Planbeskrivning
D – SUN 23 § STPLNR 1062 PLANBESKRIVNING MARIEHAMNS STAD Förslag till ändring av stadsplanen för stadsdelen Främmanberg, kvarter 4, tomt 17 av den 05.05.2015 PLANPROCESSEN Godkänd av stadsutvecklingsnämnden Godkänd av stadsstyrelsen Utställd under perioden Antagen av stadsfullmäktige Datum för ikraftträdande xx.xx.xxxx § x xx.xx.xxxx § xx xx.xx.xxxx - xx.xx.xxxx xx.xx.xxxx § xx xx.xx.xxxx 1 BASUPPGIFTER 1.1 PLANOMRÅDETS LÄGE Planområdet som omfattar en tomt är belägen i stadsdelen Främmanberg vid korsningen Neptunigatan – Skillnadsgatan. Den aktuella tomten är omgiven av egnahemstomter. 1.2 PLANENS NAMN OCH SYFTE Planens namn bildas av den gällande planens stadsdelsnamn, kvartersnummer och tomtnummer. Syftet med planändringen är K-märka huvudbyggnad som planerats av ark. Bertel Jung och att möjliggöra till platsen anpassade garage och gårdsbyggnad. Stadens syfte är att skydda skyddsvärd byggnad samt möjliggöra en viss byggnation anpassad till platsens krav. Tomtens areal bibehålls, markanvändningen moderniseras, gatubyggnad K-märks, byggnadsrätten sänks och byggnadsyta med våningsantal för garage och gårdsbyggnad anges kompletterat med bestämmelser som anpassar byggnaderna till platsen. 1.3 PÄRM PLANBESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING IDENTIFIKATIONSUPPGIFTER 1. BASUPPGIFTER 1.1. 1.2. 1.3. 1.4. 1.5. PLANOMRÅDETS LÄGE PLANENS NAMN OCH SYFTE PLANBESKRIVNINGENS INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL BESKRIVNINGEN FÖRTECKNING ÖVER ANDRA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM BERÖR PLANEN 2. SAMMANDRAG 2.1. 2.2. 2.3. PLANPROCESSENS SKEDEN STADSPLANEN PLANENS GENOMFÖRANDE 3. 3.1. 3.2 3.3 UTGÅNGSPUNKTER OCH UTREDNINGAR REDOVISNING AV FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET UTGÅNGSPUNKT OCH UTREDNINGAR PLANERINGSSITUATIONEN 4. STADSPLANENS PLANERINGSSKEDEN 4.1. 4.2. 4.3. BEHOV AV ÄNDRING AV DETALJPLAN PLANEPROCESSENS PÅBÖRJANDE OCH BESLUT DELTAGANDET OCH SAMARBETE 5. MÅLSÄTTNINGAR OCH RIKTLINJER FÖR PLANÄNDRINGEN 6. REDOGÖRELSE FÖR STADSPLANEN 6.1. 6.2. 6.3. 6.4. 6.5. 6.6 PLANENS STRUKTUR GENOMFÖRANDE AV MILJÖNS KVALITÉTSMÅLSÄTTNINGAR MARKRESERVATIONER PLANENS KONSEKVENSER PLANENS TECKENFÖRKLARING OCH –BESTÄMMELSER NAMN INOM PLANEOMRÅDET 7. PLANENS GENOMFÖRANDE 7.2. GENOMFÖRANDE OCH TIDTABELL 1.4. FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR TILL BESKRIVNINGEN - Utdrag ur generalplanen för Mariehamn gällande markanvändning, antal våningar, e-tal, skyddad och skyddsvärd bebyggelse - Foton av objektet, juni 2014 1.5. FÖRTECKNING ÖVER ANDRA HANDLINGAR, BAKGRUNDSUTREDNINGAR OCH KÄLLMATERIAL SOM BERÖR PLANEN - Antikvarisk besiktning i samband med ansökan om restaureringsbidraget, ÅLR, museibyrån, Elisabeth Palamarz 2010 - Utdrag ur gällande stadsplaner för tomterna 15-18 i kv 4 Främmanberg gällande markanvändning, e-tal, antal våningar, byggnadsrätt och skyddad bebyggelse - Stadsplaneförslag för Kvarnberg-4-17 och gällande stadsplan för omgivande tomter 2. SAMMANDRAG 2.1. PLANPROCESSENS SKEDEN Planprocessen påbörjas med diskussioner med markägaren som tar fram handlingar inför anhållan om planändring. Planeringen utgår från stadens generalplan som saknar rättsverkan vad gäller markanvändning, antal våningar och exploateringstalet. För att granska om generalplanens möjligheter och den ansökta ändringen kan genomföras på motsvarande tomter med bebyggelse som bedömts skyddsvärd har en analys gjorts. Planprocessen omfattar framtagning av planförslag i samråd med berörda förvaltningar kompletterat med planbeskrivning. 