15. Grundskolans underlag för utbyggnadsstrategi inkl
Malmö stad 1 (22) Grundskoleförvaltningen Datum Tjänsteskrivelse 201 5 -0 1- 14 Vår referens Jan Nilsson planeringssekreterare jan.nilsson@malmo.se Grundskolans un derlag för utbyggnadsstrategi inklusive uppdrag utifrån Malmökommissionens åtgärdsförslag nr 29 och 30 GRF-2015-163 Sammanfattning Efter beslut i förvaltningsledningen 2014-03-25 tillsattes en arbetsgrupp med uppdrag att utforma ett underlag för utbyggnadsstrategi för grundskolan. Till utredningen har senare lagts till uppdrag utifrån Malmökommissionens åtgärdsförslag nr 29 – ”Inrätta, finansiera och fö rlägg attraktiva skolor i de mest utsatta områdena för att attrahera elever från hela staden” samt utredningsuppdrag, åtgärdsförslag nr 30 - ”Se över konsekvenserna av de nyplanerade skolornas lokalisering samt överväg en ny struktur för grundskolans organisering i Malmö”. Följande förslag till underlag för utbyggnadsstrategi har tagits fram: SIGNERAD 1. Huvudprincipen för att anpassa skollokalerna till de kommande behoven följer fem steg a. Befintliga skolors kapacitet ska tas tillvara innan utbyggnad blir aktuellt b. Lokaler på skoltomter som hyrts ut till annan verksamhet ska återställas för skolans behov c. Om-/tillbyggnad av befintliga skolor bör göras då möjlighet och behov finns, där även behoven av specialsalar, matsalar, personalutrymmen och liknande ska beaktas d. Tillfälliga lösningar i form av paviljonger eller externa förhyrningar tillämpas i t ex utbyggnadsområden i väntan på att underlaget motiverar en ny skolbyggnad eller då områdena har tillfälliga toppbehov under begränsad tid. e. Nybyggnation i områden med långvariga behov 2. Anpassa kontinuerligt skolornas upptagningsområden för effektivt utnyttjande av skollokalerna 3. Etablera en centralt placerad högstadieskola med profilspår med hela Malmö som upptagningsområde. Skolan bör erbjuda flera profiler än en 4. Öka satsningar att likställa mindre attraktiva skolor med övriga genom kommunikationsoch organisationsinsatser 5. Tilldela busskort till högstadieelever med skolgång utanför det egna skolupptagningsområdet 2 (22) 6. Nya skolor bör organiseras med årskurserna F-9, F-6 respektive 7-9. Flexibilitet kan förekomma p g a fysiska begränsningar och för att nå effektivt utnyttjande vid snabb elevtillväxt 7. Nya skolor ska organiseras för likställighet och ett ekonomiskt utnyttjande genom att: a. Bifogat lokalprogram ska tillämpas vid nybyggnation eller där det är möjligt vid större ombyggnation av skolorna b. Lokalprogrammet ska kompletteras med ett rumsprogram med teknisk och fast utrustning i respektive lokal c. Öka samarbetet med fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret så att tilldelade tomter motsvarar grundskolans behov d. Särskild bevakning på lösningar av grundskolebehoven i stadsdelar utan ny bostadsproduktion då elevantalet fortsätter att öka på grund av förtätning utan att nya skoltomter kan erbjudas Förslag till beslut Grundskolenämnden föreslås besluta att anta förslag till underlag för utbyggnadsstrategi för Malmö stads grundskolor, att översända underlaget för utbyggnadsstrategin till kommunstyrelsen som svar på utredningsuppdraget utifrån Malmökommissionens åtgärdsförslag nr 30, samt att översända underlaget för utbyggnadsstrategin som rapport av uppdraget utifrån Malmökommissionens åtgärdsförslag nr 29 Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse med bilagor Beslutsplanering Grundskolenämnden 2015-01-28 Ärendet Uppdraget Förvaltningsledningen beslutade 2014-03-25 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att forma ett underlag för en utbyggnadsstrategi för grundskolan. Gruppen bestod av utbildningscheferna Hans Nilsson och Ann-Christine Olsson och planeringssekreterare Jan Nilsson, lokalstrateg Drilon Iberdemaj avdelningen för fysisk miljö. Utredningssekreterare Jan Walhagen kvalitetsavdelningen har adjungerats. 3 (22) Den stora tillströmningen av nya elever till skolorna skapar stora utmaningar att kapacitetsmässigt erbjuda alla plats. Samtidigt ska alla skolor hålla hög kvalitet och vara attraktiva för elever och föräldrar. I direktiven till uppdraget ställs följande frågeställningar: Kapacitetsbedömning; med hänsyn till olika kriterier, hur många elever kan/bör varje enskild skola ta emot. Kartläggningen ska ske i samverkan med AFM och innefatta bedömning av fysisk, pedagogisk och teknisk kapacitet. Var bör vi geografiskt bygga/förlägga nya skolor? Bör skolor förläggas centralt i staden för att skapa integration? Bör vi skapa profilskolor? Utifrån vilka premisser bör elever/föräldrars val av skola göras? Bör alla elever göra aktiva skolval inför skolår 7? Bör det finnas funktionsprogram för standardskola? Hur bör den se ut? Presentera ett tillfälligt lokalprogram för nybyggnation och större ombyggnation av skolorna Klargöra ansvarsfördelningen för lokalerna då flera verksamheter samverkar i byggnaderna Utgångspunkterna för utredningen som beskrivs i direktivet är: Befolkningsprognos – geografisk uppdelning Slutrapporten från ”Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö” med förslag för att minska skolsegregationen; att elevsammansättningen i Malmös skolor ska vara integrerad med avseende på socioekonomiska, etniska, könsmässiga och prestationsmässiga kategorier. Utredning om skolplacering GrF-2013/6293 Grundskolenämndens målsättning att alla skolor ska ha hög kvalitet och därmed vara attraktiva. I tilläggsuppdrag 2014-07-01 har tillkommit att utreda på vilket sätt de negativa segregerande effekterna i skolan kan brytas samt ge förslag på vilket sätt socioekonomiska klasser kan skapas. Materialet ska innehålla en fördjupad analys av om det fria skolvalet kan vara orsak till ökad segregering samt kartläggning av fristående skolor i Malmö. Vidare har direktiven kompletterats med att se över - inrätta, finansiera och förlägga attraktiva skolor i de mest utsatta områdena för att attrahera elever från hela staden. Tillse att en samlad strategi utarbetas för planering och utbyggnad av skolor där ett syfte är att nå större blandning av elever i stadens skolor. Vid utarbetande av strategin ska övervägas att förlägga nya profilskolor i områden där de kan generera positiva integrationseffekter. 4 (22) Demografiska utgångspunkter Elevutvecklingen Av Malmös 31 000 elever fördelar sig knappt 26 400 i kommunala och 4 600 (14.8 %)1 i fristående skolor. Enligt befolkningsprognoserna väntas Malmö få en fortsatt stark tillväxt av elever under överskådlig tid. Januari 2014 fanns i befolkningen 29 570 skolpliktiga grundskoleelever i Malmö. Fram till januari 2026 förväntas antalet öka med 13 680, varav 1 170 avser förskoleklassen. Därmed ökar underlaget av barn och ungdom i grundskoleåldern med ca 46 % till ca 43 250 under redovisad period. Denna utveckling kommer att ställa stora krav på anpassning och utbyggnad av skolorna. Ökningen av eleverna fördelar sig på kommunala och enskilda skolor där fördelningen i nuläget är ca 15 % av eleverna i fristående skolor. Tillgången på fristående skolor är geografiskt ojämnt fördelade inom staden. Framtida prognoser för utvecklingen av de enskilda alternativen saknas och utbudet är svårt att på längre sikt uppskatta, men påverkar naturligtvis den kommunala planeringen av de framtida behoven. Under prognosperioden fram till år 2020 ökar antalet skolpliktiga malmöbarn med ca 8 200 fördelat i åldrar enligt diagrammet nedan. Diagrammet redovisar läget den 31:e december per år. Vid en fördelning mellan kommunal och enskild verksamhet motsvarande dagens så innebär förändringen ett tillkommande platsbehov på ca 7 000 nya platser i den kommunala grundskolan under perioden. Åldersgruppen 6-9 år ökar under perioden med 3 500, åldersgruppen 10-12 år med 2 900 och åldersgruppen 13-15 år med 1 800. 6-åringarna beräknas fram till år 2020 bli 760 flera än år 2014. Utbildningsområde Norr (264) har störst ökning av 6-åringarna i absoluta tal följt av Söder (177) och Väster (148). Såväl utgångsläge som utveckling i grundskolans fem utbildningsområden varierar och kan utläsas i nedanstående tabeller och diagram. 1 Statistik Exstens 14-08-08 5 (22) Utveckling för 6-12 åringar Befolkning 2013 Prognos Förändring % 2019 Norr Innerst Väster Söder Öster 3 188 4 743 1 555 48,8% 3 039 4 324 1 285 42,3% 6 625 8 271 1 646 24,8% 4 413 5 691 1 278 29,0% 4 191 4 863 672 16,0% Summa 21 456 27 892 6 436 30,0 % Utvecklingen 13-15 åringar Befolkning 2013 Prognos Förändring % 2019 Norr 1 104 1 487 383 34,7% Innerst 1 135 1 363 228 Väster är det utbildningsområde som20,1% har Väster 2 354 748 31,8% störst befolkning i de3 102 skolpliktiga åldrarna Söder 1 745 059 314 18,0% och som också ökar 2mest i absoluta tal Öster 1 725 1 805 80 4,6% med ca 2 395 fram till år 2020. En ökning med 27 %. 8 063 Summa 9 816 1 753 21,7% Väster är det utbildningsområde som har störst befolkning i de skolpliktiga åldrarna och som också ökar mest i absoluta tal med c a 2 395 fram till år 2020. En ökning med 27 %. Inom område Norr ser man emellertid den största procentuella ökningen med 45 % under samma tid (1 940). Inom dessa områden finns också de största exploateringsprojekten med stora nybyggnadsplaner för bostäder. Utbildningsområde Öster har den långsammaste tillväxten under perioden med en ökning av ca 750 i åldergruppen 6-15 år. Huvuddelen, eller 670, finns i åldrarna 6-12 år. I områdena Väster och Söder utgör högstadieeleverna en större andel av ökningen än i övriga områden. Under nuvarande förutsättningar tycks ökningstakten även bland de yngsta successivt minska under prognosperioden. 