Läs senaste numret av tidningen här

Nummer 11
Guldjobb som trainee i Papuas
GULDGRUVA
Ny industriell
REVOLUTION
ÄR HÄR
NY STADSDEL
vid kajkanten i Helsingborg
Foto: Hans Berggren
Digital
revolution
Ansvarig utgivare
Anna Ullenvik
Redaktion
Anna Ullenvik, Susanne Hamne,
Sofia Franzén
Produktion
Det, Box 15416, 104 65 Stockholm
08-556 091 90, www.detsthlm.se
AD
Marianne Heed Miskar
Omslagsfoto
Midroc
Skribent
Sofia Franzén
Repro/tryck
Bildrepro Stockholm AB
Kontakt
Midroc Europe
Box 3002, 169 03 Solna
Tel: 010-470 70 00
info@midroc.se
www.midroc.se
Utgivning
November 2015
Hela vårt samhälle och svensk industri är mitt uppe i en stor förändring.
Vi går mot en allt mer uppkopplad värld, och teknikutvecklingen går
rasande fort. Många pratar idag om att svensk industri står inför en
digital revolution. I Tyskland har man myntat begreppet Industri
4.0 och menar att vi nu är mitt uppe i den fjärde industriella revolutionen. Det här innebär både stora utmaningar och stora möjligheter för oss som är verksamma i svenskt näringsliv. Vi har
pratat med Johan Stahre, forskare på Chalmers, och diskuterat
möjligheterna. Är svenska företag attraktiva nog för att klara
den hårdnande konkurrensen om kunder och kompetens?
Och är vi digitalt redo att hänga med i dessa förändringar?
Vi inleder det här numret av Linq med en längre artikel om den
spännande utvecklingen som står för dörren.
Inom Midroc arbetar vi på många sätt med olika digitala lösningar.
I dag är digitala lösningar självklara arbetsverktyg i gemensamma projekt
tillsammans med kunder och i våra interna molnlösningar och nätverk.
Ofta är det en del av själva produkten, som när Midroc Automation
levererar högteknologiska lösningar för process- och tågstyrning till
gigantiska gruvprojekt som Freeport-McMoRan Copper & Gold Incs
guld- och koppargruva på Papua i Indonesien. Eller i mindre skala, som
när Midroc Electro hjälpte Textilia att sänka sin energiförbrukning rejält
genom system för fastighetsautomation.
Nu när utvecklingen går mot allt fler uppkopplade enheter, smartare
fabriker och ökad automatisering kommer säkert mycket i våra arbetssätt
att förändras och vi kommer att möta nya utmaningar. Kompetens spelar
en nyckelroll i hur väl svenska företag kommer klara den globala konkurrensen. Vi behöver få unga att lockas av de nya industrijobben, som blir
alltmer tekniskt avancerade. För oss på Midroc är det viktigt att visa hur
spännande det kan vara att arbeta som ingenjör. Vår satsning Automation
Challenge gör just det, och har blivit en succé. Läs artikeln på sidan 24
som handlar om unga blivande ingenjörer och Automation Challenge.
På Midroc är vi övertygade om att samarbete är nyckeln till framgång.
Nya förutsättningar som en digital revolution gör att samarbete blir allt
viktigare – med kunder, leverantörer och i arbetsgrupper. På Midroc
arbetar vi just nu med att förstärka vårt samarbete mellan våra bolag
och verka som ett enat Midroc mot utvalda kunder inom industrin.
Vår koncernchef Christer Wikström ger dig en bra beskrivning av just
detta på sidan 7. Together to get there helt enkelt.
Trevlig läsning!
Anna Ullenvik
Kommunikation, Midroc Europe
2
Innehåll:
TRAINEER PÅ PLATS I GRASBERGGRUVAN
Tre unga ingenjörer från Indonesien har under året varit i Sverige för att få
utbildning i Midroc Automations avancerade styrsystem för förarlösa tåg.
Nu är de på plats på Papua i Indonesien och arbetar för Midroc Automations
indonesiska bolag i världens mest högteknologiska gruva.
STOR SANERING SKA SKAPA NYTT FRITIDSOMRÅDE
Ett femtio hektar stort område vackert beläget invid Skellefteälven har stått
oanvänt i många år på grund av stora markföroreningar. Nu ska området
saneras och kunna utnyttjas av allmänheten.
SAMARBETE SOM GER GEMENSAMMA FRAMGÅNGAR
Öppenhet, tät kontakt och ett målmedvetet arbete för att ständigt förbättra
både slutprodukten och arbetssätt har gett Moramast och Alucrom vind
i seglen.
LÄTTARE ATT HITTA LADDSTOLPE
Midroc Electro och nya elbilsladdningstjänsten Laddkoll har inlett ett samarbete för att öka tillgängligheten av laddstolpar runt om i Sverige. På så sätt
vill företagen bidra till en kommande övergång av den svenska bilflottan från
fossila bilar till elektriska och bidra till en bättre framtid.
MODERN FÖRETAGSMILJÖ SKAPAR GEMENSKAP
Absolut hetast inom kontorslokaler just nu är aktivitetsbaserade arbetsplatser.
Alltså lokaler anpassade för flera olika arbetsuppgifter där man inte har sin
fasta plats, utan tar sin dator och slår sig ner där det för stunden passar bäst.
Nu har Midroc Property Development skapat ett aktivitetsbaserat kontor
även för enmans- och fåmansföretag – mitt i händelsernas centrum i World
Trade Center i Västra Hamnen i Malmö.
LEGOBYGGE SKA LOCKA FLER UNGA TILL INGENJÖRSYRKET
För att bredda sin rekryteringsbas vill Midroc Automation öka intresset
bland unga för ingenjörsyrket och för matematik. Därför anordnade bolaget
i våras Midroc Automation Challenge, där gymnasieungdomar tävlar i att
konstruera, programmera och framföra minirobotar av lego.
BROAR BIDROG TILL FLYGANDE START FÖR
ALUCROM I FINLAND
Trots den tuffa ekonomiska situationen i Finland har Alucroms etablering
snabbt fått fart. Under sommaren utfördes en komplett ommålning av
bron Suvantosilta, en av Finlands största broar nära den ryska gränsen.
8
12
15
19
20
24
28
3
VIRTUELL
OCH
SMART
TEKNIK
revolutionerar
industrin
4
Foto: Istock
Smarta, uppkopplade fabriker där maskiner kommunicerar med varandra ska nyindustrialisera
västvärlden. ”Sakernas internet” kliver in i industrin – och den fjärde industriella revolutionen
är här. Nu gäller det att hänga med.
I slutet på 1700-talet lade ångmaskinen
grunden för den industriella revolutionen.
På 1900-talet gav elektriciteten den andra
industriella revolutionen och på 70-talet
förändrade elektroniken och datorerna
återigen industrin. Nu menar många att
den fjärde industriella revolutionen är
här – och nu är det internet som spelar
huvudrollen.
Intelligens och handlingskraft flyttas
från centrala datorer ända ut till enskilda
maskiner och produkter på fabriksgolvet.
– Varje pryl kommer att kunna ha viss
egen intelligens och vi får produktionssystem som kan agera ganska självständigt, säger Johan Stahre. Han är
professor i produktionssystem på
Chalmers Tekniska Högskola i Göteborg
och forskar om produktion, automation
och mänskliga faktorer.
Flera faktorer driver på utvecklingen
mot allt smartare fabriker. Kortare produktlivscykler, efterfrågan på individualiserade och kundanpassade produkter,
bristen på arbetskraft inom industrin,
hotande klimatförändringar och en allt
tuffare kostnadspress bland annat.
I Tyskland har regeringen och näringslivet de senaste åren satsat miljarder
på forskning, utveckling och en strategi
för digital omställning som kallas för
Industrie 4.0.
Visionen är smarta fabriker där maskiner och produkter kommunicerar med
varandra och själva organiserar
sitt arbete. I de tyska framtidsfabrikerna så styr varje maskin
sina processer och sitt underhåll, och produkten är tankad
med information som talar om
hur, och till vem den ska tillverkas. Helst ska hela leverantörsskedjan vara smart och
uppkopplad.
obegränsade möjligheter till unika IPadresser i IPv6 – till skillnad från den förra
standarden IPv4 som var begränsat till
4,2 miljarder unika adresser.
– Det är viktigt att vi använder tekniken
på ett bra sätt. Det kommer nya användningsområden för internet varje dag, men
att tekniken utvecklas innebär inte alltid
att behovet finns. Utvecklingen sker i ett
antal steg. Jämför med 3D-skrivartekniken, den har funnits i 20 år,
men det är först nu som den har fått
stor spridning, säger Johan Stahre.
Stor samhällsförändring
Hela vårt samhälle står inför en stor förändring när allt fler prylar kopplas till
internet i en rasande fart. För ett antal
år sedan gick Ericsson ut med en vision
om 50 miljarder uppkopplade enheter
år 2020. Men John Chambers, vd för
Cisco, världens största tillverkare av
dataroutrar, tror på betydligt fler.
– Personligen tror jag på 500 miljarder
uppkopplade prylar långt före nästa
decenniums slut, sa han på Mobile World
Congress i Barcelona förra året.
Solkart är i alla fall att antalet kommer
att öka. Mycket. Idag finns i princip helt
Sveriges välstånd, med uppemot en
miljon anställda i industrin och industrinära tjänster. Andra länder har gått före
för att skapa bästa möjliga förutsättningar
för sin egen industri att hantera digitaliseringen. Nu krävs det åtgärder även för
att Sverige ska behålla sin ledande
position, digitala konkurrenskraft och
utnyttja digitaliseringens möjligheter.
Här behövs en färdplan, samverkan och
ett tydligt ledarskap, säger närings- och
innovationsminister, Mikael Damberg.
Även Wallenbergsstiftelsen meddelade
i våras att de satsar 1,8 miljarder på forskning kring industri 4.0, och på Chalmers
invigdes i våras en laborations- och
demonstrationsanläggning för nästa
generations produktionssystem.
Nödvändigt för konkurrenskraften
Att det nu satsas rejält på området är
bra – och på tiden menar Johan Stahre
som är biträdande programchef för innovationsprogrammet Produktion2030.
”Det är väldigt viktigt
att vi och Europa är
på tårna nu”
Sverige satsar på
nyindustrialisering
Den ökade digitaliseringen och
automatiseringen ger möjligheter
till effektivare produktion och nya
affärsmodeller. Men det innebär
också stora investeringskostnader och
ett ökat kompetensbehov. Det är en stor
utmaning för svensk industri, och hur vi
klarar omställningen är avgörande för
Sveriges konkurrenskraft.
Regeringen vill nu vässa industrins
digitaliseringsarbete och avsätter 50
miljoner kronor för en nyindustrialiseringsstrategi. I arbetet med strategin
kommer bland andra de strategiska innovationsprogrammen Processindustriell IT
och Automation, Produktion2030 samt
Internet of Things att ingå.
– Industrin är en förutsättning för
”Varje pryl kommer
att kunna ha en viss
egen intelligens”
– Vi måste satsa för att hänga med.
Det är klart att man kan arbeta med traditionella effektiviseringsåtgärder som till
exempel Lean, men förr eller senare når
man en punkt där det måste till ett rejält
tekniklyft.
I Sverige är vi bra på samarbete mellan
akademi, näringsliv och det offentliga
menar Johan Stahre.
– Det är helt klart en konkurrensfördel.
Det är väldigt viktigt att vi och Europa är
på tårna nu, annars ligger vi nog risigt till.
I USA pågår stora ambitiösa satsningar
för att återta industriproduktion genom
bland annat Industrial Internet of Things,
något som motsvarar begreppet Industrie
4.0. Sydkorea har som mål att ha 10 000
smarta fabriker på plats 2020, och Indien
har som målsättning att fortbilda 300–400
miljoner människor fram till 2022.
Tillgång till välutbildade människor
blir avgörande. Framtidens produktionssystem kommer att vara komplexa och
det kommer att krävas nya sätt att
arbeta tillsammans människor emellan –
och mellan människor, tekniska system
och robotar. För hur smarta de digitala
produktionssystemen än är, så är vi
människor än så länge bättre på att
hantera komplicerade situationer med
kreativa lösningar.
– När något händer som inte automationsutvecklaren kunnat förutse så
behövs människan för att lösa problemen, säger Johan Stahre.
Profetior om att utvecklingen skulle
utplåna massor av yrken ger han därför
inte mycket för.