2.2. STADSPLANEN Planen omfattar en egnahemstomt vid korsningen Neptunigatan - Skillnadsgatan i ett sammanhang av småskalig bebyggelse i den historiska delen av Mariehamn. Stadsplanen bygger på att befintligt bostadshus skyddas genom K-märkning och att både garage och en gårdsbyggnad, som får inrymma bostad, placeras på tomtens norra del. Anpassningen till platsens förutsättningar innebär att krav ställs genom planbestämmelser på de nya byggnadernas utformning samtidigt so även byggnadernas volym påverkas med följd att tomtens byggnadsrätts sänks. 2.3. PLANENS GENOMFÖRANDE UTBYGGNADSTIDTABELL OCH GENOMFÖRANDE Planändringen kräver inte kommunaltekniska åtgärder. Tidtabellen utgår från att stadsplaneförslaget godkänns av stadsfullmäktige under 2015. 3. 3.1. UTGÅNGSPUNKTER OCH UTREDNINGAR REDOVISNING AV FÖRHÅLLANDENA I PLANOMRÅDET Planområdet omfattar en tomt om 661 m² som är i privat ägo. Tomten är bebyggd med ett bostadshus planerad av ark. Bertel Jung 1909 och en mindre ekonomibyggnad ombyggd på 1970-talet. 3.2. UTGÅNGSPUNKT OCH UTREDNINGAR Tomten ingår i det område i Mariehamn som i bebyggelseklassificeringen i generalplanen för Mariehamn bedömts vara en historiskt och arkitektoniskt värdefull stadsbild eller bebyggelsehelhet. I området finns många skyddade och skyddsvärda byggnader – en av dessa skyddsvärda byggnader är huvudbyggnaden på den aktuella tomten. Trafikmatningen till eller från tomten sker via Neptunigatan eller Skillnadsgatan. 3.3. PLANERINGSSITUATIONEN PLANER, BESLUT OCH BESKRIVNINGAR SOM BERÖR PLANERINGSOMRÅDET Generalplan I gällande generalplan för Mariehamn som inte har rättsverkan finns inom planområdet markanvändningen BS, småhusdominera bostadsbebyggelse. Antalet våningar i kvarteret stipuleras till I-II våningar och exploateringstalet till 0.4. I generalplanen är befintligt bostadshus, byggd 1909 och planerad av ark. Bertel Jung, medtagen i stadsarkitektkansliets ”Sammanställning av arkitektoniskt- och kulturhistoriskt värdefulla byggnader samt K-märkta byggnader” som tillhörande kategori A, arkitektoniskt- och kulturhistoriskt värdefull byggnad som bör K-märkas. Ålands förvaltningsdomstol har i domstolsbeslut konstaterat att den av fullmäktige antagna generalplanen inte är juridiskt bindande varför vid detaljplanering eller ändring av detaljplan ska studeras planeringens konsekvenser såsom vid uppgörande av generalplan (ÅPBL 19 § generalplanens innehåll). Därtill har förvaltningsdomstolen konstaterat att planläggningsunderlag bör innehålla en tillfredsställande bedömning av förutsättningarna för delar av övriga området där omständigheterna anses som motsvarande att kunna utnyttjas på samma villkor. Vad gäller den aktuella tomten och andra motsvarande tomter med arkitektoniskt- och kulturhistoriskt värdefulla byggnader är stadsarkitektkansliets bedömning att vid K-märkning