för förlåtelse. Detta fungerar och Judas själ tar sig till Golgata där Jesus förlåter honom och tillsammans tar dem sig upp till himlen.43 Denna berättelse skiljer sig från andra medeltida historier där Judas liv slutar i en oändlig förkastelse och hur hans namns även idag klingar lika illa som på medeltiden. Ferrers version skapar en annorlunda syn där även Judas ånger och trasiga själ tillslut kan få frid och förlåtelse. Den sista berättelsen som kommer presenteras här är ett relativt nytt fynd som forskare gjort, nämligen Judasevangeliet. . I denna text berättar Jesus för Judas att han kommer förråda honom, och att detta förräderi måste göras för att Jesus ska kunna återvända till den gudomliga plats han kom ifrån. Därför förråder inte Judas sin mästare för pengar eller av girighet, utan på grund av trogen lydnad till Jesus.44 I Judasevangeliet berättas det om hur Jesus tar Judas åt sidan efter Judas berättat om sina syner. Det är då han får reda på de hemligheter Jesus bär om de andra existerande världarna som inte är till för människan. Jesus fortsätter med att berätta att det inte är Gud som skapat denna värld utan mindre gudfruktiga varelser, de människor som tillber denna världens Gud tillber fel och kommer därför inte nå frälsning. Under samtalet får Judas reda på att han förstått Jesus stora mysterier och kommer frångå alla andra lärjungar då han blir tillsagd av Jesus att offra honom. Tack vare att Judas gör detta så kan Jesus frigöra sig från sin materiella kropp och återgå till den världen han kommer ifrån.45 43 Ibid; sid71-72 Ibid; sid 86-89 45 Ehrman, Bart D (2006) sid 88 44 15 De centrala drag som går att finna i de flesta berättelserna är att de ofta fokuserar på Judas handlingar, ånger och död. Detta kan urskiljas enda från de fyra evangelierna, där förräderiet blir en väldigt betydande del. Judas ånger däremot kan urskiljas tydligare i senare berättelser, som exempelvis i Ferrers version där Judas visar så mycket ånger att han försöker be Jesus om förlåtelse, när detta inte går hänger han sig för att med hjälp av själen lyckas nå till Jesus för att få förlåtelse. Det samma gäller Judas död, där hängning oftast brukar vara det vanligaste sättet hos berättelserna, Detta går att läsa i evangelierna, men också i den muslimska versionen som presenterades ovan. Där Judas blir arg för att ha pekat ut fel person och blir så arg att han hänger sig själv. Alla dessa centrala drag är även tecken på intertextualitet, där författarna till dessa berättelser valt att använda sig av vissa centrala drag av bibelns version för att skapa sina egna berättelser. I de resterande kapitlen av denna uppsats kommer läsaren märka att även filmerna använder sig av dessa centrala drag när de berättar sina historier. 16 3. Analys 3.1 The Last Temptation of Christ (1988) 3.2.1. Första mötet med Judas I början av filmen smäller dörren till Jesus hus upp. I öppningen står en förklädd man med ansiktet täckt av en tygbit. Det sker väldigt dramatiskt och innan Jesus ser vem det är så skulle kan det lika gärna vara någon som är ute efter att mörda honom. När mannen avslöjar sitt ansikte möts man av en skäggig man med rött krulligt hår, och mannens namn är Judas. Judas går in i huset och tvättar händerna och ansiktet för att sedan gå in mot Jesus som sitter på golvet.46 Detta följs av en dialog mellan Judas och Jesus: [Judas]: Are you ready? No,no, no more crosses, we’re ready. Do you hear? Where is your mind? Do you hear what I’m saying? [Jesus]: The Messiah won’t come that way.[Judas]: What do you mean by that? Who told you?47 Judas säger åt Jesus att han ska sluta tillverka kors åt romarna. Jesus är den enda juden som tillverkar kors åt romarna så de kan tortera judarna. Det är dags för revolution, att stå upp och slåss mot romarnas förtryck. Jesus menar dock på att Messias inte kommer för att starta en revolution. Efter att Judas frågat vem som berättat detta för Jesus så slår han sönder korset Jesus arbetat med. [Judas]: You’re a disgrace! Romans can’t find anyone to make crosses except for you. You’ll do it! You’re worse than them! You’re a jew killing jews! You’re a coward! How will you ever pay for your sins?48 Judas blir arg, Jesus hjälper romarna att mörda judarna, hans egna folk. Han förstår inte hur Jesus kan vara en sådan ynkrygg, Judas pekar mot Jesus medan han skriker. Enligt Judas är Jesus ännu värre än romarna, han är en jude som mördar judar. När Judas frågar hur Jesus någonsin kommer kunna betala för sina synder har han lugnat ner sig. Han är besviken, besviken på Jesus menlösa beteende genom att hjälpa romarna mörda judar. Besvikelsen vittnar också om att Judas hade hoppats på att Jesus skulle hjälpa till att slåss mot förtrycket istället för att bara se på. [Jesus]: With my life Judas, I don’t have anything else. [Judas]: Don’t turn away, look at me. With your life, what do you mean? [Jesus]: Please Judas, I don’t know, I don’t know. [Judas]: Are you still taking the cross? [Jesus]: Yes I am.[Judas]: No you’re not. I won’t let you, no! I won’t let you. [Jesus]: Please I beg you Judas, don’t get in the way. [Judas]: What way? What’s happening to you? Who is doing this to you?[Jesus]: I’m struggling.[Judas]: With who?[Jesus]: I don’t know. I’m struggling.[Judas]: I struggle, you collaborate!49 46 The Last Temptation of Christ, DVD, regisserad av Martin Scorsese, Universal Pictures, Los Angeles 1988 04:21-04:48 The Last Temptation of Christ, 04:49-05:09 48 The Last Temptation of Christ, 05:24-05:50 49 The Last Temptation of Christ 05:52-07:00 47 17 Nu har ilskan hos Judas försvunnit och ersatts med en oro. När Jesus svarar att han kommer att betala med sitt liv börjar Judas bli orolig för sin vän. Judas som hade tänkt att lämna Jesus går nu tillbaka och håller om hans ansikte. På Judas ansikte uttrycks en rädsla, rädslan över att inte förstå vad hans vän menar samtidigt som detta blandas med en gnagande oro. Judas har lugnat ner sig och frågar Jesus vad han menar i en lugn och sansad ton. Jesus har tyvärr inget svar, samtidigt som han säger detta kysser han sensuellt Judas händer och lägger ansiktet i händerna på Judas för att söka trygghet och tröst. När Judas ännu en gång frågar om Jesus ska ta korset svarar Jesus ja. Detta gör att Judas blir arg och han rycker upp Jesus från golvet och slår på honom. Han skakar om Jesus och blir orolig igen när han frågar vem som gör detta med Jesus. Då Jesus svarar att han kämpar men inte vet mot vem tappar Judas tålamodet. Han skakar på huvudet och går där ifrån, för stunden har han gett upp och går mot dörren. Innan han går säger Judas att det är han som kämpar och Jesus som samarbetar. Judas menar att om Jesus inte kämpar mot romarna vem kämpar han mot då? Nästa scen visar hur Judas övervinner tre romerska soldater. Detta indikerar att han är en stark och handlingskraftig man. Att döma av Judas kroppsbyggnad är han vältränad och atletisk. Det scenen visar är vad filmen redan förtäljt, Judas är en upprorsmakare. Han slåss mot romarnas förtryck och inte då med ordets makt utan handlingens, han är inte rädd för att ta till vapen och stoppa romarna med alla nödvändiga medel. Judas dödar dessa soldater och tar sig upp på en kulle för att bevittna hur Jesus hjälper romarna att bära ett kors som ska användas för att avrätta en annan judisk upprorsmakare.50 I bibeln benämns aldrig Judas som någon upprorsmakare, men denna tanke kan härledas till hans efternamn. Namnet Iskariot har länge förbryllat forskare, vartifrån kommer namnet? Vissa forskare menar att Iskariot låter väldigt likt sica vilket är det latinska namnet för dolk. Detta kan ytterligare härledas till Sicarii vilket även detta var ett latinskt namn för en judisk lönnmördargrupp. Därför har tankarna förts om Judas Iskariot var en Selot51 redo att med våld bekämpa romarna.52 3.2.2. Jesus och Judas i öknen Nästa gång tittaren möter Judas är när Jesus tagit sig ut till öknen för att ta reda på vem han är, och vad som i hans tankar försöker kommunicera med honom. Det är natt och Jesus befinner sig i sin hydda när han plötsligt märker att någon är utanför. Han går då ut för att titta och blir överfallen av Judas som trycker upp honom mot hyddans vägg.53 50 The Last Temptation of Christ 07:03-08:28 Holmberg, Bengt, Seloter http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/seloter hämtad 27/11-2014 52 Ehrman, Barth D (2006) sid 145 53 The Last Temptation of Christ 30:08-30:21 51 18 [Judas]: I’ve got orders to kill you! [Jesus]: Go ahead, tonight I was purified. I can’t fight with God anymore. Here, here is my neck. Cut it, I’m ready.54 Judas närmar sig Jesus igen, tar kniven och låtsas skära halsen av honom. Han undrar vad Jesus är för någon sorts man. Judas förstår inte, det märks i hans ansikte att han är frustrerad över att inte veta vem Jesus är. Han släpper Jesus och går iväg en bit, Jesus svarar då att han vill detsamma som Judas vill. När Judas vänder sig om säger Jesus att det var Guds plan att föra dem tillsammans igen. Judas förstår inte, är det Guds plan att Jesus frivilligt hjälper Judas att mörda honom genom att visa halsen? Judas frågar nu om det är Guds röst Jesus hör, en röst som bara han förstår. Nu vill även Judas förstå, han börjar bli trött på detta och vill ha ett svar. Jesus svarar Judas med att berätta så mycket han vet, att döma av Judas ansiktsuttryck märks det att han tycker det svaret lät bra. Han ser fortfarande sammanbiten ut, svaret dög för stunden men Judas vill veta mer.55 [Judas]: You’re not afraid of dying? [Jesus]: Why should I be? Death isn’t