– Det finns de som säger att 50 % av yrkena kommer att försvinna genom digtali5
sering och automatisering. Men yrken försvinner inte, däremot kommer arbetsuppgifter att förändras, precis som de alltid gjort.
– Historiskt har det pågått liknande debatter många gånger, senast på 1960- och
1980-talen, men de kanske återkommer lite
oftare nu och man blandar ihop siffrorna.
Jämför till exempel med antalet sysselsatta
inom jordbruket. Där minskade antalet
anställda från 90 % till 3 % av befolkningen
under 200 år. Men då har man ju inte räknat
in alla nya jobb som tidigare utfördes av
bönder – som till exempel ICA-Stigs. I stället för att bruka jorden själva arbetar vi i
butiker, som leverantörer, i förpackningsindustrin eller inom marknadsföring. På samma sätt räknar man inte nya typer av industritjänstejobb.
Johan Stahre, biträdande programchef för innovationsprogrammet Produktion2030, samt professor i
produktionssystem på Chalmers Tekniska Högskola.
Viktigt att höja industriyrkens status
I visionen för Produktion2030 står bland
annat ”År 2030 har arbete inom svensk produktionsindustri hög status och är ett att-
raktivt utbildnings- och yrkesval för unga
och för förvärvsarbetande som kan vidareutveckla sig.”
Johan Stahre menar att hur väl Sverige
kommer att stå sig i konkurrensen till stor
del beror på om vi lyckas få fler ungdomar
att intressera sig för tekniska utbildningar
och jobb inom industrin.
– Industrin är en jättehäftig arbetsplats!
Tänk om ännu fler smarta, unga hjärnor
förstod hur spännande och utmanande det
faktiskt är att vara industri-ingenjör! Vi har
så många duktiga spelutvecklare i Sverige,
men att utveckla spel för virtuella världar är
förhållandevis enkelt jämfört med mycket
av den programvaruutveckling som krävs
för att styra verkliga fabriker och processanläggningar.
– Jag är väldigt optimistisk, kan vi fortsätta att vara lika innovativa och utveckla
sätt som människor kan utnyttja digitalisering och automation på så står vi oss bra i
framtidens konkurrens.
HALLÅ
DÄR...
...Marina Vangstad
Hur arbetar ni för att uppnå det?
– För vår del handlar mycket av arbetet om
att ta reda på vilka behov våra kunder har,
lära oss mer om vad vi kan hjälpa till med.
Vad pratar våra kunder om? Vilka utmaningar har de, och vad kan vi bidra med?
Ju bättre vi lär känna våra kunder och deras
behov, desto bättre kan vi bli på att rikta
och sprida relevant innehåll till rätt person
via rätt kanal. Det kan ju vara en digital
6
kanal, men det kan också vara till exempel
ett tryckt media eller en mötesplats. Det
centrala är att våra kunder, och potentiella
kunder, ska kunna hitta information och
inspiration som är till hjälp i deras vardag
och deras beslut. Drömscenariot är att vi
lyckas skapa en digital mötesplats som
våra kunder besöker regelbundet för att få
matnyttig information och intressant läsning, samtidigt som vi även kan nå dem,
där de är, till exempel när de googlar.
Vad har ni tänkt er för innehåll?
– Vi vill komma närmare våra målgruppers
vardag och erbjuda innehåll som våra
kunder har nytta av. Tanken är att vi i text,
bild och film ska dela med oss av våra
expertkunskaper. Det kan vara branschnyheter, tips, bloggar och lärdomar från
olika projekt till exempel.
Vad hoppas ni uppnå med
satsningen?
– Vi tror att om vi tar fram innehåll och artiklar som är betydelsefulla i kundens ögon,
så ökar det förtroendet för oss, och kunderna ser att Midroc är en proffsig leverantör som förstår sina kunders problem. Som
varumärke har Midroc också en utmaning
att bli mer synliga och mer välkända. Och
via till exempel en Google-sökning har vi en
chans att både visa vår bredd och komma
upp på radarn för någon som innan inte
känt till oss.
Foto: Hans Berg gren
Du deltar just nu i ett projekt inom
Midroc där ni arbetar med att utveckla
er digitala kommunikation.
Varför gör ni det?
– Vi blir alla allt mer digitala i det vi gör.
Bland annat söker vi på information över
internet kring sådant vi tänkt köpa eller
göra, för att underlätta vårt beslut. Det finns
statistik som säger att 60 % av B2B-köpare
idag gör sin informationsinsamling själva på
nätet, innan de startar sin köpprocess.
Trots allt större informationsmängd och
”brus” har vi allt högre förväntningar på att
vi ska få relevanta träffar när vi googlar och
att vi snabbt ska kunna ta del av just den
information som vi är ute efter. Detta ställer
krav på alla företag som vill hjälpa sina
kunder att hitta relevant innehåll. Vi som
jobbar med kommunikation och marknadsföring behöver börja arbeta på nya sätt,
som komplement till de gamla. Både för att
kunna hjälpa våra kunder i processen och
för att vi ska nå ut med Midroc som tänkbar
leverantör.
Marina Vangstad, kommunikationschef, Midroc Europe
Är de branscher Midroc verkar
i digitalt mogna?
– Ja, det tror vi, även om våra branscher
generellt anses vara lite konservativa. Det
händer mycket nu när allt fler människor är
uppkopplade och industrin blir alltmer
digitaliserad. Vi ligger långt fram med att
till exempel ha molnbaserade IT-lösningar
inom Midroc, både som arbetsverktyg i
projekt tillsammans med våra kunder och
interna verktyg för kommunikation och
kunskapsdelning. Vi vill bli föregångare
även i vår externa kommunikation.
Industrikunder
utvecklar Midrocs erbjudande
Midroc fördjupar nu sitt samarbete med några kunder genom att utifrån kundernas
behov, se bortom de olika Midrocbolagens organisationsstruktur.
– Vi går från att vara en leverantör till att vara en strategisk samarbetspartner,
säger Christer Wikström.
Definierar strategiska mål
Avtalen mellan kunden och de separata
Midrocbolagen finns kvar. Men på toppen
läggs ett strategiskt samarbetsavtal.
– Tillsammans med kunden definierar vi
våra långsiktiga mål, vad vårt samarbete
ska syfta till. Vi förbinder oss att vi ska
jobba på ett effektivt och bra sätt, och lyfter
upp vad som ska vara vår nyckelfråga.
Vi kommer att i detalj styra upp vårt sätt
att arbeta i kundernas anläggningar för att
optimera arbetsflöden och totalt sett kunna
sänka kundens kostnader.
De bolag som nu satsar mer på att samarbeta strukturerat mot industrin är Midroc
Electro, Midroc Project Management, Midroc
Rodoverken, Midroc Alucrom, Midroc
Ställningar och Metalock Engineering.
I den nya formen av samarbete kommer
man att avsätta mycket tid tillsammans
med kunden för att sätta de strategiska
målen.
– Vår slogan Together to get there är mer
betydelsefull än vilket bolagsnamn som
står efter Midroc. Vi jobbar tillsammans
våra bolag emellan, men också tillsammans med kunden för att nå bästa resultat.
sidan sker parallellt med en strategisk förändring av hela Midrocvarumärket.
– Vi har fattat beslut om en ny varumärkesstrategi som följer samma logik som utvecklingen inom industrin. Våra kunder ser
oss som Midroc, oavsett vilket bolag vi är
och därför ska vi också profilera oss så
framöver; En gemensam Midroclogotyp
som vi beskriver utifrån tydligt definierade
erbjudanden, så att kunderna enkelt ser
vad vi kan leverera för värde. Det är ointressant för en kund att höra oss prata om våra
bolag och vår organisation, de vill veta vad
vi kan göra för dem. Det ska också vara
vårt fokus i alla möten och presentationer,
säger Marina Vangstad, kommunikationschef, Midroc Europe.
För Midrocs industribolag innebär arbetet
en process där man tittar på vad bolagen
gemensamt kan erbjuda kunden och skräddarsyr lösningar över bolagsgränserna.
Att fortsätta det ständigt pågående interna
arbetet med en gemensam Midroc-kultur
är också viktigt.
– Våra kunder köper vår förmåga att se
var det krävs förbättringar, och vår förmåga
att kunna genomföra dem. Och det ska
märkas att vi tänker lika inom hela Midroc,
att det som driver oss mest är att förstå
kunden och kundens behov, menar
Christer Wisktröm
För tillfället blir det nya arbetssättet mest
tydligt för industrikunderna eftersom de ofta
har behov av tjänster från flera av Midrocs
bolag. Just nu ligger fokus på petrokemikunder, tätt följt av energibranschen.
– Det här är verksamheter med höga
krav på säkerhet och där man lägger stor
vikt på HSEQ-arbete. Som ett Midroc lyfter
vi alla våra bolags arbete till den nivå där
våra kunder tycker att vi är riktigt bra.
Man ska få samma höga kvalitet från alla
bolag, och känna igen arbetsätt, rutiner
och dokument.
– Vår målsättning är att Midroc ska vara
förstahandsvalet för våra industrikunder
inom alla våra discipliner. Det blir vi om vi
hela tiden utgår från kundens utmaning
och frågeställning och genom att visa att
vi är Sveriges mest kompletta leverantör.
Foto: Hans Berggren
På uppmaning från ett antal kunder genomför Midroc just nu ett arbete som innebär
att man specialanpassar avtal efter
kundernas behov över Midrocs bolagsgränser. Intentionen är att oavsett bolag
och disciplin ska kunden uppleva ett
gemensamt Midroc, med samma arbetssätt, höga kvalitet och kundförståelse.
– Vi tänker större och arbetar mer strategiskt, det blir ett helt annat engagemang
med vårt nya sätt att arbeta. För oss och
för våra kunder är det väldigt viktigt att
kunderna känner att vi jobbar på samma
sätt, oavsett vilket av våra bolag som utför
jobbet, säger Christer Wikström, koncernchef, Midroc Europe.
Med Midrocs breda sammansättning
av bolag har man länge kunnat tillgodose
mycket specifika kundönskemål, med
anpassade lösningar för varje projekt.
– Men det vi gör nu är att vi tar det ett
steg längre och konkretiserar det även
avtalsmässigt.
Pågående process
Den här konkreta processen på industri7
Foto: Midroc
Foto: Adam Ihse
Foto: Niklas Olsson
Magnus Emanuelsson – en av Midroc Automations sju ingenjörer på plats på Papua.
15 stycken 20 fots specialbyggda containrar skeppades i somras till Papua, en resa som
tog hela tre månader. Innehållet: styrsystem och kommunikationsutrustning för storbildsskärmar till kontrollrummet i gruvan. Allt var monterat på plats direkt i containrarna!
8
De tre automationsingenjörerna Adi Wiguna, Nataniel Depo och Wigati Surya
från Indonesien har jobbat som trainees under våren. Bland annat med att testa
utrustningen i Trollhättan och sedan i Kiruna för att studera systemet i drift.
Traineer på plats
i gruvan på Papua
Tre unga ingenjörer från Indonesien har under året varit i Sverige för att få utbildning i Midroc
Automations avancerade styrsystem för förarlösa tåg. Nu är de på plats på Papua i Indonesien
och arbetar för Midroc Automations indonesiska bolag i världens mest högteknologiska gruva.
Midroc Automations största order någonsin
är leveransen av system för process- och
tågstyrning till Freeport-McMoRan Copper
& Gold Incs guld- och koppargruva på
Papua, Indonesien. Grasberggruvan är
världens största guldfyndighet och ligger
4 100 meter över havet.
Gruvan har tidigare brutits som dagbrott, men när nu amerikanska FreeportMcMoRan går över till att bryta under jord
används den lösning för styrning av förarlösa helautomatiska tåg som Midroc
Automation först utvecklat till LKABs gruva
i Kiruna.
All underjordsoperation är automatiserad
och fjärrstyrs och övervakas från ett kontrollrum ovan jord. På så sätt kan man sköta
driften med minimalt med personal nere
i gruvan. Det minskar risken för olyckor,
effektiviserar produktionen och ger mindre
miljöpåverkan.
Världsberömt gruvprojekt
Med Midroc Automations system blir gruvan
världens mest högteknologiska gruvoperation under jord. Midroc Automation har för
projektets räkning startat ett indonesiskt
bolag med huvudkontor i Jakarta.
– Vi försöker vara långsiktiga där vi har
stora projekt, och ha lokal förankring.
