1. No category

BRANDFARLIGA
ÄMNEN PÅ
LABORATORIER
en livsviktig faktaskrift av Axeb AB
Vi förbehåller oss rätten till tekniska
ändringar avseende innehållet i denna
trycksak. Reproduktion av innehållet
får
inte
ske
utan
föregående
överenskommelse med Axeb AB.
Första upplagan producerad 2008.
Tredje uppdaterade upplagan 2013.
FÖRORD
Denna skrift ger en bild av de viktiga lagar
och förordningar som gäller för brandfarliga
ämnen på laboratorier. Syftet är att visa vad
som kan eller skall göras för att laboratoriet
skall bli en säkrare arbetsplats. Innehållet
baseras främst på delar av direktiv/normer
från EU och svenska föreskrifter och anvisningar
från MSB, Arbetsmiljöverket och Boverket.
Många bestämmer om mycket. Det är många
som ställer krav på laboratoriernas säkerhet,
och floran av lagar, förordningar och föreskrifter
är stor. Den här skriften reder ut några av de
viktiga begreppen. Förkortningarna förklaras
i Ordlista, längst bak.
“Brandfarliga ämnen på laboratorier” är avsedd att tjäna till ledning för
• laboratoriepersonal
• brandskyddsinspektörer
• skyddsombud
• alla som är intresserade av de skyddsfrågor som berör förvaring av brandfarliga ämnen på laboratorier
• alla som har ansvar för sådana frågor – även arbetsgivare
ENKÄT VISAR ATT INFORMATION BEHÖVS
Många laboratorier har dubbelväggiga plåtskåp. De stoppar bara i ca 3 minuter vid
eldsvåda, och kan i praktiken explodera efter denna tid. Ett godkänt skåp däremot, kan
klara brand upp till 90 minuter. Det ger god tid för utrymning och säkerhet. Kanske hinner
eldsvådan rentav släckas. Våren år 2006 lät Axeb AB göra en enkät om brandfarliga ämnen på
laboratorier. Resultatet visade att det finns ett klart behov om information om dessa frågor.
Nedan följer en resumé av enkäten.
?
• Antal respondenter 142 st med ansvar för brandtillsyn inom offentlig och privat sektor.
• Av dessa ansåg sig 95% vara väl medvetna om de faror och bestämmelser som gäller vid
förvaring av brandfarlig vara.
• Ändå hade endast 10 % av respondenterna sett skåp av den klass som har svensk och
europeisk standard ( SS EN 14470) kräver!
tro eller vetande
önskas: information, utbildning och kontroll
• Kan situationen förbättras? De tillfrågade anser att viljan finns, men att de saknar
information och utbildning.
• Fler förebyggande och kontrollerande inspektioner tror man också på.
INNEHÅLL
• Lagstiftning och rekommendationer
• Vilka krav ställs på brandskyddade skåp för brandfarliga vätskor?
• Test och klasser av brandskyddade skåp
• Krav på inredning och konstruktionsdetaljer
• Tydliga skillnader mellan olika skåptyper
• Exempel på brandfarliga ämnen och beredningar
• Klassificering och märkning av farliga kemiska produkter • Ordlista
1
2
3
3
5
6
7
9
LAGSTIFTNING OCH REKOMMENDATIONER
I lagen om brandfarliga gaser och explosiva varor skriver man bl a att brandfarliga gaser och
explosiva varor innefattar brandfarliga gaser, brandfarliga vätskor och brandreaktiva varor.
MSB ansvarar för definition och klassificering av dessa varor.
Lagens yttersta syfte är att fastställa en skyldighet för arbetsgivare och arbetstagare att vidta
skyddsåtgärder mot skador som kan uppkomma genom brand eller explosion vid hantering
av brandfarliga eller explosiva varor.
Den som hanterar brandfarliga varor är skyldig att vidta åtgärder för att
förebygga, hindra och begränsa brand.