a door that closes, it opens… It opens and you go through it.56 Judas suckar djupt, det ser ut som att han begrundar det Jesus precis sa. Judas frågar då vad som kommer hända om han inte dödar honom? Varpå han får som svar att Jesus kommer tala till människor. Att Jesus kommer öppna munnen och låta Gud tala genom Jesus. Judas kliar sig i skägget och ser väldigt skeptisk ut till vad han nyss hörde. Han går en bit bort från Jesus för att tänka. I Judas sätt att röra sig på kan det urskiljas att han har väldigt mycket att tänka på. För en stund sen kom han för att mörda sin vän men nu behöver han fundera, kanske mord inte är det bästa beslutet än.57 Jesus rör sig mot Judas och säger att Guds plan kanske inte var att Judas skulle mörda Jesus utan att följa honom. I nästa scen visas hur Judas och Jesus vandrar tillsammans i öknen, Judas har valt att för stunden följa Jesus. Det kan bero på att Judas inte ännu är övertygad om vem Jesus är och därför väntar med att mörda honom.58 Under vandringen förs samtalet: [Judas]: Just as it’s no mistake. I’ll go with you till I understand. But if you stray this much (Judas visar med fingerspetsarna) from the path, I’ll kill you.59 54 The Last Temptation of Christ 30:22-30:30 The Last Temptation of Christ 30:39-31:10 56 The Last Temptation of Christ 32:06-32:16 57 The Last Temptation of Christ 32:19-32:50 58 The Last Temptation of Christ 33:00-33:33 59 The Last Temptation of Christ 33:34-33:45 55 19 Något som noteras av Reinhartz är att vid det nattliga samtalet ute i öknen slits Judas mellan två känslor. Den ena är hans hat mot Jesus passivitet, ett hat så starkt att han är redo att mörda Jesus för hans samarbete med romarna. Det som hindrar honom är den starka känslan av kärlek och oro han har för Jesus. Reinhartz analyserar denna scen med att hävda att Jesus spelar på Judas ambivalens genom att be honom följa Jesus.60 I kommande scener visar filmen hur skaran runt Jesus växer och blir allt större. När lärjungarna slår läger för natten kommer Judas för att enskilt tala med Jesus.61 [Judas]: Rabbi, can I talk to you? I’m not like these other men. I mean they good enough, they are good men, but they are weak. One is worse than the other, where did you find them? Look at me, if I love somebody I would die for them. If I hate somebody, I kill them. I can even kill somebody I love if they did the wrong thing. Did you hear me? Do you understand what I said? [Jesus]: Yes I understand. [Judas]: On the other day you said that if a man hits you, you turn the other cheek. I didn't like that. Only an angel could do that, or a dog. I’m sorry but I’m neither. I am a free man, I don't turn my cheek to anyone.62 Det pågående samtalet indikerar på att Judas vill berätta för Jesus att tanken om att vända andra kinden till var något han inte höll med om. Judas tror på handling inte detta passiva sätt som Jesus verkar förmedla. Genom att säga till Jesus att han kan döda någon han älskar om de gör något fel uppmanar kanske Judas att Jesus inte ska glömma bort deras överenskommelse de hade i öknen. Jesus svarar genom att hävda att dem båda strävar efter samma mål. Judas frågar då om Jesus mål är att frigöra Israel, Jesus svarar att målet är att frigöra själen. Nu blir Judas arg, det är Jesus menlöshet som han inte kan acceptera. Att frigöra Israel och frigöra själen är inte samma sak. Judas menar att romarna är högsta prioritet och liknar det med att man bygger ett hus från grunden och upp inte från taket och ner. Jesus kontrar med att säga grunden är själen varpå Judas hävdar att grunden är kroppen. Trots att Judas är arg lyckas dem ändå hålla en diskussion. Jesus sätter ner foten genom att säga att om man inte förändrar det man har inombords kommer man bara ersätta romarna med något annat, och då kommer aldrig förändringen ske. Judas begrundar det Jesus precis berättade och med en oförstående gest och lite osäkerhet i rösten frågar han hur man kan förändras. Jesus svarar då med kärlek.63 När detta sagts blir de avbrutna då en av lärjungarna frågar vad som händer. Av Judas ansikte att döma märks det att något tynger honom, han behöver berätta något för Jesus och snart kommer tittaren bli varse om vad. Judas berättar att Seloterna beordrat honom att döda Jesus. Då frågar Jesus varför han inte gjorde det, men Judas hade bestämt sig för att vänta. Han trodde att Jesus kanske var den utvalde som 60 Reinhartz, Adele (2007) sid 171 The Last Temptation of Christ 42:48-43:19, 43:40 62 The Last Temptation of Christ 43:43-44:36 63 The Last Temptation of Christ 44:38-45:30 61 20 skulle rädda Israel och då ville han inte förstöra det. Jesus är dock fortfarande osäker på vem han egentligen är, och Judas föreslår då att dem ska söka upp Johannes döparen som borde ha ett svar på frågan.64 Efter att Johannes döpt Jesus beger han sig ut i öknen för att få Gud att tala med honom, under sin tid i öknen försöker Satan att fresta honom. Jesus faller inte för dessa frestelser och när han kommer tillbaka får Jesus reda på att Johannes döparen blivit mördad. Jesus möter upp sina lärjungar och berättar för dem om det nya budskapet. Tidigare var budskapet kärlek, Jesus tar fram en yxa och säger att detta är det nya budskapet, han ska döpa i eld. Judas faller ner på knä framför Jesus och säger ”Adonai” (Gud) för att sedan kyssa hans fötter.65 Detta blir vändpunkten för Judas misstro. Nu när Jesus verkar ha valt yxan och våldet står Judas på hans sida, äntligen ska revolutionen börja så som Judas vill att den ska gå till. 3.1.3. Jesus förutspår sin egna död En kväll samtalar Judas och Jesus, det finns något Jesus måste berätta. Han fortsätter genom att berätta om vad som hände kvällen innan. Hur Jesaja sökt upp honom för att visa en profetia. Denna profetia berättar om hur Jesus ska pinas för människans brott. Likt ett lamm redo för slakt ska han gå utan motstånd, trots att han kommer vara avskydd och hatad av alla. Judas låter det Jesus nyss berättat sjunka in, men han ler och skrattar lite då han säger att han inte förstår. Judas tror att detta bara är någon historia Jesus berättar, Han har ännu inte insett att profetian handlar om Jesus. När han märker att Judas inte förstår förklarar han för honom att det är han som är lammet. Judas ansikte går från att le till att bli allvarligt. Han frågar om Jesus är verkligen är Messias, varpå Jesus svarar ja. Han fortsätter med att säga att han inte förstod först, men blir avbruten av Judas som nu har blivit väldigt irriterad.66 [Judas]: No, you listen! Every day you have a different plan! First its love, then the axe. And now you have to die! What good could that do? [Jesus]: I can’t help it. God only talks to me a little at the time. He only tells me as much as I need to know. [Judas]: We need you alive! [Jesus]: Now I finally understand. All my life… All my life I’ve been followed… By voices… By footsteps… And shadows. Do you know what the shadow is? The cross… I have to die on the cross, and I have to die willingly. We have to go back to the temple. [Judas]: And after you die on the cross, what happens then? [Jesus]: I come back to judge the living and the dead. [Judas] I don't believe you. [Jesus]: You have to.67 Judas blir arg över att Jesus väljer döden, han kan inte acceptera det. Jesus behövs vid liv för att revolutionen ska kunna starta och för att avsluta den. Judas är frustrerad, arg över att Jesus hela tiden ändrar sig. Först predikade han om kärlek, sen var våldet lösningen och nu ska han dö. Han är arg över 64 The Last Temptation of Christ 45:33-46:58 The Last Temptation of Christ 51:07–1:09:15 66 The Last Temptation of Christ 1:31:41–1:32:50 67 The Last Temptation of Christ 1:32:51–1:33:55 65 21 Jesus val, och som tidigare visats i filmen är Judas inte blyg med att visa sina känslor och berätta vad han tycker. Tillslut verkar han ändå lugna ner sig och samtalet övergår till dialog med normala röster. När Jesus berättar att han ska komma för att döma levande och döda skrattar Judas lite. Han tror inte riktigt på honom, många av Jesus mirakel har han bevittnat men att uppstå från de döda. Där går gränsen och Jesus vädjar tillslut att Judas måste tro på honom. Efter samtalet beger sig Jesus och hans lärjungar mot templet, revolutionen ska starta. Det är fest, Jesus rider in på en åsna och folk dansar runt honom. När han kommit en bit in i templet börjar han slå sönder köpstånd för att att sedan ta sig upp för en trappa. Han börjar hålla ett tal och stämningen bland människorna där utstrålar revolution, de blir omringade av vakter. Alla väntar på vad Jesus ska göra, ett ord och revolutionen kan börja. Allt de vill ha från Jesus är ett tecken, men tecknet kommer inte. Istället börjar Jesus blöda från sina händer, och han inser då att tecknet från Gud indikerar på korsfästelsen. Det blir ingen revolution och bland människorna uppstår ett tumult. Judas hjälper Jesus att komma ifrån templet och på det sättet undkomma en säker död.68 3.1.4. Jesus säger åt Judas att förråda honom När Judas fört Jesus i säkerhet säger Jesus: [Jesus]: I wish there was another way. I’m sorry… But there isn’t. I have to die on the cross. [Judas]: I won’t let you die. [Jesus]: You have no choice, neither do I. Remember we’re bringing God and man together. They’ll never be together unless I die. I’m the sacrifice, without you there would be no redemption. Forget everything else, understand that. [Judas]: No, I can’t. Get somebody stronger. [Jesus]: You promised me. Remember you once told me. That if I moved one step from revolution you would kill me, remember? [Judas]: Yes [Jesus]: I’ve strayed, haven’t I? [Judas]: Yes (säger han med en viskning.) [Jesus]: And you must keep your promise, you have to kill me. [Judas]: If that’s what God wants, let God do it. I won’t. [Jesus]: He will do it through you. The temple guards will be looking for me where there aren’t any crowds. We’ll go to Gethsemane, you’ll make sure they find me there. I am going to die, but after three days… I will come back in victory. You can’t leave me. You have to give me strength. [Judas]: If you were me, could you betray your master? [Jesus]: No, thats why God gave me the easier job… To be crucified.69 Detta är förmodligen en av de mest känslosamma scenerna i hela filmen. När Jesus säger att han måste dö skakar Judas på huvudet, han tänker inte låta detta ske. Jesus påminner Judas om den överenskommelse de hade i öknen, att om Jesus gled ifrån revolutionen skulle Judas döda honom. Judas vill inte förråda Jesus då detta skulle resultera till att hans närmsta vän skulle dö. Han vill att Jesus ska välja någon starkare för han kommer inte klara av det. Scenen visar tydligt hur stark kärlek Judas hyser för Jesus, som följande förklarar att han fick det enklare jobbet medan Judas fick det svåraste. I slutet av scenen får tittaren se hur Judas brister ut i gråt, denne hård man som tidigare inte haft några problem 68 The Last Temptation of Christ 1:33:58–1:40:28 The Last Temptation of Christ 1:41:08–1:42:51 69 22 med att hålla Jesus på rätt väg klarar inte längre att hålla känslorna inombords. Judas tårar tyder på att han kanske innerst inne vet att detta är den enda vägen. Filmen fortsätter med den sista måltiden där Judas sitter med vid bordet. Efter att dem mottagit brödet och vinet reser han sig för att hastigt gå ifrån måltiden. Tittaren möter sedan Jesus och resten av lärjungarna i Getsemane där Jesus ber till Gud medan lärjungarna sover. Han väcker dem precis när Judas kommer med en stor grupp vakter. Judas går fram till Jesus, hälsar på honom och ger Jesus en lång kyss på munnen för att sedan krama om honom. När vakterna för med sig Jesus ser man hur Judas ansikte uttrycker en sorg över att ha behövt förråda sin närmsta vän.70 3.1.5. Vid Jesus dödsbädd Sista gången tittaren möter Judas är när han ännu en gång står vid dörröppningen till Jesus hus. I rummet ligger Jesus och några av de kvarvarande lärjungarna har valt att hälsa på honom. Precis som i början av filmen får man se Judas stå vid dörren, första gången han visade sig var han ung och vältränad. Nu har ålderns höst kommit i fatt dem alla och Jesus kommer dö en naturlig död. Han dog aldrig på korset, när han hängde där skickade Gud en skyddsängel för att rädda honom. Denna skyddsängel i form av en liten flicka tog ner honom från korset och gav honom ett liv som en vanlig människa, med fru och barn. Med dessa kunde han bilda en familj och åldras med. Lärjungarna varnar Jesus för att Judas fortfarande är arg, och när han skymtas i dörröppningen kan man tydligt se blod från hans händer. Jerusalem står i brand och trotts sin höga ålder kämpar Judas fortfarande mot romarans förtryck.71 [Jesus]: Judas, Judas come in. Didn’t you hear me? I missed you so much. [Petrus]: He hears you, he just won’t say anything. Judas, the master is speaking to you. Answer him. [Judas]: Traitor! Your place was on the cross. That’s were God put you. When death got to close you got scared and ran away… And hid yourself in life of some man. We did what we were supposed to do! You didn’t! You’re a coward! [Petrus]: Don’t you have any respect? [Judas]: For him? [Jesus]: You don’t understand… [Judas]: Understand? Rabbi, you broke my heart. Sometimes I cursed the day I ever met you. We hold the world in our hands. Remember what you told me? You took me in your arms. Do you remember? And you begged me "betray me, betray me. I have to be crucified. I have to be resurrected so I can save the world. I’m the lamb.” You said. ”Death is the door. Judas my brother don't be afraid. Help me go through the door.” And I loved you so much. I went and betrayed you. And you… You… What are you doing here? What business do you have here with women, with children? What’s good for man isn’t good for God. Why weren't you crucified? [Peter]: Look at his wounds Judas. They are bleeding. You’re hurting him, that’s enough.72 Judas är sårad, när han talar med Jesus hör man hur hans röst skakar av sorg när Judas säger att han älskade Jesus. Först är han arg när han skriker att Jesus är en förrädare, kallar honom för ynkrygg. Han har ingen respekt kvar för Jesus. Han berättar att Jesus krossade hans hjärta och påminner Jesus om hur 70 The Last Temptation of Christ 1:47:27–1:53:54 The Last Temptation of Christ 2:08:20–2:23:38 72 The Last Temptation of Christ 2:32:41–2:35:21 71 23 han bett Judas att förråda honom. Tittaren kan ana att detta förräderi fick konsekvenser för Judas, och det ultimata sveket är när han möter sin gamle mästare ligga inför döden istället för att ha dött på korset. Vilket helvete han gav Judas när han sa åt honom att förråda sin vän, att detta var den enda vägen. Judas älskade Jesus så mycket att han lyssnade på hans ord och gjorde det han blev tillsagd mot sin vilja. När tittaren ser Judas förstår man att det är en fruktansvärd känsla han bär på. Han har en så skälvande röst att han knappt kan prata och tårarna gör hans ögon glansiga. Det fanns så mycket han ville säga men som aldrig blev sagt, och dessa saker får han chans att säga i denna känslomässiga scen. [Judas]: He was going to be the new covenant, now there’s no more Israel. [Jesus] No,no you don’t understand. The guardian angel, God sent the guardian angel to save me. [Judas]: Angel? What angel? Look at her.73 Judas pekar mot flickan som plötsligt ersätts av en stor eldflamma, samma flamma som Jesus mötte i öknen efter han blivit döpt. [Judas]: Satan [Satan]: I told you we would meet again. [Judas]: If you die like this you die like a man. You turned against God, your father. There’s no sacrifice, there’s no salvation.74 Det var aldrig någon skyddsängel utsänd av Gud utan Satan som lurade Jesus till en sista frestelse genom att erbjuda något Jesus alltid önskat. När Judas säger att det aldrig kommer bli någon frälsning om Jesus dör som en vanlig man kravlar han sig ur sängen. Jesus släpar sig ut på gatan i ett brinnande Jerusalem och ber om förlåtelse. Han ber Gud att ta tillbaka honom och i nästa scen befinner han sig tillbaka på korset som innan Satan frestade honom. Han börjar skratta och säger ”Det är fullbordat” innan han sänker huvudet och dör.75 3.2 Son of God (2014) 3.2.1. Judas innan Jerusalem Första gången tittaren möter Judas Iskariot är när Johannes, vilken även står för berättarrösten talar om att många började följa Jesus när han pratade inför folk. Även om det inte berättas att karaktären som syns är Judas märks det tydligt. Judas ser inte ut som de andra, han är smal, har långt flottigt hår, noppriga nästan trasiga kläder och hans ansikte döljs av en röd sjal. Hans ansikte uttrycker vid den första scenen bitterhet, ansiktet indikerar på att något inte står rätt till.76 Kanske tittaren antar att det är Judas för att det är den generella uppfattningen människan fått av nya testamentets förrädare. 73 The Last Temptation of Christ 2:35:22–2:35:50 The Last Temptation of Christ 2:35:53–2:36:15 75 The Last Temptation of Christ 2:36:55–2:39:36 76 Son of God, DVD, regisserad av Christopher Spencer, Lightworkers media, Los Angeles, 2014 12:37 74 24 Berättelsen fortsätter och filmen visar hur Jesus mättar tusentals människor med enbart några fiskar och lite bröd. Folkmassan börjar nu tro på Jesus och alla skriker Messias.77 [Petrus]: They want you to be their king. King of the Jews! [Judas]: You can lead us like an army. We’re strong enough to beat the romans! [Jesus]: No, no this is not the way. Not by force.78 Jesus blir bestört och går ifrån lärjungarna och folkmassan. Han vill inte bli kallad kung, när han och lärjungarna senare sitter vid brasan på kvällen. Lärjungarna undrar vad det var som hände, ville inte Jesus vara kung och leda folket? Jesus frågar då vem dem tror att han är, Petrus har svaret. Jesus är Guds son, men Jesus säger att det lilla Petrus sett av Jesus gör att han inte dra dem slutsatserna. Gud måste ha uppenbarat dem för Petrus, Jesus stegar iväg och säger att han kommer möta dem på andra sidan sjön nästa dag.79 När lärjungarna nästa dag packar i båten uppstår en diskussion, det råder oense om vem Jesus verkligen är: [Tomas]: Why did he walk away just when we’re getting strong? [Judas]: Surely the Messiah wouldn't leave us like this. A Messiah should be a… A warrior, a conqueror like David. [Petrus]: Judas, force is not the way. [Judas]: So tell me what the way of Messiah is. [Maria Magdalena]: He’s different. [Tomas]: But, Mary, What if he’s not the one? We’re risking our lives, for what?80 Det märks att lärjungarna inte är överens om vem Jesus är. Både Judas och Tomas hade hoppats på att Jesus skulle vara den utvalde, Den som enligt en av Messiasprofetiorna81 skulle ena Jerusalem och förstöra allt motstånd. Av Judas sätt att uttrycka sig finns en bakomliggande besvikelse. Precis som i The Last Temptation verkar det som att Judas inte riktigt vet vad han ska tro om Jesus. Han har bevittnat mirakel, men ändå tvivlar han på Jesus när det visar sig att Jesus inte kommer förändra Israels tillstånd med våld och att han inte kommer driva ut romarna som förtrycker folket. I scenen efter att Jesus väckt Lasarus från de döda har de slagit läger, Jesus berättar då att deras arbete kommer fortsätta och att dem snart ska bege sig till Jerusalem.82 [Tomas]: Jerusalem. [Johannes]: It’s too soon. [Judas]: It’s too dangerous! We’re not ready.