Därför har vi, precis som vi gjorde i Kiruna,
startat ett lokalt bolag, säger Magnus
Emanuelsson, projektansvarig på Midroc
Automation.
Det spännande projektets komplexitet
fick de tre automationsingenjörerna Adi
Wiguna, Nataniel Depo och Wigati Surya
från Indonesien att söka traineeplatser i det
nystartade Midroc Automation Indonesien.
– Jag såg jobbannonsen på mitt colleges
webbsida. Det här är Indonesiens mest
berömda projekt i gruvindustrin så det var
självklart för mig att söka. Det är ett stort
och komplext system, och en rejäl utmaning, säger Adi Wiguna.
Nataniel Depo, som tidigare arbetat inom
IT på IBM såg också jobbet som en stor
utmaning och sökte.
Mjukvaran till fjärrstyrningssystemet har
utvecklats på Midroc Automations kontor
i Solna, Gävle, Sandviken, Karlstad och
Göteborg. Hårdvarukonstruktionen till
både LKAB-projekt och Freeport-projektet
har gjorts på plats i Midroc Automations
verkstad i Trollhättan och Göteborg.
När hårdvaran skulle tillverkas för Freeportprojektet räckte de befintliga lokalerna
inte till och man fick hyra ytterligare en lokal
i anslutning. Sammanlagt har drygt 70 personer från Midroc Automation varit inblandade i projektet.
Utrustning för tufft klimat
Eftersom kontrollrummet vid Grasberggruvan ligger 2 500 meter över havet
måste all utrustning vara specialanpassad.
För att klara den tuffa miljön i Indonesien
har Midroc Automation tillverkat specialbyggda containrar i rostfritt stål. Styrsystemet delas upp i mindre driftssystem,
och all utrustning är monterad på plats
direkt i containrarna i Trollhättan.
Tidigt i somras skeppades 15 stycken
20 fots containrar med styrsystem och
kommunikationsutrustning för storbildsskärmar till kontrollrummet i gruvan ner till
Papua. De specialbyggda containrarna
skeppades från Göteborg via Rotterdam
till Singapore för att till sist nå Papua. En
resa som tar tre månader.
Annorlunda arbetssätt
Under våren har de tre indonesiska traineeingenjörerna bland annat jobbat med att
testa utrustningen i Trollhättan och varit i
Kiruna för att studera systemet i drift.
Något som alla tre upplevde som mycket
spännande.
– Det är en fantastik utmaning att få
arbeta med ett såhär storskaligt projekt.
I Indonesien finns det inte så ofta möjlighet
till projekt under jord, säger Adi Wiguna.
– När jag kom till Kiruna var det första
gången jag var nere i en gruva. Och första
gången jag såg snö. Vi testade att åka
skidor, både utför och på längden, och vi
såg vårt livs första hockeymatch, säger
Wigati Surya.
Det är inte bara klimatet som skiljer sig
mycket mellan Indonesien och Sverige. Ett
par rejäla kulturkrockar i sättet att arbeta
har de också stött på.
– Vi är vana vid en strikt hierarki i arbetslivet som inte verkar finnas alls här i Sverige.
För oss är det lite förvirrande med det här
öppna klimatet, först hade vi lite svårt att
förstå vem det var som var chef egentligen,
säger Adi Wiguna.
Ett arbetssätt som de upplever som både
positivt och negativt. Det kan bli otydligt och
svårt att veta exakt vad som förväntas.
– Men du kan alltid prata med alla och
fråga vem som helst. Jag upplever att här
på Midroc är information tillgänglig för alla,
det tycker jag är väldigt positivt. Och du vet
att alla är vänliga och känner ingen extra
press, säger Nataniel Depo.
– Det här är mycket intressant, vi var inte
medvetna om att skillnaden var så stor,
säger Magnus Emanuelsson. Vår kund är ju
också ett amerikanskt bolag, och även det
svenska och amerikanska sättet att arbeta
skiljer sig åt en hel del. För att underlätta
kommunikationen trots kulturskillnaderna
tog vi in en extern konsult som hjälpte oss
i interkulturell kommunikation.
På plats på Papua
Nu är de färdigutbildade efter ungefär ett år
av projektspecifik utbildning. I slutet av juli
började de på Papua i gruvan tillsammans
med Midroc Automations övriga anställda
– sju ingenjörer från Sverige är också på
plats.
Alla tre är mycket nöjda med den utbildning de fått.
– Att få jobba som trainee i ett så här
storskaligt projekt är en fantastisk möjlighet. Det har verkligen varit en rolig och
spännande erfarenhet, och vi har lärt oss
massor, säger Wigati Surya.
Nu ser de fram emot att börja jobba i
Grasberggruvan på Papua.
– Det är ett väldigt intressant projekt,
och dessutom i en annorlunda miljö. Det
ligger högt över havet, i en avlägsen del
av Indonesien. Och så själva gruvan som
är under jord.
– Det ska bli spännande att nu få se
hur vi ska applicera allt vi lärt oss i verkligheten och nu börja jobba skarpt, säger
Adi Wiguna.
››LÄS MER OM VÅRT TRAINEEPROGRAM PÅ
WWW.MIDROCAUTOMATION.SE
9
Foto: Minesto
Elkraftverk
på havsbotten
blir verklighet
Miljöteknikföretaget Minestos unika marina kraftverk genererar el från långsamma tidvattenströmmar. Den nya tekniken har kapacitet att stå för 5–10 % av Storbritanniens elproduktion.
Nu investerar Wales regering 122 miljoner kronor av EU-fonder i Minesto för att bygga det
första marina kraftverket i full skala.
10
Stöd från statligt håll
Minesto har under de senaste åren haft ett
nära samarbete med Wales regering för att
få till investeringen. Tack vare EU-stödet
kan Minesto nu gå från att utveckla och
testa sin teknik till att i full skala bygga det
första kraftverket och introducera Deep
Green på marknaden. Investeringen innebär också att Minesto etablerar sitt brittiska
huvudkontor i norra Wales.
– Det här betyder jättemycket för oss.
Wales regering blir vår första betalande
kund. Ett sådant kapitaltillskott är oerhört
viktigt i den utvecklingsfas som det första
kraftverket innebär. Samtidigt är det en
kvalitetsstämpel att vår teknik har klarat
den rigida tekniska granskningen som
gjorts på uppdrag av Wales regering för
att se att vi kan hålla det vi utlovat, säger
Anders Jansson, vd på Minesto.
Han menar att stödet signalerar ett
erkännande av marin energi och att Wales
regering ser Minesto som en viktig del i
omställningen från fossila till förnybara
energialternativ.
– Satsningen innebär att vi kan vidareutveckla vår organisation i Göteborg samt
bygga upp den operativa funktionen i Wales
som krävs för att installera och operera
kraftverket ute till havs i Wales. Vi är idag
30 personer men ser att vi mer än fördubblar vår globala styrka de kommande 3 åren.
Det första kraftverket byggs i ett havsbottenområde i norra Wales, som kallas Holyhead
Deep. Med sina långsamma tidvattenströmmar på 80–100 meters djup nära land
är det en idealisk plats för att installera undervattensdraken Deep Green. Det första
kraftverket tas i drift 2017. Planen är att
anlägga en hel tidvattenkraftpark med 20
kraftverk, som ska vara i drift under 2019.
För utvecklingen av bland annat anslutningen till elnätet och det ställverk som ska
byggas på havsbotten har Minesto anlitat
Midroc Project Management.
– Midroc Project Management är duktiga
på elkraft. För oss är det viktigt att samarbeta med kunniga konsulter, som dessutom har tillgång till en stor mängd kolleger
tack vare att det finns en stor organisation
som Midroc bakom. I sådana här stora
projekt blir det stundtals mycket att göra
och vi behöver ibland anpassa kostymen,
säger Anders Jansson.
Anlitar expertkonsulter
Midroc Project Managements Pehr
Brunnegård utvecklar en funktion inom
Midroc som kallas NyTeknik. Funktionen
samordnar hög teknisk kompetens inom
de olika Midrocbolagen, som kan vara till
hjälp på till exempel miljöteknikföretag som
Minesto. I dag arbetar han heltid som konsult för Minesto och projektet. Att handla
upp system för ny teknik på havets botten
kräver kunskap om de specifika krav som
ställs.
– Att bygga ett ställverk på 100 meters
djup är en utmaning, det har aldrig gjorts
förut. På stora oljeriggar finns det ställverk
på 3000 meters djup. Men då pratar vi
specialbyggen med helt andra krav och
kostnader. Vi kommer istället att bygga ett
vanligt ställverk i en inneslutning som tål
det höga trycket och som dessutom klarar
att ventilera bort den värme som uppstår,
säger han.
Ytterligare en utmaning är att de kablar
som går mellan ställverket och undervattensdraken ska klara alla vridningar och den
kraft som uppstår.
– Det här är ett mycket spännande projekt
att arbeta med, och en teknik med stora
möjligheter. Varje drake kommer initialt att
producera 500 kW men sannolikt mer i
framtiden. Ett traditionellt vindkraftverk producerar ungefär 3000 kW. Men den stora
fördelen med Deep Green är att elproduktionen är helt förutsägbar. Dessutom varken
syns eller hörs den. Från vattenytan ner till
den översta punkten på draken kommer det
att vara 20 meter, säger Pehr Brunnegård.
Målet – global expansion
Målet för Minesto är att fortsätta växa. Tekniken fungerar över stora delar av världen,
där tidvattenskillnaden är tillräckligt stor för
att skapa undervattensströmmar.
– I Europa arbetar vi primärt på Storbritannien och Frankrike. I övrigt fokuserar
vi på USA, Chile, Taiwan och Japan.
I Asien har man från statligt håll sagt
att minst 50 % av energin ska komma från
haven; men tidigare har det inte funnits
något sätt att omvandla den energin till
elkraft.
– Vårt mål är att bli ett stort globalt bolag,
och vi ser att nästa naturliga steg är börsintroduktion, det finns långtgående planer
för detta, säger Anders Jansson.
Minesto ägs idag av bland annat Midroc
New Technology, BGA Invest, Saab
Ventures och Chalmers Tekniska.
– Minesto har i ett antal år utvecklat och
validerat tekniken, och nu har man lyckats
ta sig till steget kommersialisering. Nu blir
de dolda värdena mer synliga, och en
börsintroduktion kan ge mer exponering
och större trovärdighet internationellt,
säger Göran Linder, vd på Midroc New
Technology, som uteslutande investerar
i företag med banbrytande idéer.
Tidigare har Midroc New Technology’s
strategi ofta varit att sälja när deras portföljbolag är färdiga för kommersialisering.
– Men vi tänker fortsätta vara betydande
ägare i Minesto. Ett företag med hög konkurrensförmåga inom förnybart producerad
el är ett typexempel där vi vill ha kvar innehav länge.
››FILM OM DEEP GREEN HITTAR DU HÄR:
WWW.MINESTO.COM/DEEP-GREEN
Foto: Minesto
Minestos tidvattenkraftverk Deep Green
bygger på en ny princip för elproduktion
från tidvatten och havsströmmar. Det unika
med Deep Green är dels den låga vikten
jämfört med andra marina lösningar, dels
att kraftverket kan utnyttja långsamma
strömmar tack vare konstruktionen som
liknar en svepande undervattensdrake.
Fäst i havsbotten med en förankringslina rör
sig en vinge med en turbin i en snabb åttaformad bana och de svepande rörelserna
ger extra kraft åt tidvattnet.
Wales har stora våg- och tidvattenenergiresurser längs sina 1 200 kilometer kust.
Här finns havs- och tidvattenströmmar med
potential att leverera mer än fem procent av
Storbritanniens totala elbehov. Det motsvarar 80 miljarder kronor per år i elförsäljning.
11
Stor sanering ska
skapa nytt
fritidsområde
Ett femtio hektar stort område, vackert beläget invid Skellefteälven, har stått oanvänt i många
år på grund av stora markföroreningar. Midrocföretaget Ekotec har fått uppdraget att sanera den
av miljögifter svårt förorenade marken.
År 1824 grundades AB Scharins & Söner. Företaget var verksamt i över 160 år och bedrev handel över hela världen.
12
Beställare är Skellefteå kommun, som
ansvarar för att före detta Scharins industriområde strax utanför Skellefteå ska saneras och rustas upp. Området som ska
saneras är stort, 50 hektar. Det fina läget vid
Skellefteälven och närheten till Skellefteå
centrum gör marken väldigt attraktiv.