6 (22) Demografiska förändringar läsåren 2014/15 – 2019/20 Utbildningsområde Ökning 6-12 år Ökning 13-15 år Andel i kommunala skolor Tillkommande elever kommunala skolor 1) 1) Norr Innerstaden Väster Söder Öster 1 350 1 100 1 230 975 520 325 240 710 330 110 89,4 % 76,7 % 87,5 % 89,1 % 77,9 % 1 500 1 000 1 700 1 200 500 Summa 5 175 1 715 84,3 % 5 900 Vid valen till förskoleklass Friskolorna och elevströmmarna Friskolereformen genomfördes 1992 och innebar bland annat att icke kommunala skolor kunde finansieras genom skolpeng, att läroplanen skulle följas och att det uppstod möjlighet att välja skola på ett sätt som tidigare inte funnits. Utvecklingen för fristående skolor i Malmö under de senaste tio åren har varit en ökning av marknadsandelen från 8 % till drygt 15 %. Under samma tid har antalet elever som söker utbildning i andra kommuner ökat med 146 % men utgör fortfarande endast 241 elever. Fristående skolornas andel av Malmöeleverna År % andel 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 8 9 10 11 12 13 13 14 15 15 15 Idag erbjuder 26 fristående skolor förskoleklass och grundskola i Malmö.2 utbildningsområde skolans namn adress åk elever främst från skolområde Öster Al Salamah Sporreg. 2 F-7 Husie, Riseberga, Videdal 287 Montessori grsk Maria Runstycket Husie Kyrkov.64 F-9 Höja, Bäckagård 170 Husie Kyrkov.96 F-9 Höja, Bäckagård, Videdal 211 Videdals privat Videdalsv.40 F-9 Husie, Riseberga, Videdal 178 Ögårds Jägersrov.90 F-6 209 Små rosornas fsk Von Rosens v 48 F Rosengård, Örtagård, Värner Rydén Rosengård Hindby småskola Boukefs språk Fosiev 69 F-3 Söderkulla, Munkhätte 53 Kungsörnsg. 3 F-9 Högaholm, Hermodsdal, Söderkulla, Värner Rydén 135 Söder 2 malmo.se Grundskolor A-Ö. aug 2014 antal elever 10 7 (22) Norr Backaskolan Östra Fäladsg.4648 S:a Bulltoftav. 21 F-9 Kirseberg, Segevång, Bulltofta 233 F-6 Rosengårdsskolan 164 Vittra Västra Hamnen V:a vavsg 10 F-9 Blandat 202 Östra Rönnbladsg 4 6-9 Segevång 130 Kilowatt Friisg. 15 4-9 Värner Rydén, Örtagård 44 Bellevue Delsjög. 46 F-6 Lorensborg, Kroksbäck 54 Hyllie park Elinelundsv.55 F-4 Berga, Geijer, Kroksbäck, 129 (Lilla Humfry Delsjög 46 F-5 Blandat 27) Maria Stensjög 2 F-9 Lorensborg, Kroksbäck 214 Svea Ringugnsg. 1 6-9 Geijer, Sjöstaden, Karl-Johan 238 Ängsdal Ängsdalsv. 20 F-9 Sundsbro, Ängslätts 248 Bladins internationella Bladins Själlandstorget 1 Dammfri, Fridhem, Mellanhed 378 Stadiong 25 K10 F-9 Mellanhed, Dammfri 302 Europaporten Erik Perssons v 10 F-9 Kulladal, Mellanhed 219 Humfry Tuborgg. 2 6-9 Monbijou, Österport, Johannes 98 Kastanje Palmg. 19B F-9 Sofielund, Möllevång, Stenkula 207 Montessori grsk Backåkersv 3B F-9 Geijer, Dammfri, Mellanhed 303 Resurs Ung art Henrik Smithsg 14 7-9 Malmö friskola Väster Innerstaden Övriga - 8 Eleverna i friskolorna kommer i huvudsak från närområdet. Sammanställningen ovan visar vilka av grundskolans ”ordinarie” upptagningsområden som friskolornas elever kommer ifrån. Alla skolor utom Vittra Västra hamnen rekryterar merparten i närområdet och fyller sedan på med enstaka från mera avlägsna områden. När det gäller Vittra Västra hamnen har den en mera splittrad bild med elever från olika delar av staden utan att kunna utpeka någon särskild. (Lilla Humfry har stängt efter att sammanställningen gjordes) Skolverkets forskningssammanställningar pekar på att det är de mera välbeställda eleverna som lämnar ”hemskolan” och söker sig till andra alternativ och att intresset att välja inte är lika stort inom utsatta grupper. Från och med 2014 påverkas resurserna till skolorna i Malmö av en mix av socioekonomiska faktorer där de elever som bedöms ha sämre förutsättningar att klara skolans krav genererar högre ersättning än de som bedöms ha bättre förutsättningar för att klara skolans krav. Den utgående s k strukturersättningen skulle därför kunna utgöra en grund för att visa eventuella skillnader i rekryteringsunderlaget för skolorna. 8 (22) Den genomsnittliga strukturersättningen per elev för fristående skolor jämfört med de kommunala inom respektive utbildningsområdena(summan av skolorna) framgår nedan3. Beräknat på elevunderlaget4 under september 2014. Små verksamheter med specialverksamhet ingår ej. Mottagningsskolan Mosaik tillhör inte geografiskt utbildningsområde och har på grund av sina speciella förutsättningar lämnats utanför. Sammanställningen visar att strukturersättningen knappast avviker mellan kommunala och fristående skola i utbildningsområdet Norr följt av något större skillnad i område Väster. Störst är skillnaden i Innerstaden följt av Öster, men även en tydlig avvikelse finns inom område Söder. Inom Innerstaden är strukturersättningen mer än dubbelt så hög i de kommunala skolorna jämfört med de fristående. Resultatet följer hypotesen och redovisade forskningsresultat att det fria skolvalet bidrar till dränering av de goda förebilderna från skolorna vilket inom framförallt mera utsatta områden kan förstärka problemen för skolorna. Andelen elever i fristående skolor varierar inte så mycket mellan grundskolans olika årskurser. Lägst är andelen i förskoleklassen 13,3%, och högst i årskurs 7 med 19 %. Fördelning kommunal respektive fristående skola Förskoleklass Antal Andel elever flickor (%) Kommunen totalt Kommunen kommunal Kommunen fristående 3 4 Åk 1-9 Antal elever åk 1-9 Andel flickor (%) Andel m utl bakgr (%) Andel m föräldr m eftergymn utb (%) 3 351 49 25 353 49 47 53 2 905 48 21 305 49 49 50 446 55 4 048 51 39 65 Prislista Malmö skolor; Mö Grundskoleförvaltning IST analys 2014-09-22 9 (22) Av statistiken framgår att det är något högre andel flickor i fristående skolor och att andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning är 15 % högre än i de kommunala skolorna. Skillnaderna är dock stora mellan olika skolor. Utländsk bakgrund varierar i friskolorna mellan 11 – 94 %. Andelen föräldrar med eftergymnasial utbildning varierar samtidigt mellan 30 – 86 %.5 Hur ser föräldrarna på det fria skolvalet Kairos Future6 har i maj 2014 frågat 1 900 föräldrar över hela Sverige kring det senaste skolvalet där 64 % uppger sig vara positivt inställda till systemet med fritt skolval att jämföra med 15 % som är negativa. De viktigaste aspekterna vid bedömning av skolorna inför valet var a) Att skolan känns trygg och säker b) Hur engagerade lärarna upplevs och c) Hur kunniga lärarna upplevs. När det gäller de viktigaste aspekterna som varit mest avgörande vid valet, går åsikterna mera isär men de tre viktigaste var a) Barnets egen vilja, b) Lärarnas engagemang och c) Att skolan känns trygg och säker. Redan i F-klassen uppger 48 % av föräldrarna att barnen har en mycket eller ganska tydlig uppfattning om vilka skolor man vill gå på. Oavsett var i landet man bor och utbudet av skolor i närområdet är det sällan man överväger mera än tre skolor vid valet. Tre kandidatskolor, tre till fyra informationskällor och 10-15 timmar för efterforskning är den genomsnittlige förälderns förberedelser inför skolvalet. Oavsett hur mycket tid man lägger på valet så verkar dock alla bli lika nöjda och 86 % upplever att barnen i det stora hela blev nöjda med valet. Malmökommissionens förslag behandlade i Kommunstyrelsen Malmökommissionen bildades för att vaska fram vetenskapligt grundade förslag hur man kan minska hälsoskillnader inom staden och nå ett socialt hållbart Malmö. Kommissionens slutrapport7 behandlades i kommunstyrelsen den 5 mars 2014. Av kommissionens många förslag till åtgärder som behandlades av kommunstyrelsen avsåg 17 st skolan, under rubriken ”lärande och utbildning” samt ett förslag avseende elevhälsovården inom kapitlet om hälso- och sjukvård. Av de aktuella åtgärdsförslagen har 4-5 bedömts kunna beröra skolornas fysiska lokaler, men påverkan under nuvarande förutsättningar har bedömts vara begränsad. Under rubriken ”Genomför en grundlig inventering av resursbehov i stadens utbildningsinstitutioner åtföljt av en finansieringsplan” nämns ändamålsenliga lokaler under enskilda insatser för ökad likvärdighet. Statistik från SIRIS databas, Skolverket ”Ett val av vikt”, Kairos Future juni 2014 7 Malmökommissionens slutrapport Dnr STK 2013-145 5 6 10 (22) Den nedan beskrivna kapacitetsutredningen syftar just till att bedöma skick, kapacitet och ändamålsenlighet för skollokalerna utifrån kommungemensamma riktlinjer. I avvaktan på att utredningen som startar hösten 2014 har genomförts och sammanställts kan inte omfattningen av faktiska förändringar bedömas. Utredningen beräknas klar under hösten 2015. Åtgärden ”Barngruppernas storlek i Malmös fritidshem ska minska. Ett första steg är att barngrupperna inte får överstiga 30 barn/avdelning” bedöms inte påverka lokalplaneringen utöver de ytor som presenteras i bifogat lokalprogram eftersom huvuddelen av fritidshemmen använder skolans hela lokalutbud i verksamheten (s k integrerade fritidshem). ”Reformera systemet för mottagande av nyanlända elever”. I förslaget föreslås nedläggning av mottagningsskolan Mosaik för att istället sprida eleverna på övriga skolor. En sådan förändring skulle i och för sig påverka lokalbehoven i skolorna när eleverna ska beredas plats men eftersom eleverna delas upp på flera skolor är det svårt att utpeka utbyggnadsbehoven. Åtgärden ”Inrätta, finansiera och förlägg attraktiva skolor i de mest utsatta områdena för att attrahera elever från hela staden” innebär inte totalt sett ett utökat behov av skolor utan avser lokaliseringen. Denna punkt kommenteras bl a under rubriken ” Skapa särskilt attraktiva skolor och fritt skolval” nedan. Åtgärdsförslag ”Se över konsekvenserna av de nyplanerade skolornas lokalisering samt överväg en ny struktur för grundskolornas organisering i Malmö” kommenteras i kommande avsnitt. Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? För att få ett bättre underlag om hur skolans resultat kan förändras genom att gå utanför de traditionella upptagningsområdena och samla elever från hela staden i skolorna har Skolverkets kunskapsbank inventerats. Enligt Skolverket (f d Myndigheten för skolutveckling) är forskning och kunskapsproduktion kring grundskolans fysiska miljö ett eftersatt område. Det finns inte mycket vetenskapliga rapporter sammanställt kring den fysiska miljöns betydelse för skolresultaten och elevernas framtida livssituation. I de sammanhang lokalerna framhålls handlar det ofta om trygghetsfrågor eller anpassningar efter speciella behov hos funktionshindrade elever. Resultaten av Skolverkets samlade forskning kring vad som påverkat skolresultaten i Sverige från 1990-talet och framåt sammanfaller med förändringar i skolsystemets struktur och ökade socioekonomiska skillnader och pekar främst på att segregering, decentralisering, differentiering och individualisering har påverkat resultaten i svensk skola negativt. 