[Petrus] Judas, why are we all here? To take the easy path? We must take the message to Jerusalem. Right to the heart of power.83 77 Son of God 28:31-30:45 Son of God 31:00-31:12 79 Son of God 31:13-32:55 80 Son of God 33:09-33-34 81 Bibel 2000 (2001) Jeremia 33:15-16 82 Son of God 47:51-47:56 83 Son of God 48:04-48:24 78 25 När Judas får höra att Jesus vill att de ska fara till Jerusalem uttrycker han en besvikelse, en oro. Han är medveten att Jesus redan retat upp skriftlärda, ryktet om Jesus har spridits till Jerusalem och till översteprästerna. Frågan är, är Judas rädd för att något kommer hända Jesus eller vill han inte fara till Jerusalem för att han är rädd att mista sitt egna liv? När Petrus frågar varför de alla valt att följa Jesus ska Judas precis svara men blir avbruten. Det hade varit intressant att få veta vad Judas tänkte svara. Tydligt är det dock att han inte vill till Jerusalem än. 3.2.2. Judas i Jerusalem När Jesus väl kommit till Jerusalem går han in i templet. Inne på tempelgården ser Jesus hur handelsmän säljer varor och växlar pengar, på avstånd kan skymtas översteprästerna som kommit för att se vem denna Jesus är. Judas märker hur Kajafas talar med vakterna och märker att något kommer hända. Jesus ser hur människor växlar pengar, och plötsligt välter han borden så att mynten faller på backen. Judas är orolig och försöker få kontakt med Jesus, men det är förgäves. Tillslut tar han tag i Jesus och vädjar till honom att sluta, Judas förstår att om Jesus fortsätter så kommer vakterna och då kan det sluta illa. Efter att ha argumenterat med en av översteprästerna väljer Jesus att lämna templet. När de går där ifrån fokuserar kameran på Judas ansikte, det blir tydligt vad Judas kommer göra. Han måste göra något för att allt detta inte ska urarta och resultera i något värre.84 När lärjungarna samlats på eftermiddagen för att äta frågar Petrus vart Judas håller hus, scenen skiftar fokus och tittaren får följa Judas som tagit sig tillbaka till templet. Han ser orolig ut och andas tungt, vad han kommer göra är inte någon enkel uppgift.85 [Judas]: I’m worried. Things are getting out of control. Come to me when you need… Assistance.86 Judas valde att gå till templet, han känner att något måste göras. Han berättar för tempelvakterna att han kan erbjuda dem hjälp om det behövs. Judas är rädd för romarna och översteprästerna, och Jesus verkar ha retat upp de flesta vid det här laget. Nu är han orolig, Judas anser att saker och ting börjar gå över styr. Han uttrycker en känsla av att Jesus börjar bli för stor, och är inte Jesus Messias så kan detta hota hela Israels existens om romarna blir inblandade därför måste han sätta ett stopp för detta. Jesus beger sig ännu en gång till templet för att predika, men sätts på prov av översteprästerna. Dem frågar om judarna ska betala romarnas skatter, Jesus frågar då vems ansikte som är präglat på myntet. När han får veta att det är Caesars säger han att folket ska ge Caesar det som tillhör honom och Gud det som tillhör Gud. Prästerna misslyckas med att få judarna att sluta tro på Jesus, men tempelvakterna har 84 Son of God 52:09-54:28 Son of God 55:51-56:04 86 Son of God 56:09-56:16 85 26 glädjande nyheter. När Jesus lämnar templet pekar en av vakterna på Judas och säger att han vill hjälpa prästerna. Vakterna går ner för att tala med Judas och det verkar som att dem gör upp om att träffas en gång till.87 Under kvällen har Judas tagit sig tillbaka till templet, han står där ensam och väntar på att Kajafas ska komma. [Kajafas]: Judas. (Judas vänder sig om och bugar inför Kajafas.) [Kajafas]: Your friend from Galilee has caused quite a stir. One cannot deny that he has followers, especially amongst the less well-educated element. But you, Judas. I’m intrigued. [Judas]: He…He has a power. It’s hard for me to put into words. [Kajafas]: A power to cause trouble! To stir things up! Attacking money changers, threatening to destroy the temple. The holy of holies. If he were… The son of God, if. Would he abuse the house of God? The true Messiah will unite Israel, not divide it. [Judas]: What do you want with him? [Kajafas]: Just to talk. If the romans step in, can you imagine the slaughter? It will mean the end of the temple. The end of our faith, the end of our nation. Is that what you want Judas? Judas, you are his friend. Bring him here…Discreetly. Let us try to stop this…while we still can. [Judas]: And what’s in it for me? ( Judas får en penningpung innehållande de trettio silvermynten.) [Kajafas]: Good, we shall expect to hear from you presently.88 Det framgår tydligt i dialogen att Judas inte vet vad det är för krafter som Jesus har. Han kan inte beskriva dem, Judas är helt mållös. I deras samtal verkar det som att Kajafas övertalar Judas, att Jesus inte är någon annan än uppviglare som kommer eliminera det judiska folket om ingen stoppar honom. Efter att Kajafas fört fram sina argument lyfter Judas blicken från golvet och frågar vad han får för detta. Det är då dessa beryktade silvermynt kommer in i bilden. Judas är sammanbiten, han har bestämt sig för att föra Jesus till översteprästerna, men han vill ha något i utbyte av detta. I denna scenen kommer det klassiska motivet, girighet. Det finns ingen som erbjuder Judas pengar som Markusevangeliet beskriver det som, utan han vill ha betalt för att göra det. 3.2.3 Sista måltiden och Judas förräderi Jesus samlar sina lärjungar för en måltid, alla samtalar i godan ro och har det trevligt. Dem tvättar sina händer innan måltiden och när Jesus gör det får han en rad syner. Jesus ser hur han kommer bli pinad och korsfäst, hur Judas redan varit i templet och hur han i Getsemane kommer förråda honom. Jesus ser orolig ut och börjar be, efter bönen berättar han att detta är deras sista måltid innan han dör, att han kommer bli förrådd och utlämnad för att sedan dömas till döden. Han tröstar lärjungarna och nattvarden tar sin början, Jesus talar även om vem som kommer förråda honom och vänder sig mot Judas.89 [Jesus]: Whoever eats this. [Judas]: I will not. I will not betray you. [Jesus]: Do it quickly.90 87 Son of God 56:45-59:16 Son of God 1:03:33–1:06:22 89 Son of God 1:09:15–1:13:26 90 Son of God 1:13:31–1:13:52 88 27 Jesus bryter av en bit av brödet och för det mot Judas mun, Judas gråter och ser uppgiven ut. Han säger att han inte kommer förråda Jesus medan han motvilligt tar emot brödet. Kanske Judas gråter för att spela oskyldig eller för att han enbart trodde att översteprästerna skulle prata med Jesus, och därför förrådde inte Judas honom till döden. Efter att han mottagit brödet reser Judas sig hastigt upp och med en rädsla i blicken kollar på de andra lärjungarna. Han klarar inte längre av att vara kvar i rummet utan springer ut på gatan och hostar upp brödet. Han gråter och ser helt förstörd ut, det verkar som att han insett att valet han gjorde var ett fruktansvärt misstag.91 Judas tar sig tillbaka till templet, han ser rädd ut och Kajafas undrar var Jesus är. Han hade hoppats på att Jesus skulle ha följt med Judas till templet men så blev inte fallet. Judas stammar, han verkar såpass rädd att han inte klarar av att få fram ett ord. Kajafas fortsätter och frågar om han vet vart Jesus befinner sig nu, Judas svarar att han vet vart han ska. Kajafas beordrar honom att ta med vakterna till den platsen.92 Trots att verkade rädd och ledsen över att Jesus pekade ut honom som förrädaren vid middagen väljer Judas ändå att gå till prästerna för att hjälpa dem att få tag på Jesus. Även i templet verkar Judas vara rädd, intrycket ges om att han är rädd för sitt egna liv och därför väljer att ändå överlämna Jesus, eller så var de känslor han uttryckte vid middagen enbart ett spel för galleriet för att där inte hamna i knipa. Judas förs till Getsemane där Jesus och resten av lärjungarna samlats på kvällen för att be. Han först dit av tempelvakterna, två vakter håller honom i hans armar och av scenen att döma verkar det som att han inte egentligen gör detta frivilligt. Efter att Jesus bett till sin Gud skymtas facklor i bakgrunden, Judas och tempelvakterna har anlänt. Dem knuffar fram Judas och han går fram mot Jesus och faller på knä bredvid honom. Jesus säger åt Judas att göra det han kom för att göra, Judas böjer sig fram och kysser honom på kinden. Petrus får se detta och skriker att Judas är en förrädare, han slår ett slag rakt över Judas ansikte så han faller till marken. Det uppstår ett tumult, lärjungarna flyr från platsen och Jesus blir tillfångatagen. Han förs tillsammans med Judas tillbaka till templet. Judas försöker följa med in i templet men blir stoppad av vakterna. Redan här visar Judas ett tecken på ånger, han vill in och hjälpa sin mästare men får inte. Efter att ha sett vakterna misshandla Jesus på vägen till templet inser kanske Judas att detta inte enbart kommer bli ett samtal, utan att precis som Jesus sagt kommer leda till hans död.93 91 Son of God 1:13:55–1:14:32 Son of God 1:16:26–1:16:47 93 Son of God 1:18:38–1:22:23 92 28 Dagen efter förs Jesus ut på tempelgården där en stor folkmassa samlats, här befinner sig även hans lärjungar. Judas tar sig längst fram och får se Jesus illa tilltygad, när Judas hör att Jesus blivit anklagad för hädelse och dömd till döden blir han ledsen. Han inser vad hans handlingar lett till, gjort är gjort och nu kan han inte ändra något. Han häller nu ut