MODERSMÅL OCH LITTERATUR
KURSGUIDE Virkby gymnasium 2015 – 2016 Foto: Krister Welander https://peda.net/lohja/lukiokoulutus/virkby-gymnasium ( http://peda.net/veraja/lohja/gymnasium t.o.m 31.12.2015) 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning ................................................................................ Kontaktuppgifter ..................................................................... Läsårets arbetstider ............................................................... Periodindelning ...................................................................... Lärarförteckning och timfördelning ......................................... Kursbricka 2015-2016........................................................... Kursbeskrivningar: Modersmål och litteratur ......................................................... Finska A-lärokurs (FINA) ............................................................ Modersmålsinriktad A-lärokurs (FIM) .............................. Engelska ................................................................................ Tyska ..................................................................................... Franska .................................................................................. Matematik Lång matematik ............................................................. Kort matematik ............................................................... Biologi / Grön flagg ................................................................. Geografi ................................................................................. Fysik ....................................................................................... Kemi ....................................................................................... Religion .................................................................................. Livsåskådningskunskap .......................................................... Filosofi..................................................................................... Psykologi ................................................................................ Historia ................................................................................... Samhällslära .......................................................................... Musik ...................................................................................... Bildkonst ................................................................................. Gymnastik .............................................................................. Hälsokunskap ......................................................................... Studiehandledning ................................................................. Datavetenskap........................................................................ Samarbetsprojekt, internationella projekt och studieresor...... Nätkurser / NiVÅ...................................................................... Bedömning och genomförande av studierna ......................... 3 4 4 4 5 6 8 12 14 15 17 19 21 24 25 27 29 31 32 34 34 35 37 39 40 41 42 43 45 46 46 47 48 Studentskrivningarna läsåret 2015-2016................................ 52 Översikt över avlagda kurser .................................................. 53 2 Bästa studerande! Kursguiden 2015-2016 innehåller kortfattad information om de kurser som ingår i skolans läroplan. Uppgift om lärobok ges då det är möjligt. En förteckning över de läroböcker som används publiceras på skolans hemsida i juni. Några kurser har en anteckning om att de inte bjuds detta läsår. Kursordningen för läsåret 2015-2016 ingår i guiden, vilket gör det möjligt för dig att få ditt kursval klart redan på sommaren. Ditt slutliga val gör du i WILMA under den första skolveckan. Det är viktigt att du väljer kurser för hela läsåret och att du från början väljer tillräckligt många kurser. Kursutbudet är lika stort som förut, kursordningen har sammanställts med hjälp av feedback från er alla. Tyvärr kan inte alla önskemål tillgodoses, men jag hoppas i alla fall att så många som möjligt av er ska kunna studera de kurser ni önskar. Nätkursutbudet inom NiVÅ – Nätgymnasiet i Västnyland och Åboland – hittar du på NiVÅs hemsida www.niva.fi. Om du vill läsa en nätkurs måste du planera in den i ditt studieprogram så att du också har tid att fullfölja den. En nätkurs är minst lika krävande som en närstudiekurs och kräver ett stort mått av självdisciplin. Anmälan till dessa görs i augusti. 15.8 är deadline för anmälan till kurser i period 1 och för övriga kurser 15.9. Kursnyckel fås av rektor eller studiehandledare. Jag hoppas att också den här upplagan av guiden ska vara till nytta och att du med hjälp av den kan göra upp ett välplanerat studieprogram. Synpunkter och förbättringsförslag tas gärna emot. Lycka till med studierna! Virkby den 6 juni 2015 Ulrica Karell rektor 3 Kontaktuppgifter Virkby gymnasium Klockargränden 2, 08700 Lojo Hemsidan förnyas fr.o.m 1.8.2015 t.o.m 31.12.2015 https://peda.net/lohja/lukiokoulutus/virkby-gymnasium http://peda.net/veraja/lohja/gymnasium Rektor telefon: 044-374 0160, 019-369 5500 e-post: ulrica.karell@lohja.fi Kansliet Fax Lärarrummet Studiehandledaren Hälsovårdare Kurator 019-369 54 92 019-369 54 90 019-369 54 93 044-374 54 96, 019-369 54 96 044-374 54 99 044-374 00 28 Läsårets arbetstider Höstterminen Höstlov Julfest Jullov 12.08.2015 - 22.12.2015 12.10.2015 - 16.10.2015 21.12.2015 23.12.2015 - 06.01.2016 Vårterminen Sportlov Avslutning 07.01.2016 - 04.06.2016 22.02.2016 - 26.02.2016 04.06.2016 (v.42) (v.8) Periodindelning P1 P2 P3 P4 P5 12.08 – 01.10 02.10 – 30.11 01.12 – 08.02 09.02 – 11.04 12.04 – 04.06 Några adresser du kan ha nytta av: Skolan hemsida: https://peda.net/lohja/lukiokoulutus/virkby-gymnasium Wilma: https://wilma.lohja.fi Studentexamensnämnden: www.ylioppilastutkinto.fi/sv/ Finlands Svenska Skolungdomsförbund: www.skolungdom.nu Suomen lukiolaisten liitto: www.lukio.fi De ungas akademi: www.nuortenakatemia.fi Opintoluotsi : http://www.opintoluotsi.fi/sv-FI/forstasidan Abitreenit: http://www.yle.fi/abitreenit 4 Lärarförteckning Ahonen Kristian Backman Carolina Bondestam Kristoffer Fagernäs Bo Fritzén Terecia Karell Ulrica Kronqvist Johnny Laakso Mervi Lagerroos Viveka Luuppala Jan Paulsson Katja Saarenpää Asta Schauman Berndt Sjölund Erica Tasanko Sofia Westerholm Kim Wickman-Skult Agneta Åberg Marcus Ortodox religion Musik Biologi och geografi Kemi och lång matematik Engelska, handledare för tutorerna Franska, rektor Religion och filosofi Bildkonst Finska Studiehandledning, prorektor Tyska, handledare för elevkåren Huslig ekonomi Historia och samhällslära Gymnastik och hälsokunskap Franska Fysik, kort matematik Modersmål Gymnastik Timfördelning Ämne och förkortning Modersmål och MO litteratur Finska FIN / FIM Engelska EN Tyska B2 + B3 TY Franska B2 + B3 FR Matematik, kort MAB lärokurs Matematik, lång MAA lärokurs Biologi BI Geografi GE Fysik FY Kemi KE Religion RE Filosofi FI Historia HI Samhällslära SL Psykologi PS Musik MU Bildkonst KO Gymnastik GY Hälsokunskap HÄ Studiehandledning SH Datavetenskap ÅA DT Kurser via NiVÅ NiVÅ Obligatoriska kurser Riksomfattande fördjupade kurser Tillämpade kurser 6 3 5 6 6 6 2 2 10 10 2 2 2 0,5 0,5 1 10 3 1 2 2 1 1 3 1 4 2 1 1-2 1-2 2 1 1 3 2 7 4 2 3 2 2 4 3 3 3 2 1 1 1 5 1 1 10 1 6 22 Inplaceringen av de enskilda kurserna framgår av kursbrickan. 5 KURSBRICKA 2015-2016 1 2 3 4 5 6 P1 FinA1 Tyb31 En1.1 Re1.1 Ma1 Ge1.1 Mo1.1 Frb31 Fy1.1 Hi1.1 Hä1.1 Bi2.1 Sl2.1 o Tyb23/35 o Ma5 Ge2.1 o Fim4 Mo14 tea Ko2 Ke2 Gy5måb Ke2 7 Mo10 ½ 8 Gy1.1esj 9 Mu 1.1 10 Gy1.2må Ko1.1 11 Digabi Digabi Ke2 12 Sh/Grh Sh/Grh Sh/Grh P2 1 Tyb32 2 Re1.2 Frb32 Hi1.2 FinA4 En4.1 3 4 5 6 7 8 9 10 Bi1.1 En1.2 Ma2 Fim1 Gy1.1esj Gy1.1esj Sl1.1 Fy1.2 Mab1 Mo1.2 Gy1.2må Gy1.2må o o o Mo4.1 Mo12.1 Tyb27 Fy6 En7.1 Mu2 Hä4 Sh2 Gy5måb Mu 1.1 12 Sh/Grh Sh/Grh Sh/Grh Mo 2.1 Mab2 Ke1.1 Re2.1 Gy4 Sl4 Hi3.1 Fim5 Ma7 P3 FinA2 Ma3 Ps1.1 Tyb21/33 Bi1.2 En2.1 Gy3 Sl1.2 Fi1.1 Frb21/33 o o o Mu1.1/Ko1.1½ Mu1.2/Ko1.2 ½ Hi8 Hi6 nät Hi6 nät Mo4.2 Sh/Grh Ma13 Ke4 Mab8 VVS Fim7/FinA7 Mo11 Mo7 Fy7 Hä4 Sh2 Gy5måb Hi7 Hi7 HÄ rep Sh/Grh Sh/Grh PS rep Tyb28 Ps5 En8.2 Frb28 Ke5 Mab9 Bi5 SPB34 FI 4 SL rep KE rep Fy4 Mo14tea Fy4 Hä3 Hä3 Hä3 Ty10m Fr9muk Sh/Grh Sh/Grh 11 Frb21/33 Fy4 12 Sh/Grh Sh/Grh Sh/Grh Mo5.1 Ko6/Mu6½ En10 SPB31 ENA Re5 skriv ENA rep Bi4 Frb27/uka FI2 FI 3 Ps4 LK 2 BI rep FY rep HI rep Hi7 Fim8/FinA8 Ge4 En7.2 Fy8 Mo12.2 Ma14 Mo8.2 Sh2 Ty10m Hä4 Gy5måb Ko2/Mu2½ Hi8 Mo8.1 Re4 Sh/Grh Ko1.1 Tutor Mab7 En8.1 Hi6 nät Gy5måb Digabi 6 Fim8/FinA8 Frb23/25 Mab4 Fi3 Ma6 Ps3 Sl3 Tyb24/36 Frb24/36 Hä2 Ge3 Mo14tea Ko2 Mu2 11 Digabi 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Ma10 NiVÅ SPB33 FY - Cern GE rep Fr9muk P4 1 Fim2 2 Ps1.2 3 En3.1 4 En 2.2 5 FinA3 6 Fy2 7 Gy3 8 Ko1.2 9 Ko4 10 11 12 Sh/Grh P5 1 Fim3 2 Ge1.2 3 Ma11 4 Fy3 5 En3.2 6 Tyb22/34 7 Gy3 8 Ko1.2 9 Ko4 10 Gy3 11 Ko4 12 Sh/Grh Mo2.2 Ke1.2 Hi2.1 Fi1.2 Mo3.1 Ps2 Ma4 Mu1.2 Mu4 Ma4 Ma4 Sh/Grh Mo3.2 Hä1.2 Mab3 Fi2 Hi2.2 Mu1.2 Mu4 Mo10½ Mu4 Sh/Grh Re3.1 Frb25/37 FinA5 Ma8 Ke3 En5.1 Ko6 Gy2.1 Frb21/33 Fy5 Fy5 Fy5 Sh/Grh Ro2 Tyb25/37 Mo5.2 Mab5 En9 Tyb26/38 Fim6 FinA6 En6.1 o Ma9 Hi4.1 Frb22/34 Ko6 Gy2.1 Frb22/34 Frb26/38 Mo6.1 Mo6.2 o o o o Frb22/34 Gy2.1 Sh/Grh SPB32 Hi13nät Shakesp. Mu6 Mo9 Mo9 Mo9 SPB35 FINA rep Mab6 Mu6 Bi3 Ma12 Bi3 Bi3 Ma12 Ma12 Positionerna 1-6 har 5h i veckan, positionerna 7-10 2h i veckan, positionerna 11-12 1h i veckan. Kurserna placerade i position 7-11 bör väljas så att det sammanlagda antalet timmar per vecka blir 5 om hela kursen är i en och smma period, 2+3 eller 3+2 om kursen är i två perioder 2+2+2 om kursen är placerad i tre perioder. Nätkurserna börjar i den period de finns antecknade, men de flesta kurserna går två eller flere perioder. Mera information om nätkurserna finns på www.niva.fi . Bindande anmälan till nätkurserna görs under den första skolveckan. Deadline för anmälan till kurser i period 1 15.8 och för övriga kurser 15.9. Kursnyckel fås av rektor eller studiehandledare. OBS 1 P3 Mo14 pågår fram till jul. OBS 2 P3 Kurser markerade med ½ i positionerna 7-11 går fram till jul och den andra ½ startar efter jul. 7 MODERSMÅL OCH LITTERATUR Arbetssätt och organisering Undervisningen i modersmål och litteratur vid Virkby gymnasium utgår från elevcentrerade arbetssätt. Utgångspunkten för undervisningen är de studerandes språk, kultur och litteraturkännedom. I modersmålsundervisningen strävas efter integrering med andra ämnen. Kurserna 1, 2 och 3 avläggs helst i följd. Studerandena rekommenderas att inleda sina studier i modersmål och litteratur med kurs 1, eftersom den till sin karaktär är en utpräglad introduktionskurs. Kurs 12, Studentprovet i modersmål och litteratur, studeras förslagsvis samma år som studeranden avser att avlägga studentexamensprovet i modersmålet. Den tillämpade integrationskursen (modersmål-finska) ”Vi vänder språk” (VVS) rekommenderas från och med det andra studieåret. Kurserna 1, 2, 3 och 6 skall inte tenteras förutan genomgången kurs. I de enskilda kursbeskrivningarna har det mest centrala i kursens innehåll placerats i främsta rummet. OBLIGATORISKA KURSER (O) 1. En värld av texter (O MO1) Kursen introducerar modersmål och litteratur som ett ämne där språk, kommunikation, litterära texter och saktexter bildar en helhet som placeras in i ett teoretiskt sammanhang. Centralt innehåll skillnader mellan tal- och skriftspråk och olika stilnivåer olika textgenrer och deras funktion i samhället reflektion kring det egna läsandet introduktion till de litterära genrernas historia med fokus på novellen och andra typer av kortprosa olika sätt att analysera skönlitterära texter grundprinciperna för materialbaserat skrivande grundprinciperna för gruppkommunikation Lärobok: Abrahamsson m.fl.: Språkets värld 2. Epik och medietexter (O MO2) Kursen fokuserar på hur man bygger upp texter av olika slag för att nå sina syften. Centralt innehåll retorikens grundprinciper som stöd för att disponera muntliga och skriftliga texter tidningstexter och andra medietexter bild- och filmanalys källkritik analys av språkets strukturer romanen som litterär genre gränser mellan fakta och fiktion med dokumentärromanen och populärkulturen som utgångspunkt recensioner Lärobok: Samma som ovan och Ritamäki-Johansson m.fl.: Bokskogen 8 3. Texter, kultur och identitet (O MO3) Kursen tar upp frågor kring språklig och kulturell identitet ur ett finlandssvenskt perspektiv. Den egna litteraturen och dess förhållande till omvärlden diskuteras. Centralt innehåll det svenska språkets ursprung och nuläge i Finland tvåspråkighet, dialekter, slang och andra språksociologiska fenomen begreppet språkvård både ur ett samhälleligt perspektiv och med utgångspunkt i de studerandes egna texter analys av text-, sats- och ordstrukturer den finlandssvenska litteraturen och dess historia förberedda diskussioner, till exempel paneldebatter med anknytning till kursinnehållet Samma läroböcker som ovan. 4. Texter i Norden (O MO4) Kursen behandlar de nordiska språkens och den nordiska litteraturens historia, nordiska texter, texter på nordiska språk samt nordisk kultur. Inom litteraturundervisningen fokuseras dramatiken. Centralt innehåll de nordiska språkens gemensamma bakgrund skillnader och likheter mellan de nordiska språken samtalsstrategier som underlättar umgänget i Norden produktion av texter i anslutning till teman i de nordiska texter som behandlats skönlitterära författarskap och texter i den nordiska litteraturen dramatikanalys och teaterbesök läsning, dramatisering och gestaltning av texter Samma läroböcker som ovan. 5. Moderna texter (O MO5) Kursen innehåller litteraturanalyser och tar upp grundläggande textanalytiska termer. Centralt innehåll lyrikanalys: stil, struktur, reception produktion av reflekterande och analyserande texter 1900- och 2000-talets litteratur och litterära ismer litterära diskussioner i grupp och/eller inför publik Samma läroböcker som ovan. 6. Språk och litteratur som maktfaktorer (O MO6) Kursen är argumentationsanalyserande i förhållande till olika slag av språklig påverkan. Centralt innehåll argumentationsanalys analys av medietexter och olika trender i texternas innehåll, språk, stil och utformning reklamanalys källkritik äldre och nyare tendenslitteratur teori och praktik kring hur man för en muntlig debatt Samma läroböcker som ovan. 9 FÖRDJUPADE KURSER 7. Muntlig kommunikation (F MO7) Kursen ger den studerande möjlighet att fördjupa sina kunskaper och färdigheter inom muntlig kommunikation samt insikt i den muntliga kommunikationens betydelse i olika sociala sammanhang. Centralt innehåll typiska drag i olika interaktionssituationer verbal och nonverbal kommunikation olika sätt att uppträda vid förhandlingar, på möten och i olika slags diskussioner kulturbundna, speciellt finlandssvenska, särdrag vid muntlig kommunikation. För att ha rätt att avlägga det riksomfattande provet i muntlig kommunikation bör den studerande vara godkänd i kurs 7. 