MSB säger i SÄIFS 2000:2 att den som yrkesmässigt hanterar brandfarliga vätskor skall
vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för att förhindra brand och uppkomst av
explosiva gasblandningar – om riskutredningen visar att så är nödvändigt. Vidare
anger MSB att om man i sin riskutredning konstaterar att normer eller standarder följs
som är direkt tillämpliga för hanteringen och som omfattar skydd mot brand eller
explosion anses kravet på riskutredning vanligen vara uppfyllt (SÄIFS 2000:2).
Vid hantering av mindre mängder brandfarlig vätska får endast dagsbehovet finnas framme.
Resten skall placeras i ett för ändamålet avsett skåp eller förvaras i annat utrymme.
I lösa behållare kan mellan 500 och 3 000 liter förvaras i B-byggnad, klassad som EI 30, dvs
ett avskilt och isolerat utrymme som stoppar mot brand i 30 min. Detta gäller för lagring
av mycket brandfarliga/extremt brandfarliga vätskor. I en B-byggnad vistas normalt endast
människor som förutsätts känna till hur brandfarliga gaser eller vätskor hanteras.
Högre skyddsnivåer kan ibland motiveras, även när mindre mängder (under 100 liter) brandfarliga vätskor hanteras.
En riskutredning ska visa hur brandfarlig vätska kan hanteras betryggande. Riskutredningen
skall göras tillsammans med berörd personal och hållas tillgänglig för personalen och
tillsynsmyndigheterna. Om korrekt användning av normer och standarder konstateras i en
riskutredning så anses kravet på riskutredning vanligen vara uppfyllt.
1
MSB:s informationsblad “Brandfarliga varor på laboratorier” säger att förvaring av
gaser och vätskor på bänkar etc, ska var så begränsad som möjligt. Några exakta
mängdgränser är inte fastställda. Dagsbehovet accepteras, vilket vanligen innebär högst 10
liter gas och 10 liter vätska. Brandfarliga vätskor upp till 50 liter ska förvaras i ventilerade skåp i
laboratorielokalen. Större mängder ska alltid förvaras i särskilt förråd, enligt
hanteringsreglerna i SÄIFS 2000:2; Upp till 500 liter brandfarlig vätska kan förvaras i därför
avsett skåp. Ännu större mängder, upp till 3000 liter, skall alltid förvaras i utrymme som
klarar 30 min. brand När det gäller samförvaring av brandfarliga vätskor, ska denna ske skild
från varor som kan ge ökad risk vid brand, exempelvis gifter, syror och baser.
Upp till 500 liter brandfarlig vätska får förvaras i
därför avsett och ventilerat skåp i laboratorielokal .
VILKA KRAV STÄLLS PÅ BRANDSKYDDADE SKÅP FÖR BRANDFARLIGA VÄTSKOR?
Den svenska (europeiska) standarden SS-EN 14470-1 antogs år 2004. Den behandlar
konstruktion och testkriterier för brandsäkra laboratorieskåp för vätskor (skåp mindre
än 1000 liter). Syftet är att skapa gemensamma krav i Europa på brandskyddade skåp.
Observera att SS-EN 14470-1 har företräde framför äldre svensk standard, om den står i
konflikt med SS-EN 14470-1. Nedan kommenteras betydelsefulla inslag i denna mycket
viktiga standard.
Skåpen ska
• minimera brandrisk vid förvaring av brännbara ämnen
• skydda innehåll under en känd (och bekräftad) tid i samband med brand
• minimera ångor som kommer ut ur skåpen
• förhindra spill att läcka ut
Dessutom nämns räddningstjänst/brandkår som ett
uttryckligt skyddsmål. Standarden förutsätter att det
finns tillräckligt med tid för personalen att lämna
byggnaden. Det skall också finnas tillräcklig tid för
brandkår att komma till plats, så att det inte kan
uppstå en okontrollerad brand.
För brandfarliga gaser finns standarden SS-EN 14470-2.
minimum utsläpp
Standarden fastställer kraven på konstruktion och
brandavskiljning för säkerhetsskåp för lagring av
brännbara vätskor i arbetsutrymmen. Grundkonstruktionen
ska vara sådan att den mängd farlig ånga som okontrollerat
släpps ut i omgivningen minimeras. Det måste finnas luftning
ovanfören bottenvanna. Se bild.