Men mark och vatten har haft mycket höga halter av bland annat dioxin och arsenik.
Under ett par år har ett stort marksaneringsprojekt pågått för att schakta bort
miljögifterna för att göra plats för frisk mark
som kan utnyttjas av allmänheten till fritidsområden och i förlängningen eventuellt
nya bostäder.
Många olika typer av föroreningar
Ekotec är entreprenör och projektets första
etapp av sanering startade runt årsskiftet
2009–2010. Nu är den fjärde, sista och
absolut största, etappen av sanering i full
gång.
Etappen, som innefattar svårtillgänglig
mark i Härvelträsket, startade i april i år och
beräknas pågå under två år. Totalt innebär
projektet en masshantering på 157 000
kubikmeter.
– Sett till volym är det här vårt absolut
största projekt, och det är också ett mycket
speciellt projekt på många sätt. I de flesta
projekt brukar föroreningarna vara begränsade till en eller två typer. Men i den här
marken finns i stort sett samtliga föroreningstyper du kan stöta på, säger Peter
Nordlinder, projektledare på Ekotec.
Den förorenade marken speglar en lång
industrihistoria. År 1824 grundades AB
Scharins & Söner. Företaget var verksamt
i över 160 år och bedrev handel över hela
världen. På Scharins industriområde
bedrevs sågverksamhet, pappersmassatillverkning samt tillverkning av träfiberskivor under olika tidsperioder till och med
1990-talet.
Att så många olika typer av föroreningar
finns närvarande idag beror på att man
använt rester från annan industri som utfyllnadsmassa.
– Förr gjorde man ofta så. Vi förväntar
oss att hitta en del gamla saker här, som
gamla bilar till exempel.
Svåra markförhållanden en utmaning
Logistiken runt det hela är komplicerad.
Samtidigt som förorenad jord schaktas
bort, ska ren jord fyllas på – en utmaning
under så här pass svåra markförhållanden
och med flera typer av föroreningar.
– Här krävs väldigt god planering. När
man arbetar med så här stora massor ritas
området upp i ett rutnät om 14 gånger
14 meter, och så mäter vi upp vilka föroreningar som finns i respektive ruta. Under
tiden som grävmaskinen arbetar ritas en
karta som dokumentation och underlag
för schaktrapport.
– Det är oerhört viktigt att man har
kontroll på vad som schaktas och vilka
föroreningar det innehåller. När vi har så
här många olika sorteras föroreningar får vi
transportera massorna till ett mellanlager
för sortering av olika föroreningsmassor.
Ytterligare en utmaning är den sanka
träskmarken.
– För att våra maskiner ska klara att ta
sig fram i området lägger vi ut stockmattor.
Allt vatten som kommer fram när vi arbetar renas i våra egna reningsverk innan det
släpps tillbaka. Här finns mycket föroreningar under grundvattennivån, det djupaste vi
gräver är 1,5 meter under grundvattennivån,
säger Peter Nordlinder.
När Ekotecs arbete är slutfört ska marken
täckas med matjord och gräsmatta planteras. Här ska marken sedan vara i så gott
skick att det kan användas av allmänheten
för bland annat sportverksamhet utan
någon risk för hälsa.
Hela området ska stå klart för ny verksamhet under 2017.
››LÄS MER PÅ WWW.SKELLEFTEA.SE
Mark och vatten har haft mycket höga halter av bland annat dioxin och arsenik.
Förorenad jord schaktas bort och ren ska fyllas på.
13
Ny levande
stadsdel
i Helsingborg
Precis vid kajkanten, mitt i centrala Helsingborg ska Midroc
Property Development bygga en levande stadsdel med hotell- och
kongressanläggning, restauranger, caféer, butiker och bostäder.
Foto: Jais Arkitekter + Visualisera
Utvecklingsområdet är på 40 000 kvadratmeter och Midrocs investering är ungefär
en miljard kronor.
– Utvecklingsprojektet ska stärka
Helsingborgs attraktivitet och konkurrenskraft och dess roll som den naturliga mötesplatsen i regionen. Vi breddar stadens
utbud och skapar en attraktiv miljö som
kommer att generera arbetstillfällen, tillväxt och utveckling, säger Carl von
Strokirch, affärschef på Midroc Property
Development.
Helsingborgsbyrån Jais Arkitekter har
ritat förslaget till hotell- och kongressanläggning med 250 hotellrum och en kongresskapacitet på 1 250 personer. Wingårdhs
Arkitektbyrå har ritat förslaget till bostadskvarteren med fyra flerbostadshus som
kommer att rymma drygt 130 lägenheter.
14
– Vi får med det här projektet en unik
möjlighet att bidra till Helsingborgs utveckling och det är naturligtvis väldigt
spännande och kul! Här får vi bygga bostäder med en fantastisk utsikt, en hotelloch kongressanläggning, caféer och
restauranger, allt på Helsingborgs bästa
läge, säger Carl von Strokirch.
Bevarar anrik byggnad
I dag består platsen till största delen av
en stor parkeringsplats. Här ligger också
det gamla stationshuset, Ångfärjestationen,
som nu används av rockklubben och
restaurangen The Tivoli.
– Vi kommer att bevara och flytta den
äldre delen av Ångfärjestationen till Köpenhamnskajen, bredvid det gamla tullhuset.
Arbetet med att bygga ut kajen påbörjas
under hösten och Ångfärjestationen
flyttas våren 2016. Byggstart beräknas till
sommaren 2016.
– När det är klart bidrar det positivt till
stadskärnan med liv och rörelse på den
här platsen. Att få gångstråk, restauranger,
hotell och bostäder här i stans bästa läge är
väldigt bra för destinationen, säger Emma
Håkansson som är turism-och destinationsutvecklingschef på Helsingborgs stad.
Satsar på evenemang
För Helsingborgs stad är hotell- och kongressanläggningen ett efterlängtat tillskott
till satsningen på Helsingborg som turistoch evenemangsstad. För några år sedan
byggdes Helsingborgs Arena, och just nu
pågår en stor ombyggnation av fotbollsarenan Olympia. Men idag saknar Helsingborg stora lokaler för konferenser och
kongresser, och är en av de städer i Sverige
som har högst hotellbeläggning.
– Vi har ett stort behov av hotellrum och
konferensmöjligheter. Det nya bygget på
Ångfärjan är helt avgörande för Helsingborgs framtid som turist- och evenemangsstad. Det blir ett av de större hotellen i staden, på ett väldigt bra läge. Det här blir ett
bra komplement, säger Emma Håkansson.
Helsingborg har tidigare inte expanderat
lika mycket på hotellsidan som många
andra svenska städer. Bristen på större
konferenslokaler och hotellrum har gjort
att det inte varit aktuellt att bearbeta internationella kongresser.
– Med den nya anläggningen på
Ångfärjan får vi hela Europa som spelplan.
Anläggningen kommer att bli ett lyft för
hela området. Helsingborg är en stark
sommardestination, och nu får vi ytterligare
ett komplement som lockar besökare året
runt.
Bostäderna beräknas stå klara under
våren 2019 och kongress- och hotelldelen
på hösten samma år. Förhandlingar om
hotelloperatör pågår.
Samarbete som ger
gemensamma
framgångar
Öppenhet, tät kontakt och ett målmedvetet arbete för att ständigt
förbättra både slutprodukten och arbetssätt har gett Moramast och
Alucrom vind i seglen.
Moramast och Alucrom i Gävle har samarbetat i många år, ända sedan början på
90-talet. Moramast tillverkar belysningsstolpar och spännstolpar. Alucrom i Gävle
utför olika typer av rostskydd som rotlack,
hellackering och termoplastbeläggning
på Moramasts stolpar.
– Moramast är vår största och äldsta
kund i Gävle, och vi har ett väldigt nära
samarbete, säger Brian Thomsen, avdelningschef på Alucrom i Gävle.
Stor ökning av lackade produkter
Moramasts vd Sture Hökerud ser en stor
ökning av just lackerade produkter.
– Vi jobbar mycket mot arkitekter och
konsulter, och vi märker av ett klart ökat
intresse för designade stolpar, som mer
estetiskt stämmer med omgivningarna.
Vi märker också att kommunerna ser en
enorm vinst i korrossionsskydd i roten på
stolparna. Den extra kostnaden räknas lätt
hem och livslängden fördubblas, säger
Sture Hökerud.
Tidigare var däremot det absolut vanligaste att man inte använde lack alls, utan
enbart varmförzinkade. Men hundurin,
salter och smuts är starkt frätande och
sliter hårt, och utan rätt korrosionsskydd
kan gamla stolpar utgöra en säkerhetsrisk.
Därför satsar Moramast målmedvetet på
att leverera ut mer lackade produkter.
– Vi kommer rotlacka över 20 000 stolpar
samt platsbelägga och hellackera 10 000
bara i år, och det är en rejäl ökning.
Arbetar för ständiga förbättringar
Både Midroc Alucrom och Moramast är
ömsesidigt beroende av varandra.
– För oss är det oerhört viktigt att visa för
kunden att vi håller en hög kvalitet på lacken,
och vi utvecklar slutprodukten tillsammans
med Alucrom, säger Sture Hökerud.
– Att starta
rätt, genomföra
rätt och leverera
rätt slutprodukt
har vi som ett
mantra här på
Alucrom. Därför
blästrar vi till
exempel alltid
alla stolpar
som ett led i
förbehandlingen
innan rotlackering för att säkerställa vidhäftning och för
att stolparna ännu bättre ska klara utsatta
miljöer, säger Brian Thomsen.
De båda bolagens produktionsenheter
har daglig kontakt, och regelbundna uppföljningsmöten, där man tittar på vad som
kan göras för att bli starkare tillsammans.
– Alucrom är exceptionellt lyhörda för
våra önskemål och försöker verkligen lösa
våra problem. Vi har ett långt mycket
starkare samarbete än ett traditionellt för-
Moramasts vd Sture Hökerud
hållande mellan kund och leverantör. Vi
visar upp ett gemensamt ansikte gentemot
våra slutkunder, säger Sture Hökerud.
– Om problem uppstår försöker vi alltid
att lösa det ihop på ett snabbt och smidigt
sätt, och det är ju
en väldig trygghet
för slutkunden.
Vi diskuterar
tillsammans och
tittar på hela
flödet. Vi tar reda
på vad som gått
snett och vad vi
kan göra bättre
nästa gång, säger
Brian Thomsen.
Tillsammans
har bolagen under åren utvecklat ett system
för att eliminera problem.
– Det hade vi aldrig lyckats med om vi
skyllt problemen på varandra, säger Sture
Hökerud.
Han tror att just öppenheten bolagen
emellan är en del av framgångsreceptet.
– Det är jätteviktigt att hela tiden föra en
dialog, och att diskutera ständiga förbättringar. Och att ha dialogen inte bara i goda
tider, utan även när det blåser.
”Vi märker av ett
klart ökat intresse
för designade
stolpar”
15
Foto: Hans Berggren
”För att hitta rätt
bolag får man
ständigt ha örat
i marken”
Thomas
Mårtensson
Bor: I Limhamn i Malmö.
Intressen: Jag är mycket intresserad av bilar. Både nya och gamla
och framför allt att göra goda bilaffärer. Arbetet tar mycket tid, men
jag tycker om att resa. Privat reser
jag gärna till USA, där jag bilat på
både ost- och västkusten. Bland
annat har jag besökt Chicago, och
bilat från New York längs atlantkusten till Kanada.
Senaste resa privat: Det var i
somras, när jag bilade i Frankrike
med min 92-åriga mor och
93-åriga far.
Senaste resor i arbetet:
Tyskland, England och Schweiz.
16
Fingertoppskänsla för
goda affärer
Thomas Mårtensson har varit en nyckelperson i Midrockoncernen
ända sedan starten. Han brinner för att göra affärer, och är ständigt
uppmärksam på nya möjligheter för koncernen att växa ytterligare.
För fortsätta växa det ska koncernen göra menar han.
Som en av tre koncern-vd:ar för Midroc
Europe har Thomas Mårtensson ett finger
med i spelet i ett hundratal bolag. Med ett
brinnande engagemang för koncernen
och som styrelseordförande i flera bolag
utanför Sveriges gränser har arbetet blivit
en livsstil för Thomas, för honom finns inte
mycket tid till annat än arbete.