8. Fördjupad skriv- och textkompetens (F MO8) Kursen handlar om att fördjupa och utveckla färdigheterna i att analysera, tolka, reflektera över samt producera texter. Centralt innehåll Följande teman repeteras och fördjupas: textgenrer textanalys och textanalytiska begrepp textkomposition: att producera idéer, planera, välja synvinkel, disponera, bearbeta, rubricera och redigera texten i en slutlig form språkstruktur och språkriktighet 9. Litteratur som glädje och kunskap (F MO9) Kursen ger den studerande möjlighet att utveckla sin kunskap, fantasi och lust att lära genom att tillägna sig skönlitteratur i olika former. Kursen lämpar sig väl att genomföras som ett projektarbete. Centralt innehåll tematisk läsning av litteratur från olika tider och/eller kulturer intertextualitet att skriva analytiskt om litteratur att gestalta och bearbeta litteratur genom dramatisering och kreativt skrivande nyutgiven litteratur eller en aktuell författare en speciell litterär art: rocklyrik, teater- och filmkonst etc. 10. Kreativ skrivning (F MO10) Kursen lägger särskilt vikt vid det personliga uttrycket. De studerande ges möjlighet att fabulera, kåsera och formulera sig fritt. Centralt innehåll skrivövningar som poängterar det personliga uttrycket respons på egna texter textanalys: skribentens egen stig genom språkets lustgård och djungel 10 11. Skriva till bild (F MO11) Kursen handlar om hur de studerande steg för steg kan utveckla sin förmåga att skriva en god essä med en eller flera bilder som utgångspunkt. Centralt innehåll bildanalys övningar i att i skrift gestalta personer, miljöer etc. skrivövningar utgående från bildmaterialet och därtillhörande uppgifter i studentprovet 12. Studentprovet i modersmål och litteratur (F MO12) Kursen koncentrerar sig på relativt formbunden skriftlig framställning för de studerande som avser att avlägga studentexamensprovet i modersmål och litteratur under föreliggande läsår. Centralt innehåll skrivträning enligt såväl processmetodik som studentprovsnorm analys av textkompetensuppgifter och essäprov samt bedömningen av dem instruktioner inför studentexamensprovet i modersmål och litteratur TILLÄMPADE KURSER 13. Att lyckas med projektarbeten (T MO13) Kursen genomförs gärna i samband med andra ämnen. Berörda ämneslärare fungerar då som handledare under kursens andra del. Kursen lär ut studieteknik för projektarbete, något som behövs i många gymnasiekurser men speciellt i universitets- och högskolestudier. Projektkursen är tvådelad och man kan ”slå två flugor i en smäll”, dvs. den studerande får en kurs (Mo 13) och kan samtidigt göra ett skriftligt arbete som krävs för en annan kurs. Centralt innehåll Del 1 består av handledd undervisning olika inlärningstyper att göra upp en tidsplan: projektarbetets olika skeden att söka material att använda skriftliga och muntliga källor textens uppbyggnad: referatteknik; källhänvisningar; layout Del 2 består av arbete på egen hand, vid behov med stöd av en ämneslärare val av ämne för projektarbetet materialinsamling och -bearbetning presentation. Arbetet ska lämnas in senast i slutet av maj under pågående läsår eller enligt överenskommelse med den handledande ämnesläraren. 14. Teaterkurs (T Mo14) Kursen ger de studerande en möjlighet att bekanta sig med teoretisk och praktisk teaterkunskap och att ta vara på och utveckla olika uttrycksformer som hänför sig till teaterämnet. Centralt innehåll teaterhistoria och teaterns arbetsmetoder analys av roller och situationer på scenen teaterrepetitioner teaterbesök att uppföra en teaterpjäs (en revy, ett spex, ett dramatiskt kollage) 11 Mål: Vi vill sträva till personlig utveckling och ta vara på och utveckla de uttrycksmöjligheter vi har Lära känna sig själv Uttrycka sig med kroppen Samarbete och kontakt Utveckla sinnen och koncentrationsförmåga Utveckla fantasi och föreställningsförmåga Vi lär oss förstå teaterns språk och uttrycksmedel "Kallelse för teater har vi allihop. Teatern är ett språk bland andra möjliga språk. Alla kan använda det, alla kan tala det språket, fastän bara några specialiserar sig på det. Det vore komiskt att tänka sig att bara vältalarna kunde tala! Att bara ordspecialisterna skulle ha rätt att använda orden." Augusto Boal, teaterpedagog och regissör. 'Vi vänder språk' (T VVS) (se även finska T FinA10 / T FiM9) Rekommenderad studiegång i modersmål och litteratur: (Kurs inom parentes rekommenderas) Nyb.: Forts.: Abi: 1, 2, 3, 10, 13 4, 5, 6, (8), 9, (10), (11), (13), 14 7, 8, 11, 12 FINSKA Det övergripande målet för undervisningen i finska är att de studerande på ett ändamålsenligt sätt skall kunna fungera, kommunicera och jobba i vårt tvåspråkiga land. Den finska lärokursen kan läsas som traditionell A-finska eller som modersmålsinriktad finska. Provet i studentexamen är detsamma oberoende vilken lärokurs man följt. Den som så önskar kan avlägga studentexamensprovet på nivån B-finska, dvs. provet i medellång lärokurs. Även provet i modersmål på finska kan som tilläggsprov avläggas.Kurserna bjuds varje år om ej annat nämns. A-LÄROKURS (FinA) OBLIGATORISKA KURSER Läroböcker Kurs 1-2: Kasvotusten, kurs 1-2 textbok samt Kasvotusten, kurs 1-2 grammatikbok (Schildts) Kurs 3-4: Kasvotusten, kurs 3-4 textbok samt Kasvotusten, kurs 3-4 grammatikbok Kurs 5: Kasvotusten, kurs 5 Kurs 6: Kasvotusten, kurs 6 1.. Människans vardag och fritid (O FinA1) I den första kursen behandlas vardagliga situationer, som till exempel intressen och skolgång. Grammatikaliska grundbegrepp repeteras liksom verbböjning och objektsregler. 12 2. Natur och miljö (O FinA2) Kursens tema är natur och näromgivning. Kommunikationsövningar i anknytning till detta samt skönlitterära studier. I grammatiken är det huvudsakligen nomenböjning, subjekt samt unipersonella uttryck som repeteras och fördjupas. 3. Handel, teknik och kommunikation (O FinA3) Studerande bekantar sig med kursens temaområde teknologi och samhälle samt redogör för och diskuterar olika konsumtionsvanor och olika former av kommunikation. Under kursen läses ett litterärt verk samt studeras participformer och de satsmotsvarigheter som bygger på participuttryck 4. Samhället och massmedia (O FinA4) Via nyhetsreportage och ledare bekantar sig studerande med, redogör för samt diskuterar samhälleliga och övriga aktuella inhemska och globala händelser. I grammatiken behandlas infinitiver och de satsmotsvarigheter som bygger på dem. 5. Utbildning, yrkes- och näringsliv (O FinA5) Studie- och yrkesplaner diskuteras, liksom näringsliv och tjänster på olika nivåer i Finland. Studerande övar sig att skriva officiella dokument samt känner till praxis vid såväl eftergymnasiala studier som vid arbetsansökan och arbetsintervju. Grammatikaliska knoppar som exempelvis de knepigaste satsdelarna övas och befästs. I kursen ingår studentskrivningsövningar samt självbiografisk skönlitteratur. 6. Finsk kultur och litteratur (O FinA6) Målet för kursen är en ökad kulturkännedom så att studerande vid kursens slut känner till finska kulturpersonligheter och deras huvudverk. Exkursion till bl.a. Tusby. Under kursens gång läser var och en ett finskt verk och redogör för innehållet i det. Studentskrivningsövningar. FÖRDJUPADE KURSER 7. Presentera och diskutera (F FinA7) (Kursen bjuds varje läsår) Målet med kursen är att de studerande övar upp sin förmåga att tala finska i olika situationer. Kursen utmynnar i det nationella muntliga språkprovet på FinA-nivå och studerande erhåller separat intyg över detta. Ingen kursbok. 8. Världen och vi (F FinA8) (Kursen bjuds varje läsår) Gymnasiets lärokurs repeteras enligt studerandes egna behov och önskemål. Inför studentskrivningarna övas de olika delområdena såsom uppsatsskrivning, referat, öppna frågor, flerval, strukturer och hörförståelse. Valda avsnitt ur Kasvotusten-läroböckerna. TILLÄMPADE KURSER 9. Förstärkningskurs (T FinA9) (Kursen bjuds vid behov) Kursen är avsedd för de FinA-studerande som behöver extra övning i det finska språket. Studerande väljer själv litteratur och grammatikaliska övningar enligt önskemål och behov. Individuella förhör. 10. Vi vänder språk (Se även modersmål)(T VVS - T FinA10) (Kursen bjuds varje läsår) Kursen är en integrerad kurs, gemensam för modersmålet och finska och rekommenderas fr.o.m. det andra studieåret. Via bl.a. diskussioner, övningar och teoretiska studier strävar vi till att höja medvetenheten om olikheterna i de två språken. Ingen kursbok. 13 MODERSMÅLSINRIKTAD LÄROKURS (FIM) Läroböcker: Kurs 1-4: Panhelainen, Kielenhuollon Kivijalka (SanomaPro) Kurs 5: Saarukka Pyykkönen; Kasvotusten, kurs 5 (Schildts) Kurs 6: Saarukka Pyykkönen; Kasvotusten, kurs 6 (Schildts) 1. Människans vardag och fritid (O FIM1) I den första kursen betonas muntlig kommunikation, varvid de studerande görs uppmärksamma på skillnaderna mellan talspråk och standardfinska. Grammatikaliska grundbegrepp och syntaktiska problem genomgås. Litteraturstudier. 2. Natur och miljö (O FIM2) Natur- och miljöskyddsfrågor behandlas och redogörs för. Ett skönlitterärt verk läses under kursens gång och inom språkvården behandlas främst problem i samband med nomenböjningen. 3. Handel, teknik och kommunikation (O FIM3) De studerande jobbar med texter som behandlar ämnena i rubriken samt bearbetar texterna t.ex. genom sammandrag och insändare om ämnet. Litteraturstudier samt genomgång av satsmotsvarigheterna. 4. Samhället och massmedia (O FIM4) Mediernas roll som informatör studeras och analyseras. Tidningen utgör det centrala i kursen och i samband med utarbetandet av tidningsartiklar behandlas disposition, styckeindelning och interpunktion. 5. Utbildning, yrkes- och näringsliv (O FIM5) Studie- och yrkesplaner diskuteras och de studerande övar sig att skriva officiella dokument samt bekantar sig med praxis vid eftergymnasiala studier och vid arbetsansökan och arbetsintervju. I kursen ingår självbiografisk skönlitteratur. Under kursens gång behandlas stilfrågor och kursen innehåller även översättnings- och studentskrivningsövningar. 6. Finsk kultur och litteratur (O FIM6) Målet för kursen är en ökad kulturkännedom så att studerande vid kursens slut känner till och även kan diskutera finska kulturpersonligheter och deras huvudverk. Exkursion till bl.a. Tusby. Under kursens gång läser och analyserar var och en åtminstone en finsk klassiker. Studentskrivningsövningar. FÖRDJUPADE KURSER 7. Presentera och diskutera (F FIM7) (Kursen bjuds varje läsår) De studerande förkovrar sig i att bl.a. tala och uppträda, debattera och förhandla på finska. De övar sig i att kritiskt iaktta såväl sin egen som andras framställning och språk. Kursen utmynnar i det nationella muntliga språkprovet på FIM-nivå och studerande erhåller separat intyg över detta. Ingen kursbok. 8. Skrivandet konst (F FIM8) (Kursen bjuds varje läsår) Kursen fungerar som prepkurs inför studentskrivningarna på A-nivå. Kursen innehåller huvudsakligen skrivövningar enligt de moment som finns i kurs FinA8. Ingen kursbok. TILLÄMPAD KURS 9. Vi vänder språk (T VVS - FIM 9) (Kursen bjuds varje läsår) Kursen är en integrerad kurs, gemensam för modersmålet och finska och rekommenderas fr.o.m. det andra studieåret. Via bl.a. diskussioner, övningar och teoretiska studier strävar vi till att höja kursdeltagarnas medvetenhet om olikheterna i de två språken. Ingen kursbok. 14 Rekommenderad studiegång i finska läsåret 2015-2016: Nyb: Forts: Abi: Kurserna 1, 2, 3 Kurserna 4, 5, 6, 7, VVS Kurserna 7, 8, VVS ENGELSKA I dagens globaliserade värld utgör goda kunskaper i engelska en viktig del av den allmänbildning de studerande kan tillägna sig i gymnasiet. Gymnasiets undervisning strävar till att utveckla studerandes språkfärdighet så att engelskan för dem kan bli ett naturligt redskap vid fortsatta studier, i arbetslivet och i internationellt samarbete. Undervisningen strävar också till att väcka deras intresse för litteraturen och kulturen i det engelska språkområdet. OBLIGATORISKA KURSER 1. De unga och deras värld (O ENA1) De studerande blir bekanta med gymnasiets arbetssätt. Behärskningen av ordförrådet och grundstrukturerna befästs. I kursen betonas diskussion, förmåga att uttrycka åsikter och viktiga strategier vid muntlig kommunikation. Studerande skriver en bokrapport om ett skönlitterärt verk de läser under kursen. Lärobok: ProFiles 1 2. Kommunikation och fritid (O ENA2) Under kursen tränas både muntlig och skriftlig kommunikation. Ämnesområdena berör fritid, resor och livsmiljöer. Till kursen hör ett kort projektarbete om USA som presenteras muntligt i grupper. Behärskningen av strategier vid muntlig kommunikation befästs. Lärobok: ProFiles 2 3. Studier och arbete (O ENA3) Kursens ämnesområden anknyter till studier och arbetsliv, och muntlig och skriftlig kommunikation som är typisk i dessa situationer övas. Målet för kursen är att de studerande skall kunna förstå och använda språket i formella situationer i anslutning till temat. Till kursen hör ett kort projektarbete om Irland där muntlig presentation ingår. Studerandena läser boken ”Boy” av Roald Dahl och gör uppgifter i anslutning till den. Arbetsintervjuer på engelska övas. Lärobok: ProFiles 3 4. Samhället och omvärlden (O ENA4) Under kursen behandlas mera krävande texter med anknytning till kursens tema. Studerandenas passiva ordförråd utökas. Produktion av sakprosa i form av sammandrag, rapporter eller argumenterande uppsatser. Engelskspråkiga tidningstexter analyseras. Inom temat politik introduceras debatt som påverkningsmöjlighet. Lärobok: ProFiles 4 15 5. Kultur (O ENA5) Studerandena specialiserar sig på något område inom kulturen och presenterar detta muntligt. Poesi skrivs och analyseras. Ett skönlitterärt verk med kulturell anknytning läses. Musik, teater och litteratur betonas. Lärobok: ProFiles 5 6. Vetenskap, ekonomi och teknik (O ENA6) Teman för kursen är olika vetenskapsgrenar, tekniska rön, olika former av kommunikation, samt näringslivet. Ett självständigt portfolioarbete görs i anslutning till kursens teman. Målet för kursen är att de studerande självständigt kan läsa och använda texter om abstrakta och fackmässiga ämnen. Intervju med en viktig person inom kursens ämnesområden inövas och framförs. Text- och hörförståelseövningar samt uppsats. FÖRDJUPADE KURSER 7. Naturen och en hållbar utveckling (F ENA7) Kursens tema är förhållandet mellan människan och naturen. Studerandena lär sig förstå och använda språkmaterial i anslutning till naturen och naturvetenskaperna och en hållbar utveckling. Ett projektarbete kan göras i anslutning till kursens tema. Miljödebatter. Övning inför studentskrivningarna. 