silvermynten och skriker åt vakterna att dem kan ta tillbaka sina pengar. Tyvärr så hjälper inte detta Jesus men det är ett stort tecken på att Judas verkligen ångrar sig och den skuld han kommer få leva med. Efter att ha kastat pengarna går Judas med bestämda steg från templet, han står inte längre ut med vara kvar nu när han bär på skulden över att ha förrått Jesus till sin död.94 Sista gången tittaren möter Judas är i en scen som utspelar sig utanför Jerusalem. Scenerna med Judas varvas med scenerna då Jesus pryglas med piskrapp, samtidigt hörs i bakgrunden det Jesus sade under måltiden, att en av dem skulle förråda honom. Slutet för Judas hålls nära versionen som beskrivs i evangelierna. Judas ansikte uttrycker ånger medan han för snaran över huvudet för att sedan hänga sig i ett träd.95 Han får ingen chans att be Jesus om förlåtelse, utan med skuld för vad han gjort väljer Judas att ta sitt liv och således kommer att bli avskydd genom historien för att ha förrått Guds son. 94 Son of God 1:28:11–1:28:56 Son of God 1:37:43–1:38:47 95 29 4. Resultat och diskussion 4.1 Resultat Syftet med uppsatsen är att undersöka bilden av Judas Iskariot inom populärkulturen med hjälp av två filmer, The Last Temptation of Christ samt Son of God. Utöver detta ämnar uppsatsen undersöka om filmerna förhåller sig till den bibliska versionen av Judas eller om filmerna valt att göra en annan tolkning. Frågeställningen var följande: • Hur porträtterar de respektive filmerna Judas Iskariot? Först kan vi se hur Judas i The Last Temptation är välbyggd, han har bra fysik, handlingskraftig och rödhårig. Att Judas här framställs som en rödhårig man är inget nyskapande. Paillard skriver att under medeltiden var detta ett väldigt vanligt sätt att framställa Judas på. Anledningen till detta är för att rödhåriga inte tillhör normen, det sticker ut och personer som inte hör till normen är ofta de som väcker misstro bland andra.96 Kanske det var därför Scorsese valde en rödhårig skådespelare för rollen, för att han sticker ut. Inte för att väcka misstro men för att visa att Judas i filmen inte är som de andra. Han är en aktiv kraft som driver Jesus framåt i filmen, håller honom på rätt väg istället för att passivt stå i bakgrunden och titta på. I början av filmen står det att den baseras på en bok av samma namn och inte evangelierna. Så förmodligen är gestaltningen av Judas tagen från hur han beskrivs i boken. Tittaren får även veta att Judas slåss mot romarna, vilket verkar vara en uppfattning vissa forskare har. Detta kan härledas till ursprunget av hans efternamn som nämns i analysdelen. Utöver att porträttera Judas med god fysik är han även en väldigt emotionell karaktär, ena stunden är han rosenrasande över Jesus agerande, och i andra stunden älskar han Jesus så pass mycket att han inte kan förråda honom. Han säger ifrån när han inte håller med, men när Jesus säger åt honom att han ska förråda Jesus får tittaren bevittna en känslig Judas som inte klarar av att döda sin närmsta vän. Filmen visar tydligt på denna ambivalens hos Judas, hur han är redo att mörda Jesus på grund av att han hjälper romarna men samtidigt inte klarar av det för att han älskar sin vän. I filmen går det att finna ett av de centrala dragen som tidigare nämndes i andra kapitlet. Detta blir då Judas förräderi, som egentligen är något Jesus ber honom att göra så det är inte av egen vilja han förråder sin vän. I Son of God möts tittaren av en helt annan version av Judas. Han har flottigt hår, han är klent byggd och är väldigt passiv fram tills det att han förråder Jesus. Ska en generaliserande bild framställas av Judas är det förmodligen såhär gemene man skulle föreställa sig honom. En man som håller sig i bakgrunden, 96 Paillard, Jean (1995) sid 13 30 ofta försöker dölja sitt ansikte. En möjlig tolkning till varför filmen väljer att framställa Judas på detta sätt är att den följer en tradition av passionsspel. Jesper Svartvik skriver i Bibeltolkningens bakgator hur passionsspelen i Oberamergau under 1930–40-talet valde att porträttera Judas som en mörkhårig och mager man med knappa gestalter, detta för att han är lite mer judisk än de andra. Svartvik fortsätter genom att presentera recensioner från passionsspelen och visar hur vissa tyckte att skådespelaren gav en stark bild av bibelns Judas. Värt att nämna är att Judas yttre aldrig beskrivs i bibeln,97 nu vill jag inte påstå att Son of God väljer att framställa en antisemitisk bild, men likheterna mellan filmens Judas och passionsspelens är lika. I denna film finns alla av de centrala dragen som nämndes i kapitel två. Tittaren får bevittna Judas förräderi, ånger och självmord. Då filmen tydlig förhåller sig till evangeliernas berättelser blir det även svårt att på ett lika övergripande sätt beskriva och diskutera filmens Judas till skillnad från The Last Temptation, där Judas har en mycket större roll. I båda filmerna finner vi tecken på intertextualitet fast i olika utsträckningar. Hur filmerna tydligt använder sig av de bibliska berättelserna om Judas och blandar detta med egna tolkningar som gör Judas till en intressant karaktär i filmen. Exempel på intertextualitet kommer att presenteras i nästa frågställning där likheter med filmernas Judas kopplas ihop med de bibliska berättelserna och andra versioner. • Hur förhåller de sig till den bibliska berättelsen respektive senare historier om Judas? I den mer bibeltrogna filmen Son of God märks det tydligt att regissören väljer att porträttera Judas i filmen så som Judas i Bibeln. Några undantag finns det självklart, som exempelvis att Judas får ett större spelrum innan själva förräderiet. Detta har visats genom exempel i analysdelen då dialoger och handlingar presenterats som inte står med i Bibeln. Ett exempel är när Jesus mättar 5000 människor med några fiskar och lite bröd. Hos varken Matteus, Markus, Lukas eller Johannes berättas det om att Judas ska ha sagt till Jesus att han ska leda dem mot romarna. Samma gäller när lärjungarna packar i båten dagen efter, för det första nämns inte Judas och för det andra nämner ingen av författarna att någon dialog mellan lärjungarna ska ha ägt rum. Det blir tydligt att regissören gör en förändring, kanske för att göra Judas lite mer intressant i filmen. Kanske han ville visa att Judas innan förräderiet tvivlar på vem Jesus är? Vid själva tiden för förräderiet kan några intressanta saker noteras. Först har vi Judas möte med översteprästerna. Av min tolkning att urskilja verkar det vara en blandning mellan de synoptiska evangeliernas berättelse. Hos Markus berättas det om Judas gick till översteprästerna för att förråda 97 Svartvik, Jesper, Bibeltolkningens bakgator: Synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid, (2006) sid 97 31 Jesus och dem ger honom pengar för hans tjänst.98 Matteus skriver istället om att Judas frågar vad översteprästerna är villiga att ge honom för hans förräderi, och Lukas skriver att Satan for in i Judas och då valde han att överlämna Jesus. Översteprästerna blev då glada och erbjöd honom pengar.99 I filmen får tittaren se hur Judas går till tempelvakterna först för att säga att om dem behöver hjälp så finns han tillgänglig, Judas är orolig över vad Jesus kan ställa till med.100 Detta står inte med i Bibeln, men som kan läsas ovan nämns det att han gick till översteprästerna och erbjöd sina tjänster. Detta var dock inte under samma tid som templet rensades av Jesus utan efter. Det andra tillägget filmen gör är dialogen mellan Kajafas och Judas där det framgår att Kajafas försöker övertala Judas om vad som är det rätta beslutet. Detta frångår det Bibeln beskriver, i filmen antyder det på en osäkerhet hos Judas vilket inte står med i Bibeln. En osäkerhet som tillslut övertalas och han vill då ha något för sina tjänster.101 Det tycks som att berättelserna om Judas från Bibeln delats upp mellan dessa två scener för att skapa ett större utrymme för tittaren att reflektera över att något kommer hända. Under den sista måltiden följer Son of God Johannesevangeliets berättelse. I Bibeln berättas det om att Jesus får en vision och sedan berättar för lärjungarna om att någon vid bordet kommer förråda honom. De blir oroliga och frågar vem av dem det är, Jesus svarar då att den som tar emot brödet från hans hand kommer förråda honom. Han vänder sig om och ger Judas brödet, Bibeln berättar då att Satan for in i honom och Jesus ber honom gå och göra det han ska uträtta. Judas tar emot brödet och skyndar sig ut i natten.102 I Bibeln beskrivs det aldrig hur Judas känner sig när Jesus pekar ut honom, gråter han eller är han likgiltig? Filmen däremot har valt att visa hur Judas börjar gråta när Jesus ger han brödet, hur han skyndar sig ut och spottar ut brödet ur munnen. Här visas ett tecken på att han redan nu ångrar sig, men det är försent.103 Överlämnandet av Jesus finns med i alla fyra evangelier fast med något olika utsagor. Markus skriver att Judas kommer fram med en folkhop, hälsar på Jesus genom att säga ”Rabbi” för att sedan kyssa honom. I de synoptiska evangelierna berättar samma berättelse med några ändringar där Judas inte säger något men Jesus frågar om Judas förråder honom med en kyss.104 Johannes berättar en annan version, där förråder Judas honom inte med en kyss utan Jesus frågar vem de söker. Vakterna svarar att de söker Jesus från Nasaret, Jesus svarar då att det är han dem söker och han tillfångatas.105 98 Bibel 2000 (2001) Mark 14:10-11 Ibid; Matt 26:14-16 & Luk 22:3-6 100 Son of God 56:09-56:16 101 Son of God 1:03:33–1:06:22 102 Bibel 2000 (2001) Joh 