Det stora intresset för affärer har han
med sig sedan barnsben. Han är uppvuxen
i en företagsam familj. Pappan var bilhandlare och han var ofta med sin far på jobbet
redan som liten. Sedan tidig ålder har det
funnits ett stort intresse för bilar – och för
affärer.
– Jag genomförde min första bilaffär när
jag var 13 år. När jag var yngre var det mest
amerikanska bilar som fascinerade, men
idag är det viktigare med bilar som har bra
komfort och är miljömässigt snällare.
– Att få göra affärer är det som jag tycker
är allra roligast. Och att få se personer som
man har tillsatt växa med uppgiften, och
leverera bra resultat. Att se den glädje det
för med sig, det tycker jag är riktigt roligt.
Det är det som gör att det är värt att gå till
jobbet på morgnarna, säger han.
Thomas Mårtensson har varit en nyckelperson i Midroc ända sedan starten 1996.
Han var i mitten av 90-talet anställd på
ABV Rock Group, som var det bolag som
verkade sammanhållande för det stora
bergrumsprojekt som affärsmannen
Mohammed Al Amoudi rodde hem i samarbete med en rad svenska företag.
Projektet gick ut på att skapa underjordiska
lager för raffinerade petroleumprodukter
i Saudiarabien. För att kunna genomföra
detta gigantiska projekt förvärvades och
startades en rad bolag både i och utanför
Sverige. Dessa bolag blev grunden till vad
som är Midroc Europe i dag. Thomas
Mårtensson följde med till den nystartade
koncernen
och blev
ekonomiansvarig
i moderbolaget och
i Midroc
Industries.
1997 blev
han vd för
det som
då hette Midroc Scandinavia och Midroc
Properties.
– Vi har vuxit en hel del sedan dess. Då
fanns vi bara i Europa, idag har vi verksamhet också i Indien, Indonesien, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten och Sydafrika.
PROFILEN
som han tycker är mycket stimulerande.
– Att försöka hitta bolag som passar in
i vår verksamhet och undersöka företagen,
förhandla och sedan integrera dem i vår
verksamhet. Hela den processen är väldigt givande, och alla de olika stegen i
processen gör det intressant.
– För att hitta rätt bolag får man ständigt
ha örat i marken. Ibland får
man vänta tills
företaget är till
salu, det kan
ta fem till tio år
från det att
man hör av sig
tills bolaget är
moget att sälja.
Koncernens
storlek och de många bolagen gör det
svårt för Thomas Mårtensson att begränsa
svaret till ett eller ett par projekt på frågan
vad han upplevt som det mest spännande
under åren.
– Vi byggde upp fastighetsutvecklingsverksamheten i Malmö – Midroc Property
Development – helt från scratch 1999, till
att idag vara en av de största fastighetsutvecklarna i Malmöregionen. Och när vi
förvärvade Electro Montage i Sandviken
och Electro Swede AB var det två medelstora bolag. Efter att vi slagit ihop dem och
bildat Midroc Electro så har det successivt
växt till att bli ett stort och mycket framgångsrikt bolag.
”Att få göra affärer
är det som jag tycker
är allra roligast”
Snabbväxande företagsgrupp
Midrockoncernen växer snabbt. I slutet på
90-talet omsattes 1,3 miljarder och antalet
anställda låg runt 1 000. Idag omsätter
koncernen över 6 miljarder och har 3 200
medarbetare. Strategin för tillväxt är organisk expansion, investeringar och förvärv.
Thomas Mårtensson har varit delaktig i de
flesta av Midrocs förvärv, en del av arbetet
17
– Metalockgruppen har också varit med
om en fantastisk utveckling. 1995 bestod
gruppen av fem bolag i Sverige, Storbritannien, Danmark, Tyskland och Frankrike. Det danska bolaget är sålt idag, men
vi har nu bolag i Sydafrika, Saudiarabien,
Förenade Arabemiraten och Indien. Och
nyligen startade vi ett joint venture i USA,
som reparerar fartygsmotorer, MSHS
Metalock Engineering USA, med säte i
Florida, vilket betyder att vi nu också kan
serva kunder på andra sidan Atlanten.
Tuffa år krävde krafttag
Men framgångarna för Midrockoncernen
kom inte omedelbart och utan hårt arbete.
– Initialt hade vi bekymmer med att få
vissa verksamheter lönsamma. Vi hade
en situation där vi hade för många förlustaffärer. Vi hade några riktiga problemprojekt
och en byggverksamhet under uppbyggnad som genererade rejäla underskott.
Under slutet på 90-talet kom Lennart
Wikström, en av ägaren Mohammed Al
Amoudis närmaste män, in som styrelseordförande.
– Under Lennarts ledning tog vi krafttag
för att ändra situationen. Vi genomförde
flera rejäla omstruktureringar där det fanns
problem med lönsamhet. Vi lyckades tack
vare att det låg gedigna analyser bakom,
och att vi fick med medarbetarna på banan.
Det var en tuff tid, vi hade en 18 månader
lång process av förändringsarbete, men
i slutet på år 2000 kunde vi konstatera att vi
såg positiva resultat.
– Det var en stor utmaning, och vi står
Stabil ledning
Posten som koncernvd delar Thomas
Mårtensson med
Lennart Wikströms
söner Roger
Wikström och Christer
Wikström. En konstellation med tre vd:ar
är ovanlig, men en
lyckosam kombination
menar Thomas.
– Vi har lyckats
kampera ihop alla tre
sedan 1999. Alla vet
vad var och en är bra
på, och vi kompletterar
varandra. Därför
fungerar det så bra.
Rent praktiskt har
de delat upp huvudansvaret för de olika bolagen sinsemellan.
Thomas är arbetande styrelseordförande
i Alucrom, Midroc Ställningar och Metalock
Engineering. De tre sitter också korsvis i
alla Midroc Europes bolags styrelser.
– Vi kompletterar varandra bra, jag är
ekonom och både Roger och Christer
är ingenjörer. Det är en stor fördel att ha
en ledning med de som behärskar hur det
ser ut på marknaderna och någon som
behärskar balansräkningarna.
Det som framförallt kännetecknar Midroc
är enligt Thomas de korta beslutsvägarna.
– Vi i ledningen har en öppen och transparent inställning, folk vet hur vi tänker och
hur vi ser på saker och ting. Jag tror också
att det är oerhört viktigt att vi i organisationen vet var vi är på väg. En anledning att
det är så tydligt hos oss är att vi har haft
samma ledning
i så många år. Det
ger en långsiktighet, trygghet och
en stabilitet som
är positiv.
Just att ha
riktningen klar
för sig gör att
svaret kommer
snabbt på frågan
om hur Midroc
Europe kommer
se ut i framtiden.
– Jag är övertygad om att vi
kommer att
växa ytterligare,
och framför allt
utanför Sveriges
gränser. Till exempel Metalock Engineering kommer att
finnas i alla världsdelar, Midroc Rodoverken
kommer med sin unika spiralmetod för
cisternbyggen att ta ytterligare marknadsandelar i Europa och Alucrom kommer
fortsätta sin expansion i Europa. Jag tror
också att vi kommer att ha fler verksamheter som vi inte sysslar med i dag.
– Men visst finns det stora utmaningar.
Det kan vara tekniska nydaningar som ritar
om kartan för vår verksamhet. Det gäller att
hänga med i utvecklingen och vara vaksam.
”Vi i ledningen
har en öppen
och transparent
inställning, folk
vet hur vi tänker
och hur vi ser på
saker och ting”
Foto: Hans Berggren
Thomas Mårtensson är en av de tre koncerncheferna i Midroc Europe och den som varit
med längst. Roger Wikström i mitten och
Christer Wikström till höger.
inför nya utmaningar varje dag. Det är en
tuff marknad för alla våra bolag. Men det
är en väsentligt behagligare tillvaro att vara
i det stabila läget där Midroc befinner sig
nu – när vi har rätt verksamheter, och rätt
personer på rätt plats.
18
Lättare att
hitta laddstolpe
Midroc Electro och nya elbilsladdningstjänsten Laddkoll har inlett ett samarbete för att öka tillgängligheten av laddstolpar runt om i Sverige. På så sätt vill företagen bidra till en kommande
övergång av den svenska bilflottan från fossila bilar till elektriska och bidra till en bättre framtid.
och vilka som redan är upptagna eller bokade.
Betalningen är enkel; med ett enda
knapptryck betalar bilföraren för sin laddningstid, efter att hen registrerat sig då
tjänsten tas i bruk för första gången.
– Räckviddsångest är ett begrepp som
snart kommer att vara ett minne blott, säger
Ola Jonsson, marknadschef på Midroc
Electro.
Midroc Electro har tagit ett strategiskt
beslut om att vara en drivande part i transformeringen av den svenska bilflottan från
fossila till elektriska och hybrida bilar. Något
som ligger väl i linje med den gemensamma
satsningen med Laddkoll. Det nya samarbetet öppnar dörrar även för landets fastighetsägare. De kan lätt få sina elstolpar
uppkopplade mot Laddkolls system – redan
i samband med Midroc Electros initiala
installation, eller som en extra installation.
Genom att koppla upp stolpen till Laddkoll skapas nya intäktsmöjligheter för fastighetsägaren. I Laddkolls tjänst ingår marknadsföring, kundtjänst och betallösning för
fastighetsägarens laddstolpar.
– Hållbara lösningar och nytänkande
för att bidra till en bättre, grönare framtid
genomsyrar vårt sätt att arbeta. Vi hyser
stora förhoppningar om att det här projektet
slår väl ut. Om vi ska nå fram till ett nytt,
fossilfritt Sverige är det nödvändigt att det
inte stannar vid prat, utan att vi alla på allvar
bidrar, säger Ola Jonsson.
››LÄS MER PÅ WWW.LADDKOLL.SE
Foto: Midroc
Regeringen har satt som mål att Sverige
år 2020 ska ha 600 000 elbilar och laddhybrider. Men tillgängligheten av laddstolpar
är en svag länk när det gäller att locka fler
svenskar att våga satsa på el- eller laddhybridbilar. På Midroc Electro, som ligger
i framkant när det gäller själva tekniken i
laddstolparna, ser man ett starkt behov av
att driva på utvecklingen.
Laddkoll erbjuder en digital tjänst med
målet att koppla upp Sveriges samtliga laddstolpar för eldrivna fordon och laddhybrider.
Alla stolpar som kopplas till appen Laddkoll
blir bokningsbara och bilföraren betalar med
ett enkelt knapptryck. Bilisten kan sedan enkelt och smidigt planera sin körning, med full
överblick vad gäller vilka stolpar som är aktiva
19
Modern företagsmiljö skapar
gemenskap
Absolut hetast inom kontorslokaler just nu är aktivitetsbaserade arbetsplatser. Alltså lokaler
anpassade för flera olika arbetsuppgifter där man inte har sin fasta plats, utan tar sin dator
och slår sig ner där det för stunden passar bäst. Nu har Midroc Property Development skapat
ett aktivitetsbaserat kontor även för enmans- och fåmansföretag – mitt i händelsernas centrum
i World Trade Center i Västra Hamnen i Malmö.
20
Trade Center i Malmö kan även företag som
bara har behov av en arbetsplats få tillgång
till en hel företagsmiljö. Receptionen är
bemannad varje dag mellan åtta och halv
fem, alla har tillgång till mötesrum och det
finns gym och cirkelträning i huset.
Sammanlagt finns 130 arbetsplatser i
den aktivitetsbaserade miljön. Kontoret är
byggt för olika typer av aktiviteter. Här finns
tysta zoner för koncentrerat arbete, sittgrupper för möten, ståbord för snabba och
spontana möten och större mötesrum.
– Behöver man konferensavdelning
Isabelle Wendelin,
Center Manager på World Trade Center.
Foto: Gunnar Nydrén
Idag är mycket sällan hela styrkan på ett
kontor på plats samtidigt. Tekniken gör att
vi inte längre är beroende av att vara vid
vårt skrivbord på kontoret varje dag. På en
aktivitetsbaserad arbetsplats har inte varje
medarbetare en egen plats. Istället är det
dagens arbetsuppgifter som styr var man
väljer att arbeta. Det ger variation och
stimulerar rörelse, kreativitet och möten
mellan medarbetare.
På flera riktigt stora arbetsplatser har
man gått över till detta sätt att arbeta. I den
aktivitetsbaserade kontorsmiljön i World
Främjar möten och nätverkande
Inredningen är inspirerad av den tidigare
verksamheten, Kockums tillverkade tågvagnar i lokalerna en gång i tiden. Exempelvis har taket fått behålla sin industriprägel
och några mötesrum har känslan av tågkupéer. Lokalerna inbjuder till spontana
möten, och ett av syftena med lokalernas
utformning är just att förbättra möjligheterna till ett utökat nätverk för hyresgästerna.