8. Tala och förstå bättre (F ENA8) I kursen övas olika strategier för att tala och använda språket muntligt i olika både vardagliga och formella situationer. Ämnena för de muntliga övningarna är aktuella händelser och de övriga kursernas ämnesområden. Krävande texter används för att uppöva förmågan att tala språket. Kursvitsordet baserar sig på ett prov i muntlig språkfärdighet och på övrigt under kursen visat kunnande. Rekommenderas som sista kurs. TILLÄMPADE KURSER 9. A Plunge into a World of Imagination (T ENA9) En kurs för studerande med fantasi och inlevelseförmåga. Under kursen arbetar de studerande enligt storyline-metoden, vilket innebär att de lever sig in i en roll och utför olika muntliga och skriftliga uppgifter runt ett tema i egenskap av sina rollpersoner. Kursens mål är att de studerande genom fantasi och berättelser övar upp sin förmåga att använda engelskan på ett kreativt och spontant sätt och därmed vidgar sitt ordförråd och sin muntliga och skriftliga uttrycksförmåga. 10. Green Matters (T ENA10) Nätkurs. Vill du diskutera och filosofera kring miljöfrågor med andra kursdeltagare på nätforum? Bidra till en grönare planet? Fundera över ditt eget ekologiska fotspår? Utveckla ditt ordförråd då det gäller miljötermer på engelska? Då är denna kurs för dig. Rekommenderad studiegång i engelska: Nyb: Kurserna 1, 2, 3, 9 Forts: Kurserna 4, 5, 6, 9, 10 Abi samt de forts som avser skriva engelska på hösten: 7, 8, 9, 10 16 TYSKA Det tyska språket är ett viktigt europeiskt språk, och att kunna det har stor betydelse för dem som ämnar studera eller arbeta i eller resa till ett tyskspråkigt land. Även i kommunikation med personer från icke-tyskspråkiga länder har man nytta av att behärska tyskan, eftersom många i t.ex. östeuropeiska länder har läst och kan använda tyska men inte engelska. Att kunna tala ett främmande språk utöver engelskan är ett stort plus i många sammanhang. Här följer en kort beskrivning av kurserna i tyska vid Virkby gymnasium: Kurser som påbörjas i gymnasiet (B3) 1. God dag, trevligt att träffas (F TYB31) Ämnesområden: Under kursen lär sig de studerande att hälsa, ta avsked och att presentera sig, berätta om sig själv och ställa frågor. De studerande lär sig att klara av alldagliga språksituationer. Vi övar kommunicera och hålla små presentationer på målspråket. Grammatik: presens av svaga och starka verb; modala hjälpverb; ordföljd; personliga pronomen; frågesatser; nekande satser; substantivens genus; s-genitiven; obest. och best. artikel; nominativ och ackusativ Textbok: Kurz und gut Texte 1-2 (Söderströms) Övningsbok: Kurz und gut Übungen 1-2 (Söderströms) 2. Vardagsliv och vardagsspråk (F TYB32) Ämnesområden: Släkt, vänner, mänskliga relationer och dagliga rutiner. De studerande skall öva sig i att klara sig i olika alldagliga situationer, som att göra uppköp och uträtta ärenden i bank, post och hos läkare samt att fråga om vägen och öva sig i boka hotellrum, utnyttja trafikmedel, inkvarterings- och förplägnadstjänster på tyska. Grammatik: perfekt av svaga och starka verb; dativ; ackusativ och dativ av personliga pronomen; possessiva pronomen; ’man’; imperativ. Textbok: Kurz und gut Texte 1-2 (Söderströms) Övningsbok: Kurz und gut Übungen 1-2 (Söderströms) Efter dessa kurser kan man fortsätta läsa tyska tillsammans med fortsättarna i kurs TYB21 (beskrivs nedan) Valfri lärokurs som påbörjats i årskurserna 7–9 i den grundläggande utbildningen (B2) 1. Fritid och intressen (F TYB21 = TYB33) Ämnesområden: Repetition av språket som används i vardagssituationer; att hälsa, beställa på ett café, presentera någon, uttrycka åsikt, be om något, diskutera hobbyer, ge anvisningar, tala i telefon, m.m. Ämnesområden som behandlas är bl.a. skola, shopping, matlagning, och fritid. Kommunikation och presentationer på målspråket står i fokus. Strukturer som behandlas: Verbens presensböjning; skiljbara verb; modala hjälpverb; nekningsord; possessiva pronomen; imperfekt av verben haben och sein; ackusativ av substantiv och personliga pronomen; prepositioner med ackusativ; dativ av substantiv och personliga pronomen; prepositioner som styr dativ; perfekt; ordföljden i huvudsats och bisats, rektionsverb Läromedel: Panorama Deutsch 1-3 (Söderströms) Övningsbok: Panorama Deutsch 1 Übungen (Söderströms) 2. Världen och vi (F TYB22 = TYB34) Ämnesområden: De tyskspråkiga länderna och Finland presenteras; ord som har att göra med resor, adb, väderstreck, offentliga byggnader, länder och språk behandlas. Kommunikation på målspråket. 17 Strukturer: Personliga pronomen i ackusativ och dativ; reflexiva verb; komparativ; imperfekt av de regelbundna och oregelbundna verben; ordningstal; ordningstal; pluskvamperfekt; imperativ, genitiv; repetition av ackusativ och dativ. Läromedel: Panorama Deutsch 1-3(Söderströms) Textbok. Övningsbok: Panorama Deutsch 2 Übungen (Söderströms) 3. Förr och nu (F TYB23 = TYB35) Ämnesområden: I denna kurs behandlas livet på landet, i stan; boende, hushållsarbete; hälsotillstånd; livet förr; framtidsplaner; tidsuttryck. Ämnena diskuteras på målspråket. Strukturer: Indirekta frågesatser; relativa pronomen, relativa bisatser; adjektivens svaga och starka böjning; komparativ, superlativ, substantiverade adjektiv; bisatstyper; prepositioner. Läromedel: Läromedel: Panorama Deutsch 1-3 (Söderströms) Textbok. Övningsbok: Panorama Deutsch 3 Übungen (Söderströms) 4. Studier och framtidsplaner (F TYB24 = TYB36) Ämnesområden: Skola, studier och arbetsliv; de ungas framtidsplaner. De studerande skall öva sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Grammatik: futurum och repetition av de övriga tidsformerna; konditionalis och konjunktiv imperfekt; repetition av huvud- och bisatsordföljd; användningen av um - zu, ohne – zu. Läromedel: Panorama Deutsch 4-6 (Söderströms) Textbok. Övningsbok: Panorama Deutsch 4 Übungen (Söderströms) 5. Kultur (F TYB25 = TYB37) Ämnesområden: Under kursen behandlas olika former av kultur: musik, television, film, litteratur, design, matkultur och sport. Deltagarna håller föredrag på målspråket. Ny grammatik: konditionalis och konjunktiv i pluskvamperfekt; pronominaladverb; repetition av bl.a adjektivböjningen, användningen av prepositioner, siffror bruket av självständiga pronomen Läromedel: Panorama Deutsch 4-6 Texte (Söderströms) Övningsbok: Panorama Deutsch 5 Übungen (Söderströms) 6. Vår gemensamma jord (F TYB26 = TYB38) Temaområde: Under kursen diskuteras bl.a. miljömedvetenhet, politik, globalisering och religion samt hur man uttrycker åsikter. I kursen ges utrymme för muntliga och skriftliga skildringar och referat. Vi övar även för studentproven i tyska. Grammatik: Geografiska namn, pronomen, svaga maskuliner, adverb. Läromedel: Panorama Deutsch Kurs 4-6 Texte (Söderströms) Övningsbok: Panorama Deutsch 6 Übungen (Söderströms) 7. Vetenskap och teknik (F TYB27) Temaområde: Kursinnehållet bygger på texter från olika vetenskapsområden, om teknik, forskning, universitetsvärld. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar, men ämnena diskuteras även givetvis på målspråket. Ny grammatik: dubbelinfinitiv; passiv. Läromedel: Abi tyska (Schildts/öderströms) 18 8. Naturen och en hållbar utveckling (F TYB28) Temaområde: I kursen behandlas aktuella teman som klimatförändringen, användningen av naturresurser, förnybara energiformer m.m. Naturen och naturfenomen samt människans förhållande till naturen diskuteras. Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter, men diskussioner förs också. Under kursen skrivs uppsatser, sammanfattningar och översättningar. Vi övar även inför studentproven i tyska. Läromedel: Abi tyska (Schildts/Söderströms) 10. Tysk konversation ½ kurs (F TYB10) De studerande övar sina muntliga tyskkunskaper i olika, givna kommunikativa situationer. Kursen bygger på improvisationsövningar. Kursen är en förberedelse inför det valfria muntliga provet i tyska. FRANSKA Franskan är ett av de stora språken i Europa. Studier i franska ger allmänbildning och en inblick i det franska språkområdets kultur och samhällsliv. Kunskaper i franska öppnar också dörren till de övriga romanska språken och därigenom till hela den latinska världen. Franskan är dessutom ett viktigt språk i stora delar av arabvärlden, i Afrika och i Sydostasien. Lärokurs som påbörjas i gymnasiet (B3) Lärokursen inleds med två grundkurser, FRB31 och FRB32, varefter FRB3 slås ihop med FRB2, där studierna i franska påbörjats i grundskolans årskurs 8. Kurserna kan fungera som repetitionskurser för elever med bristfälliga kunskaper i franskan från högstadiet. 1. God dag, trevligt att träffas (F FRB31) Innehåll: Frankrike och fransktalande länder hälsningsfraser, tilltal, presentation, att ställa enkla frågor räkneord yrken, ålder, adress uppköp, restaurangbesök grammatik: er-verb, avoir, être, prendre i presens, adjektivets böjning och placering samt bestämd och obestämd artikel Kursbok: Voilà 1, textbok och övningsbok (Schildts) 2. Vardagsliv och vardagsspråk (F FRB32) Innehåll: familjen och släkten yrken, nationalitet, att berätta om sitt dags- och veckoschema, klockan kafé och mat intressen och fritidssysselsättningar grammatik: reflexiva verb, ir- och re-verb i presens, partitiv artikel, adjektiv, futurum med aller, samt passé composé Kursbok: Voilà 1, textbok och övningsbok (Schildts) 19 Valfri lärokurs som påbörjats i årskurs 8 i den grundläggande utbildningen (B2) 1. Fritid och intressen (F FRB21 = FRB33) Ämnesområdena och situationerna anknyter till de ungas dagliga liv, intresseområden, fritid och hobbyer samt till tjänster i anslutning till dem. Läromedel: Voilà 1, textbok och övningsbok (Schildts) 2. Världen och vi (F FRB22 = FRB34) Kursen handlar om människor, geografi, historia, sevärdheter och rekreationsmöjligheter i Finland och i Frankrike. Läromedel: Voilà 2, textbok och övningsbok (Schildts) 3. Förr och nu (F FRB23 = FRB35) I denna kurs behandlas livet förr och nu såväl ur individens som ur samhällets synvinkel. Texter med anknytning till temaområdena Hälsa och välfärd samt Hållbar utveckling väljs. Läromedel: Voilà 2, textbok och övningsbok (Schildts) 4. Studier och framtidsplaner (F FRB24 = FRB36) Kursen handlar om skola, studier efter gymnasiet och arbetsliv samt om de ungas framtidsplaner. De studerande övar sig i att uttrycka sig muntligt och skriftligt om dessa teman, bland annat i att lägga fram önskemål och planer för framtiden. Läromedel: Voilà 3, textbok och övningsbok (Schildts) 5. Kultur (F FRB25 = FRB37) Kursen behandlar olika aspekter av kulturen i den fransktalande världen. Temaområdet Kulturell identitet och kulturkännedom fördjupas. Alla områden av språkfärdigheten övas. Läromedel: Voilà 3, textbok och övningsbok (Schildts) 6. Vår gemensamma jord (F FRB26 = FRB38) Studierna i kursen utgår från allmänt hållna texter − också medietexter − om den samhälleliga verksamheten i Finland och Frankrike samt om jordens tillstånd och om framtiden. I kursen betonas textförståelse samt muntliga och skriftliga skildringar och korta referat. Läromedel: Voilà 4, textbok och övningsbok (Schildts) 7. Vetenskap och teknik (F FRB27) Temaområdena Teknologi och samhälle samt Informations och mediekunskap utgör grunden för kursinnehållet, som bygger på allmänt hållna texter från olika vetenskapsområden, om teknik och om olika former av kommunikation. Tonvikten i kursen läggs vid textförståelse och skriftliga övningar. Läromedel: Voilà 4, textbok och övningsbok (Schildts) 8. Naturen och en hållbar utveckling (F FRB28) Kursen handlar om naturen och naturfenomen samt om människans förhållande till naturen i vår egen kultur och i den fransktalande världen. Kursens tonvikt ligger på textförståelse och skriftliga uppgifter. Läromedel: Voilà 5, textbok och övningsbok (Otava) Abi ranska, (Otava) 9. Fransk konversation ½ kurs F FRB29) De studerande övar sina muntliga kunskaper i olika, givna kommunikativa situationer. Kursen är en förberedelse inför det valfria muntliga provet i franska. 