11 (22) Föräldrarnas utbildningsnivå har blivit allt viktigare för studieresultaten medan det som kan kopplas till lokalerna pekar på att en sammanhållen skola utan stratifiering ger de bästa resultaten8. Kunskapsöversikten har utarbetats på Skolverkets initiativ. Den har en bred ansats och innehåller en sammanställning av forskning som belyst faktorers betydelse för elevernas resultat på olika nivåer, från systemnivå till klassrumsnivå. I sammanställningen har deltagit forskare från Göteborgs, Uppsala och Växjö universitet Analysen av skolforskningen sammanfattas som följer: Segregering Som en följd av bland annat den ekonomiska krisen på 1990-talet ökade bostadssegregationen. Elever med likartad social och utbildningsmässig bakgrund samlades på samma skolor. Dessutom flyttade personer med så kallad etnisk svensk bakgrund ut ur vissa stadsområden. Fattigdomen bland barn är idag mer koncentrerad till specifika bostadsområden än för två decennier sedan. I vissa områden idag har vi en högre koncentration av barn med språksvårigheter och sociala och ekonomiska svårigheter. Sedan friskolereformen 1992 har föräldrar i ökad utsträckning gjort aktiva val att flytta sina barn från skolor i socioekonomiskt utsatta områden till andra skolor med förhoppningen att skapa bättre förutsättningar för sina barns utveckling. Forskarna är eniga om att elevsammansättningen har blivit mer homogen utifrån socioekonomisk bakgrund. Därmed har den positiva kamrateffekten i de utsatta miljöerna minskat. En direkt konsekvens av segregeringen är att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat. I dag har föräldrars utbildningsnivå större betydelse för barns skolresultat än tidigare. Decentraliseringen För tjugo år sedan hade Sverige ett av västvärldens mest centraliserade skolsystem. I och med kommunaliseringen 1991 och friskolereformen 1992 decentraliserades skolans huvudmannaskap och det svenska skolsystemet blev ett av de mest avreglerade. Bidragen för kompenseringen för socioekonomiska faktorer har varit otillräckliga för att kompensera för effekterna av den ekonomiska krisen och den påföljande segregeringsökningen. Granskningen av lärartätheten visar att antalet lärare per hundra elever har minskat sedan 1990talets början och nådde sin lägsta nivå 1997/1998 (7,5 lärare). Sedan dess har lärartätheten ökat till 8,3 lärare per 100 elever 2007. Andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning har minskat under samma period. Idag är skillnaderna mellan kommunerna när det gäller resurstilldelningen till skolor större än för tjugo år sedan. Därtill är kompenseringen för de ökade behoven, som socioekonomiskt segregeVad påverkar resultaten i svensk grundskola ”kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer" - Skolverkets sammanfattning på www.skolverket.se 8 12 (22) rade områden och kommuner har, otillräcklig. I Malmö har fr o m 2014 införts ett nytt resursfördelningssystem som fördelar medel till skolorna utifrån elevernas individuella kriterier. Detta kompenserar skolorna i större utsträckning för de faktiska socioekonomiska skillnaderna i elevunderlaget. Utöver årskurs och ålder baseras resurstilldelningen på de socioekonomiska variablerna kön, invandringsår, föräldrarnas utbildningsnivå, förekomst av ekonomiskt bistånd, antal vårdnadshavare, bostadsområde samt skoltyngd. Därutöver utgår tillfälligt bidrag för nyinvandrade under de första 18 månaderna i Sverige9. Differentieringen Den sammanhållna svenska grundskolan ska enligt den svenska skollagen organiseras integrerat men det har under det senaste decenniet blivit allt vanligare med särlösningar. Exempelvis har antalet elever i särskolor ökat liksom differentieringen efter kunskapsnivå. Dessa lösningar är ofta stigmatiserande och påverkar elevernas motivation och självkänsla negativt. Den ovan beskrivna geografiska och socioekonomiska segregeringen tillsammans med differentieringen har också påverkat lärarnas förväntningar negativt på vissa elevgrupper. Individualiseringen Individualiseringen inom den svenska skolan kan beskrivas som både individanpassning av undervisningen och som ett sätt att i ökad grad jobba självständigt med olika arbetsuppgifter. Den sistnämnda individualiseringsprocessen beskrivs som en av de bidragande orsakerna till försämrade skolresultat. Parallellt med kommunaliseringen påbörjades arbetet med införandet av nya styrdokument för samtliga skolformer och den nya skolreformen trädde i kraft 1994. I de nya styrdokumenten poängterades vikten av en ökad lärarautonomi och en av följderna var förändrad lärarroll. Den nya målstyrda skolan blev mindre regelstyrd och det fanns färre direkta anvisningar om innehåll och undervisningsmetoder. Detta gav ett större utrymme för lärarens egna tolkningar och undervisningsstrategier och enligt planerna skulle undervisningen utformas utifrån elevernas egna behov, erfarenheter och förutsättningar. Tanken var att en mer flexibel och varierad undervisning skulle höja kvalitén. Dock har individualiseringen lett till en förskjutning av ansvaret från läraren till eleven. Eleverna har fått ägna allt mer tid åt individuella arbetsformer medan lärarna har fått ägna mer tid åt administration, information och instruktioner. Det påpekas att mindre tid har lagts åt att berätta och gå igenom läxor i helklass. Forskarna menar att eleverna och deras föräldrar har fått ta ett allt större ansvar för lärandet. Att eleverna lämnades mer åt sig själv ses som en viktig förklaring till de ökade skillnaderna i skolresultaten mellan olika elevgrupper. Således har föräldrarnas utbildning och kulturellt kapital fått en ökad betydelse för elevers skolresultat. Förslag till ersättningsmodell för resursfördelning till Malmös kommunala och fristående skolor 2014 Dnr GrF 2013/184 9 13 (22) Stora samhällsförändringar har således sedan 1990-talet påverkat situationen i skolan och resultaten. Skolornas upptagningsområden Enligt skollagen10 gäller den s k närhetsprincipen vid placering av elever i kommunens skolor. ”En elev ska placeras vid den av kommunens skolenheter där elevens vårdnadshavare önskar att eleven ska gå. Om den önskade placeringen skulle medföra att en annan elevs berättigade krav på placering vid en skolenhet nära hemmet åsidosätts, ska dock kommunen placera eleven vid en annan skolenhet inom sin grundskola. Kommunen får annars frångå elevens vårdnadshavares önskemål endast om 1. den önskade placeringen skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter för kommunen, eller 2. det är nödvändigt med hänsyn till övriga elevers trygghet och studiero”. Lagen tolkas i huvudsak så att man alltid har rätt till den närmsta skolan enligt upptagningsområdena vilket medför att det måste finnas ”överkapacitet” i de skolor som ska kunna ta emot elever som bor utanför området. I en tid med stor tillströmning av elever i alla utbildningsområden blir det svårare att uppnå en ökad rörlighet hos eleverna då ”överkapaciteten” försvinner. I takt med att elevantalet fortsätter växa och nya skolplatser tillskapas måste en årlig justering av skolornas upptagningsområden genomföras för att nå en nödvändig överensstämmelse med behoven. Med en fortsatt förtätning av Malmö, utan möjligheter att planera in nya skolor i de centrala stadsdelarna försämras förutsättningarna för att kunna erbjuda närhet till skolan i samma utsträckning som idag. Synen på skolornas organisation och upptagningsområden kan komma hanteras mera flexibelt för att i första hand erbjuda de yngre eleverna närhet mellan skolan och hemmet. Ökningen av tillkommande elever är också störst i den yngre åldersgruppen som svarar för nästan 79 % av förändringen under den aktuella prognosperioden. Då de yngre eleverna fyller på i skolorna måste de äldre erbjudas skolor utanför de nuvarande upptagningsområdena, vilket kan innebära större avstånd för dessa elever. Det innebär samtidigt att de skolor som byggs i de mindre centrala lägena i vissa fall också behöver ta hänsyn till elevbehov som ligger utanför det egna traditionella området. De elevströmmar som härigenom uppstår kan också bidra till att minska segregationen. Skapa särskilt attraktiva skolor och fritt skolval Den grundläggande förutsättningen för en mindre segregerad skola med bättre resultat menar arbetsgruppen är att skapa möjligheter för att alla skolor blir välfungerande och attraktiva. Dock leder dagens segregerade bostadssituation till begränsningar i att överbrygga socioekonomiska skillnader. Eftersom skolan har svårt att påverka orsakerna i samhälls- och bostadssituationen diskuteras möjligheter att föra samman elever från attraktiva och mindre attraktiva områden i skolan. 