av byggnad och kompletterande byggande av byggnader på samma tomt har olika skyddsvärda byggnader olika förutsättningar att på byggnadens villkor klara av intilliggande nybyggnader och likaså har olika tomters storlek och form och placering i Mariehamn olika förutsättningar att inrymma nya byggnader. Bedömningen är in casu utgående från vad en skyddsvärd byggnad eller miljö tål. Ålands plan- och bygglag förutsätter att om en byggnad konstateras skyddsvärd bör den skyddas i detaljplan – i Mariehamn sker K-märkning i stadsplan med markägarens godkännande. Stadsplan Den första stadsplanen för tomten är från 24.02.1970. Gällande stadsplan är från 07.10.1983. Byggnadsordning Stadens byggnadsordning är godkänd av stadsfullmäktige 26.08.2014 att gälla från 01.10.2014. Fastighetsindelning Stadsplanen omfattar tomt 17 i fjärde kvarteret i stadsdelen Främmanberg. Byggnadsförbud Byggnadsförbud råder inte. Grundkarta Grundkartan är uppgjord av FM-KARTTA OY år 1999. Stadens infrastruktursektor har gm. mätningsenheten successivt justerat och kompletterat kartan. 4. STADSPLANENS PLANERINGSSKEDEN 4.1. BEHOV AV ÄNDRING AV STADSPLAN Markägaren önskar planändring för att skydda den välbevarade huvudbyggnaden planerad av ark. Bertel Jung samt att byggnadsrätten överförs till en gårdsbyggnad som får inrymma en bostad och att garage får byggas. För staden är det positivt att byggnaden planerad av ark. Bertel Jung skyddas samt att annat byggande på tomten anpassas till den värdefulla huvudbyggnaden. 4.2. PLANEPROCESSENS PÅBÖRJANDE OCH BESLUT Ansökan om ändring av stadsplan har inlämnats 11.03.2015 och stadsplaneändringen slutförs under 2015. 4.3. DELTAGANDET OCH SAMARBETE Deltagande och växelverkan När stadsutvecklingsnämnden och stadsstyrelsen behandlat planändringen ställs planen ut 30 dagar. Efter fullmäktiges beslut är besvärstiden 30 dagar. 5. MÅLSÄTTNINGAR OCH RIKTLINJER FÖR PLANÄNDRINGEN Stadens målsättning är att bevara karaktären i denna del av Mariehamn dels genom skydd av aktuell huvudbyggnad och dels genom att framtida sekundärbyggnader anpassar sig till och underordnar sig huvudbyggnaden. Stadens ansvar är även att planändringen inte förhindrar genomförandet av gällande stadsplan för de omgivande tomterna. Markägarens målsättning är att skydda huvudbyggnad och bygga gårdshus och garage på tomten. För att nå stadens och sökandens målsättning bör planändringen innehålla en anpassning till omgivande tomternas gällande stadsplaner, K-märkning av huvudbyggnaden och bestämmelser som reglerar vård av byggnaden samt placering och bestämmelser för sekundärbyggnader på tomten så att dessa anpassas till platsen och till huvudbyggnaden. 6. REDOGÖRELSE FÖR STADSPLANEN 6.1. PLANENS STRUKTUR Planområdet omfattar tomt Främmanberg-4-1. Tomtens areal kvarstår som 661 m². Tomtens trafikmatning sker via Neptunigatan eller via Skillnadsgatan. Gatubyggnaden K-märks och två byggnadsytor placeras därtill på tomtens norra del. 6.2. GENOMFÖRANDE AV MILJÖNS KVALITÉTSMÅLSÄTTNINGAR Kvalitetsmålsättsättningarna säkras genom planbestämmelser. 