20 MATEMATIK Den långa lärokursen i matematik Syftet med den långa lärokursen i matematik är att ge de studerande matematiska färdigheter som behövs i yrkesstudier och högskolestudier. De som studerar lång matematik ges tillfälle att tillägna sig matematiska begrepp och metoder samt att lära sig förstå den matematiska kunskapens natur. Undervisningen syftar till att ge de studerande en klar uppfattning om matematikens betydelse i samhällsutvecklingen och av dess tillämpningsmöjligheter i vardagslivet, vetenskapen och tekniken. OBLIGATORISKA KURSER 1. Funktioner och ekvationer (O MAA1) potensfunktioner potensekvationer rotuttryck och potenser med rationell exponent exponentialfunktioner Lärobok: Ellips, Funktioner och ekvationer. Schildts 2. Polynomfunktioner (O MAA2) produkten av polynom och kvadrerings- och konjugatreglerna polynomfunktioner polynomekvationer av andra graden och av högre grader undersökning av antalet rötter till andragradsekvationer faktorisering av polynom av andra graden lösning av polynomolikheter Lärobok: Ellips, Polynomfunktioner, Schildts 3. Geometri (O MAA3) likformighet hos figurer och kroppar sinus- och cosinussatserna geometrin för cirkeln, dess delar och räta linjer i anslutning till den beräkning av längder, vinklar, areor samt volymer i anslutning till figurer och kroppar Lärobok: Ellips, Geometri, Schildts 4. Analytisk geometri (O MAA4) punktmängdens ekvation räta linjens, cirkelns och parabelns ekvationer ekvationer och olikheter med absoluta belopp lösning av ekvationssystem en punkts avstånd från en linje Lärobok: Ellips, Analytisk geometri, Schildts 5. Vektorer (O MAA5) vektorernas primära egenskaper addition och subtraktion med vektorer samt produkten av en skalär och en vektor skalärprodukten av vektorer i koordinatsystemet räta linjer och plan i rymden Lärobok: Ellips, Vektorer, Schildts 21 6. Sannolikhet och statistik (O MAA6) diskret och kontinuerlig statistisk fördelning fördelningens karakteristikor klassisk och statistisk sannolikhet kombinatorik reglerna för beräkning av sannolikheter diskret och kontinuerlig sannolikhetsfördelning väntevärde för diskret fördelning normalfördelning Lärobok: Ellips, Sannolikhet och statistik, Schildts 7. Derivatan (O MAA7) rationella ekvationer och olikheter funktioners gränsvärde, kontinuitet och derivata derivering av polynomfunktioner och av produkter och kvoter av funktioner undersökning av polynomfunktioners förlopp och bestämning av funktionens gränsvärden Lärobok: Ellips, Derivatan, Schildts 8 . Rot- och logaritmfunktioner (O MAA8) rotfunktioner och rotekvationer exponentialfunktioner och exponentialekvationer logaritmfunktioner och logaritmekvationer derivatan av sammansatta funktioner inversa funktioner derivatan av rot-, exponential- och logaritmfunktioner Lärobok: Ellips, Rot- och logaritmfunktioner, Schildts 9. Trigonometriska funktioner och talföljder (O MAA9) riktade vinklar och radianer trigonometriska funktioner och deras symmetriska och periodiska egenskaper trigonometriska ekvationer derivatorna av trigonometriska funktioner talföljder rekursiva talföljder aritmetiska talföljder och summor geometriska talföljder och summor Lärobok: Ellips, Trigonometriska funktioner och talföljder, Schildts 10. Integralkalkyl (O MAA10) integralfunktion primitiva funktioner till elementära funktioner bestämd integral beräkning av areor och volymer Lärobok: Elips, Integralkalkyl, Schildts 22 FÖRDJUPADE KURSER 11. Talteori och logik (F MAA11) Väljs under det första studieåret. formalisering av satser sanningsvärden hos satser öppna satser kvantorer direkta bevis, kontrapositionsbevis och indirekta bevis hela tals delbarhet och delbarhetsekvationer Euklides algoritm primtal aritmetikens grundsats kongruens hos hela tal Lärobok: Ellips, Talteori och logik, Schildts 12. Numeriska och algebraiska metoder (F MAA12) . Läses under det andra studieåret. absoluta och relativa fel Newtons metod och iterering delbarhetsalgoritmer för polynom delbarhetsekvationer för polynom förändringshastigheter och ytor Lärobok: Ellips. Numeriska och algebraiska metoder 13. Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl (F MAA 13) funktioners kontinuitet och deriverbarhet allmänna egenskaper hos kontinuerliga och deriverbara funktioner gränsvärden för funktioner och talföljder när variabelns värde går mot oändligheten generaliserade integraler Lärobok: Ellips. Fortsättningskurs i differential- och integralkalkyl TILLÄMPADE KURSER 14. Repetitionskurs sammanfattning och repetition eventuell komplettering Lärobok: Meddelas senare Byte från lång till kort lärokurs i matematik: Vid byte av den långa lärokursen till den korta tillämpas följande kursmotsvarigheter: MAA1 – MAB1, MAA3 – MAB2, MAA6 – MAB5, MAA7 – MAB4 och MAA8 – MAB3. Utan tilläggsprestation överförs vitsordet direkt. 23 Den korta lärokursen i matematik Syftet med den korta lärokursen i matematik är att ge de studerande förmåga att skaffa, behandla och förstå matematisk information samt att utnyttja matematiken i olika livssituationer och i fortsatta studier. OBLIGATORISKA KURSER 1. Uttryck och ekvationer (O MAB1) Centralt innehåll lineära samband och proportionalitet mellan storheter nedskrivning av problem i form av ekvationer grafisk och algebraisk lösning av ekvationer tolkning och uppskattning av lösningar polynomfunktioner av andra graden samt andragradsekvationer Lärobok: Sigma 1: Uttryck och ekvationer (Schildts & Söderströms) 2. Geometri (O MAB2) Centralt innehåll figurers likformighet en rätvinklig triangels trigonometri Pythagoras sats area och volym hos figurer och kroppar geometriska metoder i koordinatsystemet Lärobok: Sigma 2: Geometri (Schildts & Söderströms) 3. Matematiska modeller I (O MAB3) Centralt innehåll tillämpning av lineära och exponentiella modeller potensekvationer lösning av exponentialekvationer med hjälp av logaritmer Lärobok: Sigma 3: Matematiska modeller I (Schildts & Söderströms) 4. Matematisk analys (O MAB4) Centralt innehåll derivatabegreppet extremvärden tillämpningar Lärobok: Sigma 4: Matematisk analys (Schildts & Söderströms) 5. Statistik och sannolikhet (O MAB5) Centralt innehåll sannolikhetsbegreppet kombinatorik diskreta och kontinuerliga fördelningar Lärobok: Sigma 5: Statistik och sannolikhet (Schildts & Söderströms) 24 6. Matematiska modeller II (O MAB6) Centralt innehåll ekvationssystem linjär optimering talföljder och serier Lärobok: Sigma 6: Matematiska modeller II (Schildts & Söderströms) FÖRDJUPADE KURSER 7. Ekonomisk matematik Centralt innehåll index-, kostnads-, transaktions-, kredit- och skattekalkyler och andra liknande beräkningar matematiska modeller i ekonomiska sammanhang med hjälp av talföljder och summor Lärobok: Sigma 7: Ekonomisk matematik (Schildts & Söderströms) 8. Matematiska modeller III Centralt innehåll trigonometriska funktioner med hjälp av enhetscirkeln radianbegreppet trigonometriska ekvationer av typen f(x) = a grafiskt framställda funktioner av formen f(x) = A sin (bx) som modell för periodiska fenomen vektorbegreppet och principerna för grundläggande beräkningar med vektorer framställning i komponentform och skalär produkt av vektorer i koordinatsystemet undersökning av punkter och vinklar i två- och tredimensionella koordinatsystem med hjälp av vektorer Lärobok: Sigma 8: Matematiska modeller III (Schildts & Söderströms) 9. Repetition Centralt innehåll sammanfattning och repetition eventuell komplettering lösning av tidigare studentexamensprov Lärobok: Abi Kort matematik (Schildts & Söderströms) BIOLOGI Målet med grunderna i biologi är att du som studerande ska förstå hur den organiska världen är uppbyggd, hur den fungerar, hur den har utvecklats och att samma lagar gäller människan som naturen i övrigt. Fördjupade kurser ger mera kunskap om att människan genom sin verksamhet påverkar miljön, mest positivt men ibland negativt. Förädling, genkartering och genmanipulering är nyare metoder som ökar möjligheterna att undersöka och påverka organismer. Människans kropp 25 och dess funktioner studeras ingående. Biologin stöder kunskaperna i idrott och hälsa och de hjälper också att förstå hur samhället styrs. En del av kunskapen kopplas till kemin. OBLIGATORISKA KURSER 1. Organismernas värld (O BI1) Centralt innehåll Vilka typer av forskning görs av biologer? Vad menas med naturens mångfald och varför är mångfald nyttigt? Hur grupperas organismer, vad är det som skiljer dem? Hur kommer det sig att den långsamma förändringen av allt levande, evolutionen, kan bilda nya arter? Hur har utvecklingen av organismerna på jorden gått till? Vilka olika organismgrupper finns det? Hurdana olika ekologiska förhållanden bildas det i naturens näringsväv? Lärobok: Happonen et al. Bios 1. Organismernas värld. Söderströms. 2. Cellen och ärftligheten (O BI2) Centralt innehåll Varför behövs det mera celler när organismer ska växa? Vad skiljer könsceller från andra celler? Hur ärver vi egenskaper? Hur fungerar genetiken i en population? Vad är genetikens roll i för evolutionen? Vilka egenskaper gör att allt liv har celler? Hur kommer det sig att alla celler behöver energi och att alla celler har liknande energisystem? Varför är cellernas membraner halvgenomsläppliga? Vad gör att proteiner bara finns i organismer och att de är så viktiga där? Lärobok: Happonen et al. Bios 2. Cellen och ärftligheten. Söderströms. FÖRDJUPADE KURSER 3. Miljöekologi (F BI3) Centralt innehåll Vilka olika kretslopp finns det i naturen? Vad är det som orsakar klimatförändringen? Vilken forskning kan tänkas göras inom miljöekologi? Hur beräknas biodiversitet och vad är dess betydelse? Hur förändras och hur förändrar vi vår värld? Vilka organismer och miljöer är hotade, varför? Kan vi ha en hållbar framtid? Lärobok: Happonen et al. Bios 3. Miljöekologi. - Söderströms. 4. Människans biologi (F BI4) Centralt innehåll Särdragen hos människans celler och vävnader Organismens byggnad, funktion och betydelse Regleringen av livsfunktionerna Människans förökning Människans livscykel och sociala natur Genotypens betydelse 26 Organismens anpassningsförmåga och försvarsmekanismer Lärobok: Happonen et al. Bios 4. Människans biologi. Söderströms. 5. Bioteknologi (F BI5) Centralt innehåll Cellens finstruktur och kommunikationen mellan cellerna Cellerna som proteintillverkare Genfunktionerna Genteknologin och dess metoder Mikroberna och deras betydelse Biotekniken i industrin Växt- och djurförädling Etik och lagstiftning inom gentekniken Lärobok: Happonen et al. Bios 5: Bioteknik. - Söderströms. TILLÄMPADE KURSER 6. Grön flagg (T BI6) Grön flagg är en organiserad form av miljöundervisning där skolan årligen väljer ett tema som man arbetar med. Organisationen Grön flagg granskar varje år verksamheten. Aktiviteterna ska därför samverka till den helhet som man valt. Undervisningen bygger på verksamheter i form av enketer, föredrag, affischer, utfärder, möten och annat som kan stärka kunskapen. De som deltar med avsikt att avlägga en kurs i ämnet bör höra till skolans miljöråd, den grupp som koordinerar grön flagg verksamheten.För övriga studerande påverkar grön flagg inom olika ämnen men då avläggs ingen kurs i ämnet. Kursens mål: Kursens första mål är att ge studerande fördjupade kunskap i det tema som valts för året. Kursen är ämnesöverskridande och det ska finnas möjlighet att fördjupa sig i inom flera av gymnasiets ämnen s.s. i språk kan miljöfrågor från andra länder, i kemin kan gifter tas upp. Kursen har som ett mål att träna medborgarkunskap för att aktivt ta ställning för miljöfrågor och påverka genom att våga hålla framträdanden och uttrycka åsikter. Kursen strävar också efter att hjälpa studerande att bilda kontaktnätverk. Planering: Verksamheten planeras årsvis i början av läsåret då en helhetsplan görs upp. Under året planeras verksamheten periodvis av handledande lärare så att studerande är med vid planeringen. För varje period bör det finnas en uppgift som gruppen tillsammans eller studerande enskilt ska utföra. Bedömning: De studerande som aktivt deltagit i alla aktiviteter under ett skolår och visat prov på kunskap i hantering av miljöfrågor bedöms med vitsordet godkänt. TILLÄMPAD KURS I ENGELSKA OCH BIOLOGI Green Matters (T ENA10 Green matters) GEOGRAFI Undervisningen i geografi i gymnasiet hjälper de studerande att förstå globala, regionala och lokala företeelser och problem och ger dem en inblick i hur problemen kan lösas. De studerande lär sig hur man med geografisk kunskap bättre kan se de faktorer som bidrar till att världen förändras. De skall lära sig att formulera motiverade åsikter, att ta ställning till de förändringar som pågår både 27 nära inpå och i hela världen samt att medverka aktivt till att främja välståndet för naturen och människan. Geografi har mycket starka band till historia och samhällslära. Studier i olika språk har nytta av geografins sätt att ta fram fakta om länder. I både fysik och geografi behandlas rymden och solsystemet. OBLIGATORISKA KURSER 1. Den blå planeten (O GE1) Centralt innehåll Ett geografiskt tänkesätt Jordens planetariska karaktär Atmosfären i rörelse Hydrosfären i rörelse Vädret och klimatet Jordklotets växtlighet Jordens inre krafter Jordklotets föränderliga ytformationer Lärobok: Brander et al. Zenit, Den blå planeten. Otava 2. En gemensam värld (O GE2) Centralt innehåll Befolkningen och bosättningen på jorden Kulturer Städernas geografi Naturtillgångar, skog, mat, industri och energi Världsekonomins geografi Lärobok: Brander et al. Zenit, En gemensam värld. Otava FÖRDJUPADE KURSER 3. Riskernas värld (F GE3) Centralt innehåll Riskernas geografi, klassificering av risker och riskernas betydelse Risker och riskfyllda områden i anslutning till naturföreteelser Miljörisker och riskfyllda områden som beror på förhållandet mellan människan och naturen Mänsklighetens risker och riskfyllda områden Tekniska risker Lärobok: Brander et al. Zenit, Riskernas värld. Otava 4.Regionstudier (F GE4) Centralt innehåll Kartografins grunder och geografiska källor Geografiska informationssystem – Praktiska övningar En egen undersökning av en region Digitalt läromedel: Elf, Strömgård, GE4 Regionstudier, ettårslicens, Shildts & Söderströms. 