Aktiv avluftning över spillkärl.
2
TEST OCH KLASSER AV BRANDSKYDDANDE SKÅP
Enligt SS-EN 14470-1skall en typmodell genomgå ett brandkammartest. Detta test syftar till
att klarlägga • värmegenomsläppligheten • den brandavskiljande förmågan • tåligheten hos
konstruktionsdetaljer och inredning. Det brandskyddade skåpet typgodkänns sedan såsom
hörande till någon av fyra klasser.
brandkammartestet
Brandkammartestet sker enligt
en speciell standard, EN 1363-1.
Under testet skall dörrar, väggar
och tak hos det testade skåpet
utsättas för samma temperatur.
Skåpet måste därför testas
fristående. Avståndet mellan
det testade skåpets bakstycke
och testkammarens vägg skall
vara minst 100 mm.
Standardförlopp. Brandtestets temperatur utvecklas i enlighet med EN 1363-1.
värmegensomsläpplighet och klass
Testets tid/temperatur-kurva skall följa kurvan i EN 1363-1. Det innebär att efter bara
5 minuter har elden nått en temperatur av 576 °C. Efter 30 minuter har 842 °C nåtts och
efter 90 minuter har flammorna en temperatur av mer än 1000 °C.
Innertemperaturen i skåpet dokumenteras genom utplacering av 13 temperaturgivare, placerade på skåpets inneryta och i innerutrymmet.
Den tid som det tar att nå 180 °C inne i skåpet är ett mått på ”värmegensomsläppligheten”
och visar hur säker skåpkonstruktionen är. Skåpet klassificeras som typ 15, 30, 60 eller 90.
Siffrorna anger det antal minuter som innertemperaturen understigit 180 °C.
Skälet till att det finns fyra klasser är att varje arbetsplats gör en riskbedömning av sina
speciella förhållanden. Man uppskattar bl a hur snabbt personalen kan evakuera och hur
snabbt räddningstjänsten är på plats vid brand.
KRAV PÅ INREDNING OCH KONSTRUKTIONSDETALJER
Standarden SS-EN 14470-1 innebär en rad detaljerade krav. Viktigast är de nedanstående.
dörrar, lådor och hyllor
• Skåpdörrarna måste i alla lägen vara fullständigt självstängande (dörrstängning får maximalt ta 20 s).
• Inbyggda fasthållare för öppen dörr, måste sluta fungera vid en temperatur av 50 °C,
så att dörren vid denna temperatur stängs fullständigt. Samtidigt krävs – för att undvika
klämskador – att den kraft som stänger dörren inte överskrider 100 N. Vidare måste det
vara möjligt att öppna dörrarna med endast en hand. Om man råkar låsa dörren i öppet läge
måste den ändå stänga fullständigt. Dörrar, lådor och hyllor som ofta befinner sig i öppet
läge under arbetsdagen, måste stängas automatiskt i samband med brand.
3
sido- och bakstycken
Sido- och bakstycken i skåpet måste ha samma tjocklek. Konstruktionen skall vara av
samma klass som det övriga skåpet.
till- och frånluftning
Skåpet måste vara försett med till- och frånluftning och skall kunna anslutas till aktiva
avluftningssystem. I samband med brand måste luftöppningarna slutas automatiskt om
temperaturen blir 70 °C.
lagringsnivåer (golv och utdragslådor)
Hyllorna måste hålla för den belastning som tillverkaren anger, även under ett
brandkammartest.
golvvanna
Golvvannan ska rymma 10 % av den sammanlagt största volym som kan förvaras i skåpet,
eller 110 % av volymen hos den största behållare som förvaras i skåpet. Golvvannan måste
fungera efter ett brandtest. Kontroll sker genom att vannan fylls med vatten. Den får inte
läcka.
krav på information och märkning
Följande information och märkning skall åtfölja ett klassat skåp:
• Bruksanvisning med uppgift om maximal belastning av golv, hyllor och utdragslådor samt bottenvannans volym.