Här ordnas också mer organiserade sammankomster, som frukostträffar och kostnadsfria föreläsningar.
– Jag tror på effekten av ringar på vattnet,
att nätverkandet gynnar våra hyresgäster.
Även många av de som sitter i vårt traditionella kontorshotell i samma byggnad tycker
att det blivit lite mer drag här, och uppskattar att det nu är en större blandning av olika
typer av företag, säger Isabelle Wendelin.
De hyresgäster som vill kan också koppla
på tjänsten att ingå i World Trade Centers
Business Accelerator-program. Det ger
möjlighet till professionell coachning, utbildningar i ledarskap och export eller
ekonomisk rådgivning.
– Tillväxt är ett centralt ord i allt vi gör,
fortsätter Isabelle. Vi funderar ständigt
på hur vi kan hjälpa företagen att driva sin
verksamhet effektivt och utvecklas.
Flexibiliteten viktig
Tanken är att den aktivitetsbaserade delen
ska erbjuda ett så flexibelt alternativ som
möjligt för till exempel enmansföretag eller
större företag som har behov av enstaka
platser i Malmö. Dels gäller det hur miljön
är utformad – att man har tillgång till många
olika typer av arbetsytor – dels hur avtalsmöjligheterna är uppbyggda. Man kan ha
antingen ett månadsabonnemang, med
bara en månads uppsägningstid, eller ett
10-kort om man bara behöver utnyttja en
plats vid enstaka tillfällen. Inom ett halvår
öppnas också ett nytt World Trade Centerkontor i Lund och en filial i Helsingborg, och
då uppstår möjligheten att hyra en plats i
en aktivitetsbaserad miljö på tre olika orter
i södra Sverige.
Receptionen stort plus
En av de nya hyresgästerna är Sara
Brändén, som driver en relativt nystartad
redovisningsbyrå.
– Jag sitter till stor del ute hos mina
kunder, och har tidigare inte känt något
större behov av ett eget kontor. Men innan
jag flyttade hit ägnade jag en hel del tid åt
att åka runt till kunderna för att hämta in
material, och kände att det hade varit skönt
med en fast plats där mina kunder kan
svänga förbi och lämna material. Och just
nu har jag dessutom behov av att ta in extra
hjälp och behöver mer plats.
Sara tittade runt en hel del på olika kontor,
men ofta var det svårt med parkeringsplatser.
– Läget här i Västra Hamnen är perfekt,
det är enkelt för kunderna att komma åt att
lämna material snabbt. Dessutom finns det
en bemannad reception som kan ta emot
materialet åt mig om jag inte är på plats.
Receptionen är jätteviktig för mig.
Nätverket positiv sideffekt
Eftersom Sara oftast inte är inne på kontoret
mer än två gånger i veckan, fungerar den
aktivitetsbaserade ytan som ett bra alter-
nativ till traditionell kontorsplats. Hon tycker
att det fungerar toppen att ha sitt skåp, ta
fram sina saker och sätta sig där det passar.
– Vi brukar lägga beslag på det största
bordet så att vi kan breda ut oss med våra
papper. Jag trivs verkligen jättebra här, och
om det uppstår problem så får man snabbt
hjälp med att lösa det.
Sara uppskattar gemenskapen på kontoret, och nätverket som kommit på köpet
är ett stort plus tycker hon.
– Det är en jättebra idé med gemensamma aktiviteter där vi som sitter här kan
knyta kontakter. Jag tycker att det är roligt
att det är företag från så många olika
branscher representerade här, och jag tror
vi kan ha en väldig nytta av varandra och
utbyta erfarenheter.
››LÄS MER PÅ WWW.WTCMALMO.SE
FAKTA: World
Trade Center
Malmö
World Trade Center Malmö ägs
och utvecklas av Midroc Property
Development. Här finns cirka 1 500
arbetsplatser, fördelade på drygt
100 företag inom olika branscher.
En del av kontorsytan byggdes
nyligen om till aktivitetsbaserad
arbetsyta, med flexibla hyresavtal.
Foto: Gunnar Nydrén
kostar det lite extra, men mötesrummen
är kostnadsfria, säger Isabelle Wendelin,
Center Manager på World Trade Center.
21
Systemet som
minskar risken för
dyra driftsstopp
Onödiga driftsstopp och ofta återkommande avhjälpande underhåll för akuta problem kan
bli mycket dyrbara. Systemet RBUS fokuserar på att minimera risken för oförutsedda händelser
– och på att göra rätt åtgärd på rätt ställe.
när han arbetade på Preem började han
utveckla och implementera ett system för
riskbaserad underhållsstyrning – RBUS.
– Jag jobbade mycket med driftsäkerhetsfrågor på Preem. Det innebar att arbeta för
att förbättra, analysera och utveckla underhållsarbetet för att optimera driftssäkerheten. Preem ville ha en modell och en
strategi för att säkerställa kraven på raffinaderiernas driftsäkerhet, och jag började
utveckla RBUS.
– I princip handlar systemet om något
så enkelt som att göra rätt insatser på rätt
funktioner, säger han.
Peter Hallengren, tillförlitlighetsingenjör och
projektledare på Midroc Project Management,
I riskbaserad underhållsstyrning utgår
man från riskbilden när man prioriterar
underhållsinsatser. Genom en effektiv mix
av avhjälpande och förebyggande underhåll ska risken för oönskade funktionsbortfall minimeras.
– Ingen anläggning går perfekt, så det
inträffar alltid händelser som gör att personalen måste utföra avhjälpande åtgärder,
och då får mindre tid till ständiga förbättringar. Ibland vet man kanske inte vad som
orsakar problemen. Och istället för att bara
behandla symptomen är det viktigt att hitta
orsaken, säger Peter Hallengren, tillförlitlighetsingenjör och projektledare på Midroc
Project Management.
Han har länge intresserat sig för riskhantering och hur oönskade händelser påverkar driftsäkerheten. Redan för tio år sedan
22
Tydliga funktionsbeskrivningar
I RBUS börjar man med att identifiera och
koppla samman
system, huvudfunktioner och komponenter i anläggningen. Sedan görs
en kritikalitetsanalys,
där man bedömer
hur allvarlig konsekvensen blir vid ett
funktionsbortfall.
Om man jämför med
en bil skulle ratten få
en väldigt hög kritikalitetsklass eftersom
bilen inte skulle gå
att styra utan den. Men om luftkonditioneringen slutar att fungera gör inte det så
mycket, bilen funkar fint ändå.
Enligt den principen prioriteras de olika
funktionerna och man vet i vilken ordning
man ska utföra kommande analyser för att
ta fram lämpligt underhållsprogram.
RBUS är funktionsorienterat och ser
anläggningen ur ett helhetsperspektiv, där
drift- och underhållsavdelningen arbetar
tillsammans med driftsäkerhet som mål.
– En av fördelarna är den systematiska
genomgången och att man gemensamt
tittar på helheten, istället för att varje underhållsdisciplin sköter sin egen del. Det gör att
alla får en bättre förståelse och med bättre
struktur kan vi lättare samordna aktiviteter.
Till exempel om en mekaniker ska byta
ett lager på en utrustning, kan instrumentteknikern passa på att byta temperaturmätaren i samband med det, så att man
bara behöver stoppa funktionen en gång,
säger Niclas Gustavsson Lander, chef
för tillförlitlighet och system på Preemraff
Lysekil, där man använder systemet.
Matris bedömer risknivån
Riskinventering är systemets sista moment.
Där identifieras risker i anläggningen, och
med hjälp av en
riskmatris utifrån
sannolikhet och konsekvens bedöms
risknivån.
Metoden gör att
man kan lägga rätt
resurser i rätt tid på
de kritiska funktionerna utan att lägga
onödig tid på att
åtgärda ickekritiska
funktioner innan det
är nödvändigt.
Midroc Project
Management arbetar idag med RBUS som
underhållsprocess på bland annat Preems
raffinaderier, Skangass och Göteborgs
Hamn. Nu satsar man på att nå ut med
metoden bredare.
– Systemet är byggt utifrån min kunskap
om processindustrin, men det går att applicera på vilken industri som helst egentligen.
Vi satsar nu på att användandet ska växa,
bland annat är jag ute och håller föredrag
och workshops i ämnet ute hos företag och
organisationer, säger Peter Hallengren.
”Istället för att
bara behandla
symptomen är
det viktigt att
hitta orsaken”
Sänkte energikostnaderna med
en tredjedel
Textilia AB processar varje dag 100 ton textilier i anläggningar över hela landet. För att minska
energiförbrukningen gjordes en energikartläggning. Det gav bra resultat. Tack vare åtgärder som
föreslogs i energikartläggningen har Textilia lyckats sänka energiförbrukningen med en tredjedel.
För ett tvätteri är det oerhört viktigt att vara
certifierade enligt Svanen, de flesta offentliga
upphandlingar ställer det som krav. För att
nå upp till de högt ställda energikraven för
Svanen 3.0 beslutade man på Textilia att
med Midroc Electros (då Browik Installation)
hjälp genomföra en energikartläggning av
verksamheten.
– Vi är storförbrukare på energi, och hade
funderat en hel del över hur vi kunde dra
ner på förbrukningen så mycket som möjligt,
säger Niklas Alpvik, platsansvarig på Textilia
i Örebro.
Den gedigna kartläggningen resulterade
i en rapport med åtgärdsförslag för energibesparingar. Det visade sig att den största
energitjuven var driften av fastighetens
värme och ventilation.
– Det blev en rejäl aha-upplevelse för oss
att energiförbrukningen för själva fastigheten
var så stor, vi var väldigt fokuserade på att
minska förbrukningen i tvätteriverksamheten, säger Niklas Alpvik.
Tydliga effekter
I anläggningen i Örebro har nu styr- och
reglerutrustning för fastighetens system
för värme, varmvatten, ventilation och tvättvattenproduktion bytts ut.
– Vi ser effekten av detta arbete väldigt
tydligt. 2012 hade vi en energiförbrukning
för själva fastigheten på 2,6 miljoner kWh,
nu under 2015 ser det ut att bli 80 000 kWh.
När det gäller produktionen har stora
besparingsåtgärder uppnåtts bland annat
genom att effektivIsera uppvärmningen av
tvättvatten.
– Vi konstruerade ett nytt återvinningssystem för tvättvattenproduktion med
återvinning från vatten från processen.
Tidigare gick varmvatten rakt ut i avloppet.
Nu används det istället för att värma upp
nytt, säger Håkan Karlson, energiexpert
och den som varit ansvarig för projektet
från Midroc Electros sida.
– Det gör att vattnet värms upp till nästan
90 % av återvinningssystemet. Det nya
systemet har visat sig vara väldigt kostnadseffektivt, det betalade sig på bara ett år,
säger Niklas Alpvik.
Midroc Electro har också byggt en digital
driftsplattform baserat på Textilias verksamhet, och det automatiserade fastighetssystemet kan fjärrstyras.
För Textila har införandet av det nya digitala automationssystemet inte bara betytt
rena energiförbrukningsbesparingar, utan
också att mycket arbete effektiviserats.
– Vår löpande underhållskontroll har
förenklats betydligt. Där vi tidigare kanske
märkte problem sent genom att det kändes
som att det var dålig luft någonstans, får vi
nu fellarm direkt till våra datorer om det är
några problem med ventilationen. Vi har
också blivit mycket effektivare i vår uppföljning av temperaturer, ventilation och energi-
FAKTA: Textilia
Textilia är ett facility management
företag med cirka 450 anställda
och omsätter cirka 500 MSEK.
Företaget erbjuder textilservicelösningar inom hälsa & sjukvård,
hotell & restaurang samt industrisektorn i Norden. Varje dag levereras 100 ton textilier över hela
landet. Textilias huvudkontor
ligger i Örebro, och företaget har
produktion vid anläggningar i
Boden, Långsele, Rimbo, Örebro,
Göteborg och Karlskrona.
förbrukning, och har mycket bättre kontroll.
Tätt samarbete i partnering
Projektet drevs i partneringform, i ett nära
samarbete mellan bolagen där Midroc Electro
har genomfört alla projekten tillsammans med
personal från Textilia. Det innebar bland annat
täta möten och full transparens i arbetet.