28 FYSIK Fysiken är en empirisk naturvetenskap, inom vilken man försöker förstå och förklara naturens grundläggande struktur och fenomen med hjälp av information som fås genom experiment. Målet är att kunna ställa upp allmängiltiga lagbundenheter och lägga fram dem i form av matematiska modeller. OBLIGATORISK KURS 1. Fysiken som naturvetenskap (O FY1) Centralt innehåll fysikens betydelse i gångna tider samt i våra dagar och hur den bidrar att förändra vår omgivning materiens och universums grundstruktur och grundformerna för växelverkan energiförändringar, speciellt strålning i både naturliga och artificiella processer betydelsen av experiment och modeller då fysikaliska teorier byggs upp, mätningar, presentation av mätresultaten och uppskattning av deras tillförlitlighet kraft som orsak till att en rörelse förändras de grundbegrepp som behövs för att beskriva rörelser samt grafisk avbildning av rörelser Lärobok: Fysik 1, Fysiken som naturvetenskap (Söderströms & Schildts) FÖRDJUPADE KURSER 2. Värme (F FY2) Centralt innehåll gasers tillståndsförändringar och värmeutvidgning tryck, hydrostatiskt tryck uppvärmning och avkylning av kroppar, fasförändringar och värmeenergi mekanisk energi, arbete, effekt och verkningsgrad värmelärans huvudsatser, energi i slutna system energikällor Lärobok: Fysik 2, Värme, (Söderströms & Schildts) 3. Vågrörelse (F FY3) Centralt innehåll harmoniska krafter och vibrationsrörelser vågrörelsers uppkomst och utbredning vågrörelsers interferens, diffraktion och polarisation reflexion, brytning och totalreflexion ljus, speglar och linser ljud, hälsoeffekter av buller och olika sätt att skydda sig mot kraftigt ljud Lärobok: Fysik 3, Vågrörelse, (Söderströms & Schildts) 4. Rörelselagarna (F FY4) Centralt innehåll Newtons lagar distans- och kontaktkrafter rörelsemängd och impuls arbete, energi effekt Lärobok: Fysik 4, Rörelselagarna, (Söderströms & Schildts) 29 5. Rotation och gravitation (F FY5) Centralt innehåll kraftmoment och rotationsjämvikt rotationsrörelse rörelsemängdsmoment rörelser påverkade av gravitation planeters och satelliters rörelse Lärobok: Fysik 5, Rotation och gravitation, (Söderströms & Schildts) 6. Elektricitet (F FY6) Centralt innehåll galvaniska element resistansbegreppet Ohms lag Joules lag Kirchhoffs lagar Coulombs lag kondensatorer halvledare Lärobok: Fysik 6, Elektricitet, (Söderströms & Schildts) 7. Elektromagnetism (F FY7) Centralt innehåll magnetisk kraft, magnetfält och materia i magnetfält laddade partiklar i homogena el- och magnetfält induktionslagen och Lenz lag induktionsfenomen: virvelströmmar, generatorer och självinduktion energitransport med hjälp av elström mätning av effektiv spänning och ström samt bestämning av impedansens frekvensberoende svängningskretsar och antenner, elektromagnetisk kommunikation elsäkerhet energiindustrin Lärobok: Fysik 7, Elektromagnetism, (Söderströms & Schildts) 8. Materia och strålning (F FY8) Centralt innehåll elektromagnetisk strålning röntgenstrålning svarta kroppars strålning den fotoelektriska effekten strålningens partikelkaraktär och partiklars vågkaraktär atommodeller med Bohrs atommodell som exempel kantfenomen, linjespektrum, atomens energitillstånd och energinivådiagram atomkärnans byggnad radioaktivitet och strålsäkerhet ekvivalensen mellan massa och energi kärnreaktioner och kärnenergi materiens minsta beståndsdelar och klassificeringen av dem Lärobok: Fysik 8, Materia och strålning, (Söderströms & Schildts) 30 TILLÄMPAD KURS 10. Laborationer i fysik (T FY10) (Kursen bjuds ej ut 2014-2015) Centralt innehåll Praktiska laborationsarbeten inom de fördjupade kursernas ämnesområden Presentation av mätresultaten i form av laborationsrapporter Kursen stöder de andra fördjupade kurserna Ingen lärobok. KEMI Syftet med undervisningen i kemi är att stödja utvecklingen av ett naturvetenskapligt tänkande och av en modern världsbild som en del av en mångsidig allmänbildning. Undervisningen gestaltar kemin som en central naturvetenskap som strävar efter att undersöka och utveckla material, produkter, metoder och processer enligt principerna för en hållbar utveckling. Genom att undersöka olika ämnen, deras strukturer, egenskaper och reaktioner med andra ämnen hjälper undervisningen de studerande att förstå vardagen, naturen och teknologin samt kemins betydelse för människans och naturens välbefinnande. OBLIGATORISK KURS 1. Människans kemi och kemin i livsmiljön (O KE1) Centralt innehåll organiska ämnesgrupper som kolväten, organiska syreföreningar, organiska kväveföreningar samt deras egenskaper och tillämpningar bindningar i och polaritet hos organiska föreningar olika slags blandningar, substansmängder och halter organiska föreningars redoxreaktioner och reaktioner med protonöverföringar Lärobok: Kemisten 1, Söderströms FÖRDJUPADE KURSER 2. Kemins mikrovärld (F KE2) grundämnenas egenskaper och det periodiska systemet elektronhöljets struktur och atomorbitaler bestämning av oxidationstal och föreningsformler kemisk bindning, bindningsenergi och kemiska ämnens egenskaper hybridisering av atomorbitaler och organiska föreningars rymd- och bindningsstruktur isomeri Lärobok: Kemisten 2, Söderströms 31 3. Reaktioner och energi (F KE3) symbolspråket för kemiska reaktioner organiska och oorganiska reaktionstyper, mekanismer och tillämpningar stökiometriska beräkningar och allmänna gaslagen energiförändringar i kemiska reaktioner reaktionshastigheter och de faktorer som påverkar hastigheterna Lärobok: Kemisten 3, Söderströms 4. Metaller och material (F KE4) metallernas elektrokemiska spänningsserie, normalpotential, kemiska element och elektrolys redoxreaktioner metaller, icke-metaller och deras syre- och väteföreningar biopolymerer, syntetiska polymerer och kompositer Lärobok:Kemisten 4, Söderströms 5. Reaktioner och jämvikt (F KE5) reaktionsjämvikter jämvikt mellan syror och baser, starka och svaga protolyter, buffertlösningar och deras betydelse löslighet och mättad lösning grafiska jämviktspresentationer Lärobok: Kemisten 5, Söderströms EVANGELISK-LUTHERSK RELIGION All religionsundervisning vid Virkby gymnasium bygger på den värdegrund enligt vilken skolan verkar. Den viktigaste uppgiften för religionsämnet är att fördjupa de studerandes förtrogenhet med den egna religionen och dess kulturarv samt med den livssyn och det etiska tänkande som växer fram ur religionen. Religionsundervisningen skapar förutsättningar för att förstå olika religioner och att använda denna insikt för att analysera världsåskådningar, kultur och samhälle och till att främja kulturell växelverkan. OBLIGATORISKA KURSER 1. Religionens natur och betydelse (O RE1) Centralt innehåll religionsbegreppet och religionsforskning religiösa kärnfrågor religionen i samhället och som individuell upplevelse Bibeln som helig litteratur Bibelns tillkomst och innehåll i stora drag olika sätt att undersöka och tolka Bibeln Bibelns inflytande på världsbilden och kulturen Lärobok: Hanki Katri m.fl. Människan och det heliga (Söderströms) 32 2. Kyrkan kulturen och samhället ( O RE 2) Centralt innehåll den kristna kyrkans uppkomst från urkyrkan till separation mellan den östkatolska och västkatolska kyrkan den västkatolska kyrkan under medeltiden utvecklingen inom den östkatolska kyrkan reformationen och kyrkornas utveckling under nya tiden den moderna kristenheten och kyrkornas roll i dagens värld dialogen mellan olika kyrkor och religioner Lärobok: Hanki Katri m.fl.: Kyrkan i tidens ström ( Söderströms ) 3. Människans liv samt etik ( O RE 3 ) Centralt innehåll de centrala livsfrågorna: livets mening, lidandet, döden den kristna synen på Gud, människan, naturen och frälsningen begreppen gott och ont den kristna etiken och etiska teorier individualetiska frågor samhällsetiska frågor Lärobok: Hanki Katri m.fl:Livets val (Söderströms) FÖRDJUPADE KURSER 4. Religionernas värld (F RE4) Centralt innehåll Under kursen behandlas hinduismen, buddhismen, de kinesiska och japanska religionerna, judendomen och islam utgående från temana nedan. Dessutom granskas de drag som är gemensamma för naturfolkens religioner. religionernas utbredning och antalet anhängare religionernas heliga skrifter och läror religionernas etiska regler religionernas kulter och ritualer religionernas inriktningar religionerna och samhället Lärobok: Creutz m.fl. (red.): Uttryck för tro. ( Söderströms ) 5. Vad tror finländaren på? (F RE5) Centralt innehåll den fornfinska religionen huvudlinjer i den finländska kyrkohistorien den lutherska kyrkan och övriga kristna kyrkor i dagens Finland icke-kristna rörelser i Finland kristendomens inflytande på den finländska kulturen och det finländska samhället Lärobok: Hanki Katri m.fl:Tro i Finland ( Söderströms ) TENTERANDE AV KURS I princip kan alla kurser tenteras om speciella orsaker föreligger. Den studerande skall noggrant kunna motivera sin anhållan om att få tentera en kurs. Läraren förbehåller sig rätten att godkänna eller förkasta en anhållan. 33 LIVSÅSKÅDNINGSKUNSKAP Kurserna i livsåskådningskunskap erbjuds via NiVÅ. FILOSOFI "Det enda som behövs för att man skall bli filosof är nyfikenhet" Det filosofiska tänkandet gäller hela verkligheten och människans verksamhet i den. Filosofins särdrag ligger i dess sätt att strukturera problemen begreppsligt, rationellt och i diskuterande form. Studierna i filosofi i skall stödja de studerandes individuella utveckling och främja den allmänna förmågan till inlärning och reflektion. De temaområden som studeras i filosofin är nödvändiga för att man skall förstå kulturarvet och den nutida kulturen. Kurs 1 i psykologi bör läsas först. OBLIGATORISK KURS 1. Introduktion i filosofiskt tänkande (O FI 1) Centralt innehåll vad filosofi är, de filosofiska frågornas natur och deras förhållande till praktiska, vetenskapliga och religiösa spörsmål; filosofins centrala delområden filosofiska grundtankar om verklighetens natur: förhållandet mellan ande och materia, mellan frihet och tvång grundläggande filosofiska uppfattningar om kunskap och vetande samt om hur de förhåller sig till vetenskapliga och alldagliga synsätt: kunskap, sanning och argumentering, förhållandet mellan teori och erfarenhet när kunskapen utformas förhållandet mellan individen och samhället som en filosofisk fråga, begreppen rättvisa och frihet det goda och det rätta som filosofiska begrepp, arten av de moraliska värderingar som styr människans handlande, dessa värderingars förhållande till fakta och andra värdeomdömen; filosofiska uppfattningar om skönhet, om ett gott liv och om lycka. Lärobok: Klockars Kristian: Öppna frågor 1. Introduktion till filosofiskt tänkande (Söderströms) FÖRDJUPADE KURSER 2. Filosofisk etik (F FI2) Centralt innehåll tillämpande och normativ etik angående moralfrågor samt metaetik grunden för olika moraliska värderingar och normer, moralens förhållande till rätt och religion, förnuftets och känslornas andel i moralisk övertygelse objektivitet och subjektivitet i moraliska värderingar och normer, fakta i etiska grundfrågor samt våra möjligheter att nå fram till etiska sanningar grunderna för den klassiska dygdetiken samt för konsekvens- och pliktetiken filosofisk etik och frågan om ett gott liv Lärobok: Klockars Kristian: Öppna frågor 2. Etik (Söderströms) 3. Kunskap och verklighet i filosofin (F FI3) Centralt innehåll metafysikens centrala frågor och grundbegrepp, olika uppfattningar om metafysikens väsen samt verklighetens natur i ljuset av naturvetenskaplig, humanistisk och praktisk kunskap det sannas natur och sanningsteorierna kunskapens möjligheter och gränser, kunskapens berättigande 34 att veta, förstå och tolka; skillnader och likheter mellan praktisk och vetenskaplig kunskap; naturvetenskaplig och humanistisk kunskap den vetenskapliga forskningens natur och metodiska grundbegrepp grunderna i argumentation och härledning Lärobok: Klockars Kristian m.fl. Öppna frågor 3. Kunskap och verklighet. (Söderströms) Kursen erbjuds inte i Virkby gymnasium 2015-2016. Kan läsas som nätkurs i NiVÅ. 4. Samhällsfilosofi (F FI4) Centralt innehåll samhällelig rättvisa individens rättigheter och skyldigheter, brott och straff det berättigade i samhällsordningen, makten och ägandet: teorier om samhällsfördrag, anarkism och samhälleliga utopier politisk filosofi: grundtankarna i konservatism, liberalism och socialism samt nutida samhällsfilosofiska tolkningar av dem filosofiska spörsmål i den moderna kulturen: kön och könsroller, identiteten och uppbyggnaden av den, utanförskap, främlingskap och mångkulturalism Lärobok: Klockars Kristian: Öppna frågor 4. Samhällsfilosofi. (Söderströms). Kursen erbjuds inte i Virkby gymnasium 2015-2016. Kan läsas som nätkurs i NiVÅ. PSYKOLOGI Psykologin som vetenskap undersöker människans handlande och aktivitet. Psykologiundervisningen hjälper de studerande att förstå människan som en helhet, som en psykofysisk och social varelse och att känna till de faktorer som påverkar människans beteende. Med hjälp av psykologisk kunskap och psykologiska begrepp kan de studerande personligen bli medvetna om och bearbeta psykologiska fenomen. Kunskaper och färdigheter i psykologi stöder självkänslan, självutvecklingen och det psykiska välbefinnandet och ger de studerande möjlighet att utveckla sitt kritiska tänkande. OBS! Kurs 1 i psykologi bör läsas först. OBLIGATORISK KURS 1. Psykisk aktivitet, lärande och interaktion (O PS1) Centralt innehåll psykologin som vetenskap: forskningsobjekt och tillämpningsområden inom psykologin, uppkomsten av psykologisk kunskap, centrala tillvägagångssätt när det gäller att förklara psykologiska fenomen den psykiska verksamhetens karaktär: psykologiska grundbegrepp, psykiska, biologiska och sociala faktorer som styr handlandet inlärningspsykologins grunder och tillämpningar socialpsykologins grunder, som gruppdynamik, roller och normer Lärobok: Vilkko-Riihelä Anneli och Laine Vesa: Människans psyke 1. Psykologins grunder (Söderströms) FÖRDJUPADE KURSER 2. Människans psykiska utveckling (F PS2) Centralt innehåll individens psykiska utveckling i livets olika skeden den psykiska utvecklingens delområden i ljuset av utvecklingspsykologiska teorier den psykiska utvecklingens samband med biologiska faktorer, till exempel med arvsfaktorerna och nervsystemets utveckling 35 den sociala interaktionens och kulturens betydelse för människans psykiska utveckling problem i den psykiska utvecklingen och hur man kan påverka dem forskningen om den psykiska utvecklingen Lärobok: Vilkko-Riihelä Anneli och Laine Vesa: Människans psyke 2. Utvecklingspsykologi (Söderströms) 3. Grunderna för människans informationsbearbetning (F PS3) Centralt innehåll grundläggande kognitiva processer reglering av aktiviteten, sömn och dröm nervsystemets struktur, nervcellens och nervsystemets funktion och deras samband med psykiska funktioner störningar i den kognitiva aktiviteten, hjärnskador och rehabilitering forskning i och tillämpning av kognitiv psykologi och neuropsykologi Lärobok: Vilkko-Riihelä Anneli och Laine Vesa: Människans psyke 3. Människan och kunskapen (Söderströms) 4. Motivation, känslor och intelligent aktivitet (F PS4) Centralt innehåll motiv på olika nivåer, olika sätt att utveckla och upprätthålla motivationen känslor som flerdimensionella processer ser i deras uppkomst, uttrycksformer och betydelse grundläggande teorier och forskning om motivation och emotioner motivationens, emotionernas och de kognitiva funktionernas inbördes inverkan på människans handlande betydelsen av motivation, emotioner och reglering av dem för välbefinnande på individuell och samhällelig nivå motivationens och känslornas samband med sociala och kulturella faktorer samt den biopsykologiska grunden för dem högtstående kognitiv verksamhet som tänkande, problemlösning och beslutsfattande Lärobok: Vilkko-Riihelä Anneli och Laine Vesa: Människans psyke 4. (Söderströms) 5. Personligheten och den mentala hälsan (F PS5) Centralt innehåll centrala begrepp inom personlighetspsykologin, till exempel jaget och indentiteten definitioner på och förklaringar av personligheten ur olika synvinklar inom psykologin personlighetsforskning faktorer som påverkar den mentala hälsan samt psykiska störningar psykoterapi och medicinering vid behandling av psykiska problem upprätthållande av den psykiska hälsan Lärobok: Vilkko-Riihelä Anneli och Laine Vesa: Människans psyke 5. (Söderströms) TENTERANDE AV KURS Varje kurs kan tenteras om den studerande har orsak därtill. Skriftlig anhållan görs hos läraren, som har rätt att godkänna eller förkasta anhållan. 