• Skriftliga rekommendationer för kontroll och underhållservice.
• Konformitetsförklaring av producent eller auktoriserad provnings/testanstalt.
• Skriftliga anvisning och varningssymboler: ”stäng dörrarna efter användning” osv.
i enlighet med ISO 3864.
• Skriftlig information angående brandavskiljande tid i minuter enligt SS-EN 14470-1 och SS-EN 14470-2
• Namn och/eller varumärke från producent, modellnummer och byggnadsår.
Maximal säkerhet. Ett säkerhetsskåp typ 90 EN har alla de funktioner och egenskaper som skänker laboratoriet och dess personal maximal säkerhet.
4
TYDLIGA SKILLNADER MELLAN OLIKA SKÅPTYPER
Dubbelväggigt plåtskåp
329 °C yttertemperatur
180 °C innertemperatur
Efter 3 minuter: fara!
Typ 90 EN säkerhetsskåp
986 °C yttertemperatur
180 °C innertemperatur
Efter 90 minuter: fara!
Det är tydliga skillnader mellan ett vanligt, dubbelväggigt plåtskåp och ett EN-klassat
skåp. Efter endast tre minuter är temperaturen i det vanliga plåtskåpet uppe vid den
kritiska nivån, 180 °C. En- eller dubbelväggiga plåtskåp uppfyller därför inte, utan extra
brandskyddsisolering, de krav som ställs i kvalitetsstandard SS-EN 14470-1 och SS-EN
14470-.
Största säkerhet erbjuder ett säkerhetsskåp typ 90 EN. Det ger 90 minuters skydd innan
innertemperaturen når 180 °C. Jämfört med plåtskåp innebär det 30-faldig säkerhet i
samband med brand. Hela 90 minuters brandavskiljande ger största möjliga skydd för
människor och omgivning.
Vad händer om istället 180 °C uppnås? Då kan det inträffa en brand eller explosion,
eftersom vanligt förekommande kemikalier har en antändningstemepratur som överstiger 180 °C.
Ordnad räddning. Med 90 minuters marginal kan människor, arbetsresultat och utrustning räddas på ett ordnat sätt.
5
EXEMPEL PÅ BRANDFARLIGA ÄMNEN OCH BEREDNINGAR
För att undvika brand eller explosion är det
viktigaste att det inte uppstår en brännbar
gas-luftblandning. Utan en sådan blandning
blir det ingen brand eller explosion.
Om det skapas en farlig gas-luftblandning
är det sex tändkällor som måste elimineras
för att förhindra brand eller explosion.
Sex tändkällor. Något av sex namngivna fenomen eller tillstånd
kan antända en gas-luftblandning, och måste därför förhindras.
flampunkt
Flampunkten är den temperatur vid vilken en brännbar vätska ger ifrån sig tillräckligt med
ånga för att bilda en antändbar blandning i närvaro av luft.
att tänka på!
1. Antändningsenergi. Antändningsenergin för de mest tändvilliga, brandfarliga gaserna
ligger på 0,02 mJ (vätgas och acetylen). För ångorna av de mest tändvilliga, brandfarliga
vätskorna ligger antändningsenergin på 0,01 mJ (koldisulfid) och ca 0,14 mJ (metanol).
2. Gnistor. En källa till gnistor kan vara människor. Från elektrostatisk synpunkt är
människor rörliga ledare. Isolerad från jord (gummisulor, plastsulor, torra träsulor, torr
luft) kan en människa laddas elektriskt. Urladdningen från en människa uppgår vanligen
till mellan 1 mJ och 2 mJ (SÄIFS 2000:2) men en uppladdad människa kan alstra 15 mJ
under vintertid och 60 mJ under sommartid ( AFS 2003:3)!
3. Explosivt. 2 cl av en lättantändlig vätska räcker för att skapa en explosiv atmosfär i ett i
övrigt tomt 200 liters fat.
4. Högst 180 °C är den temperatur som får uppstå i ett skåp i samband med brand.
Temperaturen är vald p.g.a. att många vanligt förekommande kemikalier har en
antändningstemperatur som är över 180°C.