6.3. MARKRESERVATIONER Tomtens markanvändning kvarstår som BE men moderniseras från ”Kvartersområde för egnahem ” till ”Kvartersområde för egnahemsbebyggelse innehållande högst två bostadslägenheter per tomt. Av den totalt utbyggda våningsytan får högst 1/5 utnyttjas för affärs- och kontorslokaler.” Gatubyggnaden K-märks och två byggnadsytor placeras därtill på tomtens norra del. Den våningsyta som K-huset kan innehålla inräknas inte till tomtens byggnadsrätt. För garaget reserveras en byggnadsyta om 5 m x 6 m som får bebyggas i I våning och i bestämmelse högst 30 m² våningsyta. För gårdshuset reserveras en byggnadsyta om 5,5 m x 14 m som får bebyggas i I ½ våning och en byggnadsrätt om 120 m² våningsyta. Båda byggnadsytorna anges som lilla k med bestämmelser som reglerar byggnadsutformning och material så att sekundärbyggnaderna ska ges en traditionell gårdshuskaraktär, anpassas till och underordnar sig K-huset. Emedan K-huset inte kräver byggnadsrätt ändras tomtens byggnadsrätt från 270 m² våningsyta till 120 m² våningsyta varvid exploateringstalet sänks från 0.41 till 0.18. 6.4. PLANENS KONSEKVENSER Planens konsekvenser är att befintligt bostadshus K-märks och att två sekundärbyggnader anpassade till platsen kan byggas efter att befintlig ekonomibyggnad rivits. I gårdshuset får inrymmas bostadsutrymmen. Planen möjliggör att andelen affärs- och kontorsutrymmen på tomten får vara högst 1/5 av den utbyggda våningsytan. Stadsplanebestämmelser reglerar byggnadsutformningen med syfte att nya byggnader anpassas till platsen och den K-märkta byggnaden. Planändringen orsakar inte kommunaltekniska kostnader då vägnätets och det kommunaltekniska ledningsnätets kapaciteter är tillräckliga. Konsekvens av planändringen är att mängden obebyggd tomtmark ökar. K-märkningen stärker stadsbilden och förtätningen möjliggör en ytterligare bostad vilket är samhällsekonomiskt fördelaktig. 6.5. PLANENS TECKENFÖRKLARING OCH –BESTÄMMELSER Teckenförklaring och bestämmelserna följer i regel gängse modell. 6.6 NAMN INOM PLANEOMRÅDET Nya namn har inte införts på planen. 7. PLANENS GENOMFÖRANDE 7.1. GENOMFÖRANDE OCH TIDTABELL Planen förväntas godkännas under 2015. Stadsarkitektkansliet 05.05.2015 Sirkka Wegelius Stadsarkitekt 54 32 3 37 14 11 31 28 31 25 33 - 43 Markanvändning Antal våningar 40 e - Tal 24 27 Skyddad bebyggelse 46 55 45 44 36 22 35 18 15 41 12 GENERALPLAN 19 25 26 29 24 12 23 30 13 14 13 16 15 15 16 TECKENFÖRKLARINGAR: 17 6 Småhusdominerad bostadsbebyggelse BS 5 SBL-4 14 Stadsbildsmässigt värdefull miljö 4 3 5 4 I - II Antal våningar 0.4 e - tal 1 K - märkt byggnad K 11 Kat. A Arkitektur- och kulturhistoriskt värdefull 31 byggnad, bör K - märkas 63 46 25 1001 24 60 22 54 FRÄMMANBERG 34 6 7 2002 1002 67 30 31 34 33 21 66 30 61 64 65 ränd Mek - Mattesg 34 21 70 36 35 33 20 16 36 18 44 19 41 35 43 13 0.4 11 Kat. A 17 69 14 15 16 SBL - 4 18 20 21 39 40 17 Kat. A 37 68 I - II 15 19 22 BS 42 Neptunigatan 20 12 14 18 12 35 K 19 32 18 19 tan Skillnadsga 18 17 16 15 18 14 5 4 10 28 29 12 3 1 4 9 0 2 4 8 1 13 3 26 2 24 25 11 27 167 25 m 15 2 6 166 1P 3 4 1 3 4 Främmanberg-4-17, Neptunigatan 59 / Skillnadsgatan 36 B Stadsarkitektkansliet juni 2014 fasad mot väster Fasader mot norr och öster Fasader mot söder och öster Fasad mot öster MUSEIBYRÅN ENHETEN FÖR KULTURMILJÖ ANTIKVARISK BESIKTNING I SAMBAND MED ANSÖKAN OM