36 HISTORIA ”Historia är för samhället, vad minnet är för en människa” Undervisningen i historia skall ge de studerande förutsättningar att känna till olika tidsepokers karaktärer och ge en översikt av den utveckling som lett farm till dagens värld. I historia finns fyra obligatoriska kurser och flera fritt valbara att välja mellan. OBLIGATORISKA KURSER 1. Människan, miljön och kulturen (O Hi1) Kursen ger en översikt av samhällets utveckling från förhistorisk tid till dagens industrialiserade värld. Centralt innehåll: Fångstkulturer Den neolitiska revolutionen Medelhavets ekonomiska stormakter under antiken Feodalsamhället Upptäcktsfärderna Industrialismen och globaliseringen 2. Den europeiska människan (O HI2) Kursen berättar om den europeiska kulturens utveckling från antiken till idag Centralt innehåll: Antikens Grekland och Rom Medeltiden; kyrkan och världsbilden Renässansen De nya vetenskapernas utveckling Upplysning och revolutioner Idéernas århundrade 3. Internationella relationer (O Hi3) Kursen tar upp 1900-talets stora politiska händelser. Centralt innehåll: Stormaktspolitik och världskrig Demokratier och diktaturer Raspolitik och förföljelser Det kalla kriget 4. Vändpunkter i Finlands historia (O Hi4) Kursen behandlar viktiga händelser i vår historia efter 1809 fram till vår tid. Centralt innehåll: Finland får autonomi Från Runeberg till Snellman Nya vindar inom näringslivet Förryskningen Självständighet och inbördeskrig Finlands första årtionden Vinterkriget och fortsättningskriget Paasikivi-Kekkonen tiden 37 FÖRDJUPADE KURSER 5. Finland från förhistorien till autonomin (F Hi5) (Erbjuds inte detta läsår) Kursen behandlar vår förhistoria och vår tid som en del av det svenska riket fram till 1808-1809 års krig, samt vår ställning som ett oråde mellan den östra- och västra kulturkretsen (Sverige och Ryssland). Vi följer vårt land genom korståg och invasioner och får en förklaring till att vi tillhör den västeuropeiska kulturkretsen trots vårt geografiska läge. 6. Kulturmöten (F Hi6) Denna nationella fördjupade kurs ger studeranden insikter i några utomeuropeiska kulturers historia och nutid. Under kursen behandlar vi kulturmöten och hur kulturer förändras. Studerandena får också insikter i stereotypier som är förknippade med vissa kulturer. De kulturmöten som granskas är bl.a. européernas ankomst till Australien, Asien, Afrika, Orienten, Nordamerika och Sydamerika. Vi bekantar oss också med kulturmöten i vår egen tid. Som kursmaterial används material som läraren sammanställer. Kursen går ut på nätdiskussioner, dokumentärer, film, inlämningsuppgifter och prov. 7. Det aktuella världsläget (F Hi7) Kursen tar vi vid där kurs 3 slutade. Genom att läsa, diskutera och se på dokumentärfilm följer vi med aktuella händelser i världen och försöker bena ut bakgrunden till dem. Eftersom lärobok saknas bedöms kursen inte genom prov utan genom uppgifter, deltagande och visat intresse. 8. Östersjövärlden (F Hi8) Kursen behandlar den säkerhetspolitiska och kulturella utvecklingen i regionen kring Östersjön. Under läsåret 2015-2016 kommer kursens fokus att vara lagt på Baltikums historia med speciellt fokus på Estlands historia inkluderande det svenska arvet i Estland, finsk-estniskt samarbete, det estniska frihetskriget, det självständiga Estland åren 1920-1940, Estland som en del av Sovjetunionen, det sovjetiska arvet i Estland och minoriteter i det estniska samhället. Kursen kulminerar en resa till Estland och sker i samarbete med Kyrkslätt gymnasium. TILLÄMPAD KURS via NiVÅ 13. Stjärnan, korset och halvmånen (T Hi13) Denna skråddarsydda kurs är en ämnesöverskridande kurs i realämnena historia, samhällslära, geografi och religion. I kursen granskar vi hur judendomen, kristendomen och islam har påverkat Östeuropas historia från romarrikets tid till nutid genom att bekanta oss med stora historiska vändpunkter. Vi bekantar oss bl.a. med kristendomens och islams framväxt, den historiska bakgrunden till Balkankrigen på 1990-talet, Ukrainaproblematikens historiska rötter och det ryska tsarrikets uppgång och fall. Vi studerar också den religiöst-politiska dragkampen mellan katolicism och ortodoxi i Östeuropa samt de östeuropeiska staternas religiöst färgade frihetskamp mot turkisk överhöghet i början av 1900-talet. Som kursmaterial används material som läraren sammanställt: bl.a. power point, diskussioner på nätet, youtube och dokumentärer. Som bredvidläsningsmaterial och källa för inlämningsuppgifter används: Kurslitteratur: Jonathan Hill (red.), Den kristna kyrkans historia (Liber). Kursen bedöms på basis av aktivitet och inlämningsuppgifter. Kursen lämpar sig för samtliga gymnasister som avlagt HI1. Historia inför realen går som nätkurs på Nivå. (Se www.niva.fi) 38 SAMHÄLLSLÄRA Undervisningen i samhällslära syftar till att fördjupa de studerandes uppfattning om det omgivande samhället. Samhällets struktur och centrala företeelser som makt, ekonomi och medborgarinflytande granskas ur finländsk, europeisk och global synvinkel. OBLIGATORISKA KURSER 1. Samhälls kunskap (O SL1) Kursen behandlar de centrala frågorna i hur vårt samhälle fungerar. Huvudsakligen behandlas de finska politiska förhållandena. Centralt innehåll: Det finska samhällets utmaningar Maktfördelningen Rättsstaten och säkerhetssystemen Socialpolitiken 2. Ekonomisk kunskap (O SL2) Kursen ger en introduktion i ekonomiska teorier och ekonomiskt tänkande. Centralt innehåll: Den ekonomiska verksamheten och företagsamhet Fluktuationer och rubbningar i det ekonomiska livet Penningpolitiken och finansmarknaden Den offentliga ekonomin och den ekonomiska politiken Finland i den internationella handeln Finlands ekonomiska framtidsutsikter FÖRDJUPADE KURSER 3. Medborgarens lagkunskap (F SL3) Kursen skall ge de studerande grundläggande kunskaper om Finlands rättsordning och lära dem att bevaka sina rättigheter samt att själva utföra enkla rättshandlingar. Centralt innehåll: Grunderna i lagkunskap Medborgarens vanligaste rättshandlingar Straff- och processrätt 4. Europeiskhet och Europeiska unionen (F SL4) Kursen orienterar de studerande i Europeiska unionens verksamhet och i den enskilda medborgarens ställning i ett integrerat Europa samt uppmuntrar dem att delta i den aktuella debatten om unionen. Centralt innehåll: Den europeiska identiteten Påverkan och inflytande inom Europeiska unionen Europeiska unionens regionala verkningar Europeiska unionens utmaningar Samhällskunskap inför realprovet kan du läsa som nätkurs på Nivå. (Se www.niva.fi) 39 OBSERVERA GÄLLANDE VAL AV KURSER I MUSIK OCH KONST: Man studerar antingen två kurser konst eller två kurser musik obligatoriskt och har en obligatorisk kurs av det andra ämnet. Ko1 och Mu1 är obligatoriska för alla, därefter kan man välja antingen Ko2 eller Mu2 som den tredje obligatoriska kursen. MUSIK Gymnasiets musikundervisning utgår från tanken att musiken utgör en betydelsefull del av människans kultur. Musikundervisningen syftar till att de studerande skall bli medvetna om sitt förhållande till musiken och fördjupa det. Ett personligt förhållande till musiken stärker identiteten och människans hela välbefinnande samt stöder självkänslan. OBLIGATORISK KURS 1. Musiken och jag (O MU1) Kursens mål är att de studerande skall finna sitt eget sätt att verka på musikens område. De skall via sitt förhållande till musiken reflektera över musikens betydelse för människan och växelverkan människor emellan. De skall undersöka sina möjligheter att göra och tolka musik, att lyssna på musik och att utnyttja kulturella tjänster. Under kursen skall de studerande bekanta sig med varandras musikintressen och med det lokala musiklivet. FÖRDJUPAD ELLER OBLIGATORISK KURS 2. Ett flerstämmigt Finland (O/F MU2) Kursens mål är att de studerande skall lära sig känna den finländska musiken och stärka sin kulturella identitet. De skall undersöka olika musikkulturer i Finland och även deras subkulturer samt lära sig att förstå deras bakgrundsfaktorer, utveckling och väsentliga drag. Under kursen granskas den europeiska konstmusikens inflytande på den finländska musikkulturen. FÖRDJUPADE KURSER 3. Fritt fram för musik (F MU3) Bjuds inte detta läsår. Kursens mål är att de studerande skall stifta bekantskap även med främmande genrer och musikkulturer och förstå musikens kulturbundenhet. De skall studera likheter och olikheter i musikalisk praxis hos olika musikkulturer och lära sig att förstå hur varje kultur själv definierar sin musikuppfattning. Under kursen skall studerandena sätta sig djupare in i några musikstilar eller musikkulturer. De skall utveckla sina egna musikaliska färdigheter och sin förmåga att skaffa sig kunskaper. 4. Musikens budskap och makt (F MU4) Kursens mål är att de studerande skall bli förtrogna med hur musiken utnyttjas och med dess möjligheter att påverka inom olika konstformer och medier. De studerande skall sätta sig in i musikens andel till exempel i filmer, teater, massmedier och Internet samt undersöka hur musiken samverkar med text, bild och rörelse. I innehållsanalysen och arbetssätten betonas mångsidighet. Musikens förmåga att påverka undersöks genom analys av existerande material och av musik som de studerande själva åstadkommit. 40 5. Ett musikaliskt projekt (F MU5) Bjuds inte detta läsår. Kursens mål är att de studerande skall lära sig att i grupp eller självständigt planera och genomföra ett helt musikaliskt projekt, i vilket de utnyttjar de kunskaper och färdigheter som de förvärvat sig. Det kan vara fråga om t.ex. en mindre konsert, ett program för en fest i skolan, en inspelning eller ett tvärkonstnärligt projekt. 6. Sjung och spela mera (T MU6) En tillämpad kurs för dig som vill sjunga och spela. Tyngdpunkten är lagd på praktiska övningar i sång, ackompanjemang och instrumenthantering. Dessutom kan program för skolans fester inövas. BILDKONST I gymnasiets undervisning i bildkonst lär sig de studerande att tolka, sätta värde på och bedöma sin egen och andras visuella kultur. Syftet med undervisningen i bildkonst är att utveckla de studerandes förståelse för visuella företeelser i samhället och miljön samt för deras betydelser. De studerandes egna konstnärliga arbete ger dem möjligheter att njuta av konst, att uppleva att de lyckas och att uttrycka sådant som är viktigt för dem själva. Undervisningen stimulerar de studerandes fantasi, kreativa tänkande och associationsförmåga. OBLIGATORISK KURS 1. Jag, bilden och kulturen (O KO1) Centralt innehåll konstens väsen: konsten ur individens och samhällets synvinkel samt olika konstuppfattningar bildens makt och bilder av makten i kulturen konsten som tolk för kulturen: finländsk, nordisk och europeisk kultur samt utomeuropeiska kulturer det egna konstnärliga uttrycket: att rita och måla, att arbeta tredimensionellt, att använda digitala bilder olika medel för att bygga upp en bild: komposition, färger, rörelse, rum och tid bildtolkning och bildanalys visuellt och verbalt, introduktion i olika sätt att analysera konst, t.ex. formalistisk, semiotisk, ikonografisk och receptionsanalytisk tolkning OBLIGATORISK ELLER FÖRDJUPAD KURS 2. Miljö, plats och rum (O/F KO2) Centralt innehåll rummet som begrepp: att uppleva rummet som en psykisk, fysisk och social plats grundbegreppen inom arkitektur och formgivning: skala, rörelse, rum, proportionssystem, struktur, färg, form och material landskap, byggnader, föremål och konstverk som materiella, andliga och estetiska yttringar av respektive tids kulturhistoria arkitektur och formgivning ur miljöns och näringslivets synvinklar modeller, reliefer, miniatyrer och experiment med olika material 41 FÖRDJUPADE KURSER 3. Medierna och bildens budskap (F KO3) Bjuds inte detta läsår. Centralt innehåll analysera och tolka medier bild som uttrycksmedel grafisk planering typografi reklam 4. Från bildkonst till egna bilder (F KO4) Centralt innehåll tolkning och analys av konst i bild och ord förståelse för innehåll och uttryckssätt inom bildkonsten under olika tider och i olika kulturer experimentella tekniker och arbeten strävan att få en egen stil personlig inriktning i mån av möjlighet även gemensamma uppgifter planera olika eller samstämda arbeten samt bygga upp en utställning av dessa. 5. Verkstad för samtidskonst (F KO5) Bjuds inte detta läsår. Centralt innehåll iaktta aktuella fenomen lära sig förstå och använda samtidskonstens medel vid arbete med olika fenomen tvärkonstnärliga projekt i och utanför skolan egen produktion visuella yrken i samhället och organisationer inom konstbranschen SKOLANS EGEN KURS 6. Fördjupad kurs i grafik/målning/fotografering (F KO6) Kursbeskrivning grafikens, oljemålningens och fotografins historia och deras speciella möjligheter inom bildkonsten möjlighet att koncentrera sig på valfri teknik under kursen TILLÄMPAD KURS Möjlighet att avlägga gymnasiediplom i bildkonst under det sista studieåret. GYMNASTIK Syftet med undervisningen i gymnastik i gymnasiet är att främja en sund och aktiv livsstil och leda ungdomarna till att inse idrottens betydelse för det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Positiva erfarenheter av läroämnet stärker den psykiska aktiviteten och hjälper dig att orka i skolarbetet. De två obligatoriska kurserna skall inte avläggas under ett och samma läsår. 42 OBLIGATORISKA KURSER 1. Färdighet och kondition (O GY1) och 2 Träning ensam och tillsammans med andra (O GY2) De obligatoriska kurserna 1-2 utgör tillsammans en mångsidig helhet av gymnastikens grunder. Mål samt innehåll styrs av den nationella läroplanen. Under kurserna skall man förbättra sina motoriska färdigheter samt pröva olika grenar. Studerande skall lära sig motionera på egen hand och i grupp. Kursens genomförande kräver närvaro i kurserna. Kursen bedöms med vitsord. FÖRDJUPADE KURSER Syftet med kurserna är att de studerandes egen aktivitet skall betonas, att deras samverkan skall främjas och att skolans inre samhörighet skall stärkas. Preciseringen av innehållet i de fördjupade kurserna preciseras i samråd med de studerande. De fördjupade kurserna bedöms med vitsord. 3. Stimulerande motion (F GY3) Syftet med kursen är att hjälpa de studerande att orka och att öka vakenheten i studierna. Kursen kan bestå av en eller flera motionsformer. I mån av möjlighet kan vi pröva på nya motionsformer ifall det finns intresse i gruppen för det. Läraren preciserar kursinnehållet tillsammans med gruppen så att innehållet blir så givande som möjligt. 