– Vi hade möten i stort sett varannan
vecka, och ett väldigt bra samarbete. Vi har
lagt stor vikt på kommunikationen, säger
Niklas Alpvik.
Efter driftsättningen har företagen fortsatt att arbeta tillsammans för att optimera
systemen.
– Vi har hela tiden tillsammans kommit
på löpande förbättringar, och det har varit
ett roligt arbete med ett ständigt bollande av
idéer fram och tillbaka. Vi har kommit med
idéer, Midroc Electro har varit med på våra
tankegångar och med deras kunskap har vi
kunnat göra idéerna till verklighet.
FAKTA: Midroc
Electros fastighetsautomation
I och med förvärvet av Browik
Installation för att antal år sedan
har Midroc Electro ökat sin
kompetens inom fastighetsautomation, och det är ett affärsområde
som man satsar mycket på.
Mer information på
www.midrocelectro.se/
fastighetsautomation
23
Legobygge
ska locka fler unga till
ingenjörsyrket
För att bredda sin rekryteringsbas vill Midroc Automation öka intresset bland unga för ingenjörsyrket och för matematik. Därför anordnade Midroc Automation i våras Midroc Automation
Challenge, där gymnasieungdomar tävlar i att konstruera, programmera och framföra minirobotar av lego. Vinnarna fick åka till LKAB:s gruva i Kiruna för att se hur Midroc Automation
arbetar, 1 365 meter under jord.
Idén till Midroc Automation Challenge kom
via KTH-studenten Tecla Malmström, som
i sitt examensarbete studerade hur företag
kan få fler elever motiverade att studera
matematik. Hon kom fram till att matema-
tiken måste ha mer verklighetsförankrade
uppgifter och en starkare koppling till företagsvärlden. Ett sätt att uppnå detta är
aktiviteter där elever får möjlighet att träffa
ingenjörer ute hos företagen.
För fler motiverade studenter behövs.
Statistik visar att bara omkring hälften av
de som påbörjar en ingenjörsutbildning
tar ut en examen.
– Om man frågar unga blivande ingenjörer vad som är svårast i utbildningen svarar
de flesta matten. Och det är ju grunden för
hela ingenjörsyrket, säger Linda Mägi,
HR-chef på Midroc Automation.
Det finns forskning som visar att elever
med en tydlig bild av vilket yrke de vill läsa
till klarar matten bättre. Men många upplever ingenjörsyrket som väldigt otydligt,
och vet inte riktigt vad det innebär.
– Jag tror att många unga inte riktigt
inser vilken bredd yrket har. En ung människa som funderar över sitt yrkesval och
tänker att jag vill rädda världen, kanske
inte i första hand tänker på ingenjörsprogrammet. Vi i näringslivet måste ge
ungdomar möjlighet att träffa ingenjörer
för att visa hur det kan se ut i deras vardag,
säger Linda Mägi.
Foto: Midroc
Konkret koppling mellan teori
och praktik
Just hur man kan arbeta med automation
är det kanske inte så många unga som
känner till.
– Vi vill gärna visa ungdomarna vad
det är vi jobbar med. Genom Midroc
Automation Challenge vill vi visa hur roligt
det kan vara att arbeta som ingenjör, och
göra det tydligare vad man kan arbeta med.
24
Abdullah Naqqar prövar hur en vanlig dag på jobbet
kan vara för en ingenjör på Esrange Space Center.
Här syns han inne i kontrollrummet för avfyrning av
sondraketerna.
Foto: Midroc
Midroc Automation Challenge är en satsning på att ge ungdomar en konkret koppling mellan teori och praktik. Inbjudna
gymnasielever fick under en dag i våras
lyssna på ingenjörer från Midroc och praktiskt arbeta med automation. I en tävling
baserad på Midroc Automations verksamhet delades ungdomarna in i grupper och
fick en budget på 10 000 kronor för att
bygga en robot av lego. Roboten skulle
programmeras för att klara en snitslad
bana. Det lag vars robot klarade av banan
längst vann.
Det vinnande laget bestod av Josef
Karalli, Abdullah Naqqar, Kenan Bektesevic
och Sarkis Khatchadourian från naturprogrammet på Tumba gymnasium.
– Det var en väldigt rolig tävling. Vi går ju
på naturprogrammet så det här var lite nytt
för oss, men vi lyckades ändå bra med
uppgiften och vann hela tävlingen, säger
Abdullah Naqqar.
Besök på spännande projekt
De fyra vinnarna fick åka till Kiruna för ett
studiebesök i LKAB:s gruva där Midroc
Automation driver ett projekt 1 365 meter
under jord. Där fick de bland annat se när
ett förarlöst tåg lossade malm, och besöka
kontrollrummet ovan jord där hela gruvdriften fjärrstyrs.
– Det var spännande och väldigt lärorikt.
Vi var bara i Kiruna en och en halv dag,
men vi fick vara med om så mycket att det
kändes som att vi var där i en månad
nästan. Det var intressant att se hur en
ingenjör arbetar en vanlig dag på jobbet.
– Vi fick även vara med nere i gruvan
på 1 200 meters djup, det var spännande
och speciellt att vara så långt under jord.
De hade ett kontor kanske 500 meter från
gruvan, och där satt ingenjörerna och
styrde processerna nere i gruvan från sina
datorer, säger Abdullah Naqqar.
Vinnarna fick också besöka Ishotellet,
och Esrange Space Center där de fick veta
mer om de sondraketer och höghöjdsballonger som skjuts upp där i samband
med olika forskningsprojekt.
Långsiktigt arbete
Midroc Automation tänker långsiktigt och
satsar på att få gymnasielever intresserade
av matematik också genom ett samarbete
med Vetenskapens Hus satsning Mattecoach på nätet. Det är en nätbaserad tjänst
där ungdomar får gratis läxhjälp av en
lärarstudent via chattprogrammet Skype.
Tanken är att hjälpa eleverna att förstå hur
matematiken fungerar.
Genom arbetet med Math Challenge
och Mattecoach på nätet hoppas man på
Midroc Automation att fler ska söka, och
fullfölja, ingenjörsutbildningar.
– Vi vill gärna bredda urvalet för våra
rekryteringar och öka mångfalden. Vi ser
ju gärna att de som söker är både killar
och tjejer från olika bakgrunder, säger
Linda Mägi.
Vinnarna från Tumba gymnasium på Esrange Space
Center framför sondraketen Maxus.
Från vänster: Sarkis Khatchadourian, Kenan Bektesevic,
Josef Karalli och Abdullah Naqqar,
25
Säkert köpcentrum
Konsum Värmland storsatsar på Bergvik Köpcenter i Karlstad,
bygger om både interiört och exteriört, och nya hyresgäster
kommer att flytta in.
Den omfattande ombyggnaden inleddes
hösten 2014 och beräknas vara helt färdigställd under våren 2016. Midroc Electro
Securitys avdelning i Karlstad har fått ordern
gällande säkerhetsinstallationer, och projektet är det hittills största för avdelningen.
– Vi har fått i uppdrag att sköta hela
säkerhetskedjan. Det innebär att vi installerar brandlarm, inbrottslarm, kameraöver-
vakning och passersystem, säger Jens
Öström, projektledare på Midroc Electro.
Security är ett eget varumärke inom
Midroc Electro, och det är ett verksamhetsområde som växer snabbt.
– Vi har på kort tid lyckats bygga upp
en bra organisation, med stor bredd och
många duktiga tekniker. Det gör att vi har
kraft att klara så här stora projekt.
Energieffektiv fastighet
fick pris i Malmö
I motiveringen lyfts den moderna arkitekturen fram, och det faktum att redan gjorda
investeringar i kollektivtrafik, gatu- och ledningsnät utnyttjas ytterligare. Juryn ser projektet som en viktig pusselbit i omvandlingen
av kvarteret Bohus till ett stadskvarter med
en blandning av bostäder och verksamheter.
Det är byggentreprenadbolaget Midroc
Construction AB, i samverkan med Malmös
kommunala bostadsbolag MKB och Jais
arkitekter, som står bakom flerbostadshuset
vid Dalaplan i Malmö.
– Det har varit ett bra samarbete parterna
emellan, säger Lars-Erik Einerman, vd i
Midroc Construction.
Den 15 våningar höga byggnaden gör
kvarteret Bohus till nytt blickfång i Malmö,
26
och utgör en del av Malmö stads mål att
förtäta stadens bebyggelse.
– Det är väldigt glädjande att staden
premierar ett nybyggnadsprojekt i en befintlig kvartersstruktur, säger Terje Johansson,
vd för MKB.
Den energieffektiva fastigheten inrymmer
52 tvårumslägenheter och 4 trerummare,
gemensamma ytor och en stor tvättstuga
som samtidigt utgör en samlingspunkt på
entréplanet.
– Byggnadens placering och utformning
medför att en tidigare mörk passage
med ”baksideskaraktär” uppgraderas med
en serie stadsrum som ger en tryggare miljö
med mötesplatser och utblickar, säger
Jonas Johansson, Jais arkitekter.
Foto: Ole Jais
Kvarteret Bohus nominerades till Stadsbyggnadspriset i Malmö och vann klassen Bostäder 2015.
Fastigheten tilldelas priset som ett gott exempel på förtätning. Här har ett befintligt gårdsrum
fått nytt liv tack vare 56 nya lägenheter i en fastighet med
spännande arkitektur på en tidigare inte så välutnyttjad yta.
Svensk miljöteknik bidrar till
bättre framtid
Ny och revolutionerande miljöteknik från fyra svenska företag visas upp i Qatars huvudstad
Doha. På sikt kan detta innebära att en lång rad Gulfländer väljer svensk teknologi i en stor
satsning på hållbar utveckling.
Midroc New Technology och GORD, samarbetsorgan för forskning och utveckling för
de sex Gulfstaterna i GCC (Gulf Cooperation
Council) har slutit ett avtal om en fullskalig
demonstrationsanläggning i Qatar Science
& Technology Park.
– Med resurser från Qatar och teknologi
från Midrocs portföljbolag kommer vi att
kunna visa upp nya lösningar som är långsiktigt hållbara för vår planet och som kan
förverkligas redan nu, säger Göran Linder,
vd för Midroc New Technology.
Samarbetsorganet GORD ansvarar för
framtagandet för hela GCC (Qatar, Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Oman,
Kuwait och Bahrain). Därför kan de innovationer som nu presenteras på sikt bli standard för alla dess medlemsstater. I strävan
att påskynda införandet av världsförbättrande teknologier får fyra svenska företag
från Midrocs portfölj en unik position.
De fyra företagen från Midrocs portfölj är:
PowerCell – har utvecklat teknologi med
bränsleceller som omvandlar diesel och
vätgas till elektricitet. Den gör att man
kan minska energiförbrukningen med
50 procent samtidigt som avgaser och
giftiga utsläpp helt elimineras. Läs mer om
PowerCells projekt och uppdrag i LINQ nr
8-2014 och nr 10-2015.
Heliospectra – vars intelligenta belysningssystem för växthusodling också
klarar extrema miljöer. Jämfört med konventionella lösningar går det åt mindre
energi och vatten, man slipper svinn, får
ut mycket mer gröda – och grödorna
smakar bättre. Läs om Heliospectras väg
till börsen i LINQ nr 9-2014.
Air2Air – som med sin teknologi för både
värme- och fuktväxling ger bästa möjliga
inomhusklimat med minsta möjliga energiåtgång. Läs mer på air2air.se
SolarWave – med sina solcellsdrivna
system för vattenrening och avsaltning gör
det möjligt att använda vatten som annars
varit otjänligt. Deras kompakta anläggningar
kan vara allt från ryggsäckssmå till sådana
som klarar tusentals liter i timmen. Läs
om SolarWave i LINQ nr 1-2010 och GoodWater-project i Tanzania i LINQ nr 8-2014.
Se film om Midrocs GoodWater-project
på www.midroc.se/om-midroc/csr/
good-water-project.
FAKTA:
Midroc New Technology
Riskkapitalbolag som investerar
i banbrytande teknologier med
global relevans inom miljö och
förnyelsebar energi.
Gulf Organization for Research
and Development (GORD)
Icke vinstdrivande statlig organisation som syftar till att främja
miljövänliga och hållbara lösningar
i såväl Qatar som länderna inom
samarbetsorganisationen GCC,
Gulf Cooperation Council.