10 Skollagen kap10 § 30 14 (22) Arbetsgruppen kan se såväl fördelar som nackdelar med att elever från olika delar av staden samlas i ”attraktiva” skolor men bedömer, bland annat utifrån tidigare försök, det som mindre sannolikt att, med hjälp av skolans mandat, kunna skapa förutsättningar för att attrahera elever från alla delar av Malmö om lokaliseringen sker inom de mest socioekonomiskt utsatta områdena. Skapandet av särskilt attraktiva skolor bidrar samtidigt till att öka stratifieringen, vilket enligt Skolverkets nuvarande kunskapsbank med resultatpåverkande faktorer, framställs som negativt för de generella resultaten i skolorna. En uppdelning på mer och mindre attraktiva skolor i bostadsområden har dokumenterat oönskade konsekvenser för de mindre attraktiva och kan därmed skapa en risk att motverka syftet att höja resultaten för de svagpresterande eleverna. En annan möjlighet som diskuterats i arbetsgruppen är en medveten justering av upptagningsområdena i de lägen där detta kan bidra till mindre segregation, det vill säga då angränsande skolor ligger inom områden med olika socioekonomisk karaktär och på så sätt skulle bidra till att öka blandningen av eleverna. Det fria skolvalet kan dock kullkasta den planerade elevsammansättningen på kort tid genom att skolans elever med goda förutsättningar då väljer andra alternativ. Besluten för elevernas och föräldrarnas val av skola har fått en annan inriktning än vad som förväntades vid friskolereformens införande. Enligt en studie i Stockholmsskolorna av Sociologiska institutionen11 konstateras att ”valfriheten i mindre utsträckning har kommit att liera sig med skolkonkurrens byggd på kvalité, pedagogik och nytänkande och mer med konkurrens byggd på boendesegregation, symbolik, föreställningar, myter och tradition”. Eleverna flyr vid valet en relation inte en pedagogisk praktik. Centrala skolor med bred upptagning Bland de äldre eleverna är rörligheten automatiskt större. Som ett alternativ till Malmökommissionens förslag om attraktiva skolor i utsatta områden har föreslagits att öka rörligheten bland de äldre eleverna genom att öppna ett antal centralt belägna högstadieskolor dit eleverna kan söka från hela staden. Som tidigare redovisats behöver upptagningsområdena för sådana skolor utan profil bli föremål för en särskild anpassning för att uppnå önskvärd effekt. Exempel finns från Skolinspektionens behandling av anmälan där central intagning inte åtsidosatt närhetsprincipen eftersom det fanns andra skolor i närheten som kan tillgodose närhetsprincipen och där man tagit hänsyn till elevernas möjligheter att nå skolan genom goda kommunikationsmöjligheter12. ”Valfrihet, integration och segregation i Stockholms grundskolor”; Kompetensfonden Stockholm och Stockholms universitet 2007/8 12 Skolinspektionen Dnr 2009:3642 11 15 (22) Aktivt val inför åk 7 Att dessutom införa en rutin med ett aktivt val av skola för alla inför övergången till högstadiet skulle eventuellt ytterligare kunna underlätta förutsättningar för att ge alla elever lika möjligheter. Ett obligatoriskt val tvingar fram ett aktivt ställningstagande och skulle kunna bidra till en bättre spridning av eleverna inför starten i högstadiet. Elever som trots allt inte väljer följer då närhetsprincipen. Juridiskt bedöms det dock inte vara möjligt att göra val till högstadiet obligatoriska utifrån skollagen. Däremot har det bedömts att inget hinder föreligger för att erbjuda ett val om så skulle vara önskvärt. Med välriktade informationsinsatser borde valet trots allt kunna få god spridning under förutsättning att det finns realistiska valmöjligheter. Förutsättningen för ett meningsfullt val är att det avgränsas till skolor som har kapacitet att ta emot elever utanför sitt eget upptagningsområde och därigenom ger realistiska förutsättningar att uppfyllas. Skolverket har undersökt valfrihet och dess effekter inom skolområdet13 och konstaterade redan för tio år sedan att valfriheten är både positiv och negativ. ”Skolutvecklingen stimuleras, särskilt genom profilering och pedagogisk förnyelse. Föräldrars engagemang ökar liksom lyhördheten från skolor och kommuner. Samtidigt visar Skolverkets studie att valfriheten förstärker såväl den etniska som den socioekonomiska och prestationsmässiga segregationen. Det finns dock betydande skillnader mellan olika föräldragrupper avseende hur välinformerad man är inför frågor om skolval och i vilken utsträckning man väljer skola. Studien visar att de faktiska förutsättningarna för att kunna skaffa sig information varierar i betydande utsträckning mellan olika föräldragrupper beroende på socioekonomiska faktorer och var man bor. Inställningen till både fristående skolor och konkurrens mellan olika skolor är betydligt mer positiv bland föräldrar med hög utbildning, föräldrar från storstadsområden och föräldrar som valt fristående skolor”. De positiva effekterna av skolvalet förbättrar inte de bortvalda skolorna och den totala vinsten när det gäller att stimulera eleverna från utsatta områden är därför oklar. Det finns också ”kulturella problem” med att byta miljö genom att eleverna inte känner sig hemma i innerstadsskolorna. Det kan vara svårt att hänga med i den sociala samhörigheten när man saknar pengar till lattefika och övriga aktiviteter som hör till de mera välbärgade skolorna. Elever vittnar också om att man emellanåt upplever stor frustration genom att lärarna har andra förväntningar än på klasskamraterna.14 Kallstenius fältstudier i Stockholmsskolorna15 tyder också på att integrationen i de innerstadskolorna som ökar graden av mångkultur blir mycket begränsad i praktiken. Relationerna mellan elevgrupperna är sparsamma under skoltid och ännu mera sällsynta under fritiden. 13 Valfrihet och dess effekter inom skolområdet. En belysning av begreppet valfrihet och valfrihetens effekter inom skolan. Skolverket rapport 230 SR, Programmet ”Barnen” i P1 granskar skolan Kallstenius J.(2005) Tagna på sängen – en studie om valfrihet och segregation i grundskolan; Stockholm Kompetensfonden 14 15 16 (22) Inom arbetsgruppen finns en osäkerhet om i vilken utsträckning det finns ett aktivt intresse bland de målsmän som inte redan valt skola att göra val till högstadieskola och förslag på ett provval har framförts. En enstaka mätning kan dock ge en otillräcklig bild av hur ett obligatoriskt val utvecklas över tiden. Först när ett högstadieval blivit väl känt och en naturlig del i rutinerna kring skolgången kan pålitligare mätningar göras. Undersökningarna i Stockholm pekar på att alla eleverna i förortsskolorna är väl medvetna om möjlighet och innehåll i det fria skolvalet. Samtidigt trivs man och är trygg i sin invanda miljö men tar till sig av bostadsområdets rykte och de negativa förväntningarna och känner sig i underläge gentemot de mera respekterade skolorna. Skolans och bostadsområdets status och rykte blir en ”social kraft” som kan vara svår att bryta. Undersökningen ger också råd till förändring. 1. Först handlar det om att stärka tilliten till de mindre populära skolorna genom kommunikationsinsatser på bred front för att bryta nuvarande mediabild av verksamheten. Det nya budskapet kombineras dels med nya interna kommunikationsstrategier och dels med reella organisationsförändringar. Identifiera de budskap som skolan kommunicerar utåt och inåt såväl medvetet som omedvetet 2. Mera fortbildning för såväl lärare som skolledare i att arbeta i mångkulturella miljöer 3. Skolorna ska se över sina bedömningskriterier så att det ställs samma krav på eleverna som vid de mera populära skolorna. Man får inte riskera att sänka kraven då detta ger eleverna osäkerhet om skolans kvalité. 4. Ökat samarbete mellan skolor från olika delar, exempelvis inrätta gemensamma profiler mellan olika skolor så att eleverna möts utan att behöva byta skola. Därutöver diskuteras rättvisare resursfördelningssystem även i dessa förslag till åtgärder. Möjlighet till nya högstadieskolor Fram till 2020 ökar populationen i åldern 13-15 år med 1 800. Generellt beräknas, enligt nuläget, 15 % söka sig till friskolor. Andelen är något högre i åk 7-9 med 17 % - 19 %. Det innebär med en framtida fördelning i paritet med dagens att ca 1 500 fler elever än idag ska beredas plats i högstadiet i de kommunala skolorna. I nuvarande planer över möjliga nya eller återställda skolor är behoven för högstadiet väl tillgodosett. Enbart inom utbildningsområde Väster med 1 650 planerade platser skulle hela behovet täckas om samtliga projekt genomförs. Därutöver planeras högstadieklasser i nybyggnadsprojekten i områden Norr(Västra hamnen området), Öster(Östra Skrävlingeområdet) och Innerstaden (Idrottsgrundskola och föreslagen utbyggnad vid Borgarskolan). I två centrala byggnader, eventuellt möjliga att återställa till grundskolor, finns potential till åtminstone 1 000 skolplatser. Ytterligare en centralt belägen byggnad skulle vid återställning kunna ge minst 500 ytterligare platser. Därmed finns det idag ingen brist på uppslag för skolor för högstadieeleverna då totala antalet platser motsvarande minst tre gånger behoven finns i mer eller mindre aktuella projekt under aktuell prognosperiod. 17 (22) Vid planeringen av de tillkommande skolorna är det i nuläget mest omfattande behov att tillgodose inom de lägre årskurserna. Man bör dock beakta att högstadieeleverna ökar efter nuvarande prognosperiod och att fler skolor kan behövas ställas om för att ta emot de senare årskurserna. Eftersom de nya skolorna byggs med klassrum för alla stadier är det specialsalar som kan behöva kompletteras senare. Genom att redan i projekteringen av nya skolbyggnader ha de framtida behoven i åtanke borde skolorna med en enklare anpassning kunna kompletteras för behoven bortom nuvarande prognosperiod. Arbetsgruppens ställningstagande om centrala skolor med brett upptagningsområde Arbetsgruppen är positiv till att man underlättar för ökad rörlighet bland högstadieeleverna och kan i förslaget om centrala högstadieskolor se vinster med en blandad elevsammansättning trots de problem som beskrivs i forskningen. Möjligheterna kan skapas om äldre centrala skolor som idag har övergått till annan verksamhet kan återställas till grundskolan. Centralt läge är en viktig förutsättning för att skapa den önskade attraktiviteten liksom bra kommunikationer, för att locka sökande från hela Malmö. Eftersom Skolinspektionen i tidigare ärende godkänt central antagning bedöms det finnas en öppning för denna möjlighet. Men även urvalsförfarandet till skolorna, då det uppstår kö, måste utredas. Kan betyg, ansökningsdatum eller lottning användas? Urvalsprinciperna regleras inte i skollagen men ska vara objektiva och sakligt grundade. Dessutom måste urvalet ske inom transparenta och rättssäkra former. Inom nuvarande tillämpning av skollagen är det nästan endast profilskolor med särskild inriktning som står utanför kravet på i första hand placering inom närområdet. Arbetsgruppen har därför sett inrättande av profilskolor i första hand för att snabbt kunna införa skolor med kommuncentral ansökan. Arbetsgruppen vill dock utifrån tidigare erfarenheter påpeka vikten av att varje profilskola erbjuder mera än ett profilspår inom skolan för att undvika alltför smal inriktning och därmed begränsat upptagningsunderlag. För att i grunden skapa goda förutsättningar för alla elever måste parallellt med inrättandet av centrala skolor med hela staden som upptagningsområde, ske en ökad satsning på skolorna i de utsatta områdena. Förutom en likställd kvalitet i skolorna, behövs särskilda insatser för att underlätta för eleverna att bryta de sociala krafterna som bottnar i skolans och bostadsområdets rykte. För att inte avståndet ska utgöra ett hinder för den enskilde föreslås busskort tilldelas för högstadieelever med skolgång utanför det egna upptagningsområdet. Förutsättningarna för detta bör undersökas. 