5. Självantändning. Självantändning kan uppstå när reaktionsvärme inte leds bort, tänk på
linolja i trassel. Genom kemiska reaktioner kan värme utvecklas (exoterm reaktion) och
ämnen upphettas så mycket att de bli tändkällor. Avgörande för förloppet är bl a
förhållandet mellan volym och yta i reaktionssystemet, omgivningens temperatur och den
tid som reaktionen får fortgå. Brännbara ämnen som uppstår vid reaktionen kan i sin tur
bilda explosiv atmosfär med omgivningsluften.
6. Gasflaskor. Gasflaskor (gasbehållare) medför – även om de inte innehåller brännbara
gaser – risk för explosion vid brand. Därför ska inte gasflaskor placeras intill förråd av
brännbara ämnen. Helst ska de placeras i brandavskiljande utrymme eller utomhus.
7. Explosionsbenägna ämnen. Klorater, perklorater, permanganater, nitrater och peroxider
kan ge upphov till exlosioner.
8. Riskabla etrar. Vid arbete med dietyleter och andra etrar finns risk för peroxidbildning.
Sker sådan bildning, kan en explosion ske vid indunstning eller uppvärmning.
9. Brandfarliga vätskor. Exempel på brandfarliga vätskor är aceton, bensen, bensin,
cyklohexan, dietyleter, etanol, etylacetat, koldisulfid, metanol, petroleumeter, toluen och
xylen. De ger upphov till lättantändliga ångor, vilka med luft bildar explosiva blandningar.
10. Ångor vid värmning. Uppvärmning av en vätska över dess flampunkt innebär att explosiv
atmosfär bildas ovanför vätskeytan.
6
11.”Rinnande” ångor. Ångorna från brandfarliga vätskor har högre täthet än luft och kan
därför breda ut sig på bordsytor och ”rinna” ner på golvet.
exempel på giftiga och farliga ämnen
miljöfarliga kemikalier
• Föreningar av Hg, Sr, Ba, Cr, Co, Ni, Zn, Cu, Cd, Pb, As, Sb och Bi samt alla typer av sulfider
farliga, giftiga, frätande, brandfarliga eller explosiva
Br, Cl
Syror, speciellt vätefluorid-, salt-, svavel-, salpeter-, fosfor-, och perklorsyra.
Alkali, lösningar av natrium- och kaliumhydroxid.
Svaveldioxid, svavelväte och vätecyanid innebär förgiftningsrisk.
Blandningar mellan olika organiska föreningar (speciellt alkoholer) och salpetersyra. Sal
petersyra och organiskt material kan ge nitrösa gaser.
•
•
•
•
•
KLASSIFICERING OCH MÄRKNING AV FARLIGA KEMISKA PRODUKTER
En förordning (EG) nr 1272/2008 om klassificering, märkning och förpackning av
kemiska ämnen och blandningar gäller, CLP ( Classification, Labelling and Packaging), i
EU sedan den 20 januari 2009. Under en övergångsperiod fram till 2015 kommer tidigare
klassificering och märkning ( KIFS 2005:7) att gälla parallellt. Senast 1 december 2010
måste alla ha klassificerat enlig CLP för ämnen och senast den 1 juni 2015 när det gäller
blandningar. (Kemikalieinspektionen, Klassificering enligt klassificeringsförordningen (CLP)).
Här visas exempel på CLP förordningens faropiktogram.
fysikaliska faror
Signalord: Fara
Faroklass/Farokategori: Instabila explosiva ämnen, blandningar och förmål. Explosiva ämnen, blandningar och föremål i
riskgrupp 1.1, 1.2 och 1.3. Självreaktiva
ämnen och blandningar typ A och B. Organiska peroxider typ A och B.
Signalord: Fara
Faroklass/ Farokategori: Oxiderande gaser,
kategori 1. Oxiderande vätskor, kategori 1 och
2. Oxiderande fasta ämnen, kategori 1 och 2.
Signalord: Varning
Faroklass/ Farokategori: Oxiderande vätskor, kategori 3. Oxiderande fasta ämnen,
kategori 3.