RESTAURERINGSBIDRAGET Besiktningsprotokoll Besiktningsdatum: 18.1.2010 DNr: K22/09/4/119 Signum: Elisabeth Palamarz Objekt Bostadshuset vid Neptunigatan 59, kvarter 4 Främmanberg, tomt 17 i Mariehamn (478-1-4-17) Fastigheten har även adress Skillnadsgatan 36B (huset ligger i hörnet Neptunigatan-Skillnadsgatan) Ägare/Kontaktpersoner: Sökande: Kent Danielsson och Kalliope Grammenos Data om objektet: Stadsgården vid Neptunigatan 59 omfattar ett bostadshus, ett uthus och en delvis ingärdad trädgård. Tomten är 661 kvm stor och ligger väster om fastigheten Skillnadsgatan 36A, som tidigare utgjorde en gemensam lägenhet och bebyggdes samtidigt 1909, enligt ritningar av arkitekt Bertel Jung. I den gällande Generalplanen för Mariehamns stad klassificerades den aktuella stadsgården såsom kulturhistoriskt värdefull under den högsta bevarandekategorin, kallad A. Bostadsbyggnaden är uppförd av liggande och drevat timmer på en rappad stensockel som under en del av huset inrymmer källare och under resten en hög krypgrund. Byggnaden har en kvadratnära plan med en entréveranda som ligger utmed den östra långfasaden. Verandan har två trappor och två entrédörrar; den i NÖ är mer representativ och leder till husets farstu, den andra, från Skillnadsgatan, är köksentrén. Boningshuset hade från början planerats i en våning med oinredd vind som dock fick belysning av ett stort vindsfönster i vardera gavelröste. I dag kompletteras ljusinsläppet av en rad små vindsfönster ovanför långfasaderna. Byggnadens fasader är klädda med dels liggande, dels stående smal, spontad, kraftig och profilerad panel i gul färg med vitt listverk. Sadeltaket är övertäckt med nya röda cementpannor och det kröns av två höga skorstenar i oputsat rött tegel. Husets karaktär skapas främst av de stora, fyrdelade korsfönstren och dess tjocka fönsterfoder med dekorativa, höga gesimser och hörnknoppar. De övre, små fönsterrutorna är delade med vertikala spröjsar vilket ger fönstren en jugendkaraktär. Verandans vitmålade snickerier är likaså rikt profilerade och bidrar till byggnadens eleganta utsmyckning. Den ursprungliga bottenvåningsplanen är nästintill helt bevarat och den omfattar en större sal i NV och en matsal i SV, som tillsammans upptar hela gatufilen, medan sovkammaren i NÖ, farstun och köket i i SÖ ligger i trädgårdsfilen. Trappan till vinden låg ursprungligen centralt mellan farstun ock köket, men den ändrades såtillvida att den nu är svängd och börjar i farstun, inte i verandans mitt. Samtliga fönster och inre dörröppningar utom en (den mellan köket och farstun) är bevarade. Spegeldörrarna till salen var s.k. döbattanger, av vilka två dörrblad hörande till dörren mellan salen och matsalen finns kvar. En del av de övriga, enkla spegeldörrarna är också bevarade liksom fragment av golvlister och kökets pärlspontade tak. Till den värdefulla fasta inredningen bör räknas salens vita kakelugn med sitt krön dekorerat i sekelskiftets ljusa färger samt två plåtugnar i de övriga rummen. Två plåtugnar finns även på vinden. Rummens golv var från början förmodligen klädda med dekorativa, tidstypiska kork- eller linoleummattor. I dag är brädgolven framtagna och målade. Vägg- och innertakbeklädnaden utgörs