18 (22) Skolstrukturen Malmös grundskolor är organiserade på flera olika sätt när det gäller årskursindelningen. I huvudsak bör skolorna organiseras i F-6, 7-9 respektive F-9 skolor. På grund av tidigare inriktning är flera skolor organiserade med årskurs F-5 där ett långsiktigt arbete pågår att justera organisationen enligt den nuvarande normen. Skolornas upptagningsområden och organisation kan behöva hanteras mera flexibelt vid en snabb elevtillväxt bl a för att i första hand kunna erbjuda de yngre eleverna närhet mellan skolan och hemmet. Flera skolor är små och klarar inte den organisation som nu förespråkas. Tre skolor har mindre än 100 elever och ytterligare 19 har mindre än 300 elever. Under nuvarande snabba utbyggnadstakt behövs alla skolplatser och en nedläggning av de små skolorna kan inte generellt rekommenderas. Nya skolor planeras för mellan 550-750 elever. Huvudprincip för att anpassa verksamheten till tillkommande behov Anpassningen av skolornas kapacitet till den ökande elevtillströmningen utgår ifrån fem steg. 1. I första hand ska den kapacitet som finns i befintliga skolor tas tillvara. För att objektivt kunna bedöma skolornas faktiska kapacitet när det gäller elevantalet pågår en utredning inom avdelningen för fysisk miljö i samarbete med fastighetskontoret, Lokal i Malmö, med syfte att genomföra en strukturerad inventering i samtliga skolor. Skolornas fysiska miljö förändras under årens gång. En ny skola är annorlunda planerad än äldre på grund av förändrade pedagogiska och tekniska krav, men även äldre skolor har under åren successivt anpassats efter skiftande elevunderlag och nytillkomna behov. En inventering behövs därför för att på ett enhetligt sätt bedöma vilka lokalresurser som måste tillgodoses för att uppfylla ett visst elevantal. Utöver skolsalar/basrum handlar det om grupprum, matsalar, kök men även specialsalar för slöjd, idrott, hemkunskap, naturorienterande ämnen e t c som måste bedömas i den totala kapaciteten. Särskilda undervisningsgrupper kan påverka kapaciteten i stor omfattning genom behov av mindre grupper eller specialanpassade lokaler efter skiftande behov. Därutöver måste även teknisk kapacitet involveras såsom ventilation, räddningstjänstens krav för utrymning, tillgänglighetskrav, miljöförvaltningens riktlinjer för miljö såsom exempelvis uteyta per barn, fönsterytor, tillgång till skugga med mera. Klasstorlekarna påverkar kapacitetsbedömningen liksom skolornas organisation. För att bättre klargöra möjligheten att utöka elevantalet vid de befintliga centrala skolorna bör även möjligheten att öka kapaciteten genom om- eller tillbyggnad snarast inventeras. 19 (22) Inom utredningen för utbyggnadsstrategin har initierats en ”snabbundersökning” i form av en enkät till rektorerna med ett frågebatteri kring olika typer av lokaler på skolan (se bilaga 1). En jämförelse med tidigare genomförd kapacitetsutredning under 2013 visar god överensstämmelse med de uppgifter som respektive skola rapporterat om antal klassrum. Sammanställningen har överlämnats till den pågående kapacitetsutredningen. 2. Återta skollokaler som hyrts ut till annan verksamhet Skollokaler har hyrts ut till annan verksamhet under perioder med mindre elevunderlag. Främst har skollokaler upplåtits för förskoleverksamhet men även andra verksamheter förekommer. Som ett led i att skapa fler elevplatser i skolorna är målsättningen att skolbyggnader som upplåtits för annan verksamhet ska återgå till skolans behov. Åtgärden leder till ett ökat utbyggnadsbehov för förskoleverksamheten. Återtagandet måste därför planeras och genomföras i samarbete med förskoleförvaltningen. 3. Om-/tillbyggnad för att öka kapaciteten bör göras då möjligheter finns Tillbyggnad av befintliga skolor kräver ofta också anpassning eller utökning av specialsalar, matsalar, personalutrymmen och liknande för att kunna användas för de nya eleverna. En utökning av elevplatserna inom de befintliga skolorna kan därför få stora konsekvenser och därmed kostnader, men kan vara enda alternativet att skapa större kapacitet i centrala områden. Problem kan också uppstå med för liten uteyta för barnen, ökad trafikbelastning och buller eller att den omgivande miljön i sig försvårar en utökning av elevantalet. 4. Tillfälliga lösningar som exempelvis paviljonger eller andra inhyrda lokaler kan vara bästa alternativet i t ex utbyggnadsområden som under en begränsad period har tillfälliga ”toppbehov” som måste tillgodoses eller under en period inte volymmässigt motiverar en ny skolbyggnad. Möjligheten att bevilja tillfälliga bygglov har utsträckts till maximalt 15 år. 5. Nybyggnation av skolor i områden med långvariga behov. Möjligheter att tilldela mark för skola är ofta begränsad till utbyggnadsområden men elevantalet växer även i övriga områden på grund av förtätning. Problem att möta behoven uppstår då mark i de färdigbyggda områdena inte kan avsättas för nya skolor. Lokalisering av nya skolbyggnader Tomtmark för nya skolor eftersöks hos fastighetskontoret genom LIMA (Lokal i Malmö). Skoltomter avsätts i utbyggnadsområden medan möjligheterna är starkt begränsade i innerstadsområdena. Utöver elevunderlag från nyproducerade bostäder bidrar även förtätning och generationsväxling i stadsområdena till fler elever. Vid lokalisering i nybyggnadsområden är det därför viktigt med ett fördjupat samarbete med fastighets- och stadbyggnadskontoren så att de avdelade tomterna motsvarar grundskoleförvaltningens faktiska behov. Skolans upptagningsområde sträcker sig 20 (22) oftast över ett större område än det aktuella exploateringsområdet vilket måste beaktas vid dimensionering av tomtmarken. Nya skolor bör planeras för likställighet och ett ekonomiskt utnyttjande Grundskolan står inför en omfattande utbyggnad vilket också orsakar stora kostnader. Planeringen av nya skolor kräver omfattande planerings- och projekteringsarbete som tar stora resurser i anspråk. Vid varje nytt projekt finns en tendens att börja arbetet från början med behovsanalyser, lokalprogram e t c. För att förkorta och underlätta denna process har avdelningen för fysisk miljö och grundskoleförvaltningen arbetat fram ett lokalprogram som ska tillämpas vid såväl nybyggnation som större om-/tillbyggnader (se bilaga 2). Programmet innebär att de ytor som ska finnas i en ny skola har preciserats för undervisning, administration, idrottshall med mera, liksom de viktigare sambanden mellan lokalerna. I varje objekt ska kontakt tas med utbildningschefen för samordning och stöd för att stämma av om behov av särskilda undervisningsgrupper finns i området. Kompletteringsblankett finns för verksamheten Samordning och stöds särskilda behov. Checklista för att inte tappa bort mera sällan förekommande behov finns som utbildningschefen fyller i innan lokalbehoven bearbetas inom avdelningen för fysisk miljö och stadsfastigheter. Tre ”typskolor” beskrivs i lokalprogrammet: a) F-9 för 650-710 elever, b) F-6 för ca 525 elever samt c) 7-9 för 600-720 elever. Beroende på specifika faktorer kan andra kombinationer väljas. Dock bör målsättningen vara att bibehålla organisationen i de nya skolorna och att undvika små skolor. Tanken är att fortsätta precisera lokalernas utrustning i en generell rumsbeskrivning för att förbättra likställigheten och förenkla och rationalisera planeringsarbetet. Arbetet fortskrider under hösten 2014. Det huvudsakliga planeringsinstrumentet för den framtida lokalplaneringen utgörs som nämnts av Malmö stads befolkningsprognos. En särskild studie över hur de kommande behoven kan lösas i de stadsområden som saknar större utbyggnadsområden bör genomföras då de flesta planerade nya skolbyggen idag är belägna i Väster och Norr medan befolkningsprognosen även visar elevökningar i övriga delar av staden. Inplanerade workshops om de kommande behoven per utbildningsområde är en första gemensam inventering mellan fastighetskontoret, serviceförvaltningen, förskolans avdelning för fysisk miljö och grundskoleförvaltningen för att se alla möjligheter att utveckla skollokalerna. 