13:21-30 103 Son of God 1:13:55–1:14:32 104 Bibel 2000 (2001) Mark 14:43-46, Matt 26:47-49 & Luk 22:47-48 105 Ibid; Joh 18:3-8 99 32 Av filmen att döma har regissören valt att följa den synoptiska versionen med några ändringar, Judas hälsar inte på Jesus och Jesus svarar inget utan låter Judas kyssa honom på kinden. När Judas leder vakterna till Getsemane så håller vakterna honom i armarna, det skulle kunna tolkas som att Judas inte längre vill gå dit av fri vilja utan han har ångrat sig men vakterna tänker inte låta honom fly utan att ha visat vart Jesus befinner sig. Filmen visar även hur Judas efter Getsemane förs med tillbaka till templet. Han har bevittnat hur Jesus blivit misshandlad under vägen och gör ett försök att ta sig in i templet tillsammans med Jesus, han blir dock stoppad. Detta finns inte med i Bibeln men är ännu ett sätt på att visa Judas ånger, att han gör ett sista försök att försöka rädda sin mästare.106 Judas ånger och självmord nämns enbart i Matteusevangeliet om man inte räknar med Apostlagärningarna vilket är en fortsättning på Lukasevangeliet.107 Matteusevangeliet slösar inte på detaljer, kort och gott står det att när Judas får reda på att Jesus dömts till döden ångrar han sig. Kastar tillbaka pengarna på översteprästerna och hänger sig och den enda känslan han utrycker är ånger, mer än så sägs det inte. 108 I Son of God märks det tydligt att regissören valt att följa berättelsen från Matteus angående Judas död. Filmen beskriver hur Judas tillsammans med andra människor samlats utanför templet dagen efter för att bevittna hur Jesus döms till döden. När Judas får höra detta märks det hur hans ansikte utrycker ånger och skuld, en skuld över att ha hjälpt prästerna att döma Jesus till detta öde. Han häller ut pengarna och skriker till vakterna att de kan ta tillbaka sina pengar, han kastar mynten och tar sig bort från folkmassan. Sista gången tittaren får möta Judas är när han står vid ett träd utanför Jerusalem, samtidigt som Judas hänger sig själv pryglas Jesus och scenerna med romarna som piskar Jesus varvas med Judas som tar sitt egna liv. Precis när Judas dör vid hängningen slutar romarna piska Jesus.109 En intressant iakttagelse jag gjorde var att det känns som att Jesus straffas för Judas förräderi, om detta var regissörens intentioner eller inte går inte att svara på. Det känns dock mer utstuderat än ett sammanträffande att scenen där Judas dör varvas med en scen där romarna slutar prygla Jesus. När det gäller The Last Temptation of Christ så är det väldigt lite som överensstämmer med Bibeln, anledningen till detta är förmodligen för att den som tidigare nämndes baseras på en bok av samma namn och inte Bibeln. I filmen får Judas ett mycket större utrymme, detta tack vare att han är Jesus närmsta vän och fyller en funktion i att hålla Jesus på rätt stig under filmens gång. Trots att filmen är baserad på en roman så finns det ändå vissa saker som även kan kopplas till Bibeln, trots allt så handlar filmen ändå om Jesus. Två av de tydligaste där Judas spelar en roll är sista måltiden och det som händer 106 Son of God 1:18:38–1:22:23 Ehrman, Bart D, The new testament: A historical introduction to the early christian writings (2012) sid 136 108 Bibel 2000 (2001) Matt 27:3-5 109 Son of God 1:28:11–1:38:47 107 33 i Getsemanes trädgård. Detta blir även tecken på intertextualitet, där filmen valt att använda sig av bibliska berättelser som rör Jesus liv. Under den sista måltiden sitter alla lärjungar och äter, och tar emot det som kommer att bli nattvarden. När alla mottagit Jesu blod reser sig Judas för att gå därifrån, den som känner till berättelsen vet att Judas går ifrån bordet för att hjälpa vakterna hitta Jesus. När han gått ut ur huset säger Jesus att han har något han måste berätta, men tittaren får inte veta vad.110 Den sista måltiden berättas i alla fyra evangelier men det är endast Johannesevangeliet som berättar att Judas reser sig och går därifrån.111 Johannes skriver även att Jesus under måltiden pekar ut Judas som förrädaren, något som inte framgår i filmen. Dock så vill Jesus säga något till de andra lärjungarna, tittaren får inte reda på vad det är fast det går att dra skapa en teori och att Jesus säger att någon ska förråda honom eller att han förkunnar sin egen död. Då filmen inte förtäljer vad det är Jesus säger går det heller inte att dra en definitiv slutsats. I scenen rörande Getsemanes trädgård finns det tydliga influenser från två av de fyra evangelierna. Dessa är Markus och Matteus, anledningen till varför det märks tydliga influenser från dessa är på grund av vad Judas säger. I filmen hälsar Judas på Jesus genom att kalla honom för rabbi innan han kysser honom på munnen.112 Det Judas säger och gör beskrivs även hos Markus och Matteus.113 Även om The Last Temptation inte sprudlar av exakta händelser som återberättas i Bibeln finns det en annan intressant notis värd att nämna, och det är när Jesus säger åt Judas att förråda honom. Tankarna för oss utsökt till Judasevangeliet inte för att scenen och texten är identiska men utan för att de bär på likheter. Judasevangeliet är en skrift skriven av en gnostisk grupp, gnostikerna är ett samlingsnamn för de grupper som betonade kunskap. De betonade även att Jesus var en sorts ren ande utsänd av Gud. Jesus var den som skulle berätta för människorna att människoanden var fången i den fysiska världen och frälsning kunde enbart ske genom en frigörelse från denna materiella värld för att återta andlig form hon Gud.114 Vad finns det då för likheter? I filmens scen berättar Jesus att Judas måste förråda honom för att annars kommer ingen frälsning att ske, Jesus måste dö för att återförenas med Gud. De kommer aldrig kunna föra människan och Gud samman om inte Jesus dör, och Judas måste se till att det sker.115 I Judasevangeliet berättas det om hur Jesus tar Judas åt sidan efter att han berättat för Jesus om sina syner. Det är då Judas får reda på de hemligheter Jesus bär om de andra existerande världarna som inte är till för människan. Jesus berättar att det inte är Gud som skapat denna värld utan mindre gudfruktiga 110 The Last Temptation of Christ 1:47:21–1:48:21 Bibel 2000 (2001) Joh 13:29-31 112 The Last Temptation of Christ 1:53:04–1:53:09 113 Bibel 2000 (2001) Mark 14:45 & Matt 26:49 114 Rasmussen, Tarald & Thomassen, Einar, Kristendomen: En historisk introduktion (2007) sid 81-82 115 The Last Temptation of Christ 1:41:17–1:41:34 111 34 varelser, de människor som tillber denna världens Gud tillber fel och kommer därför inte nå frälsning. Under samtalet får Judas reda på att han förstått Jesus stora mysterier och kommer frångå alla andra då Jesus säger att Judas kommer offra Jesus. Tack vare att Judas gör detta så kan Jesus frigöra sig från sin materiella kropp och återgå till den världen han kommer ifrån. Judas förråder alltså inte Jesus på grund av girighet eller andra motiv utan enbart genom kärlek och tilltro till sin mästare.116 Judasevangeliet återfanns i Egypten under 1970-talet efter att ha varit på vift sedan första upptäckten av Nag-Hamadi biblioteket 1945. Texten översattes för första gången på engelska 2006.117 Nikos Kazantzakis bok som filmen är baserad på utkom för första 1953,118 då evangeliet hittades 1945 försvann och översattes 2006 kan inte Kazantzakis ha haft tillgång till denna källa. Dock kände man till Judasevangeliet innan upptäckten av Nag-Hamadi, detta tack vare att Irenaeus skrivit om den i sin text Mot heresierna. Här beskrivs en förbjuden text med samma namn som på väldigt många sätt liknar evangeliet, och då det stämmer överens tyder det på att det var Judasevangeliet han menade. Det Irenaeus beskriver är att Judas på något sätt uppnått större upplysning än de andra lärjungarna och förstår förräderiets mysterier.119 Då forskningsvärlden känt till Mot heresierna innan Nag-Hammadi är det inte en omöjlighet att även Kazantzakis gjort det. Jag har tyvärr inte funnit när första översättningen gjordes, men även om han kände till Irenaeus skrifter eller ej så är likheterna mellan Judasevangeliet och boken/filmen slående, just vid delen där Jesus säger åt Judas att förråda honom. 