4. Motion tillsammans (F GY4) Detta är fortsättarnas alldeles egna kurs. På denna kurs samlas alla tvåor för att lära sig olika gamla danser och ha roligt tillsammans. Kursen kulminerar i uppvisningen De gamlas dans! Detta är en once-in-a-lifetime-upplevelse, som blir ett minne för livet. 5. Motionsidrott (F GY5) Syftet med kursen är att ge er flera möjligheter att motionera under skoltid och därmed höja er kondition samt orka bättre. Kursinnehållet gör vi upp tillsammans, så det blir så givande som möjligt. Vi skall bli starkare, mera uthålliga, svettiga och glada! 13. Individuell träningskurs (T GY6-15) Specialkurs för idrottande studerande. Träningen pågår under hela gymnasietiden. Genom att föra träningsdagbok kan man få upp till 10 kurser under gymnasietiden. Träningen skall vara ledd av en tränare. Instruktionerna för skrivandet av dagboken fås av gymnastikläraren. Deltagande kräver rektors tillstånd. HÄLSOKUNSKAP Hälsa kan ses som fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. I hälsokunskapen i gymnasiet behandlas företeelser med anknytning till hälsa och sjukdomar utgående från erfarenhet och forskning. OBLIGATORISK KURS 1. Hälsokunskapens grunder (O HÄ1) Centralt innehåll faktorer som inverkar på hälsan och arbetsförmågan samt på säkerheten: näring, sömn, vila och belastning, hälsofrämjande motion, mental hälsa, socialt stöd, välbefinnande i arbetet, arbetssäkerhet, säkerheten hemma och på fritiden, omgivningens hälsa sexuell hälsa, parförhållande, familj och det sociala arvet från tidigare generationer folksjukdomarna och de vanligaste smittsamma sjukdomarna, risk- och skyddsfaktorer som gäller dem och olika sätt att påverka dem 43 egenvård av sjukdomar och blessyrer, första hjälpen och att skaffa hjälp hälsoskillnader i världen, faktorer som åstadkommer och minskar hälsoskillnader metoder att söka fram fakta om hälsa samt kritisk tolkning av information, reklam och marknadsföring som angår hälsan hälsovårds- och välfärdstjänster, medborgaraktivitet i folkhälsoarbetet Lärobok: Hälsa 1, Schildt & Söderström FÖRDJUPADE KURSER 2. Ungdomar, hälsa och vardagsliv (F HÄ2) Centralt innehåll självkännedom, att bli vuxen, betydelsen av socialt stöd i familj och närmiljö förberedelse för föräldraskap och familjeliv livsglädje, att upprätthålla mental hälsa och få motivation, att möta kriser och depression matens betydelse för hälsan, kulturen och samhället samt viktkontroll, hälsomotion och ätstörningar fysisk och psykisk trygghet, kommunikation utan våld sexuell hälsa kännedom om företeelser som förklarar hälsoproblem och som sammanhänger med kulturella, psykologiska och samhälleliga faktorer och tolkningar av dessa, exempelvis en upplevelse av att livet är meningsfullt, kroppsuppfattning/kroppslighet, välbehag och nutida beroenden tobak, alkohol och droger ur individens, omgivningens och samhällets synvinkel samt ur global synvinkel Lärobok: Hälsa 2, Schildt & Söderström 3. Hälsa och forskning (F HÄ3) Centralt innehåll metoder för att främja hälsa för att känna igen och förebygga sjukdomar under olika tider undersökning av hälsobeteende och upplevd hälsa: mätning av den fysiska och psykiska arbets- och prestationsförmågan samt ergonomiska mätningar, av välmåendet i arbetet och de faktorer som påverkar det praxis inom hälsovård och välfärdsservice, kundens och patientens rättigheter förmåga att kritiskt ta del av och bedöma forskningsresultat och de föreställningar om hälsa som medierna förmedlar, medikalisering bedömning och uppföljning av hur levnadsvanorna påverkar hälsan, praktiska undersökningar Lärobok: Hälsokunskap för gymnasiet 3, Schildts TILLÄMPAD KURS 4. God och hälsosam husmanskost i en handvändning (T HÄ4) Mål Ät gott – må bra! Kunskapen om kost och näring gör det lättare att välja livsmedel för balanserad och omväxlande mat. Samt får du praktiska färdigheter och arbetsglädje då du planerar och tillreder din egen mat. 44 Innehåll Färg och smak med grönsaker och rotfrukter. Puttrande soppor och grytor med hembakat bröd. Bra variationsmöjligheter med potatisrätter. Potatis passar till vardag och fest. De populära pasta- och risrätterna. Snabbt och gott att tillreda en måltid t.ex. genom att tillsätta färdig kyckling, skaldjur eller grönsaker i rätterna. Mångt och mycket av malet kött. Fisk på olika sätt. Fiskrätter är lätt mat och dessutom lätta att tillreda. Hemlagade lådrätter är lättlagade, smakliga och billiga. Bakning. Att baka är nyttigt, roligt och ekonomiskt. Pajer, piroger, semlor, bullar etc. STUDIEHANDLEDNING Studiehandledningens syfte är att stödja de studerande i studierna under gymnasietiden och se till att de har tillräckligt med sådana kunskaper och färdigheter som de behöver vid övergången till fortsatta studier och arbetsliv. Studiehandledningens uppgift är också att förmedla kunskap om arbets- och näringslivet och om entreprenörskap. De studerande ges möjlighet att bekanta sig med olika yrken och arbetslivet och med studier vid andra läroanstalter. De skall lära sig att söka efter information om utbildningsmöjligheter i andra länder och arbete utomlands. OBLIGATORISK KURS 1. Utbildning, arbete och framtid (O SH1) Målet för den obligatoriska kursen i studiehandledning är att de studerande skall få de centrala kunskaper och färdigheter som de behöver för att inleda och slutföra studierna i gymnasiet samt för att kunna söka in till fortsatta studier. Centralt innehåll studiernas uppbyggnad och utvecklandet av studiefärdigheter självkännedom förtrogenhet med egna handlingsmönster och starka sidor arbetslivskunskap studentexamen yrkesinriktning och fortsatta studier ansökningsprocedurer för fortsatta studier övergången till arbetslivet FÖRDJUPAD KURS 2. Studier, arbetsliv och yrkesval (F SH2) Centralt innehåll studieteknik information om studier efter gymnasiet information om yrken och utbildningar studiebesök mediebevakning när det gäller yrken och utbildningar gästföreläsningar av personer som berättar om sitt yrke eller representanter för olika utbildningsenheter. 45 DATAVETENSKAP TILLÄMPADE KURSER (skoans egen introduktionskurs för nybörjarna) Digitala grunder (T IT0) Centralt innehåll skolans hemsida (peda.net) digitala redskap digitala prov TILLÄMPADE KURSER (Virtuella kurser i datavetenskap för gymnasier, yrkesinstitut och Öppna Universitetet i samarbete med Öppna universitetet vid Åbo Akademi.) Introduktion till datavetenskap (IT1 pch OT2) I den här kursen får den studerande lära sig informationsbehandlingens grunder. Då kursen är avklarad får man delta i programmeringskurserna. Läromedel: Introduktion till informationsbehandling (kompendium) Grundkurs i programmering (IT3 och IT4) Efter genomgången kurs skall den studerande förstå principerna bakom program och programexekvering samt kunna skriva enkla, välstrukturerade och väldokumenterade program i ett imperativt programmeringsspråk. I kursen används Java som programmeringsspråk. Lärobok: Torkel Franzén: Java från grunden Fortsättningskurs i programmering (2It5 och IT6) I den här kursen fortsätter vi där grundkursen i programmering slutade. Vi övergår efter en kort repetition från imperativ till objektorienterad programmering. Lärobok: Franzén: Java från grunden Databaser (IT7 och IT8) Logik (IT9 och OT10) Kursens målsättning är att ge grunder i logik som behövs för diskret matematik, programverifiering och formell specifikation samt för formell utveckling av program. SAMARBETSPROJEKT, INTERNATIONELLA PROJEKT OCH STUDIERESOR 1. Kulturparasollet Ett treårigt samarbetspojekt mellan Västa Nylands folkhögskola, Ekenäs gymnasium, Karis-Billnäs gymnsium och Virkby gymnasium som ger studerande möjlighet att avlägga gymnasiediplomet i scenkonst samt att avlägga separata kurser inom ämnet. Mera information kommer att finnas på skolans hemsida. 46 2. Naturens rikedomar Ett samarbetsprojekt med Hangö gymnasium, Hankoniemen lukio, Ekenäs gymnasium, Karjaan lukio, Karis-Billnäs gymnsium och Virkby gymnasium inom de naturvetenskapliga ämnena. Projektet är treårigt och pågår 2015-2018. Årets forskningstema är vatten. Projektet utmynnar i en studieresa inom Europa. 3. Gymnasium Sylt i Tyskland Samarbetet med Gymnasium Sylt i nordvästra Tyskland fortsätter. Studerande från den tyska vänskolan besöker Virkby och Finland under året. Kontakt mellan de deltagarna skapas under året via nätkontakt för att utmynna i ett tyskt besök på våren samt Virkby gymnasiums svarsbesök på Sylt hösten 2016. 4. Estland – Baltikums historia Projektet är ett ämnesöverskridande samarbetsprojekt med Kyrkslätts gymnasium inom ämnena historia, samhällslära, geografi och finska. Under Läsåret granskas Baltikums historia från 1500-talet till nutid med speciellt fokus på 1900-talet, Baltikum som en del av Sovjetunionen, deportationerna, den baltiska frigöringen från Sovjetunionen och dagens etniska minoriteter i Estland. Det är också meningen att granska det svenska arvet i Baltikum och det etniska släktskapet mellan finnar och ester. Kursen skall kulminera i en resa till Baltikum våren 2016, med besök i Tartu och Haapsalu. Ett besök till Tartu universitet och det svenska Nuckö-gymnasiet är inplanerat i studieresan. 5. Savolax samt studiebesök i Valamo kloster Ett ämnesöverskridande projekt som tangerar kurser i religion (kurs 2 och 4), historia (kurs 4 och 5), finska (speciellt kurserna 4 och 6) samt bildkonst (speciellt kurs 1). Reseprojektet skulle förberedas vid några närstudieträffar under höstterminen 2015 och själva resan förverkligas i december 2015. Under de förberedande tillfällena skulle studerandena handledas i att bekanta sig med den ortodoxa kyrkan och den ortodoxa minoriteten i Finland, studera Savolax historia och stå i någon form av växelverkan med studerande vid Heinäveden lukio 6. Munol - Model United Nations of Lübeck För elfte gången har Virkby gymnasiums studerande möjlighet att delta i detta « mini - FN » som arrangeras av Thomas Mann-Schule i Lübeck. Ett deltagande i Munol-projektet innebär mycket arbete för deltagarna, men har trots det alltid upplevts som väldigt givande. Skolans läsårstema i år är muntlig framställning och kommunikation och därmed passar ett deltagande i Munol mycket väl in i vår önskan om att kunna ge de studerande en chans att uppträda inför en internationell publik. NÄTKURSER INOM NiVÅ 2015-2016 Om nätkurser inom NiVÅ informeras på NiVÅs hemsida www.niva.fi SPB31 SPB32 SPB33 SPB34 SPB35 EnA skrivkurs EnA Shakespeare EnA repetitionskurs FinA repetitionskurs BI repetitionskurs FI3 FI4 FY Cernkurs FY repetitionskurs GE repetitionskurs BI repetitionskurs HI repetitionskurs HÄ repetitionskurs KE repetitionskurs PS repetitionskurs SL repetitionskurs Livsåskådning 2 Hi13 Stjärnan, korset och halvmånen 47 BEDÖMNING OCH GENOMFÖRANDE AV STUDIERNA Ramar för gymnasiestudier Studerande har rätt att få läroplansenlig undervisning och handledning. Gymnasiets lärokurs torde avläggas inom en tid på max. fyra år, ifall rektor p.g.a. vägande skäl inte beviljar studerande förlängd studietid. Studerande som inte avlagt studierna inom ovannämda tid, anses ha avgått. En studerande som utan giltigt skäl är frånvarande, anses ha avgått om det är uppenbart att denne inte har för avsikt att fortsätta sina studier. För att säkerställa studiernas framskridande i enlighet med gymnasielagens formulering, bör följande villkor uppfyllas: i varje period bör studerande prestera minst två (2) bedömda kurser under ett läsår bör studerande prestera minst 20 bedömda kurser under de två första studieåren bör studerande avlägga minst en obligatorisk kurs i gymnastik per läsår En studerande, som utan att ange godtagbart skäl därtill låter bli att uppfylla dessa villkor anses ha avgått, såframt rektor av vägande skäl inte beviljar dispens för fortsatta studier. I särskilda fall kan rektor på goda grunder bevilja studerande en periods prövotid. Om studerande anhållit om att få avlägga en kurs utan att delta i undervisningen, bör kursen avklaras med godkänt vitsord för att kursen skall räknas som en studieprestation. Studerande bör sköta sitt skolarbete samvetsgrant och uppföra sig sakligt. Studerande bör delta i undervisningen om han/hon inte beviljats befrielse eller ledighet. En studerande som utan giltigt skäl är frånvarande från undervisningen i en kurs i den omfattning, att kursens målsättningar enligt lärarens bedömning inte uppnås, kan studerande avlägsnas från kursen och mista sin rätt att delta i kurstentamen. Om möjligt, bör studerande på förhand varnas härom, samt ges en chans att bli hörd i ärendet. Studerande som avlagt studier på annat håll, har rätt att räkna tillgodo sådana studieprestationer som till innehåll, omfattning och målsättningar kan anses uppfylla de krav som ställs i gymnasiets läroplan. Vid andra läroinrättningar avlagda underkända kurser kan inte ingå i studieprestationerna. En avlagd kurs måste bedömas ifall studerande deltar i kurstentamen eller på annat sätt uppvisar sitt kunnande. En godkänd prestation kan bedömas med ett G, om läroplanen ger möjlighet därtill. En underkänd prestation måste bedömas med siffra. Syftet med bedömningen Syftet med bedömningen av inlärningen är att ge de studerande respons på deras framsteg och studieresultat både under gymnasietiden och då gymnasiestudierna slutar. Avsikten med responsen är att uppmuntra och vägleda dem i deras studier. Därtill ska bedömningen informera vårdnadshavaren, de följande läroanstalterna, arbetslivet och andra motsvarande intressenter om den studerandes kapacitet. Bedömningen av lärandet hjälper också läraren och skolan att analysera undervisningens effekter. Vitsordsbedömningen är ett slag av utvärdering. Bedömningen ska på ett positivt sätt sporra de studerande att ställa upp sina mål och justera sina arbetssätt. Kursbedömningen En kurs bedöms när den studerande har slutfört den. Syftet med kursbedömningen är att ge den studerande en uppfattning om hur han eller hon uppnått kursens mål och gått framåt i studierna. Kursbedömningen ska vara allsidig och grundar sig, förutom på eventuella skriftliga prov, på fortlöpande observationer och på en bedömning av studerandens kunskaper och färdigheter. Också den studerandes eget omdöme kan beaktas bl.a. genom utvärderingssamtal om kursen. Kursbeskrivningarna omnämner eventuella ämnesspecifika bedömningsförfaranden. En kurs som den studerande har genomfört på egen hand bör avläggas med godkänt vitsord. 