Signalord: Varning
Faroklass/ Farokategori: Explosiva ämnen,
blandningar och föremål i riskgrupp 1.4.
7
Signalord: Varning
Faroklass/ Farokategori:
metaller.
Signalord: Fara
Faroklass/
Farokategori:
Brandfarliga
gaser , kategori 1. Brandfarliga aerosoler,
kategori 1. Brandfarliga vätskor, kategori
1 och 2. Brandfarliga fasta ämnen och
kategori 1. Självreaktiva ämnen och
blandningar,typ B, C och D. Pyrfora vätskor, kategori 1. Pyrfora fasta ämnen,
kategori 1. Självupphettande ämnen och
blandningar, kategori 1. Ämnen och
blandningar som vid kontakt med
vatten utvecklar brandfarliga gaser, kategori
1 och 2 Organiska peroxicer, typ B,C,D,E
och F.
Korrosivt
för
miljöfaror
Signalord: Varning
Faroklass/ Farokategori:
Farligt för vattenmiljön. Akut fara: kategori
akut 1. Fara för skadliga långtidseffekter:
kategori kronisk 1.
Signalord: Varning
Faroklass/ Farokategori: Brandfarliga
aerosoler , kategori 2. Brandfarliga vätskor,
kategori 3. Brandfarliga fasta ämnen
kategori 2. Självreaktiva ämnen och
blandningar, typ E och F. Självupphettande ämnen och blandningar, kategori 2.
Ämnen och blandningar som vid kontakt med
vatten utvecklar brandfarliga gaser,
kategori 3.
Inget signalord:
För farligt för vattenmiljön. Och fara för skadliga långtidseffekter: kategori kronisk 2.
hälsofaror
Signalord: Varning
Faroklass/ Farokategori:
Gaser under tryck
- komprimerade gaser
- kondenserade gaser
- kylda kondenserade gaser
- lösta gaser
Signalord: Fara
Faroklass/ Farokategori: Akut toxicitet
(oral, dermal, vid inhalation) kategori 1,2
och 3.
8
Signalord: Fara
Faroklass/ Farokategori: Frätande för
huden, kategori 1A,1B, 1 C. Allvarlig
ögonskada, kategori 1.
Signalord: Fara
Faroklass/ Farokategori: Luftvägssensibilisering ,kategori 1.Mutagenicitet i
könsceller, 1A och 1B. Cancerogenicitet ( cancerframkallande), kategori 1A
och1B. Reproduktionstoxicitet, kategori
1A och 1B. Specifik organtoxicitet- enstaka
exponering, kategori 1. Specifik organtoxicitet- upprepad exponering, kategori 1.
Fara vid aspiration, kategori 1.
Signalord: Varning
Faroklass/ Farokategori: Mutagenicitet
i könsceller, kategori 2. Cancerogenicitet
(cancerframkallande), kategori 2. Reproduktionstoxicitet, kategori 2. Specifik
organtoxicitet- enstaka exponering, kategori 2. Specifik organtoxicitet- upprepad
exponering, kategori 2.
Signalord:Varning
Faroklass/ Farokategori: Akut toxicitet
(oral dermal, vid inhalation), kategori 4.
Hudirritation, kategori 2. Ögon irritation,
kategori 2. Hudsensibilisering ,kategori 1.
Specifik organtoxicitet-enstaka exponering, kategori 3: luftvägsirritation, narkosverkan.
ORDLISTA
Här följer en sammanställning av väsentliga begrepp inom explosionsskyddet. För de
begrepp som bygger på definitioner i EUs direktiv och standarder finns källan angiven.