4.2 Diskussion I föregående kapitel har frågeställningarna besvarats. Vid en närmare granskning av filmernas val att porträttera Judas Iskariot skiljer dem sig avsevärt ifrån varandra. Hos The Last Temptation skildras en känslosam Judas, en man som visar både ilska och kärlek. Han visar inga tecken på girighet och det sker ingen smutskastning, utan bilden som visas av honom är positiv. Han beter sig som en vanlig människa, inget extraordinärt och hans handlingar baseras på kärleken till Jesus. Det som gör detta porträtterande intressant är att det presenteras en version av Judas som inte smutskastar honom eller betonar hans girighet. I själva verket återfinns inga mynt, han gör det för att hans närmsta vän ber honom. Den andra intressanta aspekten är att det är Judas som är den ledande karaktären, han håller Jesus på rätt kurs mot frälsning medan Jesus inte vet vem han egentligen är. 116 Ehrman, Bart D (2006) sid 88 BBC News, Judas 'helped Jesus save mankind' Artikel från sjunde april 2006,http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/4882420.stm Hämtad 11/12-2014 118 Kazantzakis, Nikos bok The Last Temptation of Christ, http://en.wikipedia.org/wiki/The_Last_Temptation_of_Christ Hämtad 11/12-2014 119 Ehrman, Bart D (2006) sid 63 117 35 På något sätt förs tankarna till Frodo och Sam från Sagan om ringen-triologin, i alla fall hur det beskrivs i den sista filmen där Sam hjälper Frodo på rätt väg mot Domedagsberget då Frodo inte längre klarar av att ta sig dit på egen hand. Precis så som Sam leder Frodo steg för steg längre in i Mordor så leder Judas Jesus på rätt väg mot mötet med sin fader. Här finns det ingen plats för giriga förrädare utan trogna följeslagare som till och med överlämnar sin närmsta vän till vakterna för att han bett om det. Det görs inte för egen vinning utan för att hjälpa Jesus nå sitt mål till varje pris. Filmen ger tittaren en alternativ bild, speciellt i slutet där Jesus ligger på sin dödsbädd. Han är vid liv, åtnjutit sig av det mänskliga livet och blivit gammal. Han dog inte på korset, han svek sin närmsta vän som fick leva med skulden. Så frågan som kan ställas är vem som egentligen förråder vem? Judas höll sin del av avtalet, han levde med skammen som den tillförde, men Jesus svek honom. Han valde att för sista gången frestas och vek av från den väg de tillsammans kämpade för att nå. Sista gången dem möts är det inte i en vänlig diskussion, vilket är förståeligt. Judas känner sig sviken, han är arg över Jesus val på korset och stämningen är så spänd att en liten gnista hade fått huset att explodera. Jesus försöker förklara att Gud sände honom en skyddsängel som räddade honom, men Judas ser att detta är ingen mindre än Satan själv. Judas ger Jesus en sista chans att kunna rädda situationen och göra bot för sitt svek.120 Reinhartz lyfter även fram en tanke från filmen som hon diskuterar i sin bok. Denna tanke gäller det homoerotiska förhållandet som de enligt henne ska ha. Hon lyfter fram flertalet scener där detta kan tolkas in, som exempelvis när Jesus somnar på Judas bröst natten innan de tar sig till Johannes döparen. Även när Judas kysser Jesus i Getsemane tolkar hon det som ett homoerotiskt förhållande. Dessa homoerotiska undertoner skriver Reinhartz genomgår hela filmen genom deras kroppsspråk de visar varandra.121 Innan jag såg filmen hade jag läst vad Reinhartz skrivit för att se om jag själv märkte det. Efter att ha sett filmen är jag benägen att hålla med Reinhartz i hennes teorier. Även fast undertonerna finns där skulle det lika gärna kunna vittna på en nära vänskapsrelation de har med varandra. Jesus sover på Judas bröst, han myser inte utan enbart lägger huvudet där och somnar. Detta kan tolkas som ett homoerotiskt förhållande, men det kan även tolkas som att Jesus söker trygghet hos sin närmsta broder. I Son of God presenteras en mer bibeltrogen version av Judas. Här ser vi hur regissören valt att porträttera Judas som en smal karaktär med stripigt svart hår. Som tidigare nämndes så beskrivs aldrig Judas utseende i bibeln utan detta är ett utseende som regissören själv valt att skapa. Ovan har även nämnts att filmen följer i en tradition av passionsspel och därför kan ha bidragit till Judas luriga utseende. Utöver det det som redan nämnts kan det tilläggas att Judas i filmen inte har en särskilt stor 120 121 The Last Temptation of Christ 2:32:41–2:39:36 Reinhartz, Adele (2007) sid 170-177 36 roll. Vilket kan förklaras med att den följer den bibliska berättelsen där Judas största spelrum sker vid förräderiet av Jesus, vilket även blir fallet i filmen. Filmen visar hur Judas håller sig i bakgrunden, med knappa repliker. Någon vänskap mellan han och Jesus beskrivs inte heller, och man får känslan av att det inte finns någon heller som i The Last Temptation. Han är en fåordig man, när han ska tala blir han avbruten av andra och det känns som att Judas är en person som lätt följer med strömmen och inte utrycker sina egna känslor. Vad Judas motiv till förräderi egentligen är i filmen är oklart. Han går självmant till Kajafas och erbjuder sin hjälp då han tycker att det Jesus börjar skena iväg. Vid mötet verkar det dock som att han blir övertalad av Kajafas, först vet han inte vad han ska tro om Jesus men Kajafas övertalar honom och det är då Judas frågar vad han kommer få ut av detta. Min tolkning är att han är osäker, vem är Jesus? Han blir övertalad om att Jesus måste stoppas för att han hotar hela Israels existens. Då tar Judas tillfället i akt och ser till att han får ut något av det också122, så motivet blir girighet. Eller är Judas en fegis? Han verkar vara lättövertalad och är kanske en person som vänder kappan efter vinden. Svaret kanske är såpass simpelt, att han inte vågar ta ett parti för att han räds över att mista sitt egna liv. Filmen ger dock Judas en sista chans till förbättring, och den kommer när han visar sin ånger över att ha hjälpt prästerna att döma Jesus till döden. Då han kastar tillbaka mynten och i skam och ånger tar sitt egna liv. Det sker inga försök att be Jesus om förlåtelse utan han håller sig till Bibelns berättelse. I filmen presenteras en vad man kanske kan kalla klassisk bild av ”förrädaren”. Det enda alternativa är hans knappa repliker och närvarande innan själva förräderiet, vilket är något som inte nämns i bibeln. I diskussionen kan det även vara värt att nämna några ord om mediatisation. Som tidigare nämndes i metod och teori handlar mediatisation om att media inte längre är en transportör av religiösa föreställningar utan nu producenten. Detta tack vare medias användning av religiösa symboler som rekvisita eller handling i filmer kan nu media forma och bestämma vilka föreställningar tittaren ska få av religioner. I det analyserade materialet blir det tydligt att tittaren får två olika versioner av Judas, en mer ”traditionell” och en alternativ bild. Ska detta kopplas till tanken om mediatisation så blir det även tydlig att dessa två filmer skapar nya föreställningar om Judas. I The Last Temptation visas inte bilden av en girig och förrädisk Judas. Karaktären i filmen blir då mer positiv än bibelns Judas, har tittaren föreställningen om den bibliske Judas har denna föreställning förmodligen förändrats efter att ha sett denna film. Son of God däremot visar som tidigare nämnts en mer bibeltrogen bild av Judas, när tittaren ser filmen kommer denne nog fortsätta bära med sig sina föreställningar av den girige och förrädiske Judas som presenteras i bibeln. Även om mediatisation inte tydligt genomsyrat själva analysen så får den istället rum i diskussionen istället, analyserna av Judas har skapat ett hjälpmedel att förstå mediatisation. 122 Son of God 1:03:33–1:06:22 37 Analyserna har skapat en förståelse för att media har en påverkan på hur människor uppfattar saker och ting. Genom att porträttera Judas på dessa sätt så skapar media en bild som de förmedlar till tittaren, den påverkar tittaren så att denne senare kanske ändrar uppfattning eller skapar en ny. Uppsatsen med dess analys har gett en bild av hur media skulle kunna påverka tittarna genom att välja att presentera den bild av Judas som de vill att tittarna ska se, vilket är vad mediatisation är. I Dick Harrisons bok Förrädaren, skökan och självmördaren delar han med sig av sina personliga tankar kring Judas, något som skulle kunna tas i beaktning vid diskussionen angående synen på Judas. Harrisons tankar och reflektioner är intressanta då han inte enbart fokuserar på de klassiska motiven utan även lyfter fram andra orsaker till Judas förräderi. Kanske är det så enkelt att sökandet efter Judas i grund och botten inte är något annat än sökandet efter oss själva, efter våra egna innersta bevekelsegrunder. […] Vi bär alla våra inre demoner med oss vart vi än går, även när vi konfronterar våra mästare, dem vi älskar och beundrar. […] När vi ser förrädaren kyssa och förråda Frälsaren ser vi människan i hennes mest frånstötande och samtidigt mest genuint mänskliga roll.123 Kanske det är så, att Judas bär på inre demoner. Något som gör att hans handlingar är oundvikliga, kanske det är så som Harrison beskriver det. En handling skapad av den mänskliga naturen, att vi emot vår vilja ibland sviker människor i vår närhet. Kanske när det väl kommer till kritan inte handlar om girighet eller politiska motiv utan enbart mänskligt handlande. Trots allt var Judas just det, enbart människa. Han är inte Guds son, han kan inte handla felfritt för det ligger inte i vår natur. Ibland agerar man utifrån det man anser är bäst utan vetskapen om att man kanske sviker en vän. Svaret till Judas motiv kommer förmodligen förbli hemliga, om han nu existerat kommer man aldrig får reda på vad han tyckte eller tänkte. En sak är dock säker och det är att hans mänskliga handlingar ledde till att han har blivit en av de mest avskyvärda karaktärerna genom historien, smutskastad och hans namn kommer för evigt associeras med förrädare. Utöver Judasevangeliet aldrig kommer få en chans att berätta sin historia. Han kommer enbart att tolkas av andra, olika motiv kommer ge honom olika roller, förrädaren, mannen som hjälpte Jesus, den judiske upprorsmakaren eller en kantstött och vilsen själ som agerade utifrån sina inre demoner. 4.3 Vidare forskning Till vidare forskning skulle denna uppsats kunna byggas på, exempelvis genom att analysera andra karaktärer eller göra en djupare analys av Judas. Som vidare forskning skulle det även vara intressant att kanske undersöka Judas inom skönlitteraturen eller inom musik. Även att bygga vidare angående mediatisation hade varit intressant att göra, att göra en fördjupning för att skapa större förståelse, då 123 Harrison, Dick (2005) sid 78-79 38 denna uppsats enbart skrapat på ytan. Som vidare forskning skulle det vara intressant att göra en studie på hur människors syn på karaktärer och religion påverkas av medias gestaltning av dessa. Vidare så går det att tillägga att bibliska karaktärer och i synnerhet Judas är ett så välskrivet ämne, så det finns gott om material att ta av. Det denna uppsats kan bidra med är att ge läsare en inblick i hur filmskapare väljer att gestalta bibliska karaktärer, men också att visa att dessa gestaltningar kan bidra till att påverka tittarnas syn på dessa karaktärer. 