av 1950-tals (och senare) tapeter som är limmade på (sekundära?) spännpapp. Rester av äldre tapeter och spännpapp finns dolda i de sekundära klädkammare som finns i rummen. Postadress Telefon Telefax PB 1060 (018) 25000 (018) 19155 AX-22111 MARIEHAMN, Åland Tjänstebrev bör ställas till Ålands landskapsregering, inte till enskild tjänsteman E-post registrator@regeringen.ax URL www.regeringen.ax 2 (4) Antikvariska kommentarer/kulturhistorisk värdering: Det aktuella huset ritades av Axel Bertel Jung (1872 -1946), en av Finlands främsta modernistiska arkitekter. Det finns därmed skäl att kort berätta om hans liv och verksamhet, som båda härleder till Åland. Släkten Jung har stark anknytning till landskapet och kan även härledas till kronofogden Lars Jung (1752-1802), som byggde Sunds prästgård 1788, sitt eget hus Tosarby stenhus 1791 och Hammarlands prästgård 1792, samtliga uppförda i tegel. Han hade eget tegelslageri i Djäkenböle. Lars´ kusin Karl Magnus Jung var präst i Lemland då prästgården byggdes 1798 av Jonas Palm. Karl Magnus sonson Axel Gabriel Jung bodde i Jakobstad där sönerna Bertel och Valter föddes. Bertel gifte sig med Robert Magnus Hausens dotter Gunborg från Germundö. Deras dotter Gunlög gifte sig med dir. mus. Emil Johnsson från Geta, vilkas efterkommande lever på Åland. Bertel Jung blev student år 1891 och arkitektstuderade 1891-1895 vid Polytekniska institutet i Helsingfors. Som studerande jobbade han bland annat i Lars Soncks arkitektbyrå i Mariehamn. Folkhögskolan i Finström hör till de tidigaste uppdrag Bertel Jung får som arkitekt (färdigställd 1898). Efter arkitektstudierna fortsatte Jung sin utbildning vid Berlins kungliga konstskola. Efteråt arbetade han några år med arkitekt Karl Hård af Segerstad. Mellan åren 1898 och 1913 var Bertel Jung delägare i arkitektbyrån Andersin-Jung-Bomanson, som bl.a. år 1900 ritade Badhotellet vid Hamngatan i Mariehamn. Jung & Bomanson ritade planer för ombyggnad av båda Lars Jungs prästgårdar från 1700-talet, nämligen Hammarlands 1901 och Sunds 1904. I Helsingfors planerade de bostadshus, samt flera skolbyggnader runt om i Finland. Bertel Jung arbetade dock främst som stadsplanerare. Han utnämndes till Helsingfors första stadsplaneringsarkitekt år 1908. Innan utnämningen hade han deltagit i planeringstävlingen om Tölö tillsammans med Lars Sonck och Valter Thomé. Bland Bertel Jungs viktigaste stadsplanearbeten är Munksnäs-Haga stadsplan från 1915 och planen Pro Helsingfors som han gjorde tillsammans med Eliel Saarinen år 1918. Dessa var de enda moderna stadsplaner som gjordes i Finland under 1910-talet. År 1916 flyttade Bertel Jung över till Brändö villastad och Hertonäs Gods Ab som stadsplaneringsarkitekt. 19191923 jobbade han för Åbo hamn och efter det som stadsplaneringsarkitekt för Åbo stad, i vars tjänst han var till år 1925 då han återflyttade till huvudstaden och grundade arkitektbyrån Jung & Jung tillsammans med sin bror Valter Jung. Till de mest kända projekt hör Hotell Torni och A. Ahlströms affärspalats i Helsingfors, Serlachius kontor i Mänttä, samt Rettigs och Bores kontor i Åbo. På Åland ritade Bertel Jung, utöver de tidigare nämnda objektena, de två här aktuella byggnaderna i