48 Bestämmelser om vilka studier som kan bedrivas självständigt och om principerna för hur de skall fullgöras ingår i ämnesläroplanerna. Då en studerande genomför en kurs helt eller delvis självständigt följs i tillämpliga delar samma bedömningsprinciper som för kursen i övrigt. För att försäkra sig om att vårdnadshavarna i enlighet med förordningens bestämmelser får information om den studerandes arbete och framsteg i studierna är det önskvärt att vårdnadshavaren undertecknar meddelandena om framstegen för de studerandes del som ännu inte är myndiga. Vårdnadshavarna ges rätt att i administrationsprogrammet WILMA följa med den studerandes framsteg i studierna. Denna rätt upphör när den studerande fyller 18 år. Sifferbedömning och anteckning om slutförd kurs De obligatoriska kurserna i vart och ett läroämne och de riksomfattande fördjupade kurser som definierats i grunderna för läroplanen bedöms med siffror i enlighet med Gymnasieförordningen 810/1998, 6 § 2 mom. Vitsordet 5 anger hjälpliga, 6 försvarliga, 7 nöjaktiga, 8 goda, 9 berömliga samt 10 utmärkta kunskaper och färdigheter. Underkänd prestation anges med vitsordet 4. Övriga fördjupade kurser och tillämpade kurser bedöms, i enlighet med vad som bestäms i läroplanen för varje enskilt ämne, med siffror, med en anteckning om slutförd kurs (G = godkänd), eller med ett verbalt omdöme. Sifferbedömningen kan kompletteras med ett skriftligt verbalt omdöme och med muntlig respons vid ett utvärderingssamtal. Varje obligatorisk och riksomfattande fördjupad kurs bör dock av läraren bedömas med en siffra. En studerande är skyldig att närvara vid undervisningen i de kurser som ingår i hans studieprogram, med undantag av de kurser han erhållit tillåtelse att avlägga utan att delta i undervisningen. Om grund för bedömning saknas kan en kurs lämnas obedömd (O). Kursprestationer som blivit obedömda får avläggas vid tre särskilda tentamenstillfällen, ett i februari, ett i juni och ett i augusti. Dessa tillfällen är också öppna för omtagning av underkända kurser, för höjning av vitsord i godkända kurser och för tenterande av kurs som enligt läroplanen får tenteras. Dessa tillfällen gäller kurser som studerats under det pågående eller senast avslutade läsåret. Om en studerande utan godtagbar orsak uteblir från tentamen antecknas provet som underkänt. Diagnostiserade handikapp och därmed jämförbara svårigheter, som t.ex. läs- och skrivsvårigheter, språksvårigheter hos invandrare eller andra faktorer som gör det svårt för den studerande att visa sina kunskaper beaktas vid bedömningen så att den studerande ges möjlighet till specialarrangemang och till att visa sina kunskaper också på något annat sätt än skriftligt. Dylika svårigheter kan beaktas i kursvitsordet. Bedömningen av den fördjupade kursen 7 i finska (A och modersmålsinriktad finska) och den fördjupade kursen 8 i A-lärokursen i främmande språk baserar sig på vitsordet i det prov i muntlig språkfärdighet som Utbildningsstyrelsen utarbetar och på övrigt under kursen visat kunnande. Kurserna och provet i muntlig språkfärdighet bedöms med skalan 4 - 10. Prestationen i det prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen och annat under kursen visat kunande bedöms mot de mål för den muntliga färdigheten som uppställs för språket och enligt lärokursen i grunderna för läroplanen. Förutsättningarna för bedömning av kursen uppfylls när den studerande har visat sådant kunnande som krävs för genomförande av kursen och har avlagt det prov i muntlig språkfärdighet som hör till kursen. Bedömarna och informationen om bedömningsgrunderna Studieprestationer bedöms av den lärare som undervisat kursen. Den studerande har rätt att få veta på vilka grunder hans prestationer bedömts. Information om bedömningsgrunderna förbättrar lärarnas och studerandenas rättsskydd och studerandenas studiemotivation. Förutom att de studerande informeras om de allmänna bedömningsgrunderna, upplyser läraren dem om bedömningen av varje kurs vid kursens början, då kursen presenteras och bedömningen diskuteras. Att gå vidare i studierna En underkänd kurs kan avläggas på nytt genom ett särskilt förhör. Detta sker vid något av de omtagningstillfällen som ordnas efter varje period. Omtagning av underkänd prestation kan i vissa fall också ske i samband med kursprovet då ifrågavarande kurs undervisas följande gång. Försök att ta om underkänd kursprestation utan att delta i undervisningen kan ske högst två (2) gånger. Om en studerande blir underkänd i två på varandra följande kurser i ett läroämne, avbryts möjligheten att avlägga kursprov i följande kurs i ämnet tillsvidare. Den studerande kan således delta i kurser i läroämnet, men prestationerna i nya kurser kan inte registreras innan hindret för tentamen undanröjts, d.v.s. åtminstone det ena underkända vitsordet tenterats till godkänd nivå. 49 Erkännande av kunnande En studerande har rätt att få tidigare studieprestationer som motsvarar målen för och det centrala innehållet i gymnasiets läroplan eller kunnande som förvärvats på annat sätt bedömda och erkända. Då detta är möjligt bör beslut om erkännande av kunnande fattas innan studierna inleds. Genom tillgodoräknande av tidigare studier kan man undvika överlappningar och förkorta studietiden. När studier från andra läroanstalter räknas en studerande till godo skall man hålla sig till bedömningen i den läroanstalt där prestationen har utförts. Om det handlar om en kurs som enligt gymnasiets läroplan skall bedömas med siffror, omvandlas vitsordet till gymnasiets vitsordsskala enligt följande motsvarighetstabell: Skalan 1–5 1 (nöjaktiga) 2 (nöjaktiga) 3 (goda) 4 (goda) 5 (berömliga) Gymnasiets skala 5 (hjälpliga) 6 (försvarliga) 7 (nöjaktiga) 8 (goda) 9 (berömliga), 10 (utmärkta) Skalan 1–3 1 1 2 2 3 I sådana fall där man i gymnasiet inte kan avgöra vilket vitsord, det högre eller det lägre, en kurs som avlagts i en annan läroanstalt motsvarar, bestäms motsvarigheten till den studerandes fördel. Utländska studier kan i gymnasiestudierna räknas till godo som obligatoriska, fördjupade eller tillämpade kurser. Om de räknas till godo som obligatoriska kurser eller som i grunderna för läroplanen definierade fördjupade kurser skall de bedömas med siffror. Vid behov kan tilläggsprestationer förutsättas som stöd för vitsordsgivningen. När en studerande övergår från en lång lärokurs i ett ämne till en kort, räknas hans studier enligt den långa lärokursen till godo i den korta lärokursen i den utsträckning som kursernas mål och centrala innehåll motsvarar varandra. Dessa motsvarigheter definieras närmare i samband med lärokurserna i de olika läroämnena. Kursvitsorden för den långa lärokursen överförs då direkt som kursvitsord för de korta kurserna. Resten av studierna enligt den långa lärokursen utgör fördjupade kurser i den korta lärokursen. På den studerandes begäran kan man anordna extra förhör för att fastslå kunskapsnivån. Då en studerande mitt i studierna övergår från kort till lång lärokurs i ett läroämne, skall samma principer följas. Tilläggsprestationer kan då förutsättas, och vitsordet kan samtidigt omprövas. Beträffande bedömningen av lärokursen i svenska för invandrarstuderande hänvisas till Grunderna för gymnasiets läroplan 2003. Bedömningen av en ämneslärokurs En ämneslärokurs består av obligatoriska och fördjupade kurser enligt den studerandes individuella studieprogram samt av tillämpade kurser som nära ansluter sig till de obligatoriska och fördjupade kurserna. De tillämpade kurser som ingår i Virkby gymnasiums läroplan utgör en integrerad och kompletterande del av respektive ämneslärokurs. Lärokursen i ett läroämne kan vara olika lång för olika studerande. Den studerandes studieprogram preciseras under gymnasiestudiernas gång. Uppgörandet och uppföljningen av programmet hjälper honom eller henne att välja kurserna målmedvetet. Vitsordet för lärokursen i ett läroämne fastställs som det aritmetiska medeltalet för de obligatoriska kurser och de i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser som den studerande har slutfört. Av dessa studier får den studerande ha underkända kursvitsord enligt följande: Obligatoriska och i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser enligt studerandens studieprogram Högsta tillåtna antal underkända kurser 1–2 kurser 3–5 kurser 6–8 kurser 9 eller fler kurser 0 1 2 3 Lärokursen i ett läroämne skall innehålla alla den studerandes bedömda obligatoriska kurser och alla hans i grunderna för läroplanen definierade riksgiltiga fördjupade kurser. Ingen kurs kan avlägsnas i efterhand. De övriga fördjupade kurser som ansluter sig till lärokursen i läroämnet bedöms med siffror om inte avvikande bedömning nämns i beskrivningen av kursen. Om studeranden i ett särskilt förhör visar större mognad och behärskning av läroämnet än vad vitsordet i ämnet på basis av kursbedömningen skulle förutsätta, skall vitsordet höjas. 50 Ett vitsord som bildats på basis av de obligatoriska och fördjupade kurserna i de nationella läroplansgrunderna kan förutom i ett fristående förhör höjas: genom tilläggsprestationer i de fördjupade och tillämpade kurser som utbildningsanordnaren har definierat i läroplanen enligt prövning av dem som beslutar om bedömningen av den studerande, ifall den studerandes kunskaper och färdigheter när studierna i läroämnet slutförs är bättre än vad som vitsordet i läroämnet enligt kursbedömningen skulle förutsätta. Läroämnen som skall bedömas med siffror i avgångsbetyget Med de siffervitsord som föreskrivs i gymnasieförordningen bedöms alla obligatoriska läroämnen och valfria främmande språk. För studiehandledningen ges en anteckning om fullgjord prestation. Gymnastik, ämnen som omfattar bara en kurs och valfria språk som omfattar endast två kurser bedöms på avgångsbetyget med siffror, såframt den studerande inte särskilt begärt anteckning om fullgjord prestation (G). Övriga i läroplanen definierade tillämpade studier som lämpar sig för gymnasiets uppgift bedöms med siffror om inte annat anges i kursbeskrivningen. Fullgörande av gymnasiets lärokurs De obligatoriska, fördjupade och tillämpade kurser som hör till den studerandes personliga studieprogram skall ha studerats i minst den omfattning som har angetts för dem i timfördelningen. En studerande har fullgjort gymnasiets lärokurs när han eller hon har avlagt de enskilda ämneslärokurserna med godkänt vitsord på det sätt som angetts ovan och då minimiantalet 75 kurser för gymnasiet uppfylls. Av läroanstaltens egna fördjupade och tillämpade kurser kan endast de kurser som den studerande har avlagt med godkänt vitsord räknas till gymnasiets lärokurs. Gymnasiets lärokurs skall normalt slutföras på högst fyra år. Av godtagbar anledning kan förlängning beviljas av rektor. Ny bedömning och rättelse av bedömning Begäran om omprövning av ett beslut som gäller studieframstegen eller slutbedömningen skall göras inom två månader efter delgivningen. Om ny bedömning beslutar skolans rektor och den studerandes lärare gemensamt. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 § 1 mom.) Om den nya bedömning som avses i 1 mom. eller det beslut genom vilket begäran har avslagits är uppenbart felaktigt, kan länsstyrelsen på den studerandes begäran ålägga läraren att företa en ny bedömning eller bestämma att beslutet om studieframstegen skall ändras eller bestämma vilket vitsord den studerande skall få. (Gymnasieförordningen 561/2003, 13 § 2 mom.) De studerande informeras om möjligheten till ny bedömning och till rättelse av bedömning. 51 STUDENTSKRIVNINGAR hösten 2015 www.ylioppilastutkinto.fi/sv/ Hörförståelseprov mån 7.9. tis 8.9. ons 9.9. 8.30 8.30 finska engelska tyska / franska Skriftliga prov fre 11.9. mån 14.9. ons 16.9. fre 18.9. mån 21.9. ons 23.9. fre 25.9. modersmålet, textkompetens psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi engelska finska modersmålet, essäprov matematik religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap mån 28.9. tyska/franska STUDENTSKRIVNINGAR våren 2016 Sista anmälningsdagen 23.11.2015 www.ylioppilastutkinto.fi/sv/ Skriftligt prov To 12.2. 9.00 modersmålet, textkompetens Hörförståelseprov Må 15.2 Ti 16.2. On 17.2. 8.30 8.30 engelska finska tyska / franska Skriftliga prov Må 14.3. On 16.3. Fr 18.3. Må 21.3. On 23.3. On 30.3. Fr 1.4. modersmålet, essäprov religion, livsåskådningskunskap, samhällslära, kemi, geografi, hälsokunskap engelska finska matematik psykologi, filosofi, historia, fysik, biologi tyska/franska STUDENTSKRIVNINGAR hösten 2016 www.ylioppilastutkinto.fi/sv/ Sista anmälningsdagen 5.6.2015. 52 ÖVERSIKT ÖVER AVLAGDA KURSER Ringa in de kurser du väljer i år och svärta dem när du fått godkänt kursvitsord. Svärta de kurser du har avlagt. Kom ihåg minimikursantalet 75. 30 + 30 +15 blir 75 kurser! Ämne Obligatoriska kurser Riksomfattande fördjupade kurser Skolans egna fördjupade och tillämpade kurser Modersmål Språk Finska, A-nivå, FINA Finska, A-nivå, FIM Engelska, A-nivå Tyska, B2-nivå Tyska, B3-nivå Franska, B2-nivå Franska, B3-nivå Spanska Matematik Lång lärokurs Kort lärokurs Miljö- och naturvetenskaper Biologi Geografi Fysik Kemi Livsåskådningsämnen Religion Filosofi Psykologi Livsåskådningskunskap Historia Samhällslära Konstämnen Musik Bildkonst Gymnastik 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 1 2 3 4 5 6 7 7 7 1 9 10 vvs 9 vvs 9 10 10 Hälsokunskap Studiehandledning Datavetenskap (ÅA nätkurs) Internationella projekt Kurser utanför skolan 8 8 8 2 3 1 1 2 3 1 4 2 4 2 5 3 5 3 6 4 6 4 7 5 7 5 8 6 7 8 8 6 7 8 NiVÅ kurser Rep Rep,skriv,S 9 1,2,3,4,5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 1 2 3 4 5 6 7 8 4 5 4 3 4 5 6 7 8 3 4 5 14 9 1 2 1 2 1 1 3 3 2 2 1 2 3 1 1 4 5 2 3 4 2 3 4 5 6 1 2 3 4 1 2 5 6 3 4 7 8 9 10 11 12 5 1 2 1 2 1 2 3 4 5 3 4 5 3 4 5 1 1 2 3 2 10 6 6 7 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 4 Rep 3, Rep Cern,Rep Rep Rep 2,3,4 Rep 3 Rep Rep Rep 1,2,3,4,5,6 En studerande har fullgjort gymnasiets lärokurs när han eller hon har avlagt de enskilda ämneslärokurserna med godkänt vitsord i lärokursen på det sätt som anges i kursguiden och då minimiantalet 75 kurser för gymnasiet uppfylls. Av läroanstaltens egna fördjupade och tillämpade kurser kan endast de kurser som den studerande har avlagt med godkänt vitsord räknas till gymnasiets lärokurs. För att uppnå 75 kurser under de tre åren är det önskvärt att studerande har som mål att under första året ha slutfört 30 kurser, under andra året likaså 30 kurser för att under Abi-året ha 15 kurser kvar. Lycka till med dina studier! Kursguiden har sammanställts av Ulrica Karell i samråd med lärarna. Uppdaterad 25.6.2015. Pärmens foto: Krister Welander 53
© Copyright 2024