Utility Scale Solar Parks
Water Desalination System
Horticulture Lighting
27
Broar bidrog till
flygande start
för Alucrom i Finland
Trots den tuffa ekonomiska situationen i Finland har Alucroms etablering snabbt fått fart.
Under sommaren utfördes en komplett ommålning av bron Suvantosilta, en av Finlands största
broar nära den ryska gränsen.
Man känner till den svenska verksamheten
och Alucrom hade verksamhet här på
60-talet, säger Aki Rahnasto, projektchef
på Alucrom i Finland.
Dessutom har Alucrom Finland fått ytterligare en order på bromålning, den helt nya
bron Farfarsbron i Helsingfors. Bron är till
för fotgängare och cyklister, och kommer
att bli ungefär sju meter hög när den står
klar nästa sommar.
Alucrom i Finland har idag en blästrings-
och målningsanläggning i staden Kalajoki
norr om Vasa i norra Österbotten på
Finlands västkust.
– Vi har två till tre man som behövs i
Kalajoki, och just nu behöver vi åtta man till
de två broprojekten. Vi ser positivt på framtiden och har några stora projekt vi hoppas
på att få in. Dessutom har vi redan nu fått
förfrågningar på några broar inför nästa
sommar, säger Aki Rahnasto.
Foto: Midroc
Sex man har arbetat med att ytbehandla
7200 m² i broprojektet som avslutades i
slutet av september. Ytbehandlingsarbetet
utfördes sektionsvis och bestod av blästring
där all befintlig gammal färg avlägsnades,
och ett efterföljande målningssystem av
epoxi och polyuretan som applicerades i
tre skikt.
– Det här är ett mycket stort projekt.
Att vi lyckades ro hem ordern beror säkert
på att Alucrom har ett gott namn i Finland.
28
Rätt uppförandekod
Ny fordonslackering
Foto: Midroc
gav nytt avtal
på ambassad
i Malmö
Midroc Alucrom har etablerat en ny fordonslackering i Malmö. Den nya produktionsanläggningen är anpassad för lackering
av tunga fordon som till exempel bussar,
entreprenadmaskiner, lastbilar, maskintrailers, tågvagnar och lok.
– Vi har nu tre specialanpassade anläggningar i Sverige som är anpassade för
lackering av tunga fordon och diverse kringtjänster som exempelvis plastreparationer
och plåtriktningar. Anläggningarna är
strategiskt placerade i landets tre största
städer; Stockholm, Göteborg och numera
också i Malmö, säger Bengt Stewall marknadschef på Alucrom AB.
Totalt har Midroc Alucrom AB 19 anläggningar i Sverige, Finland och Polen.
– Fordonslackering är ett bra komplement till vår kärnverksamhet blästring och
rostskyddsmålning av tyngre stålkonstruktioner.
Ny stor order för
Alucrom
på Värö
bruk
Från vänster: Ariel Sajo Asst. Maintenance Supervisor, Rodrigo Parco Maintenance Supervisor,
Florencio Edaniol Maintenance Technician, Raquelito Lat Gardener/Labor, Jonathan Marquito Gardener Supervisor
Midroc Project Management undertecknade i februari ett avtal med Statens
Fastighetsverk som avser drift och underhåll av den svenska ambassaden i Riyadh
i Saudiarabien.
– Dels gäller det dagligt underhåll av själva
ambassadbyggnaden, dels skötsel av fastigheter, poolområden och grönytor i det villaområde där ambassadens personal bor,
säger Torbjörn Eliasson, projektchef på
Midroc Project Management i Saudiarabien.
Kontraktet löper över två år och sex
personer har anställts på heltid.
– De tillhör olika yrkeskategorier och arbetar med olika saker som ventilation, el, vatten
och värme. Vi är noga med anställningsvillkoren och alla har betald semester, betald
sjukförsäkring och så vidare. Många vill
arbeta här hos oss.
Midroc Project Management har tidigare
bland annat genomfört renoveringar på
ambassadvillorna i Riyadh för Statens
Fastighetsverk.
– Vi var säkert dyrare än tvåan i upphandlingen, men fastighetsverket känner till vårt
sätt att arbeta sedan renoveringsjobbet, och
för dem är också vår code of conduct och att
vi har schyssta arbetsvillkor, väldigt viktigt.
Midroc Project Management har idag
cirka 25 anställda i Saudiarabien. Förutom
projektet på ambassaden utför man också
ett stort ombyggnadsprojekt, där en nybyggd kontorsfastighet ska göras om till ett
sjukhus.
– Svenskar har ett högt anseende här.
Att anlita oss för byggledning innebär att
man vet att allt blir rätt gjort och enligt ritningarna, säger Torbjörn Eliasson.
Midroc Alucrom har fått en order av gällande ytbehandling av samtliga rörbryggor
för utbyggnaden på Södra Cells massabruk
i Värö. Totalt ska rörbryggor med en vikt på
runt 900 ton stål ytbehandlas, i en leveranstakt på en till två rörbryggor per vecka.
För att klara leveranstakten kommer
Alucrom att nyttja två av sina anläggningar.
Projektet beräknas vara klart i mars
2016, och är en del i Södra Cells storsatsning på Värö bruk. Mellan 2014 och 2016
investeras 4 miljarder i bruket för att öka
produktionskapaciteten från 425 000 ton till
700 000 ton massa per år. Det gör bruket
till ett av världens största för produktion av
barrsulfatmassa. Den nya fabriken tas i
bruk under tredje kvartalet 2016. Förutom
Midroc Alucrom arbetar flera andra Midrocföretag med jätteprojektet, Midroc Project
Management har projektledare på plats,
och även Midroc Electro och Midroc
Ställningar utför arbeten. Midroc Alucrom
har dessutom skött underhåll på bruket
sedan mitten på 80-talet.
29
Medarbetare rankar Midroc som
en av Sveriges
bästa arbetsgivare
Midroc är en av Sveriges Bästa Arbetsgivare. Detta enligt
Universums årliga undersökning, där Midroc i år får en
åttonde plats i kategorin för stora företag. För andra året i
rad har Midroc också utsetts till ett av 100 Karriärföretag.
– Korta beslutsvägar, en kultur
som genomsyras av en vilja
att jobba tillsammans för
att leverera på bästa
sätt och stora möjligheter att jobba i spännande projekt tror jag
är huvudanledningarna till att vi fått de här
utmärkelserna, säger
Moa Wennström, HR
Business Partner på Midroc
Europe.
HR-avdelningen, kommunikationsavdelningen och den egna affärsskolan Midroc
Business School arbetar långsiktigt med att
bygga den interna kulturen, som bland annat
innebär att arbeta tillsammans för att nå
målen. Stort fokus läggs på eget ansvar och
medarbetarens utveckling.
– Det är alla medarbetare
som tillsammans skapar den här kulturen. I Sveriges
Bästa Arbetsgivare är det
medarbetarna själva
som tycker
till, det gör
oss extra
stolta över att
komma så
högt på listan. Vi
får utmärkelserna
för att våra medarbetare trivs, och det är
skönt att få ett kvitto
på att vi arbetar på
rätt sätt.
I motiveringen till att Midroc blev
ett av 100 Karriärföretag
lyftes bland annat medarbetarnas stora frihet att
utvecklas inom koncernens olika funktioner.
– Hos oss finns möjligheter och utvecklingspotential. Vi har inte alltid
klart definierade karriärvägar utan arbetar mycket
med individuell utveckling. Är
du driven och vill utvecklas finns
det stora möjligheter till både
fördjupning genom utbildning
och att bredda kunskaperna genom att
jobba med olika projekt.
Att Midroc-bolagen har en platt organisation, med en genomarbetad ledningsfilosofi
tror Moa Wennström betyder mycket för
motiverade medarbetare. Istället
för en hierarkisk modell symboliseras Midrocs organisation av en liggande pil.
De medarbetare som i
vardagen arbetar
närmast kunderna
är längst fram i
organisationspilen
och ledningen har
en stöttande funktion längre bak i
pilen.
– Detta är grunden
för Midrocs filosofi: de
medarbetare som möter
kunderna dagligen har bäst
kunskap om deras verklighet. Därför
är beslutsvägarna korta och möjligheten att
påverka sin egen och Midrocs utveckling
Hos oss finns
möjligheter och
utvecklingspotential
De som möter
kunden längst ut i
pilen har bäst kunskap
om hur verksamheten
bör utvecklas
30
Det är alla
medarbetare som
tillsammans skapar
den här kulturen
stor. I våra bolag finns de mindre företagens
klassiska fördelar, men också långsiktigheten och tryggheten som kommer med att
tillhöra en större bolagsgrupp, säger hon.
FAKTA:
Sveriges Bästa Arbetsgivare
Årlig undersökning av Employer
branding-företaget Universum.
Medarbetare får ranka sitt företag
utifrån hur nöjd man är som helhet,
om man skulle rekommendera sin
arbetsgivare, hur benägen man är
att stanna och vad man tycker om
företagets interna identitet. På
Midroc har undersökningen genomförts bland ingenjörer i bolagen
Midroc Project Management, Midroc Automation, Midroc Property
Development och Midroc Construction.
Karriärföretag
Rekryteringsföretaget Jobtip Services utser Sveriges mest spännande
bolag att göra karriär på bland över
tusen nominerade företag. De utvärderas bland annat utifrån karriär- och utvecklingsmöjligheter,
medarbetarengagemang och internationell räckvidd.
Först upp
sist ner
förmän med förmåga att se risker och åtgärda dem, säger Lembit Laks, vd på Midroc
Ställningar.
Genom Olofsson & Hansson, som förvärvades 2013, har Midroc Ställningar haft
personal på plats för underhållsarbete på
ST1 raffinaderi sedan slutet på 50-talet.
– Vi har lång erfarenhet och en mycket bra
lokalkännedom här, vilket gör att vi snabbt
har kunnat lösa oförutsedda händelser i
projektet, säger Niclas Östlund.
Foto: Adam Ihse
Ställningsbyggande är en stor del under ett
stopp, och ställningarna är först på plats och
sist ner.
– Projektet gick jättebra. Vi har engagerad
personal som lyckats ro iland det på ett
väldigt bra sätt. Helt utan incidenter eller
olyckor, det är det viktigaste av allt, säger
Niclas Östlund, projektansvarig på Midroc
Ställningar.
Säkerheten är något som man jobbar hårt
med på Midroc Ställningar.
– Vi planerar arbetet väl och vi har bra
Foto: Adam Ihse
Under våren och sommaren har Midroc Ställningar genomfört
sitt största projekt det här året. Som mest hade man ett 90-tal
man på plats för ställningsbygge och 15 man för markrengöring
inför ett revisionsstopp på ST1 raffinaderi i Göteborg.
31
EN 20-ÅRIG
HISTORIA AV ATT
GÖRA SAKER
TILLSAMMANS
Vi på Midroc tror på att göra saker tillsammans. Och faktum är att
det är grunden i hela vår verksamhet. Det är inte på egen hand, utan
tillsammans, som vi kan utveckla, förändra och förbättra.
Startpunkten var det så kallade bergrumsprojektet, ett historiskt
industriprojekt som syftade till att skapa underjordiska lager för raffinerade petroleumprodukter i Saudiarabien. Affärsmannen Mohammed
Al-Amoudi fick ordern i samarbete med en rad svenska företag, och
för att kunna genomföra det gigantiska projektet förvärvades och
startades en rad bolag både i och utanför Sverige.
För att strukturera upp alla dessa verksamheter skapade Al-Amoudi
med hjälp av Lennart Wikström koncernen Midroc Europe 1996.
Strategin var att låta vart och ett av bolagen utvecklas efter sina egna
förutsättningar, men att också i största möjliga mån samarbeta sinsemellan för att nå synergieffekter. Varje bolag med målet att bli bäst
i sin bransch, och hela tiden som en självklar del av helheten Midroc.
Strategin visade sig framgångsrik, för idag är Midroc Europe en ledande
aktör med verksamhet i ett 10-tal länder, cirka 3 200 medarbetare och
en omsättning på över 5 miljarder kronor. Vårt äldsta dotterbolag
startades så tidigt som 1904, men Midrocs tillkomst 1996 innebar att
dessa väletablerade och högt kvalificerade företag fördes samman i en
naturlig och ömsesidigt värdeskapande gemenskap.
2016 firar vi 20 stolta år. Tillsammans har vi skapat många framgångsrika projekt under den tiden. Vi ser nu fram emot att anta morgondagens
nya utmaningar tillsammans.