nordöstra hörnet av korsningen Neptunigatan - Skillnadsgatan. Båda tillkom 1909 och finns idag kvar, den ena kraftigt förändrad. Jung byggde också en egen villa på Hjortö i Saltvik, mittemot Lars Soncks "Lasses villa" på Bartsgårdaberget. Andra hus av hans hand lär finnas bland annat i Geta och Saltvik. Arkitekterna Lars Sonck och Bertel Jung tog 1918 initiativ till den så kallade privata Ålandskommittén. Bertel skrev kommitténs utkast till självstyrelse för Åland, vilket till stora delar kom att ingå i den första självstyrelselagen. I slutet på 30-talet arbetade Bertel Jung med utvidgningen av Mariehamns stadsplan. Den fastställdes 1938. Utgående från Bertels Jungs levnadshistoria är det lätt att förstå hans engagemang i byggandet av en ny stadsvilla i Mariehamn för Carl Björkmans, Ålands första lantråds, bror, forstmästare Leo Björkman. Boningshus kallat nr 1 i hörnet av Lasarettsgatan och Södra Linjegatan (nuvarande Neptunigatan och Skillnadsgatan) ritade Jung samtidigt med huset nr 2 på granntomten (nr 6a). Bägge husen hade ursprungligen liknande fönsteromfattningar och takkupor, men dessa är idag ändrade eller avlägsnade. Den aktuella stadsvillan avviker från Bertel Jungs ursprungsritningar i fråga om husets höjd, takvinkel, detaljutformningen i panelen och fönstren. Det är idag svårt att avgöra om ändringarna gjordes redan från början 3 (4) eller om de är resultat av en senare ombyggnad. I brist på bättre dokumentation är det också svårt att fastställa till vilken grad entréverandans detaljer återspeglar Bertel Jungs intentioner. Byggnaden framstår dock som en väl bevarad och harmonisk helhet, med ursprunglig plan och många autentiska arkitektoniska detaljer som var tidstypiska för Mariehamn i början av 1900-talet. Detta, liksom det faktum att byggnaden ritades av en Finlands dåtida, mest namnkunniga arkitekter, är avgörande för anläggningens höga kulturhistoriska och stora bevarandevärde. Diskussion: Ägaren planerar: Ägaren har för avsikt att behålla byggnadens yttre utformning, inklusive de ursprungliga fönstrena, oförändrad verandans grundkonstruktion ska förstärkas och repareras Ägaren har även ambitionen att i det närmaste bevara villans planlösning samt bygga om de sekundära utrymmena i verandan för att bättre utnyttja utrymmena och anpassa dem till den gamla planen. I fråga om moderna installationer planeras ny köksutrustning, ett badrum och nya värme- och VVS ledningar som ska anpassas till byggnadens fasta inredning. Husets bottenbjälklag och vind ska tilläggsisoleras, dock inte väggarna som endast skulle vindtätas. Interiörens listverk och dörrar skulle återställas så långt det är möjligt. Vindsvåningen kommer att inredas i etapper. Museibyråns villkor för de planerade åtgärderna: Alla de ovan nämnda, planerade åtgärderna omfattas ur antikvarisk synpunkt, förutsatt att de genomförs med beaktande av husets ursprungliga struktur och material. Villkoren är att husets yttre fasader, främst fönstren, panel och verandans snickerier, bevaras, underhålls och vid behov repareras med traditionella metoder och lämpliga material (hyvlat virke). I frågan om husets interiör rekommenderas att den byggnadens ursprungliga plan (bärande väggarna och