21 (22) Förslag till underlag för utbyggnadsstrategi för Malmö stads grundskolenämnd 1. Huvudprincipen för att anpassa skollokalerna till de kommande behoven följer fem steg a. Befintliga skolors kapacitet ska tas tillvara innan utbyggnad blir aktuellt b. Lokaler på skoltomter som hyrts ut till annan verksamhet ska återställas för skolans behov c. Om-/tillbyggnad av befintliga skolor bör göras då möjlighet och behov finns, där även behoven av specialsalar, matsalar, personalutrymmen och liknande ska beaktas d. Tillfälliga lösningar i form av paviljonger eller externa förhyrningar tillämpas i t ex utbyggnadsområden i väntan på att underlaget motiverar en ny skolbyggnad eller då områdena har tillfälliga toppbehov under begränsad tid e. Nybyggnation i områden med långvariga behov 2. Anpassa kontinuerligt skolornas upptagningsområden för effektivt utnyttjande av skollokalerna 3. Etablera en centralt placerad högstadieskola med profilspår med hela Malmö som upptagningsområde. Skolan bör erbjuda flera profiler än en 4. Öka satsningar att likställa mindre attraktiva skolor med övriga genom kommunikationsoch organisationsinsatser 5. Tilldela busskort till högstadieelever med skolgång utanför det egna skolupptagningsområdet 6. Nya skolor bör organiseras med årskurserna F-9, F-6 respektive 7-9. Flexibilitet kan förekomma p g a fysiska begränsningar och för att nå effektivt utnyttjande vid snabb elevtillväxt 7. Nya skolor ska organiseras för likställighet och ett ekonomiskt utnyttjande genom att: a. Bifogat lokalprogram ska tillämpas vid nybyggnation eller där det är möjligt vid större ombyggnation av skolorna b. Lokalprogrammet ska kompletteras med ett rumsprogram med teknisk och fast utrustning i respektive lokal c. Öka samarbetet med fastighetskontoret och stadsbyggnadskontoret så att tilldelade tomter motsvarar grundskolans behov d. Särskild bevakning på lösningar av grundskolebehoven i stadsdelar utan ny bostadsproduktion då elevantalet fortsätter att öka på grund av förtätning utan att nya skoltomter kan erbjudas Ansvariga Anders Malmquist, grundskoledirektör Bilagor: 1 Snabbenkät om skolornas lokalutbud/kapacitet 2 Lokalprogram för grundskoleförvaltningen 22 (22) Bilaga 1 Inventering av skolornas kapacitet under juni 2014 Skola Skolsalar/hemrum helklass mindre GruppBildsal Musiksal NO-sal Tekniksal rum helklass halvklass helklass halvklass helklass halvklass helklass halvklass Kombisal Övr specialsalar Särsk Särskola Tränings- Fritid uvgrupp skola Övrigt F åk1-3 åk4-6 klasser åk 7-9 särskola Tot elever 6 3 0 0 0 1 0 0 0 0 0 2 a) 3 1) 0 3 5 2 2 3 3 15 1 9 0 1 1 0 0 1 0 0 0 3 1) 1 0 0 0 ftgd 28 77 61 139 305 15 0 5 1 0 1 0 5 0 0 0 0 4 2) 1 1 0 0 0 0 0 0 20 565 Broskolan V 5 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 0 5 0 0 0 105 Bulltofta N 13 0 3 0 0 1 0 0 0 0 0 0 2 3) 0 0 0 4 0 1 3 8 0 270 Bäckagårdsskolan Ö 20 0 14 1 0 1 0 0 1 0 0 3 a) 3 4) 1 0 0 0 0 2 6 6 6 557 5) 0 0 0 3 0 3 12 8 0 560 2 0 0 3 0 3 7 4 305 0 0 0 0 0 3 3 3 425 0 0 0 4 0 3 6 6 0 Anneberg I Apelgård Ö 35 199 Augustenborg S Berga V Blankebäck S Dammfri I Djupadalsskolan V 20+6 1 3+6 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 Fridhemsskolan I 15 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Geijer V 19 0 3 0 0 1 0 0 0 0 0 0 3 Gullvik S 15 1 4 1 0 1 0 0 0 0 0 0 Hedmätaren V 5 0 5 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 Hermodsdal S 20 0 8 1 0 1 0 0 1 0 0 0 1 7) 0 0 0 0(5) Holma V 15 2 4 0 0 1 0 0 0 0 0 0 4 8) 0 0 0 0 Husie Ö 14 0 1 0 1 1 0 0 0 0 0 0 3 6) 0 0 0 Högaholm S 14 4 6 0 0 1 0 0 0 0 0 0 2 3) 0 0 Höja Ö 22 0 11 1 0 1 0 1 0 0 0 0 4 8) 3 Idrottsgrsk I 9 1 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 10) Johannes N 24 3 7 1 0 1 0 0 2 0 0 0 5 Karl Johan V 8 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 Karlshög N 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kirseberg N 21 7 6 1 0 0 1 2 0 0 0 0 9 Klagshamn V 8 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Kroksbäck V 20+3 4 9 1 1 0 2 2 0 0 0 0 4 Kryddgård Ö 17 1 6 0 0 1 0 0 1 0 0 (2) 3 Kulladal V 18 0 6 0 1 1 0 0 0 0 0 0 Kungshög S 15 1 6 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Lindeborg V 28 2 4 1 0 1 0 3 0 0 0 Lindängen S 20 0 8 1 0 1 0 1 0 0 0 0 0 Linné V 21 0 1 1 0 1 0 3 0 0 0 0 2 Lorensborg I 20 0 11 0 0 1 1 0 0 0 0 0 4 Mellanheden I 21 0 8 1 0 1 0 0 0 1 0 0 11 0 Monbijou N 11 (13) 0 0 0 6) 5 111 2 3 5 6 380 0 2 6 6 0 310 4 0 2 6 6 0 360 0 1 0 2 6 6 0 330 0 0 2 0 2 6 6 6 515 0 0 0 0 0 0 0 0 9 234 11) 3 0 0 3 0 3 7 7 6 440 12) 0 0 0 0 0 1b) 2 6 0 0 0 0 0 1 3 0 0 3 0 0 0 2 5 3 8 0 0 0 0 0 4 3 14) 0 0 0 2 0 2 6 6 9 430 1) 0 0 0 0 0 2 7 8 1 400 2 0 0 0 3 0 3 9 6 0 420 0 0 0 0 0 0 3 8 6 0 0 0 2 0 2 6 8 12 670 0 0 0 0 0 2 3 3 9 400 3) 3 0 0 0 0 0 0 6 13 450 27) 3 0 0 0 0 0 0 0 0 4 0 3 9 9 0 500 0 3 0 0 0 0 3 6 3 0 280 9 13) 15) 1a) 1c) 200 62 440 150 391 360 0 Mosaik Munkhätte S Mölletofta N 5 0 3 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 3 0 0 Möllevång I 20 1 14 1 0 1 0 0 2 0 0 0 3 0 0 0 0 0 (62) (140) (102) (114) 98 418 Nydala S 18 3 3 0 0 0 1 0 0 0 0 0 2 3) 0 0 0 4 0 4 9 9 0 425 Oxievång S 16 0 6 1 0 1 0 3 0 1 0 0 4) 0 2 0 0 0 0 0 0 13 350 Pilbäck V 19 0 13 1 0 1 0 2 0 0 0 0 2 3) 3 0 0 2 0 0 3 8 6 325 Ribersborg I 21 0 5 0 0 1 0 0 0 0 0 0 3 29) 0 0 0 7 bibl 3 10 7 Riseberga Ö 8 0 2 0 0 0 0 0 0 0 0 0 1 16) 0 0 0 5 0 2 6 0 0 184 Rosengård Ö 15 0 6 1 0 1 0 0 0 0 0 1 3 4) 0 0 0 2 0 2 7 6 0 350 Rönnen N 12 0 11 1 0 1 0 1 0 0 0 0 1 17) 0 0 0 0 0 3 9 300 Rörsjö N 18 1 4 0 0 1 0 0 0 0 0 1 b) 1 18) 1 0 0 0 0 3 10 5 8 0 2 0 1 1 0 2 0 0 0 (1) 4 19) 0 0 0 0 1 1d) 0 0 2 8 240 11 0 3 0 1 1 0 0 1 0 0 0 3 6) 0 0 0 10 0 2 5 4 0 250 450 Rosenholm S Rörsjö Zenith N Segevång N Sjöstads (Berga) V Slottsstaden I 21 1 4 1 0 0 1 0 3 0 0 0 3 4) 0 0 0 0 0 0 0 0 19 487 Sofielund I 20 3 10 1 1 1 0 1 0 0 0 0 2 3) 3 0 0 0 0 3 7 6 6 400 Sorgenfri I 22 4 5 1 0 1 0 0 1 0 1 0 3 20) 1 0 0 2 0 2 7 5 5 Stenkula I 25 7 15 1 0 1 0 1 0 0 0 0 5 28) 0 2 6 0 ftgd 3 7 5 6 Strand V 17 0 17 1 0 1 0 2 0 0 0 0 2 3) 3 0 0 2 0 0 6 9 6 460 Sundsbro V 10 0 9 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2 0 0 6 4 0 232 Söderkulla S 28 0 13 1 0 1 2 4 0 1 0 0 7 21) 0 0 0 0 0 3 9 9 12 840 Tingdamm S 23 0 13 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3 22) 0 0 0 4 0 4 9 8 0 465 Tygelsjö V 10+3 0 9+4 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 5) 0 0 0 1 0 4 9 0 0 285 Videdal Ö 23 0 12 1 0 1 0 4 0 0 0 0 0 1 3 3 2 2 6 7 10 605 Värner Rydén Ö 26 2 16 1 0 1 0 2 0 0 0 0 6 6 0 0 3 3 7 6 9 610 Västra N 10 0 4 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 1 0 0 0 bibl 1 6 4 Västra hamnen N 23 0 37 1 0 0 1 1 0 0 0 0 3 0 0 0 0 0 4 7 7 6 530 Ängsslätt V 23 5 11 0 1 0 1 0 0 0 0 0 0 0 7 0 10 0 3 17 0 0 470 6 1 0 0 1 1 0 0 0 0 0 0 1 18) 0 0 0 1 0 1 3 2 0 360 Örtagård Ö 14 4 4 0 1 1 0 0 1 0 0 0 5 25) 0 3 13 0 2 1f) 21 121 101 0 320 Österport N 20 5 16 1 0 1 0 0 0 0 0 0 4 26) 0 0 0 0 0 3 10 6 0 415 928 68 423 Ön V a) förskoleklass/fritidshem b) bild + txslöjd 1a) allaktivitetshus som använder olika lokaler i skolan 1b) Idrott, slöjd och musik på Berga 1c) fritidshem autism kommunövergripande, 2 rastrum, utställningsrum 1d) delar ytor med fritidsgården 1e) fritids för särskola 1f) LSS hemvist 23) 24) 1) Slöjd Idrott 2) Slöjd hemk(delas med Linné) 3) tx o träslöjd 4) tx o träslöjd, hemkunskap 5) Idrott 6) tx, träslöjd, idrott 7) hemkunskap 8)Idrott tx/träslöjd, datasal 9) tx, träslöjd, hemk, datasal 10) hemk i personalmatsalen 11)idrott2, tmslöjd 1, txslöjd 1, hemk 1 12) spec ped 13)tm slöjd 2, txslöjd 1, hemk 2, idrott 2, teorirum 2 14) slöjd 2, Hk 1, idrott 1 15)txslöjd 2, tmslöjd 2, hemk 2, idrott 2, datasal 1 16) liten verkstad 17) txslöjd 18) tmslöjd 19) tx+tmslöjd, idrott 2 20) hemkunskap1, idrott 2 21) hemkunskap, tx/tmslöjd, idrott 22) Idrott 1, tx + tmslöjd 23) tx slöjd 2, tmslöjd 2, hemk 2 1,5 1e) 0 430 4+3 240 230 24) slöjd 2, Hemk 1 25) Hemk 1, idrott 2, tmslöjd 1, Txslöjd 1 26) Hemk 1, tm slöjd 1, Tx slöjd 1, idrottshall 1 27) Tx, TM, Idrott, Förberedelseklass 28) Slöjd 2, idrott 2, hemk 1 Anneberg Apelgård Berga Broskolan Bulltofta Bäckagårdsskolan Djupadalsskolan Fridhemsskolan Geijer Gullvik Hedmätaren Hermodsdal Holma Husie Högaholm Höja Idrottsgrsk Johannes Karl Johan Karlshög Kirseberg Klagshamn Kroksbäck Kryddgård Kulladal Kungshög Lindeborg Lindängen Linné Lorensborg Mellanheden Monbijou Mölletofta Möllevång Nydala Oxievång Pilbäck Ribersborg Riseberga Rosengård Rönnen Rörsjö Rörsjö Zenith Segevång parantes efter ombyggn av fsklokaler Slottsstaden Sofielund Sorgenfri Stenkula Strand Sundsbro Söderkulla Tingdammsskolan Tygelsjö 22 Videdal Värner Rydén Västra Västra hamnen Ängsslätt Ön Örtagård Österport Lokalprogram för Malmö grundskolor Grundskoleförvaltningen Upprättad Datum: 2014-05-12 Version: 2.3 Ansvarig: Antaget av förvaltningsledningen 2014-05-13 rev 2014-09-09, 2014-10-13, 2014-12-10 Förvaltning: Grundskoleförvaltningen Enhet: Innehållsförteckning Lokalprogram för Malmö grundskolor .............................................1 Inledning .............................................................................................3 Programmets innehåll........................................................................3 Checklista vid utbyggnad och renovering av skollokaler ..............4 Lokalprogram för årskurs F – 9 skola, rev. 2014-05-12 ...................5 Lokalprogram för årskurs F – 6 skola, rev. 2014-05-12 ...................9 Lokalprogram för årskurs 7 – 9 skola, rev. 2014-05-12 ................. 12 Bilaga avseende särskilda undervisningsgrupper, särskola, autismgrupper e t c .......................................................................... 15 2 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor Inledning För att använda tydligare riktlinjer för lokalplanering i samband med byggnation av nya skolbyggnader eller vid större ombyggnader har ett enhetligt lokalprogram antagits av förvaltningsledningen 2014-05-20. Programmet revideras genom nytt beslut i förvaltningsledningen. Programmet bygger på hemvistgrund, d v s att undervisningslokaler för 3-4 klasser knyts samman med lärararbetsplatser. I exemplen nedan innehåller varje hemvist tre klasser. Möjlighet finns även för fyra klasser per hemvist där det anses mera ändamålsenligt. Utgångspunkten har varit att göra hemvisterna så lika som möjligt för att kunna använda lokalerna flexibelt utan hänsyn till årskurs dock har behoven för anpassade entréer, fritidsverksamhet och specialsalar i de tidigare årskurserna fått genomslag i programmet. Programmet har tagits fram i samarbete mellan grundskoleförvaltningen och förskoleförvaltningens avdelning för fysisk miljö. Programmets innehåll Tre exempelskolor redovisas i programmet, skolor med årskurserna F-9, F-6 och 7-9. Exempel 1 är en F-9 skola med 650 - 710 elever fördelat på 14-15 klasser F-6 och 12 klasser åk 7-9. Exempel 2 är en skola med förskoleklass t o m åk 6 med totalt 525 elever. Exempel 3 innehåller en skola för 600-710 elever i åk 7-9. Som komplement till exemplen ovan finns en bilaga att användas vid behov av lokaler för särkilda undervisningsgrupper. Då programmet används i samband med förändringar i befintliga skolor ska nedanstående checklista bifogas som en påminnelse om och bekräftelse på att hela lokalbehovet har analyserats. 