4.4 Undersökningens hållbarhet I uppsatsen analyserades två filmer, där fokus låg på en karaktärsteckning av Judas Iskariot. Anledningen till varför dessa två filmer valdes var för att de var så pass olika varandra att det skulle skapa en intressant spännvidd. Vid en analys bör det vara värt att nämna att det är personen som analyserar som står för den bild som kommer presenteras. Hade en annan person analyserat filmerna hade förmodligen uppsatsen sett annorlunda ut. Skulle någon annan gjort en analys så hade denne kanske fått andra svar eller uppfattat karaktären Judas Iskariot på ett annat sätt. Det är därför viktigt att berätta att denna uppsats visar hur jag valt att tolka filmerna och därför inte ger en bild som stämmer för alla. För att kunna genomföra uppsatsen hade andra filmer kunnat analyseras, dock valdes dessa för att som tidigare nämndes för att dessa väldigt långt ifrån varandra och således var intressanta att analysera tillsammans. Att enbart analysera två filmer kan säkert ses som en brist då det kanske inte ger en rättvis bild då det finns fler filmer där Judas förekommer. Anledningen till varför det enbart analyserades två filmer var på grund av tiden. Hade det givits mer tid till att skriva uppsatsen hade det säkert gått att analysera fler filmer. När man skriver uppsatser är tidsaspekten alltid relevant då den kan begränsa ett arbeta. Uppsatsen använde sig av mediatisation som teoretisk utgångspunkt, och hur denna teori använts har beskrivits ovan. Nackdelen med denna teoretiska utgångspunkt är att det lätt enbart blir spekulationer, då jag inte vet vad regissörerna vill så blir det svårt att säga att deras tanke var att påverka tittarnas syn på Judas. Mediatisation användes som teoretisk utgångspunkt för att det ger en intressant infallsvinkel till uppsatsen. Självklart hade en annan teori kunnat användas, som exempelvis en mytteori. Valet av denna teori gjordes för att det är intressant att se hur media påverkar människors syn på religion, och analyserna har försökt att ge en bild av detta samtidigt som en analys av karaktären har gjorts. 39 5. Sammanfattning I uppsatsen har två filmer presenterats, The Last Temptation of Christ samt Son of God. Uppsatsens syfte ämnade undersöka hur dessa filmer valt att karaktärisera Bibelns Judas Iskariot utifrån en karaktärsteckning. Detta gjordes med hjälp av en filmanalys där redskapen för analysen var, hur karaktären gestaltas, dialog, och kroppsspråk. Frågeställningarna var: • Hur porträtterar de respektive filmerna Judas Iskariot? • Hur förhåller de sig till den bibliska berättelsen respektive senare historier om Judas? Till uppsatsens teori användes en mediatiseringsteori, denna kan kort sammanfattas med att medias inflytande på religioner har ökat och så har även medias inflytande på vad tittaren ska får för bild av religioner gjorts. Således blir även den bild av filmens Judas den som skaparen vill att tittaren ska få se. Slutsatserna kring den första frågan indikerar på att filmerna skiljer sig väldigt mycket från varandra. I The Last Temptation of Christ får tittaren bevittna en stark och känslomässig Judas. En man som inte räds att ta till våld för att stoppa romarnas förtryck, men även en man som visar stor kärlek till Jesus vilket i filmen är hans närmsta vän. I filmen är Judas den karaktären som håller Jesus på rätt väg till frälsning och mötet med sin fader. Han visar stor respekt för Jesus även om han inte alltid håller med om Jesus beslut. Till och med när Jesus säger åt honom att Judas måste förråda honom för att Gud och människan ska föras samman gör han det, men inte av girighet utan av kärlek. I Son of God presenteras en mer bibeltrogen bild av Judas, han förhåller sig nästan anonym fram tills tiden då förräderiet äger rum. I denna film porträtteras han som en smal figur med stripigt hår och en sjal som med vilket han försöker dölja sitt ansikte. Utan att ens få en muntlig presentation om vem han är i filmen går det att ana att detta är Judas. Regissören ger Judas en chans till upprättelse genom att skildra den ånger som uppstår hos Judas när han får veta att han handlingar lett till att Jesus dömts till döden. Då Son of God kan klassas som en bibeltrogen film finns det mycket kring det Judas gör som är hämtat från de fyra evangelierna. Detta har beskrivits i uppsatsens slutsatser, några av dessa bibliska berättelser är exempelvis när Judas går till templet för att erbjuda sina tjänster, och vad som händer vid den sista måltiden och Judas självmord. The Last Temptation of Christ är istället baserad på en bok med samma namn och lämnar därför inte mycket utrymme för bibliska berättelser. Trots detta finns det vissa scener från filmen som är tagna från bibeln, och dessa är berättelserna om den sista måltiden samt vad som händer i Getsemanes trädgård. Utöver detta går det även att finna vissa likheter med scenerna när Jesus säger åt Judas att förråda honom och det som står skrivet i Judasevangeliet. Likheterna är att i båda versionerna är det Jesus som säger åt Judas att göra det. I filmen är detta nödvändigt för annars kommer Jesus aldrig att återförenas med Gud och då kommer människan och Gud aldrig kunna föras samman. I 40 evangeliet är förräderiet en nödvändig nyckel för att Jesus ska kunna fly från sin köttsliga kropp och lämna denna materiella värld för att återvända till den han kom ifrån. Även om dessa två inte identiskt berättar samma version så är ändå målet att hjälpa Jesus. Som tidigare nämnts finns inga giriga motiv utan enbart kärlek till sin mästare, därför skulle det kunna ses som att förräderiet inte blir något ont utan istället räddar Jesus och hjälper han nå sitt mål. 41 Källförteckning Skriftliga källor: Alighieri,Dante, Den gudomliga komedin, Natur och kultur, Stockholm, 2006 Asplund Ingemark, Camilla, Intertextualitet i Metodkompassen: kulturvetarens metodbok MaranderEklund, Lena, Illman, Ruth & Henriksson, Blanka (red.) sid233-245 Åbo akademi, Åbo, 2004 Bibelkommissionen, Bibel 2000, Libris, Örebro, 2001 Ehrman, Bart D., The lost Gospel of Judas Iscariot: a new look at betrayer and betrayed, Oxford University Press, New York, 2006 Ehrman, Bart D., The New Testament: a historical introduction to the early Christian writings, 5th ed., Oxford University. Press, New York, 2012 Grace, Pamela, The religious film: Christianity and the hagiopic, Wiley-Blackwell, Chichester, U.K., 2009 Harrison, Dick, Förrädaren, skökan och självmördaren: historien om Judas Iskariot, Maria Magdalena, Pontius Pilatus och Josef av Arimataia, Prisma, Stockholm, 2005 Paillard, Jean, Broder Judas: [en ny syn på förrädaren], Libris, Örebro, 1995 Rasmussen, Tarald & Thomassen, Einar, Kristendomen: en historisk introduktion, Artos, Skellefteå, 2007 Reinhartz, Adele, Jesus of Hollywood, Oxford University Press, Oxford, 2007 Svartvik, Jesper, Bibeltolkningens bakgator: synen på judar, slavar och homosexuella i historia och nutid, Verbum, Stockholm, 2006 Svensson, Jonas & Arvidsson, Stefan (red.), Människor och makter 2.0: en introduktion till religionsvetenskap, 2:a uppl., Högskolan i Halmstad, Halmstad, 2010 Vulovic, Jimmy, Narrativanalys, 1:a uppl., Studentlitteratur, Lund, 2013 Elektroniska källor: BBC News, Judas 'helped Jesus save mankind' Artikel från sjunde april 2006 http://news.bbc.co.uk/2/hi/americas/4882420.stm Hämtad 11/12-2014 Culture Shock, Martin Scorsese's The Last Temptation of Christ (1988) http://www.pbs.org/wgbh/cultureshock/flashpoints/theater/lasttemptation.html Hämtad 17/11-2014 Hjavard, Stig,The Mediatization of Religion (2006) sid 1http://oldintranet.oikosneteurope.eu/Archives/Meetings/Annual_Conferences/Sigtuna_2006/Download/The%20mediatizatio n%20of%20religion.pdf Hämtad 16/11-2014 42 Hoover, Stewart, Media and Religion (2008) sid 2-5 http://cmrc.colorado.edu/cmrc/images/stories/Center/Publications/whitepaperfinalversion.pdf Hämtad 23/11-2014 Holmberg, Bengt, Seloter http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/seloter hämtad 27/11-2014 Judas (2004) http://www.imdb.com/title/tt0286739/ Hämtad 21/12-2014 Kazantzakis, Nikos bok The Last Temptation of Christ http://en.wikipedia.org/wiki/The_Last_Temptation_of_Christ Hämtad 11/12-2014 Last Temptation of Christ (1988) http://www.imdb.com/title/tt0095497/ Hämtad 17/11-2014 Miola, Robert S, Seven types of intertextuality http://loyolanotredamelib.org/Chaired/docs/SevenTypesIntextuality-04.pdf sid 22 hämtad 20/122014 Olsson, Bernt, Hagiografi, http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/hagiografi hämtad 17/122014 Rönnberg, Niklas, Dramarturgi och manusarbete (2001) sid 10-11 http://webstaff.itn.liu.se/~dagha/ETE205-01/dramaturgi_manus_hq.pdf Hämtad 15/11-2014 Son of God (2014) http://www.imdb.com/title/tt3210686/?ref_=tt_rec_tt Hämtad 17/11-2014 Svenska bibelsällskapet, Förklaring av de synoptiska evangelierna http://www.bibeln.se/bibelvetenskap/artiklar/2011-01-20/varfor-ar-evangelierna-sa-lika-varandra/ Hämtad 23/11-2014 Synonymer på namnet Judas, http://www.synonymer.se/?query=judas&SOK=s%C3%B6k Hämtad 12/112014 Filmer: Son of God, DVD, regisserad av Christopher Spencer, Lightworkers media, Los Angeles, 2014 The Last Temptation of Christ, DVD, regisserad av Martin Scorsese, Universal Pictures, Los Angeles 1988 43
© Copyright 2025