öppningarna) bevaras. I fall tillägg/ändringar måste göras bör detta ske på ett reversibelt sätt, d.v.s. så att den gamla planen framöver kan återställas. Rekommenderas att salens kakelugn och plåtspisarna samt de gamla spegeldörrarna bevaras och restaureras för att kunna användas. Eldningen kan bidra till att behålla ett lämpligt inomhusklimat som inte ställer krav på mekanisk ventilation. Förslag till metod- och materialval Museibyrån rekommenderar att endast traditionella byggnadsmaterial såsom timmer, organisk ull, natursten mm, ska användas vid förstärkning av verandans grund och vid tilläggs-isoleringen av bottenbjälklaget. Vid målning av exteriören och träinredningar i interiören (golv, dörrar, fönster, lister) bör traditionell linoljefärg användas. Rör- och installationssystem bör göras lätt åtkomligt för inspektion och underhåll (ej golvvärme under trägolv). Utförd dokumentation (foto? uppmätningar?) Ägaren ombesörjer uppmätning av huset. Beställs planerings- eller ritningsarbete? Nej. Övriga kommentarer Museibyrån rekommenderar att ägarna dokumenterar sin restaurering i form av foto och korta anteckningar om vilka åtgärder som vidtagits och vilka material och produkter som använts; detta kommer i hög grad att underlätta all framtida underhåll av byggnaden samt för vidare kunskap om denna. Planerad uppföljning? Utförda åtgärder kommer att synas av museibyrån innan utbetalning av stödet/bidraget kan ske. Museibyrån ställer sig villig att på inbjudan fortsätta med sin rådgivning under husets restaureringsprocess. Godkännande av arbetet 4 (4) Besiktning utförd den …………………………………………… av ………………………………………………..från museibyrån. Anmärkningar? Utbetalning av bidraget Verkställt/avslutat…………………………………………………………………………………………………………………………………………. Undertecknad fastighetsägare har tagit del av museibyråns anvisningar (ovan) i samband med ansökan om stöd / bidrag Datum Underskrift och namnförtydligande 54 32 3 37 43 19 14 11 28 31 36 35 18 15 -27 - Markanvändning Antal våningar 41 40 e - Tal24 Byggnadsrätt 22 Skyddad bebyggelse 20 46 55 45 44 12 33 GÄLLANDE STADSPLAN 25 26 29 30 13 14 13 16 12 Stadsarkitektkansliet maj 2015 12 23 15 16 TECKENFÖRKLARINGAR: 17 6 5 14 4 3 5 6 BE Markanvändning 0.4 e - tal 250 Byggnadsrätt m² våningsyta 1 I Antal våningar K K - märkt byggnad 31 11 25 1001 24 60 22 63 46 54 34 6 7 2002 1002 67 30 31 34 33 21 66 30 61 64 65 70 36 35 21 34 33 20 39 41 42 44 19 39 40 12 20 68 16 18 36 12 14 19 32 18 36 35 43 13 18 15 17 19 11 69 14 15 16 17 21 37 18 20 19 18 17 16 18 15 14 5 30 4 10 28 29 12 3 1 4 9 0 2 23 4 8 1 13 3 26 2 24 25 1P 3 11 27 167 25 m 15 2 6 166 4 1 3 4 32 3 37 30 29 33 43 19 14 Stadsplaneförslag för FRÄMMANBERG-4-17 27 28 och gällande stadsplan för omgivande tomter 31 11 31 41 40 24 55 45 44 36 25 22 35 18 15 25 26 29 24 22 12 23 30 21 18 3 17 13 14 13 16 15 15 16 17 6 5 5 14 4 3 5 4 1 10 31 11 25 1001 24 60 22 63 46 15 54 34 6 7 2002 1002 67 30 31 34 33 21 61 64 65 70 36 35 21 22 66 30 34 33 20 17 16 18 19 36 41 42 44 20 39 40 12 35 12 14 19 32 18 35 43 13 18 15 17 19 11 14 15 16 17 22 18 20 21 37 18 17 16 15 18 14 5 4 3 10 28 29 12 3 1 4 9 0 8 1 26 2 24 25 11 27 167 2 6 166 1P 3 25 m 15 14 2 4 13 3 4 1 3 4
© Copyright 2024