3 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor Checklista vid utbyggnad och renovering av skollokaler I de fall byggnadsarbeten ska genomföras på skola ska checklistan fyllas i före beställning av arbetena som en avstämning att alla lokaler räcker till efter förändringen Frågor 1. Hur många klasser innehåller skolan idag? 2. Hur många elever går på skolan idag? 3. Hur många klasser blir det efter förändringen? 4. Hur många elever blir det efter förändringen? 5. Räcker matsalen till efter förändringen? Svar Kommentarer Ja Nej 1) 6. Är kökskapaciteten avstämd med skolmåltiden? Ja Nej 7. Räcker gymnastiksalen till efter förändringen? Ja Nej 8. Räcker bildsalen till efter förändringen? Ja Nej 9. Räcker musiksalen till efter förändringen? Ja Nej 10. Räcker NO salen till efter förändringen? Ja Nej 11. Räcker slöjdsalarna till efter förändringen? Ja Nej 12. Räcker hemkunskapssalen till efter förändringen? Ja Nej 13. Finns behov av lokaler för särskilda undervisningsgrupper eller andra gemensamma verksamheter exempelvis särskola, autismgrupper2) Räcker toaletterna till efter förändringen. Dagens riktlinje 15 barn/toalett Ja Nej Ja Nej Räcker utemiljön till efter förändringen enligt miljöförvaltningens riktlinje 15 kvm/barn Ja Nej 14. 15. 1)Riktlinjer för matsalen: 1,2 kvm per ätande + 25 kvm för serveringen. Över 300 barn – ytterligare 15 kvm för serveringen. 2) Kontrollera även med övriga utbildningsområden om det finns ett behov av särskilda undervisningsgrupper. Lokalerna utformas efter det aktuella behovet. 4 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor Lokalprogram för årskurs F – 9 skola, rev. 2014-12-10 organisation: (2 paralleller åk F-6 och 4 paralleller åk 7-9.Treklass-hemvister, 650-710 elever) Rumsfunktioner - entré m.m. typ av utrymme/funktion antal rum antal pers./rum Café, samvaroytor Bibliotek/media Studierum Arbetsplats bibl. Toalett RWC (reception) 1 1 1 1 1 1 SUMMA 6 65 60 6 2 1 1 kvm/rum totalt kvm samband 60 150 15 12 2 5 60 150 15 12 2 5 centralt i byggnaden, kopplat till bibliotek/media på bv centralt i byggnaden, kopplat till cafédelen på bv i anslutning till bibliotek i anslutning till bibliotek se skolexpedition 244 Rumsfunktioner - skolexpedition, elevvård, personal m m typ av utrymme/funktion Arbetsrum rektor Arbetsrum admin. Arkiv Mötesrum Samtalsrum Personalrum Vilrum Post / Kopiering Vaktmästeri Städförråd Varumottagning/förråd Toalett RWC Skolsköterska Vilrum RWC SYV Kurator Specialpedagog SUMMA antal rum antal pers./rum 2 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 1 22 41) 41) 16 6 40 1 2 1 1 4 1 1 41) 41) 41) kvm/rum totalt kvm samband 15 12 10 20 10 70 8 15 15 4 20 2 5 15 8 5 12 12 12 30 12 10 20 20 70 8 15 15 4 20 4 5 15 8 5 12 12 12 på bv, om tillräckligt utrymme finns. (Kan behövas fler vid större skolor) på bv, ett rum mot entrén som reception byggs enligt särskilt reglemente (stadsarkivet, kulturförvaltningen) vid admin. vid admin. vid admin. vilrum för personal vid admin. på bv i anslutning till adm och mot angöring lätt tillgängligt från kommunikationsytor, med utslagsvask på bv, mot angöring för administrationen för administrationen på bv, om tillräckligt utrymme finns i anslutning till rum för skolsköterska i anslutning till rum för skolsköterska på bv, om tillräckligt utrymme finns på bv, om tillräckligt utrymme finns på bv, om tillräckligt utrymme finns.(Kan behövas fler på större skolor) 297 5 Rumsfunktioner - per hemvist 6-12 år (F-6) typ av utrymme/funktion Groventré2) Kapprum Klassrum/basrum 6-12 år Grupprum Fritidshemslokaler "Uteförråd" för fritids Lärararbetsrum Förrådsutrymme för laddningsvagnar IT Toalett RWC/Personaltoalett Städförråd antal rum antal pers./rum 1 3 3 3 1 1 1 1 6 1 1 2) 32 12 25 10 1 1 kvm/rum totalt kvm samband 20 20 65 15 65 20 25 5 2 5 4 20 60 195 45 65 20 25 5 12 5 4 ev lokaler för särskild undervisningsgrupp SUMMA Antal hemvister: 1 per hemvist med möjlighet för avsköljn och tork av kläder I anslutning till entrén men uppdelat per klass hemklassrum i anslutning till klassrum/basrum men inte låst till resp rum utan tillgängl från olika håll i anslutning till klassrum/basrum 6-12 år kallförråd? Ett per skola i anslutning till klassrum/basrum grunt utrymme med plats för laddningsvagnar från tre basrum (riktlinje 1 toalett / 15 elever) i anslutning till övriga toaletter i anslutning till toaletter, lätt tillgängligt från kommunikationsytor enl individuell bedömning i varje enskilt fall enligt bilaga 22 5 456 2280 15 klasser F-6 Rumsfunktioner - per hemvist 13-15 år (7-9) typ av utrymme/funktion Klassrum/basrum 13-15 år Grupprum Lärararbetsrum Förrådsutrymme för laddningsvagnar IT Toalett RWC/Personaltoalett Kapprum Städförråd SUMMA Antal hemvister: antal rum antal pers./rum 2 2 1 1 6 1 3 1 17 4 32 12 10 1 1 kvm/rum totalt kvm samband 65 15 25 5 2 5 20 4 130 30 25 5 12 5 60 4 271 1084 OBS! 2 hemklassrum täcker 3 klasser pga schemaläggning i specialsalarna i anslutning till klassrum/basrum i anslutning till klassrum/basrum grunt utrymme med plats för laddningsvagnar från tre basrum. Särskilt elförsörjt och ventilerat (riktlinje 1 toalett / 15 elever) i anslutning till övriga toaletter kvm kan disponeras olika i anslutning till toaletter, lätt tillgängligt från kommunikationsytor 12 klasser 7-9 6 Rumsfunktioner - specialsalar. Skola med upp till 600-650 elever typ av utrymme/funktion NO-sal Förråd, kemikalier, fysik, prep Hemkunskapssal Textilslöjd Trä- och metallslöjd Förråd, textilslöjd Förråd, trä- och metallslöjd Ateljé/bildsal Förråd bildsal Städförråd Musiksal Övningsrum Förråd, musik 3) Matsal/samlingssal Förråd 4) Tillagningskök SUMMA antal rum antal pers./rum 2 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 32 16 20 20 32 32 6 230 kvm/rum totalt kvm samband 65 20 70 70 80 10 10 65 10 4 65 15 10 315 10 150 17 130 20 70 70 80 10 10 65 10 4 65 15 10 315 10 150 mellan NO-salarna m dragskåp och låst kemikalieförråd inkl förvaring (separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen (separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen (separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen (separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen (separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen lätt tillgängligt från kommunikationsytor med utslagsvask på bv, kopplat till matsal i anslutning till musiksal i anslutning till musiksal på bv (med tre matlag upp till 700 elever; 280 kvm vid 600 elever) Gärna litet utfällbart podium i anslutning till matsal/samlingssal mathantering utreds mht till övrig kapacitet i närområdet. Köket beslutas av Skolrestauranger, Serviceförvaltn 1034 Idrott och hälsa typ av utrymme/funktion Sporthall/ gymnastikhall Förråd Redskap Förråd Städförråd Aktivitetsrum Omklädningsrum damer, med dusch x 3 Omklädningsrum herrar, med dusch x 3 RWC Omklädningsrum enskilda RWC med dusch Lärararbetsrum Omklädning lärare RWC med dusch antal rum antal pers./rum 1 1 2 1 1 1 2 2 4 2 2 1 2 1 15 4 1 1 Summa SUMMA NTA Kvm NTA/elev 7 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor kvm/rum totalt kvm samband 448 20 35 20 4 40 30 30 4 8 5 15 6 5 448 20 70 20 4 40 60 60 16 16 10 15 12 5 gymnastikhall 16x28 delbar koppling till hallen koppling till hallen nåbart både utifrån och inifrån i entréhallen dans rörelse träning avser personalen 796 m 2 8,82 m 2 5 735 8,08 vid 30 klasser i åk 7-9 Utomhusyta för idrott m m Bollplan, 20x40 m 1 Friidrott, 100 m löparbana, hoppgrop m.m. 1 Allmän vistelseyta år 6-12 Allmän vistelseyta år 13-15 375 300 800 800 470 470 15 5625 a) 15 4500 a) c a 120 m + förlängning i ländhoppsgrop 7x2,5m 1) i samband med mindre sammanträden 2) Ytan för entré och kapprum kan kombineras i olika alternativ 3) Matsal dimensioneras efter antal elever enligt min 1,2 kvm/ätande+ 25 kvm servering + 15 kvm vid mera än 300 elever. Olika antal matlag ger olika behov 4) Kök dimensioneras i samråd med skolmåltiden efter antal elever och typ av kök a) enligt miljöförvaltningens riktlinjer 8 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor Lokalprogram för årskurs F – 6 skola, rev. 2014-05-12 organisation: (3 paralleller åk F-6. Treklass-hemvister. 