I övrigt har definitionerna hämtats ur facklitteraturen.
aktiv tändkälla
Benägenheten (aktiviteten) att antända en explosiv atmosfär beror bl.a. på tändkällans energi och den explosiva atmosfärens egenskaper. Om syrgas tillförs, så kan den energi som
behövs för att antända minskas med tiopotenser.
antändningstemperatur
Den under givna försöksbetingelser fastställda lägsta temperaturen på en het yta vid vilken
ett brännbart ämne i gas/luft-, ång/luft- eller damm/luftblandning antänds (EN 1127-1)
arbetsgivare
Varje fysisk eller juridisk person som i egenskap av avtalspartner i anställningsförhållandet
med arbetstagaren har ansvar för verksamheten respektive företaget (direktiv 89/391 EEG)
9
arbetstagare
Varje person som anställs av en arbetsgivare, inklusive praktikanter och lärlingar men med
undantag av anställda i hushållet (direktiv 89/391 EEG)
afs
Arbetsmiljöverkets författningssamling.
atex
Atmosphere Explosive, EU-direktiv som handlar om säkerhet vid användning av utrustning
och arbete i explosiva miljöer. Består av två direktiv produktdirektiv och användardirektiv.
bbr
Boverkets byggregler.
brandavskiljande utrymme
Byggnadsdel, inklusive genomföringar och anslutningar till omgivande byggnadsdelar, vilken
uppfyller kraven på avskiljande i viss brandteknisk klass.
en-
Europa Norm som ges ut av den europeiska standardiseringskommittén. Får beteckning
med ett nummer och årtal.
explosion
Plötslig oxidations- eller sönderfallsreaktion med förhöjd temperatur, tryck eller båda samtidigt (EN 1127-1)
explosionsgränser
När koncentrationen av tillräckligt dispergerade (finfördelade) brännbara ämnen i luft överskrider ett minimivärde (nedre explosionsgränsen) kan en explosion uppstå. En sådan sker
inte längre när gas- eller ångkoncentrationen har överskridit ett maxvärde (övre explosionsgränsen). Över en brännbar vätska kan explosiv atmosfär bildas endast om vätskeytans
temperatur överskrider ett lägsta värde.
explosiv atmosfär
En blandning som under atmosfäriska förhållanden av luft och brännbara ämnen i form av
gaser, ångor, dimmor eller damm, i vilken förbränningen eller antändningen sprider sig till
hela den oförbrända blandningen (direktiv 1999/92/EG)
flampunkt
Vätskor: Den lägsta temperatur, vid vilken en vätska under givna försöksbetingelser avger
brännbar gas eller brännbara ångor i sådan mängd att en flamma genast uppstår vid kontakt
med en aktiv tändkälla (EN 1127-1)
Fasta ämnen: Den temperatur ovanför vilken man måste räkna med att de generatorgaser
som uppstår bildar en explosiv blandning (VDI 2263).
msb
Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap är en expertmyndighet på bland annat
10
brandskydd och som arbetar för ökad brandsäkerhet i samhället. Som central förvaltningsmyndighet hanterar MSB frågor om brandfarliga och explosiva varor. De har övertagit
tidigare Sprängämnesinspektionens och Räddningsverkets ansvar och ansvarar för de
föreskrifter och anvisningar som de tidigare givit ut.
sfs
Svensk författningssamling, publikation gällande lagar och förordningar beslutade av Sveriges regering.
skyddsobjekt
Objekt i närheten av en hantering, vilket måste skyddas mot brand eller explosion.
ss-en
Svensk Standard av Europa Norm, är de europeiska normer som gäller i Sverige.
säifs
Sprängämnesinspektionens författningssamling, föreskrifter om hur lag/förordning skall
genomföras.
tändkälla
En tändkälla avger en viss energimängd till en explosiv blandning och kan få denna att
antändas.
11
VILL DU VETA MER?
Du kanske undrar över något
ytterliggare i samband med förvaring
av brandfarliga vätskor på
laboratorium?
Vi hjälper dig gärna. Ring oss:
08 - 623 10 80
Eller så kan du skicka din fråga via
mail och få ett annat snabbt svar.
i n f o @ a xe b . s e
Axeb AB levererar kvalitet.
Axeb AB
Box 43
SE- 193 21 Sigtuna
Telefon 08 - 623 10 80
Fax 08 - 623 15 45
Web www.axeb.se
Mail info@axeb.se