525 elever ) Rumsfunktioner - entré m.m. typ av utrymme/funktion antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband Bibliotek/media 90-130 Studierum Arbetsplats bibl. Toalett RWC (reception) 1 1 1 1 1 SUMMA 5 60 6 2 1 1 150 15 12 2 5 150 15 12 2 5 centralt i byggnaden, i anslutning till bibliotek i anslutning till bibliotek se skolexpedition 184 184 Rumsfunktioner - skolexpedition, elevvård, personal m m typ av utrymme/funktion Arbetsrum rektor Arbetsrum admin. Arkiv Mötesrum Samtalsrum Personalrum Vilrum Post / Kopiering Vaktmästeri Varumottagning/förråd Städförråd Toalett RWC Skolsköterska Vilrum RWC Kurator Specialpedagog SUMMA antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband 2 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 2 1 1 1 1 1 1 41) 41) 16 6 40 1 2 1 1 4 1 1 41) 41) 21 9 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor 15 12 10 20 10 70 8 15 15 20 4 2 5 15 8 5 12 12 30 12 10 20 20 70 8 15 15 20 4 4 5 15 8 5 12 12 285 på bv, om tillräckligt utrymme finns på bv, ett rum mot entrén som reception byggs enligt särskilt reglemente (stadsarkivet, kulturförvaltningen) vid admin. vid admin. vid admin. vilrum för personal vid admin. på bv i anslutning till adm och mot angöring på bv, mot angöring lätt tillgängligt från kommunikationsytor, med utslagsvask för administrationen för administrationen på bv, om tillräckligt utrymme finns i anslutning till rum för skolsköterska i anslutning till rum för skolsköterska på bv, om tillräckligt utrymme finns på bv, om tillräckligt utrymme finns Rumsfunktioner - per hemvist 6-12 år (F-6) typ av utrymme/funktion 2) antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband Groventré Kapprum Klassrum/basrum 6-12 år Grupprum Fritidshemslokaler "Uteförråd" för fritids Lärararbetsrum Förrådsutrymme för laddningsvagnar IT Toalett RWC/Personaltoalett Städförråd SUMMA Antal hemvister: 1 3 3 3 1 1 1 1 6 1 1 32 12 25 10 1 1 20 20 65 15 65 20 25 5 2 5 4 22 7 20 60 195 45 65 20 25 5 12 5 4 456 3192 1 per hemvist med möjlighet för avsköljn och tork av kläder I anslutning till entrén men uppdelat per klass hemklassrum i anslutning till klassrum/basrum men gärna tillgängligt från olika håll i anslutning till klassrum/basrum 6-12 år kallförråd? Ett per skola i anslutning till klassrum/basrum grunt utrymme med plats för laddningsvagnar från tre basrum (riktlinje 1 toalett / 15 elever) i anslutning till övriga toaletter i anslutning till toaletter, lätt tillgängligt från kommunikationsytor. Med utslagsvask 21 klasser F-6 Specialsalar vid enbart F-6 klasser upp till 600 - 650 elever Rumsfunktioner - specialsalar typ av utrymme/funktion Kombisal NO/teknik/ bild/ateljé Förråd Hemkunskapssal Textilslöjd Trä- och metallslöjd Förråd, textilslöjd Förråd, trä- och metallslöjd Städförråd Musiksal Förråd, musik Matsal/samlingssal Förråd 4) Tillagningskök SUMMA 3) antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 32 1 1 1 175 16 20 20 32 13 10 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor 65 10 50 70 80 10 10 4 65 10 65 10 50 70 80 10 10 4 65 10 250 10 130 250 10 130 764 i anslutning till kombisalen tre köksinredningar, förenklat utförande (separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen (separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen (separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen (separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen lätt tillgängligt från kommunikationsytor med utslagsvask på bv, gärna kopplat till matsal i anslutning till musiksal på bv (525 elever med tre matlag; 280 kvm vid 600 elever) i anslutning till matsal/samlingssal mathantering utreds med skolrestauranger, serviceförvaltn mht övrig kapacitet i närområdet Idrott och hälsa typ av utrymme/funktion Sporthall/ gymnastikhall Förråd Redskap Förråd Städförråd Aktivitetsrum Omklädningsrum damer, m dusch x 3 Omklädningsrum herrar, m dusch x 3 RWC Omklädningsrum enskilda RWC med dusch Lärararbetsrum Omklädning lärare RWC med dusch antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband 1 1 2 1 1 1 2 2 4 2 2 1 2 1 4 1 1 448 20 35 20 4 40 30 30 4 8 5 15 6 5 Summa 448 20 70 20 4 40 60 60 16 16 10 15 12 5 ( gymnastikhall 16x28) delbar koppling till hallen koppling till hallen Omfattning av behovet oklar nåbart utifrån i entréhallen dans rörelse träning vid respektive omklädningsrum avser personalen 796 SUMMA NTA Kvm NTA/elev 5 221 m2 9,94 m2 Utomhusyta för idrott m m 1 Bollplan, 20x40 m Friidrott, 100 m löparbana, hoppgrop m.m. 1 Allmän vistelseyta år 6-12 Allmän vistelseyta år 13-15 525 800 470 800 470 15 15 7875 0 1) i samband med mindre sammanträden 2) Ytan för entré och kapprum kan kombineras i olika alternativ 3) Matsal dimensioneras efter antal elever enligt min 1,2 kvm/ätande + 25 kvm servering + 15 kvm vid mera än 300 elever 4) Kök dimensioneras i samråd med skolmåltiden efter antal elever och typ av kök a) enligt miljöförvaltningens riktlinjer 11 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor c a 120 m + förlängning i ländhoppsgrop 7x2,5m a) a) Lokalprogram för årskurs 7 – 9 skola, rev. 2014-05-12 organisation: (8 paralleller åk 7-9. Treklass-hemvister innebär 600-710 elever) Rumsfunktioner - entré m.m. typ av utrymme/funktion Café, samvaroytor Bibliotek/media 90-130 Studierum Arbetsplats bibl. Toalett RWC (reception) SUMMA antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm 1 65 60 60 1 60 150 150 1 6 15 15 1 2 12 12 1 1 2 2 1 1 5 5 samband centralt i byggnaden, kopplat till bibliotek/media på bv centralt i byggnaden, kopplat till cafédelen på bv i anslutning till bibliotek i anslutning till bibliotek se skolexpedition 6 244 244 Rumsfunktioner - skolexpedition, elevvård, personal m m typ av utrymme/funktion Arbetsrum rektor Arbetsrum admin. Arkiv Mötesrum Samtalsrum Personalrum Vilrum Post / Kopiering Vaktmästeri Varumottagning/förråd Städförråd Toalett RWC Skolsköterska Vilrum RWC SYV Kurator Specialpedagog SUMMA antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm 2 15 30 41) 1) 1 12 12 4 1 10 10 1 16 20 20 2 6 10 20 1 40 70 70 1 1 8 8 1 15 15 1 2 15 15 1 20 20 1 4 4 2 1 2 4 1 1 5 5 1 4 15 15 1 1 8 8 1 1 5 5 1) 1 12 12 4 1 12 12 41) 1) 1 12 12 4 22 297 12 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor samband på bv, om tillräckligt utrymme finns. Kan behöva kompletteras vid större skolor på bv, ett rum mot entrén som reception byggs enligt särskilt reglemente(stadsarkivet, kulturförvalningen) vid admin. vid admin. vid admin. vilrum för personal vid admin. på bv i anslutning till adm och mot angöring på bv, mot angöring lätt tillgängligt från kommunikationsytor, med utslagsvask för administrationen för administrationen på bv, om tillräckligt utrymme finns i anslutning till rum för skolsköterska i anslutning till rum för skolsköterska på bv, om tillräckligt utrymme finns på bv, om tillräckligt utrymme finns på bv, om tillräckligt utrymme finns. Kan behöva kompletteras vid större skolor Rumsfunktioner - per hemvist 13-15 år (7-9) Räknat på 25 elever per klass typ av utrymme/funktion antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm Klassrum/basrum 13-15 år 2 32 65 130 Grupprum 2 12 15 30 Lärararbetsrum 1 10 25 25 Förrådsutrymme för laddningsvagnar IT 1 5 5 Toalett 6 1 2 12 RWC/Personaltoalett 1 1 5 5 Kapprum 3 20 60 Städförråd 1 4 4 SUMMA 17 271 Antal hemvister: 8 2168 samband OBS! 2 hemklassrum täcker 3 klasser pga schemaläggning i specialsalarna i anslutning till klassrum/basrum i anslutning till klassrum/basrum grunt utrymme med plats för laddningsvagnar från tre basrum. Särskilt elförsörjt och ventilerat (riktlinje 1 toalett / 15 elever) i anslutning till övriga toaletter kvm kan disponeras olika i anslutning till toaletter, lätt tillgängligt från kommunikationsytor 24 klasser 7-9 Rumsfunktioner - specialsalar. Skola med upp till 600-650 elever typ av utrymme/funktion NO-sal Förråd, kemikalier, fysik, prep Hemkunskapssal Textilslöjd Trä- och metallslöjd Förråd, textilslöjd Förråd, trä- och metallslöjd Ateljé/bildsal Förråd bildsal Städförråd Musiksal Övningsrum Förråd, musik Matsal/samlingssal 3) Förråd Tillagningskök4) SUMMA antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm 2 32 65 130 1 20 20 1 16 70 70 1 16 70 70 1 20 80 80 1 10 10 1 10 10 1 32 65 65 1 10 10 1 5 5 1 32 65 65 1 6 15 15 1 10 10 1 215 300 300 1 10 10 1 150 150 17 13 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor 1020 samband mellan NO-salarna m dragskåp och låst kemikalieförråd inkl förvaring (separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen (separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen (separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen (separat del i byggnaden,) bv praktiskt estetiska ämnen (separat del i byggnaden), bv praktiskt estetiska ämnen lätt tillgängligt från kommunikationsytor, med utslagsvask på bv, ev kopplat till matsal i anslutning till musiksal i anslutning till musiksal på bv (med tre matlag upp till 650 elever; 280 kvm vid 600 elever) 1) i anslutning till matsal/samlingssal mathantering utreds med skolrestauranger, serviceförvaltn mht övrig kapacitet i närområdet Idrott och hälsa typ av utrymme/funktion Sporthall/ gymnastikhall 5) Förråd Redskap Förråd Städförråd Aktivitetsrum Omklädningsrum damer, m dusch x 3 Omklädningsrum herrar, m dusch x 3 RWC Omklädningsrum enskilda RWC med dusch Lärararbetsrum Omklädning lärare RWC med dusch antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband 1 1 2 1 1 1 2 2 4 2 2 1 2 1 4 1 1 448 20 35 20 4 40 30 30 4 8 5 15 6 5 Summa (gymnastikhall 16x28) delbar koppling till hallen koppling till hallen Nåbart utifrån i entréhallen dans rörelse träning avser personalen 796 SUMMA NTA m2 4 525 7,54 Kvm NTA/elev Utomhusyta för idrott m m antal 1 Bollplan, 20x40 m Friidrott, 100 m löparbana, hoppgrop m.m.1 Allmän vistelseyta år 6-12 Allmän vistelseyta år 13-15 448 20 70 20 4 40 60 60 16 16 10 15 12 5 0 650 800 470 Yta 800 470 15 15 0 9 750 2 m 6,37 vid 30 klasser c a 120 m + förlängning i ländhoppsgrop 7x2,5m a) a) 1) i samband med mindre sammanträden 3) Matsal dimensioneras efter antal elever enligt min 1,2 kvm/ätande + 25 kvm servering + 15 kvm vid mera än 300 elever 4) Kök dimensioneras i samråd med skolmåltiden efter antal elever och typ av kök a) enligt miljöförvaltningens riktlinjer 14 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor Bilaga avseende särskilda undervisningsgrupper, särskola, autismgrupper e t c Rumsfunktioner - särskilda undervisningsgrupper typ av utrymme/funktion antal rum antal pers./rum kvm/rum totalt kvm samband 0 0 0 Kapprum Klassrum/basrum Klassrum/basrum Grupprum Fritidshemslokaler "Uteförråd" för fritids 12 65 15 0 0 0 i anslutning till klassrum/basrum, gärna tillgängl från olika håll/rum Förrådsutrymme för laddningsvagnar IT Toalett RWC/Personaltoalett Städförråd 5 2 2 4 0 0 0 0 grunt utrymme med plats för laddningsvagnar SUMMA 0 0 Bilagan används vid behov i det specifika objektet av särskilda undervisningslokaler. Alla värden anpassas till det specifika behovet. 15 │ Grundskoleförvaltningen │ Lokalprogram för Malmö grundskolor hemklassrum hemklassrum i anslutning till klassrum/basrum kallförråd inkl dusch med möjlighet att använda duschbår i anslutning till toaletter, lätt tillgängligt från kommunikationsytor
© Copyright 2024